Swedish Press Dec 23-Jan 24 Vol 94-06 Sample

[

]

Swedish Press N Y A

S V E N S K A

www.SwedishPress.com

Language, Culture and Community

P R E S S E N

E S T . 1 9 2 9

December 2023-January 2024 Vol 94:06 $9.95

06 2023

Why You Should Learn Swedish | Noelle in Paris | Searching for Candy Tins

Why You Should Learn Swedish

By Noelle Norman

R

elax! There’s no cow on the ice.” I stared blankly at my mother. Her literal translations of Swedish expressions often went right over my head, but so what? I was busy wrapping my mind around the French subjonctif.

Now there was a language that mattered!

We lived in Ottawa, right on the border with Québec, a battleground for language-related conflict. To the Québécois, French was not just a language; it was an expression of culture and identity under threat by the presence of too many anglophones. In that fight, every word mattered; even KFC had to become PFK – Poulet Frit du Kentucky. Swedes weren’t like that.

They were happy to speak English.

They understood that their language was small and irrelevant. Or so I thought.

The summer after grade 9, my perspective began to change. I accompanied my mother on a visit to the indigenous Ktunaxa Nation in British Columbia. A few years previous, the Canadian government had conducted a language test of the Ktunaxa and found no fluent speakers under the age of 72. While they were fighting to keep their language from extinction, using “fiber-to-the-tipi” to enable their widely dispersed population to watch and listen to their elders speaking their native tongue from miles away, I was deeply moved by the irreplaceability of what was about to be lost. For example, the Ktunaxa have a Swedish Press | Dec 2023-Jan 2024 | 10

word for “2-year-old beaver”, which is different from the words describing beavers of other ages. If the age of a beaver is so important that it requires its own word, what does that say about the people and culture? If that knowledge were to disappear, how would it impact the next generation of Ktunaxa and their sense of identity? Were there similar concepts in my native Swedish that could not be translated but were somehow key to what it means to be Swedish?

Many Swedish-Americans are perfectly assimilated and don’t necessarily see the value of preserving the Swedish language in North America.

Contrary to languages like English, Chinese, Hindi, Spanish, Arabic, or French, Swedish is, for most, not an apparent advantage. Unless you plan to live and work in Sweden, preserving or developing your Swedish may have little to no appeal, but to look at it that way is to neglect that language is a crucial key to understanding culture. Language influences the way we perceive reality, think, and express ourselves, as well as our memory, cognition, and even the way we conceptualize time. It is the very blueprint of our thoughts. With each linguistic discovery, we gain a deeper appreciation for the rich tapestry of human communication that surrounds us and the true ingenuity of the human mind.

Thus, without speaking Swedish, can one truly understand what it means to be Swedish?

As native speakers in any language,

we very rarely stop and scrutinize the words and expressions we use, even less so the grammar, spelling, or sentence structure. Perhaps we should.

Language shapes our reality.

Take the example of time. If a 65year old English speaker were asked to arrange a handful of selfies from each decade of their life, they would probably arrange them with the youngest at the left and oldest at the right. This is related to the direction in which we absorb information (through reading), and thus think about space and time. However, Arabic speakers would arrange the same set of images in the reverse, going from right to left since they read in that direction.

In her thought-provoking TedTalk titled “How Language Shapes the Way We Think,” Lera Boroditsky, professor of cognitive science at the University of California, discusses the fascinating linguistic characteristics of the Kuuk Thaayorre, an aboriginal community in Australia. Unlike many languages that have words equivalent to left and right, Kuuk Thaayorre relies solely on cardinal directions. Consequently, the arrangement of photos would vary depending on the individual's orientation to north, south, west, or east. This perspective ties time to the landscape rather than to the individual in the Kuuk Thaayorre language.

Another interesting aspect of language is the cognitive ability to count.

In English, we have specific words for numbers like ‘seven’ or ‘eight’, but some languages don’t have this and are

therefore closed to the entire world of mathematics. In other languages, like French, numbers are not always given what one may call “proper” names as they more resemble sums, such as quatre-vingt-dix (ninety, or four [times] twenty [plus] ten directly translated).

Another notable structural quirk is gender in language. Many languages have grammatical gender, where every noun is either defined as feminine or masculine. For example, the sun is feminine in German but masculine in Spanish, while the moon is masculine in German but feminine in Spanish.

This actually impacts how users of these languages view these nouns.

When asked to describe the sun, Germans are more likely to describe it

using stereotypically feminine words such as “beautiful” while Spanish speakers may describe it as “strong” or using other words typically associated with masculinity. It is amazing how simply the grammatical gender can so potently alter how we perceive the different objects and forms around us.

Language even goes as far as to divide up the visual spectrum. Some languages distinguish plenty of colours while others distinguish very few, resulting in a difference in recognition of colours which can be seen on brain scans. For example, while English-speakers lethargically settle for the all-encompassing colour blue, Russians further divide this part of the spectrum into two separate colour categories: goluboy (for shades of light

blue) and siniy (for shades of dark blue). There is no single generic word for blue in Russian and consequently no way of adequately translating the English notion of blue into Russian.

Language also impacts memory.

A great example of this is the eminent novelist Vladimir Nabokov, who was fully trilingual in Russian, English, and French. Nabokov wrote three memoirs: one in English, and when asked for one in Russian by another publishing house, he agreed, presuming he could simply translate his first memoir word for word. However, during the translation process into Russian, Nabokov recollected many things that he had not remembered when writing in English. As a result, the Russian version of the memoir Swedish Press | Dec 2023-Jan 2024 | 11

became somewhat different. He felt the need to accurately represent his childhood to his English readers, leading him to create a new version.

Therefore, the version of Nabokov's autobiography that we are familiar with today (titled “Speak, Memory”) is actually a third attempt as he had to recall more details from his early life in Russian (memories which he mostly experienced in Russian – neuroscientists are researching this potential connection) and then retranslate them from Russian back into English.

A study conducted by researchers at the University of San Diego indicates that the language an individual speaks may have an impact on their working memory, i.e. the amount of information that can be held in mind and used in the execution of cognitive tasks. The researchers performed memory tests on participants from eight different cultures across the globe, revealing variations in working memory capacity among speakers of different languages. The differences stemmed from the sentence structure in each language and how much information the speaker must retain before reaching the main point. The study focused on eight languages from Africa, Asia, and Europe. Half of the languages followed a “Right Branching” structure, where a phrase starts with a subject and expands into details about that subject (e.g., “the man who was sitting at the bus stop”). The other half used a “Left Branching” structure, beginning with details about the subject and leading up to revealing the subject (e.g., “who was sitting at the bus stop, the man”). The researchers tested native speakers of both sexes from each language group and found that native speakers of Left Branching Swedish Press | Dec 2023-Jan 2024 | 12

languages demonstrated significantly better working memory capacity for items presented early in a memory task, whereas native speakers of Right Branching languages displayed superior memory for items presented later.

“The fact that branching and word order may be linked to such a fundamental cognitive process like memory opens up new exciting avenues for psycholinguistic research towards expanding the pool of languages and populations investigated,” the authors concluded.

Language serves to focus our attention and thought on specific aspects of the world, reflecting our values and beliefs as well as how we interpret a given notion. For example, the equivalent of the English word “depression” in Kanien'kéha (Mohawk language) is the phrase Wake'nikonhra'kwenhtará:'on, which can be roughly translated as “his mind fell to the ground” or “the mind is sprawled all over the ground.” In Inuktitut, there are said to be about 52 different words that refer to various forms and conditions for ice and snow since they are so crucial to Inuit com-

munities’ lifestyle. Similarly, the large number of words, idioms and proverbs about family that exist in Chinese testify to how much said relationships are valued in Chinese culture.

Idiomatic expressions are without doubt one of the greatest ways to express culture. The Swedish expression “Ingen ko på isen”, “No cow on the ice,” which once had me staring blankly at my mother, is now a personal favorite. I use it often to tell someone to calm down about a situation. It originates from old times when most Swedes were poor farmers in the countryside; when cows were invaluable assets; the means by which a family got milk and meat, hopefully allowing them to survive the harsh winter. A cow straying out onto a frozen lake in the wintertime was thus a signal of grave danger. Should it fall through the ice, it would have dire consequences. The expression “No cow on the ice” thus simply means that there is no immediate concern; not everything is at stake.

That said, perhaps there is a cow on the ice when it comes to keeping our language alive.

Nyckeln till högre studier i Sverige Kostnadsfri universitetsutbildning är en lyx få förunnat i Nordamerika så för många utlandssvenskar lockar studier i Sverige.

Men även om man är svensk medborgare gäller det att börja planera i tid och se till att svenskan håller. En viktig pusselbit är ett godkänt test i svenska för universitets- och högskolestudier, Tisus.

Av Kajsa Norman

D

Svenskläraren Sanna Heidmark i klassrummet tillsammans med sina elever i Svenska B. Foton på det här uppslaget: Anette Brandt

e flesta program vid svenska universitet och högskolor har svenska som undervisningsspråk. Vill man exempelvis bli jurist, läkare eller ekonom så måste man ha behörighet i svenska. Det kan ställa till problem för ungdomar som gått i skolan i andra länder och saknar gymnasiebetyg i svenska. Ett sätt att komma runt detta är göra ett test i svenska för universitets- och högskolestudier, Tisus. Där får man chansen att visa sin förmåga i tal, skrift och läsförståelse. Många utlandssvenskar underskattar dock provets svårighetsgrad. Av dem som gör provet är det bara ungefär hälften som blir godkända. Att man har Swedish Press | Dec 2023-Jan 2024 | 16

svenska föräldrar och pratar svenska hemma är sällan tillräckligt. Men det finns hjälp att få.

Sanna Heidmark är svensklärare vid Sigtunaskolan humanistiska läroverket, SSHL, och hon har blivit något av en expert på hur man bäst förbereder sig.

– De flesta av mina elever har en koppling till Sverige. De har en eller två svenska föräldrar och pratar oftast svenska hemma, men de har inte gått särskilt mycket i svensk skola. De låter väldigt svenska, men de saknar ofta det akademiska språket och den kulturella förståelsen, säger Sanna.

För många utlandssvenska ungdomar lockar SSHL:s engelsk-

språkiga gymnasieutbildningar såsom International Baccalaureat Diploma Program, IBDP. Förutom en eftertraktad IB examen får eleverna också möjligheten att säkerställa behörighet i svenska så att de kan studera vidare i Sverige. Som ett av sina IB-språk kan de nämligen välja svenska B, en språkkurs som fokuserar på de färdigheter som krävs för att klara Tisus.

– Det är ganska stor skillnad på hemmasvenska och skolsvenska.

Ibland undrar elever som går svenska A varför någon som är svensk och låter svensk läser svenska B. Men det är egentligen inte konstigt. Har man aldrig pluggat i svensk skola så

saknar man den akademiska svenskan.

Många utlandssvenskar har en hög förståelse när man pratar men läser och skriver långsammare på svenska och är inte så bra på att stava, säger Sanna.

Det är också vanligt att utlandssvenska ungdomar saknar djupare kännedom om svensk kultur.

– Många av mina elever har begränsad svensk allmänbildning. De har kanske varit här på sommarloven och känner ju till Sverige så klart, men nästan ingen av dem har vuxit upp här så de har inte kunskap om den svenska kulturella kontexten. De känner inte till svensk teve, svenska kändisar och svensk litteratur, säger Sanna.

Att överbrygga det kunskapsgapet är en stor del av kursen.

– Vi jobbar jättemycket med det kulturella. Svenska traditioner och identitet; vad som är svenskhet. Det är en av de första uppgifterna de får, att ta reda på vad som är svenskhet och fundera över hur svenska de själva känner sig.

Varför är det då så viktigt med svenskkunskap? Förutom att förståelse för den egna kulturen förstås kan vara värdefull så krävs det också i viss mån för att klara Tisus.

– Tisus mäter inte faktakunskaper, men det mäter förståelse. Man ska kunna visa att man har förstått det svenska samhället. Det bästa sättet att förbereda sig inför det är att läsa svenska tidningar och hänga med i vad som händer i Sverige. Något år kom det till exempel frågor på provet om föroch nackdelarna med TV-licens. Det hade rapporterats på nyheterna om någon politiker som inte hade betalat TV-licensen och man skulle resonera kring huruvida man tyckte att det var okej. Då måste man ju känna till vad TV-licensen är och vad den går ut på.

Svenskläraren Sanna (i mitten) tillsammans med eleverna Margareta Backlund och Johan Berch.

Så det är ganska specifika saker. Man måste ha Sverigekunskap vilket kan vara svårt om man inte bott här, säger Sanna.

Godkänt betyg i svenska B räcker inte för att få behörighet till svenska universitet, men däremot är kursen den optimala förberedelsen inför Tisus. Upplägget på svenska B är nämligen väldigt likt upplägget för Tisus.

– Vårt slutprov består av samma delar som Tisus. Det är en muntlig del, en läsförståelse del och en skriftlig del, precis som Tisus har, förklarar Sanna.

Hon fortsätter: – Nästan alla som har läst svenska B här på skolan klarar Tisus. Det är väldigt ovanligt att inte klara det.

Utöver ordinarie lektionstid om fem timmar i veckan erbjuder Sanna även specifika Tisus-lektioner när provet närmar sig. Alla elever som ska genomföra Tisus, oavsett årskurs, får kostnadsfritt komma och förbereda sig inför den muntliga delen som är en

gruppdiskussion.

– Man ska diskutera ett givet ämne med människor man inte känner så det kan vara bra att förbereda sig på det, säger Sanna. Det kan exempelvis handla om sociala mediers påverkan på det sociala livet eller om konsumtionsvanor.

Enligt Sanna tycker de flesta elever att läsförståelsen är svårast. Det är många texter på kort tid och man måste läsa ganska snabbt för att hinna igenom allt och svara på frågorna.

Eleverna Margareta Backlund och Johan Berch håller med om att läsförståelsen var klart svårast. De går båda sista året på IB-programmet vid SSHL och gjorde Tisus i våras.

– Läsförståelsen var lång och en av texterna handlade om arkiv med uttryck som inte ofta kommer upp i konversation, säger Johan.

Han är född i Stockholm men flyttade till Frankrike när han var 4 år gammal. Han pratade svenska hemma med sin mamma och storebror, men Swedish Press | Dec 2023-Jan 2024 | 17

gick i fransk skola. Vid 13-års ålder flyttade familjen tillbaka till Sverige och Johan började högstadiet i Sigtuna. Han är nu inne på sitt sjätte år i Sverige och blev godkänd på Tisus i våras. Men det var ingen självklarhet.

– Jag trodde att det skulle vara lätt som en plätt men det var svårare än vad jag hade tänkt mig. Vissa delar tittade jag på och kände oj, det här klarar jag inte.

Men det gick bra trots allt och Johan kunde pusta ut.

– Tisus är en backup för mig. Min plan är att söka till London School of Economics, men Handelshögskolan är mitt andrahandsval och för att komma in där behöver jag ett godkänt Tisus.

Nu har jag båda dörrarna öppna inför framtiden för resultatet gäller ju hela livet.

Margareta är född och uppvuxen i södra Kalifornien med två svenska föräldrar och två syskon.

– Vi pratade bara svenska hemma och smsade bara på svenska till varandra. Mina föräldrar var väldigt bra på att inkorporera svensk kultur i min uppväxt. Jag lärde mig om svensk historia, kultur och alla traditioner vi har i Sverige.

Trots detta känner Margareta att svenska B kursen är nödvändig för hennes förmåga att klara Tisus.

– Jag ville plugga IB och samtidigt få chansen att förbättra svenskan. Jag tänker på engelska och engelskan har en annan ordföljd så det tar lite extra tid att sätta orden i rätt ordning. Jag hade heller ingen vana av att skriva på svenska och tycker att det kan vara svårt att stava.

Första gången Margareta gjorde Tisus blev hon underkänd på läsförståelsedelen med bara ett poäng, men sedan dess har hon förbättrats drastiskt och är nu övertygad om att Swedish Press | Dec 2023-Jan 2024 | 18

hon kommer klara provet vid nästa försök.

– Jag hade aldrig tidigare tagit svenska som akademiskt språk så kursen har varit till stor nytta. Mina föräldrar tycker att jag har slutat prata svengelska. Nu när jag talar svenska, så talar jag bara svenska, jag fyller inte i med engelska ord längre. Mitt ordförråd har blivit större.

För att ytterligare förbättra sin svenska valde Margareta att skriva sin ”extended essay” (IB:s motsvarighet till gymnasiearbete) på svenska.

– Jag skrev om Kalmarunionen och Stockholms blodbad. Det gav mig möjligheten att verkligen fördjupa mig i svenskan och har hjälpt mig väldigt mycket. Hela min familj är tillbaka i Sverige nu och helst vill jag plugga här.

Om jag klarar Tisus så öppnar det så många möjligheter. Jag ska försöka komma in på Handelshögskolan, men även senare när jag ska söka jobb så är det skönt att kunna visa att jag har behörighet i svenska och verkligen kan kalla mig själv tvåspråkig – och kunna bevisa det.

Både Johan och Margareta påpekar dock att det är viktigt att öva inför provet och har man möjlighet att läsa svenska B ska man göra det, råder de.

– Svenska B är en fantastisk förberedelse som jag rekommenderar starkt, säger Margareta.

Kan man dessutom gå kursen på plats i Sverige får man ju inte bara chansen att lära sig om den svenska kulturen, man får leva den.

– Mamma var del av SWEA så vi hade en ordentlig lucia, julmarknad och sådana grejer i San Diego, men att uppleva det i Sverige är ändå något annat. Det har varit fantastiskt att få vara med på en riktig kräftskiva. Alla helgons dag är en annan favorit. Jag

tycker att det är så vackert när alla går till familjegravstenar och tänder sina ljus. Något liknande finns inte i USA, säger Margareta.

Men bäst av allt är ändå den svenska julen, tycker hon.

– Julen här är så mysig med snö, julbord och ordentlig julmarknad utomhus. Jag hade aldrig sett snö innan jag kom hit så det var lite speciellt, säger Margareta.

Hon skrattar när hon berättar att hon till och med utvecklat en förkärlek för svenska julgranar.

– Det ska inte vara en sådan där stor amerikansk gran med så väldigt många grenar utan en svensk, riktig, med glesa grenar som man kan se igenom! S

Summary in English: The ability to attend university for free convince many expat Swedes to return home after graduating from high school. However, even Swedish citizens do well to plan ahead.

To qualify for most university programs at the undergraduate level, students must prove they have an adequate level of Swedish.

This can pose a problem for graduates with a foreign high school diploma who need to show their fluency in Swedish by taking the Test in Swedish for University Studies (TISUS).

Only about 50 percent pass this test as many underestimate the level of difficulty.

Speaking Swedish at home is usually not enough if one has never attended Swedishspeaking school. But help is available. Students who take the International Baccalaureate Diploma Program can choose Swedish B as one of their courses. Students Margareta Backlund and Johan Berch both have Swedish parents but grew up abroad. They argue that Swedish B is the ultimate preparation for the TISUS test as it covers both the linguistic and cultural knowledge required to pass the test.

TISUS is given twice a year in Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Malmö and Umeå.

It’s also possible to take the test abroad, but there are no fixed locations as demand and availability of supervisors will determine where tests will be held. It’s important to register in advance as spots are limited.

Hope you enjoyed this sample of Swedish Press.

To read more, please click the link

https://swedishpress.com/ subscription to subscribe.