Issuu

The Lion, svensk utgåva. Nr 2, november 2005, årgång 50

”Trafficking” - det vidrigaste en flicka kan utsättas för. Lions arbetar mot handel med barn.

ledare Jag kan försäkra er att kvalitativ service beror på kvalitativt ledarskap. Men för att förverkliga detta krävs rätt utbildning. Därför prioriterar jag i år utbildning av såväl klubb- som distriktstjänstemän.

PASSION ATT LEDA Dr. Ashok Mehta, President, Lions Clubs International Under nära 90 år har lionklubbarna mycket framgångsrikt kunnat möta de behov som funnits både på hemorten och ute i världen. Det är ett enastående arbete som aldrig hade kunnat genomföras om inte många Lions tagit på sig ledaransvar.

Genom en omfattande utbildning kommer vi att kunna sprida kunskap och instruktioner till de Lions som gärna vill ta på sig ledaransvar och hjälpa andra Lions att höja sin förmåga. Resultatet blir att vi stärker vårt emblem och vårt anseende världen över. Därför uppmanar jag de medlemmar som har utbildningserfarenhet och ambitioner att utveckla sina kunskaper i ledarskap, att delta i Lions ledarskapsinstitut, seminarier för MERLordföranden och Lions utbildningscenter på Internet. Härigenom får vi bättre utbildade ledare som inspirerar klubbarna till ökat engagemang vilket givetvis är det slutliga målet med utbildningen. Helt i överensstämmelse med innevarande års tema Passion att överträffa. En av de viktigaste ansvarsuppgifter som våra ledare har på klubbnivån är att effektivt informera nya medlemmar . Det är dock tyvärr så att hälften av alla Lions som lämnar rörelsen gör det efter bara tre års medlemskap. När de kom in i klubben var de fulla av förväntningar på vad de som medlemmar skulle kunna uträtta, men tyvärr fick de aldrig några uppgifter och chanser till utlopp för sin energi. Istället valde de att lämna Lions till skada, inte bara för sig själva utan även för de många som behöver

Det

finns en tradition av att arbeta mot droger inom Lions i Sverige. Framgångsrikt arbetar vi drogförebyggande sedan många år, genom att påverka attityden hos elever via utbildningsmaterialet Tillsammans i Lions Quest. Nu går vi till angrepp mot droger via ett annat sätt, nämligen hjälper Tullen så att knarket kan stoppas redan vid gränsen mot Sverige.

Att

Så här kan man arbeta inom vårt tema: ”Lions mot våld och droger” 2

stoppa knarket redan vid gränsen är ett bra sätt att minska införseln. Det är nämligen så att 1 kg vid gränsen (koncentrerat) är cirka 10 kg ute i missbrukarled. Det som stoppar knarket effektivast är hunden. Hundens nos är hittills oöverträffad när det gäller att spåra narkotika. Ingen är så effektiv, varken människan eller tekniken, som hunden. Hunden luras inte av något, inte bensinindränkt eller parfymindränkt narkotika till exempel. Därför har Lions nu kommit överens med Tullen som öppnar för att vi får sponsra knarkhundar.

En hundvalp och utbildning kostar 70 000 kronor. Min målsättning är att Lions ska bidra med fem hundar till Tullen. Hittills har två distrikt nappat, 101-S och 101-B. Klubbar kan välja att sponsra ensamt eller gå ihop med flera klubbar, exempelvis i zon eller distrikt. De 70 000 är en engångsinsats. En knarkhund arbetar sedan i cirka 10 år. Det klubbarna får tillbaks är bilder och information från ”sin” fadderhund.

vår hjälp. Det är både klubbpresidentens och hela klubbstyrelsens ansvar att se till att detta inte inträffar. För att lyckas att behålla medlemmarna och deras entusiasm krävs ett starkt och effektivt ledarskap, något som är avgörande för klubbens möjligheter att möta behoven av hjälpinsatser. En stark vilja att leda och ett kompromisslöst åtagande att utveckla högsta möjliga kvalitet i ledarskap, är två av de främsta orsakerna till att Lions Clubs International idag är världens största och mest aktiva serviceklubborganisation. De program som här ovan angetts är den utbildning som alla Lions, som verkligen vill axla ledarskaps-ansvar, behöver delta i. Det är upp till såväl klubb- som distriktsansvariga att se till att dessa redskap finns tillgängliga för att de skall kunna förverkliga sina ledarskapsambitioner. Är du president kan du vara övertygad om att det finns många medlemmar i din klubb som välkomnar möjligheter att skärpa sina kunskaper i ledarskap. Män och kvinnor som gör att din klubb kan sätta sina målsättningar ännu högre i framtiden. Lions som hjälper klubben att bevara traditionen att överträffa de uppsatta målen. Det finns ytterligare ett ledarskaps-ansvar som lionledare på både klubb- och distriktsnivå måste ta på sig, nämligen att inspirera och stimulera medlemmarna till att frikostigt ge av sin tid och sitt kunnande i klubbservicearbetet.

Hunden och hundföraren kan också komma på besök till klubben.

Varför gör Lions det här? Jag får frågan ofta. Mitt svar är att det våld som förekommer i samhället idag är i mångt och mycket relaterat till droger. Missbruk och våld hör ofta ihop. Det kostar samhället mycket pengar, för att inte tala om det lidande de inblandade människorna utsätts för. Projektet fadderhund passar mycket väl in i vårt tema för året: Lions mot våld och droger.

Minns Plus One, vår internationelle president Ashok Mehta har som mål för sitt år att alla klubbar ska öka netto med en medlem och alla distrikt med netto en klubb. Att få nya medlemmar till Lions är också det långsiktiga målet med varumärkeskampanjen som snart går igång. I mellandagarna/januari enligt plan ska annonserna börja publiceras i rikstäckande media. Tänk då på att annonserna endast är ett hjälpmedel till det arbeta som måste göras i klubbarna, nämligen ta in fler nya medlemmar.

Detta vilar på mina och dina axlar, inte på någon annans. Om alla tror att någon annan ska göra detta så kommer inget hända. Det finns ingen annan som kan göra det, bara du och jag.

Vidare vill jag uppmana alla distriktens extensionordföranden att arbeta för att starta nya klubbar. Tänk på möjligheten att utnyttja klubbfilialer. Det är en bra

För att lyckas med detta är det viktigt att visa uppskattning och erkänsla, något som alla lionklubbar i vår organisation bör ha på dagordningen. Medlemmarna behöver känna att deras engagemang uppskattas och att deras lionvänner respekterar deras insatser. Ett erkännande kan vara enkelt och bestå av ett omnämnande, en utmärkelse eller helt enkelt av ett uppriktigt tack. Det viktigaste är att den som blir uppmärksammad känner stolthet och glädje över sitt medlemskap och inspireras till fortsatt engagemang för Lions motto ” We Serve – Vi Tjäna”. Effektivt ledarskap kräver stor skicklighet och många tillämpningar. Det räcker inte att bara att säga ”Följ mig!”. Man måste planera, uppmuntra, ge exempel, assistera, peka på möjligheter, visa uppmärksamhet och mycket, mycket mer. Att omsätta allt detta i praktisk handling och göra det till en väsentlig del av klubbens inriktning stärker vår Passion att över träffa för varje steg vi tar. Jag uppmanar er att skicka in nomineringar till 2006 års Academy Awards of Lions Clubs International. Nomineringar tas emot under december 2005. Välj ut en medlem, klubb, distrikt, sponsor, projekt eller program som du anser vara värt att belönas. Gå in på organisationens hemsida www. lionsclubs.org. för ytterligare information och nödvändigt formulär att fylla i.

start för en ny lionklubb. Det är mycket lättare att starta en klubbfilial, reglerna för hur många man ska vara etc är inte alls lika stränga. Lennart Löf Guvernörsrådets ordförande för 2005-2006

The Lion är ett officiellt organ för Lions Clubs International. Utges efter tillstånd från The Board of Directors på 20 språk -engelska, spanska, japanska, franska, svenska, italienska, tyska, finska, flam-ländska, koreanska, portugisiska, nederländska, danska, kinesiska, norska, isländska, turkiska, grekiska hindi och thai. The Lion i svensk edition utges av Lions Clubs International, MD 101. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Maud Nordell. Översättning: Lars Edwards. Lions Clubs International, MD 101, Tappvägen 24, 168 65 Bromma. E-postl: thelion@lions.se. Vx:08-744 59 00. Tryck: Svenska Tryckcentralen AB, Vällingby, 2005.

Redaktören har ordet Bra aktiviteter lockar nya medlemmar och inspirerar gamla Snart är det dags för Lions annonskampanj att bli verklighet. Det som tagit nästan två år från första förslag till beslut på Riksmötet kommer enligt planer blir verklighet i januari. Annonserna är en del i Lions varumärkeskampanj. Se artikel i denna tidning. Men annonserna är bara en del. En annan del är våra aktiviteter på gator och torg, för att förstärka budskapet om Lions. Det gäller nu att vi alla medlemmar uppbådar all energi vi har för att förstärka annonserna med oss själva, synliga på stan. Vi ska heller inte bara synas utan även ta vara på det intresse från allmänheten som kommer att bli en effekt av annonserna. Vi ska skaffa fler medelmmar till Lions. För det är nämligen målet med varumärkes-kampanjen, att få en ökning av antalet medlemmar, netto. Detta inbegriper också att vi måste se till att vi som redan är medlemmar stannar. Något som också är betydelsefullt i sammanhanget är bra aktiviteter, som syns och som engagerar - både nya och gamla medlemmar. Vad är en bra aktivitet? Ja, fråga 10 personer och du får 10 olika svar. Gemensamt är ändå, tror jag, att aktiviteterna förmår att engagera och beröra. Sådana projekt ger också Lions god PR. Personligen blir jag väldigt berörd av disrikt 101-SVs arbete mot ”trafficking”, se mitten i denna tidning.

Maud Nordell Redaktör

EXECUTIVE OFFICERS: International President ASHOK MEHTA Indien Immediate Past President CLEMENT F. KUSIAK USA First Vice President JIMMY M. ROSS USA Second Vice President MAHENDRA AMARASURIYA Sri Lanka DIRECTORS: LUIS ALFREDO ALMANSA, Bogota,Colombia; ROY H. BARNETTE, Columbia, South Carolina, USA; SEBASTIAO BRAGA, Belo Horizonte, Brazil; RICHARD P. CHAFFIN, Forest, Virginia, USA;

lions hjälper Pakistan

Lina hem från Pakistan

”Lions medlemmar kan känna sig stolta” Onsdagen den 19 oktober kom Lina Eiserman Ålund hem från jordbävningens Pakistan. Lina Eiserman Ålund hade då spenderat den senaste veckan med att, tillsammans med Magnus Nilsson och Martin Sjöholm från Räddningsverket och Lars Tidbäck från den svenska ambassaden i Islamabad, sätta upp tält i Muzaffarabad i den norra delstaten Kashmir. – Det är gott att vara hemma, säger Lina Eiserman Ålund. Om några veckor kanske man kan känna sig nöjd med det man åstadkommit på plats i Pakistan. Just nu känns det så futtigt med bara 75 familjetält och de drygt 240 militära 20-mannatälten, när behovet är oändligt. Men samtidigt får man inte glömma att för varje individ som får tak över huvudet gör det en oerhörd skillnad. Lions blå familjetält har dragit åt sig mycket uppmärksamhet och gillande har hörts både från Räddninsverket, BBC och Pakistansk militär. Lina Eiserman Ålund tycker att det är något som man inom Lions veta. – Räddningsverket har varit jättebra att jobba med och det här samarbetet är kanon, säger Lina. Lions medlemmar ska vara stolta över att man lyckats ta tillvara på och förverkliga en dröm så här bra. Lina och de andra från Räddningsverket flög ner direkt tisdagen efter jordbävningen, medan filtar och tält kom på onsdagen. Tält och filtar blev

WILLIAM J.CRAWFORD, Encinitas, California, USA; ROBERT J. EICHHORN, Metairie, Louisiana, USA; CLAUS A. FABER, Oberndorf Lindenhof, Germany; H. DAVID FIANDT, Ft. Wayne, Indiana, USA; RYU FUSHIMI, Yokohama Kanagawa, Japan; TERRY GRAHAM, Newcastle, Ontario, Canada; LUIS GUERRERO CARRASCO, Guayaquil Guayas, Ecuador; WAYNE HEIMAN, Manawa, Wisconsin, USA; CLIFFORD A. HEYWOOD, Takapuna, North Shore City, New Zealand; JAN A. HOLTET, Rasta,Norway; MIKLOS HORVATH, Budapest, Hungary; SHEIKH KABIR HOSSAIN, Dhaka, Republic of Bangladesh; DR. MIKIO ISHI BASHI, Otaru, Hokkaido, Japan; HOWARD A.JENKINS, Columbus, Mississippi, USA; SOMSAKDI LOVISUTH, Bangkok, Thailand;

Lina Eiserman Ålund, till höger på bild, har varit i Pakistan tillsammans med Magnus Nilsson och Martin Sjöholm från Räddningsverket och Lars Tidbäck från den svenska ambassaden i Islamabad. direkt körda med lastbilskonvoj till Muzaffarabad, en stad 15 mil norr om Islamabad, i ett område som är bland de hårdast drabbade av jordbävningen. På grund av att man fått ner materialet till Pakistan så pass fort, slapp man de trafikstockningar som blev på torsdagen när alla andra hjälporganisationer började anlända till Islamabad.

SERGIO MAGGI, Bari, Italy; SAMUEL A. MILLIKEN, Waynesburg, Pennsylvania, USA; ROBERT W. MOORE, Stockholm, New Jersey,USA; DON REESE, Eunice, New Mexico, USA; G. DURWOOD ”DUR” ROBERSON, Oak Harbor, Washington, USA; DR. BEVERLY A. ROBERTS, Hephzibah, Geor gia, USA; MAYNARD RUCKS, Henderson, Minnesota, USA; MANOJ SHAH, Nairobi, Kenya; L. DOUG SIME, Bridgewater, Massachusetts, USA; A.P. SINGH, Kolkata, India; PHILIPPE SOUSTELLE, Ales Gard, France; KEE-JUNG WOO, Seoul, Republic of Korea; JITSUHIRO YAMADA, Minokamo Gifu, Japan; ERNESTYOUNG JR., Lansing,

- I Muzaffarabad var det armén som bestämde var allt materiel skulle, familjetälten och ett 40-tal militärtält blev uppsatta där, medan resterande militärtält skulle ut i byarna. Det är ingen tvekan om att denna insatsen från Lions och Räddningsverket är väl använda resurser och man kan se fram emot ett fortsatt gott samarbete. Olow Nyman

Innehåll Ledare 2 Lions hjälper Pakistan Om varumärkeskampanjen Landet runt Trafficking Världen Runt Klubbens inre liv Insändare Skäll på knarket

3 4 6 8 10 15 15 16

Kansas, USA.

lions varumärkeskampanj

Några av seminariedeltagarna: Överst från vänster Stefan Sahlin - zonordförande (ZO) i 101-VG, Göran Griffon - MO (medlemsordförande) i 101-U, Gun Hilton-Vikh ZO i 101-B, Agneta Andersson ZO i 101-B. Till vänster bilden nedtill syns: Ordförande för kommittén för framtidsfrågor i 101-A Sven-Arne Wennerberg , regionordförande (region 1) i distrikt 101-A Mats Granath. På andra bilden: Lars Lignell - ZO i 101-N, ElisabetLindqvist - PDG (tidigare distriktsguvernör) i samma distrikt samt Bengt Nyman, PDG och LDC (utbildningsansvarig) i 101-B.

Nu laddar vi upp – En bra helg som gör att vi får mer kött på benen att berätta om den kommande varumärkeskampanjen för medlemmarna i klubbarna. För den behövs! Bra att det görs, vi skulle ha gjort det för flera år sedan, den breda allmänheten, framförallt den yngre generationen, vet idag inte vad Lions är, gör och står för. Så sade en av deltagarna, Göran Griffon från distrikt 101-U, på seminariet om Varumärkeskampanjen i Gävle, helgen 89 oktober. Då samlades drygt ett 30-tal representanter från distrikten för att få information om den kommande kampanjen. Information som deltagarna nu har att föra vidare till medlemmarna i alla klubbar. – Ni är viktiga personer, sade Lennart Löf, bland annat i inledningen till deltagarna. Det är ni som ska föra stafettpinnen vidare till klubbarna. Huvudtemat för helgen i Gävle var att; ta vara på effekterna av Varumärkes-

kampanjen. Målet med kampanjen är att öka kännedomen om vad Lions är, gör och står för hos allmänheten för att på sikt få nya medlemmar. Kampanjen ska ses som ett hjälpmedel till klubbarna i deras arbete med att rekrytera nya medlemmar. Få nya medlemmar För att få nya medlemmar behöver vi, medlemmarna i klubbarna, göra två saker: Ut och synas på stan, prata med människor och föra ett aktivt medlemsvärvningsarbete. Men vi behöver också arbeta för att behålla de medlemmar vi redan har. Eller som Bengt Grönwall, ordförande för Framtidskommittén uttryckte det; stänga bakdörren. – Lions är dess klubbar och det är bara klubbarna som kan se till att få in nya medlemmar och att de gamla stannar, sade Bengt Grönwall vidare. Under helgen i Gävle fick deltagare verktyg för att göra ovan. Ett sätt att få nya medlemmar är att använda sig av det som distrikt 101-SV med framgång under några år har använt –

projekt positiv medlemsutveckling. Deltagarna fick information och verktyg med sig från seminariet. Hur bryta trenden Vidare fick deltagarna tips på hur man bryter trenden att medlemmar slutar genom att öka trivseln och aktiviteter i klubben. Man fick även tips på hur man arbetar med nyklubbsbildning. PDG Inger Löf talade bland annat om filialklubbar som ett bra sätt att börja på. Deltagarna fick även tips på utåtriktade hjälpaktiviteter, om det är så att man inte redan har egna. Det var 101GDs projekt ”Man slår inte”, beskrivet i The Lion nummer 1/2005 och 101-SVs projekt ”Lions mot trafficking”, beskrivet i detta nummer av The Lion samt ”narkotikahundar till Tullen – också beskrivet i detta nummer av The Lion. En del i Varumärkeskampanjen är den annonsering som ska ske i riksmedia. En första etapp är planerad till mellandagarna/januari. Det är i kvällstidningar. Annonseringen där ska pågå i cirka 5 veckor. Därefter blir det uppföljning fram till maj i populärpressen.

Exempel på titlar i populärpress: Vi i Villa, Vår Bostad, Villaägaren, ICAKuriren, Mersmak, Ikea Family, Svensk Golf, Hus och Hem. Expert på media och målgrupp har tagit fram en mediamix där Lions når ¾ av vår målgrupp minst tre gånger under kampanjperioden. Målgruppen är ”den generöse givaren”, som lägger 1000 kronor eller mer på välgörande ändamål per år (Orvesto konsument 2003:3 och 2005:1.). I antal är den gruppen 930 000 människor i Sverige. Av den är cirka 300 000 intresserade av föreningsliv, här finns en del för Lions att bearbeta.

lions landet runt -lidingö runt

Från vänster: Leo Stenman och Bent Larsen från LC Stockholm/Globen, Rolle Ericsson, Christer Lundstedt, Freddy Tingstadius och Bosse Björnspjut från LC Spånga.

Mustafa ”Musse” Mohamed, som vunnit Lidingö-loppet två år i följd men i år blev fyra, gästade Lions tältservering. Här flanerad av Claes Broman och Gun-Britt Andersson båda LC Stockholm/Mässan.

Håller fanan högt gör Birgitta Åkestam - LC Stockholm/Globen och Carl-Gustav Christensson - LC Stockholm.

Redo för att vara korvgubbar för en dag var Sten Åkestam – LC Stockholm/Globen – och Gunnar Schönber g – LC Stockholm/Hässelby, till höger.

Rus av Lions till Lidingöloppet Restaurangchefen himself, Anders Djurberg – LC Stockholm/Globen – pustar ut när allt är på plats.

Här ses generalen (projektledaren) Carl Ehnbom – LC Stockholm/Östermalm.

För andra året i rad ordnade LC Stockholm Östermalm tillsammans med LC Lidingö, LC Stockholm Globen och LC Stockholm Spånga med all matservering under en av årets stora löparfester i Stockholmstrakten, Lidingöloppet.

Det stektes hamburgare, pytt i panna och serverades korv och dryck och snackades Lions så det stor härliga till i de många serveringstälten som fanns inne på området där motionärerna och löparna i Lidingöloppet gick i mål. Överallt såg man Lions i gula jackor. Prata om att synas.

Till sin hjälp hade arrangörerna även 120 lionmedlemmar från andra klubbar i distrikt 101-A. Intresset detta år var så stort från klubbarna att alla inte kunde beredas plats.

Vinsten från arrangemanget, över 120 000 kronor, delar de deltagande klubbarna på, ett bra tillskott till klubbarnas hjälpkassa.

LC Gällö med sina 9 medlemmar konstaterade att klubben delat ut totalt 55 000 kronor under det verksamhetsår som gått, merparten till Tsunamikatastrofen. Man har också hedrat en medlem i klubben, Anders Lundin, för 25 års troget medlemskap.

LC Hallen-Oviken LC Gnosjö arrangerar ”Järnbärardagar” under en helg, som utvecklats till en folkfest i Gnosjö kommun. Årets dagar bjöd på marknad, lådbilsrally, serveringar med mera och HV stjärnan Johan Davidsson och Mattias Remstam var dragplåster. På bild ses HV71 stjärnan Johan Davidsson skriva autografer så att pennan glödde. Evenemanget stärkte klubbens hjälpkassa med hela 145 000 kronor.

LC Älmhult premierar med ett stipendieum Nattvandrarna i Älmhult och Häradsbäck Vendela Engström och Ewa Johnsson. Nattvandrarna gör mycket för ungdomarna i det tysta, menar LC Älmhults president Christer Stjernfeldt.

LC Hallen-Oviken har hittills bidragit till över en miljon kronor till cancerforskningen. Klubben är aktiv att samla in medel till Lions Cancerforskningsfonden i Umeå. Fonden delar ut omkring 6 miljoner kronor varje år till cancerforskningen och dess administration tar endast en procent av omsättningen. Detta beroende på att de som arbetar i fonden arbetar ideellt. Detta ville LC Hallen-Oviken fira och det gjorde man i Ovikens kyrka där kollekt upptogs till just Lions Cancerforskningsfond. Kollekten den gången blev drygt 7000 kronor.

LC Kramfors skänker pengar till barnhem i Ecuador Klubben har skänkt över 100 000 kronor till en stiftelse ”Stiftelsen Soptippen” som stiftats av en kvinna vid namn UllaBrita Palm som arbetar med utsatta barn i Ecuador. Hur det kom sig att lionklubben i Kramfors engagerade sig berättas här. Det hela började med att Lion Börje Eriksson, tillika Kramforsbo, satt och såg på ett program på TV om denna hjälpinsats. Programmet bar namnet ”Ulla-BritaSoptippen-Ecuador”. Börje blev mycket gripen av programmet och såg till att kontakta Ulla-Brita. Börje fick med sig lionklubben i Kramfors och lyckades engagera hela bygden, andra föreningar, företag, kyrkan och hembygdsföreningen bland annat. Börje ordnade med ishockeyturneringar, musikgalor etc där behållningen gick oavkortat till Ecuador. Ulla-Brita har sedan lyckats bygga et center för kvinnor och barn i Eucador, vidare har hennes stiftelse finansierat hälsovård så att barnen från soptippen nu kan få både sjukvård och hjälp till utbildning.

Nej det är inte Sverige för 100 år sedan. Det är Litauen, idag. LC Poseidon/Göteborg hjälper till så gott de kan.

LC Poseidon i Göteborg hjälper de allra fattigaste i Litauen Nu behöver LC Poseidon din hjälp! Klubben har under hösten kört över två lastbilar med kläder, skor, rullstolar och leksaker med mera till barnhem och skolor i Litauen och området kring Kaunas. Där råder stor fattigdom med en arbetslöshet på 60%. – Det råder en stor misär, det är svårt för oss i Sverige att föreställa oss så bedrövligt det är. Vi i LC Götebor g/ Poseidon har i över 10 år kört över med humanitära sändningar till olika områden i Litauen, berättar Gunnar Haeger. – Men vår klubb är liten, endast 17 medlemmar samt våra respektive. Så vi är beroende av att andra lionklubbar och allmänheten hjälper oss med kläder, leksaker och bidrag till transporterna, vilket vi tackar för, fortsätter Gunnar.

– Saken är den att nu har vi fått mer saker än vi har råd att transportera. SÅ VI BEHÖVER HJÄLP med transportkostnaden. Vi uppskattar att kostnaden för transporter är 700 000 – 800 000 per år, vädjar Gunnar Haeger Han berättar att Litauiska Ambassaden i Stockholm hjälp till med rabatter på färjan till Klaipeda. – Lastbilarna har vi fått låna gratis och vi har inga hotellkostnader när vi åker över, vi sover på golvet i gymnastiksalar och äter ihop med barnen och betalar för oss när vi är över, säger han vidare. Är det någon som kan hjälpa LC Poseidon i deras humanitära arbete för de allra fattigaste i Litauen? Ring Gunnar Haeger 0705-685550.

har hittills bidragit med över en miljon kronor till cancerforskningen. Klubben är aktiv att samla in medel till Lions Cancerforskningsfonden i Umeå. Fonden delar ut omkring 6 miljoner kronor varje år till cancerforskningen och dess administration tar endast en procent av omsättningen. Detta beroende på att de som arbetar i fonden arbetar ideellt. Detta ville LC Hallen-Oviken fira och det gjorde man i Ovikens kyrka där kollekt upptogs till just Lions Cancerforskningsfond. Kollekten den gången blev drygt 7000 kronor.

LC Holmsund har medverkat till att en minnesten rests i Holmsund för att hedra de som utförde hjälpsändningar till Finland under kriget. Under några kalla vinterdagar i februari/ mars 1940 bistod Sverige Finland med livsmedel, bränsle med mera genom lastbilstransporter över Kvarkens is mellan Holmsund och Vasa på den finska sidan. Stenen ska hedra de som vågade livet för att räcka ett brödrafolk i nöd en hjälpande hand. Lions Holmsund har stött projektet på många sätt, både med penningbidrag och arbetsinsats av medlemmarna. - Det är onekligen en viktig händelse i Lions anda, som på alla sätt bör kommas ihåg, säger Ulf Geijer, en av eldsjälarna i klubben.

LC Kisa har varit på utflykt i Tyskland. Ett resultat av att klubben firat 50 år. 55 deltagare var borta på en femdagars resa och hälsade på en lionklubb i Köln. Kisaklubben kom i kontakt med Kölnklubben genom att en lionmedlem där har sommarbostad i Kinda. Gruppen fick uppleva mycket på de fem dagarna, en konsert i KölnerDomen, en rasa på Mosel i sol, besök på en vingård och sammankomster med medlemmar i Köln-klubben och från en Belgisk lionklubb, som Kölnklubben har kontakt med. På bild syns paret Stephan och Anneliese Zilliken som äger vingården tillsammans med Per Karlsson och Agneta Lindblom från LC Kisa samt Peter och Bibbi Everts från Kölnklubben.

LC Torshällas årliga septembermarknad slog i år alla rekord avseende antalet knallar som ställde ut, 160 stycken. Många besökare kom till Rådhustorget i Torshälla för att fynda bland det rika utbudet. Det bjöds också på underhållning från scenen där även Lions delade ut ungdomsstipendium till förtjänta ungdomsföreningar i Torshälla. Detta år fick Torshälla Segelsällskap och Mestapiraterna varsitt stipendium. Det delades ut av klubbens president Barbro Bergström.

LC Mörsil ordnade i somras ett ”stock-race”, istället för ”ank-race” i Indalsälven. För att slippa kostnaden för att hyra ankor lät klubben tillverka små stockar som de numrerade. När de den 29 juli släppte i stockarna i Indalsälven, som brusade mer än normalt då, var man lite nervösa i klubben. Men tävlingen förlöpte som den skulle och man kunde sedan kora vinnarna. Tillsammans med kringarrangemang som servering och hattparad fick klubben ett netto av aktiviteten till sin hjälpverksamhet på 24 000 kronor.

LC Västerhaninge utanför Stockholm har varje fredag och lördag loppis i bibliotekets gamla lokaler i Västerhaninge Centrum. Den lokalen får man låna av fastighetsägaren. Sedan starten nionde juli i år har man fått in 70 000 kronor på verksamheten, som går till klubbens hjälpkassa för hjälpprojekt. Lokaltidningen hjälper till att sprida information om loppisen. LC Västerhaninge har 37 medlemmar.

LC Kristina

LC Tollarp och LC Udahamulla bygger upp en skola på Sri Lanka.

En lionklubb i Sverige och en på Sri Lanka räcker varandra händerna LC Tollarp och LC Udahamulla på Sri Lanka samarbetar för att bygga upp en del av en skola som totalförstördes vid Tsunami-katastrofen. Projektet beräknas kosta omkring en halv miljon kronor. Pengar till projektet har LC Tollarp fått från Sveriges Lions Hjälpfond och från Radiohjälpen. Hur det hela började är smått fantastiskt. En medlem i LC Tollarp, Ronny Emilsson, har genom att ha ställt upp som värdfamilj för utländska studenter vid högskolan i Kristianstad fått kontakt med studenter från Sri Lanka. Vidare är en som arbetar på högskolan gift med en srilankes och det paret vände sig till LC Tollarp efter Tsunami-katastrofen. Då föddes tanken på att göra något för Sri Lanka. Kontakt förmedlades till en

person i Sri Lanka, en person som visade sig också vara Lion och medlem i LC Udahamulla. Detta är bakgrunden. – Jag hoppas personligen kunna besöka våra vänner i LC of Udahamulla under våren 2006 och besöka den nybyggda skolan, säger Ronny Emilsson från LC Tollarp. – Att kunna bistå människor i en svår stund över landgränserna är verkligen i Lions anda, avslutar Ronny.

Beställ Lion Mints till din klubb. Stöd Lions i arbetet mot droger, stöd Lions Quest.

Minten finns som: LC Älmhult har ställt upp som sponsorer för cykelhjälmar till 7-åringar i Älmhults kommun. Närmare 200 hjälmar har delats ut. På bild ses klubbens kassör Olle Johansson och president Christer Stjernfeldt med Carl – som just fått en hjälm.

Candy Mints (fruktsmak) med 20 askar i en kartong. Varje ask innehåller 24 rullar. Lion Mints (pepparmintsmak) med 48 askar i en kartong. Varje ask innehåller 12 rullar. Sockerfria Mints tillverkas ej mer och har därför utgått ur sortimentet.

Beställ Mints redan nu! Beställning kan göras: per telefon 0435-541 04, fax. 0435-541 06. Ring för priser! e-mail: lions.quest@telia.com

i Lindesberg har för tredje året i rad anordnat allsång tre sommarkvällar. Lokala föreningar hjälper till med underhållning och den lokala tidningen ger fin publicitet med en sponsrad helsidesannons. Behållningen klubben får in går till drogförebyggande arbete och lokal verksamhet. Klubbens höstaktivitet sker i samband med Linde-marknaden. För 18:de året i rad har klubben ett uppskattat tombolalotteri. Vidare syltar och saftar klubben och säljer det i vackra korgar. Behållningen från detta går främst till Lions cancerforskningsfond och då främst barncancerforskningen.

50 års jubilarer Lördagen fyllde LC Nynäshamn 50 år. Idag har klubben 23 medlemmar men hade på sin storhetstid 50 medlemmar. På klubbens aktivitetslista står en årlig höstmarknad som brukar ge intäkter på cirka 60 000 kronor. Strävan är att skänka merparten av klubbens intäkter till lokala ändamål men även att deltaga i de centralt bestämda aktiviteterna. Varje år bidrar man exempelvis till barndiabetesfonden. Två av pionjärerna finns fortfarande kvar som medlemmar – Agne Nyström medlem 1957 och Eskil Otterlin medlem 1959.

Lions Club Borås har också fyllt 50 år. Medlemmarna och gäster samlades för att fira tilldragelsen på Grand Hotell den 1 oktober. Medlemmen Per-Olof Ardenius var med och startade LC Borås för 50 år sedan och har dessutom haft 100 närvaro sedan dess. Han hedras i klubben med en utmärkelse från internationelle presidenten (International Presidents Certification of Appreciation). Vidare tilldelades tre ur klubben Melwin Jones – Bo Ahnbrink, Hans Emanuelsson och Roger Rosén. Klubben kunde konstatera att an under sin tid samlat in och till hjälpbehövande betalat ut över 8 miljoner kronor.

LC Kramfors har också fyllt 50 år i oktober. Ett 60talet medlemmar och gäster samlades på hotell Kramm i Kramfors för att fira klubben. Klubben har under sin tid hjälpt svårt sjuka människor i samhället och bidragit till handikappidrotten. Det största projektet klubben engagerat sig i är Oradia/Casa Minunata i Rumänien.

lions mot ”trafficking”

”Trafficking är det värsta en flicka kan råka ut för”, säger Anette Axelsson - i mitten - flankerad av Claes Löfstedt - till vänster och Åke Björkman, till höger. De är alla i projektledningen för distrikt 101-SVs projekt ”Lions mot trafficking i Nepal”. Alla tre kommer dessutom från Lions Club Huskvarna.

”Trafficking” är vidrigt Handeln med människor, så kallad ”trafficking” är den tredje mest inkomstbringande brottsligheten i världen, efter vapen och narkotikahandel. Till skillnad från varor kan människor säljas om och om igen. Lions i Huskvarna, som fått med sig hela distrikt 101-SV, har bestämt sig för att göra något åt detta. I alla fall att förhindra att några flickor i Nepal slutar sina dagar på en solkig madrass sjuka av AIDS och undernäring efter år av utnyttjande. ”Hjälp oss att ge henne ett yrke – Lions mot barnprostitution i Nepal”, står det på kampanjmaterialet som Claes Löfstedt, en i projektledningen, från LC Huskvarna lägger sista handen vid. Projektet går ut på att samla in drygt 2 miljoner kronor under våren 2006. För de pengarna ska en skola byggas i Nepal som ska ge ett hundratal flickor om året ett yrke, sömmerska. Skolan ska inte bara

ge ett yrke utan även ge flickorna en grundutbildning. Nepal är ett av världens fattigaste länder och analfabetismen är utbreddBakom sig har klubben drygt ett års förberedelsearbete. Med projektplanering av bygget av skola, med att ta fram kampanjmaterial i form av foldrar för fadderverksamhet, affischer, kampanjtidning med mera, men inte minst, intern utbildning av alla klubbar. – Det är viktigare än man tror att få med sig alla lions i klubbarna. Det är ändå de som ska ut på gator och torg och skapa opinion samt se till att vi får in pengar så att vi kan genomföra projektet, säger Åke Björkman, projektansvarig.

Själva bygget startar först när alla pengar kommit in och Åke Björkman säger, att enligt plan är det från sommaren 2006. Utfasning av projektet sker halvåret 2009. Det är nämligen meningen att nepaleserna ska driva skolan vidare. Lions projekt är hjälp till självhjälp, genom att bygga skolan och se till att lärare anställs lokalt. En del och kanske ett ovanligt grepp för Lions är fadderbarnverksamheten i projektet. För 50 kronor i månaden i två år får man följa en flicka under hennes utbildningstid. Som fadder får man då information om henne och hennes skolgång. Varför detta grepp med faddrar? – Jag har för en annan förening arbetat med fadderbarn och vet att det är ett effektivt sätt att få in medel till att hjälpa. För den som är fadder blir det ett personligt åtagande, även för den som blir

hjälpt, säger Annette Axelsson, LC Huskvarna och fadderansvarig i projektet. Hur kom det sig att det blev ”trafficking”? Åke berättar att distrikt 101-SV gjort en omvärldsanalys och ur den tagit fasta på att svenska folket – i en undersökning gjord av SIDA – förväntar sig att en hjälporganisation ska arbeta för de allra fattigaste barnen och kvinnorna i världen. När då distriktstyrelsen diskuterade detta och undersökte vilken distriktsaktivitet man skulle ta fram för kommande år tog man denna inriktning till sitt hjärta. – Jag kan inte tänka mig något mer angelägnare. Flickorna far så fruktansvärt illa. Jag har besökt Nepal och sett med egna ögon, tillägger Anette.

lions landet runt

Skolflickor i Nepal. Hur kommer det sig då att det blev just Nepal? ”Trafficking” finns i vårt närområde. En rapport från Internationella migrationsorganisationen (www.iom.int), knuten till FN, visar att ”trafficking” är ett utbrett problem i sydöstra Europa. Människor köps och säljs inte bara för sexuellt utnyttjande, utan även för tiggeri, småbrottslighet och utnyttjande som arbetskraft. Särskilt markant är ökningen av handeln med barn som tvingas tigga och bjuda ut sig för att under usla förhållanden arbeta inom jordbruk och byggindustri. Även män är utsatta för ”trafficking”- ofta de som har fysiska eller psykiska problem. Källa: SVD – Ska man lyckas med ett sådant här projekt så gäller det att man väljer ett land där man redan har kontakter och vet att den ekonomiska vägen – så att säga – är säkrad. LC Huskvarna har sedan tidigare erfarenhet av hjälpprojekt i Nepal. Vi har byggt en skola där som nepaleserna nu driver vidare själva med gott resultat, berättar Åke. I projektet ”Lions mot trafficking” ska man även använda kontakter med Lions i Nepal. I projektledningen ingår: Åke Björkman – projektansvarig, Claes Löfstedt – informationsansvarig, Anette Axelsson – fadderbarnansvarig, Ulf Svenzon – utbildningsansvarig och Jan Gustafsson – ekonomiansvarig.

Vill din klubb också arbeta mot ”trafficking”? De klubbar som är intresserade av att haka på kan göra det. Projektet ”Lions mot trafficking i Nepal” är ett projekt som inte bara hjälper ett av världens fattigaste folk, det ger också god publicitet, PR, på orten där klubben

verkar. Ni i klubben får tillgång till det kampanjmaterial som redan tagits fram av kampanjledningen i 101-SV. Skriv ett mail till Åke Björkman, ake.bjorkman@telia.com, eller Claes Löfstedt, namastenepal94@msn.com. Vill du bli fadder? För 50 kronor i månaden i 2 år kan du förändra en flickas liv. Ta kontakt med Anette Axelsson, e-post: anettax@hotmail.com.

Fakta om ”trafficking”: 1,2 miljoner barn är utsatta för ”trafficking”, enligt Unicef. ”Trafficking” betyder handel med människor. Det är den tredje största inkomstbringande brottsliga verksamheten i världen, efter vapen och narkotikahandel.

I sydöstra Europa är problemet med ”trafficking” utbrett. De flesta som hamnar i trafficking kommer från Albanien, Rumänien, Moldavien, Ukraina, Bulgarien och Kosovprovinserna. Män – ofta med psykiska och fysiska handikapp – barn och kvinnor köps och säljs. Syftet är sexuellt utnyttjande, brottslighet, tiggeri och arbetskraftsutnyttjande. Även från fattiga länder i andra delar av världen förekommer ”trafficking”. Exempelvis Nepal, Irak, Georgien, Mongoliet , Libanon, Armenien och Uzbekistan. Källor: Ecpat, Unicef, Rädda Barnen, IMO – internationella migrationsorganisationen (knuten till FN), artikel ur SVD 17 oktober 2005.

Fakta om Nepal: Nepal är ett av världens fattigaste länder. ”Trafficking” är ett utbrett problem. Nepal har minst 2000 bordeller. Bara i huvudstaden räknar man med att det finns 500 barn i prostitution. Cirka 7000 barn förs årligen över gränsen till andra bordeller. Nepal är ett litet men tättbefolkat land. Det ligger mellan Indien och Tibet. Landets yta motsvarar 1/3 av Sveriges yta och består till stor del av berg. Folkmängden är 25 miljoner. Största inkomstkällan är turismen. Denna har minskat på senare år på grund av politiska konflikter i landet. Majoriteten av landets befolkning är analfabeter. Huvudstaden heter Kathmandu och beräknas ha 2 miljoner invånare.

Bara handeln med barn omsätter årligen 7 miljarder dollar. Grogrunden är fattigdom, brist på utbildning och framförallt flickors låga status. Det som driver människor in i ”trafficking” är usla förhållanden i hemlandet och falska lockelser om ett bättre liv i väst. Människosmugglarna är skickliga på att ändra sina transitvägar så fort polisen är dem på spåren. De arbetar också alltmer under en fasad av legitimitet, som försvårar arbetet med att spåra dem. Ibland rövas barnen bort eller säljs av sina egna familjer. Ibland lockas barnen med löfte om ett bättre liv. Ofta står både gränspersonal och polis på förövarnas lönelista och blunder för problemen i sitt eget land.

International President Ashok Mehta Motiverar Lions med mottot PASSION ATT ÖVERTRÄFFA (Skall publiceras enligt direktiv från LCI.)

”Jag

tror att om Lions Clubs International skall kunna behålla sitt anseende som världens främsta och mest aktiva serviceklubborganisation måste varje medlem engagera sig med passion – passion för våra ideal att förbättra vårt humanitära arbete för världens nödlidande människor. Det är den passionen som Lions helt enkelt måste konkretisera för att kunna möte de många utmaningar som vi står inför avseende växande behov av humanitär hjälp och ökade insatser för att stärka vår organisation genom tillväxt av klubbar och medlemmar.”

Genom det här uttalandet fastställde Lions internationelle president Ashok Mehta vad han anser vara det kriterium som behövs för att alla världens Lions skall leva upp till vårt motto ”We Serve”. Hans personliga filosofi är helt i överensstämmelse med hans inriktning som människa och Lion som i flera årtionden engagerat sig i arbete för att hjälpa både samhälle och enskilda människor i nöd: ”Service till både människor och Gud.” President Mehta anser att detta skall vara den grund som världens Lions bygger sitt ledarskapsansvar på. Frivilligt engagerade män och kvinnor med passion, kraft och energi.

Det var dessa tankar som inspirerade honom att anta mottot Passion att överträffa. Ett ideal som han kommer att verka för under sitt år som exekutiv chef för Lions Clubs International. ”Jag lovar”, säger han, ”att ägna årets 12 månader åt att hjälpa Lions nära 1,4 miljoner rmedlemmar att inse det stora behovet av att förverkliga den här passionen och de höga ideal som vårt emblem har stått för under nära 90 år.”

Ashok är vår 88:e internationelle president och föddes som yngst av sex syskon (fyra bröder och en syster) i Rajkot som är huvudstad i indiska staten Gujarat. Hans pappa var en framstående lärare och deltog i utformningen av utbildningssystemet i Indien efter självständigheten från Storbittanien 1947. Hans äldste bror bodde i USA och var där expert inom textilkemi. Av hans andra bröder arbetade en inom Calcuttas téindustri, en annan var revisor som president Mehta samarbetade med och en tredje broder var kirurgisk ortoped. Hans syster var borgmästare i New Delhi och deltog aktivt i utvecklingen av nationens huvudstad när Indira Gandhi blev premiärminister. Vår nye internationelle presidents studerade ekonomi i Bombay där han tillsammans med sin bror blev auktoriserad revisor. Han avbröt dock sina studier och fick anställning som administratör i företaget Mukand Iron 10

Ltd., ett privat företag med nära 10 000 anställda. Där arbetade han i 40 år med försäljning, marknadsföring och andra administrativa uppgifter. Sedermera blev han överflyttad till New Delhi där hans syster verkade. Genom sin svåger blev han presenterad för premiärminister Indira Gandhi som imponerades av hans administrativa kunnande. Tack vare detta fick han flera konsultativa uppdrag i hennes regering.

President Mehta har nu gått i pension men fortsätter att vara en framträdande ledare, inte bara i sitt yrke utan även som kontakt-person mellan regeringen och frivilliga or ganisationer. Hans hustru Kokila har ekonomisk utbildning och har sedermera även tagit examen i sociologi och tjänstgjort som socialarbetare. Hon och president Mehta bodde som grannar och 1960 gifte de sig med varandra. De har en dotter, Shital, som arbetar som textil designer med uppgifter i både Indien och USA. Innan

Ashok Mehta blev medlem

kom han i kontakt med Lions när han var ung. Lionklubbarna ansågs vid den tiden huvudsakligen engagera sig i arbetet att förhindra blindhet. Ett stort antal män, kvinnor och barn som behövde vård kom till Lions ögonläger speciellt under semestertider då de studerande var borta från skolan och skollokalerna stod tomma och därför kunde användas av Lions för deras synvårdsprojekt.

Hur kommer det sig att Lions var så uppskattade för sina insatser för människor i nöd? President Mehta förklarar att Lions kunde disponera sin tid och ställa upp för att ge personlig service och finansiera operationer mot grå starr och andra sjukdomar med ett 99-procentigt resultat. De här ögonlägren var inga engångsföreteelser utan så fort som ett läger var klart öppnade Lions ett nytt. ”När jag såg hur tacksamma patienterna var insåg jag att Lions var den organisation där jag skulle kunna göra nytta”, minns presidenten. Lions i Indien och grupperna av ögonspecialister ansvarade varje år för mellan 10 000 och 20 000 operationer vid de olika lägren. Men när president Mehta blickar tillbaka på 1991 minns han att det året blev en vändpunkt i Lions kamp mot blindheten. Det var då som sjukhusen började användas av Lions för att rädda synen hos de många drabbade och utblottade människorna. Därför kunde ögonlägren slopas nu när arbetet kunde bedrivas effektivare och mer professionellt. Tack vare anslag från LCIF kunde man bygga skolor för att utbilda vårdare, läkare, administratörer och annan medicinsk personal vilket dramatiskt ökade Lions produktivitet i kampen mot den onödiga blindheten. Som en följd av detta utförs nu 100 % av alla operationer på sjukhusen. President Mehta är mäkta stolt över vad Lions har uträttat i Indien och att 50-årsjubileet kommer att firas under hans presidentår. Den första lionklubben, Bombay Host Club, bildades 1956, mycket tack vare stora insatser av Lions från Pennsylvania i USA. Idag har Indien över 142 000 Lions i 5 000 klubbar och är ett

av de länder i vår organisation som ökar kraftigast i antal medlemmar.

Efter flera uppdrag i klubben valdes han 1979 till distriktsguvernör i distrikt 323-A och deltog då i Convention i Montreal. Intresset för Lions internationella arbete blev än starkare när han 1986 valdes till international director (ledamot i Lions internationella styrelse). Sedan dess har han deltagit i ett stort antal olika internationella sammankomster. Härigenom har han lärt känna många lionländer och insett betydelsen av LCIF som en viktig resurs i deras arbete för människor i nöd runtom i världen. LCIF´s roll belystes kraftfullt när Kampanj SightFirst genomfördes i början av 90-talet. President Mehta satt med i kampanjens internationella kommitté och var imponerad av målsättningen att samla in 120 miljoner dollar. ”Jag tyckte att det var omöjligt att nå det högt uppsatta målet” medger han, ”men när resultatet blev 144 miljoner dollar förstod jag vad Lions starka vilja och passion kan uträtta för att förhindra den onödiga blindheten i världen. Kampanj SightFirst var unik på så sätt att vi samlade in pengar från oss själva. Tidigare hade vi huvudsakligen samlat in pengar från allmänheten men nu visade det sig att Lions själva kan vara mycket generösa när ändamålet är det rätta. När vi nu har lanserat SightFirst II ser jag fram mot ännu större resultat av insamlingen för kampen mot blindhet”, säger president Mehta förhoppningsfullt.

”Tack vare pengarna som samlats in enbart i Indien.” säger han, ”har vi kunnat genomföra över tre miljoner ögonoperationer utan kostnad för de drabbade. Härutöver har vi i mitt hemland byggt 100 ögonsjukhus och synvårdsinrättningar. Det finns 37 miljoner onödigt blinda i världen och 16 miljoner av dem bor i Indien. Behovet av vård är därför oändligt stort. Jag är övertygad om att Kampanj SightFirst II kommer att göra det möjligt för oss att göra ännu större insatser för världens blinda”. Kanske vår nye internationelle presidents målsättning är ganska blygsam sett mot det akuta behovet av nettotillväxt. Men om målet uppnås kommer vi att stärka vår organisation som aldrig förr. Varje distrikt uppmanas att bilda minst en ny lionklubb och varje klubb att rekrytera minst en ny medlem netto med det slutliga målet att alla klubbar skall ha minst 20 medlemmar vardera. President Mehta är övertygad om att vi kommer att lyckas att nå de uppsatta målen. Han ser även fram mot att Lions kommer, om inte i år så i alla fall inom den närmaste tiden, att finnas i 200 länder och geografiska områden. President Mehta är övertygad om att alla Lions kommer att samarbeta för att gemensamt möta de stora behoven av humanitär hjälp. Han betraktar all verksamhet som Lions idag utför som en grund för att hedra det omfattande testamente som Lions Clubs International skrev 1917 – en beslutsam och obegränsad passion att överträffa.

Sälj julkärvar! Många lionklubbar har sålt julkärvar med bra förtjänst. Beställ för leverans till advent. Ring: 0456-268 50, 0705-253322 Fax: 0456-268 53 K-G Paulsson Bär och Grönsaker AB

Lions hjälp efter Katrinakatastrofen (skall publiceras efter direktiv av LCI.) Tidigt på måndagsmorgonen den 29 augusti i år slog orkanen Katrina till mot människor och bebyggelse på USA´s kustområde längs mexikanska golfen – från Louisiana till den smala landremsan Florida Panhandle.

Vi skriver nästa kapitel i SightFirsts historia Den historiska bakgrunden till Lions kamp mot blindhet har många spännande och gripande inslag. Det hela startade med Helen Kellers dramatiska vädjan till Lions att bli ”de blindas riddare”. En tidig höjdpunkt var den vita käppens införande som en symbol för de blindas oberoende. Lions läger för blinda barn, öppnandet av regionala ögonbanker och stöd åt utbildning av ledarhundar är ytterligare exempel som berikar historien. Men allt detta var prologer till bildandet av SightFirst 1990. Ett djärvt initiativ som förde fram Lions engagemang för de blinda till sådana höjder som t.o.m. under året innan var helt otänkbara. Nu skriver vi ett nytt kapitel i berättelsen om kampen mot blindhet. Under ”Kampanj SightFirst II” samlar vi sannolikt in 150 miljoner dollar för att genomföra nästa generations SightFirstprogram med sikte på att rädda 37 miljoner människor från ett liv i mörker. Kampanj SightFirst har redan kommit en bra bit på väg sedan den officiella starten vid 2005 års Convention i Hong Kong då 24 generösa och engagerade Lions vardera donerade 100 000 dollar eller mer. Dessutom åtog sig

alla kongressdeltagarna enhälligt att på nytt vara de Blindas Riddare och uttalade sin starka vilja att i Helen Kellers anda göra Kampanj SightFirst till en framgång. För att säkerställa att informationen om Kampanj SightFirst II och att varje enskild medlem ges möjlighet att delta i detta viktiga arbete, är en kampanjorganisation under bildande. Redan är hundratals lionledare igång med att organisera arbetet och utbilda sina lionvänner. Över 8 000 lionledare runtom i världen beräknas vara engagerade i förberedelserna och genomförandet av Kampanj SightFirst II. Vad är det som gör att så många engagerade Lions frivilligt ger av sin tid och kraft i det här arbetet? Vi tror att orsakerna är vetskapen om ….. - att 6 insamlade dollar gör att SightFirst kan rädda synen hos en person någonstans i världen. - att det är möjligt att utrota sjukdomen flodblindhet i Latinamerika före 2010. - att ett par glasögon kan innebär skillnaden mellan ett barn som utvecklas och lär sig på normalt sätt än ett som har ett mycket litet, om än något hopp för framtiden. - att 95 procent av de som har nedsatt syn inte får anpassade hjälpmedel eller rätt utbildning som

underlättar tillvaron I nästa kapitel som vi nu håller på att skriva, uppmanas alla klubbar att redan i år genomföra en extra insamlingsaktivitet till förmån för Kampanj SightFirst II för att förbereda de intensiva insamlingsaktiviteterna under verksamhetsåren 2006-2007 och 20072008. Hur kommer det här kapitlet att sluta? Ja, det är upp till dig själv och tusentals engagerade klubbar i världen. (Skall publiceras enligt direktiv från LCI.)

Vet du att… Det är tack vare Lions som den vita käppen kom till för blinda.

Kraften uppmättes till 4 (på skalan 1-5) med vindhastigheter på upp till 225 km i timmen, enorma regnmängder och 6 meter höga svallvågor som slet sönder kustområdena med mycket stort antal döda, sönderslagna bostäder och andra byggnader som följd. Staden New Orleans som var utsedd till värd för Lions Clubs Internationals Convention 2006 låg till 80 % snart under vatten. Även nu i skrivande stund försöker man utvärdera förstörelsen och det kommer att ta lång tid innan vi vet katastrofens omfattning. Vår conventionkommitté följer utvecklingen mycket noga och ger löpande information på både Lions Clubs Internationals och LCIF´s hemsidor. Boston är utsedd till ny stad för Convention 2006, se LCIs hemsida (nås från www.lions.se). Lions i hela världen sänder sina tankar och djupa beklaganden till de drabbade. Budskapet är att de inte är ensamma i sin sorg, inte heller ensamma i sina försök att bygga upp de sönderslagna samhällena på nytt och ta hand om dem som överlevde naturens vrede. LCIF kommer att göra allt man kan för att de drabbade skall kunna återvända till ett normalt liv. Ett större katastrofanslag på 200 000 dollar är redan utbetalat och drabbade distrikt får s.k. nödhjälpsanslag. Tre anslag på vardera 10 000 dollar har godkänts för distrikten 8-O, 8-S och 8-I i Louisiana. Ännu fler anslag kommer att godkännas så fort som berörda distriktsguvernör kontaktar LCIF. LCIF har upprättat en särskild fond för öronmärkta medel för de Lions som vill delta i hjälparbetet. Checker, utställda på LCIF och med notering om att betalningen avser Katrinaorkanen, kan skickas per post till Lions internationella huvudkontor. Tack på förhand för all hjälp vi kan få. Utöver donationer är vi övertygade om att Lions, liksom man tidigare gjort vid stora katastrofer, även nu vill hjälpa till på olika sätt. Därför har med styrelsens godkännande en särskild styrkommitté utsetts för att underlätta hjälparbetet. Den kommittén består av fyra Lions i ledande befattningar från de fyra mest drabbade staterna med uppgift att vara kontaktpersoner med LCIF, Lions i katastrofområdena och de Lions som vill hjälpa till. edbobl@carthlink.net. Past Director Bonds har uppgiften att övervaka arbetet för att samordna såväl kort- som långsiktiga hjälpinsatser. Vi är alla djupt bedrövade över den mycket stora förlusten av människoliv och den totala förödelse som orkanen förorsakat. Våra tankar och böner går till de många drabbade som nu försöker bygga upp sina liv och samhällen. Med hälsningar Dr. Ashok Mehta President, Lions Clubs International Dr. Clement F. Kusiak

Vi följer upp: LCIF hjälper Tsunami-drabbade i södra Asien (skall publiceras enligt direktiv från LCI.)

Lions och Johnson & Johnson räddar synen hos barn av Joshua Friedman (skall publiceras efter direktiv av LCI.)

Många Lions i Thailand återvänder till skolan, inte för att lära utan för att undersöka synen hos barn och dela ut glasögon. Under tre år har grupper av Lions, sjukvårdare och anställda vid Johnson & Johnson Vision Care undersökt närmare 350 000 barn för att upptäcka eventuella brytningsfel och andra ögonåkommor. Det här arbetet är ett led i programmet ”Sight for Kids”, ett ambitiöst och framgångsrikt samarbete mellan LCIF och Johnson & Johnson Vision Care som erbjuder synundersökningar och utbildning i ögonhälsovård för barn. Företaget har åtagit sig att under fyra år utbetala upp till 835 000 dollar för att genomföra Sight for Kids i Korea, MD 300 i Taiwan, Hongkong, Indien, Kina, Malaysia och Thailand. Enligt U. S. National Eye Institute förorsakar myopi (närsynthet) i vissa asiatiska länder betydande synnedsättningar hos över 15 % av barn under 15 år. Samma studier visar tyvärr att hälften av alla fel på skolbarnens ögon inte blir upptäckta eller åtgärdade.

När ”Sight for Kids”-programmet i januari genomfördes vid en av skolorna i Bangkok deltog många Lions, sjuk-vårdare och över 70 representanter för Johnson & Johnson Vision Care för att dela ut glasögon till de barn som tidigare fått sina ögon undersökta. Även Bang-koks vice borgmästare bevistade evene-manget som hedersgäst och kunde notera att cirka 750 barn hade olika synfel och därför, utöver glasögonen, skulle få sina ögon behandlade på sjukhus. Sedan programmet infördes i Thailand i oktober 2002 har ”Sight for Kids” undersökt 345 373 barn i 431 skolor i Bangkok. 6 245 barn fick glasögon och ytterligare 231 behövde sjukhusvård för åkommor som skelögdhet, nedsatt synförmåga m.m. Programkommittén kontrollerar hela tiden att de barn som behöver vård verkligen får det. Man beräknar att antalet vårdfall kommer att öka inom de närmaste månaderna. 921 Lions, lärare och andra frivilliga har utbildats för att kunna genomföra dessa ögonundersökningar. Lions förre internationelle styrelseledamot Vuthi Boonnikkornvoravith hjälper till att samordna programmet mellan Lions i Thailand, Johnson & Johnson Vision Care, Allmänna Hälsoministeriet och Bangkoks Stadsfullmäktige. Som teknisk expert deltar Dr. K. Konyama, LCIF´s tekniske rådgivare för Sydöstra Asien. ”Sight for Kids” utbildar lärare och andra frivilliga i Thailand för att skolbarnen även i framtiden skall få sina ögon undersökta. Detta gagnar inte bara barnen utan främjar även det fortsatta samarbetet mellan skolpersonal, sjukvårdare och Lions. Programmet kommer att utvidgas till allt fler skolor i såväl Bangkok som intilliggande områden. Innan året är slut kommer ytterligare 420 000 barn att få sina ögon undersökta tack vare Lions. Allt till en så låg kostnad som cirka 1:50 kr. per barn.

LCIF har mobiliserat 15 miljoner dollar för uppbyggnadsarbeten i tsunami-drabbade områden i södra Asien. Lokala Lions föreslår mindre kostsamma men stabila och komfortabla bostäder, skolor, vårdcentraler, sjukhus, barnhem och brunnar med rent dricksvatten. I varje land som drabbats har Lions tillsatt en särskild hjälpkommitté, Lions Tsunami Relief Committee, för att samordna arbetet och de lokala lionprojekten. De här kommittéernas olika förslag skickas direkt till LCIF och inte via de lokala Lionklubbarna. Vid LCIF´s styrelsesammanträde den 31 mars i år beslöt förtroenderådet att godkänna ett anslag på 1,25 miljoner dollar till vart och ett av de drabbade länderna. Pengarna skall främst bekosta igångsättningen av de långsiktiga återuppbyggnadsplanerna. LCIF hade anmodat Lions tsunamikommittéer i berörda länder att skicka in en detaljerad plan över hur man avsåg att använda pengarna. De inkomna förslagen granskades av personalen innan de skickades vidare till LCIF´s ordförande för godkännande. Hjälpinsatser i Indien Från Lions tsunamikommitté i multipeldistrikt 324 i Indien kom förslag på att använda pengarna till bostäder, rehabiliteringscentra, dricksvattencisterner, primärhälsocentra, skolor och ett hem för föräldralösa barn. Flertalet av distrikten deltar i det föreslagna programmet men huvuddelen av resurserna kommer att tilldelas distrikten på östkusten från Chennai till Nagapatinam som är de hårdast drabbade områdena. I juli i år besökta LCIF´s personal Indiens sydöstra kust för att inspektera arbetet och sammanträffa med engagerade Lions. Besöket resulterade i en första utbetalning på 412 500 dollar till tsunamikommittén för att snabbt komma igång med återuppbyggandet. Hårt drabbade Aceh-pr ovinsen I Indonesien har LCIF utbetalat 418 375 dollar i tre etapper. Den indonesiska tsunamikommittén har byggt två lionbyar

med 205 bostäder i Aceh-provinsen. LCIF har finansierat 320 bostäder med elektricitet, allmänna toaletter och sex djupvattenbrunnar. LCIF´s personal besökte Indonesien i juli för att se hur återuppbyggnadsarbetet efter tsunamikatastrofen i Aceh fortskrider. Besöket sammanföll med besök av både PID Barry Palmer och LCIF´s ordförande Clement Kusiak. Tillsammans med Indonesiens tsunamikommitté gick man igenom det aktuella arbetet och diskuterade planer för framtiden. Gruppen besökte också byn Seunuddon och de 200 bostäder för tsunamidrabbade som finansierats av Lions och LCIF. Även huvudstaden Banda Aceh besöktes för att inspektera läget 6 månader efter katastrofen. Nya projekt i Indonesien inkluderar åtgärder för att förbättra ekonomin i de två lionbyarna och levnadsvillkoren för de drabbade i Banda Aceh. Indonesiska Lions tsunamikommitté har även begärt att få medel till att bygga en tredje Lionby. Lions i Sri Lanka bygger bostäder Det redan godkända LCIFanslaget på 1,25 miljoner dollar kommer enligt förslaget att användas till byggande av 318 bostäder på fem orter. På den västra delen av ön byggs 40 hus i Modera/M´kuliya, Colombo, och 70 hus i Bandaragama, Pandura. I den södra delen bygger man 20 bostäder i Dodangoda, Kalutara och i öster färdigställer man 105 i byn Kuchhaveli, Trincomalee plus 83 i Pothuvit, Ampara. Även Sri Lankas Lions fick besök av LCIF´s personal vilket i september i år resulterade i en första utbetalning av 412 500 dollar. Sri Lanka Lions förväntas föreslå ytterligare bostadsprojekt i sitt program. Thailand I Thailand har Lions tsunamikommitté redan fått 702 583 dollar i två etapper (300 454 i juli och 402 129 i september) för att samtidigt bygga två Lionbyar på två olika öar med totalt 195 bostäder. Den första byn med 80 en familjs bostäder på ön Lanta Island, beräknas vara färdig i december 2005.

Lions SightFirst i Madagaskar: En framgångsmodell av Sonia L. Pelletreau

Familjen Randall (från vänster till höger): Lions Fred, Mary, Nick och Patrick

En mamma berättar om LCIFs och Lions hjälp till hennes handikappade son Varje år finansierar LCIF hundratals projekt. Många av anslagen gör det möjligt för Lions att hjälpa skolor och handikappcentra. Under år 2000 delade LCIF ut ett s.k. standard matching anslag (mottagande klubb/distrikt ställer upp med samma belopp) till Lions i Michigan, USA, Distrikt 11 A-1 för att utveckla Penrickton Center för handikappade barn. Det var inget speciellt märkvärdigt med det här utvecklingsanslaget men ändå var det en utmaning att vidga horisonten för barn. Här berättar Mary Randall i Lincoln Park, Michigan i USA, om hur Lions och LCIF hjälpte hennes son genom sitt stöd till Penrickton Center. Vår son Nicholas föddes 1985. Förlossningen gick helt perfekt varför vi inte befarade några problem. Men till vår bestörtning föddes han med bara ett öga som dessutom var en tredjedel så stort som ett normalt öga. I övrigt syntes han vara ett vackert och friskt barn som fyllde oss med glädje. Tiden gick men Nick utvecklades inte på rätt sätt. Kort efter den första större operationen, när han fyllt sex veckor, föreslog neurologerna oss att placera honom på någon institution eftersom han sannolikt inte skulle leva året ut. Även om han gjorde det skulle han med all säkerhet varken kunna gå eller tala. Vi fortsatte dock att vårda Nicholas efter bästa förmåga. Under hans första 16 månader opererades han nio gånger. När han fyllde 2 år fick han diagnosen cerebral pares och kronisk astma. Han kunde inte ens sitta utan bara rulla runt. Lyckligtvis fick vi av en skollärare som brukade komma hem till oss, rådet att kontakta Penrickton Center för blinda barn som ligger i Taylor. Min make Fred och jag besökte centret och blev helt överraskade när vi såg hur ljust och

trevligt allting var. Det gav inte alls något intryck av sjukhus som vi först hade trott. Barnen sprang omkring och lekte och personalen fanns alltid på plats för att ta hand om dem. Det var ett lätt beslut att låta Nick vara där ett par dagar i veckan. Nick fortsatte att växa och gjorde allt fler framsteg. Han lärde sig att sitta, gå, äta och klä sig själv, allt under överinseende av Penricktons underbara personal. Jag såg hur lycklig han var. Till slut lät vi honom tillbringa fem dagar i veckan på centret och delta i ett utökat utbildningsprogram. Både Nick och hans kamrater fick med andra ord en normal barndom med allt vad det innebär. Förvånansvärt är att Penrickton Center gör allt detta utan något stöd från stat eller regering. Men bedriver verksamheten enbart tack vare bidrag från enskilda personer och från organisationer som Lions Clubs. Nick lämnade Penrickton när han var 13 år. Han fortsätter att besöka centret vid festliga tillfällen och deltar i utfärder och insamlingsaktiviteter. Vi är oändligt tacksamma för all hjälp och vägledning som vi fått från Penrickton. Vi är också tacksamma för den hjälp vi fått av LCIF och de många lionklubbar som stöder Penrickton Center. Vi visste inte mycket om Lions innan Nick började på Penrickton. Men nu vet vi hur otroligt viktigt Lions stöd är för Penricktons fortsatta verksamhet. Min make Fred blev så imponerad av Lions arbete att han nu själv är en mycket aktiv medlem i Lions. Han har varit president i Lions Club Taylor och både zon- och regionordförande i Distrikt 11 A-1. (skall publiceras enligt direktiv från LCI.)

Långa vita sandstränder löper längs Madagaskars sydvästra kust. Längre inåt landet i de täta skogsområdena med skyhöga baobabträd ligger de små byarna. En av dem är byn Ambohifotsy som ligger cirka 6 mil från kusten. Där föddes för tre år sedan Tafitasoa, ett litet gossebarn, som till föräldrarnas förskräckelse inte kunde fästa blicken utan var blind på bägge ögonen. Den medfödda sjukdomen visade sig vara grå starr. Då det var minst två dagars resa till staden Antananarivo och ingen lokal sakkunskap fanns var både föräldrar och andra bybor övertygade om att han skulle förbli blind i hela sitt liv. Men, tack vare Madagaskars Lions och SightFirst, kunde Tafitasoa genom två operationer, återfå synen och säkra sin framtid. I ett land som Madagaskar där nära tre fjärdedelar av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen, kan blindhet vara ekonomiskt förödande. Den främsta orsaken till blindhet här i landet är att man inte har möjligheter att operera grå starr som är den vanligaste ögonsjukdomen. Man räknar med 15 000 nya fall varje år. Detta har gjort att Lions i Madagaskar med partners tillsammans med hälsoministeriet och med fransk samverkan har inlett ett pilotprogram för att reducera antalet drabbade. SightFirst godkände ett anslag på 250 800 dollar till projektet vilket gjorde att Madagaskars Lions nu kunde utöka sina insatser mot blindhet som tidigare mest bestått i att dela ut glasögon. Det nya programmet fick namnet Lions SightFirst Madagaskar (LSFM). Genom LSFM har Lions i Madagaskar skapat en mycket framgångsrik modell för den utökade vården genom förbättrad infrastruktur, speciellt på landsbygden, och genom utbildning av ögonläkare och sjukvårdare som det är ett mycket stort behov av. Innan LSFM bildades kunde man i hela landet bara utföra 600 grå starroperationer om året. De flesta skedde i privata kliniker i Antananarivo och var alltför dyra för huvuddelen av befolkningen. På landsbygden ute i byarna där exempelvis Tafitasoa bor, fanns, trots de stora behoven, över huvudtaget ingen ögonvård. LSFM´s första projekt ändrade på detta och utrustade sex sjukhus i olika delar av landet vilket resulterade i 1 650 operationer. Ännu viktigare var att den

politiska viljan stärktes med följd av att ett andra och mer utvidgat projekt kunde genomföras. Projektets ordförande, Lion Fidy Rakotozafy förklarar: ”Vårt första SightFirst-projekt öppnade ögonen på oss alla. Innan Lions involverades ville man inte erkänna förekomsten av grå starr. Våra insatser betydde inte bara bättre ögonhälsovård utan innebar också ökad respekt och förtroende hos Hälsoministeriet”.

Framgången för det första projektet gjorde att SightFirst år 2000 godkände det andra projektet med 946 876 dollar för genomförande under fyra år. Pengarna användes till att utrusta ytterligare tre ögonvårdscentraler och genomföra 8 000 grå starroperationer samt utbilda ögonläkare och sjukvårdare. Arbetet fortsatte när ett andra SightFirstanslag på 500 000 dollar godkändes i augusti 2003 för en period av två år. Tack vare dessa pengar kunde 12 000 operationer genomföras. Under den här perioden beslöt regeringen att själv finansiera utbildningen av erforderlig sjukvårdspersonal. När programmet började var regeringens intresse minimalt men idag engagerar man sig på ett helt annat sätt och finansierar, utöver utbildningen, utrustning av flera kliniker för att genomföra grå starroperationer. Sedan 1998 har LSFM utfört över 16 700 grå starroperationer, de flesta på mindre bemedlade patienter som annars inte skulle ha haft råd att bekosta en operation. Varje år når LSFM fram till fler människor i de mest avlägsna delarna av landet. SightFirsts senaste anslag på 731 230 dollar som utbetalades i maj i år, gör det möjligt för LSFM att fortsätta sitt viktiga arbete. Denna gång genom att utföra 16 000 grå starroperationer i landet under två och ett halvt år. Under sju år har Lions med sina partners verkligen försett Madagaskar med allmän ögonhälsovård. Madagaskars regering stöder nu aktivt SightFirst och dess arbete att förhindra blindhet. Idag är Tafitasoa en glad och lycklig pojke på tre år som snart kommer att börja skolan. Tack vare SightFirst kommer han att kunna läsa, studera och arbeta och själv kunna bidra till samhället. Lions i Madagaskar har gjort detta möjligt och fortsätter att ge flera barn som Tafitasoa samma möjligheter.

(skall publiceras enligt direktiv från LCI.)

Presentation av internationella styrelsen 2005-2006 (skall publiceras enligt direktiv av LCI.)

Executive officers:

Directors:

President Ashok Mehta, Indien

Förra årets president Clement F. Kusiak; USA

Förste vice president Jimmy M. Ross USA

Andre vice president Mahendra Amarasuriya, Sri Lanka

Luis Alfredo Almansa, Colombia

Roy H. Barnette, USA

Sebastio Braga, Brasilien

Richard P. Chaffin, USA

William J. Crawford, USA

Robert J. Eichhorn, USA

Claus A. Faber, Tyskland

David Fiandt, USA

RyuFushimi, Japan

Terry Graham, Kanada

Luis Guerrero Carrasco, Ecuador

Wayne Heiman, USA

Clifford A. Heywood, Nya Zeeland

Jan A. Holtet, Norge

Miklos Horvath, Ungern

Sheikh Kabir Hossain, Bangladesh

Mikio Ishibashi, Japan

Howard A. Jenkins, USA

Somsakdi Lovisuth, Thailand

Samuel A. Milliken, USA

Robert W. Moore, USA

Don Reese, USA

G. Durward ”Dur” Roberson, USA

Beverly A. Roberts, USA

Maynard Rucks, USA

Manoj Shah, Kenya

A.P Singh, Indien

Philippe Soustelle, Frankrike

Kee Jung Woo, Korea

Jitsuhiro Yamada, Japan

Ernest Young JR, USA

Sergio Maggi, Italien

L. Doug Sime, USA

klubbens inre liv

Den unika möjligheten Tack var e det framsynta och generösa beslut som delegaterna tog vid vårens riksmöte i Halmstad kan vi under det här året påbörja en annonskampanj som skall pågå i tre år. Kampanjen berättar på ett fångande sätt vilka vi är och vad vi uträttar med de pengar vi på olika sätt samlar in från allmänheten. Många känner till att Lions finns, men väldigt få har en aning om vad Lions uträttar. Med den annonskampanj som startar vid nyår kommer allmänheten att få en positiv bild av såväl Lions medlemmar som hur vi arbetar och trivs tillsammans. Annonserna kommer att leda till att många blir nyfikna på Lions och vill veta mer. Förutsatt att folk vet att vi är med i Lions, kommer vi alla att få frågor om såväl annonskampanjen som vår verksamhet. Frågorna kommer att komma från vänner och bekant, för oss helt okända privatpersoner och till och med från journalister som sett vår annonsering. Vi får många möjligheter till samtal som kan leda till en ny medlem i vår klubb. -

Men tänk om min klubb inte får någon ny medlem? Då är ju annonserna bortkastade! Ja, just det! Ingen klubb kommer att få några nya medlemmar på grund av annonserna. Klubben tar själv in sina medlemmar.

Erfarenheten visar att cirka tio seriösa samtal om Lions leder till minst ett medlemskap. Hur många sådana samtal kan du och dina klubbkamrater hinna med under ett år? Av egen erfarenhet vet jag att det inte alltid är så lätt att snabbt finna de rätta svaren på ibland ganska oväntade frågor. Som i alla andra sammanhang behöver man träna för att bli bra och ju fler samtal man deltar i ju bättre blir man på att informera om Lions på ett bra sätt. Det kan faktiskt bli en kul programpunkt på nästa klubbmöte att öva på några fejkade samtal mellan en nyfiken och en som svarar. Det blir aldrig helt verklighetstroget, men det blir kul och underhållande för alla samtidigt som det verkligen ökar förmågan att svara på frågor om Lions. Jag har arrangerat många övningar i säljsamtal för kvalificerade säljare. Det kan kännas litet löjligt att ”spela teater” framför kompisar, men när man väl prövar på tar det skojiga över. Vi känner ju varandra väl och alla deltar. Jag uppmanar alla klubbar att pröva på denna programpunkt. Här intill finner du ett exempel på ett samtal om Lions. Du är också välkommen att sända ett förslag på ditt bästa samtal till mig på ahlqvist.gavle@swipnet.se.

Vad gör ni i Lions egentligen?

Vi arbetar för samhällsansvar och livskvalitet

Va ??

Samhällsansvar och livskvalitet!

Vad menar du med det?

Det betyder att vi försöker hjälpa till där samhällets resurser inte räcker. Det kan vara att sätta litet guldkant på livet för en handikappad här på orten. Vi kan också vara bidra till upprustning av ett sjukhus nära Tjernobyl. Eller som just nu när vi samlar in alla silverfärgade 50-öringar som snart blir värdelösa. De kommer att gå till Lions stora internationella projekt som heter Sight First och syftar till att bota all blindhet som går att bota.

Det är alltså nödvändigt att vi har aktiviteter som syns på hemorten i omedelbar anslutning till annonseringen. Vi kan göra bössinsamlingar, samla in glasögon eller sätta upp ett rent informationsstånd på torget en lördag under skylten ”Fråga oss om Lions!” V i måste möta människorna, som blivit nyfikna på Lions och svar på deras frågor. Många kommer att fråga hur vi använder de insamlade pengarna och samtidigt be att få lämna ett bidrag när de fått tillfredsställande svar. Andra kommer att fråga mera ingående och det tyder på att de kan vara intresserade att bli medlemmar. Då är det viktigt att vi har intressanta och ärliga svar. Vi skall inte locka alla att bli medlemmar, men vi skall kunna ge sådana svar som leder den intresserade till att ställa nya frågor och till slut vet vi båda så mycket om varandra att vi också vet om det är en bra idé att bjuda in den vetgirige som gäst på ett möte.

( Max 1 A4-sida per insändare. Red tar sig -

Jasså, ni ger er inte på politikerna då – jag menar blindhet som inte går att bota!

Haha, jag förstår vad du menar. Men skämt åsido Lions är opolitiska. Vi tar inte ställning i partipolitiska eller religiösa frågor.

Men hur administrerar ni alla insamlingar? Sänder ni in alla pengar till en central kassa?

Nej, varje klubb sköter sig själv. Vi bestämmer själva hur vi samlar in pengar och till vilket ändamål de skall användas.

Hur mycket kommer fram då? – Ni har väl nå’n högavlönad administratör med fallskärm och tjänstebil?

Nej, allt som vi samlar in går till sitt ändamål. All administration betalas av medlemsavgifter. Så du kan lita på att pengarna kommer fram!

Träffas ni bara när ni samlar in pengar då?

Nej, varje klubb har möte en kväll i månaden. I vår klubb är det första måndagen i varje månad. Då har vi ett kort möte där vi diskuterar verksamheten, så äter vi en middag som vi själva lagar till och så har vi ett program som ibland har med verksamheten att göra och ibland är ren underhållning.

Hur många är ni? Det är väl bara högdjur förståss!

Javisst, det vet du väl att lejonet är djurens konung. Nej, jag skojar bara! I min klubb är vi 30 medlemmar och nästan lika många yrkeskategorier. Det är en annan fördel med Lions – man blir bekant med så många olika människor, som man annars kanske inte skulle träffa.

Det låter ju trevligt!

Du är välkommen att följa med mig på nästa möte. Det är nu på måndag. Jag kan komma förbi och hämta dig.

Ja, det skulle vara trevligt. Kostar det något?

Ja vi har ju en medlemsavgift på 500 kr per termin. Men när någon följer med som gäst brukar vi bjuda på middan. Du kan väl följa med på det här mötet och sen har vi en familjeaktivitet på lördag om två veckor. Då är du också välkommen med din partner. Det blir en stadsorientering på cykel.

Ja, tack det kunde vara kul!

Givetvis är du välkommen att bli medlem om du ser att du trivs med oss. För min egen del känns det väldigt positivt att känna att jag uträttar något på min fritid och har kul samtidigt.

Lycka till! Bruno Ahlqvist

Dialog med intresserad person:

Insändare! rätten att korta och att ta bort sådant som bryter mot lagar eller publicistiska relger.)

Viskningar och rop i en lejongrop Det huserar en grym liten molekyl i min skalle. Jag kallar henne för Hekla Skallagrimsdottir. Den pyttelilla damen får nämligen våldsamma utbrott när jag minst anar det. I min enfald har jag trott att hon, med sitt isländska påbrå, skulle hålla min hjärna kall. Men ack vad jag har bedragit mig. En mer hetlevrad hjärnlady än Hekla får man leta efter! Så här kan det bli: Jag deltog i mitt första möte som nyinvald medlem i LC Hindås. Efter ett stärkande glas öl hade jag slagit mig till ro vid sammanträdesbordet och börjat förbereda mig mentalt inför alla formalia. Presidenten gick igenom dagordningen. En del ärenden var inte tillräckligt förberedda och tog lång tid att reda ut. Och ännu längre tid tog kommentarerna från alla ledamöter, som egentligen inte hade mycket att säga, men ändå sa det. Detta gjorde att mötet drog ut på tiden. Och jag, som såg fram emot kvällens goda mat och sociala samvaro, höll på att tappa modet. Silverhårsgänget kring bordet verkade dock vara vant vid det mesta. Majoriteten av herrarna höll masken och såg ut som kommunalpolitiker i förhandlings-positioner. För att platsa i vaxkabinettet försökte även jag ge intryck av att vara seriös. Men då erupterade Hekla Skallagrimsdottir. - Nu är du allt mallig, va´, gastade hon i min hörapparat. Nu känner du dig väl som ett riktigt ”lajjon ” – för det är väl så ni kallar varann på ren skånska, eller hur? Heklas utbrott fick min hjärnbark att vibrera. Och jag tappade pokeransiktet. - Nu tycker du alltså att det är dags att göra bot och bättring för din enfaldiga jakt efter prestige och prylar och din livslånga strävan att betala så lite skatt som möjligt, grälade hon. Inte undra på att det behövs utomstatliga välgörenhetsorganisationer i er giriga värld! Varför lyssnar ni så sällan till oss, väktare, i era skallar? Det är ju vi som står för etiken och logiken. Utan oss, så är ni bara vandrande, egoistiska köttberg. Tänk bara på allt krig och elände som ni ständigt ställer till med, i era världsliga hövdingars och heliga gudars namn! Det lilla monstrets anklagelser gav nya efterskalv i min hjärna. - Men …, försökte jag protestera. - Inga fåniga ”men ” här, om jag får be, tjöt Hekla. Sitt inte där och låtsas se världsvan och myndig ut! Sluta hyckla! Jag vet nog fasen vad du haft för dig genom åren. Och nu , när du tycker dig vara ståndsmässig – och upptäcker att du inget kan ta med dig dit du snart skall gå – ja, då är det alltså så dags att tänka på lite välgörenhet och medmänsklighet. Man tar sig för den molekylära pannan! - Tyst med dej, ditt lilla spöke, väste jag. Det är väl bättre att ångra sig sent än aldrig. Titta bara på gubbarna kring bordet. Många har minsann fått dåligt samvete långt före mig och försökt göra bot och bättring i årtionden. Men det skall väl inte jag behöva sota för? Nä, nu hade Hekla Skallagrimsdottir passerat smärtgränsen för vad jag stod ut med. För att inte presidenten skulle tro att jag begärde ordet, så passade jag på att lyfta handen och stänga av hörapparaten, när han tittade åt ett annat håll. Och en välsignad tystnad , den moderna mänsklighetens största bristvara, fyllde min själ. Guy Heyden

Posttidning B Lions CLubs International, MD 101 Tidningen The Lion Tappvägen 24 168 65 Bromma

lions mot våld och droger längs hela gränsen, detta för att försvåra för motparten smugglarna. Av den anledningen kan inte lionklubbarna förvänta sig att just deras hund är stationerad vid en viss geografisk plats. Det som lionklubbarna däremot kan förvänta sig när de tagit en ”fadderhund” är att få löpande information om hunden och hundens framgångar med att ta narkotikabeslag samt få möjligheter att träffa hunden och hundföraren. Att stoppa narkotika vid gränsen är ett effektivare sätt att hindra spridningen av narkotika, jämfört med att jaga narkotikan när den väl kommit in över gränsen. Bertil Höjer vid Tullverket berättar att knarket ofta är koncentrerat i smugglarleden och att exempelvis 1 kg kan motsvara 10 kg i missbrukarkretsar. När väl knarket kommit in i landet späds det ut innan försäljning. Bertil Höjer har mer än 30 års erfarenhet av att arbeta mot smugglare. Han benämner sitt arbete som en krigsföring mot välorganiserade och ekonomiskt besuttna ligor som hanterar knarkhandeln internationellt.

De arbetar mot knarket. Till höger står hundförare och tulltjänsteman Frida Form och hennes narkotikasökande hund, tulltjänsteman Toby.

Skäll på knarket - Lions sponsrar knarkhundar Lions har kommit överens med Tullverket om att lionklubbarna i Sverige får sponsra knarkhundar. Projektet kallas för ”fadderhund”. En valp inklusive utbildning kostar 70 000 kronor. Hittills har distrikt 101-S (Skåne) och 101-B (Närke/Bergslagen) nappat. I distrikt 101-S har man som fadderhund tullinspektör Bonzo, en pigg och uppmärksam schäfer. Varför gör Lions detta? – Sedan långt tillbaka är arbete mot droger en viktig ingrediens i det svenska lionarbetet. Vi arbetar med drogförebyggande åtgärder via Lions Quest och nu med att hjälpa till att stoppa knarket vid gränsen, genom att sponsra Tullens knarkhundar. Den här aktiviteten passar utmärkt in i vårt svenska tema för verksamhetsåret – Lions mot våld och droger, säger Lennart Löf, guvernörsrådets ordförande och den som vidareutvecklat idén med ”fadderhundar”. Det var klubbar i distrikt 101-S som var först med idén.

Det är också via Öresundsbron den absolut största mängden narkotika kommer in till Sverige. Hundens nos är helt suverän och hittills oslagbar när det gäller att via dofter söka efter något. Det kan vara döda kroppar, minor, narkotika eller annat. Forskning har visat att det inte spelar någon roll hur mycket andra dofter som finns i hundens närhet, eller om man försöker lura hunden genom att dränka in exempelvis narkotika i parfym, hunden hittar i alla fall det han är tränad för att hitta. Det räcker med en miljondels biljondel av doften för att hunden ska hitta. Minns uppgifter i media om Polisens hundar i sökandet efter DC 3 på Östersjöns botten, även hundarnas roll i att hitta bevis vid den så kallade Helenemannens tidigare sommarstuga. Hunden står för 62 % av alla knarkbeslag hos Tullen. Idag finns omkring 50 hundar i Tullens tjänst, som kallas fyrbenta tulltjänstemän. Hundarna är statligt anställda och arbetar alltid tillsammans med en hundskötare – som är tullare. Hunden bor hos hundskötaren och dennes familj. Hundekipaget är inte stationerat för något geografiskt område utan opererar

Började med ”flower-power” Han berättar att allt sedan i mitten av 1960-talet och den så kallade ”flower-power-vågen” har knarket flödat in i landet. Det är en aldrig sinande ström som inte minskar, snarare tvärtom. – Mörkertalet är enormt men vi uppskattar att införseln är närmare ett ton per år, bara till Sverige, säger Bertil Höjer. Han menar att narkotikamissbruk är något som drabbar alla, inte bara de som missbrukar. – Sviterna av narkotika i form av brottslighet och annat som följer i spåren tar enorma summor av samhällets, dina och mina skattepengar, varje år. Pengar som skulle kunna användas till annat, exempelvis att satsa på det berömda området ”vård, skola och omsorg”. Höjda försäkringspremier är också något som beror på brottslighet förknippad med narkotika, säger Bertil Höjer. Bertil är mycket glad över Lions initiativ. – Behovet av hundar är stort, jag skulle kunna fördubbla antalet hundar. Jag tror också det är bra att fler engagerar sig än myndigheter. Jag skulle vilja se en folkrörelse mot narkotika. Myndigheterna kan inte klara detta själva, det står helt klart, säger Bertil som berättar om minskade resurser år efter år. Samtidigt som smugglarna bara blir mer sofistikerade och välorganiserade.

Fakta om hundarna i Tullens tjänst: Tullverket använder sig av jakthundar. Schäfer, Golden Retriewer och olika Spaniel-hundar. Hundarna får inte ha för mycket beskyddarinstinkt i sig – såsom Rotweiler. De måste också vara robust byggda, i princip skulle det gå med en liten Papillion med tanke på hundarnas nos – men de senare är för klent byggda. En hund arbetar i ett tiotal år som knarkhund. Hundarna utbildas på tullskolor, en finns i Norrtälje utanför Stockholm. Om lionklubbar vill sponsra exempelvis rastgårdar åt hundarna går det också bra. De klubbar som vill ta sig en ”fadderhund” ska kontakta Lions ordförande i narkotikakommittén Bo Sahlén. E-post: bo.sahlen@tyreso.mail.telia.com Fakta om narkotika: Införseln till Sverige uppskattar Tullen vara till omfattande, vilket de stadigt ökade belsgasiffrorna tyder på omkring ett ton per år . Öresundsbron är sedan den öppnade en stor inkörsport till de Sverige och de övriga nordiska länderna. De största mängderna kommer via Öresundsbron. En heroinmissbrukare måste för att finansiera sitt eget missbruk skaffa fram tiotusentals kronor per dygn. Ofta sker det genom stölder eller genom att sälja sin egen kropp. FN räknar med att över 200 miljoner människor i världen är fast i ett drogmissbruk. Sett över hela världen beräknas narkotikan omsätta 2545 miljarder kronor per år. Det är mer pengar än 163 av världens länders totala ekonomier. Källa: T ullverket och FN