Company File: Acne

Company File

In less than ten years, Acne Studios has gone from being a small fashion label known for its curious name and cult skinny jeans, to a distinctly Swedish, but increasingly global, creative megabrand with over 650 outlets in 66 countries. The mother brand Acne – the name is actually an acronym for Ambition to Create Novel Expression – was founded as a creative collective in Stockholm in 1996 and the clothing label began a year later when founder Jonny Johansson made 100 pairs of jeans and gave them away to family and friends.

The jeans, with signature red stitching, launched Acne as the denim brand for hipsters and fashion insiders, and they quickly branched out to mens and womens-

Acne Studios founder Jonny Johansson. Photo: Acne Studios

wear collections marked by a strong streetwear aesthetic and cool deconstructed design. Recent must-have pieces such as their Pistol Boot and Aviator Jacket are perfect examples of Acne’s work – expertly designed, with an urban edge, yet eminently wearable. ‘If I could design something that people

[ACNE]

can have a long-term relationship with, I would be very happy,” said founder Jonny Johansson, in an interview with The Independent. “I want to design a garment that makes you feel stronger and more self-confident’. Acne doesn’t take fashion too seriously, and they remain true to their roots as a creative collective by collaborating in multidisciplinary, eclectic projects with companies and individuals including Bianchi Bicycles, the couture house Lanvin, and transexual magazine Candy.

Acne also sets itself apart from other large fashion brands by refusing to market themselves through conventional advertising, using instead their biannual magazine, Acne Paper, as their communication channel. Similarly, their 21 monobrand stores, from New York to London, are called Studios, rather than stores, and are designed to evoke a creative, rather than consumer, space.

In contrast to many successful fashion brands, the company has principled and transparent corporate social responsiblity and environmental codes, and price points that are relatively high but not totally exclusive. Daring to be different seems to be working for the business, which turned over $112 million dollars in revenue last year and continues to open flagship stores in new markets, including Japan and France.

Acne embodies Swedishness, not only in their sleek yet edgy aesthetic, but as living proof that if you do something well enough, no one minds if you break the rules.

Acne Studios Spring 2014 Collection. Photo: Acne Studios

Glasbruk – en glasklar del av vårt svenska kulturarv

Text: Marie Skoog

Glastillverkning är en gammal tradition och har funnits i stora delar av Sverige. Det har fram tills för 20 år sedan inte kunnat bevisas om det funnits glastillverkning så långt tillbaka som på medeltiden, men senare har man funnit bevis på att det faktiskt blåstes glas för kyrkor och kloster i Sverige redan på 1200-talet. Det har även gjorts en del fynd av glasbägare från den perioden som med all sannolikhet är tillverkade i Sverige.

Bland nutida glasbruk kan nämnas Reijmyre i Östergötland som är Sveriges näst äldsta glasbruk och fortfarande i drift. Men de allra mest kända glastillverkarna återfinns i det så kallade Glasriket i Småland. Glasriket är ett samarbete mellan de fyra kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge och är beläget mitt i de djupa skogarna i sydöstra delarna av Småland. Det första svenska glasbruket startade sin produktion i Kosta år 1742 och försåg då både Stockholm och Karlskrona med glas. Läget mitt i de täta skogarna var perfekt då det fanns obegränsat med ved som behövdes för att hetta upp ugnarna. Glassanden som användes till glasmassan på 1700-talet togs ur sandtag, för övrigt importerades glassand av finare slag från Danmark, Tyskland och Frankrike.

Photo credit: Orrefors Kosta Boda

Glasbruken sysslade till en början enbart med masstillverkning av glas för hemmamarknaden. Då konkurrensen tilltog i slutet av 1800-talet började flera av dem att använda sig av konstnärer för utformning av sitt glas. Framförallt Orrefors och Kosta glasbruk blev kända genom att göra detta, vilket ledde till att både konstnärerna och de småländska glasbruken rönte internationell uppmärksamhet, till skillnad från de övriga glasbruken i landet som mest sysslade med massproduktion. Det var i samband med detta som begreppet ‘Glasriket’ myntades.

Lise-lotte Gustafsson är pressansvarig på Glasriket AB: – Genom tiderna har det som mest varit ett femtiotal glasbruk i drift här, i dag finns det tolv stycken glasbruk samt ett flertal mindre studiohyttor och andra glasaktörer.

Även om glasbruken har genomgått stora förändringar sista åren med nedläggningar och sammanslagningar känns det ändå som att folk försöker göra det bästa av situationen. När man har vuxit upp i en bruksort så är det traditionsenligt att följa efter i sin pappas och farfars fotspår och jobba i glasbruk om de har gjort det. Flera av dem som blivit uppsagda har kanske jobbat i 10-15 år och för dem blir det en chans till nystart att prova något annat i livet. En del vidareutbildar sig och gör något helt nytt som de kanske aldrig hade gjort annars, och en del av dem går samman och startar egen studiohytta och inriktar sig på att göra specifika konstföremål snarare än produktföremål och det går bra för dem. En del mindre glasbruk tillverkar också åt olika designföretag, exempelvis så gör Skrufs glasbruk mycket åt Svenskt Tenn, berättar Lise-lotte.

Det finns inte bara glashyttor i Glasriket utan också på senare tid även ett hotell: Kosta Boda Art Hotel. Där bor man i vackra rum designade av Kosta Bodas egna formgivare, alla rum är därmed unika. I hotellets bar, skapad av Kjell Engman, kan man ta en drink och njuta av den vackra interiören som går i koboltblått och i hotellets restaurang kan man njuta av den populära konstnären Ulrika Hydman-Valliens formgivning.

– Våra främsta besökare till Glasriket kommer ifrån närliggande länder som Tyskland, Danmark och Holland, men vi börjar även se en ökning av turister från Polen och Ryssland. Det som jag tror lockar turister mest att komma hit är upplevelsen att se den varma glasmassan formas till glas, kristallskål eller vad det nu än blir, och att förstå att till exempel ett vanligt vinglas involverar sju olika personer i tillverkningsprocessen. Det är fantastiskt och måste upplevas på plats, avslutar Lise-lotte.

Några av de mest kända konstnärerna som är och har varit knutna till Glasriket är Ulrika Hydman-Vallien och hennes man Bertil. De kom till glasbruket i Åfors i mitten av 1960 talet och har sedan dess framgångsrikt bott och arbetat där. I år fyller de båda 75 år och firar 50 år som gifta. De har genom åren inte gärna samarbetat i gemensamma projekt då de säger sig vara ganska olika i sitt sätt att skapa, men de har gärna arbetat intill varandra. I år är de dock aktuella med det gemensamma glasprojektet: ”Rendezvous”, som innefattar två glaspokaler där de har designat en pokal var, helt i deras eget signum, men som ändå fungerar ihop.

Likt deras långvarigt äktenskap, fortsätter Glasriket att leva vidare trots sina upp- och nedgångar, och är fortfarande en viktig del av vårt svenska kulturarv.