Reflektion

Tabell 3. Tro på Jesus i olika sysselsättningsgrupper.

TRO PÅ JESUS

Jag tror att Jesus är född av Maria med Gud som far. Jag tror på att Jesus var en vanlig människa. Jag tror inte att Jesus har funnits. Jag vet inte vad jag ska tro. Annat Summa N

lika som bär ? 123

HORTLAX

Pensionär 48 20 4 24 4 100 % 50 Yrkesverksam 43 31 4 21 0 99 % 143 Långtidssjukskriven, arbetslös, stud. 37 25 15 21 2 100 % 51

NYKARLEBY

Pensionär 62 17 0 21 0 100 % 53 Yrkesverksam 45 29 1 23 0 99 % 143 Långtidssjukskriven, arbetslös, stud. 37 30 0 30 2 100 % 46

ning, kan man finna visst stöd för att arbetet är viktigt för identiteten. De som saknar förankring på arbetsmarknaden är osäkra kring uppfattningen om Jesus, i Nykarleby mer än i Hortlax.

I det material som samlats i Hortlax och Nykarleby framträder uppfattningar om Jesus i den utsträckning och utifrån de ord, begrepp och aspekter som explicit använts. Detta gäller frågan i enkäten om Jesus, dess fem svarsalternativ, samt formuleringar om Jesus i intervjuerna.35 Eftersom undersökningen som helhet främst syftat till en kartläggning av det religiösa landskapet i vidare

35 Sätt kryss vid det påstående som stämmer bäst in på din uppfattning om Jesus. (1) Jag tror att Jesus är född av Maria med Gud som far, (2) Jag tror att Jesus var en vanlig människa, (3) Jag tror inte att Jesus har funnits, (4) Jag vet inte vad jag ska tro, (5) Annat, nämligen … (fråga 19). mening har respondenternas trosföreställningar om Jesus (Gud och döden) inte specifikt fördjupats. I materialet framträder dock uppfattningar om Jesus som både religionssociologiskt och teologiskt säger något om vem Jesus uppfattas vara i början av 2000-talets andra decennium kring Bottenviken.

Religionssociologiskt rör det sig här om uppfattningar som utifrån Charles Y. Glocks religionsdimensioner (Gustafsson 1991) kan beskrivas som tros- och kunskapsdimensioner. Med trosdimensionen avses centrala trosföreställningar såsom tron att Jesus är Guds son (Kristi gudomlighet), medan den ”intellektuella dimensionen” syftar på att kunskapsmässigt kunna redogöra för vad bibeln och kyrkans traditioner lär om Jesus.

124

lika som bär ?

Den historiske Jesus och trons Kristus

I mötet med människors uppfattningar i denna undersökning kan man fundera på hur svarsalternativen i enkätens fråga om Jesus teologiskt styrt respondenterna tankar. En möjlig tolkning är att alternativen styrt uppfattningarna in på det man kan kalla trons Kristus (”Jag tror att Jesus är född av Maria med Gud som far”) och det man menar med den historiske Jesus (”Jag tror att Jesus var en vanlig människa”). (jfr Grenholm 1994). En femtedel av alla respondenter valde att kryssa för alternativet ”Jag vet inte vad jag skall tro”. De medelålders och äldre respondenterna är ungefär lika osäkra i detta avseende, medan de yngre har klart större andel osäkra – särskilt i Nykarleby. Denna osäkerhet tycks handla om trons Kristus, det vill säga vilken betydelse Kristus, eller snarare kyrkans förkunnelse om Kristus, har för respondenten. Som Ekberg i denna rapport påpekat kan respondenternas osäkerhet om Gud och Jesus förstås på olika sätt.

Straarup visar ovan hur kön, ålder och sysselsättning tycks prägla uppfattningarna om Jesus i enkätundersökningen. Ju äldre respondenter desto större uppslutning kring det första påståendet om tron på Jesus ”som född av Maria med Gud som far”. Fler kvinnor än män omfattar i studien denna uppfattning. Det kan vidare noteras att personer med lång erfarenhet av yrkesliv också valde det första svarsalternativet om trons Kristus, i synnerhet pensionärerna i Nykarleby (68 %) jämfört med Hortlaxpensionärerna (48 %). De yngre, som ansåg att de inte vet vad de skall tro, utgjorde en klart större andel än de övriga åldersgrupperna. Denna osäkerhet framträdde något tydligare bland var tredje Nykarlebyrespondent i åldern 15–29 som hör till kategorin långtidssjukskrivna, arbetssökande och studerande (28 %). Det kan tilläggas att även pensionärerna i Hortlax kände sig osäkra i betydelsen att de inte vet vad de skall tro om Jesus (25 %).

Uppfattningar om Jesus i enkäterna påminner långt om resultaten i den evangelisk-lutherska kyrkans fyraårsberättelse i Finland åren 2008–2011 (Utmanad kyrka, Palmu m.fl. 2013) . Det är främst korrelationen mellan gudstro/jesustro och ålder som har liknande drag. I åldern unga vuxna (15–29 år) säger 15 % av finländarna att de tror på Gud i enlighet med den kristna trons lära. Gudstron ökar däremot i relation till högre ålder. Bland dem som är 65 och äldre uppger 41 % att de tror på kristendomens Gud.

På frågor om Jesu jungfrufödelse, gudomlighet, uppståndelse från de döda och återkomst framgår en tydlig förändring bland finländarna under åren 2007–2011. ”Andelen som tror på dessa lärosatser eller anser dem åtminstone som sannolika har i genomsnitt sjunkit med nästan 20 procentenheter.” I kyrkans förra rapport (Mångfaldens kyrka, Kääriäinen m.fl. 2009) ansåg 63 % av finländarna att läran om Jesus som Guds son var åtminstone sannolik, medan motsvarande siffra 2011 var 41 %. Påståendet att Jesus föddes av en jungfru omfattades år 1999 av 69 %, medan bara 28 % ansåg detta vara

lika som bär ?

sannolikt. Denna uppgift kan delvis jämföras med de unga vuxna i Hortlax och Nykarleby där ca 35 % kryssade för att Jesus är född av Maria med Gud som far. Det förefaller som om de unga i denna studie kring Bottenviken uttrycker, trots sin osäkerhet, en något starkare anknytning till kyrkans lära om Jesus än vad finländarna överlag gör.

Jesus som vanlig, men speciell – och Guds springpojke

Ekberg och Strandberg har i intervjuerna kommit närmare in på respondenternas uppfattningar om Jesus, även om narrativen i än högre grad synliggör uppfattningar om Gud och döden. Teologiskt är dessa perspektiv dock närbesläktade. I berättelser nyanseras och preciseras den historiske Jesus, trons Kristus samt osäkerheten i vad man tror.

Bland de äldre i Hortlax och Nykarleby uppfattas Jesus dels utifrån en försiktig öppenhet till en betydelse utöver det vanliga, dels utifrån en mera traditionell tolkningshorisont som bibelns och kyrkans förkunnelse gett dem. Det speciella tycks för en del handla om vardagens tillämpningar och kristna värderingar. För dem som refererar till bibeln handlar det om den särskilda uppenbarelsen i en mera normativ mening.

I åldersgruppen 30–44 i Hortlax uppfattas Jesus i hög grad som ett historiskt faktum och som en förebild för kristen etik. Han hade ”ett speciellt budskap”, och var ”en profet”, ”en väldigt god människa som hjälpte andra”. Det speciella förstås i huvudsak immanent, det vill säga som något inomvärldsligt. I Nykarleby framträder liknande synpunkter men också flera kristologiska aspekter som ”Guds springpojke” och som en bro som skapar försoning mellan Gud och människan. Dessa uppfattningar går uttryckligen i dialog med centrala kristna trosföreställningar.

Jesus inte så viktig

Ett annat drag i uppfattningarna är tanken att Jesus inte är ”så viktig”. Jämfört med de äldre respondenterna ser främst några av de i medelåldern ingen särskild mening med Jesus. Bland de yngre i Hortlax förstärks bilden av den historiske Jesus och Jesus som enbart en människa och en ”som grundat en religion”, samtidigt som man möter en ökad känsla av främlingskap inför trons Kristus i form av uttalanden som ”det tror jag ju inte”. Endast en respondent knyter an till bibeln och kyrkan i fråga om trons Kristus. I Nykarleby tonas Jesu gudomliga betydelse allt tydligare ner i form av en uttalad skepticism till underberättelserna i bibeln. Överlag framträder de yngres tankar om Jesus i stark korrelation med resultaten i den nämnda fyraårsrapporten. Osäkerheten om vad man skall tro om Kristus handlar om att kyrkans läror för många är osannolika. På denna punkt kan man säga att de unga på sätt och vis uttrycker en erfarenhet av tron på Kristus som förekommer i kristen tradition, nämligen att Kristus på ett personligt plan uppfattas som ett mysterium.

Avslutningsvis kan man kanske säga att de äldre respondenterna, särskilt de i Ny-

125