Faktablad om Solparker – ett kraftslag med enorm potential

Solparker – ett kraftslag med enorm potential Klimatkrisen är den största samhällsutmaning vi någonsin stått inför. En ökad produktion av förnybar el är nödvändig för att ersätta fossila energikällor och möjliggöra en elektrifiering av samhället. Samtidigt finns stora utmaningar med att möta en ökande efterfrågan på el. Underskott av elproduktion och flaskhalsar i elnäten hämmar redan näringslivets utveckling på flera håll i landet och hotar jobb och tillväxt.

3–4

stora solparker kan generera el motsvarande årsförbrukningen i en stad av Lunds storlek.

12–18

100

1,2

Utmaningen är stor men det är ingen omöjlig uppgift – om solkraftens potential frigörs.

Markbaserade solparker kan snabbt bidra med billig, utsläppsfri el. Klimatnyttan är omfattande och där det är lämpligt kan solparker kombineras med jordbruk. Dessutom har solkraft stora möjligheter att snabbt lindra kapacitetsbristen i södra Sverige.

30

månader tar det att anlägga en solpark och ansluta den till elnätet. Det är snabbare än något annat kraftslag.

Parkerna kan placeras nära tätorter, där människor och företag finns, och i de områden där behoven är som störst vilket minskar belastningen på elnätet.

procent solkraft i förhållande till vindkraft är optimalt för att skapa en jämn produktion under året. Solkraften är ett utmärkt komplement till andra kraftslag och har också stor potential att bidra till produktionen av vätgas.

30–40

miljarder kronor – med rätt förutsättningar skulle investeringar i den storleken kunna göras fram till 2030.

Investeringsviljan är stor och många aktörer ligger i startgroparna.

år är den genomsnittliga livslängden för en solpark. Parker som anläggs på åkermark kan kombineras med jordbruk och bete, och när solpanelerna monteras ned kan marken återigen användas för fullskalig jordbruksproduktion.

600

gram koldioxidekvivalenter per kWh – ungefär så stor beräknas klimatnyttan för solceller som installeras i Sverige vara.

10

gånger mer solkraft i elmixen – så mycket längre fram är Tyskland i utvecklingen av solkraft jämfört med Sverige, trots att solinstrålningen är densamma i södra och mellersta Sverige som i norra Tyskland.

år tar det för solceller som installerats i norra Europa att producera lika mycket energi som förbrukats i tillverkningsfasen. Vid en livslängd på 30 år producerar alltså solcellerna 25 gånger så mycket energi som krävs för tillverkningen.

FEM FÖRSLAG FÖR EN UTBYGGD SOLKRAFT

2.

För att frigöra solkraftens potential behövs en offensiv och ambitiös politik som bereder väg för en hållbar och omfattande utbyggnad av solkraften. Vi har fem förslag på åtgärder som skulle frigöra solparkernas potential:

1.

TA FRAM EN NATIONELL STRATEGI OCH ETT NATIONELLT MÅL FÖR SOLKRAFT

Strategin bör kopplas till ett mål för solkraft som motsvarar 15 procent av elanvändningen eller 30 TWh år 2030, där solparker står för cirka 18 TWh och installationer på byggnader för cirka 12 TWh. Den bör också, i likhet med vindkraftsstrategin, innehålla en regional fördelning av produktionen från solparker.

3.

TA FRAM KRITERIER FÖR SOLPARKER SOM RIKSINTRESSE

I samband med den kontinuerliga översynen av riksintressena för energiproduktion bör Energimyndigheten få i uppdrag att komplettera de befintliga riksintressena med kriterier för riksintresse för solparker. Specifika markområden bör inte pekas ut, men kriterier för lämplig placering av markbaserade solparker kan ge vägledning när samhällsnyttan med solparker ska ställas mot andra viktiga samhällsintressen.

4.

LÅT KLIMATNYTTAN VÄGA TYNGRE I MILJÖBALKEN

Klimaträttsutredningen har tidigare föreslagit att klimathänsyn ska föras in i miljöbalkens portalparagraf och att det behövs en avvägningsregel för hur klimatnyttan ska vägas mot andra samhällsintressen. Båda förslagen bör genomföras skyndsamt.

GÖR TILLSTÅNDSPROCESSERNA EFFEKTIVA OCH RÄTTSSÄKRA

För att ge jordbrukare, kommuner, kooperativ och företag en reell möjlighet att satsa på solparker bör regeringen granska tillämpningen av reglerna för prövning av solparker, och ta fram förslag på åtgärder som ser till att tillståndsprocesserna blir mer effektiva och att reglerna tillämpas korrekt och likvärdigt i hela landet.

5.

SE ÖVER INMATNINGSAVGIFTERNA I ELNÄTET

Nätavgifterna för inmatning av el varierar kraftigt mellan olika nätägare. Avgiften hos en nätägare kan vara så mycket som femton gånger högre än hos en annan nätägare, beroende på vilken avgiftsmodell de använder sig av. För solparker, som kan ha en hög maxeffekt men låg produktion under delar av året, leder effekttariffer ofta till oproportionerligt höga kostnader jämfört med andra energislag. Därför behövs en dialog mellan solparksutvecklare och nätägare kring hur regelverket för nätavgifter kan justeras så att förutsättningarna för solkraften blir likvärdiga med andra energislag.