Taste of Swedish Lapland SV

VI GUIDAR

ILL VÅR

A

L TÄ

LEN

SVERIGES NORDLIGASTE DESTINATION

GT

O RT R O NS

SWEDISH LAPLAND

DI

HJ

the taste of

gastronomisk upptäcktsfärd

Guide: prova de lokala smakerna

Lämna vardagen hemma och smaka på vår arktiska livsstil

Kalix

löjrom från Bottenviken till finrummen

Passionerade mikrobryggerier:

Hantverk och rent vatten!

Foto: Fredrik Broman/humanspectra.com 2

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Lämna vardagen hemma och smaka på vår arktiska livsstil.

Med rejäla kängor på fötterna och en skön vindjacka över underställströjan. Varma solstrålar letar sig ner genom lövverket. Älven intill står för ljudkulissen när den hoppar och far nedströms över stenarna. Några fiskare står med vatten upp till knäna och svingar sina spön i lugna, jämna mönster för att sedan låta flugan vila på vattenytan en stund. Du vänder blicken neråt, blåbärsris överallt. Du söker metodiskt av marken och tar några steg dit det ser fuktigare ut. Plötsligt ser du något orange som bryter av mot riset. Du sätter dig ner och plockar det varma och fuktiga hjortronet och stoppar det i munnen. Den karaktäristiska smaken väcker dina smaklökar samtidigt som du ser havet av guld du sitter i. Nu ska frysen fyllas!

Det är det här vi vill dela med dig. Kom och trampa dina egna stigar genom skogar, över fjällvidder och på skärgårdsöar. Ta en paus och sätt dig ner vid elden så pratar vi om livet och allt vi upplevt under dagen.

Tillsammans lagar vi en måltid av råvaror direkt från vår rena natur. Renkött från samiska renskötare i området och lingon plockade runt knuten. Att vistas ute i naturen, och njuta av alla upplevelser och godsaker den bjuder på, det är en naturlig del av vår vardag som vi bjuder in dig att dela.

Välkommen hit och smaka på allt det goda som anpassat sig till ett liv i vår subarktiska miljö. Örter och bär som ligger i dvala under polarvintern för att sedan vakna till liv och fullkomligt explodera med vårsolen. Råvaror som fylls av kraft och smak under 100 dagar utan nätter. Vilt och boskap som betar och växer sig livskraftiga i den rena naturen. Fiskar som simmar och leker i vatten så klart att du kan dricka det. Naturliga, rena smaker som tar kortast möjliga väg till magen.

Välkommen att dela vår vardag.

3

Ärlighet som varat länge I Swedish Lapland har vi en förkärlek för ärligt lagad mat av lokala råvaror. Det är inte särskilt konstigt med tanke på att vi är omgivna av ren natur med mängder av fina råvaror. Det var samerna som började utveckla vår kokkonst för tusentals år sen, grytorna puttrade över lägereldar med vad naturen hade att erbjuda. Ren, förstås. Älg, naturligtvis. Fågel som ripa och tjäder, fisk som harr, laxöring, röding och sik. Under sommarhalvåret fick de sällskap på tallriken av bär och det vilda gröna i form av örter, rötter och andra ätbara växter fulla av vitaminer och mineraler.

Många av våra mattraditioner kommer från behovet av att förvara och använda råvaror året runt. Genom att torka, röka, salta och sylta så säkrades mattillgången under alla fyra årstiderna. De smaker du idag får på tallriken bär ofta med sig en historia från en tid när närhet till matbutiker var en lyx få förunnat. Och i en del av Sverige där det samiska urfolket fortfarande lever av rennäringen och befinner sig ute på fjället i långa perioder är det en kunskap och hantverk som i allra högsta grad är levande.

Många av råvarorna från Swedish Lapland är högt eftertraktade i gourmetkök världen över och ligger ofta på tallriken i samband med Nobelmiddagen och andra galasammanhang. Den karaktäristiska Kalixlöjrommen har till och med som första livsmedel i Sverige tilldelats Skyddad Ursprungsbeteckning som ett kvitto på att den rena, goda smaken är alldeles unik.

4

Det vackra och traditionella allmogemåleriet i Torne- och Kalix älvdal domineras av färgerna rött, gult och brunt.

Det visar på tidiga kontakter med den finska och ryska allmogekonsten. Konstarten brukar sammanfattas som Tornedalsmåleriet. Överkalixmåleriet räknas som stilbildande. Just denna stol kan du se på Hulkoffgården.

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Gáhkku, samiskt tunnbröd som tillagas över öppen eld i panna eller muurikka.

Rieska är motsvarande bröd från Tornedalen, men då ofta med rågmjöl.

Recept: Lite smält margarin eller olja 1 l vatten eller mjölk 1 påse torrjäst 1 dl sirap eller socker 1 tsk salt 4–5 dl vetemjöl

Foto: Magnus Skoglöf

Gör upp eld. Medan glöden tar sig, gör degen i en bunke och låt den jäsa.

Värm vätska och fett till fingervarmt (37° C).

• Häll i jästen och rör om tills den löst sig.

• Häll ner degspadet i bunken och blanda i sirap (socker) och salt.

• Blanda därefter i så mycket vetemjöl att degen blir fast och inte längre klibbar.

• Rör en stund, 5–10 minuter, och låt sedan jäsa i 40 minuter under en duk.

• Dela degen i 10 lika stora delar och kavla eller platta ut degen tunt.

• Hetta upp gjutjärnspannan eller muurikkan på elden.

• Picka hål i bröden med en gaffel och grädda i den heta pannan.

Låt brödet få lite färg och vänd sedan med hjälp av gaffeln. Se till att inte pannan är för het för då bränns brödet!

Det går förstås att grädda i en stekpanna på spisen också.

Hoppas det smakar!

Gáhkku, rieska, glödkaka, klådda, mjukt tunnbröd... kärt barn har många namn

5

SUOVAS ÄR SAMISKA FÖR LÄTTRÖKT Saltat, rökt och torkat är traditionell beredning och förädling av renkött. Då, för att få en längre hållbarhet och nu för den goda smakens skull. Först saltas köttet. Genom torrsaltning, då kött och salt varvas i tunnor, kan köttet stå i månader utan att bli för salt.

Rökningen ökar också hållbarheten och adderar till ytterligare smak. Vanligtvis tar det ett till två dygn, metoden och val av ved är en konst i sig. Torkat, lättrökt renkött, Goike-suovas, är perfekt att ha med på fjällturen som extra energi. Torkningen sker traditionellt utomhus på våren och tar några veckor.

Foto: Carl-Johan Utsi

G

–

6

Foto: Magnus Skoglöf

Muurikkan är en stekhäll som påminner om en stor wok och är perfekt för matlagning över öppen eld. Den passar lika bra till att steka Gáhkku som hamburgare eller att sno ihop en renskav ute i det fria.

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Gáhkku, glödkaka, tunnbröd & klådda

– kärt barn har många namn

7

8

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

TEM

kk o m AD kk D ST

A:

Jo

året

s

UVU

4 1 0 2

D LAN MAT

ETH

Jokkmokks marknad – en mångkulturell anrättning med smak av historia och natur

Text: Ella Jonsson

Foto: Carl-Johan Utsi

Sedan 1605, i över fyra hundra år, har färgstarka Jokkmokks marknad firats årligen med start den första torsdagen i februari.

Den varma folkfesten bjuder på kulturaktiviteter och fantastiska matupplevelser just när vintern är som kallast. Marknaden lockar 10 000-tals besökare från hela världen till det som fortfarande är den självklara mötesplatsen för samer från hela Sápmi.

Aaahh, vilken underbar känsla det är att vandra mellan marknadsstånden och höra alla världens språk stiga mot den blekblå vinterhimlen i en ångande kärleksförklaring till nya möten och nya erfarenheter. Bara det att vistas utomhus under vintermarknaden är en upplevelse och ett äventyr i sig, vida känd som den är för att alltid bjuda på extrem kyla. Temperaturer under minus 30 grader är inte ovanligt. Nyckeln för en lyckad marknadsupplevelse är att klä sig rätt. Tänk lager på lager av värmande material som ull eller andra funktionsmaterial, toppa med den brutalaste dunjackan, ta på rejäla vinterskor, skinnmössa och de varmaste vantar som tänkas kan.

Nu är du redo för Jokkmokk.

9

MATEN, ALL DEN GUDOMLIGA MATEN! Och om du tilltalas av god mat, ja då kommer du älska Jokkmokks marknad. Jokkmokk är under 2014 Årets Matlandethuvudstad i Sverige. Samhället är själva epicentrum för den samiska kulturen, med unika kunskaper om regionens naturliga råvaror: viltkött med renen som den stora stjärnan, bär, örter och ädla fiskar. Sedan några år har maten fått en egen marknad i Kaitumgården mitt i Jokkmokk, där ett 15-tal lokala matproducenter lockar med förstklassiga råvaror och spännande smaker. Här träffar vi bland annat Karin Nordström, som sedan 2010 driver Jokkmokks Bär.

– Jag driver en småskalig verksamhet, där bär från Jokkmokk är själva kärnan: blåbär, lingon, kråkbär, hjortron. Vi gör sylt, marmelad, sirap, drycker, glögg. Filosofin är att använda så lite tillsatser som möjligt och erbjuda naturligt förädlade produkter. Vi säljer mest inom regionen, men är

precis på gång att starta upp en e-handel tillsammans med andra företag från Jokkmokk. Där kommer man att kunna handla både varor och tjänster, berättar Karin.

Jokkmokks Bär har på kort tid fått stor uppmärksamhet för sina naturliga och supernyttiga bärprodukter. Hösten 2013 vann Karins kråkbärsglögg guldmedalj i en nationell tävling. Och den populära blåbärssirapen, som gifter sig helt magiskt bra med den lokala Skabramosten, kom till tack vare kollegan Greta Huuva.

– Ja, vi var ett gäng matproducenter från Jokkmokk som skulle ner på en mässa i Umeå. Greta tyckte att jag skulle producera en god blåbärssirap och på den vägen är det. Vi har ett bra samarbete lokalt. Bär och sött, örter och kryddor som smakar gott tillsammans med förädlat viltkött av olika slag. Tillsammans representerar vi smaken av Swedish Lapland, säger Karin.

Karin Nordström förädlar traktens bär till sylt, drycker och annat gott med så lite tillsatser som möjligt.

”

Vi samarbetar mycket lokalt – tillsammans representerar vi smaken av Swedish Lapland

10

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Greta Huuva visar upp samisk matkultur på marknaden.

HEMLIGHETEN STAVAS KRYDDORNA Längst in i lokalen träffar vi den omtalade Greta Huuva, Jokkmokks matmamma och ett välkänt språkrör för den samiska maten. Tillsammans med dottern Linn driver hon Viddernas Hus som arbetar för att bevara den samiska matkulturen och den traditionella kunskapen om vilda örter.

– Att vara rädd om jorden och naturen är en central del av den samiska kulturen. I vårt företag förädlar vi alla råvaror själva, på ett naturligt sätt och utan tillsatser så långt det är möjligt. Vi tar vara på hela råvaran och strävar efter så lite svinn som möjligt. Att kasta mat gör mig ont, berättar Greta.

Sedan den stora urfolkskonferensen i Jokkmokk 2011, med urfolk från hela världen, har Slowfood Sápmi arbetat för mat, klimat, traditionell kunskap och bevarande av biologisk mångfald. Det handlar om respekten för naturen, för råvarorna och att medvetandegöra vikten av att vårt avtryck ska vara så litet som möjligt så

att även kommande generationer ska kunna leva på vår jord. Som på Viddernas Café & Deli mitt i Jokkmokk, där familjen Huuva bjuder på hembakat fikabröd och dagens lunch med lokala råvaror som självklara ingredienser.

– Den samiska maten är traditionellt sätt väldigt lite kryddad. I mitt kök använder jag de traditionella samiska kryddorna på ett nytt sätt. Till exempel min favorit kvanne, som tidigare främst användes för att konservera. Den har en fantastisk smak, som passar viltköttet och fisken alldeles perfekt. Bland annat gör vi ett kvannesalt som har blivit väldigt populärt, säger Greta.

Vintermarknaden är årets största händelse för företagare på orten. Många gör en betydande del av sin årsomsättning under de intensiva marknadsdagarna.

– Marknaden är oerhört viktig för Jokkmokk och för oss entreprenörer. Under marknaden möter vi nya kunder och nya möten innebär också nya idéer. Ibland kan jag känna lite frustration över intensiteten. Men även om omsorgsfullt tillagade måltider för små sällskap är mitt signum, är såklart de intensiva marknadasdagarna en del av charmen, säger Greta.

FRÅN TAPAS TILL STREET FOOD – ALLT LOKALT OCH FRIGÅENDE Dofterna från alla fina råvaror får magen att kurra och snålvattnet att rinna till. Raskt handlar vi ett improviserat tapasmellanmål bestående av kallskuret vilt, ost, marmelad och ett gluten- och mjölkfritt björkbröd, bakat på björksav, späda björklöv och granskottssirap. Vi slår oss ned vid borden mitt i matmarknaden och hugger in på godsakerna. Detta är rena rama poesin för smaklökarna. Det kallskurna köttet består av flera variationer på ren: torkat, rökt, korv, hjärta och passar alldeles lysande med den lokala Skabramosten: en hårdost med tydlig smak av gran. Allt avnjuts på det knäckiga brödet och får en extra kick av den skarpa och samtidigt söta kråkbärsmarmeladen. Vi vill aldrig att det ska ta slut.

11

Hungriga på mer letar vi oss ut i marknadsvimlet.

Vi hinner inte långt förrän vi stöter på Souvaskungens food truck. Souvaskungen, som kommer från Jokkmokk, är även renskötare och heter Nicke Nutti.

– Här på Souvaskungen serverar vi en lokal variant på kebab, med souvasrökt renkött i pitabröd som bakas i Gällivare några mil bort. Det är lokalproducerad och naturlig streetfood av hög kvalitet. Jokkmokks marknad är viktig för oss, den största vintermarknaden. Sommartid reser vi runt i länet på flera andra marknader, i Pajala, Överkalix och Kiruna, berättar Nicke medan kön ringlar lång vid vagnen.

Marknad och street food är som handen och handsken. Passa på att smaka på lokala varianter av wok, kebab och hamburgare gjorda på älg eller ren. Och missa för guds skull inte den ljuvliga vita mjukkakan, Gáhkku. Helst ska den ätas varm, så att smöret smälter och rinner längs hakan. Nej, kanske inte så värdigt, men ack så gott. Traditionellt gräddades brödet på en slät sten som värmdes upp av elden mitt i kåtan. Prova en wrap à la Swedish Lapland och fyll Gáhkkun med exempelvis röding och potatis, en riktig festmåltid.

”

FRÅN JOKKMOKKS MARKNAD TILL GOURMETKROGAR Utsi ren jobbar dubbelt och har både ett bord på matmarknaden och ett marknadsstånd mitt på den livliga marknadsgatan. Företaget har funnits i tjugo år och startades av bröderna Lars-Anders, Per-Ola, Jossa and Mikael T Utsi. Nu har nästa generation tagit över och utvecklar bolaget.

– Vi ser hur efterfrågan ökar på naturbeteskött som ren. Det är många vegetarianer som faktiskt gör undantag och äter det vilda renköttet, som står för en god djurhållning, med renen som lever i frihet ungefär 350 dagar per år och hög etik genom hela produktionskedjan. Vi ser också att efterfrågan ökar på styckdetaljer som bringa och lägg, delar som ingen ville ha bara för 4-5 år sedan. Nu är det trendigt med rustik mat och fokus på att ta hand om hela djuret. Det är bra. Bland annat levererar vi till både Gastrologik och Oaxen, stjärnkrogar i Stockholm. Och fler har visat intresse, berättar Niila Jannok stolt.

Den småskaliga produktionen har blivit en konkurrensfördel för Utsi Ren som har flexibiliteten att stycka och leverera exakt det kunden vill ha. Man förädlar även råvaran och deras

Vi levererar till både Gastrologik och Oaxen, stjärnkrogar i Stockholm.

12

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Under Jokkmokks marknad finns ett stort utbud av lokala matproducenter representerade och mycket gott att botanisera bland.

Niila Jannok är stolt producent av lokala renprodukter som efterfrågas av flera stjärnkrogar.

lufttorkade renkorv går åt som smör i solsken på marknaden.

– Renkorven innehåller till hundra procent renkött och fett från ren. Vi adderar inget mjöl eller nöt eller gris, den innehåller bara ren. Korven är kåtarökt i 10 timmar och sedan lufttorkad i 30 dagar. Vi säljer allt vi producerar och marknaden är viktig. Den står för ungefär 10 procent av årsomsättningen, berättar kompanjonen Olof Tomas Utsi, eller OT som han kallas.

ALLA VÄGAR LEDER TILL RENEN Att renen är central i den samiska kulturen blir tydligt på Jokkmokks marknad. I årtusenden har den samiska kulturen och renen vandrat sida vid sida, från vinter- till sommarbete, från kust till fjäll. Renen har under alla tider försett människorna med mat, kläder och material till bruksföremål. Förr var den ett transportmedel för allt man behövde förflytta mellan boplatserna. På marknaden säljer skickliga slöjdare konsthantverk, slöjd och smycken. Mycket av slöjden och konsten skapas i material som kommer från renen: skinn och horn. Det är en intressant mix av traditionella samiska uttryck och nya, moderna influenser.

Många unga samiska konstnärer och designers,

ofta utbildade här i Jokkmokk, tar ut svängarna och tar med sig traditionerna framåt i tiden och bidrar till att utveckla den samiska konsten.

Du som är intresserad av design och konst har mycket att upptäcka i Jokkmokk. Under marknaden är samernas folkhögskola själva navet för konst och konsthantverk, med en mängd utställare. Här fostras nya samiska konstnärer och examensutsällningen visar upp deras skicklighet i en rad olika meterial och uttryck. Om du vill handla av utställarna på folkhögskolan, ja även av många andra marknadsknallar, är det bra att ladda upp med kontanter då inte alla tar emot plastkort.

Sameslöjdsstiftelsen, Sámi Duodji, har också sina lokaler mitt i samhället och bjuder på fantastiska utställningar av samiska konstnärer och försäljning.

Systrarna Viltoks butik får du heller inte missa.

Den är fylld med samisk design, konst och hantverk, ofta med modern touch.

Stoorstålka är ytterligare ett måste. Vackra skinnprodukter, bland annat de klassiska näbbskorna, hittar du här.

Liksom de vackert utsmyckade bältena och färggranna vävda band.

Systrarna Maria och Lena Viltok blandar egna produkter med gästande utställare i sin butik och galleri.

13

KONST OCH DESIGN LADDAT MED PASSION Den samiska kulturens historia och traditioner berättas på Ájtte, det fina samemuseet mitt i byn. Under vintermarknaden kan du vila trötta ben medan du lyssnar på intressanta föredrag.

Eller varför inte besöka någon av de tillfälliga utställningarna. Ajàhuset, i direkt anslutning till Ájtte, visar just i år en stark utställning med namnet Gállok Protest Art. Den har sitt ursprung i protesterna mot gruvprospekteringen i Kallakområdet, renbetesland för samebyarna Sirges och Jåhkågasska Tjiellde. Duorpon sameby kan också komma att påverkas. Det moderna samhällets intressen tränger åter undan urfolket. Den modiga konsten vågar ställa de svåra frågorna och öppnar dörren till dialog. Och debatten lär fortsätta, när olika intressen konkurrerar om naturens resurser i Swedish Lapland.

14

Linda Lundström visar oss runt på utställningen Gállok Protest Art.

MER OM JOKKMOKK OCH MARKNADEN Jokkmokks marknad genomfördes första gången 1605.

Marknaden tillkom efter påbud av svenske kungen Karl XI för att kontrollera Lappmarkshandeln och kunna uppbära skatt till riket. Jokkmokks marknad börjar den första torsdagen i februari varje år.

Det lilla samhället Jokkmokk med drygt 2000 invånare, alldeles norr om Polcirkeln i Swedish Lapland, är en slumrande pärla alldeles på gränsen till världsarvet Laponia, nordens enda kombinerade kultur- och naturarv. Världsarvet Laponia är 9400 kvadratkilometer stort och innefattar flera naturreservat och de väldiga nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet och Muddus.

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

ETT MÅSTE FÖR MATNÖRDEN Fram emot eftermiddagen börjar det suga i magen igen och vi styr stegen mot Café Gasskas. Den populära restaurangen har under marknadsdagarna öppet från tidig morgon till långt in på småtimmarna. Vi äter en sen lunch bestående av het rödingsallad. Här lagas maten av lokala råvaror så långt det bara är möjligt. Vi får en kort pratstund med kocken Kristoffer Åström.

– Basråvarorna är lokala: ren, älg och fisk. På Gasskas bjuder vi på en mix av musik och mat, med olika evenemang kvällstid. Det kan vara bra att boka bord i förväg, för det brukar bli fullt.

Avsmakningsmenyn med sju rätter är ett bra sätt att smaka på det bästa regionen har att erbjuda.

Bland annat rökt tjäder med palsternackspuré, rökt smör och dijonglass, berättar Kristoffer innan han försvinner ut i köket igen.

Jokkmokks marknad är årets fest och kvällstid avlöser de olika kulturevenemangen varandra. Ja, det kan bli riktigt hektiskt att hinna med allt som händer i den lilla byn. Gigantiska tältkåtor bildar ett stort festtält på stora torget. Här trängs tillresta samer från hela Sápmi med besökare från hela världen. Natten blir lång och fylld av nya möten och intressanta samtal. Vi stannar upp ett litet slag och lyssnar på samtalen runt omkring oss.

Samiska, svenska, engelska, franska, japanska.

Språken blandas och historier byter ägare. Precis sådär som det ska vara när det är som bäst. Det känns stort att få vara del av en tradition som levt i över fyrahunda år, att få bli en del av historien.

Kristoffer Åström, kock på Café Gasskas presenterar det bästa regionen har att erbjuda med en nyskapande twist.

Kvällens festligheter är en stor del av Jokkmokks marknad och många intressanta möten väntar den som orkar hålla sig vaken efter dagens intryck.

15

Fritt bete direkt från naturen Med rent naturbete blir köttet från det vilda magert och hälsosamt. Alla mineraler och vitaminer från växtriket gör inte bara köttet nyttigt, utan också välsmakande. Så långt ifrån processad mat man kan komma. Älg, björn och hjort lever fritt i Swedish Lapland i såväl skogar som i skärgården. Älgjakten är för många näst intill helig under hösten, och även ripjakt lockar många besökare till regionen.

Renarna betar också fritt av naturen, men till skillnad från annat vilt så tillhör de alla en renskötare, vilken identifieras genom märkningen i renens öra. I Swedish Lapland finns 32 samebyar, vilket innebär en ekonomisk förening, som bedriver renskötsel. Renarna som tillhör skogssamebyarna betar året runt i skogen, medan fjällsamebyarnas renar betar i fjällen sommartid och i skogen eller vid kusten på vintern där betet då är mer lättillgängligt. Samisk kultur och traditionell kunskap om djur och natur har utvecklat renskötseln till en näring som står sig väl i konkurrensen gällande miljövänlig och hälsosam mat. Naturligt producerad mat utan onödiga tillsatser är ju vad medvetna konsumenter efterfrågar allra mest. Och det är precis vad vi har att erbjuda i Swedish Lapland.

16

Foto: Björn Wanhatalo

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

SMÖRSTEKT RIPBRÖST MED MANDELPOTATISPURÉ, GRÄDDSÅS OCH LINGONGELÉ (recept från Camp Ripan, Kiruna)

ripa

lingongelé

1 ripa per portion Smör Salt och peppar

0,5 kg lingon 2 dl vatten 3,5 dl socker per liter avrunnen saft.

Plocka ripan, ta ur bröstfiléerna, salta och peppra, stek i smör ca 2 min på båda sidorna, låt vila 5 minuter innan servering.

mandelpotatispuré 3 dl gräddmjölk (50 % grädde/50 % mjölk) 1 kg skalad mandelpotatis 100 g smör 1 tsk salt 0,5 tsk peppar Sjud potatisen i lättsaltat vatten. Häll av vattnet och låt potatisen ånga av. Pressa potatisen, blanda med smör under kraftig vispning. Rör i varm gräddmjölk till rätt konsistens. Smaka av med salt och peppar.

gräddsås 2 dl oxbuljong Skroven från ripan 4 dl vispgrädde 1 st gul lök 0,5 st morot Salt och några varv på pepparkvarnen Hacka löken och moroten. Fräs i en kastrull tillsammans med ripskroven. Häll i grädden och buljongen. Låt sjuda tills den blir lagom tjock.

Smaka av med salt och peppar.

Foto: Björn Wanhatalo

Rensa och skölj bären.

Koka upp vattnet i en gryta.

Lägg ner lingonen och låt dem koka under lock i ca 10 min. Sila massan.

Skölj ur grytan.

Mät upp saften och häll tillbaka den i grytan.

Koka upp saften på nytt och låt den koka 5 min.

Rör ner sockret och låt det sakta koka utan omrörning ca 15 min.

Tiden är beroende av mognadsgrad på lingonen.

Ta geléprov: doppa en sked i massan och håll den över grytan. När dropparna faller sega och tunga från skeden är geléen klar.

Låt massan stå några minuter när den är färdigkokt. Skumma och ta bort den sega hinnan som bildas på ytan. Ös upp geléen på väl rengjorda varma burkar och låt det kallna.

Smaklig måltid!

17

Att ta vara på allt av renen är samisk tradition. Allt som kan användas och ätas tas om hand. Tarmarna och renens magar kan man rengöra och använda vid tillverkning av blodkorv och guorpi, en renköttfärsblandning som röks och sedan tillagas i ugn.

Horn och skinn används inom den traditionella slöjden, duodji, tillsammans med växtdelar. Förr mjölkade man också renen och tillverkade ost i låga formar, vilket vissa fortfarande gör.

18

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

19

Foto: Carl-Johan Utsi

Jordbruk kanske inte är det första man tänker på kopplat till Sveriges nordligaste destination - här befinner vi oss vid polcirkeln. Men faktum är att Swedish Lapland är i stort sett självförsörjande när det gäller mjölk. I Tornedalen är det dessutom utmärkta förhållanden för att odla grönsaker och landskapet här påminner snarare om södra landsändan. Rent vatten i våra älvar har skapat förutsättningar för jordbruk i de sex älvdalarna kring Skellefteälven, Piteälven, Luleälven, Råneälven, Kalixälven och Torneälven.

Klimatet med kalla vintrar ger dessutom goda förutsättningar för att bedriva miljövänligt jordbruk då det inte finns samma behov av bekämpningsmedel.

Det finns en lång tradition av att förädla även mejeriprodukter i regionen för att förlänga hållbarheten. Den mest särpräglade är kaffeosten som har sitt ursprung i Tornedalen. Osten tillverkas av opastöriserad mjölk och gräddas sedan. Traditionellt serveras den sedan i små kuber i kaffet istället för mjölk. Ett annat serveringstips är att värma osten i ugnen och servera som dessert tillsammans med hjortron.

Öppna landskap och kaffekultur

20

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

KAFFEOST MED HJORTRONSYLT

Blanda samman allt i en bunke och låt det stå i ca 30 minuter eller tills det stelnar.

Rör med en slev i ”ostmassan” och låt det stå och gotta sig till vassen skiljer sig från resten och lägger sig på ytan. Sila ostmassan så att all vassle försvinner.

Häll ostmassan i en form med löstagbar kant. Grädde kaffeosten mitt i ugnen i ca 30 minuter på 275 grader.

Ta ut osten från ugnen och vänd den. Grädda med undersidan uppåt i 30 minuter till.

Ta ut kaffeosten ur ugnen och häll bort all eventuell vassle.

Klart! Servera med varma eller kalla hjortron.

Foto: Carl-Johan Utsi

4 dl ljummen opastöriserad (helst) mjölk, gärna fet variant kring 5% (alt byt ut till 3 dl fet mjölk och 1–2 dl vispgrädde) 1 msk ostlöpe 1 tsk salt

Skabram är ett litet gårdsmejeri utanför Jokkmokk där fjällkornas mjölk blir till opastöriserad hårdost med karakteristisk smak. Osten tillverkas för hand och är helt naturlig utan tillsatser. Fjällkon är lite mindre än vanliga kor och saknar horn. Den är väl anpassad till vårt nordiska klimat och den är både stark och tålig. I Skabram är kossornas välbefinnande viktigt och de väljer själva när de vill vara ute i skogen eller inne i djurstallet. Det i kombination med naturligt bete ger en riktigt välsmakande ost!

21

22 Foto: Fredrik Broman/humanspectra.com

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

En livlig hälsning från inlandsisen Jokkar, älvar, sjöar och hav har alltid varit viktiga livsnerver för människorna i Swedish Lapland. Med 30 000 sjöar, över 30 mil kuststräcka och tre av landets fyra nationalälvar har fisket alltid spelat en stor roll för såväl försörjning som nöje. Bottenviken har världens största bräckvattenskärgård, vilket innebär att en kallsup i havet inte alls smakar salt. Tillflödet av sötvatten från älvarna är friskt och mineralrikt och ger unika förhållanden. Det är detta som gör att siklöjan, som sällan blir större än 20 cm lång, har en unik sammansättning av föda som i sin tur ger världens finaste rom, Kalixlöjrom (om vi får säga vårt).

En betydligt större släkting till siklöjan vandrar upp längs Torneälv för att leka varje år, och då står traditionsenligt fiskare rustade med långskaftade håvar redo. Under hela juli råder febril aktivitet bland annat i Kukkola där långa bryggor, pator, byggs för att fiskarna ska kunna nå ut och håva upp siken där den stannar till och vilar i hålor på botten.

Om du vandrar i fjällen i Swedish Lapland är kåsan viktig att ha med, för vatten dricker du direkt ur jokkar och bäckar. Med så rent vatten är det inte svårt att förstå att röding, harr och öring trivs som fisken i vattnet här. Även på vintern lockar isfisket många, särskilt när vårsolens strålar värmer intensivt. Då är det en vanlig syn att se fiskearkar ute på isen med ett behändigt pimpelhål i golvet.

Foto: Fredrik Broman/humanspectra.com

Kåsa är ett dryckeseller serveringskärl med handtag. En traditionell kåsa tillverkas oftast av en vril, en utväxt på ett träd där fibrerna växer åt olika håll istället för lodrätt.

Materialet är mycket hårdare än normalt.

23

Foto: Fredrik Broman/humanspectra.com 24

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Det har fångats siklöja längs kusten i Swedish Lapland så länge det funnits båtar och fiskeredskap.

Löjromsfisket startar 20 september och pågår till sista oktober under siklöjans lekperiod. Det är honan som bär på den eftertraktade romen, och det är ett sant hantverk som ingen maskin kan ersätta när det gäller att klämma siklöjan på sin rom.

Dopp i kopp

En gammal Tornedalsk rätt som äts året om, men som är särskild god med nypotatis. Dill, gräslök och gul lök läggs finskuret i en kopp. Smält smör och fyll på det varmt i koppen över löken. Servera med potatis, rökt sik och gravad lax på tallrik med koppen. Sedan är det bara att doppa och njuta!

Tips från Margit Spolander, Kukkolaforsen

Foto: Magnus Skoglöf

Foto: Magnus Skoglöf

Sikhalstring över öppen eld i Kukkola.

25

Det vilda gröna och alla andra färger När vintern varit lång och snörik är glädjen extra stor när gröna knoppar börjar spricka ut.

I Swedish Lapland formligen exploderar naturen på våren i den starka solen och innan vi vet ordet av så har det börjat växa så det knakar. Midnattssolen gör sitt till för att skynda på processen och ladda bär fulla med C-vitaminer och antioxidanter. Förutom blåbär och lingon så har vi superbär som havtorn ute i skärgården, söta åkerbär och saftiga hjortron på myrar i skog och fjällmark. Kråkbären finns i en variant med han- och honblommor på samma planta vilket gör dem extra bärrika.

Det är inte bara djuren som njuter av det näringsrika utbudet – vi passar på att böja på knäna så fort vi får chansen och stoppa av godsakerna i munnen. Vi saftar och syltar så mycket vi orkar, och resten stoppar vi i frysen. Även örter och annat grönt är fyllt med nyttiga mineraler och vitaminer. Kvannen är en traditionell vildväxande grönsak som samerna plockade när de flyttat med renarna upp till sommarbetet. Stjälken äts grillad eller färsk och sägs stärka immunförsvaret och hjälpa mot magont.

Gröt kan kokas på roten och numera gör man också sylt eller marmelad på stjälkarna samt torkar fröna som krydda. En samisk tradition är att hacka och koka ihop örter och sedan värma tillsammans med renmjölk så den tjocknar. Denna guompa kunde sedan sparas i en kagge över vintern. Juobmo, fjällsyra, plockades säckvis på sommaren och är ett rikt tillskott av C-vitamin i det samiska köket. Precis som bladspenat smälter den ihop vid upphettning och kan tillagas exempelvis som soppa eller användas i sås.

Blommorna på älggräs, eller älgört, kan användas motsvarande som fläder i en god och naturlig måltidsdryck.

Avkok på bladen blir ett välsmakande örtte. Både blad och blommor innehåller salicylsyra och har inom folkmedicinen använts som ett smärtstillande och febernedsättande naturläkemedel. Växtens tidigare vetenskapliga namn Spiraea ulmaria har fått ge namn åt läkemedlet Aspirin.

26

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Foto: Magnus Skoglöf

När man en gång smakat på kvanne så är det lätt att vilja göra det igen. Kvannen växer bara i arktisk miljö och passar riktigt bra som naturgodis genom lätt sötning och torkning.

27

TEM

Jo

s

THU

VU

4 1 0 2

DE LAN

året

MAT

kk o m AD kk D ST

A:

Med smak för Swedish Lapland

De blomsterrika fjällhedarna i hjärtat av Badjelánnda (Padjelanta) är Evas sommarparadis.

Text: Therese Olofsson

När hon i tjugoårsåldern flyttade från Stockholm till Swedish Lapland för att jobba på en fjällstation upplevde hon sin första livsomvälvande förändring. Många år senare kom nästa när hon hittade sin roll som ambassadör för smakerna i Swedish Lapland. Möt Eva Gunnare – matkreatör och nyfiken utforskare av naturen.

Eva är född och uppvuxen mitt i Stockholm och hade begränsad erfarenhet av att vara ute i naturen som barn. I 20-årsåldern hade hon rest jorden runt, men aldrig varit norr om Polcirkeln. När hon tog anställning på Fjällstationen i Kvikkjokk visste hon inte riktigt vad som väntade, men väl på plats kände hon sig helt och hållet hemma.

– Jag återkom och tillbringade åtta somrar i Kvikkjokk, de sista åren med ansvar för driften vilket var en erfarenhet som verkligen fick mig att växa. Hela den här perioden i livet; att upptäcka naturen och omgivningarna, att bli en del av ett mindre samhälle och bli värderad baserad på min personlighet istället för ytliga attribut och vilket yrke jag hade förändrade mig i grunden, minns Eva. 28

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Evas passion är att ta vara på och synliggöra allt det som växer precis runt husknuten i Swedish Lapland. I sitt hem i Jokkmokk bjuder hon in besökare att smaka på sin kreationer som björkdinkelsticks med tall- och granskottsdipp.

EN DEL AV, MEN ÄNDÅ PÅ UTSIDAN Efter några år mötte Eva en renskötare från Tuorpon sameby. Med ens blev det en naturlig del av hennes liv att delta i det gemensamma arbetet vid exempelvis kalvmärkning på sommaren. Under en månad varje sommar bodde hon, hennes man och hans bror ett enkelt liv i en torvkåta i Stáloluokta i Padjelanta (Badjelánnda) Nationalpark.

–Genom min man lärde jag mig mycket om den samiska kulturen bara genom att leva och arbeta tillsammans. Det finns bland annat mycket kunskap hur man förädlar och tar hand om det vilda skafferiet så att maten håller under långa perioder när man inte har tillgång till våra vardagliga bekvämligheter.

Foto: Carl-Johan Utsi

Foto: Eva Gunnare

Hon spenderade också vårvintrarna som stugvärd i fjällstugor i området och kom närmare kulturen och lärde känna lokalbefolkningen mer och mer.

En av guiderna som arbetade på fjällstationen började introducera henne till vilda örter och bär som växte i området.

– Jag var aldrig rädd för att vara ensam i fjällen, trots att jag växte upp i en storstad kände jag mig från början bekväm i omgivningarna. Och ju mer jag lärde mig om området, desto tryggare och mer hemma kände jag mig.

MER OM SAMISK KULTUR

Samerna är ett av världens urfolk, med eget parlament, egen flagga och eget språk. Det samiska området, Sápmi, sträcker sig över 4 olika länder idag. I Swedish Lapland finns 32 samebyar, ekonomiska föreningar, som bedriver renskötsel inom ett givet landområde.

Samerna, har i tusentals år följt renarnas vandring genom årstidernas växlingar, och renskötarna lever fortfarande som nomader delar av året. Renskötseln är grunden för den samiska kulturen, men samiskt företagande är även stort inom slöjd, design, musik, konsthantverk, turism och samisk matproduktion.

Ta del av kulturen genom någon av alla de samiska upplevelser som erbjuds i regionen eller besök Ájtte Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk. www.visitsapmi.se

29

Foto: Carl-Johan Utsi

Eva bjuder på godsaker under Jokkmokks marknad.

DEN SISTA PUSSELBITEN Det som slutligen gjorde så att Eva hittade sitt sammanhang var när hon deltog i en ettårig i samisk matkulturutbildning: –Jag hade spenderat flera år med kontorsarbete, och när jag gick utbildningen som leddes av den samiska matambassadören Greta Huuva i Jokkmokk så kändes det som att hitta den sista pusselbiten. Jag var i mitt rätta element när vi var ute och plockade färska ingredienser och tillbringade mycket tid i köket med att utforska smaker och ta in nya kunskaper. På sätt och vis ser jag mig fortfarande som en besökare i området, och ju mer jag lär mig desto mer fördjupad blir min förståelse. Det är som om jag rest på samma ställe de senaste 25 åren, och jag upptäcker hela tiden nya saker att utforska. Det jag allra helst vill dela med mig av till min omgivning är insikten om den fantastiska skatt som finns precis runt husknuten.

UPPTÄCK MER AV DET ÄTBARA I NATUREN Eva guidar upplevelser och anordnar smakevenemang genom sitt företag ”Essense of Lapland”. Du kan följa med henne i Jokkmokks omgivningar och lära dig mer om ätliga vilda växter i området och om den lokala kulturen. Det finns också flera andra upplevelseföretag i regionen som erbjuder liknande upplevelser där du får lära dig mer om det ätbara som växer i Swedish Lapland samt plocka och delta i tillberedningen av en måltid med ingridienser direkt från omgivningarna.

30

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Foto: Eva Gunnare

Genom de renbetade fjällhedarna runt Ståloluokta slingrar sig Padjelantaleden fram.

31

32

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Foto: Carl-Johan Utsi

Den traditionella samiska kunskapen om naturen, som visar sig inom exempelvis matkulturen, har historiskt delats över generationer muntligen.

Denna kunskap, Árbediehtu, är en resurs som tillsammans med nya innovationer kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Foto: Carl-Johan Utsi

Godheten i växter och bär passar lika bra på kroppen som i den. Det har c/o GERD tagit fasta på och tillverkar ekologiska hudvårdsprodukter i Jokkmokk. Blåbär, lingon och hjortron är några av huvudingredienserna.

33

Konsten att brygga öl Text: Therese Olofsson

Intresset för lokalproducerad öl och mikrobryggerier har kommit för att stanna. I Swedish Lapland finns inte mindre än tre producenter som fokuserar på småskalig bryggeriverksamhet, och i framtiden kommer de säkert få sällskap av flera. De huvudsakliga ingredienserna kan summeras till passion och kristallklart vatten.

Kallholmens Maltbryggeri startade sin verksamhet 2011 efter att Joseph Krýsl, bryggmästare från tjeckiska Pilsner Urquell, hjälpt grundaren Per Lundmark att bygga ett bryggverk i Skelleftehamn utanför Skellefteå. Även bryggprocessen har inspirerats från den tjeckiska traditionen där man avlägsnar en del av mäsken under processen för att sedan tillsätta den igen efter den resterande mäsken värmts upp. Det är en omständligare process, men det ger en produkt som har högre sötma och mer balanserad smak.

– Vi brukar säga att vi brygger vår öl med norrländsk envishet och stolthet, säger Tord Pantzare, VD på Kallholmen, med ett skratt.

– Det är vårt sätt att berätta att smaken och hantverket är det viktigaste. Vi kallar vår öl för ”levande” eftersom den fortsätter utvecklas i flaskan tack vare vår bryggprocess som ger en ofiltrerad och opastöriserad öl med särskild karaktär. Vi vill ha en så naturlig produkt som möjligt, och vi har också ett fokus på att ta råvaror från närområdet. Det är en lyx med det rena vattnet vi har, och draven, maltavfallet, går till en grisbonde som foder.

300 000 flaskor Kallholmen-öl produceras årligen och förutom grundsortimentet med fyra olika ölsorter produceras begränsade upplagor av säsongsbetonad öl.

MED SJÄL OCH HJÄRTA I SLAGNÄS Utanför Arjeplog ligger det lilla samhället som tack vare Nausta bryggeri börjar göra sig ett namn.

Max och Frank Stenberg är bröderna som ville starta upp en verksamhet i hembygden och lät passionen för öl bli vägledande. Även för dem spelade envisheten en stor roll för framgången för det lilla bryggeriet som inledde produktionen 2012.

34

– Vi har skapat något som ger oss friheten att jobba med det vi tycker är roligast, och vi får göra det på hemmaplan, berättar Max. Vi vill gärna fortsätta att växa, men vårt största fokus ligger på att göra bra öl och hela tiden utveckla hantverket och hitta nya smaker.

Bröderna och deras kollegor i bryggeriet är alla hängivna fiskare vilket har lett till ett spännande samarbete där man värnar om en av de viktigaste råvarorna i ölet: vattnet.

– Vi har en fantastisk tillgång med vårt vatten här – både för att tillverka öl, men också som en resurs i form av fiskevatten. Vi kände att det vore fint om vi kunde vara med och värna om våra vatten och som av en händelse började vi prata med organisationen Sportfiskarna. Så vår senaste lansering är en IPA (Indian Pale Ale) som stöttar projektet ”Ge fan i våra vatten” för att bevara Sveriges fiskevatten, berättar Max.

GODA FRAMTIDSUTSIKTER Det senaste tillskottet av mikrobryggeri i Swedish Lapland är Bottenvikens Bryggeri i Luleå. Och förhoppningsvis kommer fler följa i samma spår.

För en sak är säker: huvudingrediensen vatten av högsta kvalitet finns det gott om!

FAKTA: 100 000 liter Kallholmen-öl produceras årligen och förutom grundsortimentet med fyra olika ölsorter produceras begränsade upplagor av säsongsbetonad öl.

Nausta bryggeri producerar 140 000 liter öl årligen och säljs på både fat och flaska. Fem olika ölsorter finns i grundsortimentet som också kompletteras med olika specialedtitioner som exempelvis ”ge fan i våra vatten”.

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Kokkaffe är något av ett kulturarv på väg att gå förlorat. Entusiastiska vandrare och fiskare försöker envist hålla traditionen vid liv tillsammans med enstaka restauranger och caféer som vill servera ”riktigt” kaffe. I en värld som domineras av allt mer komplicerade kaffebeställningar med globala namn, faller kaffet som tar tid att koka - gärna över öppen eld – i glömska. Dagen för revolution är dock kommen med Lemmelkaffe, världens första mörkrostade kokkaffe.

Det tar sin tid att laga – och det är hela poängen. Tid att njuta av omgivningen, sällskapet och goda samtal.

Foto: Maria Sirviö

RIKTIGT KAFFE TAR SIN TID

Lemmelkaffe har sitt ursprung i Gällivare och sägs vara lämlarnas eget kaffe som de mörkrostar till perfektion. Deras ambassadörer i människovärlden är Markus och Rolf som fick uppdraget under en fisketur sommaren 2013. Och medföljande varje paket kaffe finns en liten påse salt – en tradition även det i tillagningen av det perfekta kaffet. Så nästa gång du ger dig ut i skog och mark – se till att packa pannan och en påse kaffe så kanske du också hör lämlarnas budskap: Inte sova, bara kaffe.

35

1

TO

I

RNE

TRÄS

K

2

3

ND

KIRUNA

LA

R

E

N

N

O

G

F

4 PAJALA

5

R

GÄLLIVARE

N

ÖVERTORNEÅ

ELN

13

RÅN

ÖVERKALIX

EÄ

9

EN

POLCIRK

LV

IXÄLVEN

7

EÄ

KAL

8

JOKKMOKK

TO

6

LV E

12

11

KALIX

N

10

ARJEPLOG

15

16 BODEN

EÄ

LVE

E L UL

P

IT

N

Ä

L

18 19

SK EL

IG

O

E

TT

ENVIKE

20

SKÄRGÅRD

E

L

ER

LULEÅ

ÄLVSBYN PITEÅ

SV

17

EN

HAPARANDA

B

ARVIDSJAUR

V

14

FT

EÄ

LV

E

N

21 SKELLEFTEÅ

22

e4 36

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

N

®

D

ND

O F SWE

ENJ

O

T H E TA S

TE

Y

Vi guidar dig till regionens hjortronställen, Swedish Laplands kulinariska pärlor. Platser där du kan njuta måltider tillagade på råvaror hämtade från närområdet, eller köpa med dig lokalproducerade produkter hem.

ISH

LAPL

A

RESTAURANGER/CAFÉER

SID:

1

Låktatjåkko Fjällstation Meteorologen Ski Lodge Restaurang Kungsleden Restaurang Lapplandia Restaurang Lapporten

40 40 40 41 41

2

Camp Ripan

38

3

ICEHOTEL Restaurang Jukkasjärvi Hembygdsgård

39 39

4

STF Saltoluokta Fjällstation Stora Sjöfallet

41 41

5

Dundret Björnfällan

39

6

Forest Hotel

39

7

Café Gasskas Restaurang Ájtte Viddernas Hus

38 40 41

8

Restaurang Nåidde Vuonatjviken

9

Adolfströms handelsbod & Café Bäverholms Wärdshus och stugby

14 Hulkoffgården Kukkolaforsen

SID:

39 40

16 Restaurang Kallkällan

40

17 Bistro Norrland

Cooks Krog Hemmagastronomi Jazzmatsalen Jopikgården

Ralph Lundstengården

Restaurang CG

Restaurang Kaptensgården

Restaurang Kitchen & Table Roasters

38 39 39 39 39 40 40 40 40 41

18 Clarion Collection Hotel Arvidsjaur

Hotell Laponia

38 39

19 Båtsuoj Skogssamecenter

38

41

20 Järnspisen Piteå

Restaurang 1906

39 40

38 38

21 Svansele Vildmarks Camp

41

22 Bryggargatan Restaurang & Bistro

Café Fyren

Café Lanthandeln Nordanå

Furuögrunds hamncafé

Nygatan 57 Stiftsgården

38 38 38 39 40 41

10 Restaurang Vuogga

41

12 Brittas Pensionat

38

13 Brännvalls Café

Restaurang Utblick

38 41

e4 BUTIKER

1

ICEHOTEL Shop

7

Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum Ica Rajden Supermarket Viddernas Hus

PRODUCENTER SID:

42

SID:

6

Rönnbäcks Fisk

43

42 42 42

7

Essense of Lapland Sápmi ren och vilt Skabram Turism och Gårdsmejeri

43 43 43

10 Arjeplog Viltbutik & Kafé

42

8

Svartbergets Getfarm

43

11 K&Min bageri och lanthandel

42

12 Svantes Vilt & Bär

43

16 Vittjärvs Lanthandel

42

17 Bensby Bageri & Café Hemmagastronomi

Kallax Gårdsbutik

42 42 42

13 Tornedalens Renprodukter

Yvonnes gluten och laktosfria bageri

43 43

15 Kalix sylt

43

18 Frostab

42

17 Luleå Konfektyr

43

20 Karinas Viltbutik

42

18 Arvidsjaurs Renslakt

43

22 Burträsk Saluhall Handelsgården

42 42

20 Alterhedens Rabarberi & Gårdsbutik 43 22 Västerbottensost besökscenter

43

Observera att öppettider kan variera per säsong.

37

Restauranger / Caféer

BRITTAS PENSIONAT Edeforsvägen 2A, Harads +46 (0)928-103 00 bokning@treehotel.se www.brittaspensionat.se Delikatesser från det norrländska skafferiet och svensk husmanskost. Husets specialitet är vilt med råvaror från lokala leverantörer.

BÅTSUOJ SKOGSSAMECENTER Gasa, Slagnäs +46 (0)960-65 10 26, (0)70-642 31 66 lotta@arctic-circle.se www.batsuoj.se Genuin mat och kultur i en historisk skogsamisk miljö. En av de få platserna där man kan se och lära om renmjölkning. Erbjuder aktiviteter som örtmedicin, samiskt brödbak m.m. Öppet under sommaren.

WHITE GUIDE Markerade restauranger är omnämnda i 2014 års upplaga av svenska White Guide.

38

CAFÉ FYREN Bjuröklubb 500, Lövånger +46 (0)72-204 21 00 arena@bjuroklubb.se www.bjuroklubb.se Vid fyren på Bjuröklubb har man en fantastisk utsikt mot havet och över naturreservatet. Här finns också god mat med lokal prägel som kallrökt lax med hjortoncreme och ortens lammkorv.

CAFÉ GASSKAS Köpmangatan, Jokkmokk +46 (0)70-666 28 53 www.cafegasskas.se Pub och restaurang med smaker från det samiska köket med internationell inspiration.

CAFÉ LANTHANDELN NORDANÅ Nordanå Kulturområde, Skellefteå +46 (0)910-73 55 41 www.skellefteamuseum.se Missa inte Nordanåområdets trevligaste oas. Här hittar du presenter, husgeråd eller en plats för skön avkoppling i kaféet.

Foto: Björn Wanhatalo

Foto: Anna Lindfors

Foto: Karl-William

BISTRO NORRLAND Norra Strandgatan 3-5, Luleå +46 (0)920-52 31 00 info@bistronorrland.se www.bistronorrland.se Bistrokultur möter lokala råvaror i avslappnad miljö i Norra Hamn. Njut en trerätters middag eller en matbit vid baren. Många viner på glas och klassiska smaker med modern touch på menyn. Uteservering vid vattnet sommartid.

BRÄNNVALLS CAFÉ Storgatan 20, Överkalix +46 (0)926-107 16 brannvallscafe@hotmail.com Rikskänt genuint café med fikabröd och delikata annorlunda tårtor från eget bageri. Serverar även lättare luncher. K-märkt fastighet med originalinredning från 50-talet. Sommartid stor uteservering i lummig trädgård.

BÄVERHOLMS WÄRDSHUS OCH STUGBY Bäverholm 1, Laisvall +46 (0)961-230 18, +46 (0)70-282 30 18 baverholmswardshus@ hotmail.se facebook.com/Baverholm Med båtskjuts genom Yraftsdeltat tar man sig till Bäverholm, 5 km från närmaste väg. Här erbjuds lokalt fångad fisk, älg och ren. Njut av hjortron från den egna skogen till efterrätt.

Foto: Carl-Johan Utsi

BRYGGARGATAN BISTRO & BAR Strandgatan 32, Skellefteå +46 (0)910-21 16 50 info@bryggargatan.se www.bryggargatan.se Restaurang och cocktailbar belägen vid den vackra Skellefteälven. Mat tillagad med kärlek av väl utvalda råvaror i trivsam miljö. Uteservering med utiskt mot älven under sommaren.

ADOLFSTRÖMS HANDELSBOD & CAFÉ Adolfström 168, Laisvall +46 (0)961-230 41 info@adolfstrom.com www.adolfstrom.com Här erbjuds specialrostat kaffe – Adolfströms Fjällblandning.

Till kaffet finns exempelvis: inlagd fjällfisk på knäckebröd, glassbakelsen Bubbies, hembakat kaffebröd eller lokalproducerad varmrökt fjällfisk.

Foto: Ted Logart

Foto: Stefan Dahlqvist

Observera att öppettider kan variera per säsong.

CAMP RIPAN Campingvägen 5, Kiruna +46 (0)980-630 00 www.ripan.se info@ripan.se Restaurangen med känsla för regionens trekulturella kök och fantastiska råvaror serverar trendiga rätter med smak av Swedish Lapland. I vinkällaren lagras de viner som gifter sig bäst med smakerna på menyn.

CLARION COLLECTION HOTEL ARVIDSJAUR Domängatan 9, Arvidsjaur +46 (0)960-28 10 00 www.nordicchoicehotels.se/ clarion-collection/clarion-collection-hotel-arvidsjaur/ Hotellpärla beläget i hjärtat av Arvidsjaur. Njut av lokala och närproducerade delikatesser som varsamt har hanterats med hjälp av moderna tekniker och förädlats till spännande innovativa maträtter.

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Restauranger / Caféer

FOREST HOTEL Niemenrova 43, Tärendö +46 (0)978-203 80 info@foresthotel.se www.foresthotel.se Med stort fokus på lokalproducerade råvaror (ren, älg, lax och röding, tjäder och lingon), är våra menyer smakupplevelser av lokala Tornedalska traditioner med en twist där kärleken till mat lyser igenom.

HOTELL LAPONIA Storgatan 45, Arvidsjaur +46 (0)960-555 00 info@hotell-laponia.se www.hotell-laponia.se Restaurang med kvalitet och omtanke. Dagens rätt, buffé samt á la carte. Bar & nattklubb. Sommarrestaurang med direkt sjöläge.

Foto: Graeme Richardson Foto: Carl Johan Utsi

JOPIKGÅRDEN Hindersön 3, Luleå +46 (0)920-600 12 info@jopikgarden.se www.jopikgarden.se Skärgårdsmiljö med råvaror från närområdet; lax fångad i viken intill, bär och svamp plockad på egen eller näraliggande ö, honung från lokala biodlare och vilt i mån av tillgång, hare, älg och fågel, från lokala jägare.

ICEHOTEL RESTAURANG Marknadsvägen 63 Jukkasjärvi +46 (0)980-668 00 info@icehotel.com www.icehotel.com Här kan du avnjuta ismenyn – lokala smaker serverade på fat och i skålar av torneälvsis.

Klassiska råvaror för området som röding, ren och hjortron tolkas på ett modernt vis för en spännande matupplevelse.

JAZZMATSALEN Storgatan 59, Luleå +46 (0)920-195 00 info@hotellsavoy.se www.hotellsavoy.se I Jazzmatsalen inne på nyöppnade Hotell Savoy serveras lunch och middag i snygg loungemiljö. En fräsch mix av lokala råvaror med en internationell touch i hel- eller halvrätter.

Foto: Paulina Holmgren

HEMMAGASTRONOMI Norra Strandgatan 1, Luleå +46 (0)920-22 00 02 info@hemmagastronomi.se www.hemmagastronomi.se All Day Concept med delibutik och restaurang i Norra Hamn.

Till lunch serveras svensk husmanskost på säsongens bästa råvaror. Middagskoncept med brett utbud av mellanrätter lagat på förstaklassiga lokala råvaror.

HULKOFFGÅRDEN Korpikylä 197, Karungi +46 (0)922-320 15 info@hulkoff.se www.hulkoff.se På Hulkoffgården kan du uppleva traditionell Tornedalsk mat med en modern touch.

Här serverars på ursprungligt vis sik, lax, spädkalvkött, och gårdens egna nötkött. Allting tillsammans med egenodlade grönsaker.

Foto: Katarina Nordström

DUNDRET BJÖRNFÄLLAN Dundretvägen 1, Gällivare +46 (0)970-145 60 info@dundret.se www.dundret.se Placerat halvvägs upp på Dundrets topp. Här serveras vällagad mat med lokal anknytning. Utsikten över fjällvärlden och Gällivare är enastående.

FURUÖGRUNDS HAMNCAFÉ Byske +46 (0)70-337 06 15 niklas@jeloin.net www.byskebatklubb.com Menyn tar inspiration från havet med bland annat stora räkmackor gjorda på färska handskalade räkor, silltallrik, strömming med mos och bakad potatis med skagenröra.

Foto: Hemmagastronomi

COOKS KROG Storgatan 17, Luleå +46 (0)920-20 10 25 www.cookskrog.se Mitt på Storgatan i Luleå ligger en av stadens mest anrika restauranger välkänd för sin höga kvalitet och goda service. På menyn hittar du lokala specialiteter och grillade kötträtter serverade i en mysig miljö.

Foto: Tommy Lundberg

Foto: Eive Stenvall

Observera att öppettider kan variera per säsong.

JUKKASJÄRVI HEMBYGDSGÅRD Marknadsvägen 11 Jukkasjärvi +46 (0)980-668 00 info@icehotel.com www.icehotel.com Fokus på lokala råvaror och traditionella smaker från området som hemlagad suovaspanna. Restaurangen erbjuder avslappnad miljö i en vackert timrad byggnad från 1700-talet.

JÄRNSPISEN PITEÅ Bryggargatan 14, Piteå +46 (0)911-199 20 info@jarnspisenpitea.se www.jarnspisenpitea.se Restaurangen erbjuder matupplevelser utöver det vanliga genom att presentera maträtter av hög kvalité med närproducerade och ekologiska råvaror, kombinerat med dryck och personlig service.

39

Restauranger / Caféer

Foto: Markus Alatalo

RESTAURANG ÁJTTE Kyrkogatan 3, Jokkmokk + 46 (0)971-170 91 www.restaurangajtte.se Samisk restaurang, med svensk husmanskost till vardags och samiska specialiteter på à la carte-menyn.

Foto: Maattias Johansson

LÅKTATJÅKKO FJÄLLSTATION Björklidenvägen 70, Björkliden +46 (0)980-641 00 bjorkliden@laplandresorts.se www.laktatjakko.com På Låktatjåkko Fjällstation hittar du Sveriges högst belägna restaurang och bar. Här kan du njuta av allt från de berömda våfflorna till kvällens trerätters middag. Allt på denna makalösa plats, 1228 m.ö.h.

METEOROLOGEN SKI LODGE Riksgränsenvägen 15, Riksgränsen +46 (0)980-641 00 riksgransen@laplandresorts.se www.riksgransen.se Beläget mitt i Riksgränsen. Här erbjuds en gemytlig stämning med vällagad mat och noga utvalda drycker. Menyn är inriktad på okomplicerade måltider, gärna med råvaror från Nordkalotten.

40

RALPH LUNDSTENGÅRDEN Ersnäsvägen 83, Luleå +46 (0)920-310 54 kristina@ralph-lundstengarden.com www.ralph-lundstengarden. com Välbevarad 1700-talsgård i lantlig miljö där kompositören Ralph Lundsten växte upp.

Buffé på ortens fisk och lokala mattraditioner, även a la carté.

Café och hantverksbutik. Trädgård med uteservering.

RESTAURANG 1906 Olof Palmes gata 1, Piteå +46 (0)911-23 40 00 info@piteastadshotell.com www.piteastadshotell.com Restaurang 1906 på Piteå Stadshotell är en av Piteås absolut bästa à la carte restauranger där menyn tillagas av noggrant utvalda råvaror som klarar våra högt ställda krav.

RESTAURANG CG Storgatan 9, Luleå +46(0)920-20 07 00 info@restaurangcg.se www.restaurangcg.se Passion för grillat kött och lokala specialiteter som vilt även fisk och skaldjur. Prestigeviner och prisvärda nykomlingar. I baren serveras fördrink innan middagen eller goda cocktails senare på kvällen.

RESTAURANG KITCHEN & TABLE BY MARCUS SAMUELSSON Skeppsbrogatan 34, Luleå +46 (0)920-45 04 50 lulea@kitchenandtable.se www.kitchenandtable.se/ lulea Högst upp i Clarion Hotel Sense med en fantastisk utsikt över Luleå. Världskocken Marcus Samuelssons mat- och dryckkoncept som hyllar det genuint norrländska i kombination med smaker från Manhattan, New York.

RESTAURANG KALLKÄLLAN Sörbyn 220, Gunnarsbyn +46 (0)924-220 36 info@sorbyn.se www.sorbyn.se Med närproducerade råvaror erbjuder restaurangen en smakupplevelse som representerar regionen.

Foto: Sanna Wäppling

NYGATAN 57 Nygatan 57, Skellefteå +46 (0)910-134 44 info@nygatan57.se www.nygatan57.se Ett kök med stor erfarenhet.

Med noga utvalda råvaror tillagas maten kärleksfullt för att ge gästerna en smakupplevelse av högsta kvalitet.

Ambitionen är att tillgängliggöra de genuina och norrländska smakerna.

KUKKOLAFORSEN Kukkolaforsen 184, Haparanda +46 (0)922-310 00 info@kukkolaforsen.se www.kukkolaforsen.se I Kukkolaforsens restaurang med utsikt över älven kan du njuta av husets specialiteter, siken som hämtas från forsens vågor, bären från skogens gömmor och grönsaker från bondens tegar.

RESTAURANG KAPTENSGÅRDEN Häradsvägen 9, Gammelstad +46 (0)920-25 70 17 info@restaurangkaptensgarden.se www.restaurangkaptensgarden.se Mitt i världsarvet Gammelstads kyrkstad. I restaurangen blandas klassiska Norrbottniska råvaror med internationella influenser och smaker samt drycker. Genuin gårdsmiljö med atmosfär.

Foto: Jens K Jensen

Foto: Camilla Öjhammar

Foto: Carl-Johan Utsi

Observera att öppettider kan variera per säsong.

RESTAURANG KUNGSLEDEN STF Abisko Turiststation, Abisko +46 (0)980-402 00 fjallbokning@stfturist.se www.svenskaturistföreningen. se/abisko I Abisko nationalpark finner du restaurangen som är STF Abisko Turiststations hjärta.

Här serveras frukost, lunch och kvällens trerättersmiddag med omtanke om miljö, vilket har gett restaurangen certifiering med två kravmärken.

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

Restauranger / Caféer

RESTAURANG VUOGGA Vuoggatjålme, Arjeplog +46 (0)961-107 15 helamb@vuoggatjolme.se www.vuoggatjolme.se Mitt på Polcirkeln i vacker fjällmiljö finns vi. Njut av våra lokala råvaror, baserade på röding, ren och älg. Annat kött som serveras är svenskt.

Foto: Linnea Ivarsson Foto: Magnus Skoglöf

RESTAURANG NÅIDDE VUONATJVIKEN Vuonatjviken 3, Arjeplog +46 (0)961-430 31 eva@vuonatjviken.com www.vuonatjviken.com Med sitt lugna, natursköna läge har restaurang Nåidde en alldeles unik plats i väglöst land. Råvarorna i maten håller absolut högsta klass och är nästintill enbart lokalt fångad som tex röding, ren eller älg.

Förboka bord.

Foto: Jonas Westling

STF SALTOLUOKTA FJÄLLSTATION Saltoluokta, Gällivare +46 (0)973-410 10 saltoluokta@stfturist.se www.saltoluokta.se Fjällstation längs Kungleden vid världsarvet Laponia och Sveriges största nationalparker. Klassisk fjällanläggning med 100-årig atmosfär och tre-rättersmiddagar baserade på lokala produkter och råvaror från fjället.

Foto: Paulina Holmgren

Foto: Markus Alatalo

RESTAURANG LAPPORTEN Björklidenvägen 70, Björkliden +46 (0)980-641 00 bjorkliden@laplandresorts.se www.bjorkliden.com Mitt i Björkliden med utsikt mot Lapporten. Här serveras en norrländsk à la carte meny med inspiration från världens alla hörn. Här finner du lokala råvaror av god kvalitet som ren, röding och hjortron.

STORA SJÖFALLET +46 (0)973-400 70 www.storasjofallet.com info@storasjofallet.com Unik restaurang i nationalparken Stora Sjöfallet i hjärtat av Världsarvet Laponia. Köket erbjuder välkomponerade måltider i flera rätter baserade på råvaror från världsarvet och region. Middagen njuter ni omgivna av det storslagna som Swedish Lapland har att erbjuda.

ROASTERS Storgatan 43, Luleå +46 (0)920-888 40 info@roasters.se www.roasters.se Mysig miljö och inredning i industriell stil. Meny med både internationell prägel och säsongens smaker av lokala råvaror samt ett stort vinsortiment. Eget kafferosteri och stor uteservering under sommaren.

STIFTSGÅRDEN Brännavägen 25, Skellefteå +46 (0)910-72 57 00 info@stiftsgarden.se www.stiftsgarden.se På Stiftsgården i Skellefteå står måltiden i centrum. Med svensk husmanskost som grund skapas måltidsupplevelser lika genuina som restaurangens herrgårdsmiljö.

SVANSELE VILDMARKS CAMP Svansele 67, Boliden +46 (0)70-516 86 53 bokning@svansele.se www.svansele.se Storslagen vildmarksutställning och välsmakande vildmarksbuffé med älgkött och ädelfisk från trakten.

Foto: Carl Johan Utsi

RESTAURANG UTBLICK Luppioberget, Väg 99 mellan Övertorneå och Luppio +46 (0)72-500 02 40 info@utblickluppioberget.se www.utblickluppioberget.se Luppioberget är ett landmärke mitt i det mångkulturella gränslandet Tornedalen. Restaurangen på toppen erbjuder Tornedalska smaker, design, form, fri horisont och en känsla för kvalitet och detaljer.

RESTAURANG LAPPLANDIA Riksgränsenvägen 15, Riksgränsen +46 (0)980-641 00 riksgransen@laplandresorts. se www.riksgransen.se Mitt i Riksgränsen finner du delikatesser från fjällvärlden lagade med passion. Till alla rätter presenteras ett anpassat och varierat dryckesförslag med fokus på viner.

Foto: Carl Johan Utsi

Foto: Carl-Johan Utsi

Foto: Markus Alatalo

Observera att öppettider kan variera per säsong.

VIDDERNAS HUS Föreningsgatan 3, Jokkmokk +46 (0)70-380 81 61 www.viddernashus.se Samiskt café och restaurang som specialiserat sig på mat från orten, vilt och fisk kryddat med kryddor från skogarna norr om polcirkeln.

KALIX LÖJROM Passa på att prova den världsberömda Kalixlöjrommen.

Du hittar den på de flesta av de listade restaurangerna och i välsorterade matbutiker samt hos bland annat: Kalix turistinformation, Arctic shop i Kalix och Hotell Valhall.

41

FROSTAB Järnvägsgatan 118, Arvidsjaur +46 (0)960-126 25 frostab@telia.com www.frostab.se Delikatessbutik med det lilla extra, exempelvis lokala bär, fisk samt ren- älg- och björnkött. Souvenirer.

ICA RAJDEN SUPERMARKET Berggatan 6, Jokkmokk +46 (0)971–101 10 facebook.com/icarajden Brett utbud av lokala råvaror och produkter med smaker från norr. Shoppa charkprodukter, renkött, sylt och marmelad och mejeriprodukter från Jokkmokk med närområde.

HANDELSGÅRDEN Stationsgatan 12, Skellefteå +46 (0)910-77 99 24 www.handelsgardenskelleftea.se En unik butik som drivs av 13 kvinnliga företagare.

Sortimentet består av lokalt hantverk och delikatesser som hjortronmarmelad, lokalproducerad honung, hembakat bröd och åkerbärssylt.

ICEHOTEL SHOP Marknadsvägen 63 Jukkasjärvi +46 (0)980-668 00 info@icehotel.com www.icehotel.com Delikatesser från Swedish Lapland som exempelvis Lemmelkaffes mörkrostade kokkaffe från Gällivare, sylt, snacks och drycker.

Foto: Carl-Johan Utsi

HEMMAGASTRONOMI Norra Strandgatan 1, Luleå +46 (0)920-22 00 02 info@hemmagastronomi.se www.hemmagastronomi.se All Day Concept med delibutik och surdegsbageri för take away i Norra Hamn.

Lokalproducerat och utvalda delikatesser.

Foto: Carl-Johan Utsi

BENSBY BAGERI & CAFÉ Kungsgatan 24, Luleå +46 (0)920-160 06 www.bensbynsbrod.se Charmig brödbutik med hantverksbakat surdegsbröd utan tillsatser bakat på kravmärkta mjölsorter från det lokala stenugnsbageriet i Bensbyn.

42

Foto: Göran Wallin

KALLAX GÅRDSBUTIK Kallaxvägen 441, Kallax 070-247 02 04 info@kallaxgardsbutik.se www.kallaxgardsbutik.se Här hittar du inredning, vackert nytt, charmigt slitet och egendesignat. Kläder, hantverk samt delikatesser. Härproducerade produkter på bl.a. älgört.

Foto: Martin Smedsén

VIDDERNAS HUS Föreningsgatan 3, Jokkmokk +46 (0)70-380 81 61 www.viddernashus.se Säljer egenproducerade delikatesser och smaksättare med samisk matkultur och kunskap i fokus.

Foto: David Björkén

ÁJTTE – SVENSKT FJÄLLOCH SAMEMUSEUM Kyrkogatan 3, Jokkmokk. +46 (0)971-170 70 info@ajtte.com www.ajtte.com I Ájttes museishop hittar du fina presenter och souvenirer från regionen. Även ät- och drickbara produkter så som te med smaker från fjället, eller nyttigt godis från Jokkmokksbär.

K&M IN BAGERI OCH LANTHANDEL Kåbdalis +46 (0)928 – 500 00 www.kominbageri.se ”Den lilla butiken med breda sortimentet” Här finns alltid nybakad Gáhkku och annat gott fika. Köp med hem eller ta en paus på det lilla caféet.

BURTRÄSK SALUHALL Vasabrogatan 3, Burträsk +46 (0)70-244 98 73 www.burtrasksaluhall.se Burträsk Saluhall är en nyöppnad butik som erbjuder lokalproducerad mat. Här kan du smaka på och handla bröd, kött, rökt fläsk, bär och bärprodukter, potatis och ost.

Foto: Carl-Johan Utsi

ARJEPLOG VILTBUTIK & KAFÉ Torget 1, Arjeplog +46 (0)961-100 01 viltbutiken@arjeplog.com www.viltbutiken.com Stort utbud av Lapplands delikatesser, många är närproducerade. I Kaféet serveras produkter från butiken och succén ”Kaffetåren” med kokkaffe.

Foto: Magnus Skoglöf

Foto: Hemmagastronomi

Butiker

KARINA’S VILTBUTIK Aronsgatan 1, Piteå +46 (0)911-810 00 info@karinasviltbutik.se www.karinasviltbutik.se Delikatesser och souvenirer så som renkött, älgkött, fjällröding, gravad och rökt röding, sylt, tunnbröd ostar, husgeråd.

Allt från noggrant utvalda leverantörer och inspiration från svenska fjällvärlden.

VITTJÄRVS LANTHANDEL Skäretvägen 2B, Boden +46 (0)921-640 01 www.vittjarvslanthandel.se Butik och kafé med lokal- och närproducerat i en trivsam och lantlig miljö.

T H E TAST E OF SW E DI S H L APL A ND

och guideturer sommartid.

Foto: Magnus Skoglöf

LULEÅ KONFEKTYR Kronan H1, Luleå +46 (0)920-25 57 16 Egen tillverkning av konfektyr, sylt, saft och glass med mera baserade på råvaror som hjortron, havtorn och åkerbär från regionen. Utmärkelser i SM i mathantverk för sin konfekt.

Besök förbokas.

Foto: Carl-Johan Utsi

ARVIDSJAURS RENSLAKT Larstorpsvägen 22, Arvidsjaur +46 (0)960-100 71 info@arvidsjaurrenslakt.se www.arvidsjaurrenslakt.se Delikatessbutik med ägare bland Arvidsjaurs Samebyar.

Vi kontrollerar hela produktionskedjan, från slakt till färdiga produkter. Souvenirer.

ESSENSE OF LAPLAND Sirkasgatan 4, Jokkmokk +46 (0)72-234 89 88 info@essenseoflapland.se www.essenseoflapland.se Egen produktion av ört- och växtprodukter från området.

Naturguidningar med fokus på ätbara växter och matlagningskurser.

Foto: Carl-Johan Utsi

RÖNNBÄCKS FISK Tornedalsvägen 119, Pajala +46 (0)978-104 44 anders@ronnbacksfisk.se www.ronnbacksfisk.se Den kompletta fiskaffären med ca 60 olika fiskprodukter.

Förädling och försäljning.

SÁPMI REN OCH VILT Hantverkargatan 71, Jokkmokk +46 (0)70-595 66 90 www.sapmirenovilt.se Familjen Läntas viltbutik som förädlar renkött men också annat vilt från Jokkmokks närområde.

Foto: Magnus Skoglöf

TORNEDALENS RENPRODUKTER Soukolojärvi 64, Övertorneå +46 (0)70-544 89 28 roger@tren.se www.tren.se Tornedalens Renprodukters förädling bygger på gamla genuina hantverksmässiga traditioner och följer gamla beprövade och delvis bortglömda metoder och recept.

SKABRAM TURISM OCH GÅRDSMEJERI Skabram 206, Jokkmokk +46 (0)971 10752 info@skabram.se www.skabram.se Gemytlig camping och gårdsmejeri där den originella Skabramosten produceras.

Skapad av mjölken från fjällkor som betar i området. Köp din ostbit i receptionen där du även kan boka tid för ett studiebesök i ostproduktionen.

SVANTES VILT & BÄR Edeforsvägen 73, Harads +46 (0)928-100 50 info@svantesvilt.se www.svantesvilt.se Specialiserade på förädlat viltkött och delikatesser från fjällens vidder såsom renkött men även fisk, skogsfågel och annat vilt.

SVARTBERGETS GETFARM Högheden (5 mil väster om Arjeplog) +46 (0)70-328 33 55 svartbergetsgetfarm@gmail. com www.svartbergetsgetfarm.se Den lilla getgården invid Hornavans strand. Gårdsmejeri som tillverkar getost från egen getbesättning. Gårdsbutik med möjlighet att provsmaka och köpa ost.

Foto: Norrmejerier

KALIX SYLT AB Valhallavägen 85, Kalix +46 (0)923-130 80 info@kalixsylt.se www.kalixsylt.se Solmogna väl utvalda bär kokas på gammaldags vis.

Fina bär pressas bl a till härlig Kalixdryck. Välkomna och njuta av skogens guld med smak av midnattsolen och titta på tillverkningen av Kalix Sylt.

Foto: Håkan Hjort

ALTERHEDENS RABARBERI & GÅRDSBUTIK Norra Altervägen 1075, Altersbruk +46 (0)911-20 40 93 alterhedens@gmail.com www.alterhedens.se Sveriges enda rabarberi med unik självbetjäningsbutik i vackra Alterdalen. Rabarberutställning och butik med ätbara presenter. Sommarcafé.

Foto: Carl-Johan Utsi

Foto: Graeme Richardson

Producenter

VÄSTERBOTTENSOST BESÖKSCENTER Kamvägen 12, Burträsk +46 (0)90-18 47 47 info@burtraskmejeri.se www.vasterbottensost.com Välkommen att ta del av mystiken och de många frågorna kring Västerbottensost! I restaurang och café finns menyer tillagade på Västerbottensost.

Butiken säljer alla former av den samma och goda tillbehör!

YVONNES GLUTEN OCH LAKTOSFRIA BAGERI Liehittäjä 24, Övertorneå +46(0)72-248 82 22 yvsbageri@gmail.com Målet är att alla som lider av allergier ska få njuta av ett gott bröd. Som kryddor i brödet används växter plockade i den rena naturen runt gården, så som björklöv, nässlor, ängssyra, blåbär, lingon. Besök förbokas.

43

NO

RRS

KEN PÅ VI N

TE

R

N

LANTEN

EN

AT

RÖ

M

M

F RNE

TRÄS

K

IN

ST

TO

F

L

O

KIRUNA

LA

G

ND

TO R

N EÄ LV EN

IXÄLVEN

O

G

GÄLLIVARE

KAL

N

R

PAJALA

E

POL

CIR

KEL

N

JOKKMOKK ÖVERTORNEÅ RÅN

ÖVERKALIX

EÄ

POLCIRKELN

LV

E

KALIX

ARJEPLOG

D: SV

IT

LULEÅ V

BOTTEN

EN

ÄLVSBYN

EN

PITEÅ

EL

D

SK

TE

ARCHIPELAGO

L

E

FT

EÄ

LV

E

N

SKELLEFTEÅ

E e4

E

ST

IN

AT

ION

UPPTÄCK MER PÅ: www.facebook.com/swedishlapland instagram: swedishlapland twitter: @swedishlapland www.swedishlapland.se

Idé, text & form: Swedish Lapland Visitors Board Karta illustrerad av: Lisa Wallin, Märkvärdig Omslagsbild: Carl-Johan Utsi www.swedishlaplandvisitorsboard.com

V IK

NORDLIGAS

SW

ES

ED

Ä

L

e4

N

E

LVE

L UL

IG

EÄ

ARVIDSJAUR

SVERIG

44

HAPARANDA

BODEN

E

R

IS

N

LAN

P

H

P LA