Sydnärkenytt april 2019

A S K E R S U N D

/

H A L L S B E R G

/

K U M L A

/

L A X Å

/

L E K E B E R G

Vårnumret! #2.2019 JENNIE fick jobb i Hallsberg tack vare EU-projekt

KIMS färgglada gäng i Laxå

MARIANNE I KRÄCKLINGE arkiverar allt

50 ÅR MED KÅKEN PÅ KÅKEN I KUMLA EWA EASTWOOD

MARIA från Askersund tar med familjen på extremäventyr OM EN FIKA MED ROCK-OLGA

intro #2.19 ! t e r m u n Vår

REDAKTÖR Weine Ahlstrand weine.ahlstrand@sydnarkenytt.se

OMSLAGSFOTO: Sommaren kommer, men än får vi gå med strumpor och skor.

ROYALTYFRITT FOTO FRÅN PIXABAY.COM

ANSVARIG UTGIVARE Lars Litzén

2

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Weine Ahlstrand Lisbeth Axelsson Anders Björk Håkan Ekebacke/NA Ann-Marie Fogelberg Kent Halttunen Ellen Holmström Rolf Jansson Ing-Brtitt Jonasson Erik Kruse Lars Litzén Roger Lundberg Tomas Lundquist Lars-Göran Månzon Thomas Nordström Björn Palmquist Johanna Pegers-Gustafsson Inger Persson Margareta Swenson Örebro Kurirens arkiv, ÖLM ANNONSER Anders Björk annons@kumlanytt.se Leif Gustavsson leif@sydnarkenytt.se ANNONSPRODUKTION Erik Lodetti erik@kumlanytt.se UPPLAGA Cirka 26 000 ex som går till hushåll och butiker i Kumla, Hallsberg, Lekeberg och Askersund, samt i ställ på utvalda platser i Laxå.

Tidningen kan även läsas digitalt: www.sydnarkenytt.se ADRESS Kanal Regional Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.sydnarkenytt.se Tel 0730 94 57 58

TRYCK Mittmediaprint, 2019

Min släkt slåss mot mig i allsvenskan I DET HÄR NUMRET skriver vi bland annat om hyrläkare. Är det inte ett konstigt system vi fått, att en läkare på en vårdcentral kan kosta arbetsgivaren 40 procent mer än en annan läkare på samma vårdcentral även om de har samma utbildning och gör samma jobb? Den stora orsaken till att det blivit så här är förstås bristen på läkare, att det utbildats för få samtidigt som vårdbehovet ökat. Nu ser de fria marknadskrafterna till att offentliga vårdgivare måste övertrumfa varandra med lockande arbetserbjudanden.

Det är ”säljarens marknad”, som en läkare själv uttrycker det. Runt om i landet och även i vår region pågår arbeten för att minska behoven av hyrläkare. Samtidigt som många vårdcentraler inte klara sitt uppdrag utan dem. Så slutsatsen blir väl att ”vi behöver er hyrläkare men vi vill egentligen inte ha er”. Eller lite snällare sagt, ”ni får gärna stanna kvar och bli fast anställda istället”.

höll jag en gång i tiden på IFK Norrköping.

Det gör jag delvis fortfarande (efter ÖSK).

Nu har det blivit så att jag har en dotter med familj som bor i Norrköpingstrakten och är galet trogna sitt Peking. Eftersom Norrköping oftast placerar sig betydligt högre upp i tabellen än mitt ÖSK så är tråkningarna många. Det tioåriga barnbarnet framför gärna hädiska ramsor i min närvaro , även när vi är långt ifrån en fotbollsplan. ”Hundra år utan framgång, grattis Örebro.” Den ramsan anspelar på ÖSK:s långa tid i högsta serien utan att någon gång blivit svenska mästare. ”Kalle är för bra för Örebro.” När barnbarnet skriker ut den anspelar han på Kalle Holmberg, ÖSK-fostrade spelaren som gick till Norrköping för några år sedan och där utvecklades rejält som spelare och inte minst målskytt.

NÄR DET HÄR SKRIVS har en omgång

spelats Allsvenskan. Både ÖSK och Norr-

OCKSÅ I DET HÄR NUMRET: Vi skri- köping förlorade. Jämt i släktfighten så långt.

ver om vårkänslor. Och visst är det så att våren gör någonting med oss nordbor. Vi, i alla fall de flesta av oss, blir piggare och gladare när ljuset ökar och dagarna blir längre. För egen del drabbas jag utan tvekan av vårkänslor varje år. Känslan kommer med dagsmejan, när de första lite varmare solstrålarna får snön att smälta. När man märker att dagarna blir längre. När man kan börja påta i trädgården (Ja, det kanske inte bara är njutning.)

För mig är det också vårkänsla när fotbollssäsongen drar igång på allvar. När kulan är i luften, när det ”gröna fältets schack” är igång. I år ska jag ta mig tid att följa IFK Askersunds kamp i division fyra lite mer än förr. I år ska jag också följa mitt lag i de högre regionerna, Örebro SK. Jag har många bekanta som negligerar det egna länslaget i högsta divisionen, som istället håller på Degerfors IF, IFK Göteborg, eller Hammarby IF. Själv vill jag vara ÖSK troget, även om det kan vara svårt ibland.

UPPVÄXT I ZINKGRUVAN, bara några kilometer från gränsen till Östergötland,

Ha en skön vår och påsk!

MĂĽlning

Tapetsering

samt allt i branschen fĂśrekommande arbeten.

Telefon: 019-57 55 54 070-330 92 80, 070-561 06 80

3

Wärnqvists Rörmokeri i Fjugesta Kontakta oss för alla typer av VVS-arbeten 073-759 54 47 eller 070-773 63 62

4

5

Karin Eriksson och Neea Fridlund jobbar med All in, EU-projektet som hjälper långtidsarbetslösa att få jobb och att på så sätt bli självförsörjande.

Jennie gick ”All in” – fick jobb tack vare EU-projekt

JOBBPROJEKT. Jennie Tingshagen stod långt från arbetsmarknaden när hon fick kontakt med EU-projektet ”All in”. Nu har hon jobb som butiksmedarbetare och livet ser betydligt ljusare ut.

– Jag har kämpat så mycket. Så plötsligt händer något positivt. Det känns som en skänk från ovan.

Jennie Tingshagen bor sedan i höstas i Hjortkvarn.

Som ensamstående mamma med fem barn, varav fyra i åldern 3-14 år som fortfarande bor hemma, är det lätt att komma långt bort från arbetslivet.

Att vara utan körkort gör det inte lättare.

Viktig social del

– Jag har haft arbete tidigare men det var länge sedan. Det har varit tufft att försöka komma tillbaka. Nu är jag där, jag har jobb och arbetskamrater och jag träffar trevliga kunder. Den sociala delen är oerhört viktig, säger Jennie Tingshagen.

All in är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden som syftar till att öppna nya vägar till arbete för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Av Sydnärkekommunerna är det Kumla och Hallsberg som är med. (Mer om projektet i faktarutan) – Jag fick kontakt med All in via socialkontoret i Hallsberg. Sedan gick allt väldigt fort. En vecka senare hade jag en praktikplats. I maj går jag på

EFTER LÅNG TID i arbetslöshet har Jennie Tingshagen, till höger, fått jobb i butik via EU-projektet All in. – Äntligen har jag både jobb och arbetskamrater, säger hon. Butikschef Victoria Näsman är nöjd med att hon gav Jennie Tingshagen en chans till jobb. ett långvikariat och efter det räknar jag med förlängning, berättar Jennie Tingshagen.

Victoria Näsman, butikschef vid DollarStore i Hallsberg håller med: – Jennie visar framfötterna och är uppskattad.

Vi vill ha henne kvar och så blir det säkert.

Eftersom Jennie Tingshagen bor i Hjortkvarn och har oregelbundna arbetstider, så behöver hon körkort för att ta sig mellan hem och jobb. Även det håller på att ordna sig tack vare EU-projektets stöd.

– Jag går på körskola nu och räknar med att ha kortet klart tills vikariatet börjar, säger Jennie.

All in – All out

Hallsbergsdelen av All in leds av Arbetsmarknads- och integrationsenheten där Anna Gustafsson är områdeschef.

– Projektet kunde lika gärna heta All out. Det handlar ju om att få alla ut i arbetslivet, säger hon.

– Det är högkonjunktur och många branscher söker personal. Alla behövs på arbetsmarknaden.

Det finns stora värden i att människor går från att uppbära försörjningsstöd till att klara sin egen försörjning genom att ha ett arbete.

Allra närmast deltagarna i All in finns aktivitetsansvariga Neea Fridlund och assistenten Karin Eriksson: – Här i Hallsberg har vi cirka 15 personer inne i projektet samtidigt. När någon får jobb så kommer någon ny in. Det är människor i alla åldrar, män och kvinnor, svenskfödda och nyanlända.

Det gemensamma är att de alla av olika anledningar hamnat långt från arbetsmarknaden.

Neea Fridlund har arbetat i liknande projekt tidigare och har goda och värdefulla kontakter med företagarna i området.

– Jag vårdar dem ömt. Jag vet ofta vem jag kan ringa och ibland ringer företagen hit och frågar om vi har någon lämplig person för dem.

Och ibland passar pusselbitarna ihop direkt.

Saknas det någonting kan projektet hjälpa till, som i Jennie Tingshagens fall då hon saknar körkort.

– Genom projektet kan vi hjälpa Jennie ekonomiskt med körkortet. Det var nyckeln till att hon nu har ett arbete och kan försörja sig själv. Vi skräddarsyr och försöker finna snabbaste vägen till egenförsörjning, menar Neea Fridlund.

– Vi har hjälpt andra på liknande sätt, exempelvis med att skaffa truckkort.

Ställer krav

Samtidigt ställes det krav på deltagarna.

– Vid första kontakten med oss berättar vi om projektet. Vi ger ett erbjudande om att delta och man får frågan om den snabbaste vägen till självförsörjning? Tackar man "Nej" kan det innebära att man inte beviljas försörjningsstöd , säger Anna Gustafsson.

I All in får deltagarna träna på att ta kontakt med arbetsgivare. Lära sig vad som gäller vid praktikarbete med mera.

– Ibland kan det vara ett långt steg att bara gå från arbetslöshet till att vara arbetssökande, menar Neea Fridlund.

Hittills har över 50 personer i länet fått en riktig anställning via All in.

FAKTA / Därför är EU-valet viktigt Söndag 26 maj är val till Europaparlamentet, EUval, i Sverige. Då röstar vi fram våra 21 ledamöter till Europaparlamentet. Mellan 23 och 26 maj röstar alla EU:s medlemsländer fram det nya parlamentet.

6

Det är ett viktigt val. EUsamarbetet påverkar oss varje dagligen. Det sägs att runt 60 procent av besluten på kommunal nivå har sitt ursprung i EU-samarbetet. Två tredjedelar av den svenska exporten går till

EU:s medlemsländer. Men EU handlar också om värderingar; som mänskliga rättigheter, demokratiska principer med mera.

Under fem år kommer de 21 politikerna från Sverige, tillsammans med hundra-

tals andra från övriga EU, att fatta beslut som berör många av vår tids ödesfrågor: Hur ska klimatförändringarna begränsas?

Hur ska flyktingtillströmningen hanteras av

Europa?

Hur ska internetekonomin regleras?

Hur ska lättrörliga multinationella företag beskattas?

All information om EUvalet finns på www.val.se

VI BLIR ETT! Efter 24 år med Looströms och Askersunds begravningsbyråer lämnar Jan-Åke och Gun över verksamheten till oss på Götmars.

Vår ambition är att fortsätta i samma fina anda samtidigt som vi ökar vår service i sydnärke!

VARMT VÄLKOMMEN!

KUMLA 019-57 00 61

CULLBRANDS BYGG AB 070-5935546

Utnyttja ROT-avdraget

patrik@cullbrandsbygg.se

30%

av arbetskostnaden!

ASKERSUND 0583-100 08

HALLSBERG 0582-100 13

l til g! g in n ni ggn t i r lä ång an r F di r fä

Nybyggnation Renovering Om- och tillbyggnad Tak-, fasad- och fönsterbyten Altaner och uteplatser Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri offert och rådgivning Cullbrands Bygg AB - Patrik Cullbrand Hagagatan 9 - 716 31 Fjugesta

Julsta Äsplunda 532 • 692 Julsta Äsplunda 53293•KUMLA 692 93 KUMLA Julsta Äsplunda 532 • 692 93 KUMLA www.fallsplat.se • fallsplat@fallsplat.se www.fallsplat.se • fallsplat@fallsplat.se www.fallsplat.se • fallsplat@fallsplat.se Johan 070-54 56 275 • Tobias 070-610 25 38 Tobias 070-610 25 38

Johan 070-54 56 275 • Tobias 070-610 25 38

7

Resan till toppen– ett RESFEBER. Att Maria Resebo älskar natur, friluftsliv och äventyr råder det ingen tvekan om. Minst en gång i månaden sover hon ute i det fria, ensam eller med hela familjen. Nu toppar hon sitt stora intresse med ett riktigt familjeäventyr som går under namnet ”Från havets djup till Kebnekaises topp”. text och foto: weine ahlstrand Maria Resebo bor i Sänna söder om Askersund tillsammans med maken Kristoffer och de två barnen Ruben, 5 år, och Ralph, 4 år. Just nu genomför hon en äventyrsutbildning, Adventure Academy 2019, där eleverna lär sig att bli bättre på att vara ute i naturen.

– Vi är 20 elever. I utbildningen ingår att man ska planera och genomföra ett eget äventyr för att få vår examination. Jag bestämde mig direkt att hela familjen ska vara med, ett riktigt familjeäventyr ska det bli, berättar Maria Resebo. Äventyret genomförs under två veckor i sommar och just nu återstår bara lite finputs i planeringen. Kortfattat innebär Marias familjeäventyr följande: – Jag kommer att ensamvandra från Ritsem till Kebnekaise fjällstation, och sedan ta östra vägen till toppen. Därefter ska jag tillsammans med familj gå från Kebnekaise till Nikkaluokta. Så tar vi oss vidare till Lofoten där de övriga familjemedlemmarna får välja var sitt äventyr som blir att bestiga ett berg, cykla, och dyka.

Ensamvandra i fem dagar

Det lät väl enkelt … eller hur?

– Första vandringen, som jag gör ensam tar cirka fem dagar. Jag går längs en led men ska inte använda några av ledens stugor. Jag har med mig eget tält och egen mat och ska försöka vara så ensam som möjligt. Det blir en utmaning att vara själv så länge. Jag som egentligen är både mörkrädd och rädd för att vara ensam.

Familjeäventyret kräver också avancerad logistik, inte minst med tanke på att barnen inte kan vara med i alla delar.

Exempelvis flyger Kristoffer och barnen helikopter upp till fjällstationen.

– Jag bestiger Kebnekaise under en dag och så gör Kristoffer det nästa dag. Samma gäller när vi ska dyka i havet ute vid Lofoten. Vi har båda dykcertifikat och dyker varsin dag, säger Maria.

Men vandringen från Kebnekaise fjällstation till Nikkaluokta gör hela familjen. Det innebär cirka 14 kilometers vandring för föräldrar och två små barn. Även på Lofoten blir det bergsbestigning och andra äventyr där hela familjen är med.

”Vi ska turas om att bestiga Kebne”

Drabbad av ledsjukdom

Nu finns det ytterligare en, eller två, dimensioner som bör tillföras den här berättelsen. Maria: – Efter att Ruben föddes drabbades jag av en ledsjukdom. Jag blev helt sängliggande en period.

När jag väl kom upp så hade jag problem att både gå och att bära saker. Jag hade till och med svårt att borsta mitt hår. Så illa var det.

– Numera har jag en ny helt fantastisk medicin som hjälper mig.

– När så nästa kille, Ralph, kom till världen så visade det sig snart att han inte riktigt var som andra barn. Han är ett barn med autism.

8

EXTREMSOMMAR. Maria Resebo från Sänna i Hammar satsar på uteliv och äventyr.

– Ralph är en underbar och fantastisk kille. Vi måste bara sätta andra mål för vad han själv kan klara av, säger Maria Resebo.

Sova ute i 14 minusgrader

Men inget hindrar henne och familjen att satsa på naturlivet, sport och äventyr. Maria håller löftet till sig själv att sova ute en gång i månaden. Ibland i vindskydd, ibland i en hängmatta under bar him-

mel. Eller i tält på vintern i 14 minusgrader.

Maria Resebo älskar som sagt naturen och det aktiva livet. Hennes Instagramflöde (mariaidetfria) berättar om deltagande i skidlopp, cykellopp, löptävlingar, att hon klarat Tjejklassikern, hennes snowboord-fascination och mycket annat.

Och mängder av bilder på hur familjen lever uteliv så fort möjligheten ges, om det så bara handlar om att slå upp tältet hemma på tomten i Sänna.

familjeäventyr Annorlunda svanvår vid Tysslingen

De första rastande svanarna kom redan den 16 februari till svansjön Tysslingen, vilket är tidigt men inte rekordtidigt. Det hade säkert sin förklaring i de vårlika dagar vi upplevde i mitten av februari. Sedan var det lite trögt med inflygande svanar.

FAMILJEÄVENTYRET kräver planering. – Här startar

De varma dagarna i februari satte också fart på växligenheten ute i jordbrukslandskapet.

Det innebar att höstvetet och rapsen började gro och det attraherade också stora svanflockar som syntes vara ute på fälten och äta.

Som mest räknades det in 3 500 svanar under en dag vid utfordringen i i norra delen av Tysslingen; det var den 18 mars. Rekordet för en dag sattes den 17 mars 2017: då räknade man in hela 5 403 sångsvanar vid matningsplatsen.

Redan i början av april hade alla svanar fortsatt sin flytt till häckningsplatserna i norra Finland och Ryssland.

vi, berättar Ruben.

Långväga sångsvan rastade Tisdagen den 12 mats observerades en sångsvan med en blå halsring i Tysslingen.

Sångsvanen är märkt för tre år sedan i Archangelsk, långt upp vid Vita havet.

HEMMATRÄNING. Kristoffer och Ralph ute i det fria.

– Jag berättar för att jag vill locka fler ut i naturen, att fler ska testa vardagsäventyr. Det behöver inte vara så avancerat, kanske bara packa en matsäck, ge sig ut och upptäcka allt som naturen kan ge oss, säger Maria Resebo.

Ut på en ”HELLweek”

I den pågående äventyrsutbildningen får Maria Resebo extra utlopp för sitt stora intresse. Här in-

går att bada i isvak, en ”swimrun-tävling”, paddla kajak och mycket annat. En annan tuff upplevelse blir en ”HELLweek” i maj där eleverna ska vandra, cykla med mera, med minimalt kostintag under hela veckan.

Det blir en utmaning, säger Maria Resebo med ett stort leende.

Efter det väntar det stora familjeäventyret i sommar, från havets botten till Sveriges högsta topp.

Och märkplatsen var Kashin Island, Nenets State Nature Reserve i Ryssland. Närmaste större stad är Archangelsk som ligger vid Vita havet. Flygsträckan dit från Tysslingen torde vara närmare 2 000 kilometer.

Sångsvanen märkt 76AA observerades några gånger under våren 2017 (23 och 27 mars samt 9 april) i trakten av Vasa i Finland. Även under våren 2018 var fågeln observerad i Finland vid flera tillfällen.

Observationen i Tysslingen är den första i Sverige.

9

Karin Bergöö Larsson.

Så vårdas Karins liv och minne i Hallsberg

KARIN BERGÖÖ LARSSON var en duktig konstnär som slutade måla när hon gifte sig med Carl Larsson. Men hennes hantverkskunnande fortsatte på olika sätt. Idag bevaras hennes gärning av Föreningen ”Karin Bergöö Larssons vänner”. ”Karinföreningens” syfte är att hedra Karins minne genom att sprida kunskap om hennes liv och verk och uppmuntra andra kvinnors skapande, bland annat via en egen hemsida (www.karinforeningen.se).

Föreningen bildades 1988 och har idag över 200 medlemmar. Varje år delar man ut kulturstipendium till en kvinna, eller kvinnlig grupp, med anknytning till Hallsberg.

Många av Karins vackra hantverk har bevarats i Bergööska huset i Hallsberg. Här firas alltid Karins namnsdag den 2 augusti med kaffe och Edlakaka. På Karins födelsedag i oktober delas kulturstipendiet ut.

Tidiga konstnärsambitioner

Karin föddes den 3 oktober 1859 i Örebro och föräldrar var Adolf och Hilda Bergöö. Karin växte upp i Bergööska huset i Hallsberg.

Tidigt visste Karin att hon skulle bli konstnär, berättade Curt Fröberg på Internationella kvinnodagen 8 mars i Hallsberg. Här fick besökarna följa henne från Franska skolan och genom Konstakademien dit hon kom 1877.

– Karin var med 18 år akademiens yngsta elev. Akademien kallades också fruntimmersakademien eftersom den var delad, med kvinnor på ena sidan och männen på den andra, berättade Curt Fröberg.

Under fem års tid, fram till 1882, gick Karin där, och hade flera kända kurskamrater, bland dem Jenny Nyström.

Efter fem år på Konstakademien reste Karin till Paris och kom till en konstnärsskola där även Carl Larsson gick. Kärlek uppstod och 1883 gifte de sig. Paret fick åtta barn och bodde i Sundborn i Dalarna.

Här fortsatte Karin sitt skapande. Dock inte med måleri, det stod maken Carl för. Hon tillverkade och inredde med textilier och andra föremål.

Känt har Karinförklädet blivit. Mönstret är framtaget av Karinföreningen och Viby Hembygdsförening. Det säljs på Carl Larssongården.

Karin dog den 18 februari 1928 i Fogdö socken. Hennes grav finns på kyrkogården i Sundborn.

Startat en ”Karinblogg”

– Vi har en studiecirkel igång genom Vuxenskolan där vi går igenom Karin Bergöö Larssons gamla brev, berättar Kerstin Sundblad i ”Karinföreningen”.

Curt Fröberg har även startat en ”Karinblogg” som nås från hemsidan.

– Jag tog över hemsidan efter Ulric Jansson och skriver en sida en gång i månaden ungefär, berättar Curt Fröberg.

FOTNOT. På nedervåningen i Bergööska huset finns en utställningshall och där kommer i sommar Hallsbergs kommun visa utställningen ”Tocken Carl” med anledning av att det i år är 100 år sedan konstnären Carl Larsson dog.

– INGER PERSSON

10

STEKT SILL med

löksås – det kan man bjuda kungen på. Den här varianten med lök, sill och sås i samma form, har jag så vitt jag vet hittat på alldeles själv. Årets första ”tussilagosar” ingår inte i receptet.

Stekt salt sill, löksås (och kanske lilla översten med smak från Sannahed) SILL OCH SUP. När åt du stekt sill med löksås sist?

Det var väl det jag trodde. Åratal sen sist!

Det går väl att råda bot på. Jag har uppfunnit en bra variant med lök, sill och sås i samma form. text: ing-britt jonasson foto: roger lundberg Det skulle Erik Bullen Berglund, jovialisk skådespelare och kock, inte bli glad över. Han skulle ha sin sill dubbelpanerad, mjölad, doppad i vispat ägg och rullad i rivebröd och hårt stekt i mycket smör.

Men jag ska säga er, att hitta ett fullständigt och enkelt recept på stekt sill med löksås går inte!

Ingen har läst så mycket om stekt sill på så kort tid som jag. Inte ens Tore Wretman har ett ful�lödigt recept i sin Svensk husmanskost från 1967.

Kokboksförfattarna har kanske varit lite generade över att nåt så enkelt skulle finnas med i just deras bok.

Lerpottesill

En gång ringde pappa och berättade strålande glad: – Nu har vi varit hos Kalle på Spången och ätit lerpottesill!

Det var på mina föräldrars sejour i Skåne i elva år. Det var 1970-tal och Kalle på Spången fanns kvar även om Edvard Persson var död för länge sedan.

Lerpottesill (urvattnade sillfiléer) lades på ett djupt lerfat och överströddes med hackade hårdkokta ägg, fint strimlad purjolök och hackad gräslök, ställdes på potatisgrytan och blev varm medan potatisen kokade färdigt och överhälldes med brynt skummande smör.

Pröva det med matjesill. Det blir gott säger min svägerska Ingalill.

Men tillbaka till själva sillen.

Fattigmans mat en gång i tiden. Men så är det

ju inte längre.

Här duger inte 5-minuterssillen som Ernst gör sån reklam för. Det ska vara sill på hink och allra helst (tycker vi) från Klädesholmen. En hink innehåller ett kilo sill vilket är ungefär 11–12 filéer.

Till 4 portioner går det åt minst 6 filéer. Är gästerna storätare? Ta mer.

Så här gör du: Vattenlägg sillen över natten, minst 12 timmar.

Låt den rinna av, skala och skiva 4-5 rejäla lökar och stek i smör.

Lägg löken på botten av en ugnsform, lägg sillen omlott ovanpå.

Blanda, beroende på formens storlek 3-4 dl mjölk med lika mycket vispgrädde och häll över sillen.

Men OBS, gräddmjölken får inte stå över sillen, då får den ju ingen färg.

Strö rivebröd på sillen, lägg på några smörklickar och ställ in i 225-gradig ugn i cirka 35– 45 minuter tills lådan tar färg.

Överstebrännvin

Ätes med skalpotatis, hårt bröd, kryddost, öl och brännvin för den som vill.

Här kan jag inte låta bli att nämna ”Äkta Örebro Överste Brännvin” som efter många turer och förhandlingar kom tillbaka efter att ha varit försvunnet i 10 år. Brännvinet har stark kumminsmak, som liksom kryddosten (spiskummin och kryddnejlika) passar så bra ihop med salt sill.

Det var greve Hugo Jacob Hamilton som smaksatte överstebrännvinet. Man får väl anta att han var överste men han arbetade i alla fall i Kungliga Livregementets husarkår i både Sannahed och Örebro. Äkta Överste tillverkas nu på ett bränneri i Glanshammar och en som arbetade för återkomsten har varit gamle landshövdingen Marjasin.

FOTNOT. Jag gillar traditioner och vi får inte

glömma den enkla husmanskost som en gång var. Jag äter gärna till exempel köttsoppa med klimp och korngryn med fläsk. Sill…tja. Men jag lagar det gärna åt min sambo Jan-Olov och åt sillsugna gäster.

JAG HJÄLPER DIG MED ALLT I DIN TRÄDGÅRD!

: ningen med s lö ts e lh e h Vi har

• Bergvärme

PLATTLÄGGNING

• Badrumsrenoveringen

MURBYGGE DRÄNERING POOLER

• Service med: genalla etslösninav Vi har helhvärmeslag och ingen med: Vi har helhetslösn märken • Bergvärme

• Bergvärme • Badrumsrenoveringen • Övriga VVS-arbeten • Badrumsrenoveringen 070-308 00 01 • daniel@zaxinsentreprenad.se• Service av alla värmeslag Vi är av auktoriserad Service alla värmeslag • och märken serviceombud samt och märken • Övriga VVS-arbeten installatör för Nibe • Övriga VVS-arbeten Vi är auktoriserad serviceombud samt villa-och fastighetsvärme!

HÄCKKLIPPNING

OCH MYCKET MER...

Vi ärvillaauktoriserad serviceombud samt installatör för Nibe och fastighetsvärme! installatör för Nibe villa- och fastighetsvärme!

Välkommen till mäklaren med koll på Askersund och Kumla.

KUMLA | TEL 019 58 75 60 | SVENSKFAST.SE/KUMLA ASKERSUND | TEL 0583 140 30 | SVENSKFAST.SE/ASKERSUND

Gillar du Sydnärkenytt? Tycker du att vi behövs för att berätta om lokala nyheter? Vill du bidra till att vi både lever vidare som tidning och på webben? Då har du möjlighet att stötta genom att bli Sydnärkenytts vän. Och vinna en fin ny cykel!

Sörbyvägen 3, Kuml a Sörbyvägen a Tel 019-58 21 30 3, Kuml Tel 019-583,21Kumla 30 Sörbyvägen Tel. 019-58 21 30

Bli Sydnärkenytts Vän - vinn en cykel!

Vi stänger inga sidor, vi är inte uppköpta av en jättekoncern i Stockholm, vi får inga mångmiljonbelopp i stadsbidrag. Vi finns för att vi behövs. Vi är en lokalt förankrad verksamhet, ett alternativ som når många och motverkar monopol.

Vi finansieras bara av våra annonsörer och mycket ideell verksamhet.

Men utmaningarna inför framtiden är många. För bara en krona om dagen (365 kr/år) kan du ekonomiskt ge ett viktigt bidrag till en tryggare framtid för Sydnärkenytt. Och så får du en hel del tillbaka: 1. Möjlighet att vinna fina priser både i denna och två ytterligare medlemslotterier/tävlingar som anordnas under 2019.

2. Inbjudan till två tillställningar under 2019 då vi bjuder in alla vänner på mat, musik och berättar om vår verksamhet.

3. Inbjudan till en spännande guidad tur någonstans i Sydnärke!

JA - jag vill bli medlem i Sydnärkenytts Vänner för 365 kr/år och kan då vinna en cykel eller andra fina priser i kommande medlemslotteri samt bli inbjuden till aktiviteter.

Namn

Adress

Mailadress

Skickas till: Sjösala Mariedal är en bekväm damcykel med lägre insteg. Ram i aluminium, 3 växlar och fotbroms. Heltäckande skärmar, kedjeskydd, pakethållare, stöd och kjolskydd. Cykelkorg i lackad metall. Batteridriven belysning bak och fram. SSF Godkänt lås.

Alltid 1 års garanti - Alltid 5 års fri service butik@bikenationorebro.se

www.bikenationorebro.se

Sydnärkenytts Vänner Västra Drottninggatan 11 69233, Kumla Eller maila dina uppgifter till redaktion@sydnarkenytt.se

Kundvägen 4, 702 36 Örebro Tel: 019-22 33 99

11

Hyrläkarsystemet dränerade regionen på 65 miljoner förra året HYRLÄKARE. Den sammanlagda kostnaden för inhyrd personal inom Region Örebro län var 163,6 miljoner kronor för 2018. Cirka 40 procent av den summan hade sparats om man istället haft egen personal. Det innebär att över 65 miljoner kronor kunde ha används till annat inom vården, enligt regionens egna beräkningar. text: weine ahlstrand En stor del av överkostnaden går till att hyra in läkare till vårdcentralerna. Men behovet av hyrläkare ser väldigt olika ut i landet, så också i vårt område. I Hallsberg och Askersund är det riktigt kritiskt vad gäller fasta läkarresurser. Medan det i både Kumla och Laxå finns tillräckligt med fasta läkare.

Lite fakta:

Kumla vårdcentral har 22 415 listade patienter och 10 fasta läkarresurser. Det ligger i nivå med behovet.

Laxå vårdcentral har 5 833 listade patienter och 4,23 fasta läkarresurser. Faktiskt lite över behovet.

Askersunds vårdcentral har 10 532 listade patienter och 1,52 fasta läkarresurser. Det är betydligt under behovet.

Hallsbergs vårdcentral har 11 181 listade patienter och bara en fast läkare. Det är betydligt under behovet.

Allt ovan enligt Region Örebro läns egna beräkningar.

”Utan hyrläkare fungerar det inte”

Sirpa Ljung är verksamhetschef för vårdcentralerna i Hallsberg och Askersund: – Ja, vi har dåligt beställt med fasta läkare på båda ställena. Vi går runt på hyrläkare. Utan dem skulle det inte fungera, menar hon.

Med hjälp av ett tiotal hyrläkare uppfyller de båda vårdcentralerna nästan behovet av läkare.

Men det blir förstås dyrare. Och kontinuiteten, att patienterna får möta samma läkare, blir svårare att hålla.

– Normalt får man bara ta in hyrläkare på högst tre månader. Men vår svåra situation gör att vi fått dispens. Det gör att våra hyrläkare är kvar längre, att det trots allt blir ganska stabilt, säger Sirpa Ljung.

– Men det optimala är förstås att ha egna anställda läkare. Då blir det lättare med utbildningar, kvalitetsutveckling med mera.

Och jakten på ordinarie läkare pågår hela tiden,

12

Helena Svensson, kompetensstrateg, Region Örebro.

Eva Fuglstad, distriktsläkare, Hallsbergs vårdcentral.

Lennart Svärd, distriktsläkare i Kumla.

Sirpa Ljung, verksamhetschef Hallsberg och Askersund..

Kumla är en utbildningsvårdcentral och har lång erfarenhet av att introducera läkare som har utländsk utbildning. Det kan vara utländska läkare, eller svenska läkare som gått utbildningen i ett annat EU-land. Modellen kallas Pre-ST och är en introduktionsutbildning för att kunna gå vidare till en ST-tjänst (specialisttjänstgöring) och bli specialist i allmänmedicin (vårdcentralsläkare).

– Målet är förstås att läkarna ska bli kvar i vårt område. Vi försöker också hjälpa Hallsberg och Askersund genom att dela ST-tjänster. En ST-läkare ska ju ha handledning och det är svårt att klara för en vårdcentral med få ordinarie läkare, förklarar Lennart Svärd.

– Samarbete och samverkan är viktigt. Och jag vill påstå att vi idag har ett närmare samarbete mellan vårdcentralerna här i den södra länsdelen än någonsin tidigare.

både i Sverige och andra länder.

– Just nu har vi några läkare med utländsk utbildning här som jobbar som undersköterskor.

Förhoppningen är förstås att de ska bli klara med svensk legitimation och sedan bli kvar här. Att jobba här som undersköterskor gör dessutom att de lär sig det svenska sjukvårdssystemet på ett bra sätt.

Det råder även brist på annat än läkare.

– Det är svårt att få personal till en vårdcentral som ligger utanför storstadsområdet. Jag har haft en sjukskötersketjänst ute i flera månader, och har ännu ingen sökande, säger Sirpa Ljung lite uppgivet.

Eva, ensam fast läkare i Hallsberg

Eva Fuglstad har arbetat som distriktsläkare på Hallsbergs vårdcentral i 18 år. För sådär fyra år sedan var det en stabil vårdcentral med full bemanning. Idag är hon den enda fast anställda läkaren.

– Några läkare gick i pension. Vi fick inte tillräckligt med vikarier och det blev tungt för oss som var kvar. Så försvann fler, förklarar Eva Fuglstad.

– Och hamnar vårdcentralen i ett läge med få och tungt belastade läkare, så är det svårt att rekrytera nya. Det blir en ond cirkel som är svår att sig ur. Det krävs nästan att det kommer in fler läkare på en och samma gång.

Du orkar vara kvar?

– Vi har löst det så att jag har en begränsad mottagning för multisjuka äldre och i övrigt arbetar med patienter i hemsjukvård och på särskilt boende. Jag trivs med de arbetsuppgifterna och jag trivs med den här vårdcentralen.

– Fast visst saknar jag läkarkollegor som har en känsla för vårdcentralen och som vill vara med och utveckla den över tid.

Eva Fuglstad menar att jakten på hyrläkare befäster ett dåligt system. Att vägen fram för att få fler fast anställda läkare är att skapa drägliga arbetsförhållanden och en rimlig arbetsbörda.

Helt ”hyrläkaroberoende”

Lennart Svärd har varit distriktsläkare i Kumla i 35 år. Han är biträdande chef för regionens Närsjukvårdsområde söder. Han sitter i olika ledningsgrupper och har med andra ord både erfarenhet och överblick.

– Den patient som behöver träffa en läkare ska få göra det. Men man ska inte träffa en läkare i onödan. Ibland är det bättre med distriktssköterska eller sjukgymnasten, betonar han.

– Kumla vårdcentral är helt ”hyrläkaroberoende”. Att vi klarar oss utan hyrläkare beror helt och hållet på att vi under ett antal år satsat på att utbilda läkare som har legitimation från ett annan EU-land.

Trenden har brutits

Inom Region Örebro län pågår sedan några år ett arbete med att minska beroendet av hyrläkare och även annan hyrpersonal.

– Det gör vi inom ramen för ett nationellt samarbete med övriga regionen. Hittills har vi lyckats halvera användandet av hyrläkare inom psykiatrin. Vi har också brutit trenden inom primärvården som förra året minskade hyrläkaravropen jämfört med året innan, säger Helena Svensson, kompetensförsörjningsstrateg på Regionen Örebro län.

Trendbrottet med minskad användning av hyrläkare beror bland annat på: Fler ST-läkare i allmänmedicin.

Fler ST-läkare som blivit färdiga specialister.

Omställning till nya arbetssätt Ett system där sjukhusläkare gör extrapass på vårdcentraler.

– Utmaningarna ser lite olika ut i olika delar av länet. Hur många läkare det borde finnas på en vårdcentral beror bara på hur många listade patienter det finns, utan även på hur befolkningsstrukturen ser ut och mycket annat, säger Helena Svensson.

Säljarnas marknad

Men än finns behovet av hyrläkare kvar på många vårdcentraler. Lennart Svärd i Kumla sammanfattar: Det råder brist på läkare i hela landet och därför är det säljarnas marknad. De som stannar kvar på en vårdcentral är hjältar.

FOTNOT. Privatdrivna Capio vårdcentral i Leke-

berg har 8 770 listade patienter och 4,55 fasta läkarresurser och använder bara hyrläkare vid längre vakanser. Privatdrivna Pålsboda vårdcentral har 3 000 listade patienter, 1,3 fasta läkarresurser och 0,7 hyrläkare.

krönika / axelsson / april NUFÖRTIDEN kan man ha en bok med sig när man promenerar, städar eller klipper fruktträd. Med telefonen i fickan och hörsnäckan i örat kan man till exempel höra skådespelaren Per Myrberg läsa Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”. Den boken läste jag i skolan och mitt minne av den var att den var in till döden tråkig.

En riktig pliktbok utan vars genomläsande svenskabetyget stod på spel.

Men nu har jag traskat grusvägarna runt med den mest spännande, upprörande, aktuella och romantiska bok man kan tänka sig.

Tiden som skildras är värmländskt 1820-tal.

Via Selma påminns man om att det goda kan segra över det onda, att det förr i tiden fanns romantisk kärlek som innebar att man kunde dö av trånad bara man slängt en blick på föremålet för den ömma lågan, men som man visste att man aldrig skulle få.

Man uppmärksammas också på jordens uppvärmning. Här går flickorna till midsommardansen med fullt blommande doftande syrenklasar i händerna.

ATT DET HAR hänt en del med medellivslängden och tandvården får vi också veta. Så här skildras den drygt 60 år gamle kavaljeren på Ekeby, farbror Eberhard: ”Böjd är din rygg vid några och sextio år, håret som skyler din hjässa är inte ditt eget, rynkorna trängas i din panna, som välver sig över insjunkna ögonhålor och ålderns förfall avtecknas i de tusen rynkorna kring din tomma mun.”

Och här går jag, visserligen med rynkor, men

Lisbeth Axelsson, journalist och författare, Nalavi.

med alla tänder i behåll och flera år äldre än gamle Eberhard!

Berättelserna får mig även att tänka på alla vackra trånande sånger kopplade till vår och återhållen brinnande kärlek som författades och tonsattes vid förra sekelskiftet.

Som dikten ”Demanten på marssnön” av den finlandssvenske poeten Johan Wecksell, tonsatt av Jean Sibelius:

”Jungfrun under lind” som sitter vid spegeln och kammar lindblommor ur sitt hår och trollbinder betraktaren vars hjärta hon tagit.

En riktig naturromantisk höjdare!

Erik Axel Karlfeldts är en annan mästare.

Hans dikter, tonsatta av Wilhelm P-B skildrar ofta väntan, längtan och återhållen passion: ”Dina ögon äro eldar och min själ är beck och kåda vänd dig från mig förr´n jag tändes som en mila innantill!”

Några magiska versrader om våren

”På drivans snö där glimmar en diamant så klar.

Ej fanns en tår, en pärla, som högre skimrat har.

Utav en hemlig längtan hon blänker himmelskt så.

Hon blickar emot solen, där skön den ses uppgå.

Vid foten av dess stråle tillbedjande hon står och kysser den i kärlek och smälter i en tår.

O, sköna lott att älska det högsta livet ter, att stråla i dess solblick och dö, när skönst den ler!”

LÄS NOGA! Det handlar om snö som smälter, gör det inte?

Eller Wilhelm Peterson-Bergers tonsatta dikt

Och, avslutningsvis, Intet är som väntans tider där ingen maj en dager sprider som den klarnande april! Särskilt andra strofen:

Intet är som längtanstider, väntansår, trolovningstider.

Ingen vår ett skimmer sprider som en hemlig hjärtanskär.

Sällan mötas, skiljas snarligt, drömma om allt ljuvt och farligt livet i sitt sköte bär!

Gyllne frukt må andra skaka; jag vill dröja och försaka, i min lustgård vill jag vaka, medan träden knoppas där.

SOM GRÄDDE på moset har dessa tonsatta dikter, som ingår i den musikaliska kategorien Nordiska romanser, sjungits in av våra mest kända sångare, Jussi Björling till exempel.

Lyssna på Youtube när världstenoren sjunger om diamanten i marssnön!

Ha näsduken redo!

Det händer i oss när det blir vår VÄND!

Elda inte upp en kotte på Valborg!

SNART TÄNDS vårens alla brasor. Det kan vara en värmande och mysig händelse för oss människor.

Men för våra igelkottar kan det innebära döden. Kotten trivs nämligen att vintersova längst ner i rishögar.

skap. Mindre gårdar försvinner och stora blir kvar. Vi får betydligt färre diken, häckar med mera där igelkotten trivs, menar Lars Gahnström.

En allt intensivare biltrafik kan också vara en orsak till att igelkottarna blir färre i vissa delar av landet. Utbredningen norrut kan bero på klimatförändringar, att det vintrarna blivit mildare. Men det är än så länge en hypotes.

”Så om du städat i trädgården och sedan ska elda upp skräpet eller ska tända en majbrasa, så tänk först på igelkotten.”

Den uppmaningen kommer bland annat från Gotlands Igelkottsfond. Igelkotten är Gotlands landskapsdjur och fonden har kommit till för att rädda och hjälpa igelkotten samt att bidra till bevarande, förståelse och utveckling rörande igelkotten och dess liv.

–Vårens alla brasor tar tyvärr död på många igelkottar, säger fondens ordförande Lars Gahnström.

– Ett tips är därför att flytta riset till en annan brännhög innan tändning.

Ring ”kottelinjen”

foto: wikimedia commons/catasa

Flyttar in i tätorter

Det finns lite olika uppfattningar om igelkotten är hotad eller ej. En ganska ny inventering från Naturskyddsföreningen visar att igelkotten blir vanligare i norra Sverige och i storstäder, men att den minskar i antal i vissa delar av södra Sverige. I vissa områden sägs arten vara ”nära hotad”. Det gäller bland annat i igelkottens hemlandskap Gotland.

– Vi tror att minskningen här på Gotland beror på ett förändrat jordbruksland-

Så har du hittat en igelkott som behöver första hjälpen så kan det vara värt att gå in på www.gotlandsigelkottsfond.se för att få tips. Här finns också jourlinjen, den så kallade kottelinjen, dit man kan ringa för att få råd och hjälp. Telefon: 072-700 65 00.

– Vi får 200-300 samtal per år på jourlinjen. Många vill hjälpa de små kottarna.

Vi får mycket stöttning för vår verksamhet, framför allt här på Gotland men också från övriga landet, säger Lars Gahnström.

Några tips ger vi redan här till dig som hittar en igelkott som behöver hjälp: Värme. Fyll en petflaska med varmt vatten och trä över en strumpa så att igelkotten inte bränner sig.

Vatten. När igelkotten fått upp värmen behöver den vatten och energi för att komma igång. Du behöver inte ha bråttom att få i igelkotten mat.

Mat. Kattmat och hundmat fungerar. oIgelkotten är inget husdjur. Du kan ta hand om en igelkott i 48 timmar sen ska den släppas ut där den hittades.

13

VÅREN – så funkar den Aha! Vår?

”just det!”

nära varandra i hjärnan.

För Ingrid Johanssons del har vårkänslorna uteblivit när hon vistats i varmare länder.

– Den här vintern har jag inte varit hemma mellan september och februari och hoppades på att kylan och snön skulle vara kvar när jag kom tillbaka. Därför kände mig lite snuvad på årstiden när det blev varmare och vårtecknen kom. Några vårkänslor har jag inte!

– Men det beror nog på att jag levt där det är lika varmt hela tiden, 35 grader på dagen och 18 på natten. Ljuset är också detsamma under hela året, 12 timmar ljust och 12 timmar mörkt.

VÅRKÄNSLOR. När talgoxen sjunger sitt tsitsitu. När lärkan slår sin första drill. När svanarna svingar hojande över Närkeslätten. När dagen blir längre än natten.

Då väcks vårkänslorna inom oss. Vi blir gladare, får mer kraft, godare hopp, lättare hjärta. text: lisbeth axelsson Men vad är det egentligen som sätter fart på livsandarna? Har detta tillstånd en medicinsk förklaring? Är det något som händer i kroppen som får oss att reagera så här eller är det ett inlärt beteende?

– Det är ljuset! säger läkaren Ingrid Johansson, Fjugesta. Det väcker en förväntansglädje när våren nalkas! Nu kommer en tid som det är lättare att leva i. Man kan vistas ute, och det i sin tur för med sig att man kanske rör sig mer och får mer kraft på det sättet.

I sitt arbete som läkare har dock Ingrid Johansson mest mött människor som mått dåligt av våren. För vårdepressioner finns också, som kan ge svårigheter att sova, dålig aptit, yrsel och huvudvärk.

Årstidsväxlingar

– De flesta mår bra av våren, men några mår dåligt. Intressant härvidlag är att jag endast mött en enda patient som lidit av depression under mina många år som tjänstgörande doktor i Afrika. Jag tror vår reaktion hänger ihop med årstidsväxlingarna. På sydligare breddgrader förekommer inte vårkänslor.

Enligt forskare påverkar ljuset oss fysiskt och i

14 14

foto på talgoxe: tomas lundquist

”tsitsitu tsitsitu tsitsitu”

Inlärda vårkänslor?

INGRID Johansson, läkare i Fjugesta, missade vårkänslorna i år. Det är annars just ljuset som påverkat oss när vårkänslorna bubblar upp. Då frigörs dopamin i hjärnan och vi får energi och lustkänslor.

förlängningen också psykiskt. När ljuset når vårt öga ökar produktionen av dopamin som styr centra i hjärnan som har med belöning och lustkänslor att göra. Det ger oss energi och vi är mottagliga för nya intryck.

Kroppen varvar upp

Vi blir också mindre sömniga eftersom dagsljuset stänger av tallkottkörtelns produktion av sömnhormonet melatonin. Istället ökar stresshormonet kortisol och kroppen varvar upp. Detta påverkar hjärtfrekvens och aktiverar kroppens hormoner. Även dofter spelar roll för vårkänslornas anstormning eftersom doft- och känslocenter ligger

En fundering man kan ha är hur mycket inlärning och påverkan spelar in för hur starka vårkänslorna är? Hjärnforskare i Göteborg har noterat att barn inte reagerar särskilt mycket på ljusets återkomst.

Kan det vara så att man på vårpromenad i vagnen i späda år lärt sig att när just det höga drillande ljudet kommer eller den söta doften når näsan så ser den som skjuter kärran framåt glad ut?

Och så fortsätter denna positiva tillvänjning under uppväxten, de tjocka kläderna kan plockas av och tunga skorna. Det går att leka ute längre på dagen, det grönskar, blåsippan ute i backarna står och det blir vackert, man blir glad och, när man har den åldern inne, man blir kanske kär!

Klart är att människor påverkas av ljusets återkomst. En ovetenskaplig rundfrågning vittnar om att man blir gladare och piggare och att det pirrar i hela kroppen, att man har mindre med kläder på sig och kommer ur sitt skal.

Många blir på bättre humör, rentav lyckligare.

Det gör att man har lättare för att le, man ser varandra på ett annat sätt och man blir mer förälskad.

P.S. Njut nu, hösten lurar alltid bortom sommarn!

…och plötsligt händer det! Sydnärkingar om sina vårkänslor Sydnärke-Nytts vårgrävande reportrar begav sig ut på spaning efter vittnesbörd om upptinade livsandar.

Elin Carlestav, Hallsberg – Vårkänslor, absolut! Se bara på sopmaskinen som tar bort all gammal sand. Och på Alléskolan är vi redan i full gång med att planera för studenten. Kärleken? Jag är alltid kär i min sambo och det förstärks. Jag påverkas otroligt mycket av vädret och när solen kommer fram känns hela livet lättare.

Anders Wernersson, Nalavi: – Ja det har jag! Det har alltid en bonde! Jag får vårkänslor när jag hör ripor och lärkor och när det blir ljusare.

Maria Holm, Kumla: – Jag har sett tussilago och att fiskmåsar kommit tillbaka, det är vårtecken för mig. Om jag gillar våren? Både ja och nej, jag är pollenallergiker och hade ett stort astmaanfall för ett par dagar sen. Men annars gillar jag våren och värmen som kommer med den.

Siw Hagelman, Laxå: – Att ljuset kommer tillbaka ger mig vårkänslor.

Och att man vet att sommaren inte är så långt borta. För mig och min man som bor en bit ut på landet är tjällossningen ett säkert vårtecken.

Isak Sevefjord, Vingåker (går på Allé) – Vårkänslor, det har man väl. Värmen är på väg, blommorna blomstrar och farsan plockar fram grillen. Det ser jag fram emot, äta färskt nygrillat kött. Kärleken? Kärleken är alltid komplicerad.

Men nu kan man vara ute och umgås, man kan slänga på sig lättare kläder. Allt blir bättre!

Dennis Hershberg, Kumla: – Barnen behöver inte ha lika mycket ytterkläder längre, det brukar vara en vårkänsla. När man kan njuta av solen vid husväggen känns det som att våren är här.

Tommy Nordlund, Laxå: – Det härliga med våren är att det blir varmare i luften och att fåglarna sjunger igen. Fast tidigt på morgonen hör jag dem inte, då sover jag. Skönt att vara pensionär.

Anders Mogren, Askersund: – Klart man har vårkänslor. De kommer varje år när det är dags att öppna upp sommarstugan vid Edö. Vårkänsla är också att kunna springa på torra vägar och att plocka fram cykeln. Våren gör mig pigg och glad.

Christina Brattström, Kräcklinge: – Ja, jag känner att nu vänder livet tillbaka! Det är ljust och varmt och skönt. Man får kraft sätta igång i trädgården. På vintern inte mycket att göra, då blir det långtråkigt.

Ulrika Lundfeldt, Askersund: – Jag får vårkänslor när jag kan ta ut min landsvägscykel. Cykling är vår för mig. Annars är våren som alla andra årstider, jobba, äta, träna sova. Jag är utan tvekan en höstmänniska, som får ”höstkänslor” när jag får vara ute och leta svampar i skogen.

15 15

foto: erik kruse

Joel A. tillbaka i sitt hjärtas speedwayklubb

ACTION på speedway-ovalen.

TILLBAKA i Indianerna. – Här har jag mitt hjärta, säger Joel Andersson.

BACK ON TRACK HEMVÄNDARE. Efter att ha lämnat Indianerna på ett trist sätt för två år sedan är nu hemmasonen Joel Andersson tillbaka.

– Här har jag mitt hjärta, säger Joel inför premiären av Elitserien. text och foto: anders björk Vi träffas utanför motorstadion i Sannahed. Joel kommer direkt från jobbet i Kumla. Matchdagar är han ledig, men i övrigt är det heltid som gäller.

Det behövs, för, alla är inte välbetalda proffs.

Lämnade Indianerna besviken

Efter att ha kört hela karriären i hemmaklubben Indianerna lämnade Joel för två säsonger sedan laget. Klubbens rekonstruktion tog hårt på hans ekonomi.

– Klart jag var besviken. Jag hade lagt in liv och själ för Indianerna och hade kört här i alla år. Och för mig som inte tjänar så stora pengar försvann en stor del av summan jag tänkt ha till nästa år.

Indianerna betalade efter rekonstruktionen ut 25 procent av de 140 000 kronor man var skyldig Joel. De två senaste åren har han tillhört Avestaklubben Masarna, men ifjol befann han sig långa tider utanför laget. Det blev dock körning i Elitserien andra halvan av säsongen. Masarna drabbades även de av ekonomiska problem och tvingades bland annat göra sig av med världsmästaren Tai Woffinden, som då gick till Indianerna.

– Det var kul att jag fick köra, men vi tvingades gå ner ordentligt i lön. Så förra året var riktigt tungt ekonomiskt med, och jag hade svårt få tag i

16

sponsorer. I stort sett alla är från Kumla och Örebroområdet och när jag körde i Avesta var de inte lika sugna på att vara med.

Joel älskar sin sport, men ett tag funderade han på om det var värt att fortsätta.

– Men när Indianerna hörde av sig och sa att de hade en plats i laget till mig kändes det otroligt skönt. De har alltid varit laget i mitt hjärta. Det är här jag är uppväxt och helst vill köra.

Raka rör från klubbledning

Har du märkt av nån förändring i klubben sen du senast var här?

– Jag ser och hör att det är kanonbra stämning i hela klubben nu och att man har bra kontroll på pengarna.

– Jag försökte förhandla upp mitt kontrakt i vintras, men de var raka och sa att de inte hade budget för det. Men det kändes ändå bra, de vet hur mycket pengar de har att spendera och lägger inte mer. Det känns som en trygghet.

Joels föräldrar har alltid stöttat honom helhjärtat i hans satsning. När det var som tyngst ifjol fick han låna pengar av pappa för att kunna fortsätta.

– När jag lägger av med speedwayen får jag börja jobba gratis åt honom i några år så kanske det jämnar ut sig, skämtar Joel.

Mekaniker drog med pengarna

Kvoten med jobbiga besked för Joel borde vara fylld kan man tycka, men ytterligare ett bistert sådant har uppenbarat sig. Hans polske mekaniker har tagit emot pengar och därefter gjort sig oanträffbar.

– Han har varit kanonduktig innan och jag betalade ut en klumpsumma i vinterlön till honom

Joel i Masarnas väst.

när vi kom överens om en fortsättning. Men därefter har han slutat svara i telefon och på sms och blockat mig på sociala medier.

Hur går du vidare med det?

– Jag vet inte riktigt hur man ska göra. Han är ju inte välkommen tillbaka nu alla fall.

Det blir att gå tillbaka till gamla tider för Joel.

Han och pappa får sköta mekandet själva. Förutom Indianerna kommer Joel köra för Vargarna i Allsvenskan och Edinburgh Monarchs i Storbritannien.

Siktar på topp 4

Är det lite knepig dialekt i Skottland?

–Ja, fy. Första gången hos han jag brukar bo hos åkte vi till en kompis till honom för att käka mat och jag fattade inte ett ord de sa på två timmar.

Men man lär sig, så nu förstår jag vad de flesta säger och pratar likadant själv.

Det är reservplatsen i startsjuan som Joel Andersson lär slåss om. Där gör han upp med tre andra unga svenskar, alla från närområdet: Ludvig Lindgren, Jonatan Grahn och Christoffer Selvin.

– Joels chanser att få köra många matcher för oss är goda. Men vi vet att både Jonatan och ”Stoffe” utvecklas snabbt, så konkurrensen om de två ”svenskplatserna” är stenhård, säger lagledare Peter Johansson,som får avsluta med att beskriva Indianernas chanser att gå riktigt långt i år.

– Jag har satt ett mål att vara med och slåss om topp fyra, både i serien och vidare i slutspelet. Det är dit vi först och främst siktar.

FOTNOT. Indianerna inleder säsongen 7 maj med bortamatch mot Masarna. Veckan efter har man sin hemmapremiär när Lejonen från Gislaved kommer på besök.

Vi städar allt - ingenting är omöjligt!

Hoffes Fönsterputs & Städ AB är verksamma inom all sorts fönsterputs och städ.

- Noggrant utfört arbete, fortsatt förtroende -

Utför allt som hör ihop med • Bouppteckning • Bodelning • Arvsskifte • Testamente m.m.

Kjell Hellman, jur kand

Adress: Bytesg.108,A, 711 30 Lindesberg Köpmangatan Tel: 0581-131 05-- Epost: kjell@orebroboutredning.se 076-781 53 30 Öppet mån 10-17 eller tid efter ök.

Lövstagatan 24, 703 56 Örebro

Fönsterputs Flyttstäd Golvvård Trädgårdsarbete Storstäd Visningsstäd Byggstäd Hemstäd Trappstäd Mattrengöring Snöskottning Kontorsstädning Takrengöring Garage/vindsröjning

Ta kontakt med oss i alla frågor som gäller fönsterputs och städ.

Vi diskuterar gärna arbetsutföranden och priser.

Ring: 0582-153 81 Maila: info@hoffes.com

17

Välkommen till oss när det gäller dina byggprojekt Vi är en välsorterad bygghandel med ett stort kunnande, stort lager och ett brett sortiment.

I vår butik finns allt du behöver.

Vi kan hjälpa till med stora som små projekt.

Välkommen in till oss!

Kumla-Björka 206, Kumla, Öppet: vard 6.30 –17, tor 6.30 – 18.30 lör 10 –13 Tel: 019-57 09 05 • www.xlbygg.se/bjorka

Tel. 019-58 96 00 verkstad@bilcenterkumla.se www.anderssonbilcenter.se

Välkommen till Lekebergs Rör AB/Bergqviströr i Fjugesta och Askersund.

Med drift i fjärde generation och grundat 1930

Peter Eriksson 070-36 17 322 peter@lekebergsror.se www.lekebergsror.se 18

MASSRYMNINGAR. GISSLANTAG TAGNING. MORD. DOKUMENT - LÅNGLÄSNING

FAKTA / Kumlaanstalten

50 år med kåken som satte Kumla på kartan

KUMLAFÄNGELSETS H-hus som nu ska rivas rymmer dramatik och människoöden som kunde fylla en bok. foto: örebro kuriren /örebro läns museum

Kriminalvården har tagit ett inriktningsbeslut om att 1 100 nya häktesoch fängelseplatser skapas på 13 orter under en tioårsperiod.

På Kumlaanstalten ska det gamla ”Hhuset” rivas och ersättas av nybyggnation med plats för 60 intagna.

Rivningen börjar i april med sanering av miljöfarligt material, och den beräknas pågå året ut. När det nya huset börjar byggas är ännu oklart.

Kumlaanstaltens första etapp, den norra delen, invigdes 1965 med husen A,B,C,D och industridelen F. Den södra delen med G- och H-huset togs i bruk 1967.

H, liksom G, byggdes som en öppen fyrkant med öppning i söder, vilken användes till fyra promenadgårdar.

I H-husets övre våning i vänstra vingen (belägen åt öster) öppnades i november 1971 en interneringsavdelning. När strafformen internering togs bort blev den en säkerhetsavdelning.

Den förstärktes med tiden, bland annat med sträckmetallnät, då promenadgården blev helt inklädd. Det var härifrån fritagningen 2004 skedde.

H-huset har alltsedan starten hanterat svårbehandlat klientel, och flera omtalade rymningar har skett härifrån – bland annat 15-mannarymningen 1972.

MÅNGA RIKSBEKANTA brottslingar har suttit på H, bland andra Christer Pettersson, senare åtalad och friad för mordet på Olof Palme.

Här har mördare, tjuvar och våldtäktsmän förvarats, och mitt i den hårt kontrollerade miljön bildade några fångar kriminella mc-gäng. Först ”Brödraskapet,” sedan ”Original Gangsters”.

Här är historien om Hhusets 50 år i Kumla.

19

VÄND!

ANSTALTSCHEFEN Kenneth Gustafsson har arbetat på H-huset som kriminalvårdare, tillsynsman och enhetschef. Han har upplevt ett mycket stort antal våldsincidenter. Bland annat ett mord, flera misshandelsfall av både personal som intagna och upplopp. Därtill rymningar. foto: l-g månzon

FÅNGVÅRDSINSPEKTÖR Åke Perselli lugnar ned sig efter att giss-

landramat 1975 ebbat ut.

foto: örebro kuriren /örebro läns museum

EXPRESSENLÖPSEDEL efter dramat i den lilla stugan norr om Nora, som några av rymmarna checkade in i 1972 efter massrymningen.

KRIMINALVÅRDARE Börje Jansson visar hur en av de intagna höll en kniv mot hans hals, när gisslandramat på interneringsavdelningen H2V inträffade 1975.

EFTER 15-MANNARYMNINGEN gömde sig några intagna i en sommarstuga. Men det blev en gemytlig samvaro med de överraskade ägarna, rymmarna till och med skrev i gästboken!

Christer Pettersson: ”Det

forts.

Känslan av råhet slår emot en när man kommer in i huset. Inte av en tuff jargong, utan av kylslagen luft.

Cellerna är tomma. Allt ligger öde. Ingen personal i vaktkurerna. Inga larm påkopplade. Den siste fången lämnade detta forna kvarteret råkurr för sex år sedan. Då stod anstalten helt klar efter en rejäl omoch tillbyggnad med de nya enheterna för Riksmottagning, T- och säkerhetsavdelningen S.

text: lars-göran månzon Anstaltschefen Kenneth Gustafsson guidar runt. Det dröjer inte många minuter förrän han berättar om en rymning – från avdelningens lastbrygga.

– Här rymde en fånge som gömt sig i en kartong.

Hans kamrater tejpade igen lådan. Sedan kom en lastbil för att lasta på gods, och då satt rymlingen i sin kartong på flaket, säger han.

Efter ett tag stannade chauffören till vid ett kondis i Örebro. Då passade fripassageraren på att kliva ur sin kartong och stiga av.

Först som sist ska det sägas. Under Kumlafängelset första decennier skedde rymningar från samtliga avdelningar – men de från avdelning H stack ut i mängden.

Risktillägg: tre kronor i månaden

Långt på in på sjuttiotalet hade H-husets personal risktillägg.

– Tre kronor i månaden! En obetydlig summa, men tillräckligt stor för att många skulle bli ursinniga, säger Kenneth Gustafsson.

Var det en straffkommendering att jobba på H? – Tvärtom, säger Kenneth. Det var en merit.

Risktillägget kom till därför att flera av Kumlas första vaktkonstaplar rekryterats från det nedläggningsflaggade Örebrofängelset som varit en disciplinanstalt. ”Lönepåslaget” fick följa med till slätten.

Kenneth jobbade själv på H i början av sin karriär inom Kriminalvården. När vi går runt i de tomma lokalerna berättar han om än den ena än den andra avdelningen där han avverkat sina pass.

– Jag jobbade på H som kriminalvårdare, tillsynsman, och enhetschef mellan 1978 och 1997. Under den perioden utspelades ett stort antal våldsincidenter, bland annat ett mord, flera grova misshandelsfall av såväl personal som intagna samt en handfull upplopp.

På H satt det besvärliga klientelet, många av dem kända för allmänheten; Svartenbrandt, Clark Olofsson, Tony Olsson och Ioan Ursut.

Christer Pettersson som först fälldes men sedan friades för Palmemordet var gäst i början av 80-talet.

Pettersson var kriminell och missbrukare, och åkte in och ut på anstalterna. I ett tidningsreportage beklagar han och en medfånge sig över klimatet på de svenska fängelserna: ”Det kommer att bli ett jävla 80-tal, både innan- och utanför murarna. Fortsätter de att ta ifrån oss våra rättigheter blir det myteri på fängelserna”.

Christer Pettersson gick själv inte till historien som en nice guy.

– När en kriminalvårdare öppnade celldörren stod alltid Pettersson på tröskeln och föll rätt ut. Han ville väl skrämmas. Han var stor till växten, säger Kenneth Gustafsson.

Kumlafängelset beskrevs i media som ”rymningssäkert”. I alla fall till en början. Det skulle dröja några år innan motsatsen bevisades av de boende själva.

Premiären skedde från F-huset, industrin, 1967. Ett år senare kom nästa rymning, samma avdelning.

Från H-huset var det dags i augusti 1971 då tre män tog sig över muren, med hjälp utifrån.

Sedan hände det stora grejor.

Den 17 augusti 1972 sitter ett stort plakat i centralvakten: ”Fråga inte. Det är sant!”

15 av landets fångar hade rymt från interneringsavdelningen H2V.

Omskrivet rymmargäng

Rymningen går till svensk kriminalhistoria som en av de mest spektakulära. Det var ett omskrivet gäng som tog sig ut från det som kallades bunkern. För att nämna några namn: Bosse Dynamit, Svartenbrandt, Kalle Kanon, och ambassadmördarna Miro Baresic och Andleko Brajkovic. Rymningen fick därmed eko ända till Belgrad där man undrade hur i all sin dar det kunde komma sig att de två män som mördat Jugoslaviens ambassadör kunde rymma från bunkern i Kumla som skulle vara så rymningssäker.

Tack vare Kumlaanstaltens smalaste och kortväxte fånge, Kalle Kanon, kunde rymningen genomföras.

Dessutom var falska nycklar i omlopp. Kalle hade bett om tidig inlåsning, och det var inga problem. När kriminalvårdaren kom och kikade in i cellen innan låsning var det inte Kalle som låg i sängen. Han hade

bäddat säck. Kalle i egen hög person satt ihopkrupen under diskbänkskåpet i avdelningens pentry. Så fort avdelningen var tom på vårdare kröp Kalle fram och släppte ut sina 14 medfångar med nycklar som han hade i fickan. Än idag vet ingen hur nycklarna kom i orätta händer. Men larmen då? Det fanns avlyssningslarm som utlöstes vid höga ljud. De hade oskadliggjorts med margarin. Med nycklar i handen var det lätt att komma ut från avdelningen. En stege, tillverkad av delar från gympasalens ribbstolar används för att komma upp på murkrönet. Med hopknutna elsladdar lyckas fångarna fira sig ned till friheten.

Fyra dagar senare grips de första rymlingarna, ambassadmördarna, i Hova efter en polisjakt. Gripandet gick lugnt tillväga efter att en polishund spårat upp dem på en åker.

Samma dag sitter fem av de andra rymlingarna och trycker i familjen Edvardssons sommartorp i Järnboås, norr om Nora. Men det visste inte ägarna Carl Edvardsson, hans mamma Märta med väninna, när de kom till torpet för att titta till och plocka svamp. ”Jag kände på mig att allt inte stod rätt till, för träpallen framför farstun hade flyttats och det stod ett handfat med smutsvatten där” berättade Carl. När de kom in i huset möttes de av fem maskerade män, beväpnade med yxor och knivar. ”Är ni lugna så är vi det”, säger männen som visar sig vara Lars-Inge Svartenbrandt, Nils B Karlsson (Kalle Kanon), ”Vilde Bill” Svensson, Eugen Reinfurt och Gunnar Ahlgren. Situationen var spänd till att börja med, men lättade efter hand. ”Vi ska väl ha oss lite kaffe när ni ändå är här”, hann Märta säga innan de föstes in i boden. Efter påtår bad Märta männen om en liten tjänst; att skriva sina namn i familjens gästbok. ”Tre av dem var så dumma att de gjorde det”, sa Carl Edvardsson senare.

Svartenbrandt till och med tackade i sin lilla vers för ett trevligt bemötande. Märklig situation? Ja! Några mil därifrån pågick landets största polisinsats där all tillgänglig personal deltog. Samtalsämnen saknades inte. ”Rymmarna till och med frågade om bästa den flyktvägen från Järnboås”, har Edvardsson berättat.

En hundralapp från buset

Carl och Märta med väninna låstes in då männen skulle dra vidare. Eugen Reinfurt stack i smyg in en hundralapp i dörrspringan med orden: ”Den här ska ni ha för att vi besvärade er”. Tjuvaheder? Tja, det

foto: l-g månzon

EN AV RYMMARNA förs in till rättegångssalen i Hallsberg efter massrymningen 1972.

Hela kvarteret hårdbevakades dygnet runt av polis efter bombhot mot åklagare..

FÄNGELSEDIREKTÖR Lennart Wilson fick stå till svars för många rymningar de första åren. På bilden till höger stegen från massrymningen 1972.

blir myteri på fängelserna” kan väl diskuteras, men gisslan rapporteras i alla fall ha behandlats väl. Och de kunde ta sig ut helskinnade efter att rymmarna åkt sin väg.

Rymningen både fascinerade och oroade svenskarna som följde dramat i den tidens långsamgående media. Rymlingarna greps en efter en, dock dröjde det så länge som ett år innan den siste var fast. H-huset stängdes för ombyggnad, låsbyte och därtill skärpning av rutinerna. Än idag är det oklart hur rymmarna kunde få tag i nycklar till avdelningen.

15-mannarymningen var startskottet för flera rymningar och otäcka tillbud.

Juni 1973. Svartenbrandt och Bosse Dynamit är återbördade till Kumlas H-hus. Det hade knappt gått ett år från den stora rymningen, när de gör om samma sak. Denna gång från interneringsavdelningens rastgård. Sammanlagt klättrar fyra intagna över ett inte allt för högt staket och under hot med ett tillhygge tilltvingar sig en sopbil som är inne på området. De kör rakt igenom tre portar med bilen. Tvingar till sig en personbil i centrala Kumla. Polisen tappar spåret vid Glomman i Örebro. Två månader senare var alla rymmare gripna.

Tog vårdare som gisslan

November 1975. Otäckt drama. Sex rymningsbenägna långtidare på H-husets interneringsavdelning tar tre vårdare som gisslan. Fångarna använde sprängmedel, hemgjorda knivar och en slags spikklubbor.

Dramat hade filmens dramaturgi i bästa Alcatraz-stil; personal som överfölls, som bestals på nycklar, som blev gisslan med kniv riktad mot halsen, något som lät som en sprängladdning detonerade i ett rum, tumult på fängelsegården, hotelser i luften. Börje Gustafsson som var tillsynsman var nära att träffas av kniven, och fick ett hårt slag i huvudet. ”Det small till som bara den, du blöder, du blöder ropade kollegorna”. Fångarna övermannades på gården av kriminalvårdare med batonger, och så anlände polisen. ”Det var vitt i luften av alla batonger”, sades det.

Under anstaltens första tio år var H-huset överrepresenterat i statistiken för extrema händelser – och det var ju där många svårbehandlade satt. Givetvis hettade det till även på andra avdelningar, som exempelvis ”den stora takdansen” på CDE, där 105 interner sittstrejkade något dygn på taket till industrin.

Säkerheten förbättrades stadigt, men incidenterna

var många. En titt i visitationspatrullens loggbok ger besked om beslagtagna knivar, slagverktyg, stickverktyg, rymmarkrokar och järnfilar till händelser som knivskärningar, rymningar genom fönsterluckor och ”demolerade avdelningar”. Fler händelser: På självaste julafton 1989 fritas en intagen från promenadgård på H. Det var första gången vapen var inblandat. Den 22-årige morddömde mannen hade hjälp utifrån, stegar restes över muren, ett slags nät slängdes över. Personal i centralvakten såg allt på sina monitorer, och ryckte ut. När de kom fram besköts de två gånger, den ena gången av en man som satt på murkrönet. Det blev inga fysiska skador. På annandagen greps rymlingen utanför Norrköping.

Maj 1991. Två av Sveriges mest välbevakade fångar, Ioan Ursut och Martin Imandi lämnas obevakade på rastgården en halv minut. På den tiden lyckas de klättra upp på taket och vidare över muren med hjälp av hopknutna lakan. Greps efter fem dagar i Arboga.

Brödraskapet. Varhelst två svenskar träffas bildar man en förening, brukar det heta. På Kumlas H-avdelning bildades kriminella mc-gäng … Det var i maj 1995. Anstaltsledningen märker att något är på gång.

Daniel Fitzpatrick, långtidsdömd för värdetransportrån, skickar och tar emot brev från andra intagna. I breven står tydligt att han vill dra igång ett kriminellt mc-gäng. Som en reaktion på detta bildar en annan intagen på H, Denho Acar, OG (Original Gangsters).

Inga problem att bilda gäng

Hur kunde fängelsegäng bildas mitt inne på högsäkerhetsanstalten Kumla?

– Vi hade inte den typen av professionell underrättelsetjänst som finns idag, men lokalt fanns ändå ett embryo till en sådan, säger Kenneth Gustafsson.

Det var egentligen inga problem för intagna att bilda denna typ av klubbar eller gäng. De var inte isolerade utan vistades i tre 12-mannagrupper på tre av H-husets fyra avdelningar (den fjärde var säkerhetsavdelningen).

– Vanligtvis var 3 – 4 intagna på varje avdelning medlemmar. Övriga fanns på andra avdelningar eller anstalter, och man kommunicerade med varandra genom flitigt brevskrivande.

Det var genom brevgranskningen som anstalten upptäckte att klubbarna var under bildande.

– Vi kunde följa Fitzpatricks korrespondens, hela vä-

gen från det första till sista brevet. Bland annat såg vi hur loggan successivt skapades och hur den ändrades längs resan.

Fitzpatrick talade gärna själv om Brödraskapet, och Denho Acar var öppen om sitt OG. – Vi följde utvecklingen för att framförallt förhindra våld mellan intagna. Periodvis var olika gäng dödsfiender, periodvis var de lierade med varandra. Som det alltid varit mellan olika internationella mc-gäng.

Ingen isolerades enbart utifrån sin gängtillhörighet, enligt Kenneth Gustafsson.

– Däremot utgjorde detta en faktor bland flera, till exempel inför placeringsbeslut.

15 år sedan sistarymningen

Drygt femton år har gått sedan någon lyckades rymma från H-huset, eller Kumlaanstalten i stort. Det som hände senast, alltså den 18 januari 2004, var en fritagning från säkerhetsavdelningen H2V, då tre intagna med hjälp utifrån lyckades ta sig ut från en rastgård, och vidare över muren. Stegar och vinkelslip användes, och medhjälparna hade även automatvapen.

Och nu ska H-huset rivas. Allt står tomt och öde i väntan på grävskopan. För några veckor sedan var det som huset levde upp, eller hur man nu ser på saken.

Militärhelikoptrar fanns på plats, insatsstyrkor från både polis och kriminalvård, fullt pådrag – och det small ordentligt.

– Vi hade sedan länge planerat en avancerad övning ihop med nationella insatsstyrkan, efterhand kom också Örebropolisen in i scenariot som handlade om en gisslansituation på H1V. Ett antal figuranter spelade intagna och gisslan, berättar Kenneth Gustafsson.

När det stod klart att gisslantagarna var beväpnade och hade apterat sprängladdningar i avdelningen begärde polisen hjälp av nationella insatsstyrkan som anlände i två av Försvarets Black Hawk-helikoptrar.

– De agerade snabbt och sprängde av en rejäl laddning på ytterväggen samt ett tiotal distraktionsgranater som gick in. Situationen löstes.

Men som sagt. Det var bara övning …

Det är sällan som helikoptrar flyger in på anstalten numer.

– En gång på nittiotalet provlandade man strax bredvid H-huset. Två gånger har helikoptrar med intagna landat, bägge gångerna där parkeringen numer breder ut sig, säger Kenneth Gustafsson.

foto: örebro kuriren /örebro läns museum

foto: johanna pegers-gustafsson

foto: håkan ekebacke / na

parkering och väg.

foto: örebro kuriren /örebro läns museum

foto: örebro kuriren /örebro läns museum

H-HUSET är den del av anstalten som finns i bildens vänstra del, parallellt med

Inför påsk har vi på Sveas förberett

ett stort påsk sortiment.

Kom in till några av våra butiker och gör din beställning.

BAKAT LOKALT OCH KANSKE AV NÅGON DU KÄNNER

Boka dop på webben

Läs mer och boka dop på: svenskakyrkan.se/kumla/dop

Tornados sTädpaTrull Städ med garanti Vi tar hand om din flyttstäd, veckostäd eller vilken städ du vill.

Vi gör även fönsterputs.

Ring eller maila oss så kan vi prata tid och pris: 0708-270 400 • jimmy@skillen.se

Välkommen till

Kävestadagen Öppet hus på Kävesta folkhögskola

Hos oss kan du läsa in gymnasiet på Allmän kurs, eller studera dans, konst eller musik på heltid.

27 april 11.00 - 16.00

Sista ansökningsdatum

• Dansföreställningar, konstutställningar, musikcaféer, prova-på-lektioner m.m.

• • • •

• Gratis fika hela dagen • Lunchservering 11.30 - 15.00 • Musiklinjens kör sjunger in våren 15.00 Läs mer på www.kavesta.fhsk.se.

22

Dags att ansöka

Allmän kurs: 30 april Danslinjen: 25 mars Konst & form: 30 april Musiklinjen: 25 mars

Lätt att byta däck!

Däckteam Hammar/ Garaget i Hammar AB Åmmebergsvägen 7 0583-77 00 12 Mån-fre 07.00-16.30 garaget.hammar@telia.com www.garagethammar.se

Välkommen till Lilla Salongen i Kumla Dam- och herrklippning 20 år i Sickelsta

Drop-in och tidsbeställning

vet vilka däck du behöver

Hjalmarsson Åkeri Tömningar av slamavskiljare, oljeavskiljare och fettavskiljare.

Spolar köksavlopp, toaavlopp och även andra spolningar.

Lyftarbeten.

Grustransporter.

Kör även vatten till pooler.

Tel: 019-57 41 60 Sickelsta 118, Kumla

Tel 019-57 32 98 Åbytorp Kumla

• CE-märkta takstolar (egen produktion) • Byggvaror - konstruktionsvirke • PVC fönster CE-märkt kvalité -15 års erfarenhet • Stor sortering av socklar, foder, taklist

Kontakt

Tel. 070-319 92 27, 070-319 93 50 www.hjalmarssonsakeri.se

KUMLA

Bildelsnetto Hallsberg

Bildelar & verktyg Tel: 0582-15140 Tegelgatan 1, Hallsberg www.bildelsnetto.se

23

24

Våren – sommaren på

20 år Fjugesta

22 mars–13 april

29 maj kl 19.00 VETENSKAPSPUB

Klassiskt folklustspel om äventyr vid kolonistugan av Gideon Wahlberg och Walter Stenström med vår seniorgrupp.

Entré 300 kr inkl varmrätt och kaffe.

Kan man få en maskin att bete sig som en människa? Kan man få en dator att programmera sig själv, utgående från exempel? Som när ett barn lär sig att gå.

Professor Amy Loutfi berättar om forskningsfronten inom artificiell intelligens.

Fri entré och öppen bar.

KÄRLEK MED FÖRHINDER

AI – ARTFICIELL INTELLIGENS

24 april kl 19.00

NU DÅ? FÖRGYLL VARDAGEN LITA INTE PÅ SEMESTERN En öppenhjärtig föreläsning från depression till asgarv med Jojje Jönsson (riksbekant genom den godhjärtade brevbäraren ”Dag-Otto” han gjort på Vallarnas Friluftsteater i många år) och Lars Classon (regissör och manusförfattare). Entré 200 kr. Lättare barservering.

29–30 juni

KARL XII – LIK ELLER OLIK

Sparbanksbörsen Fjugesta • 24 april kl 19 Biljetter 200 kr, bokas på www.lekebergsr evyn.se

0768-229 300 info@lekebergsrevyn.se

5 maj kl 18.00

Minns ni Kalabaliken i Nalavi som spelades sommaren 2013? Nu kommer den spännande ”uppföljaren” som också den grundar sig på en verklig händelse.

Spelas på Fältväbelsgården i Nalavi.

Biljettsläpp 1 maj.

JONAS HOFER & THE BOPPING CATS

Favorit i repris: Härlig konsert med 50-talsmusik av bandet som tidigare kompade Peter Jezewski men som nu gjort succé på egen hand. Hög nostalgifaktor och musikalisk kvalitet. Entré 200 kr, förköp på messenger/ mejl: morgan.andersson71@outlook.com

Alltid senaste nytt på vår hemsida eller via telefon.

Vill du ha fortlöpande info, mejla till info@lekebergsrevyn.se.

Vi finns också på Facebook och Instagram.

www.lekebergsrevyn.se 0768-229 300

Bilverkstad i Östansjö!

• SAAB-specialist • Åtgärdar dina 2:or • Defekta bilar köpes • Bilreparationer • Däckservice • Service & underhåll 1000-mila-service: kontrol l av bromsar, chassi, motor och växellåda m.m. inkl. olja och filter (max 6 liter) 2500 kr.

9-5 Fabriksnytt SAAB l. olja, turboaggregat ink n filter och byte frå 6200 kr.

Kristensen Autoservice, Östanfallagatan 26, 69472 Östansjö

d: sningen me lö ts e lh e h r a Vi h

• Bergvärme • Badrumsrenoveringen

• Service med: genalla etslösninav Vi har helhvärmeslag och ingen med: Träffas alla dagar i veckan Vi har helhetslösn 073-706 83 84• Bergvärme märken

• Bergvärme AUTOSERVICE • Badrumsrenoveringen • Service av alla värmeslag Vi är av auktoriserad alla värmeslag • Service och märken serviceombud samt och märken • Övriga VVS-arbeten installatör för Nibe • Övriga VVS-arbeten Vi är auktoriserad serviceombud samt villa-och fastighetsvärme!

KRISTENSEN • Badrumsrenoveringen • Övriga VVS-arbeten

K GÅRDSBUTI

KÖTTLÅDOR

DAN KONSTRUN 0–18 L K 1 4–5 MAJ

Vi ärvillaauktoriserad serviceombud samt installatör för Nibe och fastighetsvärme! installatör för Nibe villa- och fastighetsvärme!

ÄGG

VÅRA ÖPPETTIDER

VARDAGAR 9–17 • HELGER 10–17

Sörbyvägen 3, Kuml a Sörbyvägen a Tel 019-58 21 30 3, Kuml Tel 019-583,21Kumla 30 Sörbyvägen Tel. 019-58 21 30 25

gästkrönika / eva eastwood

foto: ellen holmström

”TÄNK, SEDAN JAG STACK iväg,vad många år som gått. Allt som jag drömde om, det har jag fått”.

Det här är en strof ur min låt ”Min gamla stad”, så nog har min hemort fått sin hyllning, precis som jag faktiskt känner mig hyllad av den. Jag flyttade till Askersund ifrån Örebro 1994 och tog naturligtvis med mig hela mitt musikliv med allt vad det innebär ”hem”.

Under åren har det hänt så otroligt mycket roligt. Ta bara till exempel då Sonny Burgess, den galet grymma rockaren ifrån riktiga 50-talet, satt i min trädgård och väntade medan jag borstade tänderna. Min då väldigt unga och så oerhört trumintresserade son stod och kikade ut bakom köksgardinerna när hela bandet fick syn på honom, klev ut ur turnébussen och gav sonen trummisens signerade trumpinnar. Det var en stor dag.

RockOlga kom hem på fika med rocktugg

EN ANNAN GÅNG kom en gammal bil sladdandes in på uppfarten med en vit liten husvagn efter. Ut steg själva Birgit Magnusson – Rock-Olga med make. De hade semester, de var kaffesugna och sugna på att sitta i solen en stund för att prata musik.

Rock-Olga, den så imponerande kvinnan med massor av skinn på näsan, sa att det var ett ”helskotta” att hitta mig här ute. Inte ens i den lilla lanthandeln mitt i centrum, som i och för sig bara bestod av ett gammalt nedlagt stationshus och en lyktstolpe, ville de avslöja om det fanns någon Eastwood i byn och i så fall var.

Till slut åkte Birgit med make omkring med rutorna nedvevade för att höra om det spelades musik ur något hus och chansade på att det var mitt. Jag blev lite rörd och log en smula. Minsann, här var man väl gömd, lite som Ingmar Bergman på Fårö. Alla Birgits fantastiska historier om hur rock’n’rollen kom till liv i Sverige när hon var ung, då jukeboxarna mullrade på caféerna och filmen ”Vänd dem inte ryggen” som hade premiär, ledde till många låtar. Resultatet blev ”En ny stil i stan”, där själva titelspåret var direkt inspirerat av hennes sanna historier ifrån en epok som jag missade.

JAG TRIVS I DET LILLA, bland snälla grannar, granar och tystnaden för det mesta. Är det någon som för oväsen är det nog jag. Först när jag ska skriva låtar och sjunger för full hals i stugan och sedan när jag testar nya instrument som Evys saxofon eller Barbros dragspel.

De två sistnämnda lade jag ned illa kvickt, jag stod inte ut med oväsendet själv. Nästan all musik skapar jag hemma och då kan ni ju ana hur det låter när hela orkestern dyker upp. Trummor i hallen och resten av bandet i vardagsrummet med förstärkare och hela kittet. Man behöver inte en stor studio eller spela särskilt högt för att vara kreativ. En sommar stod Johnny & The Roccos ledsångare Bob Fish och underhöll med sin kontrabasist i ungarnas sandlåda.

ALLTING ÄR OMÖJLIGT tills någon gjort det, sades det. I dag är nästan allt möjligt och det är lätt att få ut sin musik, sitt budskap och kommunicera över hela världen via mail, Youtube, Spotify, Facebook, Instagram, hemsida och så vidare. Omvärlden kan ju också idag upptäcka en själv på samma sätt, vilket naturligtvis är meningen och fördelen med den utveckling som lett till en vardag vi idag tar för given. Som när själva kung Carl Gustaf skrev och bjöd in mig till Polarprisgalan. Eller då Jerry Williams mailade efter en låt att spela in och jag skickade ”Cancel the wedding”. Jag försöker förklara för mina ungar att en gång då jag började lira musik då fanns inte allt det här tillgängligt. Inte som nu. Man fick faktiskt ta sin packe skivor, ge sig ut o lira på riktigt och snacka med folk. Det fanns inte ens mobilkameror då som nu, jag känner mig som en riktig stenåldersmänniska när jag skriver detta men det är sant. Folk tog riktiga foton som väl tog månader att framkalla. Det är inte SÅ himla länge sedan. Jag är glad jag verkar i en genre där det genuina gäller, men de mest framgångsrika entreprenörer vi haft liknar nog Elvis? I sin tid men inte av den. Före sin tid och aldrig emot den.

ATT HA HELA VÄRLDEN som arbetsplats är ett spännande liv. Men det är hemmavid vi sätter våra rötter, djupt i myllan, så att vi står stadigt på jorden.

26

Bildtexter: glöm inte att även fotografens namn ska vara med/ Björn

Mc-prins Daniel HJÄLMARNA som Daniel Persson viisar upp specialdesignades till förarna för de fyra

ENDURO. Som femåring blev Daniel Persson omskriven i Örebro Kuriren som ”Laxås mc-prins”.

Motorcykelintresset höll i sig och i dag skulle han kanske kunna kallas ”Laxås Mr Enduro”, för det är inom den sporten som han skördat framgångar i större sammanhang.

Förra året var han med och arrangerade SM-deltävlingen i Laxå och det blev, efter alla tävlingsår, även hans första SM-start på hemmaplan. Och ny start väntar i år. text och foto: björn palmqvist

REDAN SOM femåring 1984 uppmärksammades ”linluggen” Daniel Persson i en tidningsartikel när han grenslade sin lilla motorcykel. Det skulle komma att bli mer än så. Klippet är från Örebro Kuriren.

Åren har runnit iväg och Daniel Persson konstaterar att han hunnit med 34 år på hoj med motordrift.

Men det var först år 2000 som Daniel på allvar började köra enduro i Laxå MK, klubben som han sedan dess blivit trogen.

– Jag hoppade in i hetgröten direkt och testade VM andra året jag körde, berättar han.

Att köra VM och andra internationella tävlingar innebar förstås en hel del pusslande både med resor och att få tävlingsmaterialet på plats.

Något som förarna själva fick ta sig an, och att tävla i landslaget i enduro eller motocross är helt annat bidragsmässigt än i andra sporter.

– Vi hade resor och logi betalt men inga löner eller bidrag till tävlingsmaterialet så det gällde att jaga sponsorer, förklarar han.

foto: annmarie fogelberg foto: thomas nordström

ATT HÅLLA träningsläger har blivit Daniel Perssons nuvarande insats för att utveckla endurosporten. På bilden gör sig gruppen klar för träningskörning, instruerade av Daniel till höger.

FÖRRA ÅRET körde Daniel Persson sin första SM-tävling på hemmaplan i samband med att Laxå MK arrangerade tävlingarna.

växte upp till Laxås Mr Enduro lag-VM där även Daniel ingick i det svenska laget.

Det skulle bli många resor i Europa samt tävlande i USA, Canada och Nya Zeeland.

– Delvis fick vi släpa med oss grejer själv och specialmotorer fraktade jag med mig i resväskan.

Det pågick förstås hela tiden ett arbete med att utveckla motorerna för att få de bästa förutsättningarna i jakten på att få stå högst upp på pallen.

– Bland annat använde jag mig av Hasse ”Mecdon” Ohlsson här i Laxå som gjorde specialdetaljer till motorerna. Bland annat en titanvevstake som användes av många fabriksförare, berättar Daniel.

Kört 100 VM-deltävlingar

När Daniel summerar så handlar det om att han kört runt 100 VM-deltävlingar där han vid ett tillfälle blev trea och den bästa totalplaceringen under ett år var en åttondeplats.

– Det var otroligt mycket tävlande och jag låg nästan ute jämt eftersom det var tävlingar året om. Brukar fundera över hur man fick ihop det.

Daniel körde även lag-VM för Sverige några år och med en silverplats som främsta placering – Det var väl min största framgång i karriären.

På nationell nivå blev han svensk mästare som junior och femma som bäst i senior-SM. Sista året han satsade ordentligt var 2012 då han bland annat körde EM där han slutade fyra totalt.

Familjebildning och att samtidigt tävla med många resor och en ständig sponsorjakt för att få ihop det ekonomiska resulterade i en nertrappning

Sitt yrkesliv har han som säljare hos Svab Hydraulik AB i Hallsberg. Ett företag som utvecklar, tillverkar och säljer styrsystem till entreprenadmaskiner med kundkrets runt om i världen.

Juniorlandslagsledare

Den avstannade tävlingssatsningen innebar dock inte att han lade enduron på hyllan.

Under åren 2013–2014 var han landslagsledare för juniorlandslaget och i samband med det uppdraget föddes ett intresse från hans sida att finnas med och entusiasmera och utveckla intresset för sporten.

Genom sitt företag DPR Racing anordnar han därför 6–10 träningsläger per år för förare i alla ålderskategorier.

– Intresset för mina läger har ökat och det brukar vara allt från 6 till 20 personer som deltar, konstaterar han.

Ibland blir han inbjuden att hålla träningsläger på andra klubbars anläggningar, men till stor del handlar det om hemmaarenan: – Jag har väldigt bra samarbete med Laxå Motorklubb och då hyr jag banan på Trugamon i anslutning till motorstadion, förklarar han.

Sebastian Jansson och Sebastian Strålin är två lokala talanger som får specialduvning av Daniel inför deras tävlingssatsningar.

Kör hela veteran-SM

– Jag kör långlopp som Stångebroslaget och Gotland Grand National och har lyckats väldigt bra. I år ska jag dessutom köra hela veteran-SM. – Det blir en livsstil och jag har svårt att släppa det här, påpekar han.

Förra året arrangerade Laxå MK SM-deltävling på sin tävlingsanläggning och med en uppskattad publiksträcka i Saltängen, alltså mitt i tätorten.

– Att ha en sträcka och köra i tätorten gjorde ju att många som kanske aldrig sett enduro tidigare fick en inblick i sporten, förklarar Daniel som var en av de ansvariga för den sträckan och delaktig i hela arrangemanget.

SM i Laxå även i år

Klubben gjorde det så bra, med många lovord, vilket innebar att de får nytt förtroende av Svemo att anordna ”stora” SM även i år, den 31 augusti och 1 september.

– Laxå kommun har varit otroligt hjälpsamma och stöttat det här jättebra. Det gynnar ju även kommunens näringsliv genom att det kommer många människor hit, menar Daniel.

Daniel samarbetar med motorcykelmärket Beta och via dem får han hjälp att kunna hålla sina träningsläger och för att själv kunna köra SM: – Förra året var första gången efter alla tävlingsår som jag fick köra ett SM på hemmaplan. Kul att nu får göra det en andra gång i år igen, säger Laxås Mr enduro, Daniel Persson.

Daniel har dock fortfarande emellanåt handen på gasreglaget och fötterna på fotpinnarna:

27

28

FÖRETAGSMÄSSAN I KUMLA

26-27 APRIL 2019 i ICA Maxi Arena

(Ishallen i Kumla)

Fred 13 -19 Lörd 10 -16

Det är med stor glädje vi arrangörer hälsar er välkomna till årets Företagsmässa. Vi ser med tillförsikt fram emot två intressanta mässdagar både för er som publik som för alla deltagande utställare. Avsikten med mässan är att visa bredden på företagsamheten inom, eller med anknytning till, Kumla kommun. Invigning kl 13.00 av Landshövding Maria Larsson, därefter koras Årets Företag/företagare i Kumla.

Mässan är ett ypperligt tillfälle för företagen och mässbesökarna att bekanta sig med varandra på ett trivsamt och inspirerande sätt. Men mässan bjuder även på ett axplock programpunkter från såväl mässcenen som utomhus. Aktiviteter för både yngre och äldre.

Med tidigare företagsmässor i gott minne förväntar vi oss en rejäl publiktillströmning under de två dagar mässan pågår. Som vanligt är det fri entré båda dagarna och det finns också möjlighet att göra en och annan god affär, testa olika produkter och delta i tävlingar.

Tillsammans med utställarna önskar vi arrangörer alla välkomna till årets Företagsmässa.

Fri entré – Gott om gratis parkeringar – Välkomna 29

PÅSK I KNISTA FÖRSAMLING

Välkommen till gudstjänst i våra kyrkor

Palmsöndagen 14 april kl 10.00 Högmässa i Mullhyttans kyrka

Måndag 15 april kl 19.00 Passionsandakt i Mullhyttans kyrka Tisdag 16 april kl 19.00 Passionsandakt i Knista kyrka Onsdag 17 april kl 19.00 Ekumenisk Passionsandakt i Hidinge Nya kyrka

fonus.se

Personlig begravning När en person dör förändras allt.

Mitt i en omtumlande tid ställs du inför många val och beslut.

Vi hjälper dig att skapa en ceremoni som blir ett personligt avsked och ett fint minne.

Hagendalsvägen 20, Kumla | 019-58 23 90 Östra Storgatan 2, Hallsberg | 0582-138 22 Sundsbrogatan 11, Askersund | 0583 106 66

Skärtorsdagen 18 april Mässa på Linden�Stora salen kl 14.00 Skärtorsdagsmässa i Kvistbro kyrka kl 19.00 Långfredagen 19 april

Långfredagsgudstjänst i Mullhyttans kyrka kl 15.00

Påskdagen 21 april kl 16.00

Påskdagsmässa i Knista kyrka

Annandag påsk 22 april kl 10.00 Gudstjänst med små och stora i Hidinge Gamla kyrka

För mer information besök vår hemsida:

www.svenskakyrkan.se/knista

AB Karl Hedin Bygghandel i Laxå

Handla där proffsen handlar!

Vi har ett komplett byggsortiment med noggrant utvalda varor

ÖPPET Vardagar Lördagar

7-17 9-12

Revirvägen 2, Laxå Telefon 0584-10855

30

Humor

3 maj kl 19.00

JOHANNA NORDSTRÖM inleder kvällen!

SJÖÄNGEN, ASKERSUND www.sjoangen.askersund.se Information, biljetter & evenemang: www.visitaskersund.se 0583-810 88 31

behandling med löftet att ditt tak är fritt från påväxt.

Vi städar alltid upp efter oss och tar med skräpet!

Fri rådgivning och besiktning

NovaTak AB

G HANDLIN

TAKBE

!

FAST PRIS

3495:-

Behandlar

w w w.n ova ta k .s e

Målar

019-25 22 02

Impregnerar

och ink moms g! rot-avdra

! k a t t t 15% i d å p 5 22 02 n e d g 19-2 n 0 ä s l s o s tning ring v i l g n adsfri besik ä l r ö F stn För ko

GÄRNA JÄMFÖR PRISET! Vi

v... ra

dra

r någon om du hitta are! lig som är bil

XT PÅVÄ h alg oc v a t x vä

ING ANDL

Endast a ilj m övänlig r! produkte

g Urspolnin or nn hängrä r och stuprö

EH TAKB mot på g i d r e p ed Vi hjäl ling m d n a . a h be ag moss ROT-avdr utförd ån påväxt. å p i t på kt n r f re di ara ritt 3 års g ditt tak är f tar fakturan h c o t t oss r e t f löftet a e pp alltid u r a d ä t Vi s ! kräpet Fast pris gäller upp till 200 kvm och upp till 33 graders lutning. med s

/ NING L Å M TAK ING GNER E R P IM re räscha f n e r en t ge la take och skapar å m t t A k ta. are loo och ny ark skydds y r st ket bli a t t ny slit t a gör nering e. g e r p Im nd avvisa byta vatten än att e r a g i % bill C:a 80 ing! tak. kmåln a t å p i garant 10 års

Välkommen på After Work på relaxen!

Kom och varva ner med bubbelpool och tre sorters avkopplande bastu: ångbastu, aromabastu och tradtionell bastu med hög temeratur. Baren med alkolholservering är öppen hela kvällen.

17 april och 15 maj 1 maj

17.00 - 20.00 14.00 - 18.00

Kvällens erbjudande är vår goda plankstek. Den behöver du förboka.

32

019-58 87 00 djupadalsbadet@kumla.se www.djupadalsbadet.se

R

Kim är Laxås egen Lars Lerin MÖT LAXÅS MOTSVARIGHET till Lars Lerin: Kim Fagergren, en ung man med stark känsla för form och färg.

När Susanne Hellberg frågade om han ville leda Laxå Dagcenters konstsatsning, tvekade Kim. Han hade ingen erfarenhet, han var van att vara ensam med sitt skapande.

Nu, efter snart ett år, är han både konstnärlig ledare för dagcenters konstverkstad och konstcirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan. text och foto: margareta swenson – Det är så stimulerande och roligt att ha de här kurserna. Färgglädjen smittar av sig på alla. Tänk om det funnits en sådan här målargrupp när jag själv växte upp, säger Kim. I barndomen tillbringade Kim mycket tid hemma hos farmor och farfar, där det pysslades, målades och syddes.

– Det var nog där kreativiteten vaknade. Det finns mycket skaparglädje i familjen och släkten.

I skolan var bild och slöjd mina älsklingsämnen.

Nu i vuxen ålder har han haft flera utställningar, främst i Örebro och i Laxå. Han har sålt tavlor till Paris, Milano och Skandinavien, främst via sin hemsida miktra.se. Miktra står för Art Kim - baklänges. Det har också blivit en hel del inredningsuppdrag, något som har varit lite extra spännande och roligt.

På Järnvägsgatan, i huset som en gång inrymde

MIKAEL och hans motorcykeltavla.

I KIMS skimrande lilla butik i Laxå är kuddar och textilier konst likaväl som tavlorna. det klassiska konditoriet Promenaden, har Kim sedan två år sin lilla butik. Att stiga in där är som att hamna i ett elegant italienskt hem. Här samsas kuddar i skimrande färger med stora tavlor med abstrakta motiv.

– Var och en får bestämma vad de föreställer, säger Kim, och visar en tavla där jag, helt klart, ser en riad i Marrakesh i skymningen. Fast Kim själv hade något helt annat i tankarna, när han målade den.

Favoritfärgen är blå. Det kan man lätt konstatera när man ser sig om i butiken och i ateljén innanför.

– Jag mår bra av att skapa. Det har blivit ett livsvillkor för mig, säger Kim.

När han inte är hemma i Laxå, är han ofta på Västkusten där han håller på att bygga sig ett litet hus ett stenkast från det blå havet.

Rondellkonst på annan plats

Kim Fagergren vann för flera år sedan en tävling som Laxå Kommun utlyste. Det gällde att ge förslag på utsmyckning av den nya rondellen som byggts vid E20. Trafikverket sa nej till att placera Kims konstverk i rondellen, men nu har man hittat en ny plats för den i nära anslutning till Europavägen. Om bara några månader kan den beundras av både Laxåbor och förbiresande.

Men exakt var den ska stå, det är fortfarande en hemlighet.

DANIEL visar målning med ballong. JESPER använder stänkmetoden

ALLA i Kims gäng har gjort den här tavlan.

… och färgglada gänget målar vidare

SKAPARGLÄDJE. Det är en gråmulen marsmorgon i målarverkstaden på Laxå Dagcenter. Det har gått snart en vecka sedan den succéartade utställningen ”Kims färgglada gäng”, på Laxå bibliotek, avslutades.

Men det färgrika målandet fortsätter. text och foto: margareta swenson

Nu är gänget igång igen att skapa sina färgglada konstverk. Denna förmiddag är temat ”Våren”.

Per Karlsson har valt milda gula färger, som får mig att tänka på vaniljglass. Daniel visar mig hur man kan måla blommor med hjälp av en ballong.

Jesper Strömberg använder sig av stänkmetoden,

en metod som han har lärt sig av Kim. Alla har plastförkläden, förståndigt nog. Det är annars lätt att få färgstänk där det inte var tänkt.

Även motorcyklar är vårtecken

En som inte är så färgglad idag är Mikael Kallmayer. Han gillar motorcyklar och amerikanare och gör svarta tavlor som blänker av asfalt. Det är ju också ett vårtecken, när motorcyklarna börjar rulla på vägarna igen. Bordsgrannen Erik Hansen målar en grön gräsmatta och ska snart sätta dit ett rött torp.

Juha Huru och Peter Eriksson sitter vid samma bord. Idag är det första gången som Peter är med.

Han skiner över hela ansiktet.

– Det här var jätteroligt, säger han, och jobbar på med sin målning i läckra färger i guld och rosa.

Didrik Gustafsson och Mova Lind sitter i ett angränsande rum. De målar på ett tidigare projekt, Djur, och har skissat konturerna av ståtliga horn tillhörande en kronhjort. Det ser ut att bli något som platsar bland jakttroféerna på en herrgård.

Kims lärlingar

Kim har hjälp av Susanne Hellberg, Maud Sundkvist och Yvonne Handfast att stötta och peppa konstnärerna. Det var Susanne som från början fick idén till målarkursen när hon såg TV-programmet Lerins lärlingar.

– Det är skulle vi också kunna göra, tänkte hon, och tog kontakt med Kim. Och på den vägen är det. Nu väntar ytterligare kurstillfällen efter påsk, något som alla ser fram emot med glädje.

33

KLIPPBÖCKERNA travar sig hemma hos Marianne Henrysson, som dokumenterar allt om bygden.

Mariannes 35 album ett klipp för Kräcklinge

HISTORIA. På Marianne Henryssons matsalsbord i Nalavi vilar Syd- och Västernärkes hela moderna historia. Totalt 35 välmatade klippböcker med tidningsartiklar om bygden.

– jag började klippa 1957 för att jag tyckte det var roligt. Andra hade broderi och handarbete som hobby. text: rolf jansson foto: roger lundberg Marianne som är född och uppväxt i Åbytorp använde istället saxen till den lokala nutidshistorien. De första årens klippbok handlar om Kumla och Åbytorp. Sedan har det ena gett det andra – Vi har flyttat runt i landet. Jag har fortsatt att klippa. Det har blivit som ett gift.

Maken Arnold har varit rättare på jordbruk som Tullgarns slott. Några klippböcker handlar om Sörmland. Men 1971 flyttade de hem till Nalavi i Kräcklinge.

– Då tog klippandet riktigt fart, säger Marianne Henrysson Vi lever i en bygd där så mycket händer.

Stort som smått finns i klippböckerna. Här finns traktens alla brudpar. Men också reportage om grannar som är småbrukare – eller om Skoftesta – gården som Närkepoeten ”Jeremias i Tröstlösa” Levi Rickson var på som barn, och som han ansåg vara den vänaste av Närkes alla herrgårdar.

På Skoftesta finns numera också miljöföretaget Nemax. Senaste reportaget i klippboken handlar om hur gården har monterat 500 kvadratmeter solfångare på byggnaderna.

Dagen börjar med tidningar

Hur ser då en ”klippdag” ut för Marianne?

– Jo, jag börjar med att läsa tidningar. Sedan lägger jag undan dem och tänker: Vad kan vara av värde och glädje att bevara?

Därefter börjar själva klippandet. Sida upp och sida ned med artiklar ur Nerikes Allehanda, Läns-Posten, Sydnärkenytt, och från Land.

Ibland också ur rikstidningarna. Förr klippte jag även Örebro Kuriren. Nu finns inte längre den.

Man måste ha en bra sax och goda ögon för att klara detta.

Klippen lägger hon sedan i lådor – och inklistringen av artiklar sker under den mörka vintertiden.

– Jag vill att artiklar ska sitta snyggt i pärmarna, så de är lätta att läsa. För att kunna hitta i klippböckerna har hon upprättat ett överskådligt register.

Stora och återkommande ämnen som om Riseberga kloster samlar hon i en särskild pärm.

34

Liksom om när Lekebergs kommun bröt sig loss från Örebro och blev en egen kommun.

– Bara den händelsen har blivit tre klippböcker.

Dem har jag skänkt till Västernärkes hembygdsförening.

Händelser som varit omtumlande för världen finns också i klippböcker. Som när terrorister flög in i skyskraporna i New York 2001.

– Men det mesta är lokala artiklar. Nu har jag koncentrat mig på dem som handlar om Kräcklingegården.

Den bygdegården tog byborna själva över för fem år sedan. Det har redan blivit tre klippböcker om gården.

Och Mariannes artiklar har kommit till användning. I mars 2019 jagade jag som föredragshållaren en artikel om Skoftesta och Jeremias vita älsklingshäst Clary, som var förebilden för dikten ”Min lilla travlätt”. Artikeln av Clas Thor från 1987 kunde inte hittas i några arkiv.

Men Marianne plockade fram den på några minuter.

Kulturskatt för forskare

Att hennes livsverk är en kulturskatt för forskare, för lokalhistoriker och för mediefolk har hon nyligen fått bevis för.

– Det roligaste av alla klippen har varit om de som handlade om Holger Nilssons miljonarv till Kräcklingeborna för drygt 25 år sedan. Det skrev tidningar i hela världen om. I somras sände Sveriges Radio ett minnesprogram om arvet. Till det fick journalisterna låna Mariannes mer än 100 klipp om avet.

Nu ska händelsen också bli film: Premiär i Kräcklingegården den 14 april. Filmteamet har haft klippen om Holger Nilsson att hämta uppslag och intervjupersoner från.

Marianne tar det hela med ro, och säger att hon fortsätter att klippa så länge hon tycker det är roligt. Vad som ska hända med hennes unika samling av nutidshistoria vet hon inte. Men det skulle kännas bra om de kan bevaras – Någon lokalhistorisk förening, kanske Västernärkes hembygdsförening, är intresserad av de välmatade klippböckerna, hoppas Marianne.

BORGar för skratt. Ulrik Spjut och Johan Gille, tennislirare och

FARSEN ”Dömd på forehand” spelas på Lerbäcks Teater. I bärande roller syns Johan Gille och Ulrik Spjut.

Nu går det med racketfart för Lerbäcks teater SCENGÅNGARE. Sedan Lerbäcks Teater etablerade sig på den lilla orten med samma namn så har mycket förändrats. Besökarna strömmar in i stora skaror. Och just nu händer nog mer än någonsin tidigare. text: weine ahlstrand Fram till en bit in mars spelades morddeckargåtan ”En mördares manuskript” i Teaterladan. Nu och till 4 maj spelas farsen ”Dömd på forehand” och 18 april till 5 maj familjedeckaren ”Flora Fridmans första fall”. Så pågår förberedelserna och repetitionerna av sommarens barnteater ”Ronja Rövardotter” på Friluftsscenen. Premiär dagen före midsommaraftonen.

Ett gediget utbud?

– Ja, vi hade tänkt hoppa över farsen men efter påtryckningar ändrade vi oss.

Och nu är vi uppe i rekordmånga föreställningar,, säger Jenny Gille.

– Trycket på att komma till Lerbäck för att se teater är högre än någonsin.

En skruvad historia

advokat med problem.

Pågående ”Dömd på forehand” handlar om en tennisspelare som hamnat i klistret och söker hjälp hos en höjdaradvokat för att få hjälp med sina problem.

Det leder till att båda två blir insyltade i en skruvad historia med sanslösa snurrigheter och förväxlingar som tycks omöjlig att ta sig ur. En riktig spring i dörrarna-fars.

Dömd på forehand är skriven av Johan Gille och Peter Nyström. Det är deras tionde fars, skriven direkt för Lerbäcks Teater. Samma ”husdramatiker” har hittills även skrivit 15 kluriga deckargåtor för vuxna.

Familjedeckaren ”Flora Fridmans första fall” är däremot ett helt nytt koncept från Lerbäcks Teater.

– Vi ville skapa någonting för hela familjen som kan spelas även på andra tider än sommaren. Det är en klurig och rolig detektivhistoria för alla från sex år och uppåt.

– Här kan hela familjen, med vänner eller tjocka släkten, samlas för att lösa ett mysterium och samtidigt avnjuta en ”barnsligt god trerättersmiddag”, sammanfattar Jenny Gille.

Färs till farsen

Så här ser menyn ut: Förrätt: Pizzasnurra a la Lerbäck.

Varmrätt: Kockens goda köttbullar med potatismos, lingon & inlagd gurka.

Vegetarisk varmrätt (endast förbokning): Kockens goda vegobullar med potatismos, lingon & inlagd gurka.

Dessert: Floras fantastiska kladdkaka.

– Föreställningarna är så gott som slutsålda, så det blir nog en fortsättning. Även namnet tyder ju på att det borde komma mer. ”Flora Fridmans första fall” är skriven av Johan Gille. Den unga Flora spelas av Johan och Jenny Gilles barn Elvira, 13 .

Hennes syskon Truls, 15, och Hilda, 6, gör de andra barnrollerna.

Ronja – en kär klassiker

Och till sommaren återvänder en kär Astrid Lindgren-klassiker, Ronja Rövardotter. Så här sägs det i förhandsreklamen: ”Ronjas barnaliv börjar storslaget.

Så blir det också en kamp för fred och rättvisa, en kamp som hon utkämpar tillsammans med rövarsonen Birk. Vi bjuder på ett härligt äventyr för hela familjen med mycket sång och Björn Isfälts fantastiska musik.”

Ronja spelas av Sonja Klingvall och Nova Davidsson. Birk av Max Ballester Moreno och Vilgot Moberg.

Ronja spelas på Friluftsscenen från 20 juni till 22 juli.

Och den 26 september 2019 är det premiär för Lerbäcks Teaters 16 deckargåta. Strömmen av teaterbesökare till Lerbäck är konstant stor.

35

Vi gör allt inom: Vi gör allt industri, inom: El, tele, data, Vi gör allt inom: allt inom: El, Vi tele, data, industri, service samt styr och Vigör gör allt inom: Vi gör allt inom: Vi gör allt inom: El, tele, data, industri, El, tele, data, industri, service samt styr och regler installationer Vi gör allt inom: El, tele, data, industri, El, tele, data, industri, Vi gör allt inom: service samt styr industri, och El, tele, data, regler installationer service samt styr och El, tele, data, industri, service samt styr och service samt styr 019-58El, 27 67 foretaget@elbyranab.com tele, data, industri, Vi gör allt inom: regler installationer service samt styroch och regler installationer Vi gör 019-58 alltEl, inom: 27 67 foretaget@elbyranab.com regler installationer service samt styr och service samt styr och regler installationer tele, industri, Vi gördata, allt inom: installationer 019-58 industri, 27 regler 67 foretaget@elbyranab.com El, tele, data, regler installationer regler installationer service samt styr och 019-58 27 67 foretaget@elbyranab.com El, data, industri, 019-58 27tele, 67 foretaget@elbyranab.com 019-58 27 67 foretaget@elbyranab.com service samt styr och 019-58 27 67 foretaget@elbyranab.com regler service samt styr och 019-58 27 67 installationer 019-58 27 67 foretaget@elbyranab.com foretaget@elbyranab.com regler installationer 019-58regler 27 67 installationer foretaget@elbyranab.com 019-58 27 67

foretaget@elbyranab.com 019-58 27 67 foretaget@elbyranab.com

Glad påsk!

15-17 april Adventskyrkan Passionsandakt eller mässa kl. 18.30 18 april Adventskyrkan Skärtorsdagsmässa kl. 19.00 19 april Sockenkyrkan Långfredagsbön kl. 10.00

Villa och fastighetsägare!

Tilläggsisolera vinden och minska din värmekostnad rejält, samtidigt ökar du värdet på din fastighet.

Telefon: 019-12 94 10 E-post: hakan@mb-isolering.se Vi utför kostnadsfri besiktning av din vind!

19 april Adventskyrkan Långfredagsgudstjänst kl. 15.00 Korsvägsandakt kl. 18.00 20 april Adventskyrkan Påsknattsmässa kl. 22.00 21 april Equmeniakyrkan Ekumenisk påskdagsgudstj. kl. 10.00 22 april Adventskyrkan Ekumenisk lovsångsgudstjänst kl. 18.00

Välkomna att fira påsken i Hallsbergs församling!

Företaget är miljö- och kvalitetscertifierat

Skärtorsdag 18 april 18 Skärtorsdagsmässa i Hammars kyrka Passionsmusik på cembalo—Lena Tivelind Leskinen

19 Skärtorsdagsmässa i Landskyrkan Orgelmusik av Pärt & Bach—Mathias Lundqvist

Långfredag 19 april 11 Långfredagsgudstjänst i Landskyrkan 15 ”Vid nionde timmen” i Hammars kyrka Cellosvit av J.S Bach—Hannah Lindgren

Påskafton 20 april 23 Påsknattsmässa i Hammars kyrka Solosång Ida Emilsson

Påskdagen 21 april 11 Påskmässa för ALLA Kyrkokören

Annandag påsk 22 april 11 Gudstjänst i Stora Forsa missionskapell 17 Emmausvandring & mässa i Landskyrkan Lördag 4 maj 18 Adolf Fredriks musikklasser i Landskyrkan Fri entré

Onsdag 8 maj 18 Taizémässa i Landskyrkan Söndag 12 maj 11 Konfirmation med mässa i Landskyrkan Söndag 19 maj 10 Gudstjänst med vårfest Landskyrkan Barnkörer, Kyrkis & öppna förskolan

Söndag 19 maj 14 Musikalisk salong i Birgittakyrkan Linda Callmyr & Lena Tivelind Leskinen Afternoon tea (75 kr) i Olshammarsgården

Fler gudstjänster& konserter med mera hittar du på: www.svenskakyrkan.se/askersund-hammars-forsamling

36

Din nära start på internet.

När det händer ser du det först på sydnarkenytt.se

37

Vi tar apoteket till vårt Hjärta Nu finns Apotek Hjärtat hos oss på ICA Maxi Kumla.

Kumlas öppnaste apotek – 8-21 alla dagar i veckan.

Hjärtligt välkomna!

Öppet alla dagar

38

7-23

39

NÄSTA GENERATION MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID NU FÖ R OMGÅ ENDE LEVER ANS

MER KRAFT, MER KONTROLL, MER KLIMATSMART Uppgraderad på över 100 punkter. Med bland annat en större bensinmotor och elmotor för mer kraft, nya körlägen med förfinad fyrhjulsdrift för bättre kontroll och bättre batterikapacitet för längre eldrift.

Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 148 Wh/km, CO2 40 g/km. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Bilen på bild är extrautrustad.

BILCENTER I KUMLA AB STENEVÄGEN 37, KUMLA 019-589611, PETER.OLSSON@BILCENTERKUMLA.SE ÖPPETTIDER MÅN-TOR 9.00-18.00, FRE 9.00-17.00, LÖR-SÖN RING SÅ ÖPPNAR VI UPP BUTIKEN BARA FÖR DIG

40