Swedish Firefighters 6 2017

B RAN DMÄN N E NS R I KSFÖR B U N DS B RANSCHTI DN I NG | N R 6 2017 |

Swedish Firefighters 2007–2017

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

3

28 Bevarar värden

14

O M S L AG S B I L D ( B A KG R U N D ): PAT R I C K P E R S S O N

8

Innehåll #6 2017 3 Chefredaktören har ordet

EFFEKTIVA & MILJÖVÄNLIGA FLAMSKYDD SPRODUKTER Offensiv & defensiv bekämpning av bränder med produkter från Flame Security Sweden AB. FLS-Gel: Fäster - Släcker - Skyddar Säkrar mot antändning och återantändning.

Minimerar vattenförbrukning och vattenskador.

En produkt för varje brandstation!

FLS-Forest: Skapar brandgator, stoppar effektivt bränder och minimerar vattenförbrukning.

En produkt för varje skogsägare.

Våra flamskydd är miljöanpassade, vattenbaserade & pH-neutrala. Kontrollerade av SVL Svenska Miljöinstitutet. Rekommenderas av såväl SITS i Sverige AB som Backdraft Brandskydd AB. Se våra filmer på www.flamesecurity.se

4 Ledare – Peter Bergh 6 Ola Morin: Brandmannens fysiska förmåga 8 10 år med Anders ”Ankan” Cederberg 10 SFF 2007–2017 14 Projekt Räddningstjänst 22 Historiskt möte i Bryssel 24 Farliga ämnen i moderna bilar 26 Ombudsmannen har ordet 28 Nya utbildningen – Grib 30 Ifrågasätt n ormerna r edan från början!

32 Fler värmeböljor förväntas komma 34 Kalendariet & Sudoku

ANSVARIG UTGIVARE Tobias Rådenfjord CHEFREDAKTÖR Tobias Rådenfjord chefredaktor@firefighters.se Tel: 0722-33 44 42 REDAKTION Swedish Firefighters Palmfeltsvägen 19 SE-121 62 Johanneshov Tel 08-722 34 80 E-mail: kansli@brandfacket.se www.firefighters.se www.brandfacket.se

SKRIBENTER Peter Bergh, Tobias Rådenfjord, Ola Morin, Kristoffer Stigson, Åsa Nilsson.

ANNONSERING Irmér Media AB Tel 08-742 10 08 patrik.irmer@firefighters.se PRODUKTION & LAYOUT Logviken grafisk form info@logviken.se www.logviken.se

TRYCK Ljungbergs Tryckeri AB www.ljungbergs.se TRYCKT UPPLAGA: 13 000 ex

ör att våga blicka framåt och ta ut nya mål måste man också våga titta tillbaka. Vad har varit bra vad har varit dåligt och vad kan vi göra bättre.

Vi har redan gått in i december och året går mot sitt slut. För er som inte märkt det så firar Swedish Firefighters 10 år som tidning i år och detta firar vi med ett extra kryddat jubileumsnummer. Vad har då hänt under dessa 10 åren? Vi har djupdykt i verksamheter, granskat räddningschefer, ifrågasatt släckmedel, tagit del i utredningar, arbetat för lagändringar, påtalat den förhöjda risken för cancer m.m. Denna listan kan göras lååååång. Syftet med SFF är att ge svensk räddningstjänst de verktyg som behövs för att göra det så bra som möjligt för varje enskild individ. Hur ser vi då på 2018? Sveriges beslutsfattare ger räddningstjänstpersonal ”tjänstemannastatus”, SKL/PACTA lyssnar av räddningschefer och brandmän och ger dem rätt förutsättningar för att kunna säkerställa förmågan i varje enskild kommun och förbund. För att lyckas med detta krävs ett modernt hållbart kollektivavtal RiB-19. Det är också av stor vikt att beslutsfattare/räddningschefer förstår det primära uppdraget man finns till för och att de sekundära uppdragen aldrig får äventyra dom operativa förmågorna. I detta nummer har vår reporter besökt en storskalig övning i Höganäs som gick under namnet ”Stora C”. Kring 80 personer från räddningstjänsterna i Höganäs, Landskrona, Svalöv Bjuv, polisens yttre befäl och ordningsgruppen samt ambulanspersonal från Helsingborg, Höganäs och Ängelholm medverkade i övningen. Övningen fokuserade på stor skadeplats med många svårt skadade.

Här handlar det om att kunna hantera många skadade med stora blödningar, och för att komma så nära verkligheten som möjligt så använde man sig av rekvisita i form av grisdelar och grisblod. EFFUA bevakar Europas brandmäns intresse i Bryssel. Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europakommissionen. Ibland krävs det tyvärr en katastrof innan våra politiker öppnar ögonen, i detta fallet var det den tragiska olyckan i Greenfell Tower London (69 döda) som fick EU att vakna. På mötet diskuterade man de stora skillnaderna gällande det brandtekniska skyddet inom Europa.

Vi på redaktionen vill passa på och önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år samt ett riktigt fantastiskt 2018.

UPPLAGA: 11 800 ex

Tobias Rådenfjord CHEFREDAK TÖR

Flame Security Sweden AB | Örsvängen 1, 174 51 Sundbyberg | 070 554 25 40 | info@fls-sweden.se Swedish Firefighters

6 • 2017

4

LEDARE

webbshoppen flyttar hem!

Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt så

måste man se upp ubriken citerar Tage Danielssons och jag börjar bakåt. Vi måste visa räddningstjänstens vardag mer tänkte vi för 10 år sedan och så startade vi tidningen Swedish Firefighters. Vi hade höga ambitioner med fler och mer perspektiv, med att gå lite djupare och försöka lyfta frågor som var av betydelse för brandmän, blåljusfolk, och den verksamhet som vi verkade inom. ”Syns man inte finns man inte” tidningen skulle inte bara vara intern utan också bygga broar mellan verkligheten av branschen till beslutsfattare och ledande politiker.

Så var tankarna och så är det fortfarande och SFF har gjort skillnad och deltagit i och skapat debatter.

Teknik, arbetssätt, belysning av olika organisationer och personer, cancereländet, PTSD, skum, hot och våld, vägarbeten, utryckningskörning och så vidare… sudoku, är lite exempel. Gällande sudoku har jag kämpat idogt för att ersätta det under åren men vem är jag mot SFF:s styre? Också det en styrka för SFF som har stått och står på egna ben så sudokun blir väl kvar. Nu ser vi dessutom stora mängder av nyhetsbyrå-copy-paste-artiklar från vår bransch så SFF behövs än mer än någonsin så jag ser framåt mot många nya spännande år.

Mer framåt och se upp handlar i mycket för oss om att vara delaktiga i och bevaka det fackliga arbetet, de fackliga rättigheterna men även dess skyldigheter. Konflikt, strejkrätt, kollektivavtal och framtidens arbetsmarknad är ämnen som vi och andra diskuterar flitigt just nu. Frågorna ligger kanske tack vare detta arbetet just under flera utredningar.

Som partipolitiskt obundna och att inte tillhöra något fackligt paraply innebär det också att vi kan diskutera med alla. Och det gör vi, nästan. Mycket möten blir det och den svenska modellen är ifrågasatt och täcker kanske inte nu de utmaningar som finns på arbetsmarknaden. Hur stärker man i så fall partsdialogen eller skall modellen vara bara för de innanför och utesluta de utanför?

Det behövs fortsatta möjligheter till konfliktåtgärder för nästan inget mår bra av en ständig konsensus och ett absolut likatyckande. Står man still så kommer man att förr eller senare att backa och det finns ingen one-size-fit-all i den moderna arbetsmarknaden, heller. Det behövs en maktbalans och samtidigt måste tilliten värnas. Till en moderniserad modell men även mellan organisationer.

Det är mycket att göra och runt oss men Brandmännens Riksförbund kan se bakåt och vågar se framåt och är vana att se upp. Vi har tagit tillbaka stora delar av medlemstappet från besvikelsen över Ribb-avtalet och vuxit på nya områden så vi är ikapp och förbi och ekonomiprognosen är nu en glädjande läsning. Det bådar alltså gott för BRF och då detta är sista numret för i år vill jag passa på att önska er alla ett Gott Nytt År med. Och naturligtvis med en förhoppning om en lugn, fridfull och God Jul innan det. Hade bra på er!

T-shirt | ”RD1” Mask på bröstet och alltid redo för insats, en bekväm t-shirt med atletisk passform ur Swedish Firefighters designkollektion. 95% bomull och 5% elastan. Finns i svart och vit. ( Priset gäller året ut. Ordinarie pris: 279:-)

Vår nya webbshop hittar du på: www.swedishfirefighters.se

Peter Bergh FÖRBUNDSORDFÖR ANDE

Swedish Firefighters 6 • 2017

OLAS MORIN: BRANDMANNENS FYSISKA FÖRMÅGA

OLAS MORIN: BRANDMANNENS FYSISKA FÖRMÅGA

Ola Morin: Brandmannens fysiska förmåga

Ola Morin INSATSLEDARE KOMPETENSUT VECKL ARE

SB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) drar återigen igång ett projekt som ger flera frågetecken och funderingar. ”Ergonomi och teknik för att öka kvinnors möjligheter att arbeta inom räddningstjänsten samt minska arbetsbelastningsskadorna inom räddningstjänsten” står det i uppdragsbeskrivningen. Det låter ju ädelt, men om man tittar närmare på projektet verkar det mer handla om att sänka kraven på fysisk förmåga som ställs vid nyrekrytering. Jag anser att något sådant inte gagnar någon i räddningstjänsten. Det gagnar framför allt inte den som är i behov av en snabb och effektiv räddningsinsats.

I den operativa räddningstjänsten jobbar jag ihop med ett antal kvinnliga medarbetare. Några av dem jobbar som brandmän.

Men jag tycker det är viktigt att säga att de inte är där för att de är kvinnor, utan för att de är individer som väl uppfyller de krav som ställs, bl.a. fysiskt, för att klara jobbet på ett bra sätt. Låt det förbli så.

MSB ifrågasätter i sin uppdragsbeskrivning de krav på fysisk förmåga som ställs på många håll vid nyrekrytering inom räddningstjänsten. Man ser kraven som för höga. MSB låg själv bakom den s.k. Winternet-studien, som skulle resultera i ett antal tester som var tänkta att bli en standard för testförfarande vid nyanställningar inom svenska räddningstjänster. Så skedde också på många håll. Uppenbarligen är det sin egen kreation som MSB nu ser som för tuff i kraven (!). Flera räddningstjänster, bl.a. storstäderna Stockholm och Göteborg vände sig dock emot Winternet-testerna och ansåg att de fysiska kraven var för låga i dessa och beräknade på felaktiga grunder. Pratar jag med dessa räddningstjänsters hälsostrateger har de väl underbyggda argument för varför de anser så. Här följer några exempel; Man ser det som helt felaktigt att man i testernas föreslagna poängberäkning kan kompensera dålig

kondition med bra styrka och tvärt om. En brandman behöver ha både bra styrka och bra kondition.

Man påpekar att bl.a. rök-och kemdykning och flera andra arbetsmoment i räddningstjänstarbetet inte är inberäknade i studien som lett fram till testerna. Rök och kemdykning är väl det vi normalt räknar som fysiskt och psykiskt mest krävande i räddningsarbetet och där arbetarens fysiska förmåga direkt påverkar dennes och övriga arbetskamraters säkerhet. Arbetet räknas som det farligaste arbetsmiljöverket tillåter.

Man påpekar också att flera olika arbetsmoment ofta följer i en serie i räddningsarbetet utan någon direkt paus emellan. I t.ex. en insats vid en lägenhetsbrand kan momenten förflyttning av utrustning (springa ett antal trappor upp i full skyddsutrustning med slangkorg och strålrör alt. dörrforceringsutrustning) följas av dörrforcering och sedan rökdykarinsats för antingen livräddning eller egendomsräddning. Är det livräddning kan det dessutom bli frågan om att släpa ut en tung person och bära ner denne till trappavsatsen strax under den drabbade lägenheten. Det hela måste ske så snabbt det någonsin går om insatsen ska lyckas sett ur den skadedrabbades perspektiv. Ju bättre fysiken är på de som utför arbetet ju bättre chanser har man att lyckas, så enkelt är det.

En annan viktig parameter i sammanhanget är de små utryckningsstyrkor som svensk räddningstjänst består av idag. Här har ju bl.a. MSB jobbat hårt för att krympa oss så mycket som möjligt och helst lite till. Det gör att vi måste ställa mycket höga fysiska krav på varje individ i styrkorna, det finns ingen annan som kan göra jobbet åt en. Att vi skulle få ökad bemanning i utryckningsstyrkorna lär nog inte hända under min livstid med tanke på förd politik och ekonomi i räddningstjänsten.

Så sammanfattningsvis; Vi lär behöva ha brandmän med bra fysik under överskådlig tid framöver.

Därför är det viktigt att vi ställer höga fysiska krav vid rekrytering. Satsa dessa 500 000 kr som är projektets budget på något betydligt viktigare istället.

Swedish Firefighters 6 • 2017

7 F OTO : ÅSA B R O R S S O N

6

Swedish Firefighters

6 • 2017

8

10 ÅR MED ANDERS ”ANKAN” CEDERBERG

10 ÅR MED ANDERS ”ANKAN” CEDERBERG

Usch vad tiden går fort, 10–års jubileum för Swedish Firefighters. En del av åren satt jag både som skribent och chefredaktör för Swedish Firefighters. Det har varit som vin och vatten men mest som vin. En resa genom skadeplatser och åsiktskorridorer.

år med

Anders ”Ankan” Cederberg nnan SFF klev in på arenan som branschtidning fanns det ingen tidning som skrev artiklar som analyserade och kritiserade svensk räddningstjänst, helt enkelt så fanns det ett behov av att syna verk­ samheten. Givetvis skrevs positiva artiklar om räddningstjänsten, men under tiden som det skrevs var jag tvungen att själv ställa mig frågan, har vi inget posi­ tivt att skriva om i tidningen. Faktum var att det fanns så mycket som var negativt som ingen tidigare hade be­ skrivit och även om det skrevs positiva artiklar var det ingen som såg dem i tidningen.

Vissa artiklar blev det ett väldigt hallå runt, jag tänker då främst på artikeln om brandskum som vi publicerade först av alla tidningar. SFF är en tidning vars enda in­ täkter är annonsintäkter, vid den tiden annonserade ett

företag som tillverkade brandskum i SFF. Ja ni förstår själva, annonsören drog tillbaka sina annonsplatser i SFF med omedelbar verkan och hävdade att vi hade fel, många andra hörde av sig från brandchefer till privat­ personer om artikeln. En brandchef ringde upp mig och informerade om att han hade avbeställt viss utrustning till sina nya släckbilar efter skumartikeln. Som ni för­ står så uppstod en del tankar om vi hade belägg för det vi publicerade trots att vi visste att det fanns belägg. Med facit i hand så blev det starten för brandskumsdebatten.

Att SFF har genomslag fick vi ett roligt bevis för angående positiva artiklar. Jag satt en kall höstkväll på Söderstadion och njöt av Hammarbys fotbolls­ propaganda när Roger Ågren ringde och var bekymrad över intresset för den första Skadeplatskonferensen som Swedish Firefighters 6 • 2017

skulle ha premiär i Katrineholm. Roger var projektledare för Skadeplats och undrade om vi inte kunde göra en ar­ tikel om Skadeplats vilket vi gjorde. Två dagar efter att SFF var utgiven ringde Roger upp mig och berättade att alla platser till premiären av Skadeplats var slutsålda.

Vissa personliga relationer blev ansträngda mot vissa arbetsgivare, det blev lite grann så med tanke på de artiklar vi skrev och vilka chefer vi kritiserade. En av dessa chefer träffade jag på en branschmässa, vi mötte våra blickar och han kände att han var tvungen att kom­ ma fram och skälla av sig lite, han avslutade med att säga att han blev tvungen att duscha kallt efter varje nummer av tidningen. Måste ändå poängtera att de flesta chefer var nöjda med SFF. En debatt vi förde var brandmannens fysiska förmåga och jag tror att uttrycket åsiktskorridoren startade där.

Det var inte ok att tycka vissa saker som att det ex­ empelvis krävs fysiska tester för att bli brandman, det viktigaste var könet och etniskt härkomst. Jag minns ett till­ fälle då MSB arrangerade ett seminarium om kvinnor i rädd­ ningstjänst och där huvudargumentet för detta var att alla andra förutom vita heterosexuella män var bättre på att ta hand om skadade och skapade dessutom en effektivare räddningstjänst? Att sitta på seminariet och dessutom bli beskylld av en brandchef med hurrarop från pa­ nelen som bestod av två genusvetare med randiga tröjor med olika färg på höger och vänster strumpa att SFF gick Sverigedemokraternas ärenden i debatten om fysiska nivåer? Det var nog där åsikts­ korridoren startade.

När jag ändå är i skrivartagen känner jag att jag är tvungen att kommentera det som pågår. Nu drar MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) åter­ igen igång ett projekt” Ergonomi och teknik för att öka kvinnors möjligheter att arbeta inom räddnings­ tjänsten samt minska arbetsbelastningsskadorna inom räddningstjänsten” vilket då ska resultera i att om verk­ tygen blir lite lättare så kan de fysiska kraven sänkas.

Jag har ställt frågan till de som ska utföra projektet om ramarna för projektet, tillåter ramarna att även gå åt andra hållet? Med det menar jag om vi inte kan skapa en ny utskjutsstege eller verktyg som är bättre ergono­ miskt utformade och lättare kan då ett förslag bli att höja numerären på utryckningsstyrkorna så att vikten på utrustningen fördelas på fler armar och ben så att det blir lättare och bättre ergonomi för alla? Ni kan gissa svaret………

En viktig fråga som jag tycker pengarna borde läggas på är hur vi ska skydda våra brandmän mot giftiga par­ tiklar och gaser i brandrök? En studie är gjord av FOI Swedish Firefighters

6 • 2017

(Totalförsvarets forskningsinstitut) Lina Thors, Håkan Wingfors, Andreas Fredman, Lars Hägglund, Tobias Tengel, Marianne Tunell.

I denna studie har förmågan hos utvalda kemikalier (brandgaser) att passera brandmännens larmkläder och penetrera människohuden. Detta för att skapa ett för­ sta underlag för utvärdering av de kemikalierisker som kan uppkomma vid en olycka eller brand av e­fordon för räddningstjänstens personal och civila som befinner sig i e­fordonet eller i området omkring. Slutsatserna är ingen rolig läsning, ni kan läsa citat från rapporten nedan: ” Alla bränder ger upphov till toxiska förbrännings­ produkter och brand i e­fordon utgör inget undantag.

Det personliga skyddet i form av larmställ visar på en låg skyddsgrad för identifierade förbränningsprodukter genererade från e­fordon. Flera av ämnena visar på en god hudpenetrerande förmåga vilket sammantaget bör övervägas i riskbedömningen vid insatser i stängt ut­ rymme som innefattar bränder och olyckor med e­fordon.

Resultaten från denna studie visar att de utvalda kemikalierna snabbt kunde passera skydds­ dräktmaterialet (inom 1 minut efter exponering initierats) och att dessa även var goda hud­ penetranter. Dock ska det po­ ängteras att skyddsdräkten inte är utformad för att skydda mot gasformiga kemikalier och detta medför att skyddstiden endast innebär en mycket kort fördröjning av hudexponering”.

Ja vad gör vi nu? Tänk er själva ett underjordiskt ga­ rage med bostäder ovanpå. I garaget står det elbilar med batteripack där det plötsligt uppstår brand. Vi har tät brandrök och vi vet inte om det är någon person kvar, risk för spridning uppåt i fastigheten. Vi skickar in ett antal rökdykargrupper med vetskap om att deras kläder klarar en minut innan det sker hudgenomträngning av giftiga ämnen rakt in i kroppen……..Jag överlåter res­ ten av stycket som är oskrivet till er.

Jag har ändå lärt mig att man ska ta det dåliga först och avsluta bra. Forskning pågår och förhoppnings­ vis kan brandmännen i framtiden få ett bättre skydd och där fyller Insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond en funktion som numera är min sysselsätt­ ning på mina lediga dagar. Gå gärna in med ett bidrag till brandmännens cancerfond för en bättre framtid för våra brandmän.

Avslutningsvis vill jag gratulera SFF för de första 10 åren och jag återkommer när det är 11­års jubileum. Jag önskar er alla en God jul och ett riktigt gott nytt år.

TEXT: AN DE R S ”AN KAN” CE DE R B E RG

9

10

SFF 2007– 2017

10

SFF 2007– 2017

år, sext i o sex nummer och en hel del vat ten som runnit under broarna.....

Nummer 1, 2007

Swedish Firefighters 6 • 2017

Swedish Firefighters

6 • 2017

11

12

SFF 2007– 2017

Nytt webbverktyg för kvalitetssäkring inom räddningstjänsten

RIB Kunskapstest är ett nytt webbverktyg för att kvalitetssäkra kommunal räddningstjänst. Verktyget innehåller olika test som kan användas för att kvalitetssäkra kunskapsnivån inom olika områden hos räddningstjänsten.

Testen kan bestå av faktamaterial för repetition, övningsfrågor, scenarier och prov.

Support

•

010-240 55 30 •

Annons_Brand_2018_182x130mm.indd 1 Swedish Firefighters 6 • 2017

Swedish Firefighters

6 • 2017

Du kommer att hitta test för ”Kvalitetssäkring Räddningsledare A” och HazMat Training” och de kommer att i första hand att följas upp med ”Fire Training” och ”Kvalitetssäkring Räddningsledare B”.

Det kommer över tid att fyllas på med andra kunskapstest, bland annat gällande räddning vid tågkrasch och rekommendationer vid trafikhändelser med e-fordon.

Läs mer: https://www.msb.se/rib-kunskapstest

rib@msb.se

2017-11-21 13:13

14

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

Fokus ligger på att klara av situationer med många skadade, där det handlar om svåra skador med stora blödningar.

Ambulanspersonalen övar på att packa sår.

En mörk tisdagsmorgon lämnar jag hemmet i Osby och styr kosan mot andra sidan av länet. Jag har kaffe i bilen, vilket är tur då jag blir försenad på grund av en trafikolycka på motorvägen, och lite lätt med andan i halsen galopperar jag något senare in på brandstationen i Höganäs.

Grisblod

tourniquet & samövning ppackning av kameror och kontroll av inställningar, mer kaffe och en väldigt nervös fotograf.

Ni som sett vad jag gjort förut vet att jag numera är ganska hem­ tam hos den här räddningstjänsten, vil­ ket är en liten lättnad i alla fall.

Dagen i dag är nämligen lite speciell.

Många olika saker kommer att hända och ungefär 80 personer är inblandade och jag känner en viss bävan och ett gi­ gantiskt stort mått av prestationsångest.

Jag brukar ju i mina artiklar alltid avhandla vädret (den där lömska före­ teelsen som avskyr att jag fotograferar räddningstjänst) och ska vi dra den snabba versionen så har vädret upp­ täckt vad jag sysslar med den här da­ gen (det regnar så att fönsterrutorna skallrar) ... Men vädret får på nöten för hela dagens övningar kommer att

ta plats inomhus.

Och därmed tillbaka till min pre­ stationsångest. Fotografering av blå­ ljusverksamhet inomhus – inte ett drömscenario för en fotograf – det ska jag ju poängtera.

Det visar sig sedan att halva förmid­ dagen så sätts jag och kamerorna på prov genom att befinna oss i mörker med blåljus och pannlampor som enda ljuskällor – det var riktigt knepigt faktiskt. Övningen har döpts till Stora C och det är räddningstjänsterna i Höganäs, Landskrona, Bjuv och Svalöv, polisens yttre befäl och ordningsgruppen samt ambulanspersonal från Helsingborg, Höganäs och Ängelholm som deltar.

Fokus ligger på att klara av situa­ tioner med många skadade, där det handlar om svåra skador med stora blödningar som kräver ett akut

omhändertagande för att försöka räd­ da liv.

Först blir det samling för en in­ ledande genomgång av dagen och en snabbutbildning i avsnörande förband, en så kallad tourniquet.

Brandmännen testar olika versioner av denna och det är många kämpande miner – det föreslås även att fotografen ska testa att vara föremål för appli­ cerandet av en tourniquet men foto­ grafen backar, nästan omärkligt, och klarar sig undan denna tortyr som det verkar vara – det ser ut att göra riktigt ordentligt och sjuhelvetes ont.

Den välkända arbetsmodellen L­ABCDE, har här modifierats till LC­ABCDE där stoppandet av en omfattande blödning blir det primära för att förhindra att den skadade blö­ der ur och andningen får då initialt bortprioriteras.

Swedish Firefighters 6 • 2017

Deltagarna i övningen använder varandra som testdockor i applicerandet av avsnörande förband. Det ser långt ifrån bekvämt ut.

En väldigt färsk bild, tagen på nyårsdagen och det är min åttaåring som har tagit bilden.

Swedish Firefighters

6 • 2017

15

16

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

Brandmännen är ju ofta först på plats vid larm och Henrik Persson, operativ chef för Räddningstjänsten i Höganäs säger: – Arbetsuppgifterna har förändrats och detta måste vi vara beredda på – allmänheten kommer att förvänta sig att vi inte står och tittar på, detta är vår uppgift att lösa. Vi behöver knyta ihop säcken för sådana här scenarier och bestämma hur det ska se ut.

Samtidigt övar ambulansfolket på olika ställen på stationen: bland annat testas även här avsnörningar på kol­ legor men också verklighetstrogen packning av sår där man använder grisdelar och grisblod som rekvisita för att komma så nära verkligheten som möjligt. Lukten av blod är bitvis så påträngande att jag får kväljningar av modell större.

I hallen, där brandmännen nor­ malt genomför övningar i avancerad räddning med rep och annan klätter­ utrustning, förbereds det nu för da­ gens första scenario. Upplägget är trafikolycka med flertalet påkörda fotgängare och till hjälp agerar gym­ nasieelever från Drottning Blankas gymnasium markörer och elever från Makeupskolan i Helsingborg ansvarar för skapandet av väldigt verklighets­ trogna skador – detta är inget för den klenmagade.

Hallen släcks ner, olyckan har näm­ ligen skett kvällstid. Någon ringer SOS och larmet om trafikolyckan når tjänstgörande styrka – snart rullar en släckbil in på skadeplatsen. Det är flera skadade som ligger utspridda på marken och på platsen finns även chockade kamrater utan fysiska ska­ dor och det blir brandmännens upp­ gift att skaffa sig en blixtsnabb över­ blick för att prioritera rätt.

Hjälp i form av ambulans och polis anländer strax och det är febril akti­ vitet som pågår. Det är koncentration och fullt fokus och det som slår mig är hur förhållandevis tyst det är – de skadade tas effektivt om hand och sjukvårdsledare, polisbefäl och rädd­ ningsledare diskuterar och stämmer av med varandra kontinuerligt.

Larmet handlar om ett automatiskt brandlarm.

När släckbilen rullar in så vet brandmännen ännu inte att nödsituationen är en helt annan.

Polisen är redan på plats och går in tillsammans med brandmännen.

I båda insatserna möter räddningspersonalen många skadade och det handlar nästan uteslutande om stora blödningar.

Swedish Firefighters 6 • 2017

Swedish Firefighters

6 • 2017

17

Kamerorna och jag gör vårt bästa för att inte vara i vägen, men lyckas säkert inte fullt ut – dock är jag osäker på om de flesta övningsdeltagare ens märker min närvaro under den stund som insatsen pågår.

Jag är också full av beundran över markörernas insats. Blåljuspersonalen har fått order om att agera som om det vore verklighet. Det betyder exempel­ vis att de avsnörande förbanden som appliceras alltså dras åt så hårt som möjligt men jag hör ingen som klagar över behandlingen.

Efter välbehövlig lunchpaus är det dags för dagens andra insatsscenario.

När räddningstjänsten får larmet är informationen att det är ett automa­ tiskt brandlarm i en skola som har löst ut. När de anländer till platsen visar det sig dock vara något helt an­ nat – i skolan har en person uppsåt­ ligen skadat flera elever och liksom vid förra insatsen handlar det till stor del om omfattande skador med stora blödningar.

Själva miljön är en utmaning i sig – en äldre skolbyggnad med många olika rum, skrymslen och våningar och en brant trappa som skadade ska transporteras i. Ambulanspersonal, poliser och brandmän kämpar till­ sammans för att lösa situationen – ett utmanande, och tämligen blodigt arbete.

Röster om Stora C: Övningen har pågått i flera veckor och Henrik Persson är nöjd med utfallet.

– Varje organisation har fokuse­ rat på sin roll men i djup samverkan för att nå bästa resultat för de drab­ bade. Det handlar om att kunna gå i och ur i olika roller – tiden att stå på brytpunkter och invänta är förbi. Vi måste lära oss att riskbedöma bättre, ha bättre kommunikation och en ge­ mensam syn på när och hur vi agerar – detta är inte helt enkelt men efter dessa veckor har vi nått långt i den samsynen. Vi hittar gemensamma be­ grepp och vi jobbar otroligt bra när vi knutit upp några organisations­ knutar – i en masskadesituation måste

18

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

Ambulanspersonal, poliser och brandmän kämpar tillsammans för att lösa situationen – ett utmanande, och tämligen blodigt arbete.

Swedish Firefighters 6 • 2017

Swedish Firefighters

6 • 2017

19

20

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

21

Samtliga blåljusenheter hjälps åt i arbetet med att ta hand om de skadade – på bilden en skadad person som återfinns på översta våningen i eftermiddagens scenario.

vi fördela oss. Ambulansens kompe­ tens är viktig för att vi övriga blåljus­ organisationer ska kunna göra ett bra akut omhändertagande. Då måste vi ha medicinsk kompetens på så många skadade som möjligt. Inledningsvis kommer vi alltid att vara för få och då kan vi inte vårda två och två från res­ pektive organisation utan måste dela upp oss och blanda oss.

Övningen gjordes realistisk med hjälp av bland annat elever från Makeupskolan i Helsingborg, det är verklighetstrogna ”sår” och lukten av grisblod svävar i luften.

Per Larsson, biträdande operativ chef för räddningstjänsten Landskrona: – En stor del i övningen är att skapa en medvetenhet och mental förbere­ delse för räddningstjänstpersonal – vi lever i en värld i förändring och sam­ hället förväntar sig att vi agerar, vi kan inte stå sidan om och se på. Detta ställer högre krav både ledningsmäs­ sigt och individuellt. Och givetvis på samverkan mellan olika aktörer.

Jonas Andersson Hemert, brand­ mästare i Höganäs, reflekterar över Swedish Firefighters 6 • 2017

Swedish Firefighters

6 • 2017

” Att vi på räddningstjänsten är förberedda och inövade på dessa händelser är ett krav och en självklarhet. ” Mikael Johansson

övningen.

– En mycket bra och högaktuell typ av övning i dagens samhällssituation.

Det är utmärkt att kunna öva i full­ skala utan att behöva åka land och rike runt och det känns bra att samöva med andra blåljusare i närområdet.

Mikael Johansson, ställföreträdande räddningschef för Räddningstjänsten i Svalöv och Bjuv: – Vi är väldigt nöjda med att kunna samöva med andra räddningstjänster i NV och med polis och ambulans.

Kunskapsområdet som vi övar kring är nytt men kommer i en föränderlig värld att vara mer vanligt framöver.

Att vi på räddningstjänsten är för­ beredda och inövade på dessa hän­ delser är ett krav och en självklarhet. Övningarna ger insikt och kunskap från ledning till praktiskt hand­ havande.

TEXT OCH B I LD: ÅSA B ROR SSON

22

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Nordens största säkerhetsmässa Fire & Rescue – mötesplatsen för brandbekämpning och räddningsarbete i världsklass.

Boka monter idag!

Gå in på:

www.skydd.net 23 – 25 oktober 2018

Historiskt möte

i Bryssel

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen.

Ibland krävs det tyvärr en katastrof innan våra politiker öppnar ögonen, i detta fallet var det den tragiska olyckan i Greenfell Tower London (69 döda) som fick EU att vakna.

U­kommissionen har star­ tat upp arbetet med infor­ mations och erfarenhets utbyte gällande brand och brandförebyggande arbete.

Mötet som ägde rum den 16 oktober i Bryssel var på många sätt historiskt.

Som ordföranden inledde mötet med: – Vi har aldrig varit med om ett så stort deltagande från medlemslän­ derna 25 av 27 länder representerade!

Det var också första gången EFFUA var inbjudna att deltaga.

Under mötet som pågick hela dagen presenterade varje medlemsland sina mål och förhoppningar med mötet.

Ganska fort framgick det hur stora skillnader det är i Europa gällande det brandtekniska skyddet och nationella regelverk. Inte ens datainsamlingen

gällande skadade och döda i brand ser lika ut i Europa.

Mycket av dagens innehåll fokusera­ de givetvis på fasad material, regelverk kring detta och olika testmetoder.

Många av länderna skulle vilja se EU ta en större roll gällande standardise­ ring och regelverk.

EFFUA representerades av Mikael Svanberg och Kristoffer Stigson som framförde en presentation där framtidens utmaningar för Europas brandmän belystes. Allt från analytisk dimensionering med fokus på brand­ mannens utmaningar till anspän­ ningstider framfördes. Responsen efter mötet var att underifrån per­ spektivet ofta saknas vid dessa till­ fällen därför välkomnades EFFUAs synvinkel.

Detta var ett första möte som kommer resultera i fem arbetsgrupper: • Data • Fire prevention exchange • Lesson learned from fires • New Products • Fire Safety engineering Dessa arbetsgrupper kommer att fortsätta arbetet under nästa år och givet vis kommer EFFUA vara på plats för att bevaka Europas brandmäns intresse!

Scanna koden för mer info

Dräger Parat® 5550

När varje sekund räknas...

TEXT: KR ISTOFFE R STIGSON

Annons Swedish FF Utgåva 6.indd 1 Swedish Firefighters 6 • 2017

Swedish Firefighters

6 • 2017

2017-11-14 15:12:26

FARLIGA ÄMNEN I MODERNA BILAR F OTO : PATR I C K P E R S S O N

24

Farliga ämnen i moderna bilar

2015 genomförde räddningstjänsten 18 300 insatser mot trafikolyckor.

(Räddningstjänst i siffror 2015) Antalet ökar från år till år. En trafikolycka innebär många risker för både blåljuspersonalen som de drabbade. Alla dessa risker måste vi ta hänsyn till när vi anländer till platsen. örutom risker från omgivningen i form av trafik, ostabil omgivning etc. så finns risker i form av glas och vassa kanter, brandrisk, ev. oexploderad PU (pyroteknisk utrustning) och läckage från drivmedel. Även bränsle­ typen i sig kan utgöra ett problem.

Alla aktörer ska vid ankomst göra en egen riskbe­ dömning. En person från räddningstjänsten bör alltid vara utsedd till säkerhetsansvarig.

Men vad finns det för farliga ämnen i en modern bil idag? Förutom bensin/diesel så finns det en hel del att ta hänsyn till. Adblue är ett sådant medel som fått lite uppmärksamhet den senaste tiden. Adblue är ett extra

medel för dieselbilar att uppfylla Euro6. Detta används för att rena avgaserna från skadliga ämnen. Adblue be­ står mestadels av vatten och är en UREA (ammoniak) – baserad vätska. Vätskan ska alltså inte blandas in i bilens diesel utan fylls i en separat tank på fordonet.

För att systemet ska fungera krävs att Adblue doseras in i avgaserna med hjälp av ett speciellt munstycke. I den katalytiska processen bildas vatten och kväve. Vätskan är något basisk och ska inte hällas ut i naturen då den kan bidra till försurning av våra vattendrag.

I säkerhetsdatabladet står det att vi ska undvika in­ andning och hudkontakt.

2006 beslutade EU att det nuvarande köldmediet i Swedish Firefighters 6 • 2017

SVENSKTILLVERKADE

klimat och luftkonditioneringar, R 123a, ska fasas ut.

Det är 1430 ggr mer klimatskadligt än CO 2. Det nya al­ ternativet, R1234yf, är bara 4,4 ggr mer klimatskadligt.

Först var det tänkt att R1234yf skulle börja användas 1 januari 2011, men tsunamin i Japan satte tillverkarna ur spelet. Därför sattes det nya datumet till 1 januari 2013. Alla bilar som tillverkas efter det datumet ska ha det nya köldmediet och senast 2017 ska det gamla vara urfasat.

Efter ett antal tester från olika bilföretag där det visat sig att köldmediet kan antändas vid en kollision samt efter brand bilda väteflourid (vid ca 550 grader9 ville inte vissa bilföretag använda medlet. Efter jämförelser med det gamla mediet R123a så upptäcks att även det gamla visar likande egenskaper vid antändning. Det fri­ gör flourväte vid ca 550­650 grader samt fosgenlikande ämnen. Så denna risk finns redan med det gamla köld­ mediet, ingen ny risk.

Alla brandgaser från en bilbrand är farliga och vi bör arbeta med vinden i ryggen om möjligt. Och givetvis alltid ha andningspaket på.

Vad gäller e­fordon har mycket forskning ägt rum de senaste åren. Då en battericell går sönder kan detta ske genom tre grupper av åverkan. Mekanisk, elektrisk och termisk åverkan. Dessa är ofta kopplade till varandra och kan leda till att gaser frigörs från battericellerna med risk för brand. (David Sturk) Detta kallas att bat­ teriet får en termisk rusning.

Tiden för den termiska rusningen ska uppstå har va­ rierat i olika tester. 2011 gjorde NHTSA (US National Highway Traffic Safety Administration) ett krockprov med en Chevrolet Volt. (Samma bil som blev Opel Ampera i Sverige) Vid ett sidokollisonstest slog en påle in vid förarsätet i 29 km/h. Inga allvarliga fel rapporte­ rades efter provet och placerades i förvar utomhus inom NHTSA:s område.

Tre veckor senare tog bilen eld. Enligt haverirappor­ ten låg det spänning kvar i batteriet som tagit skada av testet vilket ledde till kortslutning som antände bilen.

I februari 2017 släpper SP Fire Research tillsam­ mans med Skien brann­ og feievesen, Högskolan i SöröstNorge og Grenland Energy en rapport med full­ skaliga brandtester med elbilar av märket Tata Indica GLX. I det första testet släpptes en elbil från 20 m.

Syftet var att simulera en påkörning bakifrån i 70 km/h.

Omedelbart efter islaget i marken började det ryka från batteriet. Efter 7 min brann bilen med synliga flammor.

Detta visar att efter en kollision måste vi i räddnings­ personalen vara beredd på en termisk rusning.

Rekommendationen är att efter en kollision där e­ fordon är inblandade bör man ha uppsikt efter rök, flammor, högre temperatur och gurglande ljud. Även starka lukter från batteriet kan var tecken på en begyn­ nande termisk rusning och då bör fordonet evakueras.

TEXT: G ÖRAN VALE NTI N

Swedish Firefighters

6 • 2017

RÄDDNINGSDOCKOR, BRANDDOCKOR, VÄSKOR M.M

ARBETSMILJÖVÄNLIG BRANDFILT Marknadens enda brandfilt som inte innehåller glasfiber samt andra miljöfarliga ämnen.

Gesällgatan 1, 266 32 Munka Ljungby Tel. +46 (0)431-43 13 20 E-post; info@eljisport.com

www.eljisport.com

När varje sekund räknas…

SnowCross … kan vädret utgöra ett hot mot snabb och säker framkomlighet …

395/85R20 168G 16.00R20 173G 445/80R25 170E

Ett äkta 20 tums lastbils vinterdäck. På is och fast snö är terrängdäcket med blockprofil klart överlägset. Det perfekta alternativet för räddningsfordon med allhjulsdrift. Kan också användas utan problem som ett året-runt-däck.

Jämförelse bromssträckor: Ca. 50% bättre!

Speed 50 km/h Snow covered ice, Friction coefficient 0,3 Speed 50 km/h Pure ice, coefficient 0,1 Speed 40 km/h Pure ice, coefficient 0,1 Speed 30 km/h Pure ice, coefficient 0,1

Most common situation

73321 SALA Phone: 0224 373 62 www. salabrand.se

26

OMBUDSMANNEN HAR ORDET

OMBUDSMANNEN HAR ORDET

Ombudsmannen har ordet: En god känsla!!! Presentation av Brandmännens riksförbund deltog den 4–5 Oktober i ett två dagar långt möte i Uppsala, förbundet representerades här av ombudsmännen Håkan Olofsson och Magnus Sjöholm.

Arrangör var Räddningstjänstens Riksorganisation för beredskapsfrågor (tidigare glesbygdsklubben).

Organisationen består av 49 medlemmar där till exem­ pel Storgöteborg är en och därav fanns skäl att se över namnet.

Mötet var välorganiserat och flera tunga aktörer hade bjudits in att föreläsa. SKL/Pacta fanns på plats och även den av regeringen tillsatta utredaren Jan­Åke Björklund (hans utredning hanterar den framtida organisationen av svensk räddningstjänst). Jan­Åke Björklund höll ett engagerat föredrag och kompletterade med vassa påståenden.

Ett trettiotal kommuner och kommunalförbund var representerade. En rad frågor avhandlades och som van­ ligt kan man konstatera att de bekymmer som existerar i branschen ser rätt lika ut över landet. Norrtälje redo­ gjorde för sitt rekryteringsarbete vilket väckte en rad tankar hos deltagarna.

Arbetsgivarna har i många lokala avtal skriftligt utlo­ vat ett engagemang och en delaktighet inför kommande utformning av ett nytt RiB­avtal (RiB­19). Det här följ­ des upp av mötet genom ett grupparbete där det senaste RiB­avtalets verkan diskuterades, detta kommer att ligga till grund för fortsatt agerande.

Mötet är arbetsgivarnas forum och av hänsyn till detta så stannar detaljerna i rummet.

Det BRF tar med sig från dagarna är ordet ”attityd­ förändring”. Efter mötet har en förlikning träffats i arbetsdomstolen mellan SKL/Pacta och BRF gällande stämningen om brott mot fredsplikten. BRF och bran­ schen har nu ett betydligt gynnsammare läge att arbeta framåt igen och det är av högsta vikt.

Frasen ”en god känsla” får avsluta.

avtalskommittén RiB-19!

Följande personer

ingår i gruppen:

Inför kommande avtal RiB­19 så har BRF redan nu formerat den grupp som kommer att hantera avtals­ förhandlingarna. Gruppen som leds av ombudsman Magnus Sjöholm har i dagarna startat upp sitt arbete.

I det här skedet så består arbetet av faktainhämtning samt intern diskussion.

Gruppen kommer även senare att företa vissa studie­ besök. Allt detta kommer att resultera i ett avtalsyrkande som BRF när det blir dags för förhandling delger arbetsgivarsidan.

Har du och dina kollegor synpunkter som du/ni vill att förhandlingsgruppen beaktar? Tveka inte att höra av dig till kansli@brandfacket.se

Bengt Sörqvist

Distriktsombudsman BRF, RiB från Jämtlands räddnings tjänstförbund

Distriktsombudsman BRF, RiB från södra Älvsborgs räddningstjänstförbund

Mikael Svanberg

Christer Nyberg

1: e vice ordförande BRF, Brandförman Storstockholms brandförsvar

RiB från Kristianstads räddningstjänst.

TESTBAND TILL RÄDDNINGSTJÄNSTEN MYCKET HAR HÄNT UNDER RESANS GÅNG. TILL EXEMPEL VÅR T NYA BAND MED LÖPYTA 235 x 70 cm.

Läs mer på www.cardionics.se

Swedish Firefighters 6 • 2017

Swedish Firefighters

6 • 2017

Ombudsman BRF

Håkan Olofsson

I ÖVER 25 ÅR HAR VI LEVERERAT

TEXT: HÅKAN OLOFSSON

Magnus Sjöholm

27

28

NYA UTBILDNINGEN – GRIB

NYA UTBILDNINGEN – GRIB

I januari startar den nya utbildningen för

RiB:are

Den nya utbildningen för räddningstjänstpersonal i beredskap, Grib, ersätter från årsskiftet utbildningen Räddningsinsats. Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap, Grib, omfattar totalt sex veckor, medan den tidigare utbildningen Räddningsinsats sträckte sig över nio veckor. Vi är glada över att söktrycket har varit stort. Vårens kurser på Revinge och Sandö är i stort sett fulltecknade.

TEXT:MAR IA KAR LSSON ÖH MAN, KU R SUTVECKLAR E PÅ MSB:S E N H ET FÖR UTB I LDN I NGSSAMOR DN I NG

Swedish Firefighters 6 • 2017

rib består av två kurser: Kurs 1, Kommunal räddningstjänst som i sin tur består av två delkurser Introduktion till yrkesrollen på 80 timmar och Praktik i räddningstjänst på 40 timmar. De 40 timmarna kan för­ delas över tid på ett sätt som passar både individen och verksamheten.

Introduktion till yrkesrollen genomförs med hjälp av lärare på MSB:s skolor eller med instruktörer på någon av de ytterligare sex utbildningsplatser som MSB träffar avtal med. Praktik i räddningstjänst genomförs i den egna organisationen med hjälp av en handledare. Det är också möjligt att flera räddningstjänster i en region går samman och kommer överens om att praktiken ska ske på en organisation i regionen.

Den avslutande kursen Räddningsinsatsen omfattar 120 timmar. Den genomförs på MSB:s skolor eller på någon av de ytterligare sex utbildningsplatser som MSB träffar avtal med, under ledning av MSB:s lärare eller övriga utbildningsleverantörers instruktörer.

Efter godkänd utbildning får den studerande ett ut­ bildningsbevis och därmed tillgång till fortbildning och vidareutbildning i MSB:s system.

Från MSB:s sida gläder vi oss åt att från och med hös­ ten 2018 kunna erbjuda den nya grundutbildningen på totalt åtta platser i landet. Det var ett starkt önskemål från räddningstjänsten redan när vi började planera för förändringen. Vilka platser som får utbildningen är ännu inte klart. Anbudsförfarandet pågår. Kontrakten

Swedish Firefighters

6 • 2017

29

ska vara påskrivna senast den 31 december 2017.

Regionaliseringen innebär också ett utökat sam­ arbete med kommunal räddningstjänst, vilket MSB ser mycket positivt på. Lärare på MSB:s skolor kommer att få ett nätverk av instruktörer att arbeta tillsammans med i den fortsatta utvecklingen av utbildningen.

De instruktörer som genomför kursen Introduktion till yrkesrollen och Räddningsinsatsen ska genomgå en instruktörsutbildning med start under våren 2018.

De handledare som ska handleda de studerande under delkursen Praktik i Räddningstjänst erbjuds en hand­ ledarutbildning. Handledarutbildningen är inte obliga­ torisk, men vi rekommenderar den starkt.

Både handledarutbildningen och instruktörsutbild­ ningen behandlar Grib:s olika ämnesområden och un­ dervisningsmetodik. Dessutom får de blivande hand­ ledarna och instruktörerna extra mycket kunskap om normer, jämställdhet och mångfald.

Ett område som vi hoppas ska bli uppskattat och ge verktyg som stärker den enskilde instruktören/handle­ daren och ger både studerande och kollegor kraft att påverka arbetsplatskulturen i den egna organisationen.

L äs mer om Grib:

https://www.msb.se/sv/Utbildning--ovning/Utbildning/ Raddningstjanst/Ny-utbildning/

30

31

NYA UTBILDNINGEN – GRIB

Erik Flink, handläggare för jämställdhet och mångfald på Enheten för räddningstjänst, MSB

Räddningstjänsten som arbetsplats är komplex och kan i viss mån betraktas som ett litet samhälle i sig.

Ifrågasätt redan från början!

Alla ska kunna gå med entusiasm och ett förväntansfullt pirr i magen till sitt jobb! Men för att vi ska kunna skapa mer jämlika arbetsplatser där alla trivs krävs det att vi synliggör och vågar ifrågasätta de normer som styr oss.

TEXT:E R I K FLI N K, HAN DLÄGGAR E FÖR JÄMSTÄLLDH ET OCH MÅNG FALD PÅ E N H ETE N FÖR RÄDDN I NGSTJÄNST, MSB

ärför fokuserar MSB tydligt på normkritik i våra utbildningar. För instruktörerna och handledarna, de som ska utbilda rädd­ ningstjänstens blivande medarbetare, är medvetenhet och kunskap om normer som styr våra föreställningar och värderingar av stor vikt för en lyckad kompetensutveckling.

Normdelen av Grib­utbildningen omfattar såväl en generell grund om mänskliga rättigheter och demokrati, som en lägesbild av hur det ser ut inom räddningstjänsten när det gäller jämställdhet och mångfald.

Normer påverkar vår syn på människor. Att synlig­ göra och våga ifrågasätta normer är viktigt för förmå­ gan att utveckla en mer jämlik arbetsplats.

Räddningstjänsten och MSB har ett ansvar för att skapa ett tryggt samhälle med uthållighet. Det kan vi inte åstadkomma utan likvärdighet och jämlikhet i skyddet mot olyckor, och det förutsätter i sin tur jäm­ lika arbetsplatser. Ett aktivt och medvetet arbete bidrar till att minska risken för diskriminering, kränkningar och särbehandling.

Totalt arbetar cirka 10 600 personer som räddnings­ tjänstpersonal i beredskap. De RiB­anställda utgör en klar majoritet av landets brandmän. Bland dem finns en stor variation av kunskaper och erfarenheter. En bra in­ troduktion och en inkluderande arbetsplatskultur ska­ par förutsättningar för att deras erfarenheter får berika och utveckla räddningstjänstens arbete i lokalsamhället Swedish Firefighters 6 • 2017

och i Sverige som helhet.

Vi tror att många idag inte ens överväger att söka sig till räddningstjänsten, för att de utgår från att de inte passar in i brandmannanormen och vi vet att en del ty­ värr slutar på grund av brister i den sociala arbetsmiljön.

Så vill vi inte ha det. Vi har helt enkelt inte råd att avstå från människors kompetens!

Alla arbetsplatser präglas av sociala relationer. Det är genom dem vi lär oss jobbet, skapar ett sammanhang och bygger vår yrkesidentitet. I de sociala relationerna finns en mängd medvetna och omedvetna normer och värderingar, som styr exempelvis vem som inkluderas i snacket runt fikabordet eller förknippas med kompetens, legitimitet och status.

Räddningstjänsten som arbetsplats är komplex och kan i viss mån betraktas som ett litet samhälle i sig.

Här finns både tydliga och mer subtila hierarkier och regelsystem. Klart normerande områden för rädd­ ningstjänsten är exempelvis: utbildningssituationen, rekryteringsförfarandet, den fysiska arbetsmiljön samt bilden av vem som kan vara brandman, vilket påverkar den sociala arbetsmiljön.

Det är alltid ytterst arbetsgivarens ansvar att förebygga och motverka mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Räddningstjänstens ledning har stor betydelse också för att problematisera föreställningar om vilka arbetsuppgifter och kvalifikationer som ger status.

Inom allt fler räddningstjänster visar nu cheferna och den politiska ledningen stort intresse för den psyko­ sociala arbetsmiljön. Vi har kommit en bra bit på vägen mot en mer inkluderande räddningstjänst. Men vi har fortsatt ett utmanande och långsiktigt arbete framför oss, och det är nödvändigt att också alla anställda inser sin egen roll i skapandet av en arbetsplatskultur.

Därför är vi så glada över att vi nu ser till att morgon­ dagens brandmän redan från start får med sig en stor portion kunskap om normer och likabehandling Med den nya utbildningen närmar vi oss ännu mer ambitionen att vara en räddningstjänst för alla!

Swedish Firefighters

6 • 2017

32

FLER VÄRMEBÖLJOR FÖRVÄNTAS KOMMA

FLER VÄRMEBÖLJOR FÖRVÄNTAS KOMMA

Stora delar av Europa drabbades av en extrem värmebölja i somras. Det blossade upp mängder av skogsbränder som tusentals brandmän fick släcka. En ny studie visar att klimatförändringarna kommer leda till varmare klimat och fler bränder i Europa. Även Sverige förväntas få högre temperaturer och fler värmeböljor och bränder. TEXT: JONAS JÖNSSON

Fler värmeböljor

förväntas komma till Sverige

– Skogsbranden i Västmanland 2014 gav viktiga kunskaper somras kokade södra och sydöstra Europa av den extrema värmeböl­ jan ”Lucifer”. Temperaturer up­ pemot 47 grader uppmättes i flera länder och i elva länder varnade myndigheter för extremhetta. Såväl invånare som turister uppmanades att stanna inomhus under dygnets var­ maste timmar.

Markerna blev snustorra och skogs­ bränder uppstod på många platser. I Spanien, Frankrike Portugal, Italien, Grekland och i Balkanländerna blossade flera skogsbränder upp. I Albanien kämpade 300 brandmän

med att bekämpa 75 skogsbränder som snabbt spreds i hettan, och landet begärde hjälp från EU. – Vi får räkna med klimatföränd­ ringar. Det blir allt torrare och var­ mare somrar och vi får förbereda oss på stora bränder. Vi får titta på utvär­ deringen av bränderna i Europa och dra lärdom om räddningsarbetet, an­ vändningen av olika släckningsmeto­ der och hur människor evakuerades, säger Ingela Regnell beredskapsdirek­ tör vid länsstyrelsen i Västmanland.

Samtidigt som värmeböljan hade stora delar av Europa i sitt grepp

presenterades i augusti en ny studie i tidskriften The Lancet som visar att den pågående klimatförändringen, på grund av en fortsatt stark ökning av de globala växthusgasutsläppen, kom­ mer att få alarmerande stor påverkan i EU­länderna. Idag drabbas cirka 25 miljoner människor per år av klimat­ relaterade händelser, men enligt stu­ dien kommer antalet drabbade att öka till över 350 miljoner per år i slutet av århundradet, alltså år 2100.

Enligt studien kan antalet väder­ relaterade dödsfall komma att öka 50­faldigt, från 3 000 dödsfall per år Swedish Firefighters 6 • 2017

under perioden 1981–2010 till 152 000 dödsfall per år under perioden 2071–2100. Flertalet av dödsfall kom­ mer att orsakas av värmeböljor medan bränder, översvämningar och stormar kommer stå för en mindre del.

Länderna i södra Europa kommer att drabbas värst. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har dock i en tidigare prognos fram­ hållit att klimatförändringar kommer att leda till högre temperaturer, för­ ändrade regnmönster och mer frek­ venta och intensiva extrema händelser som till exempel värmeböljor, torka, stormar, skyfall och skogsbränder även i Sverige.

– Det kommer att bli fler värme­ böljor i Sverige och därför har samt­ liga länsstyrelser i uppdrag att ha en klimatsamordnare som ska arbeta med klimatanpassning. När det gäller översvämning och skyfall pågår ett aktivt arbete men jag tycker att frågor om extrem värme inte alls i tillräcklig omfattning får samma uppmärksam­ het. Det är viktigt att påpeka att en värmebölja inte behöver bero på kol­ dioxidutsläppen. Man måste skilja på väder och klimat, en värmebölja är en enskild händelse. Men inträffar ovan­ liga väderfenomen ofta under lång tid så kan vi ana ett mönster, säger Måns Enander, klimatsamordnare, länssty­ relsen i Västmanlands län.

Under sommaren 2014 drabbades Västmanland av en omfattande skogs­ brand som förstörde 13 000 hektar skog och 70 byggnader. Länsstyrelsen i Västmanland har gjort utvärdering­ ar och ett flertal kommunala utred­ ningar är gjorda om branden. Frågan är bristerna är åtgärdade.

– Vad vi lärde oss är att räddnings­ tjänsten i Sverige måste få till en ex­ pertis om skogsbränder när det är torrt väder. Vi måste få veta vilken nivå det är på den sexgradiga skalan för skogsbränder när vi åker ut på vid larm. Under branden 2014 fick vi på tisdagen veta att branden var 5E, E innebär extrem hög brandrisk, och den släckte vi enkelt. Två dagar se­ nare informerades vi ytterligare en Swedish Firefighters

6 • 2017

Nu stundar lokala förhandlingar och en möjlighet för lokala arbetsgivare att rädda situationen.

5E­brand men den var så omfattande att vi omöjligt kunde släcka den själva.

Och på måndagen hade skogsbran­ den återigen en 5E­gradering men nu var branden livsfarlig och vi var tvungna att springa undan för den.

Det finns ett behov att uppdatera kunskapen om risker vid torrt väder.

Det kan inte vara rimligt att vi som bara har en handfull skogsbränder per år ska vara experter på skogsbränder.

MSB måste bistå med kunskap, säger Fredrik Eriksson, räddningsledare för Mälardalens brand och räddningsför­ bund, som deltog i släckningsarbetet under den stora skogsbranden 2014 i Västmanland.

Ingela Regnell anser att Västman­ land och även övriga Sverige har fått en bättre insyn om värmeböljor och bränder.

– Medvetenheten har ökat. Vi som har samhällsbärande funktioner som länsstyrelser, kommuner och sjukhus har fått en bättre kunskap om värme­ böljor och är därför bättre förberedda.

Vi har börjat tänka på hur vi stadspla­ nerar, hur vi ska evakuera människor och att det planeras för att det ska finnas kylmöjligheter på servicehem.

Jag tycker också kunskapen bland in­ vånare har ökat kring frågor om hur de ska klara sig vid värmeböljor och bränder, säger hon.

Branden i Västmanland gav viktiga insikter.

– Vi har lärt oss att vi ska dra på mer från början för att slå ner en skogsbrand. Räddningstjänsten tar tidigare stöd av helikoptrar i släck­ ningsarbetet. Tidigare var det oftare

33

en ifrågasatt kostnadsfråga, men nu är man medveten om att det behövs.

Viktigt är också att vi samverkar mel­ lan myndigheter och län. Insatser be­ höver samordnas och vi behöver fort­ sätta utveckla samverkan. Trenden är också att fler och fler räddningstjäns­ ter i landet har utvecklat samarbeten kring ledning och samverkan för att kunna kraftsamla vid större händel­ ser men det ger även effekt att han­ tera mindre händelser, säger Ingela Regnell.

Eftersom värmeböljor täcker stora geografiska områden så kan bränder uppstå även i närliggande län. Frågan är om resurserna räcker till om en storbrand skulle uppstå igen.

– Vid branden 2014 fick vi mycket resurser från räddningstjänsten från nästan hela Sverige och även militär och frivilliga. Det är också otroligt viktigt är att få dit kompetens som ser till att få en övergripande bild samt att bygga upp en räddningsledning och stab som fungerar. Det är också vik­ tigt är att få kunskap om hur vädret påverkar och vilken typ av skog det handlar om, säger Fredrik Eriksson.

Hur ska räddningstjänsten agera om en långvarig värmebölja drar in över landet?

– Vi måste vara observanta hela ti­ den och när vi går ut på ett pass måste vi vara medvetna om riskerna och hur det ser ut i skogarna. Faktorer som påverkar är skogens och markens torr­ het och brandens spridning. Denna grundkunskap är viktig för hantering av extrema värmeböljor. I ett tidigt skede måste det finnas en plan. Vi måste ligga i framkant så att vi väljer rätt åtgärder, säger Fredrik Eriksson. Är Sverige är rustat för en brand likt de som drabbade södra Europa i somras?

– Det går inte att jämföra, det är helt olika typer av terräng, skog och växtlighet. Skulle en spanjor kunna släcka en brand i Sverige? Det går inte att säga. Men vi är bättre rustade kunskapsmässigt än vi var 2014, säger han.

34

KALENDARIET & SUDOKURVÄNTAS KOMMA

Kalendariet 2018 BRANDBEFÄLSMÖTET 28 februari–1 mars, Helsingborg ..... ( brandbefalsmotet.se )

SKADEPLATS 2018 25–27 september .............................................................................

KEM 2018 14–15 mars, Helsingborg ..................................( kem2018.se )

SKYDD 23–25 oktober, Stockholm ..........................( www.skydd.net )

VATTENSÄKERHET 2018 16–17 maj, Helsingborg .......... ( vattensakerhet2018.se )

BRANDSKYDD 2018 13–14 november, Upplands Väsby .............................................

BRANDKONFERENSEN 2018 22–24 maj, Göteborg . ( www.brandskyddsforeningen.se )

Lätt

Medium

6 7

4 1

3

8

3

5

2

7

4

6

8

1

2

6

4

2

4

3

8

1

6

1

4

7

1

4

4

2

9

6

5

7 6

7

7

5 8

8

6 8

2

© Bulls

Lösningen hittar du i nästa nummer.

7

5

5

2

6 2

3 1

5 9

T T Y N T L E H T ET SLÄCKMEDEL

Lösning för nr 5 2017:

4

3

2

2

Har du ett evenemang som du vill ska synas i kalendariet?

Kontakta oss på: chefredaktor@firefighters.se

4

9

1 6

3

1

6

7

8

2

9

5

9

8

5

1

2

3

7

6

4

7

6

2

5

4

9

8

3

1

5

1

9

2

3

7

6

4

8

3

4

8

9

6

5

1

7

2

6

2

7

4

8

1

3

5

9

2

7

4

8

5

6

9

1

3

8

9

3

7

1

4

5

2

6

1

5

6

3

9

2

4

8

7 © Bulls

5

8 4

4

1 © Bulls

9

2

3

5

4

7

6

8

1

1

5

6

3

2

8

7

4

9

8

4

7

9

1

6

3

2

5

3

1

2

7

8

5

4

9

6

7

8

4

6

9

1

2

5

3

6

9

5

4

3

2

8

1

7

5

3

8

1

7

4

9

6

2

4

7

1

2

6

9

5

3

8

2

6

9

8

5

3

1

7

4 © Bulls

Nästa nummer

i brevlådan:

En revolutionerande

brandsläckare Housegard AVD är speciellt anpassad för släckning av bränder i litiumbatterier.

www.housegard.com Swedish Firefighters 6 • 2017

Ev retur till: Swedish Firefighters Palmfeltsvägen 19 SE-121 62 Johanneshov