Issuu

The Lion, svensk utgåva, utges av Lions Clubs International multipeldistrikt 101.

Nr 3

December 2004 Årgång 49

Runt jul är Sverigehuset i Maarja Village inflyttningsklart. Det är du, Lion, i Sverige som gjort det möjligt för de förståndshandikappade barnen i Estland att få ett värdigt liv. Sid 3

Världens (?) första internetklubb

Willy Nilsson i matlaget i Åhusklubben

Gillar du att chatta på nätet? Nu finns en klubb för dig, Lionet.se. Sveriges och troligen världens första internetklubb. Sid 6

Träffa Lions från hela Sverige Åk till Riksmötet i Halmstad i vår. Sid 8

Klubbens inre liv viktigt skäl till Åhusklubbens framgångar Maten är en del av Åhusklubbens inre liv , som ger medlemmarna i klubben en inre kroppslig upplevelse. Sid 12

ledare förbättra samhälle och service för de människor som behöver vår hjälp. Under mer än åtta årtionden har våra samlade krafter haft sådan framgång att vi idag inte bara anses vara världens största serviceklubborganisation utan även den mest aktiva.

Delandets fina konst av Clement F. Kusiak, President för The International Association of Lions Clubs

Det finns många sätt att dela med oss av Lions framgångar, många vägar att nå fram till andra och med dem dela vår ambition att

Vi delar med oss av vår framgång när klubben planerar och genomför aktiviteter och insamlingar och vi delar med oss av tillfredsställelsen att veta att vårt arbete verkligen betyder något i samhället och inger hopp och förtröstan hos de många som t.o.m. saknar livets nödtorft. På så sätt får också de som vi hjälper del i vår strävan att bygga en ljusare och löftesrikare framtid och kan i sin tur visa oss hur vi lyckas. Med andra ord, vi lär oss av varandra. Lika viktigt är det att samarbeta med andra professionella krafter i samhället, män och kvinnor som inser betydelsen av frivilligt ideellt arbete. Genom att dela våra ambitioner med andra utvidgar vi vårt arbete och blir ännu effektivare. Ett bra sätt att lyckas är att bjuda in officiella personer till klubbens möten och projekt och berätta om Lions engagemang i samhället. Ju fler inflytelserika personer som delar våra intressen desto större tyngd får vårt hjälparbete. Kan vi dessutom få dem att bli medlemmar stärker vi givetvis våra möjligheter till framgång. Här kan vi som Lions göra en insats. Vi kan visa medmänsklighet genom ett besök hos de ensamma. Ett besök, en koppkaffe och en liten pratstund kan betyda oerhört mycket för en ensam människa. Här har vi också chansen att som klubb och som medlem göra, inte bara en medmänsklig insats, utan också en samhällelig insats. Kommunerna har i stort dragit ned på denna servicenivå i hemtjänsten till de gamla. Lionklubben kan fylla det tomrummet och även dra nytta av PR effekten lokalt genom en sådan aktivitet.

Var Lion, visa medmänsklighet!

Nyårslöfte Nu har det första halvåret gått av vårt verksamhetsår. Jag vill därför överlämna en symbolisk julros till alla Lions över hela Sverige som ett tack för ert stora engagemang och arbete för Lions denna första del av verksamhetsåret. Samtidigt vill jag också uppmuntra er till att varva upp inför den andra halvan av verksamhetsåret.

En viktig grupp att dela vårt arbete med är ungdomen som ju är framtidens samhällsledare och, förhoppningsvis, även Lions. Oavsett var vi hittar dem, i en Leoklubb, i vårt ungdomsutbytesprogram, i scoutrörelsen, som deltagare i affischtävlingen för fred eller annorstädes, bör vi informera dem om Lions framgångar i servicearbetet och hur viktigt det är att förstå behovet av frivilligt ideellt arbete när de som vuxna själva skall ta ansvar i samhället. Lions måste alltid se till att vårt arbete blir känt hos allmänheten för utan dess hjälp och stöd kan vi inte nå framgång. Vi får inte glömma att uppmärksamma inte bara våra egna medlemmar utan även de män, kvinnor och ungdomar som bidragit till att göra vårt arbete framgångsrikt. Ett officiellt tillkännagivande av en utmärkelse eller bara ett enkelt tack kommer, kan jag försäkra er, att uppskattas. Att dela med oss av våra framgångar stärker vår egen stolthet och inspirerar andra likasinnade att ta aktiv del i Lions ideella arbete. Att dela vårt arbete med andra är en ständigt pågående process som inte får behandlas lättvindligt. Det måste formas till en fin konst för att få en positiv effekt på klubbens arbete. Det finns nu över 47 000 Lionklubbar i 193 länder och geografiska områden och var och en av dessa klubbar - Att genomföra vårt fina ungdomsutbyte. På senaste guvernörsrådsmötet den 13 och 14 november i Åhus, som för övrigt blev mycket lyckat bland annat tack vare arrangörerna DG Åke Lind med partner Gertie Fondell samt LC Åhus, delades deltagarna in i arbetsgrupper för att diskutera några ämnen kring Lions framtid. En hel del intressanta konklusioner kom fram. Här redovisar jag några: Vi har för mycket fokus på insamling, för många riksaktiviteter, dålig återrapportering från projekt, vi behöver mera hands-onaktiviteter , vi ska inte ta över samhällsfunktioner, vi kan ta initiativ i vårt närsamhälle och ta kontakt med myndigheter för att agera påtryckare, vi behöver en tidsanpassad organisation, vi måste diskutera vår etik och hålla den diskussionen vid liv.

Varje nyår är det brukligt att avge nyårslöften. Min högsta inför det nya året är att vi inom Lions till varandra inte ger några nya löften utan endast lovar att hålla de vi lovat.

Ja, det var ett litet axplock. Nu har guvernörsrådet att arbeta vidare på detta

God Jul och Gott Nytt År

Just julen representerar för mig värme och samvaro med släkt och vänner. Samtidigt vet jag att det finns många bland oss som inte har någon att dela julen med. Som vi alla vet är ensamhet en tung börda att bära som blir ännu tyngre vid högtider som jul.

Nämligen: - En ny klubb per distrikt och år i tre år. - Två procentenheter fler kvinnor per år i tre år. - Att alla Lions ska ha gått igenom Stegen 1 innan verksamhetsårets slut. - Att fullfölja våra beslut om insamlingsmål på riks-, distrikts- och klubbnivå solidariskt efter förmåga.

Executive officers President, CLEMENT F. KUSIAK, 6302 Homewood Road, Linthicum, Maryland, 21090-2108 USA; Immediate Past President, DR. TAE-SUP LEE, A-306, Tower Palace, 467 Dogok 2-dong, Gangnam-gu, Seoul 135-270, Republic of Korea; First Vice President, ASHOK MEHTA, 13/5, Avanti Apts, Sion East, Mumbai 400-022, India; Second Vice President, JIMMY M. ROSS, P.O. Box 368, Quitaque, Texas, 79255 USA. Directors LUIS ALFREDO ALMANSA, Bogota, Colombia; WILLIAM ANDERSON, Hanover, Pennsylvania,

USA; SEBASTIÃO BRAGA, Belo Horizonte, Brazil; LOWELL BONDS, Hoover, Alabama, USA; GARY L. BROWN, Urbana, Ohio, USA; RICHARD P. CHAFFIN, Forest, Virginia, USA; VARA PRASAD CHIGURAPATI, Vijayawada, India; JULES COTÉ, Shelburne, Vermont, USA; WILLIAM J. CRAWFORD, Encinitas, California, USA; HANS ULRICH DÄTWYLER, Schattdorf, Switzerland; NELSON DIÉZ PERÉZ, Asuncion, Paraguay; ASOKA de Z. GUNASEKERA, Colombo, Sri Lanka; RANDY HEITMANN, Cambridge, Nebraska, USA; CLIFFORD S.A. HEYWOOD, Takapuna, North Shore City, New Zealand; PROF. JAN A.

HOLTET, Rasta, Norway; DR. MIKIO ISHIBASHI, Hokkaido, Japan; ERKKI J.J. LAINE, Espoo, Finland; E. ROBERT BOB LASTINGER, Wesley Chapel, Florida, USA; HOWARD LEE, Farnham, Surrey, England; SOMSAKDI LOVISUTH, Bangkok, Thailand; SERGIO MAGGI, Bari, Italy; DR. GEN OKUBO, Nagasaki, Japan; W. R. O RILEY, Maryville, Missouri, USA; DON REESE, Eunice, New Mexico, USA; DUR ROBERSON, Oak Harbor, Washington, USA; MAYNARD WARREN RUCKS, Henderson, Minnesota, USA; JAMES SHERRY, Sackville, Nova Scotia, Canada; A.P. SINGH, Kolkata, India; DR. WING-KUN

När detta skrivs i slutet av november har det blivit riktig vinter med vit djup snö och stundtals solsken. Det får mig att tänka på skidor, ryggsäck, apelsiner, öppen eld och grillkorv och samvaro med nära och kära. Dessutom närmar sig julen med stora sjumilakliv.

kan berätta hur medlemmarna kan dela med sig av sina framgångar de haft genom åren. Jag uppmanar er att avsätta tid till att med andra dela Lions Clubs Internationals filosofi i mottot We Serve . Tänk också efter på vad sätt din egen klubb återspeglar vårt mottots humanitära anda.

Till slut vill Inger och jag önska er alla med familjer och anförvanter en

Kära läsare, I detta nummer har vi ytterligare en blankett för tyck till om The Lion , alltså läsvärdesundersökning. Jag ber dig som inte skickat in att göra det! Hittills har det kommit in 130 svar, vilket är uruselt med tanke på att tidningen delas ut till alla medlemmar. Det är du som medlem som betalar tidningen! Därför vill vi som gör den veta vad du tycker.

Svara och skicka in, snälla! Maud Nordell Redaktör och ansvarig utgivare

Håkan Johansson Guvernörsrådets ordförande 2004-2005

TAM, Hong Kong, China; GARY TSCHACHE, Bozeman, Montana, USA; WALTER R. BUD WAHL, Streator, Illinois, USA; KEE-JUNG WOO, Daegu, Republic of Korea; ERNEST YOUNG JR., Lansing, Kansas, USA. The Lion är ett officiellt organ för Lions Clubs International. Utges efter tillstånd från The Board of Directors på 20 språk -engelska, spanska, japanska, franska, svenska, italienska, tyska, finska, flamländska, koreanska, portugisiska, nederländska, danska, kinesiska, norska, isländska, turkiska, grekiska hindi och thai. The Lion i svensk edition utges av Lions Clubs International, MD 101. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Maud Nordell. Översättning: Lars Edwards. Lions Clubs International, MD 101, Tappvägen 24, 168 65 Bromma. E-post: thelion@lions.se. Vx:08-744 59 00. Tryck: Svenska Tryckcentralen AB, Vällingby, 2004.

The Lion nr 3 - december 2004

nyheter Innehållsförteckning Ledare

Nyheter

Landet Runt

Tyck till om The Lion

Landet runt

Internetklubb

Landet Runt

Varumärkeskampanj

Landet Runt

Kommande Riksmöte

Lions världen runt

Klubbens inre liv

Insändare

Klubbprofilen

Nästa nummer av The Lion, nr 4 vilket är det första på nya året 2005 - har manusstopp 17 januari och kommer ut i brevlådorna i början på februari. Material - text och bilder - sändes helst per e-post till: thelion@lions.se Bilderna ska vara i högupplöst jpeg. TIF eller eps-format. Bilder som är inklippta i worddokument går inte att publicera. Bilder tas även emot via vanlig post. Dessa ska då vara i positiv alltså kort eller diapositiv. Negativ tar tidningen inte emot. Anonyma insändare publiceras inte. Redaktören förbehåller sig rätten att redigera material. Ambitionen är att publicera så mycket som möjligt av insänt material.

Kenny Jonsson, projektledare från LC Uppsala/Sävja, på plats i Sverigehuset i Maarja Village, Estland.

Uppföljning Maarja Village:

Grunden lagd för Sverigehuset Den 24 oktober lades grunden, med ett standar från Lions Sverige MD 101 inmurat i grunden, till det så kallade Sverigehuset i Maarja Village. (Det där med föremål inmurat i grunden är en estnisk tradition.) Maarja Village ska bli en förebild för hur förståndshandikappade barn och ungdomar kan tas om hand i Estland. Svenska Lions har gjort det möjligt att bygga huset. Nu tar det form och det är jätteroligt, säger Kenny Jonsson projektledare LC Uppsala/Sävja. Kenny berättar att allt sedan projektet blev ett riksprojekt, hans klubb motionerade till Riksmötet i Örebro 2002, har han levt med projektet dagligen. Man kan säga att jag haft två heltidsjobb, säger han när The Lion träffar honom i regeringskansliet där han arbetar. Målet för insamlingen var 1 miljoner kronor, det har nåtts med råge 1,2 miljoner. Kennys ögon tindrar när han berättar att runt jul ska huset stå inflyttningsklart och i slutet av januari planeras invigning. 6-8 barn-/ungdomar kommer att bo i huset tillsammans med vårdpersonal. Sedan pågår även byggnadsarbete av det så kallade NSR huset. Lions i Norden, via NSR (Nordiska samarbetsrådet för Lions) har bestämt att samla in till ett NSR-hus , där bidrar naturligtvis också

För annonser: Ring eller maila till thelion@lions.se

Helgstängt!

Välkommen med din text och dina bilder!

MDs kontor har stängt från den 3 januari till och med den 7 januari 2005. Personalen önskar alla Lions med familj Gott Nytt År!

Redaktionen för den svenska editionen av The Lion. Tappvägen 24, 168 65 Bromma Tel: 08-98 03 62 e-post: thelion@lions.se

The Lion nr 3 - december 2004

svenska Lions. NSR huset står alldeles bredvid Sverigehuset. Maarja Village är en by som ska bli ett skolexempel i Estland på hur man på ett bra sätt tar hand om och hjälper utvecklingsstörda barn- och ungdomar till ett värdigt liv i det estniska samhället. Initiativet togs av estniska föräldrar till förståndshandikappade barn- och ungdomar. Föräldrarna kontaktade Lions och Rotary i Estland och genom kontakter mellan Lions i Estland och Sverige kom projektet sedermera att stödjas av Sverige och hela Norden. Utgår från deras behov Vår klubb, LC Uppsala/Sävja har Lions Club Tartu i Estland som vänklubb sedan 1992. Genom detta samarbeta som kan sägas vara en del av vänortssamarbetet mellan Uppsala och Tartu kom vi i kontakt med Elmar Sakkov (PDG) i Lions i Estland. Vi har arbetat tillsammans i många år. Samarbetet har hela tiden utgått från deras behov och önskemål. Vi har frågat dem: vad kan vi hjälpa till med, snarare än att pådyvla dem något. Då kom projektet Maarja Village upp. I projektet samarbetar tre Uppsalaklubbar, förutom Sävja är det Sten Sture och Uppsala. Vi har sedan lång tid bakåt samarbetat med landstinget och kyrkan för Estland. Tanken är att det ska bli 6 bostadshus, hantverkslokaler och personalbostäder i byn. I byn ska barn och ungdomar med förståndshandikapp kunna booch ut-

bildas efter det att de gått ur grundskolan i Tartu. Syftet är att utveckla och förbereda barnen/ungdomarna till ett liv i det vanliga estniska samhället. I byn ska de kunna bo, få vidare undervisning och lära sig ett hantverksyrke. Stiftelsen för Maarja Village som består av föräldrar till barnen, estniska Lions, Rotary med fler - får stöd från den estniska staten som lovat stå för driften av byn. Livet i byn kommer att skilja sig avsevärt från det öde som många av barnen väntade efter skolans slut. Vanligt var att en stor del av barnen hamnade på ålderdomshem, då det inte fanns någon annanstans att ta vägen för dem. - En skrämmande syn, minns Kenny som besökt ett estniskt ålderdomshem och sett apatiska barn bland sjuka och döende åldringar i illaluktande sängkläder. I Maarja Village kommer det att finnas plats för cirka 65 barn och 25 stödpersoner. Kenny Jonsson berättar att projektledningen även avser att söka stöd hos LCIF (Lions Club International Foundation) för ytterligare stöd. Tre bostadshus saknar i dagsläget sponsorer, liksom hantverkshuset i byn. Det finns även möjlighet för klubbar som vill stödja projektet ytterligare utan att ta på sig att sponsra ett helt hus att bidraga med pengar till miniprojekt såsom möbler och annan utrusning. Ta kontakt med Kenny Jonsson, LC Uppsala-Sävja isåfall.

Glöm inte att nominera till poster inom Lions! Sista december 2004 är sista dagen. Det är klubbarna som kan nominera. Skicka in till Riksvalnämnden. http://www.lions.se/md101 för mer information och blankett. 3

lions landet runt

Mjuka djur som tröst

Som aktivitet på liondagen den 8 oktober skänkte Lions Club Täby/ Näsbypark mjuka djur till ambulansen i

Täby. Djuren är avsedda att användas som en liten tröst till de sjuka barn som måste färdas i ambulansen.

Säkrare trafik

LC Gnosjö har återigen delat ut cykelhjälmar till alla elever i årskurs ett i Gnosjö kommun. I år fick 135 elever nya hjälmar lagom till skolstarten. Enbart på Åvikenskolan, där bilden är tagen, mottog 30

elever nya fina cykelhjälmar. Från vänster ses Lovisa Ryden, Max Karlsson-Kjellstrand och Sabina Rasmussen. Foto: Mats Josefsson

The Lion från i våras. Anders Gemfors från Riksmötesarrangörerna redogjorde för kommande Riksmöte, se separat artikel i detta nummer. Som en grand finale på guvernörsrådsmötet delade guvernörsrådet och de andra deltagarna upp sig i olika grupper för att diskutera: Lions roll och inriktning, Samverkan med samhället, Organisation och Etik.

Samverkan med samhället Gruppen kom fram till att det är klubben som kan ta på sig rollen som den drivande kraften i samhället. Gruppen föreslog en analys - Man ser på det närsamhälle man verkar i, minus och plus poster. Vi tar till oss impulser, formulerar krav och går till kommunen och andra aktörer. Man kan exempelvis väcka frågor i landsting och kommuner.

Lions roll och inriktning Gruppen rapporterade om en livlig och lång diskussion. Här kommer ett axplock av detta: Många klubbar har sprungit ifrån Lions syften. Vi har för mycket fokus på insamlingar, vi har för många riksaktiviteter som ställer krav på klubbarna att göra insamlingar och skicka in pengar. Sedan kommer det väldigt dålig feedback från dessa riksinsamlingar. Vi vill ha flera aktiviteter som gör medlemmarna personligen berörda. För att bredda Lions syften kan exempelvis en lionklubb bjuda in till etikdebatt. Eller göra som det man gör i Östersund i projektet Gör din kommun tillgänglig (se The Lion från juni 2004), det vill säga mera hands-on aktiviteter. Lions kan då spela en roll i samhället. Ytterligare ett exempel på att bredda Lions syften är att arbeta med ungdomsutbytet. Ett av Lions syften är samförstånd över nationsgränser, mellan jordens folk. Ger otroligt mycket.

Organisation 9 av 10 distrikt jobbar med det organisationsförslag som föll på Riksmötet i Gävle. Damma av det förslaget, var konklusionen från gruppen.

Möt guvernörerna Löd uppropet från Lions alla distriktsguvernörer till medlemmarna när distriktsguvernörsrådet träffades i Åhus den 13-14/11. Träffen var på fredagskvällen i Aoseum i centrala Åhus. Frågan är, hur många var det som efter en arbetsvecka togs sig ur stugvärmen för att möta guvernörerna? Drygt 10 är svaret, enligt arrangerade Åhusklubben. Det bjöds på en buffé till självkostnadspris till de deltagande klubbmedlemmarna som medlemmar ur Åhusklubben lagat. Efteråt bjöds på frågestund. Många av ämnena handlade om det som kallas för klubbens inre liv : Vi måste bry oss om de medlemmar som redan finns, inte bara tala om nya medlemmar. Ett annat ämne handlade om de aktiviteter som klubbarna gör: Ska vi göra saker som egentligen ska skötas med hjälp av skattemedel? Många var frågorna och påstående som slängdes ut i luften, men som inte alltid blev ämnet för vidare diskussion. De närvarande konstaterade också att de som var med var de som brukar vara med, med vissa undantag. En önskan for genom rummet att nå de som inte brukar komma på dylika möten. På guvernörsrådsmötet under helgen redogjordes för en rapport från Riksvalnämnden: En ID kandidat till

internationella styrelsen - ska utses från Sverige och presenteras på Riksmötet i vår. Vidare presenterade Stiftelsen för Lions forskningsfond för åldersrelaterade sjukdomar en årsredovisning. Lions Controller Annette Eiserman-Wikström lade fram ett icke färdigreviderat bokslut, som kommer att redovisas i kommande Riksmötestryck i vår då färdigreviderat. IT-gruppen med Sune Karlsson i spetsen berättade om det nya medlemsregistret som ska tas fram. En person i praktikanttjänst i 6 månader kommer under handledning av Sune att arbeta med det. Testkörning är planerad fram till sista juni nästa år. Bruno Ahlqvist informerade om ett förslag till varumärkeskampanj, se separat artikel i denna tidning. Lennart Wester från framtidskommittén berättade om den interna delen av varumärkeskampanjen, se samma artikel. Björn Palmér om de riksprojekt som Lions bidragit till, Pojkhemmet i Viljandi vilket följdes upp i förra numret av The Lion Maarja Village se separat artikel i detta nummer, Änglagård/Novozybkov se The Lion nr 1/04. Vidare rapporterade Hans Folkesson om ungdomsutbytet och Börje Johnson, ordförande för Handikappfonden, om projektet Gör din kommun tillgänglig , se artikel i The Lion från juni 2004. Reino Wikström informerade om Tältprojektet, se

Etik Under rubriken Allt kommer fram kan man ha en etikdiskussion. Detta borde föras mer än idag, konstaterade gruppen. Vidare att Lions har en pedagogisk utmaning i att förklara att vi inte tar av insamlade medel till administration.

The Lion nr 3 - december 2004

lions landet runt

Mjuka djur som tröst

Som aktivitet på liondagen den 8 oktober skänkte Lions Club Täby/ Näsbypark mjuka djur till ambulansen i

Täby. Djuren är avsedda att användas som en liten tröst till de sjuka barn som måste färdas i ambulansen.

Säkrare trafik

elever nya fina cykelhjälmar. Från vänster ses Lovisa Ryden, Max Karlsson-Kjellstrand och Sabina Rasmussen. Foto: Mats Josefsson

Organisation 9 av 10 distrikt jobbar med det organisationsförslag som föll på Riksmötet i Gävle. Damma av det förslaget, var konklusionen från gruppen.

The Lion nr 3 - december 2004

lions landet runt

Lionet.se världens första internetklubb Lionet.se är en lionklubb som använder internet som bärande kommunikationsmedel i sin verksamheten. Enligt tillgänglig information är detta den första lionklubben i världen som bygger sin verksamhet på detta sätt.

Rony Nittmar

Roland Albinsson

Lionet.se blev godkänd som lionklubb av LCI (Lions Clubs International) den 28.4.2004 och planerar att arrangera charter den 22.1.2005. Klubben har 28 medlemmar med geografisk hemvist i västra Sverige, från Göteborg i norr och Trelleborg i söder. Medelålder 50 år och 32% av medlemmarna är kvinnor. En handfull medlemmar är transfers från andra klubbar och ytterligare några är före detta lions. Idén till denna form av klubb är LarsÅke Södergren från Falkenberg. För ett par år sedan träffade jag Lars-Åke som invigde mig i idén. Jag kände på samma sätt som Lars Åke, att det är en brist i dagens lionverksamhet och vi började utveckla idén vidare. Med Lars-Åkes kontaktnät som bas kunde vi samla presumtiva medlemmar vid några tillfällen och informera om våra planer. När vi hade tillräckligt med intressenter började vi en dialog med LCI. Här var det inte raka spåret. Vår toppadministration är inte mycket för att utveckla verksamheten till en modern organisation som utnyttjar nya medier i en klubbverksamhet som är levande i tiden. Dialogen blev lång och tidsödande. Detta medan presumtiva medlemmar stod och stampade ivriga att komma igång. Till slut var det klubbnamnet som ställde till det? Det krävdes av ett stelbent regelverk en geografisk tillhörighet för att få lov att komma igång. Enligt vår uppfattning så ska en verkamhet som arbetar med internet som kommunikationsmedel inte behöva en geografisk tillhörighet. I avsaknad av flexibilitet och vilja hos LCI tvingades vi att kompromissa så klubbnamnet blev officiellt Lions Club Skrea Lionet.se/SE1. I vår dagliga verksamhet använder vi kortversionen Lionet.se som klubbnamn. Lionet.se är vår Internetadress. SE1 står för Sverige (nationalitetsbeteckning) och klubb nummer 1.

LC Karlstad/Almen har under många år samlat föremål som de säljer på en loppmarknad i Ruds centrum. I år skänkte en man sin privata slipsamling till loppisen. De 100 slipsarna var ett populärt inslag som gjorde att loppisen inbringade drygt 14 000 kronor. De pengarna går oavkortat till klubbens lokala hjälpverksamhet.

Kottplockning ger pengar till att hjälpa

Rune Risheden

LC Långsele har denna höst bland annat ägnat sig åt att plocka kottar. I oktober åkte ett gäng på 11 personer ut i skogen och plockade drygt 700 liter tallkottar. Kottarna sålde klubben sedan till ett företag som mjölkar kottarna på frön. Som tack för hjälpen fick klubben ett tillskott på cirka 5000 kronor till sin kassa. Klubbens hjälpverksamhet är främst inriktad på att stödja Cancerforskningsfonden i Umeå och Barndiabetesfonden.

Sedan april har en ledningsgrupp jobbat med att planera klubbens administration och se till att samtliga medlemmar blir bekväma med internet som kommunikationsmedel. Vi arrangerar just nu utbildning för dem som känner sig osäkra. Ledningsgruppen består av erfarna lions som successivt kommer att lämna över till medlemmar som inte har tidigare erfarenhet av lionverksamhet. Den nya ledningsgruppen kommer även att innehålla de funktioner som krävs av en lionsklubb enligt gällandearbetsordning. Utöver utbildningstillfällena har medlemmarna träffats vid några tillfällen efter organisationsmötet. Vi planerar att i fortsättningen mixa internet-träffarna med fysiska träffar både när det gäller sammanträden och aktivitetsprojekt. Varför en Internet-klubb? Det behövs ett alternativ till konventionella klubbar för de medlemmar som är mycket rörliga i sina dagsverken och behöver ha flexibilitet med tiden när det gäller sammanträde och aktivitetsprojekt. Med hemsida, epost och chat kan medlemmen i princip vara uppdaterad och informerad kontinuerligt och samtidigt vara delaktig i verksamheten. Vilken profil har en Internet-klubb? I princip kan verksamheten vara likvärdig med en konventionell klubb men har dessutom möjligheten att använda Internet som partner i aktivitetsprojekt. Vi kommer att efter hand som vi utvärderar verksamheten bygga vidare på de möjligheter som ges med Internet. När verksamheten i Lionet.se kommit i gång fram på nyåret är du välkommen att ta del av vår verksamhet på hemsida www.lionet.se. Har du frågor till Lars-Åke så är du välkommen på hans epostadress la@sodergren.n.se.

Rony Nittmar Lionet.se r.nittmar@telia.com www.lionet.se

Enda som fungerar är Lions Medan mamman och de sju barnen var borta på födelsedagskalas hos vänner brann deras hus ned. Pappan som somnat i huset vaknade först när det tog eld i hans kläder. Han var tvungen att kasta sig ned från andra våningen och fick svåra skador. Familjen blev helt utblottad. Då tog Lions i Pajala initiativet till att ge familjen nya möbler och en ansenlig summa insamlade pengar för en nystart. Lionklubben engagerade hela samhället. En äldre man som gick förbi när Lions höll på att hjälpa familjen in med möblerna i deras tillfälliga hem uttryckte följande: Det enda som fungerar i vår kommun idag är Lions .

The Lion nr 3 - december 2004

lions landet runt EU-moppe gav pengar till kamp mot droger LC Varberg anordnade ett lotteri på två så kallade EU-mopeder. Lotterna såldes av medlemmarna under några veckor under september och oktober månad. Klubbmedlemmarna samlades på torget några lördagar där vi samtidigt passade på att göra PR för LION. Lotterna var lättsålda och medlemmarna var noga att påpeka att hela behållningen gick till information mot droger och mobbning i Varbergs skolor. Nettot blev runt ca 20000:- och prisutdelningen med lokalpress samt vinnare var en riktig höjdpunkt på torget. Anna Halvarsson

Lions Club Kumla har nu delat ut

en tredje droglåda till skolor i Kumla kommun. Den här gången var det nya Skogstorpskolan som fick lådan. Den överlämnades av lionklubbens president Reine Persson i närvaro av elever i årskurs 8 (bilden). Tidigare har LC Kumla försett två andra skolor i kommunen med RNS´s (Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle) så kallade droglåda. Läraren

Christina Sveno har arbetat flitigt med droglådans material på en av dessa skolor. Nu verkar hon på nya Skogstorpskolan ville gärna fortsatt ha tillgång till det materialet i undervisningen om alkohol, tobak och narkotika. Hon kontaktade lionklubben och framförde önskemål om en droglåda även till sin nya arbetsplats. Ett önskemål som klubben uppfyllde. Droglådan kostar 2.500 kr.

Jazz, blues, argentinsk tango och spelmansmusik. Variationen var stor när Lions Kilafors tillsammans med Norrlanderska Donationsfonden arrangerade en konsert till förmån för Barndiabetesfonden.

Lionklubbarna i Insjön och Leksand, hade i november gemensamt

och Trond till Tjeckien/Slovakien. Först fick de bo hos en värdfamilj omkring en vecka och därefter i två veckor på ett internationellt läger med omkring 2530 andra stipendiater. - Det har gett och lärt oss så mycket, utvecklat våra liv, och det var en upplevelse för livet. Vi tackar Lions, som ger oss denna möjlighet säger Trond och Elena, bilden.

Det svängde rejält i Kilafors gamla biograf när Claes Jansson var på besök. Sveriges främste jazzsångare framförde tillsammans med bandet Grevlings jazz och blues från 20-talet och framåt. Det var en härlig blandning med allt från en hyllning av Billie Holiday, till Povel Ramel och Cornelis Vreeswijk. Grevlings, med kapellmästare Agne Grev i spetsen, bjöd på häftiga musiksolon. Plötsligt tändes lyset i salongen och dagens konferencier, Anna Halvarsson, kommer cyklandes på en röd cykel. - Claes, vi vill höra har du kvar din röda cykel, säger hon och publiken håller med. Den gamla hiten är fortfarande populär. Publiken bjöds också på sköna toner från andra talanger. Ove Strömberg och Kjell Söderström spelade fiol och dragspel. De underhöll även publiken i pausen när det bjöds på kaffe. Anna Halvarsson var inte bara konferencier. Hon visade också vilken skicklig sångerska hon är. Publiken bjöds på några underbara nummer, både som solist och tillsammans med Claes Jansson. Thomas Jonshult fångade publiken när han spelade argentinsk tango på klassisk gitarr. Konserten inbringade över 15 000 kronor till barndiabetes fonden som var en del i Lions rikstäckande insamling till Barndiabetes Fonden. - Det här är en viktig eftermiddag, säger Anna Halvarsson. Vi får fler och fler fall av barndiabetes och pengar behövs till forskning. Alla måste hjälpas åt, säger hon.

Tidernas chans

handlar om att under tre års tid annonsera i dagspress för att göra känt vad Lions gör och står för. Lions har en känd logo och namn, men innehållet är tämligen okänt. Fråga din omgivning så får du se själv. Dagligen kan du se i rikspress och TV Röda Korset, SOS Barnbyar, Bris med flera annonsera. Lions däremot, med få undantag i vissa lokaltidningar, syns sällan. Det vill förslaget till Varumärkeskampanj ändra på. Målgruppen är män och kvinnor, 40 +, som är intresserade av föreningsverksamhet och som ger mer än 1000 kr

per år till välgörande ändamål. Enligt en mätning av Orvesto Konsument (2003:3) så är det cirka 300 000 personer i Sverige som faller in under dessa kriteriet. Se där, en del presumtiva medlemmar kanske? Kampanjen syftar till att berätta vad Lions uträttar och står för att i förlängningen få fler medlemmar till Lions. Kampanjen kommer att ge skjuts åt det rekryteringsarbete som klubbar och distrikt genomför. Du som medlem kommer att märka av kampanjen redan nu under kommande vår, då en första fas inleds

möte, där Lions resestipendiater fick berätta om sina upplevelser. Lionklubbarna uppmuntrar varje år ungdomar i kommunen mellan 17 - 20 år, att söka ett resestipendium, som består av en resa till något europeiskt land. I år fick Elena Mååg, Insjön, och Trond Rosling, Djura resestipendiet. Elena fick åka till Holland

På kommande Riksmöte i Halmstad våren 2005 kommer du som medlem i Lions att ha tidernas chans att vara med och bestämma Lions öde i framtiden. Ska vi förbli det som många säger Sveriges bäst bevarade hemlighet , eller ska vi stiga fram i offentlighetens ljus och synas över hela Sverige? Punkten på agendan på Riksmötet heter Varumärkeskampanj för Lions. Den

The Lion nr 3 - december 2004

Ankrace till förmån för cancerforskningen LC Nipisippans årliga Ankrace i somras gav inte mindre än 30 000 kronor som skänktes till Lions Cancerforskningsfond vid Universitetssjukhuset i Umeå.

Stjärngubbar får det att tindra Så var det dags igen. Lagom till 30-årsjubileet drar stjärngossarna (eller stjärngubbarna som de nu hellre vill kalla sig) i Lions Club Tillberga på sig sina vita särkar och rätar ut struten, laddar stjärnan som varit med sedan starten, och ger sig ut på julmarknader i Västeråstrakten. Ända sedan klubbens tillblivelse har de i ur och skur och halka trafikerat gatorna i klubbens upptagningsområde. 1999 slutade man sjunga offentligt men körledaren Sven Höge rådde alla att spara dressen - och nu är den nerplockad från hyllan och sångarna har klarat strupen. Sång blev det också på 30-årsjubileet där även gäster från bland andra charterklubben LC Skultuna mött upp. Med var fyra av de medlemmar som var med från början och fick motta chevron av presidenten Stefan Kjellnäs. Dessa är Sven Höge, Pelle Berglund, Bror Eriksson och Roland Lindström. Grattis!

som syftar till att förbereda oss medlemmar på kampanjen. En utbildningsdel ska genomföras innehållande lionkunskap baserad på Stegen och om kampanjen i sig. Du kommer att kunna läsa mer om kampanjen i kommande nummer av The Lion. Och det fullständiga förslaget kommer naturligtvis i Riksmötestrycket senare nästa halvår.

lions landet runt

Pengar från konst till barn med diabetes LC Västerås, Lundby, Skultuna och Tillberga har arrangerat en konstutställning på Stadshotellet i Västerås. En aktivitet som inbringat hela 20 000 kronor som går till barn med diabetes i Västerås. På bild ses Stig Schedvin, LC Västerås, själv konstnär.

Gåva till äldre

Den 9 november 2004 överlämnade Trollhättans Lions Club en gåva till äldreboenden inom Trollhättans kommun. Totalt delades det ut 58 800 kronor fördelat på 10 mottagare. Pengarna kommer från ett testamente som klubben förvaltat under ett antal år. Pengarna skulle enligt testamentet gå till gamla, sjuka medborgare i Trollhättans kommun.

Fotograf: Kenneth Lorentzon (bilden fick publiceras utan kostnad, tackar Kenneth)

Halmstad, platsen för 2005 års Riksmöte Halmstad är känd för sina fina sandstränder med havet inpå knuten, för golf, för den goda maten och för kulturen bland annat för att vara hemstad till de berömda popstjärnorna i gruppen Roxette och Gyllene Tider. Mellan den 5-6 maj blir Halmstad också känt för att vara platsen för Lions Riksmöte 2005. Arrangörerna - klubbarna LC Eldsberga, Halmstad, Oskarsström, Simlångsdalen, Halmstad/Kärleken, Harplinge, Söndrum/ Tylösand - hälsar alla medlemmar välkomna till Riksmötet i Halmstad. De är inga nybörjare på att anordna Riksmöte, Halmstad arrangerade ett Riksmöte redan 1964 för 1700 personer och det finns de bland arrangörerna som var med då som även är med nu. Banketten och välkomstpartyt kommer då som nu att hållas i Sporthallen. Alla deltagare kommer att bo på hotell centralt i staden med gångavstånd till de olika anläggningarna Sporthallen och Halmstad Teater. Att B.G Johansson medlem i LC Simlångsdalen och delägare till Simlångsdalens Gästgivaregård - står för maten borgar för god mat, berättar arrangörerna. Dagen innan, den 4 maj, arrangeras den sedvanliga Riksmötesgolfen. Den spelas på Haverdals golfklubb. Själva Riksmötesförhandlingarna och de seminarier som är

Grattis till Melwin Jones!

Gunnel Larsson, LC Luleå Nyckeln, har fått Melwin Jones utmärkelse, bilden. Hon får det för sitt fleråriga engagemang på klubb- och distriktsnivå samt för ungdomsutbytet. Lennart Ahrnlund, LC Örnsköldsvik, har också fått Melwin Jones, liksom Bernth Bevenby och Bror-Erik Johansson, LC Tranås.

inplanerade den 5 maj sker i Halmstad Teater. Nytt för i år är att utskotten, då motioner och förslag gicks igenom, är slopade. Istället finns två seminarier inplanerade; Varumärkeskampanj för Lions (se separat artikel i tidningen) och Funktionshinder med problem och möjligheter . Varför ska jag som medlem åka på Riksmötet? För att få träffa andra Lions från hela landet. För att utbyta erfarenheter och idéer, vara med och fatta kloka beslut och för att ha kul, förstås, säger Bengt Hultén, Riksmötesgeneral. Mottot för Riksmötet är Att hjälpa är en hjärtesak . Partnerprogrammet innehåller en Stadstur, en tur som handlar om Konst och hantverk och en tur som handlar om Livet på landet. Under vecka 51 och 52 räknar vi med att inbjudan med anmälningar och övrig

information ska ha kommit till alla Lions och LEO-klubbar. Vi hoppas på många och snara bokningar, säger Anders Gemfors, som arbetar på RM-kontoret i Halmstad. För mer information kan du gå in på www.lions.se, medlemssidan med inloggning md101 och sedan klicka vidare på länken RM i Halmstad. DU kan också kontakta RM-kontoret på telefon 035-12 83 38, bemannat måndag till torsdag 13:00-17:00.

Tidigare och kommande riksmötesarrangörer; från vänster Finn Bangsgaard - tidigare GRO, Lennart Löf - tidigare RM general, Bengt Hultén RM-general för 2005 och GRO Håkan Johansson.

ARRANGERA NSR-MÖTET 2008 I januari 2008 är det Sveriges tur att arrangera Nordiska Samarbetsrådets möte. Den eller De klubb/ar som är intresserad att stå som arrangör för detta möte skall anmäla sitt intresse till Lions kontor i Bromma senast den 30 april 2005 Fakta: Mötet startar fredag lunch och avslutas med bankett på lördag kväll. Deltagarna kommer från Danmark, Estland, Finland, Island, Norge och Sverige. Totalt deltar ca 150 delegater med partner. Arrangören får ta ut en deltagaravgift på 350:Luncher fredag och lördag, förmiddags och eftermiddagskaffe skall finnas, Ett välkomstparty arrangeras fredag kväll. Bankett arrangeras lördag kväll. En stor möteslokal som tar ca 300 personer och 4-5 möteslokaler för ca 30 st. Partnerna skall erbjudas ett partnerprogram under lördagen. Intresseanmälan skall innehålla följande: Lokaler: storlek och antalet sittande. Priser på logi, förtäringar, lokaler och partnerprogram. Kort redogörelse av de allmänna kommunikationerna till Er ort.Arrangerande klubb/ar och hur stor arrangörsstaben är. Frågor besvaras av IPGRO, GRO eller vGRO

The Lion nr 3- december 2004

lions världen runt Presentation av 1:a årets directorer i Lions internationella styrelse:

Mr Almansa

Mr Anderson

Mr Braga

Mr Chaffin

Mr Crawford

Mr Heywood

Mr Holtet

Mr Ishibashi

Mr Lovisuth

Mr Maggi

Mr Reese

Mr Roberson

Mr Rucks

Mr Singh

Mr Woo

Mr Bonds

Mr Brown

Mr Chigurupati

Presentation av 2:dra årets directorer i Lions internationella styrelse Mr Young

Mr Cote

Mr Datwyler

Mr Gunasekera

Mr Heitman

Mr Laine

Mr Lastinger

Mr Lee

Mr Okubo

Mr Perez

Mr O´Riley

Mr Shwartz

(vars bild tyvärr inte gick att montera)

Mr Sherry

The Lion nr 3 - december 2004

Mr Tschache

Mr Wahl

Mr Wing-Kun

lions världen runt infrastruktur som SightFirst ger kommer att förhindra uppkomsten av blindhet även lång tid efter det att de insamlade projektmedlen har utnyttjats.

24 millioner räddade från blindhet under 15 år, SightFirsts visionära plan lönar sig av Jay Copp För 15 år sedan påbörjade Lions och LCIF en mycket nödvändig resa. Alarmerande rapporter om ökad blindhet i världen fick Lions att starta SightFirst, det mest ambitiösa och omfattande serviceprojekt som någonsin genomförts under Lions 87 åriga historia. Aldrig förr hade Lions samlat in så mycket pengar och avsatt så många arbetstimmar för en enskild kampanj och aldrig hade utmaningarna varit större. Hela 80 procent av alla blinda var det p.g.a. orsaker som hade kunnat förhindras. Därför kavlade Lions upp skjortärmarna, tog alla sina resurser i anspråk och förberedde sig på att rädda synen på en stor del av världens blinda. Nu, ett och ett halvt årtionde efter igångsättandet och med nästan alla insamlade pengar investerade i olika projekt, är det tid att inventera vad vi uträttat. Lions oöverträffade servicearbete har gett förnämliga resultat. 24 millioner har fått sin syn tillbaka eller räddats från att drabbas av blindhet. Hundratals millioner får idag förbättrad synvård. När Lions startade SightFirst motiverades vi av det tragiska faktum att blindheten i de flesta fall var helt onödig. Om rätta åtgärder hade vidtagits skulle människor inte ha förlorat synen och de som drabbats skulle ha fått synen tillbaka säger internationella presidenten Clement Kusiak och fortsätter Lions kan idag vara enormt stolta över att vårt arbete och vår ekonomiska generositet har räddat synen på så många millioner människor . Siffrorna talar Det statistiska måttet på SightFirsts framgångar är häpnadsväckande. Över 20 millioner människor har räddats från att bli blinda. Nära fyra millioner har fått sin syn tillbaka efter gråstarrsoperationer. Antalet räddade och botade människor kommer att fortsätta att växa tack vare SightFirsts investeringar i olika synvårdsåtgärder som hjälpmedel och utbildning av läkare och sjukvårdspersonal. SightFirst har byggt 258

nya ögonvårdssjukhus och kliniker (ytterligare 100 är f.n. under byggnad i Kina) och försett över 300 andra sjukhus med erforderlig utrustning samt utbildat administratörer och över 14 000 professionella läkare och sjukvårdare. I framtiden kommer SightFirst att speciellt inrikta sitt arbete på barn. I samverkan med WHO startade SightFirst världens första globala projekt för att bekämpa blindhet hos barn. 30 ögonvårdscentra för barn håller på att etableras runtom i världen. Särskilt imponerande är SightFirsts arbete att utrota sjukdomen flodblindhet. Tillsammans med Carter Center, nationella hälsovårdsmyndigheter och andra engagerade föreningar och företag har SightFirst medverkat i genomförandet av 55 millioner behandlingar med medicinen Mectizan som donerats av läkemedelsföretaget Merck. Så gott som inga nya fall av flodblindhet har rapporterats från de områden där de omfattande behandlingarna skett och sjukdomen beräknas kunna vara helt utrotad i Latinamerika under 2010. Lions och SightFirst har visat att det preventiva arbetet mot och botandet av blindhet är det mest lyckade och effektivaste av alla åtaganden. Sammanlagt har SightFirst lyckats bota 24 millioner människor till en så förvånansvärt låg kostnad som 6 USA-dollar per person. (Lions samlade in 144 millioner dollar till Kampanj SightFirst; Den totala insamlingsbeloppet på 200 millioner dollar inkluderar ränteintäkter och efterföljande donationer). SightFirsts väl genomtänkta trestegsstrategi i kampen mot blindhet beror till stor del på skicklig planering och ekonomisk kompetens. SightFirst 1. utbildar sjukvårdspersonal, 2. utvecklar infrastrukturer (bygger och utrustar ögonsjukhus och kliniker) 3. kontrollerar sjukdomar som flodblindhet och trakom genom medicinering och hälsovårdsutbildning.

SightFirsts betydelse Det är svårt att till fullo värdera betydelsen av SightFirst. Siffror imponerar men saknar ansikte. Ett barn, en mamma, en pappa eller granne är inga siffror utan den som blir hjälpt av SightFirst är människor, någons son eller dotter, mamma eller pappa. Precis som Joseph Kamanja. Tidigt en fuktig morgon i Afrika promenerar åttioårige bonden Kamanja, iklädd vit skjorta, slips och sportjacka, till Lions ögonundersökningsläger i närheten av där han bor. Några dagar tidigare hade han fått synen tillbaka efter en gråstarroperation på Lions ögonsjukhus i Nairobi, Kenya, och rusade hem för att återigen kunna se sina barn och för första gången även barnbarnen. Nu har han fått en ny uppgift i livet. Tillsammans med Lions i sina gula jackor och de vitklädda ögonläkarna möter han de många byborna som nyfikena samlats för att ta del av hans upplevelser. Med hög och klar röst och rytmiskt svängande armar sjunger han improviserade sånger som tack för att han nu åter kan se. De glädjerika tonerna ljuder över folkmängden och de närvarande lionmedlemmarna deltar leende i glädjen, stolta över att deras insatser nu fick en sådan hjärtevärmande uppskattning. Med all rätt kunde alla Lions stå där bredvid Kamanja och sola sig i glansen av tacksamhet. Om inte lokala Lions aktivt hade ställt upp hade sjukhuset och ögonundersökningslägret inte kunnat fungera, men det var ändå alla världens Lions ekonomiska stöd till och engagemang i SightFirst som gjorde det möjligt för Kamanja och många andra att få sin syn tillbaka. För dem som får hjälp av SightFirst betyder detta betydligt mer än att bara kunna se sin familj och sina vänner eller att njuta av en vacker solnedgång, köra bil eller gå på bio. Förmågan att se innebär större möjligheter att kunna arbeta, försörja familjen och delta i det sociala livet. För barnen innebär det bättre skolgång och tryggare framtid. Bara ett av 10 synskadade barn går i skolan eller får utbildning på annat sätt. Utan syn är man starkt rörelsehindrad. Tack vare Lions starka engagemang i SightFirst kan människor runtom i världen behålla sina arbeten och förbättra sitt yrkeskunnande eller nå framgångar i karriären. Härutöver kan många få både tid och resurser för att själva engagera sig i frivilligt hjälparbete.

industriländer genom sitt välkända program LEHP (Lions Eye Health Education Program) vars uppgift är att informera allmänheten om vikten av att tidigt upptäcka och behandla ögonsjukdomar som orsakas av diabetes och grön starr. Programmet främjar också rehabilitering av nedsatt syn. LEHP har genomförts i USA, Japan, Brittiska Öarna och Irland, Kanada, Australien och Turkiet. Programmet är baserat på USA:s National Eye Health Education Program och har utvecklats av National Eye Institut där. Den starka ökningen av diabetes och ökat åldrande i industrivärlden ger oroväckande signaler om att allt fler kan drabbas av blindhet. I USA räknar man med en fördubbling av antalet blinda under de kommande 20-årsprioden om inga motåtgärder sätts in. Lions arbete mot blindhet SightFirst är helt i samstämmighet med Lions traditioner. Ända sedan Helen Keller 1925 utmanade Lions att bli de blindas riddare i kampen mot mörkret har Lions engagerat sig i arbetet att hjälpa de blinda. Lions antog utmaningen och har nu en ledande ställning i det arbetet. Bl.a. främjade Lions i början av 20-talet användandet av den vita käppen. Andra åtgärder är stöd till ledarhundsverksamheten, hornhinnebanker och ögonundersökningar, något som engagerade Lions långt innan SightFirst bildades. Genom SightFirst fick Lions en större dimension inte enbart genom sin kamp mot blindhet utan även i betydelsen av internationellt samarbete som visar vad Lions i världen tillsammans kan uträtta. För ytterligare information: SightFirsts årsrapport kan laddas ner från www.lcif.org. Klicka på Publications, gå ner till LCIF Background Brochures.

SightFirst i industrivärlden Det är inte bara i utvecklingsländerna som SightFirst satt in sina krafter även om det är där som blindheten är mer omfattande och resurserna små. SightFirst har hjälpt människor i såväl USA som andra

Ekonomistudent från Tyskland söker praktikplats i Sverige. I ett företag eller organisation, två till fyra månader och med start från arpil 2005. Har studerat i Sverige i två terminer. Pratar flytande engelska och lite svenska. Martin Senge, Lutherstrasse 136, 07743 Jena, Tyskalnd martin.senge@home.se

De här tre stegen ger både omedelbara resultat och långsiktiga lösningar. Lions kan förlita sig på att den utbildning och

The Lion nr 3 - december 2004

klubbens inre liv

Av allmänt intresse . Jag bläddrar i lokala tidningar från olika delar av landet och ser förhållandevis många inslag om Lion-klubbar och deras verksamhet. Det bekräftar vad som sagts tidigare att klubbar utanför storstäderna har relativt lätt att få med något om sin verksamhet i det lokala bladet. Oftast förutsatt att de själva lämnat in färdigskrivet material. Alltså är det inte så svart som vi ibland säger att få utrymme i tidningen. Vad är det då för budskap vi sänder? Utan att någon som helst statistik bakom mitt påstående, har jag en start känsla av att den övervägande delen av vad som skrivits handlar om olika typer av insamlingsaktiviteter. Här finns hela paletten av de idérika insamlingar som Lions gör. Det berättas om lotterier, konserter, loppmarknader, bössinsamlingar o.s.v. I vissa fall berättas också om månadsmöten, klubbstyrelse, jubileer och andra fester. Den generella bild som tidningsläsaren får av Lions är alltså att vi samlar in pengar och att vi har möten och fester. Vilka slutsatser kan man dra av det om man vill göra elaka tolkningar?

Det som jag skulle vilja se mera av i lokala reportage och notiser om Lions är att vi berättar hur de insamlade pengarna används. Gärna med en berättelse som innehåller situationen före och efter. I stället för att berätta att Lions Club har samlat in pengar till ett barnhem i Baltikum, kan man lämna en innehållsrikare berättelse om varför man samlade in pengar och hur det gick till när man på plats omvandlade dessa pengar till praktisk hjälp. Gärna med några bilder tagna på plats och helst då inte bara ett antal personer på rad utan människor i aktion. Det finns goda exempel på att klubbar till och med fått med sig en journalist på en hjälpresa . Det går utmärkt att berätta om resultat i stället för insamlingar oavsett om det gäller internationella, nationella eller lokala aktiviteter. Berättelsen måste bara anpassas till sitt sammanhang. Givetvis kan man av integritetsskäl inte berätta om lokala gåvomottagare om det inte är en grupp eller förening som Lions valt att stötta på hemorten. Varför är det då så angeläget att berätta om vad vi uträttar? Kan vi inte agera anonymt och ändå känna samma tillfredsställelse med att ha uträttat något positivt? Visst! Det handlar inte om att sola sig i glansen av vad vi uträttar. Det handlar om trovärdighet. Att kunna komma tillbaka och samla in mera pengar till ett angeläget syfte, blir så mycket lättare om vi berättat vad som hände efter den förra insamlingen. Det gäller naturligtvis också vid öronmärkta aktiviteter. Våra bidragsgivare har rätt att veta att deras pengar användes på rätt sätt. Det är den delen som har störst allmänt intresse! Att vi går ut och berättar om hjälpaktiviteterna gör det också lättare för oss att rekrytera nya medlemmar. De som blir attraherade av vad vi uträttar, är den sorts medlemmar vi behöver få in flera av. Den varumärkeskampanj för Lions, som kommer att presenteras för beslut vid vårens Riksmöte i Halmstad, kommer också att gå ut på att berätta vad vi uträttar och att vi gör det med trivsel och glädje. Bruno Ahlqvist

fototävling Fånga naturen där du bor i Lions fototävling om miljö Av Sue Crosson-Knutson · · · · ·

En tupp som gal på bondgården Vågor som sakta rullar upp mot stranden En katt som lapar mjölk Solnedgång i stadsparken Mäktiga berg klädda med vilda blommor

Kanske är det någon av dessa syner som du möter när du stiger upp på morgonen. Som en av Lions 1,4 millioner medlemmar bor du kanske på landsbygden, i någon förort, centralt i stan eller i tropisk miljö. Lions finns ju i 193 länder och geografiska områden och vars och ens närmiljö varierar givetvis liksom vår planets flora och fauna. 1972 beslöt Lions att engagera sig i arbetet att skydda miljön bl. a. genom träplantering, städning och renhållning i våra närmiljöer, återanvändning m.m. Nu har vi möjlighet att på ett nytt sätt uppmärksamma naturens skönhet. Lions fototävling om miljö Varje Lion vars klubb har betalat sina fastställda avgifter är välkommen att skicka in ett fotografi på sin närmaste omgivning till Lions fototävling om miljö. Fotona skall illustrera vikten av att skydda natur och miljö på den planet som vi har gemensamt. Tävlingen delas in i 5 olika motivkategorier · Stad eller landsbygd · Djurliv · Växter · Väderfenomen · Dela med oss av vår värld (Verksamhetsårets tema) Det är miljön som skall stå i centrum. Fotografera därför inga människor. En höghastighetskamera kan kanske fånga en fjärils flykt bland blommor. Ett svartvitt foto kan visa skogens stillhet efter den första snön som fallit. Daggdroppar, regnbågar, solnedgångar, skogens vilda djur, .dina motiv är oändliga. Varje multipeldistrikt (eller enkeldistrikt - i de fall något multipeldistrikt inte existerar) kan sända in ett fotografi per år, ej senare än den 1 mars till USA. Varje tävlingsbidrag måste innehålla (på ett av organisationens officiella språk) en titel, ett negativ och en beskrivning av fotografiet på max 25 ord och varför

den miljö som avbildats bör förbättras, skyddas eller bevaras. De insända tävlingsbidragen kommer att ställas ut vid den internationella kongressen och att bedömas av kongressdeltagarna i kategorierna ovan samt i kategorin Tävlingens bästa bidrag. Alla tävlingsbidrag skall, på alla tävlingsnivåer, bedömas på ett objektivt sätt av en opartisk jury. Bidragen skall bedömas efter originalitet, konstnärlig utformning och skildring av miljöteman. Alla fotografier måste vara original, icke förändrade på något sätt och tagna endast med syfte att vara med i denna tävling. Fotografier som porträtterar människor kommer att diskvalificeras. Ett fotografi kan inte sändas in som tävlingsbidrag två gånger. Lions Clubs International förbehåller sig rätten att inte godkänna fotografier som inte uppfyller tävlingsreglerna. Alla insända tävlingsbidrag blir Lions Clubs Internationals egendom. Lions Clubs International är ansvarig för att standardisera fotografiernas storlek, för inramning och för utställning av dem. Tävlingsdeltagarna har ansvaret för alla kostnader för att ta fotografierna och att sända in dem. De insända tävlingsbidragen kommer att ställas ut vid den internationella kongressen. Kongressdeltagarna kommer att bedöma det bästa fotografiet i varje kategori och i kategorin Tävlingens bästa bidrag. Lionmedlemmar som har sänt in bidrag och som utses till vinnare vid den internationella kongressen kommer att erhålla ett pris. För mer information e-post: executiveservices@lionsclubs.org eller fax 630-571-1692. Att sända in fotografier till Lions fototävling om miljö Kontakta din distriktsguvernör gällande insändandet av fotografiet, negativet och en beskrivning på max 25 ord. Sänd in ditt fotografier till ditt distriktet. Distrikten sänder sedan ett av fotografierna vidare till multipeldistriktet. Avsändaren är ansvarig för att en fil som skickas via e-post kan öppnas elektroniskt och att fotografiet mottas i gott skick. Kontakta din distriktsguvernör för mer information. Ett ifyllt tävlingsformulär måste medfölja varje tävlingsbidrag.

insändare Kommer Lions att behövas år 2050 ?

tycks ha varit frågan vid ett föredrag av forskaren Erik Blennberger från Ersta / Sköndal Högskola som på inbjudan av GR föreläste om Lions plats i dagens samhälle vid GR-sammanträdet i augusti. Frågan borde kanske ställas Kommer Lions att finnas år 2050 ? Frågorna är naturligtvis helt berättigade med tanke på den tillbakagång som vår rörelse underen rad av år har genomgått. Ett ständigt sjukande medlemstal men också en tydlig svårighet att profilera och anpassa vår organisation till nya förutsättningar. Speciellt är och har problemen varit som störst i storstadsregionerna. Efter mera än 37 års medlemskap i Lions anser jag mig ha både insikt och kunskap om vår organisation för att komma

The Lion nr 3 - december 2004

med följande kommentarer. Låt mig börja med att besvara båda frågorna. Lions behövs idag och kommer att behövas år 2050! Jag tror t.o.m. i större omfattning än idag då behovet av frivilliga insatser säkerligen kommer att öka. Utan att bli politisk skulle jag vilja påstå att ett samhälle utan frivilliga insatser är ett fattigt samhälle! Kommer vår organisation att finnas år 2050? Globalt är naturligtvis svaret JA, men sett ur ett svenskt perspektiv är mitt svar lite mera osäkert. För att svaret utan tveksamhet skall bli JA behövs följande enligt min uppfattning: större förändringsbenägenhet i ledarskapet inom Lionrörelsen ökad dialog mellan ledarskap och klubbarna flexiblare anpassning av organisationen mindre klickbildning inom

ledarskapet applådera nytänkare istället för att frysa ut dem ! bredda funktionärslistan dra bättre nytta av varumärket Lions större ansträngningar att göra inflytelserika personer till medlemmar utnyttja organisationen mera effektivt genom att byta ut gamla befattningsbeskrivningar .

tion med ett starkt socialt engagemang, gemenskap och samhörighet förpliktigar ju i allra högsta grad och hans påstående borde verkligen analyseras av GR som en utgångspunkt för framtidsarbetet. Lycka till! Gunnar Lärka FDG

Listan av förslag kan göras mycket längre men några av dessa helt oprioriterade förslag borde kunna ligga till grund för diskussioner inom GR , DR och andra konstellationer. Det är bara att beklaga att mina erfarenheter av arbete på multipeldistriktsnivå resulterar i alla dessa förslag! Att nämnda Blennberger anser att Lions är ju en probleminriktad organisa-

Posttidning B Lions CLubs International, MD 101 Tidningen The Lion Tappvägen 24 168 65 Bromma

klubbprofilen En annan aktivitet som drar in mycket pengar till klubbens hjälpkassa är julmarknaden på torget, vid klubblokalen. Vidare en gospelfestival som klubben anordnar varje sommar. Hjälpverksamheten är uppdelad på lokal-, nationelloch internationell hjälpverksamhet. Betoningen ligger på det lokala, även om man solidariskt ställer upp på de andra beslutade aktiviteterna. Jag vill påstå att vi är väl kända av Åhusborna och är en välsedd samhällsaktör. Åhusborna vet att vi stödjer barn- och ungdomar och då speciellt sjuka och barn- och ungdomar med funktionshinder. De vet att vi arbetar mot droger och mobbning i skolorna via Lions Quest. De vet att vi varje jul och påsk delar ut gåvor till enskilda som inte har det så lätt i samhället, en väldigt behjärtansvärd aktivitet, säger Peter Olofsson, president (ordförande i klubben). Klubben har inga problem med att vare sig få in medel till hjälpaktiviteterna från Åhusborna eller få klubbmedlemmarna att ställa upp och arbeta för de rika aktivitetsutbud som klubben har. Hur kommer det här sig? Vari ligger hemligheten? Ett av svaren är att klubben har ett väl fungerande inre liv . Delvis bidrar klubblokalen till det men även stämningen mellan medlemmarna i klubben. Man har som sagt inga problem med att få och behålla medlemmar. Medlemmarna är födda 1923 till 1977. Två chartermedlemmar är fortfarande kvar som medlemmar: Sivert Sundin och Lennart Hansson. Jag har sett Lions i många sammanhang i Åhus. När jag läste om Lions och vad man uträttar så ville jag gå med och så är det nu. Det är skojigt att vara med, säger en av de yngre i klubben, Erik Bergström (född 1977). Jag gick med för att det var ett bra sätt att komma in i samhället, att lära känna sitt Åhus, säger Peter Olofsson, relativt nyinflyttad till Åhus. En bidragande orsak till den goda stämningen är den superbt delikata maten som Göran Bäckmark och Willy Nilsson i klubbens eget Matlag står för.

Här är några av medlemmarna i LC Åhus 55 man stora klubb, från vänster: Leif Dahlquist, Jan Seebas, Inge Persson (längst bak med glasögon), Willy Nilsson, Göran Bäckmark (med handduken), Roland Johansson, Sivert Sundin, Peter Olofsson, Jonny Oddstig och Erik Bergström.

LC Åhus, en välmående och väl synlig klubb Lions Club Åhus, som bildades 1962, och idag har 55 medlemmar är en lionklubb som inte alls känner igen sig i den gängse problembilden av Lions en förening med svårigheter att få medlemmar att stanna, få nya medlemmar och för lite synlig i samhället. Åhusmedlemmarna ser ut som levande frågetecken. Nej, det gäller inte oss. Här brottas klubben snarare med problemet, vi får inte bli för många medlemmar då finns det risk att vi förlorar trivseln. Och synlig i samhället det är man, klubben är en väl synlig och aktiv aktör i lokalsamhället. Om inte annat syns det när man kör in i Åhus med sina omkring 9000 invånare på skånska ostkusten. Bland det första som möter en när man kör in i centrum är en stor skylt som sitter på ett godsmagasin vid vägen: Här tar Lions emot loppisprylar varje lördag klockan. Och klubblokalen kallad Korsvirket - gör vem som helst avundsjuk. Den ligger mitt i samhället, vid torget. Den är klubbens egen och den har

en trivsam atmosfär och det syns att det är Lions som huserar där. Dessutom har klubben en egen tidning sedan 18 år tillbaka, som delas ut till alla som bor i Åhus på sommaren även till alla sommargäster och man når då cirka 10 000 människor med sitt budskap. Tidningen bekostas helt av annonser och kommer ut med tre till fyra nummer per år. I övriga utåtriktade aktiviteter skiljer sig inte klubben åt så gräsligt mycket från andra lionklubbar. Man samlar loppisprylar och ordnar en loppmarknad varje sommar, för att få in pengar till hjälpverksamheten. På två dagar tar klubben in cirka 250 000 kronor till hjälpkassan. Men så arbetar klubbmedlemmarna året runt inför loppisen också. Varje lördag tar man, som sagt, emot prylar i magasinet. Sorterar och gör ordning inför loppisen på sommaren. I magasinet lagrar man prylarna. Denna aktivitet sysselsätter 8 medlemmar varje lördag. För varje enskild medlem betyder det arbete sex lördagar per år enbart för loppisen. Man får snacka lite skit Det är en lördag jag ser fram emot. Då kommer man ifrån andra göromål som måste göras på lördagen, man träffas och man får snacka lite skit , säger en medlem som i sammanhanget inte vill stoltsera med sitt namn.

Maten sätter guldkant på mötena Maten är en bidragande orsak till den goda stämningen helt klart. Den sätter guldkant på tillvaron, säger Roland Johansson, tillika sekreterare i klubben. En annan sak som bidrar till det goda inre livet i klubben är att alla medlemmar har en uppgift. Klubben har delat in medlemmarna i olika kommittéer. Det här tror jag är viktigt, alla känner att man har en uppgift och att man behövs, säger Peter. En av kommittéerna är seniorerna, som fyller en viktig funktion för de medlemmar som inte längre går till arbetet varje dag. Seniorerna träffas en gång varannan vecka och har även andra aktiviteter för sig. Ytterligare ett skäl till den positiva utvecklingen för klubben är att Åhus är ett relativt litet och homogent samhälle. Här känner många varandra och de som är medlemmar har ett stort kontaktnät i samhället, en del genom sina yrken. Ett av de mer udda yrkena som är representerat i klubben är ålafiskare. Men så är Åhus känt för sin ål och sina ålagillen, förutom förstås ett känt spritmärke. I det sammanhanget kan skribenten av denna artikel inte låta bli att kalla Åhusklubben för en absolut förebild för andra lionklubbar. Då LC Åhus är berömd för sin goda mat förmedlas här ett recept från deras matlag, som man bjudit medlemmarna på i klubben på ett månadsmöte. Älgbiff med timjansky och bakad potatis. 4 portioner. 4 skivor utskuren älg (i nödfall nötbiff), pepparmix, salt, 1 liten gul lök, 2 ansjovisfiléer, 1 dl rött vin. Skala och skär löken i tunna klyftor, stek i matfett tills de är guldgula. Ta upp löken. Krydda biffarna och stek dem 1-2 minuter på varje sida. Ta upp köttet och håll det varmt. Lägg tillbaka köttet i stekpannan. Tillsätt ansjovis och vin. Koka hastigt tills skyn blivit stark och mustig. Hälls skyn över biffarna och servera direkt. Servera med bakad potatis och lämpligen ett kraftigt rödvin att dricka till.