Tidningen omtanke, nr 8, 2022

Page 1


TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

TEMA: SKYDDAT BOENDE

SĂ„ kan du trygga personer med NPF

Karin berÀttar om eftervÄldet

Ekonomiskt vÄld förvÀrrar

Jana De Geer, utredare

”Grooming finns i barnens sovrum”

Tema LSS pÄ utbildningsdag

Catwalk-stjÀrnan Emma förelÀser pÄ SSIL utbildningsdag LSS

Krönikan: ”Maria, vad önskardig?”du

Matilda utsattes för grooming

I sitt sommarprat 2021 berÀttade hon för första gÄngen om vÄldet

Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som Àr utredda och handplockade för varierande behovsomrÄden.

VÄra socionomer och samordnare finns tillgÀngliga dygnet runt för stöd och handledning.

VĂ€lkommen att kontakta oss!

019-22 22 90 l 0790-68 97 39

info@barnochomsorgab.se

I OMTANKE:

”Min hjĂ€rna försöker fly men kroppen ligger kvar som död i sĂ€ngen”

GÀstkrönikör i det hÀr numret av Omtanke Àr Maria Lundberg, socionom.

LÀs krönikan pÄ sidan 56

Tema: Skyddat boende

10| Matilda Hofling

Nu har hon skrivit en bok om sina upplevelser av grooming – ”BerĂ€ttar du sĂ„ dödar jag dig”. Reaktionerna har varit mĂ„nga, som efter hennes sommarprat 2021.

16| TEMA: Skyddat boende

18| Krav pÄ rutiner

Region SkÄne frÄgar om vÄld i nÀra relationer, nÄgot som Socialstyrelsen stÀller högre krav pÄ.

20| Karins historia

Karin ringde 112 efter flera Ärs vÄld, men mannen slÀpptes och hon tvingades bo pÄ skyddat boende med sina barn.

26| NPF i skyddat boende

HavHem har specialkompetens inom NPF.

30| Ekonomiskt vÄld

Jonas Göransson pÄ Hemstaden berÀttar om det ekonomiska vÄldets konsekvenser.

34|  Socionomdagarna

Bilder frÄn dagarna tvÄ.

42| Prostitution

Jana De Geer arbetar mot prostitution och mÀnniskohandel pÄ JÀmstÀlldhetsmyndigheten.

46| SSIL Utbildningsdag

Bilder frÄn Sundsvall.

Emma Örtlund förelĂ€ser pĂ„ tema LSS.

48| TEMA: LSS

Catwalk-stjĂ€rnan Emma Örtlund och PĂ€r Johansson frĂ„n Glada Hudikteatern Ă€r nya förelĂ€sare pĂ„ SSIL Utbildningsdag LSS nĂ€sta Ă„r.

52| Aktuellt

Christina Heilborn, förbundssekreterare pÄ FUB, vill se ett LSS-lyft snarast.

61| Nya prylar Jul

62| Lydia Capolicchio

Aktuell med boken ”GIFT eller löftet till min vĂ€ninna”.

Vi mÄste stoppa vÄldet

Den 25 november fĂ€rgades hela vĂ€rlden orange för att manifestera mot vĂ„ld mot kvinnor. År 2021 dödades 15 kvinnor av en man som de hade eller hade haft en relation med. Det Ă€r en kvinna var tredje vecka. Det hĂ€r Ă€r ett av vĂ„ra största samhĂ€llsproblem.

Jeanette Bergström ska ha bragts om livet i sin bostad i Forsa i somras. I dagarna inleds rÀttegÄngen mot hennes sambo som stÄr anklagad för mord.

Men jag vill hellre prata om att hon fruktade för sitt liv en mÄnad innan det misstÀnkta mordet. Att hon dÄ sökte skydd hos sin granne efter att mannen ska ha stÀllt sig pÄ henne och tryckt med ena foten pÄ hennes hals. Han stÄr Ätalad för den hÀndelsen, men hÀvdar att det var nödvÀrn.

Vad hade hĂ€nt om Jeanette hade fĂ„tt hjĂ€lp vid det tillfĂ€llet eller vid andra tidigare tillfĂ€llen dĂ„ hon hade ”snubblat” eller ”cyklat omkull”? SamhĂ€llet mĂ„ste bli bĂ€ttre att fĂ„nga upp vĂ„ld i nĂ€ra relationer och förstĂ„ att det Ă€r fara för livet det handlar om.

Vad hade hÀnt om varje misstÀnkt förövare skulle fÄ besöksförbud och insatser för att hantera sin ilska och sitt alkoholberoende? MÄnga mÀn hÀvdar att de inte kommer ihÄg att de har utfört besinningslöst vÄld mot sin partner för att de har varit sÄ alkoholpÄverkade.

Vad ligger bakom det hÀr vÄldsamma och kontrollerande beteendet? Hat föder hat, det vet vi. SÄ jag tror inte pÄ att lÀgga skulden pÄ alla mÀn, som jag upplever att vissa gör i debatten om vÄld mot kvinnor.

Det Àr viktigt att vi arbetar förebyggande och att misstÀnkta förövare straffas, rehabiliteras och hindras att begÄ nya brott. Det Àr samma sak nÀr det gÀller gÀngkriminaliteten. PÄ Socionomdagarna lyss-

nade jag pĂ„ Jale Poljarevius, polismĂ€stare och regional underrĂ€ttelsechef, Region Mitt. Han var sĂ„ frustrerad pĂ„ rĂ€ttsvĂ€sendet sĂ„ att han skakade. En av de misstĂ€nkta frĂ„n Adriana-rĂ€ttegĂ„ngen (12-Ă„ringen som blev skjuten i Botkyrka nĂ€r hon var ute med hunden) hade nĂ€mligen blivit friad frĂ„n ett annat brott pĂ„ grund av bristande bevis. Jale Poljarevius menar att rĂ€tten mĂ„ste förhĂ„lla sig till ”med sannolika skĂ€l” och inte ”med osannolika skĂ€l”, för hur mycket bevisning mĂ„ste till innan en gĂ€rningsman kan kopplas till en plats och ett brott?!

Det finns ocksÄ en stor fara med den frÀmlingsfientlighet som finns inom gÀngdebatten. Jale Poljarevius undrar vad som skulle ske om det Àr Pelle, Erik och Johan som dör i skjutningarna och inte Mohamed, Mustafa och Mehmet. Skulle samhÀllet göra mer dÄ?

Den 17 oktober var vi uppe i 324 skjutningar 2022 jÀmfört med 273 under hela 2021 och 53 döda jÀmfört med 40 under hela 2021. Det blir mörka siffror för 2022, ett misslyckande för hela samhÀllet. För det Àr inte bara Polisen, rÀttsvÀsendet eller politiken som ska stoppa vÄldet. Vi kan alla göra nÄgot för att arbeta i rÀtt riktning.

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Annika RÄdlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gÀrna era synpunkter om tidningen och vÄra Àmnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration och adressÀndring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Teknisk information

Tidningen Àr TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm.

Satsyta: 185x270 mm.

Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. LÀs vÄr policy om hur vi hanterar dina personuppgifter pÄ www.ssil.se/policy

Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:

MadickengÄrden bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och sÀkerhetsplaceringar i form av konsulentstödd familjehemsvÄrd (med tillstÄnd frÄn IVO), skyddat boende med dygnet runt-bemanning, jourhem, förstÀrkt utsluss samt möjlighet till eget lÀngre hyreskontrakt.

MÄlgruppen Àr vuxna (kvinnor som mÀn), barn (0-18 Är), familjer, par samt sÀrskild kompetens inom mÄlgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Gemensamt för samtliga placerade Àr att de riskerar att utsÀttas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck. Ledningen har över 20 Ärs erfarenhet av frÄgan.

MadickengÄrden erbjuder Àven kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjÀnsten oavsett placeringsfrÄgan eller inte.

DBT-hem

Boende & skola

FamiljevÄrd

VÄrd & behandling

Personlig Assistans

LSS-boende

Mathilda Hofling berĂ€ttar om sina egna upplevelser i boken ”BerĂ€ttar du sĂ„ dödar jag dig” pĂ„ förlaget Lind & Co.

”Det kan hĂ€nda vem som helst”

Matilda Hofling blev utsatt för grooming och vÄldtÀkt

I sitt sommarprat 2021 berÀttade Matilda Hofling för första gÄngen öppet om vÄldtÀkten pÄ Malta och groomingen hon sedan utsattes för under tio Ärs tid. Hon tvekade mÄnga gÄnger innan hon tackade ja till att prata om det svÄraste hon varit med om och efter den sex timmar lÄnga inspelningen var hon sÄ utmattad att hon knappt kunde stÄ upp. Reaktionerna var mÄnga, hon fick meddelanden frÄn personer som kÀnde igen sig, som varit utsatta och kÀnt av den ensamhet. En del skrev att de spelat upp sommarpratet för sin terapeut. De berÀttade ocksÄ om skammen, som Àven Mathilda bar inom sig under alla Är.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Den 8 september slÀpptes Matilda Hoflings bok och reaktionerna har, liksom efter hennes sommarprat, varit mÄnga.

– Syftet med boken Ă€r att fĂ„ mĂ€nniskor att förstĂ„ att det jag utsattes för Ă€r nĂ„got som pĂ„gĂ„r hela tiden, överallt. Och att det kan hĂ€nda vem som helst, för de hĂ€r mĂ€nnen Ă€r sĂ„ skickliga pĂ„ att manipulera, sĂ€ger hon.

DET BÖRJADE PÅ ett trĂ€ningslĂ€ger pĂ„ Malta 1999. Mathilda var dĂ€r tillsammans med ett femtiotal andra barn som trĂ€nade simning. En kvĂ€ll gick hon ut ensam för att köpa godis. I en mörk grĂ€nd blev hon överfallen och vĂ„ldtagen av en okĂ€nd man.

– Jag var livrĂ€dd och reagerade med att frysa. Jag lĂ„g helt stilla, som paralyserad och kunde inte göra nĂ„gonting. Allting gick sĂ„ snabbt, samtidigt som det kĂ€ndes som en evighet. Det var som om min kropp stĂ€llde in sig pĂ„ överlevnad, minns hon.

Hon gick chockad tillbaka till sitt rum. Hon hade ont i huvudet som hon slagit mot den hÄrda asfalten. Och hon anklagade sig sjÀlv.

– Jag tĂ€nkte att jag fick skylla mig sjĂ€lv,

som gick ut pÄ kvÀllen fast man inte fick. Ordet vÄldtÀkt fanns inte i min vÀrld, men jag förstod ju vad som hÀnde. Hade ju hört om sÄnt jag kunde inte ta in att det hÀnt mig.

Mathilda berÀttade inte om vÄldtÀkten för nÄgon. Den skuld och skam hon kÀnde bar hon inom sig i mÄnga Är. Hon sÀger att hon alltid varit en sÄdan person som hÄller ihop och kÀmpar pÄ, och inte visar nÄgot. Men hon fick fysiska men, som yrsel och huvudvÀrk. Hon isolerade sig mer och mer och hennes förÀldrar tog henne till lÀkaren. HuvudvÀrken skyllde hon pÄ att hon simmat in i kaklet en gÄng.

NÄR HON KOM hem frĂ„n Malta började hon skriva med en kille, som kallade sig för ”Simon” och som pĂ„stod sig vara 16 Ă„r. Det pirriga chattandet skulle snart locka Mathilda in i en mardröm.

– Jag var i behov av bekrĂ€ftelse och nĂ„gon att prata med. Och den hĂ€r killen gav mig den bekrĂ€ftelse som jag behövde. Jag kĂ€nde mig ful, tjock och Ă€cklig och hade Ă€tstörningar redan dĂ„. NĂ€r han sa att jag var snygg, sög jag Ă„t mig som en svamp.

”Simon” ville se foton pĂ„ Mathilda. Med skrĂ€ckblandad förtjusning skickade

Ålder: 36.

Familj: Maken Andreas och sonen Gösta, 10 Är.

Bor i: VÀsterÄs.

Aktuell med: SjĂ€lvbiografin ”BerĂ€ttar du sĂ„ dödar jag dig” ( 2022, Lind & Co).

Bakgrund: Var sommarpratare i P1, 2021, och valdes av lyssnarna till Lyssnarnas SommarvÀrd, för sin berÀttelse om hur hon som tonÄring blev utsatt för grooming pÄ nÀtet.

Mathilda honom ansiktsbilder. Men han ville ha mer. Först helkroppsbilder, sedan mer och mer avklÀtt. Med skicklig manipulering och komplimanger lyckades han fÄ Mathilda att flytta pÄ sina grÀnser.

– Det kĂ€ndes lĂ€skigt att visa min kropp för nĂ„gon jag inte trĂ€ffat. Men samtidigt litade jag pĂ„ honom, och han var sĂ„ pĂ„, och han bedyrade att han skulle inte visa dem för nĂ„gon, att de bara var för honom.

Mathilda skickade nakenbilder pÄ sig sjÀlv och filmklipp dÀr hon tog pÄ sig sjÀlv. I början var det pirrigt sÀger hon, men sedan kÀndes det som tvÄng och Mathilda mÄdde illa.

– Jag var rĂ€dd för att förlora honom om jag inte gjorde det han ville. Han var bra pĂ„ att ge komplimanger och locka mig och sa hela tiden att det inte var nĂ„got konstigt att skicka sĂ„na bilder. Men det var blandade kĂ€nslor; för Ă€ven om jag kĂ€nde mig

rÀdd och nervös sÄ gav han mig trygghet, bland annat genom att lyssna och lugna mig.

NÄR MATHILDA VILLE prata om vĂ„ldtĂ€kten hon utsatts för, sa han bara att det som hĂ€nt inte var okej, sen ville han inte prata mer om det.

– DĂ„ insĂ„g jag att man inte pratar om sĂ„nt, det var sista gĂ„ngen pĂ„ mĂ„nga Ă„r som jag sa nĂ„got.

Mathilda sÀger att hon kÀnde sig förÀlskad och de pratade om att bli tillsammans, men hon var fortfarande rÀdd för att trÀffa honom.

– Jag kĂ€nde mig osĂ€ker. Jag fick aldrig nĂ„gra bilder pĂ„ honom. Han hade alltid en massa ursĂ€kter, som att hans webbkamera vara trasig.

De chattade dagligen. Till en början kom han in som en person som brydde sig

och Mathilda fastnade för honom och fick upp en bild av vÀrldens bÀsta kille.

NĂ„gra mĂ„nader senare stod ”Simon” utanför Mathildas skola. Hon förstod inte vem han var, och vad ville han?

– Han sa att han Ă€r den jag chattat med. Jag kunde bara inte tro pĂ„ honom för han var betydligt Ă€ldre sĂ„g jag ju. Han var ju en stor man och jag blev rĂ€dd. Han ville att jag skulle följa med till bilen, sĂ„ vi kunde Ă„ka ivĂ€g och prata. Stegen fram till bilen var tuffa, jag var rĂ€dd, men Ă€ndĂ„ steg jag in i hans bil. Jag minns att jag tĂ€nkte att han sĂ€kert skulle köra ivĂ€g mig nĂ„gonstans och döda mig.

Direkt nÀr de kom in i hans lÀgenhet förÀndrades han. Mathilda upplevde att hans ögon blev svarta och hotfulla. Han knuffade ner Mathilda i sÀngen och vÄldtog henne, samtidigt som han tog bilder och filmade övergreppet.

I sitt sommarprat 2021 berÀttade Matilda Hofling för första gÄngen öppet om groomingen hon utsattes för under tio Ärs tid.

– Jag var chockad och förstod knappt vad som hĂ€nde. Jag gick Ă„terigen in i fryslĂ€ge, av ren överlevnadsinstinkt. Jag trodde jag skulle dö. NĂ€r det var över sa han att jag inte fick berĂ€tta för nĂ„gon, att han nu hade mig pĂ„ bilder. Jag insĂ„g att jag var fast, och hade inte en tanke pĂ„ att berĂ€tta för nĂ„gon.

MATHILDA BERÄTTAR ATT hur hon Ă€n resonerade sĂ„ var det hennes eget fel. Hon skulle aldrig ha gĂ„tt in i hans bil, den snĂ€lla 16-Ă„riga ”Simon” som visade sig vara en sadistisk 27-Ă„ring.

– Jag undrade hur jag ens skulle kunna fortsĂ€tta att leva. Skammen var obeskrivlig, jag kĂ€nde mig sĂ„ Ă€cklig.

Mathilda Ă„kte hem och skrev genast till ”Simon”, hon behövde prata. Fortfarande kunde hon inte tĂ€nka att hon just mött den killen hon chattat med i mĂ„nader. Hon ville berĂ€tta för honom vad som just hade hĂ€nt, men fick inget svar.

”Simon” började skicka hotfulla sms till Mathilda. Hon skulle hĂ„lla tyst, inte berĂ€tta vad som hĂ€nt och hon skulle stĂ„ en viss tid utanför skolan. Det skulle komma en bil, en man skulle plocka upp henne. Mathilda vĂ„gade inget annat Ă€n att lyda och Ă€nnu en gĂ„ng steg hon in i en bil. Hon var rĂ€dd och förstod undermedvetet vad som var pĂ„ vĂ€g att hĂ€nda, men kunde inte riktigt plocka fram det.

– Jag hade dödsĂ„ngest hela vĂ€gen bort frĂ„n skolan med mannen jag inte visste vem han var. Jag tittade runt i bilen för att memorera saker, och jag hade koll pĂ„ var vi var. Jag tĂ€nkte hur skulle jag kunna bevisa att jag varit i bilen, ifall jag försvann? Mannen körde till ett avlĂ€gset skogsparti och vĂ„ldtog mig.

MATHILDA VAR FAST i ”Simons” jĂ€rngrepp. Han var oförutsĂ€gbar och skiftade med att vara vĂ€nlig och elak. Med stĂ€ndiga hot och manipulation tvingade han Mathilda att trĂ€ffa och ha sex med olika mĂ€n. DĂ„ var hon 14 Ă„r.

– Mitt liv kretsade kring skolan, min Ă€tstörning och möten med mĂ€nnen, oftast flera gĂ„nger i veckan. Ibland fick jag

»Skammen var obeskrivlig, jag kÀnde mig sÄ Àcklig«

en sedel slÀngd pÄ mig, eller en present, som parfym som jag samlade pÄ, halsband och klÀder. Det var för mig bara skrÀp och Àckel och jag kastade allt i soporna. Ibland hade jag tvÄ mÀn under samma dag. Det var svÄrt att fÄ ihop mitt dubbelliv och jag mÄdde vÀldigt dÄligt.

PÄ högstadiet stannade hon allt oftare hemma med Ängest och huvudvÀrk. Hon drog igen gardinerna och lÄg i sÀngen. Hon behövde en paus frÄn att vara flickan som höll masken utÄt. Men det gjorde bara att tankarna kom i fatt, men vissa dagar var kroppen sÄ slut att hon mÄste vila.

– LĂ€karna utredde eventuella problem med öronen och det gjordes en skallröntgen pĂ„ mig. DĂ„ minns jag att jag var rĂ€dd för att det skulle synas pĂ„ min hjĂ€rna, allt det jag gick igenom.

”Simon” bestraffade henne pĂ„ olika sĂ€tt. Som nĂ€r han körde in i skogen, hade sex med henne och sedan gasade dĂ€rifrĂ„n med hennes klĂ€der.

– Han var helt galen och skrattade hysteriskt. Jag var sĂ„ rĂ€dd att han skulle lĂ€mna mig dĂ€r i skogen för att dö. Ibland gasade han bilen mot betongvĂ€ggar och rĂ€cken, för att tvĂ€rbromsa nĂ„gra centimeter ifrĂ„n. Det hĂ€r gjorde han för att visa att det var han som hade kontrollen.

IBLAND TRÄFFADE HON flera mĂ€n samtidigt, som flest var de fem stycken som förgrep sig pĂ„ henne. Mathilda drevs av skrĂ€cken över att nĂ„gon skulle fĂ„ veta och hon lĂ€rde sig att stĂ€nga av kroppen och tĂ€nka pĂ„ annat. Hon tĂ€nkte ofta att hon var i vattnet och simmade. Eller fokuserade pĂ„ en blomma eller en tavla i rummet. Mötena Ă€gde rum i lĂ€genheter och ibland pĂ„ hotellrum med mycket hemlighetsmakeri för att inte bli upptĂ€ckta. Mathilda försöker förklara hur det sedan ”blev kört” och hon liksom accepterade sitt öde.

– Jag blev den smutsiga horan till slut, det jag kallats för sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger. Jag gav liksom upp alla andra alternativ och mĂ€rkte att jag hade börjat ”lindra” Ă„ngesten med att ta emot smĂ€rtan som mĂ€nnen orsakade. Det blev ett sĂ€tt för mig att un-

der korta perioder mÄ bÀttre. Men det var ju sÄ klart bara tillfÀlligt.

MATHILDA HADE SÅ svĂ„r Ă„ngest att hon knappt kunde sova. Ätstörningarna eskalerade och det gav en mĂ€rklig tröst i vissa stunder, dĂ„ hon kunde fokusera pĂ„ maten och krĂ€kningarna.

– Först hetsĂ„t jag och krĂ€ktes, sen svalt jag. Jag har senare förstĂ„tt att kontrollen pĂ„ min kropp och att rĂ€kna kalorier hjĂ€lpte mig att överleva, fast jag höll pĂ„ att dö. Jag fick ocksĂ„ raseriutbrott och slĂ€ngde tallrikar med mat, och Ă€ven det var skönt att fĂ„ leva ut den delen av all skam jag bar pĂ„.

Hon byggde murar runt sig, ingen kunde komma innanför, varken vÀnner eller förÀldrarna.

Mathilda kom till en psykolog som hon pratade med om det hon kunde, om ytliga saker mest. Även om hon inte berĂ€ttade om vad som hade hĂ€nt och vad som pĂ„gick i hennes liv kĂ€nde hon en trygghet att gĂ„ till henne.

– Det kĂ€ndes bra att fĂ„ kĂ€nna mig trygg, Ă„tminstone en timme i veckan. Det hĂ€nde att jag var nĂ€ra pĂ„ att berĂ€tta, att hon hade det pĂ„ tungan, men jag kunde inte berĂ€tta. Ibland satt ”Simon” utanför och vĂ€ntade och sen förhörde han mig om vad vi hade sagt.

Hon hörde stÀndigt hans hot inuti sitt huvud, att han skulle döda henne om hon berÀttade. Att hon inte var vÀrd nÄgonting, att hon bara var en hora.

– Hela han var som en igel i mitt huvud och han hade full kontroll över mig. Jag gjorde allt han sa.

EN DEL AV mÀnnen ville lÀngre inte ha henne nÀr hon blev lite Àldre och kroppen utvecklades. Vissa ville ha barn som sÄg ut som barn medan andra ville inte ha henne för att hon hade blivit sÄ mager.

– NĂ€r de tyckte att jag var för smal triggades nĂ„got hos mig och jag ville bli Ă€nnu smalare. Men det var ocksĂ„ svĂ„rt att hantera kritiken och jag kĂ€nde att det var Ă€nnu mer fel pĂ„ mig, Ă€n vad det redan var.

– Det hĂ€nde att mĂ€nnen bjöd henne pĂ„

alkohol eller lugnande tabletter. För att hon skulle slappna av. Men jag var redan avtrubbad. Samtidigt som livet rann ifrÄn mig sÄ kÀmpade jag för att överleva.

Hon började sjÀlv ta kontakt med de mÀn som var mest hÄrdhÀnta, och bad om att trÀffas. Det var lÀttare att vara med de elaka. DÄ förstod hon inte att det var den konkreta fysiska smÀrtan hon behövde, för att dÀmpa Ängesten.

– Det Ă€r samma mekanismer som hos dem som skĂ€r sig. Min kropp och mitt psyke gick in ett slags beroende av att fĂ„ kĂ€nna att det gjorde ont. Det var ocksĂ„ ett straff mot mig sjĂ€lv, och min stĂ€ndiga Ă„ngest kring min kropp, som inte var min lĂ€ngre.

PĂ„ somrarna slapp hon ifrĂ„n, dĂ„ det var semestertider, sĂ„ det fanns veckor dĂ„ hon inte trĂ€ffade nĂ„gra mĂ€n. ”Simon” försvann ibland i veckor utan att höra av sig, dĂ„ fick Mathilda en paus frĂ„n honom ocksĂ„ korta perioder.

Gymnasietiden var en kamp. Hon fick reducera en del Àmnen för att klara av att ta examen. Hela tiden trÀffade hon mÀnnen och försökte hantera sin anorexia. Men de fina vÀnnerna gjorde att hon tog sig igenom skolan.

– Jag hade tre vĂ€nner som var viktiga för mig och som stöttade mig genom de tre Ă„ren.

Under en sjukskrivning fick hon erbjudande om att praktisera pÄ en fotostudio.

Mathilda Àlskade att fotografera och hade fÄtt en kamera av sin pappa.

– Jag trivdes vĂ€ldigt bra och var dĂ€r mĂ„nga timmar varje dag. Det kĂ€ndes viktigt och kul att ha nĂ„got att se fram emot, som jag verkligen tyckte om. Den hĂ€r arbetsplatsen kom att betyda vĂ€ldigt mycket under mitt tillfrisknande senare. Kvinnorna som jobbade dĂ€r var stöttande och jag fick liksom ingĂ„ i en normal vardag.

MATHILDAS SISTA MÖTE var pĂ„ ett hotell. Hon skulle trĂ€ffa en man, men det visade sig att de var fem stycken. Mathilda hade dödsĂ„ngest och hade ingen förmĂ„ga att tĂ€nka sig bort, utan hon kĂ€nde allt som de gjorde med henne. EfterĂ„t stapplade hon hem och lĂ„ste in sig i sin lĂ€genhet i flera dagar. – Jag visste att jag skulle dö om jag inte tog mig ur det hĂ€r. Antingen skulle nĂ„gon ta livet av mig eller att jag sjĂ€lv inte skulle orka vara kvar. Det var sista gĂ„ngen jag trĂ€ffade en man pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet.

Att lĂ€mna ”Simon” och de andra mĂ€nnen var som att lĂ€mna en vĂ„ldsam relation, och Mathilda minns att hon hade dubbla kĂ€nslor och att hennes sjĂ€lvkĂ€nsla vacklade.

– Vem var jag utan honom, tĂ€nkte jag. Jag hatade honom för att han gjort mig sĂ„ illa, men samtidigt hade jag kĂ€nt mig vĂ€ldigt trygg med honom emellanĂ„t. Han hade ju format mig under en lĂ„ng period, ja under halva mitt liv. Det var jĂ€ttekonsti-

ga kÀnslor och tankar som jag gick runt i mitt huvud. Och det var tufft mÄnga gÄnger den första tiden, att inte ta upp telefonen och ringa nÄgon av mÀnnen, nÀr Ängesten nÀstan var ohanterbar.

VÄren 2010 trÀffade Mathilda sin nuvarande man, ett ovÀntat möte men det bÀsta som kunde hÀnda. LÀnge var det intima jobbigt, bara kramar kunde vÀcka Ängest, men hennes man var förstÄende och tÄlmodig och pressade aldrig henne. Men det dröjde nÄgra Är, efter att de fÄtt barn, som Mathilda började berÀtta, Àven dÄ bara om det som hÀnde pÄ Malta.

– Det var jobbigt att berĂ€tta. Och dĂ„ tĂ€nkte att jag inte behövde berĂ€tta det andra, det skulle jag inte klara av.

Det vÀcktes mÄnga kÀnslor under förlossningen och nÀr hon blev mamma. Hon blev rÀdd för att hon inte skulle klara av att ta hand om ett litet barn.

– NĂ€r han blev lite större undrade jag hur jag skulle kunna skydda mitt barn.

Hos en sjukgymnast, Mathilda gÄtt hos under mÄnga Är och kÀnde förtroende för, kraschade hon. Hon hade halkat tillbaka i Àtstörningar och minnena trÀngde sig vÄldsamt pÄ.

– Jag berĂ€ttade vad som hĂ€nt pĂ„ Malta, men inget annat. Jag tĂ€nkte att jag börjar dĂ€r. Hon peppade mig att söka mig till organisationen Storasyster i Stockholm. DĂ€rigenom fick jag börja i traumaterapi och jag fick ocksĂ„ diagnosen PTSD.

Hon skrev Àven in sig igen pÄ Àtstörningsenheten dÀr hon fick en bra psykolog.

– Jag berĂ€ttade om Malta först och nĂ„got Ă„r senare berĂ€ttade jag resten. NĂ€r vi gjorde en tidslinje var det som att fĂ„ en kĂ€ftsmĂ€ll. Jag insĂ„g, kanske för första gĂ„ngen, vad det verkligen var som jag hade utsatts för och att det kallades grooming. Jag började söka pĂ„ nĂ€tet och började förstĂ„ mer och mer vad jag varit med om.

2019 ENGAGERADE SIG Mathilda i föreningen Inte din hora och lÀste om andra kvinnor som varit med om liknande saker.

– Det var en ögonöppnare för mig att inse att det fanns andra, mĂ„nga andra, utsatta. Det var skönt att se att det fanns

Boken Àr utgiven pÄ Lind & Co förlag.
»Jag

blev den smutsiga horan

till slut, det jag kallats för sÄ mÄnga gÄnger«

andra som upplevt det jag hade gjort. Nu försöker jag pÄverka politiker och vill i framtiden öppna en drop in-mottagning för personer som blivit utsatta för sexuell exploatering och prostitution. De hÀr planerna ger mig ork att fortsÀtta. Sen vill jag ocksÄ förelÀsa mer, nÀr orken finns.

TILL SINA FÖRÄLDRAR skickade Mathilda, inför sommarpratet, ett lĂ„ngt meddelande, dĂ€r hon berĂ€ttade vad hon varit utsatt för under tio Ă„rs tid.

– Det Ă€r oerhört mycket att processa för dem och det kommer att ta lĂ„ng tid tror jag. De svarade att de alltid förstĂ„tt att nĂ„got inte stod rĂ€tt till, men inte vad. Sen skrev de att de Ă€lskar mig oavsett vad som hĂ€nt. För mig var det ocksĂ„ viktigt att pĂ„ mitt sĂ€tt ta bort de skuldkĂ€nslor de sĂ€kert haft mĂ„nga gĂ„nger.

Mathilda har kommit ganska lÄngt i sin lÀkningsprocess men hon tror att spÄren alltid kommer att finnas kvar. Men att det aldrig var hennes fel, har hon insett.

– Jag har accepterat insikten att det inte var mitt fel, utan förövarnas, och att det hĂ€r kan drabba precis vem som helst. Men man Ă€r extra utsatt om man som jag var oerhört sĂ„rbar och sökte bekrĂ€ftelse. De skickliga förövarna skannar snabbt av behoven hos sina offer. Man kan aldrig sĂ€ga för mĂ„nga gĂ„nger att det alltid Ă€r förövaren som gör fel.

Fakta om grooming

Det engelska ordet grooming har mĂ„nga olika betydelser; som sköta, ansa, rykta, förbereda. I det hĂ€r fallet innebĂ€r grooming att förövaren tar kontakt med barn och unga, under 15 Ă„r, pĂ„ nĂ€tet i sexuellt syfte. Det Ă€r en brottslig handling och kan beskrivas som ”förberedelser till sexuella övergrepp mot barn”. En del i groomingprocessen Ă€r att bygga upp en kĂ€nsla av medansvar hos barnet. Det leder till att barnet inte berĂ€ttar pĂ„ grund av skam och rĂ€dsla.

Barnet kan ocksĂ„ kĂ€nna att hen fĂ„r skylla sig sjĂ€lv. Ofta lockas barnet med pengar eller presenter mot att de skickar bilder av sexuell karaktĂ€r pĂ„ sig sjĂ€lva. Sedan anvĂ€nds bilderna för utpressning och hot. Groominglagen lades till i brottsbalken 2009, med straffskala frĂ„n böter upp till tvĂ„ Ă„rs fĂ€ngelse. År 2017 Ă€ndrades straffansvaret för kontakt med barn i sexuellt syfte sĂ„ att ansvar intrĂ€der redan nĂ€r nĂ„gon föreslĂ„r eller stĂ€mmer en trĂ€ff för ett barn under 15 Ă„r.

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 Är

KBT och 12-stegsbehandling.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se

TillstÄndspliktigt stödboende för personer frÄn 16 Är

Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lÀgenhet.

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 Är

KBT och 12-stegsbehandling.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I

072-399 05 33 ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I

TEMA: SKYDDAT BOENDE

VĂ€gen mot ett nytt liv i trygghet

Karin berÀttar om eftervÄldet och hur det var att fly till skyddat boende. HavHem har specialkompetens inom NPF. Jonas Göransson pÄ Hemstaden berÀttar om det ekonomiska vÄldet som förvÀrrar utsattheten.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES

Alla barn har rÀtt till en trygg jul

Tillsammans skapar vi ett tryggare samhÀlle Med individen i fokus.

Skyddat boende

Kvinnojour

Avhopparverksamhet

ÖppenvĂ„rdsinsatser

Kontakta

oss

SÄ berÀttar vi mer om vÄra insatser!

073-376 37 48

www.sandhemgruppen.se

Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller vÄld

Vi arbetar i Göteborg med omnejd pÄ uppdrag av socialtjÀnsten. Alla klienter bor i en egen lÀgenhet

www.tutusab.se

info@tutusab.se 0769-49 43 69

LÀs mer pÄ vÄr hemsida!

Svensk Skyddsplacering

- Skyddade boenden - Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar

- Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

DÀrför frÄgar

FrÄn november 2022 stÀller Socialstyrelsen högre krav pÄ att vÄrdverksamheter faststÀller rutiner för att frÄga om vÄld i arbetet med vÄld i nÀra relationer. Det gör man inom Region SkÄne.

– Det behöver inte vara krĂ„ngligt att stĂ€lla frĂ„gan. Att vi frĂ„gar uppskattas ofta av vĂ„ra patienter. Det Ă€r viktigt att kĂ€nna sig bekvĂ€m med att frĂ„ga om vĂ„ld och veta vad vi ska göra med svaret. DĂ€rför Ă€r det viktigt att ha bra rutiner och att stöd finns lĂ€tt tillgĂ€ngligt för alla vĂ„ra medarbetare, sĂ€ger Pernilla WargĂ©us, barnmorska och regional projektledare för arbetet mot vĂ„ld i nĂ€ra relationer inom Region SkĂ„ne. FrĂ„n november 2022 stĂ€ller Socialstyrelsen högre krav pĂ„ att vĂ„rdverksamheter faststĂ€ller rutiner för att frĂ„ga om vĂ„ld i arbetet med vĂ„ld i nĂ€ra relationer. Inom

vi

om vÄld i nÀra relationer

Region SkÄne arbetar alla verksamheter för att motverka vÄld genom att aktivt identifiera vÄldsutsatthet, vÄrda och stötta efter behov, dokumentera samt alltid anmÀla till socialtjÀnst vid oro för att barn far illa.

Sedan 2018 finns i Region SkÄne ett samlat kunskaps- och stödmaterial som gör det lÀttare för alla verksamheter att pÄ bÀsta sÀtt skapa rutiner för frÄgan om vÄld i nÀra relationer. KvinnosjukvÄrd i Lund Àr en av verksamheterna som har kommit lÄngt i det arbetet. DÀr har man de senaste tre Ären arbetat aktivt med att frÄga om och kartlÀgga vÄldsutsatthet.

– Vi har tagit fram rutiner och utbildar alla nya medarbetare tidigt i att frĂ„ga om vĂ„ldsutsatthet. Och bland kvinnorna vi möter fĂ„r vi ofta höra att det Ă€r bra att vi frĂ„gar om vĂ„ldsutsatthet, sĂ€ger Carina

»Det Àr viktigt att kÀnna sig bekvÀm med att frÄga om vÄld«

Brandin, enhetschef pÄ gynekologiavdelningen, KvinnosjukvÄrd i Lund.

Redan vid inskrivning stĂ€lls frĂ„gan ”Vi vet att mĂ„nga Ă€r eller har varit utsatta för vĂ„ld och hot i sina nĂ€ra relationer. Hur Ă€r det för dig?”

– I sitt svar kan man beskriva om vĂ„ldet Ă€r pĂ„gĂ„ende eller tidigare upplevt och om det Ă€r fysiskt, psykiskt, sexuellt. Det gör att vi lĂ€ttare kan erbjuda rĂ€tt hjĂ€lp och stöd utifrĂ„n varje individuell situation, sĂ€ger Carina Brandin.

KÄLLA: REGION SKÅNE

✓ HĂ€mtning samma dag samt bostadsgaranti ingĂ„r.

✓ NĂ€ra samarbeten med socialtjĂ€nster sedan 2016.

✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen Ă€r viktiga.

✓ LĂ„ng erfarenhet av hedersrelaterat vĂ„ld.

Det finns mÄnga olika typer av vÄld. Foto: Getty Images

Skulle du anstÀlla henne?

Karin, som vill vara anonym, berÀttar sin historia.

”EftervĂ„ldet var igĂ„ng i samma stund han blev fri”

Efter flera Ă„r av psykisk misshandel och sexuellt vĂ„ld fick Karin nog och ringde 112. Polisen kom och hĂ€mtade mannen hon levt med i femton Ă„r, men kort dĂ€refter tvingades Karin och barnen att flytta till ett skyddat boende. – Jag höll misshandeln hemlig i alla Ă„r, ingen visste vad som pĂ„gick i vĂ„rat hem, berĂ€ttar hon.

TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES

En sen lördagskvĂ€ll tog Karin pĂ„ kopplet pĂ„ sin hund för att ta en kvĂ€llspromenad. DĂ„ hade hon fĂ„tt nog efter Ă„ratal av psykisk misshandel och sexuellt vĂ„ld. NĂ€r hon rundade husknuten tog hon ett djupt andetag och ringde polisen. – Jag var trött och ganska nedbruten och kĂ€nde att nu fick det vara slut. Det var inte det livet jag hade sett fram emot att leva, med en man vars missbruk eskalerat för varje Ă„r och vĂ„ldet som blivit vardag. SĂ„ polisen kom och hĂ€mtade honom. Jag kĂ€nde mig bĂ„de lĂ€ttad och vĂ€ldigt ledsen, sĂ€ger hon.

HON BERÄTTAR ATT hon aldrig blev fysiskt slagen, men den psykiska misshandeln med elaka kommentarer, hot och hĂ„n och det sexuella vĂ„ldet dĂ€r hon mer eller mindre blev tvingades till ”tjatsex” för husfridens skull hade tagit hĂ„rt pĂ„ henne. Och ingen visste om det helvete hon och barnen levt i under mĂ„nga Ă„r.

– Jag skĂ€mdes för mycket för att berĂ€tta, sĂ„ jag höll tyst om vĂ„r familjehemlig-

het. Jag bet ihop och höll hÄrt i fasaden. Inte ens mina nÀrmaste visste om vad som pÄgick, sÀger Karin.

Under tiden som mannen satt i arresten bytte Karin lÄs pÄ huset, men efter fyra dagar slÀpptes mannen som ville tillbaka hem.

– Polisen ringde och sa att de slĂ€ppt honom. Enligt juridiken var det inte sĂ„ allvarligt för att de skulle hĂ„lla kvar och hĂ€kta honom och han hade rĂ€tt att komma till sitt eget hem. Även polisen uttryckte att det var helt galet. SĂ„ det var vi andra som fick flytta.

Och det var dÄ helvetet började, som för sÄ mÄnga utsatta kvinnor.

– Jag trodde först att allt skulle bli bra nĂ€r de hĂ€mtat honom, men sĂ„ fel jag hade. EftervĂ„ldet var igĂ„ng i samma stund han blev fri igen.

KARIN OCH HENNES tvÄ barn bodde hos hennes förÀldrar i ett par veckor. Hon minns overklighetskÀnslorna och rÀdslan.

– Vi gömde bilen i garaget sĂ„ att han

inte skulle se att vi var dÀr, och drog ner persiennerna. Det var lÀskigt faktiskt.

EFTER ATT POLISEN förhört bÄde henne och barnen gjordes en riskbedömning dÀr de kom fram till att det fanns hög risk för upprepad vÄld.

– Jag fick en skyddstelefon som jag kunde anvĂ€nda om jag kĂ€nde mig rĂ€dd eller hotad, som jag anvĂ€nde en gĂ„ng nĂ€r han förföljt oss och sa att han var utanför huset.

Vad Karin inte visste dÄ var att hennes exman kunde se i sin telefon var hon befann sig.

– Han ringde mig tiotals gĂ„nger per natt och han visste alltid var jag var. Vi hade varandras koder och lösenord, nĂ„got jag vill tipsa andra om att byta omedelbart nĂ€r man lĂ€mnar. Byt alla lösenord och koder, pĂ„ precis allt.

SocialtjĂ€nsten var nu inkopplad och de föreslog skyddat boende, men Karin sköt det ifrĂ„n sig. För inte var hon en ”sĂ„n” kvinna.

– Jag blev helt chockad av förslaget. Jag

kvinnor som inte kan ta hand om sig sjÀlv.

hade ju heltidsjobb, ordnat liv och kunde ta vara pÄ mig sjÀlv. DÀr var nog de första fördomarna, att man skulle vara en viss typ av kvinna för att hamna pÄ skyddat boende; sönderslagen och inkapabel att rÄ om sig sjÀlv. Vi hade heller aldrig haft med SocialtjÀnsten att göra tidigare, sÄ det hÀr var helt nytt.

Men Karin gick med pÄ att flytta, dels för att det var ohÄllbart att bo hos förÀldrarna och dels för att barnen mÄste till skolan.

– Vi Ă„kte till det skyddade boendet med min bil och det var en mĂ€rklig kĂ€nsla, att lĂ€mna sitt eget hem utan att veta vad som skulle hĂ€nda. Sen satt vi dĂ€r plötsligt, alla i samma rum och försökte börja smĂ€lta vad som hĂ€nde. Men man kommer in i den nya tillvaron förvĂ„nansvĂ€rt fort. Jag kĂ€nde mig aldrig misslyckad eftersom jag visste att jag inte gjort nĂ„got fel. Men jag var besviken pĂ„ hur det funkar; att förövaren fĂ„r bo kvar i sitt hem medan vi tvingas fly, det Ă€r förjĂ€vligt, sĂ€ger hon.

KARIN BERÄTTAR ATT hon Ă€r en vĂ€ldigt driftig person som alltid ser till att ha saker att göra. Även nu, i den nya situationen som en kvinna pĂ„ flykt med sina barn.

– Dagarna fylldes med praktiska syss-

»Han ringde mig tiotals gÄnger per natt och han visste alltid var jag var«

lor, som att prata med polis och advokat och göra en stÀmningsansökan för att ta ut skilsmÀssa. För mig var det viktigt att ha rutiner och saker inplanerat för att fylla dagarna med nÄgonting och fÄ tiden att gÄ.

Barnen mÄdde dÄligt, de var bleka, ledsna och förstÄs rÀdda.

– De undrade hur det skulle bli, det gjorde vi alla. De blev snabbt uttrĂ„kade, men efter att det gjorts en skyddsplanering fick de Ă„ka till skolan i taxi, för att fĂ„ lite rutiner de kĂ€nde igen i alla fall.

Karin och hennes barn var de enda svenskarna, mÄnga av de andra kvinnorna pratade knappt svenska. Karin ville hjÀlpa och stötta och blev lite av en psykolog Ät dem. SjÀlv hade hon inte tid att fundera vad som hÀnt eller kÀnna efter.

– Den enda planen var fokus framĂ„t och skilsmĂ€ssa. Jag hade sĂ„ mycket ta tag i sĂ„ att jag inte hade tid att gĂ„ in i kĂ€nslor, jag Ă€r vĂ€ldigt rationell som person nĂ€r det vĂ€l gĂ€ller. Det blir mycket vad man gör det till. Det Ă€r inte jĂ€ttekul att dela hus, dusch och toalett med okĂ€nda mĂ€nniskor, att

vilja laga mat men upptÀcka att spisarna Àr upptagna. Men men fÄr anpassa sig, man mÄste helt enkelt. Jag Àr tacksam för att det finns skyddade boenden. Sen att jag tycker det Àr sjukt att mÄnga drivs med sÄ mycket ideella krafter, det Àr en annan frÄga, sÀger Karin.

FÖRUTOM DEN FAST anstĂ€llda personalen pĂ„ boendet kom det vissa kvĂ€llar och pĂ„ helgerna volontĂ€rer för att hitta pĂ„ saker med de kvinnor och barn som kunde gĂ„ ut.

– Det var vĂ€ldigt uppskattat att de tog hand om barnen nĂ„gra timmar, för dĂ„ fick vi mammor en stund att andas lite. Man Ă€r ju pĂ„ varandra i princip dygnet runt. VolontĂ€rerna gick ut i lekparken med barn, eller tog dem pĂ„ bio. De som inte kunde lĂ€mna boendet satt de och ritade eller bakade med.

Även om Karin sjĂ€lv till en början inte tyckte hon behövde en kurator sĂ„ gick hon Ă€ndĂ„ med pĂ„ att gĂ„ och prata med henne, nĂ€r barnen gick pĂ„ TRAPPAN-samtal för att prata om sina upplevelser. Kuratorn

Karin hade fördomar om vilka som behöver komma till ett skyddat boende, att det ska vara sönderslagna

var den första mÀnniskan, förutom polisen som hÀmtade hennes man, som hon berÀtta för om det hon varit med om. Karin fick material att lÀsa, bland annat en broschyr om vÄldets normaliseringsprocess, en viktig ögonöppnare för henne.

– Allt jag lĂ€ste om stĂ€mde in pĂ„ mig. Jag insĂ„g att jag i alla Ă„r anpassat mig efter min mans humör och flyttat pĂ„ mina grĂ€nser, sakta men sĂ€kert. Till slut tassade vi alla pĂ„ tĂ„ kring honom för att inte reta upp honom. Sen kĂ€nde jag en lĂ€ttnad nĂ€r han höll sig lugn, tills nĂ€sta gĂ„ng. Jag minns att jag ofta tĂ€nkte att det hĂ€r var vĂ€l inte sĂ„ farligt och kanske var det jag som överdrev? Och jag förstod att det hĂ€r kunde hĂ€nda precis vem som helst. Det var viktig kunskap jag fick med frĂ„n henne. Det var skönt att fĂ„ prata med en person som förstod och hade den kunskap jag helt saknade, berĂ€ttar Karin.

Karins exman fick kontaktförbud, men det hÀnde nÄgra gÄnger att han dök upp utanför boendet.

– Jag sĂ„g honom pĂ„ gatan utanför nĂ€r jag hade varit ute. DĂ„ blev jag rĂ€dd och skyndade mig in och lĂ„ste dörren. NĂ„gon av de andra kvinnorna berĂ€ttade att de sett honom flera gĂ„nger i omrĂ„det, vilket kĂ€ndes vĂ€ldigt obehaglig.

»...jag var besviken pÄ hur det funkar; att förövaren fÄr bo kvar i sitt hem medan vi tvingas fly«

NÄgra mÄnader senare fick Karin ett telefonsamtal som förÀndrade hennes och familjens situation drastiskt. Karins exmans mamma ringde och berÀttade att han tagit sitt liv.

– Det kom som en stor chock. Han var dĂ„ tvĂ„ngsinlagd pĂ„ ett behandlingshem, sĂ„ det borde inte kunnat hĂ€nda. Tiden efter var fruktansvĂ€rt, alla var chockade och ledsna och förvirrade. Jag tycker ocksĂ„ att det var mĂ€rkligt att vi inte fick nĂ„gon som helst hjĂ€lp. Vi bara lĂ€mnades, ingen frĂ„gade oss om vi behövde nĂ„got, om vi ville ha stöttning, sĂ€ger hon.

EN KORT TID senare, efter fyra mÄnader pÄ det skyddade boendet, flyttade Karin och barnen in i en hyreslÀgenhet som kommunen hade ordnat fram. VÀgen tillbaka till vardagen kunde börja.

– Att hĂ„lla rutiner, Ă€ven nĂ€r livet Ă€r kaos, har varit viktigare Ă€n nĂ„gonsin. Och mitt fokus har hela tiden varit barnen. I

vÄrt fall Àr det hÀr det bÀsta som kunde hÀnda, om man fÄr sÀga sÄ. Eller det allra bÀsta hade sÄklart varit om min exman tagit emot all den hjÀlp som erbjöds.

PÅ DET SKYDDADE boendet var det nĂ„gra kvinnor som lĂ€rde kĂ€nna varandra och som har haft kontakt efterĂ„t.

– Jag har fĂ„tt veta att det har gĂ„tt bra för dem. Jag har Ă€ven haft kontakt med kvinnor som jobbade dĂ€r och Ă€r sĂ„ tacksam för deras arbete.

Idag Àr Karin sjÀlv engagerad i en kvinnojour, nÄgot som för henne kÀndes sjÀlvklart nÀr bitarna i livspusslet nÀrmat sig varandra igen.

– Jag vill kunna ge av min kunskap till andra kvinnor i behov. Jag har vĂ€ldigt stor nytta av mina egna erfarenheter nĂ€r jag möter kvinnor som drabbats av bĂ„de vĂ„ld i nĂ€ra relation och av suicid.

Hon uppmanar alla kvinnor som Àr i liknande situation att berÀtta för nÄgon om vad som pÄgÄr, och att söka hjÀlp.

Karin satte sina egna kÀnslor Ät sidan, men gick till slut med pÄ att trÀffa en kurator.

För ett tryggare liv sedan 2013

Just nu har vi lediga platser

Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar.

Vi pÄ O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lÀgger all vÄr tid, fokus och energi pÄ alla förekommande former av skyddsÀrenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, frÄn norr till söder. Vi utför sÀkerhetstransporter i hela landet Ärets alla dagar dygnet runt.

Vi skrÀddarsyr samtliga Àrenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.

”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd SĂ€kerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring sĂ€kerhet samt kompetens kring vĂ„ldets mekanismer skapar trygghet i vĂ„ra Ă€renden.”

En kommentar frÄn en av flertalet kommuner vi samarbetar med.

Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.

info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se

Det Àr uppskattat med promenader vid havet.

SĂ„ kan du trygga personer med NPF

HavHem har specialkompetens inom NPF

Den 20 oktober 2022 presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för adhd och autism dÀr de pekar pÄ att det behövs ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) inom vÄrd och socialtjÀnst. Trauma har liknande symptom som NPF och de i sin tur Àr vanligt förekommande hos kriminella individer. DÀrför missas ofta NPF hos personer som kommer till skyddat boende.

TEXT JENNY FORS FOTO HAVHEM

Trots att det talas sÄ mycket om NPF Àr det fÄ professionella som vet vad det innebÀr i praktiken. HavHem skyddat boende har specialistkompetens inom bland annat NPF.

Jennie Abnersson.

– Man behöver förstĂ„ funktionsnedsĂ€ttningen för att veta varför man behöver anpassa verksamheten och hur, sĂ€ger Jennie Abnersson, vd och grundare av HavHem. Enligt hennes erfarenhet sĂ„ Ă€r kunskapen lĂ„g inom bĂ„de socialtjĂ€nst och olika

Gemensamma aktiviteter med hÀstar och turridning finns i verksamheten.

former av boenden, nÄgot som bekrÀftas av Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna för adhd och autism som presenterades den 20 oktober.

– NPF Ă€r ingen sjukdom och gĂ„r inte att bota. Det Ă€r en funktionsnedsĂ€ttning vilket gör att det krĂ€vs kunskap för att kunna anpassa sĂ„ att personer med NPF fĂ„r en fungerande vardag. Personer med autism uppfattas ofta som osociala och att ha problem med att vara delaktig i sociala sammanhang. Men vad det handlar om Ă€r svĂ„righeter i att förstĂ„ sociala koder och att lĂ€sa av andra personers kroppssprĂ„k och ansiktsuttryck. Bara för att de har svĂ„righeter betyder det inte att de inte vill. Symtom i dessa fall kan vara att personen i frĂ„ga blir orolig och rastlös samt blir utĂ„tagerande pĂ„ grund av stress och frustration.

Enligt de nya riktlinjerna frÄn Socialstyrelsen rekommenderas kompetensutveckling inom hela socialtjÀnsten och

boenden. Socialstyrelsen kommer att följa upp och mÀta andelen verksamheter i socialtjÀnstens regi som erbjuder kompetensutveckling inom adhd och autism.

– Vi stĂ„r inför en stor förĂ€ndring inom hela branschen. Eftersom inte NPF syns utanpĂ„ har vi valt att ha ett NPF-anpassat förhĂ„llningssĂ€tt mot alla. De som kommer till oss kan ocksĂ„ vara traumatiserade efter att ha blivit utsatta för vĂ„ld eller hot. Det metodstöd som vi anvĂ€nder underlĂ€ttar Ă€ven för den mĂ„lgruppen.

JENNIE FÖRKLARAR ATT de anvĂ€nder sig av förhĂ„llningssĂ€tt, metodstöd och anpassningar som gör det lĂ€ttare för personer med NPF.

– Det handlar mycket om enkelhet och tydlighet. Det Ă€r nĂ„got som alla uppskattar, men för personer med NPF sĂ„ gör det all skillnad i vĂ€rlden. Till exempel sĂ„ har vi inte lĂ„nga texttunga lĂ€genhetskontrakt som Ă€r krĂ„ngliga att förstĂ„. Det rĂ€cker

med det vÀsentligaste; att du ska lÀmna lÀgenheten i det skick som du fann den. Vi har bildstöd till hjÀlp i samtal för att öka förstÄelsen och göra det lÀttare att beskriva kÀnslor för de som har svÄrt för det. Och vi har möten varje dag pÄ 20 minuter istÀllet för lÀngre sittningar vid fÀrre tillfÀllen.

Personer med NPF kan ha svÄrt att koncentrera sig, Àr man medveten och har kunskap om varför de har olika svÄrigheter Àr det lÀttare att göra anpassningar sÄ att de krav man stÀller matchar funktionsnedsÀttningen och personen slipper bli stressad, fÄ utbrott eller ge upp.

– Vi anvĂ€nder oss ocksĂ„ av lĂ„gaffektivt bemötande för att inte öka stressen. Vi arbetar uteslutande med motiverande samtal MI för att fĂ„ klienten att vĂ„ga gĂ„ emot sin rĂ€dsla för att misslyckas.

Jennie Abnersson har sjÀlv en dotter med ADD och Autism. Hon har Àven dyskalkyli som innebÀr att man Àr siffer-

blind och svÄrighet att förstÄ siffror.

– Det Ă€r dĂ€rför jag har intresserat mig för NPF och utbildat mig inom det, sĂ€ger Jennie.

HON STARTADE HAVHEM för cirka ett Är sedan och anstÀllde tidigare kollegan Lasse Bengtsson, som Àven har arbetat 30 Är inom kriminalvÄrden.

– MĂ„nga hamnar i missbruk pĂ„ grund av NPF. De sjĂ€lvmedicinerar för att kunna varva ned eller vĂ„ga vara sociala och kĂ€nna tillhörighet, som kan leda till kriminalitet för att finansiera tyngre droger. Samsjuklighet Ă€r ocksĂ„ vanligt förekommande för den hĂ€r klientgruppen. Skyddsplacering för personer med NPF har extra svĂ„rt att upprĂ€tthĂ„lla ett skydd eftersom de Ă€r impulsiva och har svĂ„rt med konsekvenstĂ€nk, sĂ€ger Lasse och fortsĂ€tter:

– Det finns naturligtvis fler fallgropar

pÄ vÀgen. Ett exempel kan vara flytt till ny bostad, nya personer i klientens liv, en miljö med för mycket stimuli och allt för högt stÀllda krav. Det skapar stress och oro vilket kan försvÄra en bra och trygg dialog. VÄrt uppdrag Àr att hjÀlpa klienterna att utvecklas sÄ bra som det Àr möjligt efter sina egna förutsÀttningar.

De kompletterar varandra bra och trÀffades tidigare pÄ ett annat skyddat boende tillsammans.

– Vi har en samsyn och Ă€r specialiserade inom NPF, samsjuklighet och Ă„terfallsprevention. Eftersom vi tar emot olika klientgrupper inom skydd sĂ„ har vi enskilda lĂ€genheter. Just nu har vi fyra platser och vi vill inte bli för stora, sĂ€ger Lasse Bengtsson.

Verksamheten Àr i första hand ett skyddat boende med de strukturella ramar och riktlinjer som gÀller. MÄlgruppen Àr

vuxna med eller utan barn och som har utsatts för hot och vÄld eller andra övergrepp exempelvis kriminalitet/stöd i Äterfallsprevention, vittnesskydd, avhoppare med skyddsklass II.

– Hos oss skrivs barnen alltid in med en egen vĂ„rdplan. Vi hjĂ€lper till med lĂ€xor och kontakt med skola. DĂ„ neuropsykiatriska funktionsvariationer till stor del Ă€r Ă€rftliga Ă€r det viktigt att vara medveten om att en vuxen med ett barn som har NPF, kan ha samma svĂ„righeter som barnet och vice versa. Det kan bli övermĂ€ktigt som vuxen att dĂ„ Ă€ven kriga för barnets rĂ€tt till anpassning i skolan, sĂ€ger Jennie.

VID BEHOV AV psykolog eller terapeut sĂ„ tas det in externt. De personer som Ă€r i behov av skyddat boende stannar i vanligtvis 2–4 mĂ„nader. DĂ€refter kan utslusslĂ€gen-

Havet kan bÄde vara stormigt och ibland lugnt, lika som livet.
»Det Àr nÄgot som alla uppskattar, men för personer med NPF sÄ gör det all skillnad i vÀrlden«

het med fortsatt kontakt och stöd leda till eget bostadskontrakt.

– MĂ„nga med NPF ger upp nĂ€r det tar emot sĂ„ vi vill finnas dĂ€r med hela vĂ„rt hjĂ€rta för att hjĂ€lpa bĂ„de i det stora och det lilla.

HAVHEM LIGGER VID havet, som kan vara stormigt och oförutsÀgbart men ocksÄ bli lugnt och harmoniskt. Hem stÄr för att ha en bostad, vÀrme och trygghet varför det har varit viktigt att vÄra lÀgenheter hÄller hög standard för att ge en extra trygg och ombonad kÀnsla, sÀger Lasse.

– Vi arbetar utifrĂ„n miljöterapeutiskt förhĂ„llningssĂ€tt och att ta promenader vid havet eller i skogen brukar vara uppskattat. För mĂ„nga upplevs det lĂ€ttare att samtala ute nĂ€r man gĂ„r bredvid varandra istĂ€llet för ansikte mot ansikte inom fyra vĂ€ggar. Gemensamma aktiviteter med hĂ€star och turridning finns Ă€ven i egna verksamheten. Husdjur Ă€r vĂ€lkomna hos oss vilket bidrar till att skapa en positiv stĂ€mning men Ă€ven vara till stort stöd och tröst för att lindra oro och Ă„ngest, sĂ€ger Jennie.

– De kan ofta bli ett pĂ„tryckningsmedel vid vĂ„ld i nĂ€ra relation, flikar Lasse in. BĂ„da upplever att de har fĂ„tt arbeta lite i uppförsbacke eftersom det saknas förstĂ„else och kompetens för NPF frĂ„n mĂ„nga hĂ„ll.

– Kanske trampar vi nĂ„gon pĂ„ tĂ„rna nĂ€r vi sticker ut hakan, men önskar att vĂ„rt budskap nĂ„r ut i större utstrĂ€ckning till berörda placeringsansvariga avseende denna mĂ„lgrupp. Det Ă€r en klientgrupp som ökar och vi Ă€r gĂ€rna med och driver den hĂ€r förĂ€ndringsresan som kravet om kompetensutveckling innebĂ€r, detta Ă€r en milstolpe som kommer att göra stor skillnad, avslutar Jennie Abnersson.

Behovsanpassad skyddsplacering

Stiftelsen BergslagsgÄrdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. Det ingÄr alltid sÀkerhetsplanering, socialt stöd, stöd vid myndighetskontakter samt stöd i etablering pÄ ny ort. Vi hÀmtar vid behov.

Mejeriet - Ring vÄr jour 0701-01 69 79

Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt.

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mÄngÄrig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller mÀn i behov av skydd.

Skyddsboende lÀgenhet - Ring vÄr jour 0768-60 29 49

LÀgenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot mÀn i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer.

Skyddat boende med psykosocialt stöd

VÄr mÄlgrupp Àr personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat vÄld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp frÄn kriminella organisationer och nÀtverk, samt stalkning.

Varje klient i vÄr verksamhet har tillgÄng till samma breda kompetens bestÄende av:

‱ SĂ€kerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och Äterrapportering till dig som uppdragsgivare

‱

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD

Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

‱ Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och vĂ„ld i nĂ€ra relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. lÀkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

VÀlkommen att kontakta oss vid förfrÄgan!

www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 ‱ info@skyddsinsatser.se

”En tuff start pĂ„ ett nytt liv”

Ekonomiskt vÄld förvÀrrar utsattheten

I stort sett varje skyddssökande som Àr utsatt för vÄld eller hot Àr Àven utsatt för ekonomiskt vÄld i nÄgon form. Det Àr nÄgot det talas för lite om tycker Jonas Göransson, verksamhetschef pÄ Hemstaden.

– Brottsoffret kan attackeras gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng utan att kunna bevisa sin oskuld. Sedan Ă€r de fast i en skuldfĂ€lla, sĂ€ger han.

Det finns mÄnga typer av vÄld i nÀra relationer; psykiskt, fysiskt, sexuellt, latent, digitalt, materiellt och ekonomiskt. Ekonomiskt vÄld kan handla om att inte fÄ ta hand om sina egna pengar, att bli tilldelad en liten summa varje mÄnad eller att partnern begÄr brott i ditt namn, till exempel genom att ta lÄn genom att förfalska din namnteckning eller anvÀnda din BankID. Det hÀr gör att den vÄldsutsatta fÄr svÄrt

Det Àr svÄrt att fÄ hyra lÀgenhet eller ta lÄn om man har betalningsanmÀrkningar. Foto: Getty Images

att bryta upp och starta ett nytt liv.

Enligt Jonas pÄ Hemstaden vet mÄnga inte ens om att de har hamnat i en skuldfÀlla och det blir en chock nÀr det framkommer att det finns skulder hos Kronofogden.

Det vanligaste Àr att förövarna Àr mÀn, men det finns givetvis Àven mÀn som blir utsatta för ekonomiskt vÄld. Ofta har den ena parten skött den gemensamma ekonomin, medan den andra har haft liten eller ingen insyn alls i ekonomin.

Jonas tycker det finns dÄlig beredskap att hjÀlpa personer som har utsatts för ekonomiskt vÄld.

– Vi hjĂ€lper till att polisanmĂ€la brottet, men ofta lĂ€ggs Ă€rendet ned. Det Ă€r svĂ„rt att bevisa att nĂ„gon har anvĂ€nt en annan persons BankID för att ta lĂ„n eller förfalskat namnteckning pĂ„ köpekontrakt. Det Ă€r besvĂ€rligt och svĂ„rt att fĂ„ rĂ€tt. Dessutom Ă€r det vanligt att det ekonomiska vĂ„ldet fortsĂ€tter trots att parterna separerat.

ENLIGT JONAS ÄR det inte ovanligt att brottsoffret exempelvis blivit satt i en företagsstyrelse utan sin vetskap och fungerat som mĂ„lvakt i ekonomisk brottslig verksamhet.

– Jag har Ă€ven varit med om att förövaren drar in offret i rĂ€ttsliga processer upprepade gĂ„nger. Det kan handla om att förövaren anklagar offret för olika saker som sedan leder till rĂ€ttegĂ„ng. Det kan vara ytterligare ett sĂ€tt för förövaren att fĂ„ pengar frĂ„n sitt offer eller skada dem ekonomiskt genom dyra rĂ€ttegĂ„ng- och advokatkostnader.

Jonas skulle önska att det fanns nÄgon form av rÀttshjÀlp till brottsutsatta för ekonomiskt vÄld., men i dagslÀget Àr det svÄrt att fÄ hjÀlp. Hemstaden hjÀlper till med praktiska saker nÀr en klient kommer till dem. Det kan handla om att ansöka om skuldsanering, göra en polisanmÀlan eller stötta genom rÀttsliga processer.

– Mycket av vĂ„rt arbete handlar om att vĂ€gleda och stötta klienterna genom tunga och ofta lĂ„ngdragna processer. Det

SKYDDAT BOENDE

MED BARNRÄTTSPERSPEKTIV

OASEN HVB

KVINNOR I BEROENDE & VÅLDSUTSATTHET

010-280 48 50

placering@linkopingsstadsmission.se

Pacedomi AB erbjuder ett kvalitetssÀkrat skyddsboende med höga sÀkerhetskrav för kvinnor och barn.

Vi arbetar framÄtriktat med vÄra klienter i en definierad mÄlplan för ett sjÀlvstÀndigt liv. Vi bedriver samtalsterapi rörande PTSD, relationsvÀrderingar och hedersproblematik. Studier och sysselsÀttning Àr viktiga element i vÄr rehabilitering som leder till boende i vÄrt lÀgenhetsprogram.

Egen upphÀmtning i hela landet

Erik 0770-220205 kontakt@pacedomi.se

Àr en tuff start pÄ ett nytt liv, och som jag nÀmnde tidigare kan det ekonomiska vÄldet pÄgÄ flera Är efter att den vÄldsutsatta personen lÀmnat förövaren. Ofta fÄr man leva med konsekvenser som att inte kunna ta egna lÄn, köpa bostad eller ens fÄ ett hyreskontrakt pÄ grund av de skulder man blivit Äsamkad. Till synes sjÀlvklara saker som att skaffa ett mobilabonnemang kan bli svÄrt. Som förÀlder kan det kÀnnas tufft att inte kunna ge sina barn det deras jÀmnÄriga kompisar fÄr, oavsett om det handlar om saker, semesterresor eller klÀder, speciellt dÄ barnen jÀmför sig mycket med sina vÀnner.

BLIR MAN SOM brottsoffer beviljad skuldsanering, kan det ta upp till fem Är innan man kan börja leva som vanligt igen. Konsekvenserna av det ekonomiska vÄldet ger stora psykiska pÄfrestningar och ofta tar det lÄng tid att ÄterhÀmta sig efter att ha levt pÄ existensminimum under lÄng tid.

– Jag har jobbat inom psykiatrin i hela mitt liv och trĂ€ffat bĂ„de kvinnor och mĂ€n som har varit utsatta för olika typer av vĂ„ld. Det Ă€r viktigt att ha kunskap om hur en person reagerar efter ett trauma och vilket bemötande som krĂ€vs nĂ€r en person befinner sig i kris.

Jonas berÀttar kort om de olika faserna i en kris och att chockfasen kommer först. Den kan vara frÄn nÄgra sekunder till ett

»Det Àr svÄrt att bevisa att nÄgon har anvÀnt en annan persons BankID«

par dygn och personen kan inte riktigt ta in det som har hÀnt.

– De Ă€r oroliga och vilsna och behöver landa, i en trygg miljö dĂ€r de fĂ„r chansen att Ă„terhĂ€mta sig och ta hand om sig sjĂ€lv och sina barn.

Reaktionsfasen kommer sedan och handlar om att den drabbade börjar öppna ögonen för det som har skett eller kommer att ske. Chock- och reaktionsfasen utgör tillsammans den akuta fasen och pÄgÄr vanligtvis i cirka 4-6 veckor. MÄnga försöker förstÄ det som hÀnt och hitta svar pÄ varför.

Tredje fasen Àr bearbetningsfasen som pÄgÄr i cirka 6-12 mÄnader efter traumat. Individen börjar hÀr vÀnda sig mot framtiden igen. Nyorienteringsfasen kallas

Om Hemstaden

Hemstaden bedriver skydd- och stödboende. De startade sin verksamhet 2018 och har idag ett 30-tal lÀgenheter. I verksamheten har de utbildade socionomer, psykiatrisjuksköterskor, behandlingsassistenter, behandlingspedagoger och socialpsykologer.

nÀsta nivÄ dÀr individen lever med hÀndelsen som ett Àrr som alltid kommer att finnas men som inte behöver hindra livet som helhet.

Hemstaden jobbar med klienten genom samtal anpassade till de olika faserna och om det behövs hjÀlper vi vÄra klienter att komma i kontakt med psykiatrin eller öppenvÄrden. Om behovet finns hÄller man Àven krissamtal med de medföljande barnen. Detta med hjÀlp av Trappan-samtal, en samtalsmodell som Àr framtagen specifikt för barn som levt i eller bevittnat vÄld.

– Det Ă€r viktigt att förstĂ„ vad klienten med medföljande barn gĂ„r igenom och att det mĂ„ste fĂ„ ta tid. Det gĂ„r inte att skynda pĂ„, avslutar Jonas Göransson.

Hos Hemstaden Àr alla vÀlkomna inklusive husdjur, de har dessutom följande sprÄkkompetens i personalgruppen: arabiska, assyriska, engelska, gujarati, hindu, pashto, kurdiska, syrianska, tigrinja, turkiska, tyska och urdu.

Jonas Göransson, verksamhetschef pÄ Hemstaden AB, vill lyfta det ekonomiska vÄldet. Foto: Hemstaden

Grundutbildning om skyddade personuppgifter

För alla som i sin verksamhet hanterar personuppgifter och till dem som möter mÀnniskor som lever med eller har behov av skyddade personuppgifter.

Ur programmet

‱ Folkbokföring

‱ Skyddade personuppgifter

‱ Sekretessmarkering

Utbildare

‱ Skyddad folkbokföring

‱ Fingerade personuppgifter

‱ Myndigheters ansvar

Cicki Malmström; Cicki har i nÀrmare 30 Ärs tid arbetat inom Skatteverket, bl.a. med folkbokföringsfrÄgor och frÄgor rörande skyddade personuppgifter samt ansvarat för myndighetens interna och externa information gÀllande skyddade personuppgifter.

Lasse Mattila; Lasse Àr socionom med över 25 Ärs erfarenhet av arbete med utsatta barn och ungdomar, dÀribland som socialsekreterare, skolkurator och som enhetschef inom sociala sektorn.

För mer info, se www.registerskydd.se

Riksförbundet Attention.

Mitt i vimlet

Socionomdagarna den 22-23 hölls i vanlig ordning pĂ„ StockholmsmĂ€ssan i Älvsjö. Det var tvĂ„ spĂ€ckade dagar med intressanta förelĂ€sningar, nĂ€tverkande och givande besök hos utstĂ€llande montrar.

TEXT JENNY FORS

FOTO MARKO GRÖNHOLM OCH JENNY FORS

Magelungen.

Omtankes sÀljare Marko i samsprÄk med Eric pÄ Norrbehandling.

Samsteget startade för 1,5 Är sedan och har nu utökat och breddat verksamheten.

Det var mycket folk pÄ Ärets Socionomdagar.
“Alla

www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se PlaceringsrÄdgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se

Behandlingshem Hyttan HVB

Komplett Specialistenhet för flickor

Vi bedriver bĂ„de utredning, vĂ„rd och behandling för flickor 13 – 17 Ă„r, som uppvisar anknytningsproblematik, neuropsykiatriska beteendeproblem, sjĂ€lvdestruktivitet, sociala beteende- och samspelsbrister.

Skyddade boenden Stödboenden

0225 - 300 47 I info@curmitis.se I www.curtimis.se

SÀkra och trygga lösningar med individen i centrum!

070-108 15 15 info@hemstadenab.se

hemstadenab.se

Utbilda dig till ledare i Childrens Program!

Vill du bidra till ett bÀttre liv för barn som vÀxer upp med missbruk i familjen?

Du som

- arbetar med mÀnniskor med beroendeproblematik och deras familjer

- vill skapa goda relationer mellan barn och förÀldrar kan ha stor nytta av att utbilda dig till ledare i Childrens Program.

Childrens Program finns med i Socialstyrelsens metodguide.

AnmÀl dig till vÄra kommande utbildningstillfÀllen 2023 pÄ: www.childrensprogram.se

Deltagare som gÄtt utbildningen

”Detta upplĂ€gg Ă€r nĂ„got som saknas bland vĂ„ra nuvarande insatser och jag kĂ€nner verkligen att det Ă€r en insats som ger effekt pĂ„ flera olika sĂ€tt”

Lars Lewerth 070-592 93 93, lars@childrensprogram.se

Helén Olsson 070-533 19 66, helen@childrensprogram.se www.childrensprogram.se

”Den hĂ€r utbildningen har gett mig en helt ny syn och intresse för mĂ„lgruppen. Jag tror pĂ„ detta”

Adonia Omsorg.
Kasam Familj.
Fimab – Familjehem i MĂ€lardalen.
Nationella Skyddsinsatser.
Abilia.
Nytida.

Skyddat boende

För kvinnor, mĂ€n, familjer – egen lĂ€genhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –sĂ€kerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rĂ€tt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrÄgan

010 70 60 350

www.vejbyhem.se

Utredningshem för familjer

Nanolfsvillan ligger i ett villaomrÄde centralt i FinspÄng. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lÀgenheter om tvÄ till fem rum ock kök. Vi strÀvar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en sÄ rÀttvis bedömning som möjligt.

VÄr mÄlgrupp Àr familjer med barn i Älder 0-16 Är och blivande förÀldrar.

Personalen bestÄr av socionomer eller motsvarande med lÄng erfarenhet och bred kunskap av att utreda förÀldraförmÄga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lÀrare och förskolelÀrare.

Vi utför psykologutredningar gÀllande barn och vuxna. Vi tar Àven emot behandlingsuppdrag.

SKAPA GOD FÖRUTSÄTTNING FÖR FRAMTIDEN HOS OSS

PÄ Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra HÀlsingland har vi nÀra till fina friluftsaktiviteter Äret om. Svedbacka Àr ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i Äldrarna 15-19 Är med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och vÀlkomnande atmosfÀr. Vi har bred kompetens och plats i hjÀrtat för alla!

Stödboende

Skyddat boende Återanpassningsboende

Utslussverksamhet

Akutplaceringar Utredningar

www.svedbacka.se

Akut behov av insatser för ungas psykiska ohÀlsa

Enligt stiftelsen 1825 fÄr mÄnga unga inte den hjÀlp och behandling de behöver nÀr det kommer till psykisk ohÀlsa. Stiftelsen efterlyser fler volontÀrterapeuter.

– I vĂ„r verksamhet möter vi mĂ„nga unga vuxna med ett stort psykiskt lidande som har fallit mellanstolarna i systemet. MĂ„nga av de unga vuxna som söker sig till oss upplever att de inte fĂ„r den hjĂ€lp de behöver frĂ„n den offentliga vĂ„rden. Vi ser en trend dĂ€r allt fler hĂ€nvisas till oss frĂ„n primĂ€rvĂ„rden, psykiatrin, ungdomsmottagningar, skolan och andra kommunala instanser. Detta utan att vi Ă€r en del av det offentligt finansierade systemet. VĂ„ra insatser skrĂ€ddarsys efter individens behov, och den stödsökandes villkor, sĂ€ger Henrik Westin, tf verksamhetschef för Stiftelsen 1825.

För att möta unga vuxnas behov av stöd efterlyser stiftelsen nu Ànnu fler volontÀrterapeuter, med mÄlet att bli dubbelt sÄ mÄnga under 2023.

Det behövs mer kompetens inom LSS

I en ny rapport frÄn Socialstyrelsen identifierar stora kompetensbrister inom LSS. Det handlar om enhetschefer och baspersonal som saknar nödvÀndig kunskap inom sÄ grundlÀggande omrÄden som kommunikation, kunskap om olika funktionsnedsÀttningar och dess konsekvenser, LSS regelverk och pedagogisk kompetens.

Det betyder enligt FUB att den enskilde som bor pÄ en gruppbostad kan ha en vardag prÀglad av personal som det inte gÄr att kommunicera med, som inte förstÄr innebörden av ens funktionsnedsÀttning och som inte heller har tillrÀcklig kunskap om den lag som Àr utgÄngspunkt för all verksamhet inom LSS.

– IVO har tidigare konstaterat att bristande kompetens hos personal ligger bakom nĂ€stan 75 procent av granskade lex Sarah-anmĂ€lningar. Den mycket oroande situationen som rĂ„der idag fĂ„r inte ignoreras lĂ€ngre, sĂ€ger Christina Heilborn.

HÀlften har utsatts för vÄld

55 procent av alla kvinnor har nĂ„gon gĂ„ng utsatts för vĂ„ld av en man och 10 procent har utsatts för vĂ„ld av en man som de just nu lever tillsammans med. Det visar en ny studie frĂ„n Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, och Örebro universitet.

Den nya studien Kvinnors trygghet – ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle fyllt av vĂ„ld, visar pĂ„ omfattningen av mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i Sverige. Det Ă€r den första i sitt slag pĂ„ över 20 Ă„r, dĂ„ föregĂ„ngsstudien Slagen Dam presenterades. Roks ordförande Jenny Westerstrand har varit med och tagit fram de bĂ„da studierna:

– Vi ser att vĂ„ldet inte har minskat, trots extremt mycket politiskt tal om frĂ„gan under dessa 20 Ă„r. Vi ser mer rapporterat sexuellt vĂ„ld och att unga kvinnors utsatthet har ökat. Vi ser ocksĂ„ att vĂ„ld utövas i alla möjliga relationer och pĂ„ alla möjliga arenor. Det ger en dyster bild, minst sagt, av att vĂ€xa upp till kvinna i Sverige. Hur Ă€r det möjligt att detta fĂ„r fortgĂ„?

Den nya studien visar att:

55 % av alla kvinnor har utsatts för vÄld av nÄgon man ef-

ter sin 15-Ärsdag.

45 % av alla kvinnor har utsatts för vÄld av mÀn de inte har haft en relation med.

80 % av alla kvinnor mellan 18 och 24 Är har blivit sexuellt trakasserade av en man.

10 % av kvinnor som just nu lever ihop med en man har utsatts för vÄld av honom.

37 % har utsatts för vÄld frÄn en tidigare make eller sambo.

37 % av de kvinnor som lÀmnat en vÄldsam man har utsatts för fysiskt vÄld eller sexuella övergrepp efter separationen.

24 % har blivit hotade med

vÄld ansikte mot ansikte efter separationen.

9 % har blivit hotade via telefon eller digitalt.

14 % av mammorna har utsatts för vÄld i samband med umgÀnge med gemensamma barn.

– Fler Ă€n var tredje kvinna som lĂ€mnat en vĂ„ldsam relation fortsĂ€tter att utsĂ€ttas för vĂ„ld efter separationen. Inte sĂ€llan sker det vid tillfĂ€llen dĂ„ kvinnan tvingas lĂ€mna över barnet för umgĂ€nge med pappan. Vilket oerhört misslyckande av samhĂ€llet, sĂ€ger Jenny Westerstrand.

Kampanj: VÄld Àr aldrig OK

Kampanjen ”VĂ„ld Ă€r aldrig OK” vĂ€nder sig bĂ„de till den som utsĂ€tts och den som utsĂ€tter nĂ„gon för relationsvĂ„ld. Kampanjen Ă€r ett Ă„terkommande samarbete mellan NorrtĂ€lje kommun, Danderyd, Lidingö, Vallentuna, Vaxholm och ÖsterĂ„ker och den pĂ„gick 14-25 november.

– Det Ă€r ett viktigt budskap och i Ă„r satsar vi extra pĂ„ att nĂ„ unga mĂ€nniskor i kanaler dĂ€r de befinner sig, sĂ€ger Eva Elelid pĂ„ Trygg i NorrtĂ€lje kommun (Tink).

– Syftet med kampanjen Ă€r

att öka medvetenheten kring vĂ„ld i nĂ€ra relation och att det pĂ„verkar den psykiska hĂ€lsan. Kampanjen syftar ocksĂ„ till att bredda den vanliga uppfattningen om vad vĂ„ld i nĂ€ra relation Ă€r. Även tvĂ„ngssex, nedlĂ„tande ord, utpressning, skadegörelse hemma, hedersrelaterat vĂ„ld, aggressivt beteende, isolering och kontroll Ă€r vĂ„ld i nĂ€ra relation, sĂ€ger Eva Elelid.

Konsekvenserna av vÄld i en parrelation kan ocksÄ vara mer skadliga för unga Àn för vuxna. VÄldsutsatthet eller

vÄldsutövande under ungdomstidens kritiska utvecklingsfas pÄverkar möjligheterna till en framgÄngsrik övergÄng till vuxenlivet, vilket i sin tur riskerar att fÄ negativa konsekvenser lÀngre fram i livet.

Kommunerna vill genom kampanjen berÀtta om det stöd och rÄd som bÄde vÄldsutsatta och vÄldsutövare oavsett Älder kan fÄ för att kunna bryta destruktiva relationer. Den som behöver hjÀlp uppmanas kontakta kommunen dÀr man bor.

Roks ordförande Jenny Westerstrand. Foto: Roks

Konsulentstödd jour - och familjehemsvÄrd i Stockholm, MÀlardalen och Uppland.

Stockholm, MĂ€lardalen och Uppland.

VIKSJÖ

Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 Är. Behandling med A -CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 Är. Behandling med A-CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB  www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00  info@lejongruppen.se

LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer. Anpassad skolgÄng pÄ grundskole- & gymnasienivÄ. Flera decenniers erfarenhet med komplex problematik och NPF! Traumabehandling och bedömning av psykolog. Kurt Strömberg 070-316 27 45

FamiljÀr 12-stegsbehandling för mÀn - med fokus pÄ att inte behöva komma tillbaka

12-steg pÄ riktigt! Kvalitet ger resultat!

www.jagarbacken.se

Digitalt kunskapslyft kan förebygga undernÀring

Minst 50 procent av dem som bor pÄ Àldreboenden eller har hemtjÀnst Àr eller riskerar att bli undernÀrda, enligt det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det Àr viktigt att upptÀcka risken i tid och framför allt att förebygga undernÀring, nÄgot som det nu finns nya regler kring frÄn och med den 1 november.

– Den nya författningen kan leda till att undernĂ€ring faktiskt anmĂ€ls som vĂ„rdskada enligt Lex Sara och Lex Maria om de hĂ„rdare kraven inte följs, konstaterar Erland Olsson MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Marie-Louise Ankersson och Janina Blomberg har utvecklat det digitala kunskapslyftet ÄTUP för alla inom Ă€ldreomsorgen som leder till certifiering av Ă€ldreboenden och hemtjĂ€nstverksamheter.

– Tack vare kunskapslyftet kan vĂ„ra medarbetare upptĂ€cka risker för undernĂ€ring hos seniorerna i tid och veta hur de ska hantera det. Det hĂ€r Ă€r första gĂ„ngen den hĂ€r typen av utbildning funnits för hemtjĂ€nstpersonal, berĂ€ttar Therese KuivamĂ€ki, marknadsomrĂ„deschef Olivia hemomsorg som anvĂ€nder kunskapslyften i fyra kommuner.

Plagg för personer med funktionsnedsÀttning

Zalando presenterar en ny modekollektion inriktat pÄ behoven hos personer med funktionsnedsÀttning. TillÀgget av adaptivt mode, som det kallas, Àr en viktig milstolpe för företaget.

Adaptivt mode beskriver klÀder, skor och accessoarer som Àr anpassade till behoven hos personer med funktionsnedsÀttning. Som en del av sin mÄngfalds- och inkluderingsstrategi siktar företaget pÄ att erbjuda ett inkluderande sortiment och shoppingupplevelse för underrepresenterade grupper till 2025.

Zalandos adaptiva mode riktar sig till funktionshindrade personer som lever med olika typer av funktionsnedsÀttningar sÄsom begrÀnsad rörlighet, begrÀnsad manuell fingerfÀrdighet eller sensorisk kÀnslighet.

Fler undersköterskor i PiteÄ

Undersköterska blir en skyddad yrkestitel den 1 juli 2023. PiteĂ„ kommuns socialtjĂ€nst presenterar nu hur de har fĂ„tt fler att studera till undersköterska genom Äldreomsorgslyftet. Just nu Ă€r 26 personer fĂ€rdiga undersköterskor och 45 studerar pĂ„ halvtid.

PiteÄ kommuns socialtjÀnst har i drygt tvÄ Är drivit ett EU-projekt med syfte att validera kunskapar hos tillsvidareanstÀlld personal som vill studera vidare till undersköterska. Syftet med projektet Àr att motivera tillsvidareanstÀlld personal att lÀsa in den formella kompetensen till undersköterska (1500 gymnasiepoÀng) enligt Skolverkets nationella yrkespaket.

– Det Ă€r av stor vikt att vi som arbetsgivare gör allt vi kan för att bli fler utbildade undersköterskor i vĂ„ra verksamheter. Ett sĂ€tt Ă€r att underlĂ€tta vidare studier för vĂ„r personal. De som varit intresserade har sökt till projektet och under en veckas tid fĂ„tt hjĂ€lp med validering av kunskaper med hjĂ€lp av en handledare, berĂ€ttar Carina Lundberg, projektledare, PiteĂ„ kommun i ett pressmeddelande.

Genom statliga stimulansmedel har personalen sedan kunnat söka till Äldreomsorgslyftet och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„tt möjlighet att studera 50% pĂ„ betald arbetstid.

Undersköterskan Anna-Karin Jönsson arbetar inom hemtjĂ€nsten och Ă€r en av de som tog chansen till validering och vidare studier genom Äldreomsorgslyftet. SĂ„ hĂ€r sĂ€ger hon:

– Jag var lite skeptisk först nĂ€r vi fick erbjudandet om

validering men min fina kollega Maria övertalade mig att vi skulle göra det tillsammans och det Àr jag evigt tacksam för, sÀger Anna-Karin Jönsson och fortsÀtter:

– Det var rĂ€tt nervöst nĂ€r handledaren gick bredvid och ”skuggade” mitt arbete, men det gick bra. Jag hade förmĂ„nen att fĂ„ tillgodorĂ€kna mig mĂ„nga studiepoĂ€ng inom de praktiska kurserna eftersom jag har lĂ„ng yrkeserfarenhet inom vĂ„rd och omsorg.

Malmö stad saknar anbud

Avtalet med Förenade Care om akutboenden för hemlösa vuxna avslutas vid Ärsskiftet. DÀrefter vÀljer Malmö stad driva boende i egen regi dÄ inga leverantörer lÀmnat anbud om att ta över avtalet.

Boendena som Förenade Care avslutar Àr Nattvilan, Vallhem och Rönnbacken. De nya boendena öppnar den 1 januari 2023, men Àn finns ingen adress klar. I december i Är öppnar tvÄ vÀrmestugor i Malmö, en för vuxna och en för unga. De drivs av civilsamhÀllet med stöd av kommunen.

– Det har funnits ett extra stort fokus pĂ„ kvalitet och kompetens i den hĂ€r upphandlingsprocessen. NĂ€r ingen lĂ€mnat anbud har vi fattat beslut om att driva detta i egen regi för att kunna sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten och erbjuda en sĂ„ bra lösning som möjligt för de boende, sĂ€ger Sedat Arif (S), kommunalrĂ„d med ansvar för arbetsmarknad och socialtjĂ€nst.

– Att Malmö stad tar över driften för akutboende och driver dessa i egen regi gör att vi kan sĂ€kerstĂ€lla att kraven som stĂ€lls uppfylls och att vĂ„ra

Malmöbor som Àr i behov av denna insats fÄr det, sÀger Joel Laguna (L), förste vice ordförande i arbetsmarknads- och socialnÀmnden.

Anna-Karin Jönsson tog chansen; validerade sina kunskaper och studerade vidare till undersköterska. Foto: Helene Markström
Malmö stad kommer att driva akutboende för hemlösa i egen regi.

Russinbacken HVB

Russinbackens HVB-hem i LÄngshyttan erbjuder primÀrbehandling för ungdomar 16-20 Är med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.

LÀs mer pÄ: russinbacken.se

SvartnÀsgÄrden

SvartnÀsgÄrden HVB erbjuder behandling enligt 12-stegsprogrammet för mÀn 21-60 Är med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.

LÀs mer pÄ: villbergagruppen.se/behandlingshem

Druvbackens Stödboende

Druvbackens stödboende i GÀvle ger ungdomar upp till 18 Är möjligheter att i rÀtt takt vÀnja sig vid ett sjÀlvstÀndigt boende med visst stöd och eftervÄrd.

LÀs mer pÄ: russinbacken.se

Druvbacken HVB

Druvbackens HVB i i GÀvle erbjuder förlÀngd behandling med skolgÄng/arbetstrÀning för ungdomar 16-20 Är som fullföljt primÀrbehandling pÄ Russinbacken.

LÀs mer pÄ: russinbacken.se

Villbergastaden vĂ€xer –

nya enheter ger nya möjligheter

Villbergagruppen vÀxer med nya enheter pÄ flera platser i runt om i Mellansverige. Vi kan pÄ sÄ vis erbjuda stöd och behandling för nya mÄlgrupper.

Russinbacken/Druvbacken med enheter i LÄngshyttan och GÀvle vÀlkomnar unga mÀn i Äldrarna 16-20 Är som hamnat i en livssituation fylld av missbruk och kriminalitet. Verksamheten erbjuder HVB-boende i lugn miljö med primÀr och sekundÀr behandling samt utslussning i form av stödboende eller placering i familjehem.

SvartnÀsgÄrden Àr ett naturnÀra och familjÀrt behandlingshem, vackert belÀget utanför Falun, som erbjuder mÀn i Äldrarna 21-60 Är stöd och behandling för sina missbruks-/beroendeproblem.

VÀlkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

Sedan augusti i Är arbetar Jana De Geer som utredare pÄ nationella samordningen mot prostitution och mÀnniskohandel (NSPM) pÄ JÀmstÀlldhetsmyndigheten.

”FĂ„ ser sig sjĂ€lva som brottsoffer”

Jana

De

Geer arbetar mot prostitution och mÀnniskohandel

Jana De Geer har alltid brunnit för att hjĂ€lpa utsatta mĂ€nniskor. I 11 Ă„r arbetade hon inom polisen som bland annat utredare. Sedan augusti arbetar hon pĂ„ JĂ€mstĂ€lldhetsmyndigheten med sina hjĂ€rtefrĂ„gor mĂ€nniskohandel och prostitution och har tillsammans med organisationen Safe Selfie Academy Ă„kt runt i landet för att stĂ€rka barn och ungdomars kompetens pĂ„ internet. – Att bryta normer och vĂ€rderingar tar tid, men det kommer att vara ett viktigt och brottsförebyggande arbete, som vi alla gör tillsammans, sĂ€ger hon.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Jana De Geer hade aldrig nÄgon barndomsdröm om att bli polis. Det var nÀr hon studerade till personalvetare som hon trÀffade en före detta polis, som tyckte att hon skulle skicka in en ansökan. Först tvekade Jana men sedan skickade hon ÀndÄ in ansökan nÄgra veckor innan sista ansökningsdag och kom in.

– Jag hade inte förvĂ€ntat mig att komma in pĂ„ första försöket och blev vĂ€ldigt förvĂ„nad. Men det kĂ€ndes rĂ€tt och jag hoppade av mina studier för att börja pĂ„ Polishögskolan. Det var rĂ€tt val, frĂ„n första stund var jag pĂ„ en plats dĂ€r jag skulle vara och det var en fantastisk insikt.

Hon hade tidigare varit inne pÄ att bli jurist eller psykolog, för dÀr fanns alltid en röd trÄd, att pÄ nÄgot sÀtt arbeta med nÄgonting dÀr hon kunde hjÀlpa andra mÀnniskor.

– Jag Ă€r sjĂ€lv uppvĂ€xt i en superprivilegierad vĂ€rld och har haft det bra. Sedan har jag genom Ă„ren sett en annan sida av samhĂ€llet, dĂ€r det finns mĂ„nga mĂ€nniskor

som lever i utsatthet pÄ olika sÀtt, sÀger hon.

Visionen om att en dag arbeta mot prostitution och mÀnniskohandel fanns dÀr redan dÄ. Men hon tÀnkte att det skulle ta mÄnga Är innan hon fritt kunde vÀlja omrÄde, och att hon skulle behöva lÀra sig saker pÄ vÀgen och utvecklas inom polisyrket.

– Den brottskategorin Ă€r sĂ„ otroligt cynisk, dĂ€r man exploaterar mĂ€nniskor som i de allra flesta fall saknar reella alternativ till sin situation.

2010 var det stor brist pÄ utredande poliser och Jana fick en tjÀnst dÀr efter sin aspirant. Hon tilldelades kategorin mÀngdbrott, som inbrott, misshandel och rÄn och fick lÀra sig utredningsjobbet frÄn grunden, bÄde som utredare och senare som polisiÀr förundersökningsledare. 2016 fick Jana sin drömtjÀnst; som utredare pÄ den enhet som senare blev mÀnniskohandelssektionen. En av de bÀsta sakerna som hÀnde under hennes karriÀr,

eftersom hon sökt sig till yrket för att fÄ arbeta med just de frÄgorna.

– Jag insĂ„g hur omfattade det hĂ€r problemet Ă€r; den dolda brottsligheten som drabbar enormt mĂ„nga mĂ€nniskor och som Ă€r svĂ„r att komma Ă„t eftersom det Ă€r sĂ„ mĂ„nga mekanismer inblandade. Ett exempel Ă€r hoten frĂ„n nĂ€tverken, kopplarna och mĂ€nniskohandlarna.

Hon menar att normaliseringsprocessen inte ska underskattas.

– FĂ„ ser sig sjĂ€lva som brottsoffer. NĂ„got som var otĂ€nkbart för en tid sedan för en person blir plötsligt normalt. Det handlar om ett stĂ€ndigt förflyttande av de egna grĂ€nserna. Sedan finns dĂ€r en enorm skam över vad man varit med om, som man inte vill berĂ€tta om, vilket gör att det saknas vittnen, förklara hon.

Grooming, ett vÀxande problem, Àr ett annat exempel, dÀr Jana ofta ser att till exempel flickor som befinner sig i prostitution, inlockade via nÀtet, inte fÄr den rÀtta behandlingen.

– Det finns de som hamnar pĂ„ SiS-boende för att de anses vara en fara för sig sjĂ€lva. Att sĂ€ga till ett barn att det utsĂ€tter sig sjĂ€lv för fara, sĂ€ger verkligen nĂ„got om var man dĂ„ felaktigt placerar skammen, menar Jana.

Som utredare förstod hon att förhörssituationen Àr ett moment som hon har en naturlig fallenhet för.

– Jag upplever att mĂ€nniskor kĂ€nner trygghet i att berĂ€tta för mig vad man utsatts för men Ă€ven vad man har utsatt andra för. Det Ă€r ocksĂ„ förhören som Ă€r de mest intressanta att förbereda. Och sedan lyssna till berĂ€ttelsen och börja nysta, dra i ledtrĂ„dar och i stora utredningar grĂ€va djupt och hitta viktiga samband. Jag kan kĂ€nna att polisutbildningen behöver ta ett omtag av hela polisuppdraget, som utredningsarbetet. Utredning Ă€r ett hantverk, som stĂ€ller höga krav anser jag.

IBLAND HAR HON kÀnt en uppgivenhet, sÀrskilt nÀr de var för fÄ, att det fanns sÄ mycket mer att göra Àn vad som fanns kapacitet och resurser till.

»Grooming och porr finns i barnens sovrum, ett rum dÀr det bör vara som tryggast«

– Det kunde sĂ„ klart skapa en frustration att man inte kunde hjĂ€lpa alla för att man tvingades göra tuffa prioriteringar.

NÀr pandemin lamslog vÀrlden sÄg polisen initialt en kraftig nedgÄng av mÀnniskohandeln och köpen av sexuella tjÀnster. Men den var kortvarig.

– Snart trillade köparna tillbaka. Det var ironiskt, dĂ„ alla tvingades hĂ„lla distans till andra mĂ€nniskor, medan mĂ€n fortsatte att betala för övergrepp. Det blev ju en otrolig kontrast. Jag anvĂ€nder helst inte begreppen köp, eller tjĂ€nster, eftersom det indikerar pĂ„ en vara man kan köpa sig till.

UNDER VÅREN 2020 gjorde en rad hĂ€ndelser att Ă€mnet uppmĂ€rksammades i media. Framförallt kom den falska frivilligheten upp, nĂ€r det handlar om prostitution.

– Polisen och andra samhĂ€llsinstanser tog den mediala chansen att belysa frĂ„gan

om vad mÀnniskohandel och prostitution egentligen Àr. Det blev tydligt hur dÄligt insatta vi Àr som samhÀlle.

Det finns mÄnga fördomar om mÀnniskohandel som sÀllan stÀmmer med verkligheten. Och de Àr ocksÄ, enligt Jana, en av det stora utmaningarna i arbetet; att bryta fördomar.

– Det finns en illusion om att prostitution Ă€r frivillig. En annan illusion Ă€r det skulle synas utanpĂ„ om en mĂ€nniska Ă€r utsatt eller att man mĂ„ste korsa landsgrĂ€nser för att det ska vara mĂ€nniskohandel.

Under pandemins lock down sÄg man inom polisen en koncentrerad rörelse av mÀnniskor, utsatta för mÀnniskohandel, röra sig mot Sverige, som var en av fÄ lÀnder med öppna grÀnser.

– Personer som normalt Ă„kte till andra lĂ€nder, Ă„kte istĂ€llet till Sverige eftersom

JÀmstÀlldhetsmyndigheten har stÀrkt upp samverkan mellan myndigheter för att inte mÀnniskor pÄ flykt till Sverige hamnar i prostitution.

”marknaden” var mer tillgĂ€nglig.

Efter 11 Är inom polisen kom en chans att plugga och leva pÄ Gotland.

– Jag var nyfiken pĂ„ vad som fanns mer för att utveckla och bredda min kompetens. Jag hade ocksĂ„ i mĂ„nga Ă„r haft en dröm om att leva pĂ„ Gotland, en plats jag alltid kĂ€nt stark kĂ€rlek för. SĂ„ jag flyttade tillsammans med min partner och tvĂ„ barn och pluggade under den hösten genusvetenskap med fokus pĂ„ normkritik, vĂ„ld i nĂ€ra relation, konflikthantering, jĂ€mstĂ€lldhetsinsatser i organisation och ledarskap. Jag ser en oerhörd kraft i ledarskap och tror vi kan komma lĂ„ngt med ett stĂ€rkt ledarskap.

Under samma Är blev Jana engagerad i organisationen Safe Selfie Academy, som grundades av Caroline Engvall som skrivit flera böcker i Àmnet mÀnniskohandel. De reste under förra hösten runt pÄ mellan- och högstadieskolor och idrottsföreningar för att bland annat stÀrka barnens kompetens nÀr det kommer till nÀtet.

– Vi pratade om vad som Ă€r övergrepp och brott, om att bli utsatt eller utsĂ€tta andra. Och om att skulden alltid Ă€r för-

»Det finns en illusion om att prostitution Àr frivillig«

övarens. Barnen som Àr med blir sedan ambassadörer som ska utbilda vidare och skapa ringar pÄ vattnet. Det hÀr Àr bland det mest meningsfulla jag har gjort. Vi som vuxna och förÀldrar mÄste ha kompetensen för att stötta vÄra barn i det digitala livet, som de har sÄ lÀtt tillgÄng till. Grooming och porr finns i barnens sovrum, ett rum dÀr det bör vara som tryggast, sÀger hon.

”Den stora porrboken” som kom förra Ă„ret handlar om porr och dess pĂ„verkan pĂ„ hjĂ€rna, hjĂ€rta och handling. I boken delar nĂ„gra av Sveriges frĂ€msta experter och yrkesverksamma inom rĂ€ttsvĂ€sendet, vĂ„rden, forskningen och civilsamhĂ€llet sina upplevelser och erfarenheter av porrens pĂ„verkan. Jana medverkar i boken ur en polis synvinkel och de vittnesmĂ„l hon hört, om destruktiv porrkonsumtion.

– Som vuxna mĂ„ste vi ta ansvar. Vi mĂ„ste stĂ€rka vĂ„ra barn genom att berĂ€tta hur ett hĂ€lsosamt sexliv ser ut. Det har aldrig varit viktigare.

SEDAN AUGUSTI I Är arbetar Jana som utredare och samordnare pÄ JÀmstÀlldhetsmyndigheten som startade 2018. Uppdraget gÄr ut pÄ att bland annat höja kompetensen och vara en rÄdgivande expertmyndighet i frÄgor om mÀnniskohandel och prostitution. Efter att kriget bröt ut i Ukraina har man sett en riskfaktor och myndigheten försöker sÀkerstÀlla att mÀnniskor inte hamnar i detta nÀr de flyr till Sverige.

– Vi har stĂ€rkt upp samverkan mellan myndigheter, bland annat genom att dela information och lĂ€gesbilder snabbare. Och framförallt har vi skapat en mĂ€ngd informationsmaterial som finns pĂ„ vĂ„r hemsida.

Jana menar att vi som samhÀlle behöver arbeta uppsökande, eftersom mÀnniskohandel ofta sker i det fördolda.

– Förutom polisens och socialtjĂ€nstens samverkan kan vi alla hĂ„lla vĂ„ra ögon och öron öppna och tipsa polisen om vi miss-

tÀnker nÄgot. Och i skolan handlar det om att identifiera utsatta barn.

I sitt fortsatta yrkesliv hoppas Jana fÄ fortsÀtta göra skillnad för mÀnniskor, men hon vill betona att det handlar om ett stort samarbete.

– Vi Ă€r ju alla i det hĂ€r samhĂ€llet sĂ„ det Ă€r ett tillsammansjobb att bryta normer, bryta ny mark och hitta ett nytt sĂ€tt att se pĂ„ varandra. Det kommer att ha en brottsförebyggande verkan. Inte minst för vĂ„ra barn.

Jana De Geer har alltid velat arbeta mot prostitution och mÀnniskohandel.

Om Jana De Geer

Ålder: 39 Ă„r.

Familj: Partner och tvÄ barn.

Yrke: Utredare pÄ nationella samordningen mot prostitution och mÀnniskohandel (NSPM), JÀmstÀlldhetsmyndigheten.

Hej frÄn Sundsvall

HÀr Àr lite bilder pÄ utstÀllare frÄn SSIL utbildningsdag i Sundsvall. För dig som placerar inom LSS, HVB, Familjehem, Skyddat boende och Stödboende.

TEXT JENNY FORS

FOTO MARKO GRÖNHOLM

Omsorg Skydd SĂ€kerhet AB.
Alternatiff.
Humana.
Svedbacken HVB.
Norrlands Vita Villa.
Vittrasel HVB.
Landas monter.

Delaktighet

Trygghet

Kunskap

Kommunikation

DenBro - Boende för barn och för vuxna!

PÄ vÄra LSS-boende har vi plats för barn och vuxna som Àr berÀttigade stöd enligt LSS och utifrÄn samtliga personkretstillhörigheter.

LSS 9:8 – Boende för barn och unga

Vi har tre smĂ„ boende för barn och unga, i Ă„ldrarna 10-21 Ă„r. TvĂ„ av vĂ„ra boende finns i VĂ€xjö stad och ett boende ligger i en by, tre mil söder om VĂ€xjö. PĂ„ vĂ„ra barnboenden har vi olika mĂ„lgrupper och inriktningar, utifrĂ„n Ă„ldersgrupp och behov. Vi skrĂ€ddarsyr det individuella stödet för bĂ„de boende och skolgĂ„ng. Äldre ungdomar har en given plats pĂ„ vĂ„r resursskola, dĂ€r ungdomarna undervisas enligt lĂ€roplanen för gymnasiet. Yngre barn fĂ„r gĂ„ i nĂ„gon av vĂ„ra samarbetsskolor.

LSS 9:9 – Boende för vuxna

De vuxna som kommer till oss har möjlighet att bo i lugn bymiljö, nÀra naturen och i egen lÀgenhet, av typen satellitbostad. I samma omrÄde som lÀgenheten Àr belÀgen finns gemensamhetslokal, dÀr möjlighet till sysselsÀttning och umgÀnge finns.

PÄ DenBro jobbar vi hÄrt för att var och en av de som bor hos oss ska kÀnna delaktighet, trivsel och meningsfullhet. Tillsammans med brukaren skriver vi genomförandeplaner, planer som Àr rimliga, tydliga och möjliga att nÄ. Det Àr viktigt för oss att varje mÀnniska ska fÄ lyckas, nÄ sina mÄl och kÀnna hanterbarhet i livet.

LÀs mer om oss pÄ www.denbroomsorg.se eller pÄ Facebook: facebook.com/denbroomsorg. Kontakta oss gÀrna via info@denbroomsorg.se eller pÄ telefon 0733-90 88 86.

Alla har samma rÀtt att glÀnsa

Catwalk-stjÀrnan Emma förelÀser pÄ tema LSS

Emma Örtlund gjorde succĂ© pĂ„ catwalken i filmen Catwalk.

Foto: Michael Skoglund

Emma Örtlund hade drömt om att bli modell i hela sitt liv. Det fick hon bli i filmen Catwalk som Glada Hudikteatern spelade in med grundaren PĂ€r Johansson i spetsen. Budskapet Ă€r att alla duger som de Ă€r och har rĂ€tt att fĂ„ glĂ€nsa.

Emma och PÀr Àr nya förelÀsare pÄ SSIL

Utbildningsdag LSS nÀsta Är.

TEXT JENNY FORS

Efter biosuccĂ©n Ă„r 2020 Ă€r Emma Örtlund ett vĂ€lkĂ€nt ansikte. Filmen Catwalk bygger pĂ„ hennes livs dröm om att fĂ„ vara fotomodell. Filmen börjar i en fabrikslokal i Hudiksvall och utvecklas till en omtumlande resa som slutar pĂ„ catwalken under modeveckan i New York. Att alla har rĂ€tt att fĂ„ glĂ€nsa Ă€r ett motto i filmen dĂ€r alla medverkande har en funktionsnedsĂ€ttning.

Den 10 maj kommer bĂ„de Emma Örtlund och PĂ€r Johansson, Glada Hudikteaterns grundare, att förelĂ€sa under SSIL Utbildningsdag pĂ„ tema LSS pĂ„ Scandic Triangeln i Malmö.

– Det kĂ€nns jĂ€ttekul att förelĂ€sa pĂ„ SSILs Utbildningsdagar. Det kĂ€nns Ă€ven viktigt att möta de som arbetar med mĂ„lgruppen, det ser jag fram emot, sĂ€ger PĂ€r Johansson.

Han Àr en van förelÀsare och brukar berÀtta om nÀr han först kom till det kommunala dagcentret i Hudiksvall. De funktionshindrade fick bland annat gÄ en kurs för att lÀra sig knyta skorna. NÀr han fick höra hur mÄnga gÄnger de hade gÄtt den dÀr kursen sÄ köpte han istÀllet skor med kardborrband Ät dem och föreslog att de skulle börja spela teater istÀllet.

FILMEN ”HUR MÅNGA lingon finns det i vĂ€rlden” beskriver Glada Hudikteaterns resa och fler filmer, teaterförestĂ€llningar och projekt har det blivit.

Dagens tredje förelÀsare Àr Lars Gustafsson, som har arbetat som lÀrare,

Vi har serviceboenden enligt

9§9LSS

VÄra boenden har LOV och Ramavtal med ett flertal kommuner i Stockholms lÀn.

OC LSS Bromma, belÀget vid Brommaplan

OC LSS Sköndal

OC Salem

Vi har en stödpedagog anstÀlld pÄ varje boende och personalen har specialkompetens inom LSS/psykiatri och LSS/missbruk.

Placeringsrådgivning 073 180 05 84 www.oc.se/boende

OmsorgsCompagniet med dotterbolag har mer Àn 1000 medarbetare över hela landet. Verksamheter bedrivs inom bÄde Personlig Assistans och Individ & Familj samt LSS genom olika typer av boenden och familjehemsverksamhet. OmsorgsCompagniet Àr en privatÀgd koncern som levererat omsorg med omtanke till vÄra kunder i nÀrmare 20 Är.

Vad innebÀr det att leva med autism och/eller intellektuell funktionsnedsÀttning? Och vad innebÀr det nÀr det Àven förekommer hörselskada, dövhet eller annan kommunikationssvÄrighet?

Vi tror pÄ att frÀmja varje individs livskvalité genom att vara nyfikna och lyhörda för vad som skapar trygghet och glÀdje hos varje individ. Vi anvÀnder olika metoder och hjÀlpmedel för att skapa förutsÀttning för god kommunikation och samvaro med andra nÀr det önskas.

Rosenlunden, en servicebostad (LSS 9:9) med inriktning pÄ anpassat kommunikativt stöd för personer inom personkrets 1, startar sin verksamhet i VÀxjö under början av 2023.

PERMA-begreppet Àr centralt i vÄrt arbete och vi anvÀnder Lyfta-appen som stöd i kommunikation, planering samt för att göra vardagen tydlig och förutsÀgbar.

Som stöd i vÄrt gemensamma arbete anvÀnder vi Lyfta-appen

info@signumindivid.se I www.signumindivid.se 010-333 29 70

rektor och vÀlfÀrdschef. Med mÄnga olika uppdrag för kommuner, regioner, myndigheter och vÀlfÀrdsföretag har Lars skaffat sig en rik verktygslÄda att ösa ut.

Han förelÀste Àven under utbildningsdagarna 2022 och kommer att tala om hur vi möter oss sjÀlva och andra nÀr allt stÀndigt förÀndras och hur vi gÄr frÄn samverkan till samarbete som gör skillnad. Att utifrÄn uppdraget och ett medborgarperspektiv göra rÀtt saker, pÄ rÀtt sÀtt och i rÀtt tid förutsÀtter att vi arbetar tillsammans och systematiskt. Vi behöver Àven ha en beredskap och strategier för att vara i stÀndig förÀndring.

– Det ska bli kul att dra igĂ„ng 2023 Ă„rs Utbildningsdagar! Vi planerar för givande

förelÀsningar och intressanta möten mellan besökare och utstÀllare, sÀger projektledaren Fredrica Berg. Utbildningsdagen Àr helt kostnadsfri och vÀnder sig till dig som placerar inom LSS. Det ingÄr fika och lunch. Dessutom

SSIL Utbildningsdagar 2023

Q Göteborg 9 februari

Q GĂ€vle 23 mars

Q Stockholm 27 april

Q Malmö LSS 10 maj

Q Malmö HVB 11 maj

Skyddat boende Nr 1, 4, 6, 8

HVB Nr 2, 3, 5, 7

Familjehem Nr 3, 5, 7

LSS Nr 3, 5

Kontakt: Marko Grönholm 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Ă€r dagen ett bra tillfĂ€lle att nĂ€tverka, trĂ€ffa kollegor och utstĂ€llare inom LSS. Årets övriga utbildningsdagar pĂ„ flera orter runt om i landet vĂ€nder sig till dig som placerar inom HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende.

Q Örebro 21 september

Q LuleÄ 12 oktober

Q Kalmar 9 november

Q Stockholm 30 november

Emma Örtlund, skĂ„despelerska och fotomodell.
PÀr Johansson, grundare av Glada Hudikteatern. Lars Gustafsson, förelÀsare.

VÅRA BOENDEN

Lilla Berg

TILLSAMMANS FÖR ETT GOTT LIV

VÄrt moderna LSS-boende Lilla Berg Àr skapat för personer med diagnos inom autism, autismspektrumet och intellektuella funktionsnedsÀttningar. HÀr erbjuds en lugn miljö i vacker omgivning och dÀr kundens behov, önskemÄl, intresse och förutsÀttningar stÄr i fokus.

SkogsglÀntan

Planerad start vÄren 2023

Det klimatsmarta gruppboendet har sex vÀlplanerade och rymliga lÀgenheter med utrymme för egna önskemÄl. Huset rymmer Àven stora gemensamhetsutrymmen samt har en stor tomt med mysig grillplats.

info@apomvardnadsgruppen.se I 010 422 33 00 www.apomvardnadsgruppen.se

Viljan Asperger Centrum Àr ett LSS-boende i nÀra samarbete med Viljan Friskola. Vi erbjuder en trygg, trivsam och utvecklande boendemiljö. Vi finns i RamnÀs och tar hÀr emot ungdomar frÄn hela landet.

Vi erbjuder LSS-boende och anpassad gymnasieskola för ungdomar 16-21 Är. Skolan Àr anpassad för elever med autismspektratillstÄnd, NPF-diagnoser och/eller psyko-social ohÀlsa. E-post: info@viljan.se | www.viljan.se

Brister i LSS-bostÀder ökar risken för vÄld

Brister i personalbemanning, chefer som inte finns pĂ„ plats för arbetsledning i kombination med personal som saknar nödvĂ€ndig kunskap, ökar allvarligt risken för bĂ„de de boende och personalen i LSS-bostaden, menar Riksförbundet FUB. Åratal av larmrapporter frĂ„n ansvariga myndigheter och intresseorganisationer mĂ„ste tas pĂ„ allvar. FUB vill se ett LSS-lyft snarast.

– Mordet pĂ„ en ung anstĂ€lld i en LSS-bostad i Enköping Ă€r en oerhört tragisk hĂ€ndelse, sĂ€ger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Vi blir pĂ„ nytt varse problemen med otillrĂ€cklig bemanning och chefer som Ă€r frĂ„nvarande eftersom de har ansvar för alltför mĂ„nga verksamheter. KunskapsnivĂ„n hos personal som arbetar i LSS-bostĂ€der Ă€r dessutom ofta lĂ„g.

Socialstyrelsen presenterade i mars 2021 rapporten ”Kompetens i LSS-boende”, resultatet av ett regeringsuppdrag. Socialstyrelsens kartlĂ€ggning visar att en alldeles för stor andel av personalen i bostĂ€der enligt LSS saknar grundutbildning för sitt arbete. TillgĂ„ngen till kompetensutveckling brister.

DET FINNS ETT stort behov av att stÀrka kompetensen inom sÄ grundlÀggande omrÄden som vad det innebÀr att ge stöd och service enligt LSS, vad olika funktionsnedsÀttningar som exempelvis intellektuell funktionsnedsÀttning och autism innebÀr, bemötande samt kommunikation.

»FUB efterlyser kraftfulla ÄtgÀrder«

Bristande bemanning, frÄnvarande chefer och lÄg kunskapsnivÄ hos baspersonalen medför risker för dem som bor i en LSS-bostad. Inspektionen för vÄrd och omsorgs, IVO, tillsyn av bostad enligt LSS, visar att olagliga tvÄngs- och begrÀnsningsÄtgÀrder tar vid dÀr kompetens och rÀtt förutsÀttningar saknas.

Dessa dĂ„liga förutsĂ€ttningar ökar ocksĂ„ risken att personalen utsĂ€tts för vĂ„ld. – FUB efterlyser kraftfulla Ă„tgĂ€rder,

sÀger Christina Heilborn. Ett nationellt kompetenslyft för personal i LSS-bostÀder mÄste omgÄende förverkligas, enligt Socialstyrelsens förslag. Medel behöver Àven avsÀttas i statsbudgeten för att realisera Socialstyrelsens nyligen presenterade förslag om ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsÀttning och autism.

KÄLLA: RIKSFÖRBUNDET FUB

RÀtt plats för din annons!

Kontakta oss sÄ hjÀlper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se

Christina Heilborn
Christina Heilborn, förbundssekreterare FUB. Foto: Charlotte Ruckl

Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

VÀlkomna att höra av er till oss pÄ telefon 0585-738112 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Vi driver verksamhet inom LSS §9:9 och 9:10, personkrets 1 med neuropsykiatrisk tillÀggsproblematik/ samsjuklighet.

Vi har gruppbostÀder i Nyköping, SödertÀlje och Nacka samt daglig verksamhet i anslutning.

INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartlÀggning, planering

NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling

AKTIVERING - Daglig sysselsÀttning, fritid, dygnsrytm, ökad sjÀlvstÀndighet

VÀlkommen att kontakta oss pÄ www.inagarden.se eller pÄ 026-456 19 56

För mer information besök www.evusomsorg.se eller maila oss pÄ placering@evusomsorg.se

LÀs vÄra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

BerÀttar du sÄ dödar

jag dig

En sann historia

NĂ€r Mathilda Hofling Ă€r 13 Ă„r kommer hon i kontakt med en man pĂ„ nĂ€tet. Han lurar henne att stĂ€lla upp pĂ„ nakenbilder och hotar att skicka dem till hennes familj och vĂ€nner om hon inte fortsĂ€tter. Under de följande Ă„ren sĂ€ljer hon sin kropp och bryts systematiskt ner av sina förövare. Mathilda tror att allt Ă€r hennes eget fel och att hon kommer att bli dödad om hon berĂ€ttar för nĂ„gon utomstĂ„ende. För att orka leva utvecklar Mathilda sjĂ€lvskadebeteenden. ”BerĂ€ttar du sĂ„ dödar jag dig” Ă€r en brutalt Ă€rlig skildring av hur Mathilda blev offer för grooming och hur det prĂ€glar henne Ă€n i dag.

Författare: Mathilda Hofling och Leone Milton Förlag: Lind & Co, www.lindco.se

kanduvinna! Sid66

Att möta mÀnniskor i trauma

”Att möta mĂ€nniskor i trauma” handlar om hur vi kan bemöta traumadrabbade individer – barn, ungdomar och vuxna. Hur kan den enskilda professionella och arbetsgruppen pĂ„verkas av dessa möten? Syftet med boken Ă€r att den ska kunna fungera som en kunskapskĂ€lla för professionella som i sitt arbete möter individer med upplevd trauma. Boken bidrar ocksĂ„ till en bĂ€ttre förstĂ„else för de reaktioner man som enskild professionell eller arbetsgrupp kan uppleva i mötet med traumadrabbade.

DenhÀrboken kanduvinna! Sid66

Att möta barns sorg

En handbok

Författare: Lilja Cajvert Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

För ett barn som tvingas uppleva ett dödsfall eller livshotande sjukdom hos en nÀra anhörig, förÀndras livet för alltid. Avgörande för barnets fortsatta psykiska hÀlsa Àr att det finns vuxna i nÀrheten som förmÄr att ge rÀtt stöd. Syftet med denna bok Àr att den ska fungera som en handbok för professionella och anhöriga runt barnet. Vanliga sorgereaktioner och hanteringsstilar skildras, och hur sorgen förÀndras över tid. Boken tar ocksÄ upp hur ett barns utvecklingsnivÄ pÄverkar dennes förstÄelse av sorg.

Författare: Atle Dyregrov och Martin Lytje Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Behandla spelproblem med KBT

Teori och praktik

Spelproblem drabbar Ärligen tiotusentals svenskar och kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för bÄde drabbade och nÀrstÄende vad gÀller ekonomi, hÀlsa och relationer. FrÄn att tidigare ha setts som en privat frÄga om moral Àr spelberoende nu accepterat som ett folkhÀlsoproblem och ett kliniskt tillstÄnd som gÄr att förebygga och behandla. KBT Àr den metod som i dag har störst vetenskapligt stöd vid behandling av spelproblem. Det hÀr Àr den första forskningsförankrade boken pÄ svenska som bÄde beskriver sjÀlva beroendet och har en konkret vÀgledning till yrkesverksamma som möter mÀnniskor i behov av hjÀlp.

Författare: Viktor MÄnsson och Anders Nilsson Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

KĂ€nslostarka relationer

Ni Ă€lskar varandra. ÄndĂ„ hamnar ni ofta i grĂ€l och konflikter, tonen mellan er hĂ„rdnar. Hur kommer det sig att man sĂ€ger sĂ„ sĂ„rande saker till den person man tycker allra mest om? Den erfarne psykologen Alan E. Fruzzetti berĂ€ttar hur ni kan hantera de starka negativa kĂ€nslor som riskerar att slita isĂ€r ert förhĂ„llande och hur ni kan kommunicera pĂ„ ett sĂ€tt som för er nĂ€rmare varandra. Han ger konkret vĂ€gledning i hur konfliktsituationer kan trappas ner. Verktygen i boken baseras pĂ„ dialektisk beteendeterapi, DBT, som Ă€r en effektiv terapimetod som utvecklats just för att hantera starka kĂ€nslor.

FörÀldraguiden vid autism och adhd

SÄ vÀgleder du ditt barn frÄn ung till vuxen

Som förĂ€lder till ett barn med autism eller adhd pĂ„gĂ„r det aktiva förĂ€ldraskapet ofta lĂ€ngre Ă€n för andra. ”FörĂ€ld-

Författare: Alan E. Fruzzetti Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

I takt med att BudgetÄret 2022 gÄr mot sitt slut, ök ar bestÀllningarna av Cykel- & M inigarage hos Dooman Tek nik

Passa pÄ att bestÀlla garage till er verksamhet före nyÄr

Dooman.se
Skanna QR

Maria, vad önskar du dig?

»Min hjÀrna försöker fly men kroppen ligger

kvar som död i sÀngen«

I skolan Ă€r julpyssel och julspel klart, alla russin och Ă€pplen har delats ut och vi sĂ€ger ”Vi ses igen”. Jag gĂ„r hem till det hem dĂ€r fruktan och oro Ă€r min stĂ€ndiga vardag.

HUR SER ETT hem ut dĂ€r fruktan bor, dĂ€r ett barn aldrig Ă€r sĂ€ker nĂ€r nĂ€sta övergrepp ska ske, dĂ€r ett barn lĂ€r sig att hela tiden vara vaksam? DĂ€r ett barn inte har nĂ„gonstans att fly, dĂ€r har jag vuxit upp. Vad fick jag med mig frĂ„n mitt hem? SkrĂ€ck, skam och duktigheten att dölja det som pĂ„gĂ„r. Är jag ensam? Nej, jag Ă€r lĂ„ngtifrĂ„n ensam om min fruktansvĂ€rda uppvĂ€xt. Kan vi hjĂ€lpa ett barn, och hur? Att vara modiga vuxna och vĂ„ga frĂ„ga. Jag ska nu ta med er in i en familj som pĂ„ ytan verkar vara helt vanlig.

Jag kom hem frÄn den sista skoldagen efter terminsavslut. NÀr jag öppnade dörren hörde jag musik, det Àr nÄt om Jesus, han som dog och uppstod för mig. Han som tagit alla mina synder, dÀrför Àr jag fri. Han som det berÀttas om i kyrkan, ser alla barn och vill skydda dem, men kanske inte mig dÄ, för jag Àr vÀldigt oskyddad hela min barndom. Han kanske glömde mig.

Jag stĂ€ller skolvĂ€skan pĂ„ mitt rum, och gĂ„r sedan ned i köket, hĂ€r pysslas det. Snart Ă€r det jul. Vad önskar du dig? En sĂ„dan frĂ„ga fĂ„r man ofta inför julen. Ja, vad önskar jag mig. RĂ€tten till min egen kropp, att pappa inte ska hĂ€mta mig och föra mig uppför trappan mot hans sĂ€ng och ytterligare ett övergrepp, för att sedan lĂ„tsas som om allt Ă€r bra. Är allt bara bra? Ja, svarar jag alltid som barn. Jag gömmer skammen sĂ„ bra, bara genom att alltid skratta och lĂ„tsas vara glad. Ja, vad önskar jag mig? Ett tryggt hem dĂ€r jag fĂ„r vĂ€xa upp utan vĂ„ld och övergrepp.

JAHA, DET SKA vara nÄgot man kan köpa i en affÀr, nÄt som Àr billigt. Vi Àr ÀndÄ de barn som blev över nÀr pappa startade en ny familj. Ja, men ett hÄrband kanske, eller en skiva, jag tycker om musik.

Jag gÄr ned i köket, i varje del av vÄrt hus har jag varit utsatt för sexuella övergrepp av min pappa. En dom, ett straff, sedan ska det vara över. SÄ har jag förstÄtt det. Som efter varje övergrepp, nu Àr det klart. Nu gÄr vi ned och bakar pepparkakor med resten av familjen, alla ska vara glada, Maria, vad önskar du dig?

JA, VAD ÖNSKAR jag mig? Jag uttrycker ingen önskan lĂ€ngre, det Ă€r ingen idĂ©, det finns Ă€ndĂ„ ingen som lyssnar. Vi gĂ„r ned för trappan I vĂ„r adventsupplysta smĂ„stadsvilla, det doftar av pepparkaksbak. Köket Ă€r stökigt, det stĂ„r plĂ„tar överallt. Alla ska vara med och baka, det blir skoj. Snart Ă€r det jul i vĂ„rt hus. Vad önskar du dig, Maria? Men, snĂ€lla sĂ€g vad du önskar dig?

I vÄrt finrum som det kallas, stÄr det adventsljusstakar i varje fönster, pianot Àr pyntat med julkrubbans alla delar, dÀr Jesusbarnet vilar tryggt mellan sina unga förÀldrar. Omkring honom stÄr det vise mÀn och herdar, alla vill fira det nyfödda barnet. Han som ska rÀdda vÀrlden. Jag Àr en liten flicka som stÀndigt har ont i magen, som alltid Àr vaksam i mitt hem, men som ÀndÄ inte kan fly undan övergrepp och vÄld. Min hjÀrna försöker fly men kroppen ligger kvar som död i sÀngen. Maria, vad önskar du dig?

JAG ÖNSKAR MIG att jag inte hade behövt anvĂ€nda en stor del av mitt vuxenliv för att lĂ€ka den barndom jag mĂ„ste utstĂ„, jag önskar mig modiga vuxna som i varje given stund Ă€r uppmĂ€rksam över ett barns utsatthet och agerar för att varje barn ska fĂ„ ett liv utan vĂ„ld och övergrepp. Jag önskar att vi vĂ„gar se att dessa barn finns i familjer dĂ€r det vackert lyser adventsljus i varje fönster, dĂ€r pepparkaksbak Ă€r pĂ„ gĂ„ng, och dĂ€r Jesusbarnets budskap stĂ„r stiligt framme. DĂ€r fasaden kommer rasa och mĂ€nniskor kĂ€nna sig svikna, men du rĂ€ddade ett barn.

Maria, vad önskar du dig?

Maria Lundberg Socionom

Inköpsindex

- En kartlÀggning över vÄrd- och omsorgsbehovet

OvÀrdelig insikt i marknaden!

Nu lanserar SSIL den andra upplagan av SSIL Inköpsindex. Inköpsindex Àr en Ärlig rikstÀckande kartlÀggning av efterfrÄgan av boendeinsatser pÄ den svenska omsorgsmarknaden. KartlÀggningen baseras pÄ djupintervjuer med beslutsfattare inom respektive boendeinsats i majoriteten av Sveriges kommuner. Inköpsindex erbjuder en unik insyn i Sveriges kommuner och SocialtjÀnstens nuvarande och framtida behov av samtliga boendeinsatser.

Inköpsindex Àr:

· Telefonintervjuer med över 1700 beslutsfattare frÄn majoriteten av Sveriges kommuner.

· KartlÀggning av:

HVB – Barn och unga

HVB - Familj, HVB

HVB - Vuxna Psyk

HVB - Vuxna Missbruk

LSS - Barn

LSS - Vuxna krets 1

LSS - Vuxna krets 2

LSS - Vuxna krets 3

Skyddat boende

Stödboende

Konsulentstödd Familjeverksamhet.

· Utförlig riksrapport, trendanalys samt rÄdata.

Om vÄrt undersökningsteam:

VÄra erfarna kommunikatörer genomför Ärligen ca 10 000 telefonintervjuer och kvalitetsuppföljningar och har över 25 Ärs erfarenhet och nÀra relationer med representanter inom SocialtjÀnst och KriminalvÄrd. SSILs unika relationer och nÀtverk inom SocialtjÀnst och KriminalvÄrd Àr ett resultat av daglig kontakt med en stor majoritet av beslutsfattarna inom omrÄdet, som en del i vÄr nationella Placeringsservice.

Vill Du veta mer - Kontakta oss!

SSIL - För vÄrd och omsorg

VĂ€xel: 0651-160 40 info@ssil.se

Vi skapar trygga & stabila familjehem

Vi tar emot barn- och ungdomar. Även förĂ€ldrar med barn samt akut/ jourplaceringar i jourhem eller familjehem.

Du kan göra skillnad för ett barn i behov

Bli familjehem

Kontakta oss: 070-054 05 27 info@frejaomsorg.se I www.frejaomsorg.se

I Norrköping erbjuder vi individanpassade insatser inom stödboende och öppenvÄrd

VÄrt mÄl Àr att klienterna ska klara sig helt sjÀlvstÀndigt

Stödboende och öppenvÄrd

info@voppa.se | www.voppa.se | 010 151 95 50

VĂ€lkommen till Kolbacken HVB

Ett behandlings- och utredningshem belÀget norr om Tierp. Boendet har plats för tio ungdomar.

För pojkar 13-17 Är

Med beteende problematik som bedöms pÄverka hÀlsa och utveckling negativt.

Kontakta oss: 070-441 45 31 www.kolbackenhvb.se

KAN ROSA SIDENBAND

ERSÄTTA ETT FÖRLORAT BRÖST?

Varje Är fÄr ca 8 000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Det finns hopp om framtiden men det krÀvs mer forskning. Din gÄva till Bröstcancerfonden kan inte ersÀtta ett förlorat bröst, men rÀdda liv.

PlusGiro: 90 05 91-9 Bankgiro: 900 5919 www.bro.se

Villa Önskehem Ă€r ett skyddat boende för ensamma kvinnor och barn som har behov av skydd. Vi tar Ă€ven emot medföljande husdjur.

Tillsammans kan vi göra skillnad

VÄra grundvÀrderingar genomsyrar hela verksamheten och Àr förankrade i vision och mÄl.

info@villaonskehem.se | www.villaonskehem.se

DÀr det finns vilja finns en vÀg

Stödboende - Skyddade boenden - Familjehem 072-397 08 08 I www.viljaomsorg.se sanna.nissan@viljaomsorg.se

SvartnÀsgÄrden Àr ett naturnÀra och familjÀrt behandlingshem, vackert belÀget i SvartnÀs utanför Falun.

Vi tar emot mÀn i Äldrarna 21-60 Är som erbjuds en gedigen manualstyrd 12-stegsbehandling. Vi har Àven kompetens inom omrÄden som kriminalitet, trauma- och medberoendeproblematik.

SvartnÀsgÄrden en den av

Verksamhetsansvarig Ola Hammarström ola@russinbacken.se 076-559 80 70

Saras Hus Àr ett familjehus med plats för alla

Saras Hus Sveriges sÀkraste skyddade boende för utsatta.

070-6142188

info@khatoon.se www.khatoon.se

Inbjudan till Utbildningsdagar 2023!

- VĂ€lkommen till en intressant utbildningsdag!

‱ Göteborg 9 februari

‱ GĂ€vle 23 mars

‱ Stockholm 27 april

‱ Malmö LSS 10 maj

‱ Malmö HVB 11 maj

Kostnadsfri Utbildningsdag!

‱ Örebro 21 september

‱ LuleĂ„ 12 oktober

‱ Kalmar 9 november

‱ Stockholm 30 november

Varje Är arrangerar SSIL - För vÄrd och omsorg vÀlbesökta utbildningsdagar som bjuder in till intressanta och givande möten mellan SocialtjÀnsten, boenden, behandlingshem och andra samhÀllsviktiga leverantörer. Denna utbildningsdag vÀnder sig i första hand till dig som placerar inom HVB, Familjehem, LSS, Skyddat boende och Stödboende och Àr socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvÄrd. Utbildningsdagen Àr helt kostnadsfri.

Material, morgonkaffe inkl. smörgÄs, förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagfika ingÄr.

TEMA: De som utmanar - Att undvika vÄrdsammanbrott

EN MÅLGRUPP I FÖRÄNDRING

SABINA BJÖRK

Sabina Björks förelĂ€sning handlar om de som utmanar vĂ„ra verksamheter, oavsett om de befinner sig pĂ„ statliga institutioner, HVB-hem, inom psykiatrin eller i LSSverksamheter. Sabina beskriver en mĂ„lgrupp i förĂ€ndring utifrĂ„n kön, Ă„lder och behovens komplexitet. Vilka gemensamma nĂ€mnare har de “svĂ„rplacerade” - de som orsakar kaos i verksamheterna? Hur kan vi finna en vĂ€g för att bĂ€ttre möta behoven frĂ„n en mĂ„lgrupp i förĂ€ndring?

BAKOM FASADEN

- att förklara det oförklarliga, de gemensamma nÀmnarna

AGNETA BJÖRCK

Agneta Björck ger dig förklaringar och en förstÄelse för komplexa behov hos kvinnor och mÀn med psykisk funktionsnedsÀttning och psykiatrisk samsjuklighet. Du ges kunskap om hur begÄvning och neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar pÄverkar möten och förutsÀttningar i vardagen.

LÀs mer och anmÀl dig pÄ www.ssilutbildningsdagar.se

LIVSVIKTIGA BESTÄLLNINGAR

-ett verktyg för att fÄ stopp pÄ vÄrdsammanbrott.

ANNELIE KARLSSON & JENNIE LINDE

Annelie Karlsson och Jennie Linde ut gÄr frÄn vikten av att göra placeringen och bestÀllningen som helhet mer begriplig, meningsfull och hanterbar för den som placerats. Vad önskar barn och unga av socialtjÀnsten? Vad innebÀr en NPF-anpassad verksamhet?

Hur skapar vi de bÀsta förutsÀttningarna för delaktighet i möten?

TvÄfÀrgad stjÀrna

PappersstjÀrna för fönster eller att hÀnga pÄ en vÀgg, ensam eller i grupp. Lampsladdar sÀljs separat. Anpassad för LED-lampor (E14) och för inomhusbruk. D: 50 cm. www.rusta.se

Glöggmys i fina muggar

I glöggserien Ellen finns koppar i fÀrgerna beige eller grön av stengods. De rymmer 18 cl och Àr 7,5 cm höga. SkÄlarna i offwhite/brun har en bricka av bambu som Àr 17,5 x 9 x 6 cm. www.sagaform.se

Bordsgran i trÀ

Julgranen Lovi i trÀ Àr dekorativ bÄde pÄ bordet eller i fönstret. Tillverkad i naturfÀrgad eller grön plywood och finns Àven i golvvariant. Levereras i ett platt paket och granen finns i storlekar mellan 25 -180 cm. www.designtorget.se

StÀmningsfullt

TvÄ av de nya adventsljusstakarna frÄn Rusta Àr den 5-armade vitmÄlade trÀsljusstaken Leksand och den 7-armade trÀljusstaken Idre som finns i natur eller vit. www.rusta.se

VĂ€lkomnande eld

Placera Fira MarschallhÄllare vid ingÄngen för en inbjudande entré. Den Àr tillverkad i pulverlackerat stÄl med en dekorativ insats i mÀssing. Fira Marschall har en gÀnga i botten vilket gör att man lÀtt kan fÀsta den pÄ tillhörande stativ, men kan anvÀndas bÄde med eller utan. D: 12,5 cm. Design: Mia Cullin. www.klong.se

Söta bakformar

Formar för smÄ pepparkakshus som kan fÀstas pÄ kanten till glögg-, och chokladmuggar gör fikat extra julmysigt. TÄl maskindisk. Finns i butik och online hos SÞstrene Grene. www.sostrenegrene.com/se

Maken hade förgiftat henne

Lydia Capolicchio blev mÄllös nÀr vÀninnan berÀttade sin historia

Lydia Capolicchio har alltid varit van att beskriva hÀndelser, förlopp och mÀnniskor ur en journalistisk synvinkel, allt frÄn krig och övergrepp till svÀlt och naturkatastrofer. Hon trodde att hon var luttrad, ÀndÄ blev hon mÄllös nÀr hennes vÀninna hörde av sig och berÀttade sin historia.

KÄLLA ORDBEROENDE FÖRLAG

FOTO MAGNUS RAGNVID

”VĂ„r gemensamme vĂ€n ville göra en dokumentĂ€r om hennes tragiska öde. Jag tvekade. Det skulle krĂ€vas ett enormt förarbete och mĂ„nga intervjuer med personer som kanske inte ens vĂ„gade stĂ€lla upp. Tiden var för knapp för detta. Hon levde

»Hon dog en kort tid senare av organsvikt, förgiftad till döds av sin egen man«

fortfarande och hennes man var pĂ„ fri fot. Han skulle aldrig fĂ€llas för hennes kommande död. Hur skulle jag nĂ„gonsin kunna ge min vĂ€ninna upprĂ€ttelse medan hon fortfarande levde? Hur skulle jag kunna beskriva den hĂ€r makabra historien som dessutom vĂ€ckte sĂ„ mĂ„nga frĂ„gor hos mig sjĂ€lv? Hennes historia slukade mig med hull och hĂ„r”, sĂ€ger Lydia Capolicchio i ett pressmeddelande frĂ„n Ordberoende förlag, som ger ut boken som Lydia har skrivit.

”GIFT eller löftet till min vĂ€ninna”

kommer ut den 8 mars 2023 och Àr en bok om kvinnlig vÀnskap, kÀrlek, livsfarliga relationer och ett regelrÀtt brott.

”GIFT, Ă€r det enda ordet i det svenska sprĂ„ket som indikerar livslĂ„ng kĂ€rlek men ocksĂ„ ond brĂ„d död. Samtidigt. Jag har arbetat med ord hela mitt liv, formulerat texter som journalist, som programledare och som historie-berĂ€ttare i mĂ„nga sammanhang. Aldrig har jag noterat kraften i den dubbla betydelsen i just GIFT förrĂ€n efter min vĂ€ninnas öde”.

Lydia Capolicchio berÀttar vidare:

”Det uppdagade sig till slut att maken förgiftat henne under en lĂ€ngre tid. Hon dog en kort tid senare av organsvikt, förgiftad till döds av sin egen man. Hur hamnar en kvinna i en farlig relation? NĂ€r ser man de första tecknen? Vilka relationer Ă€r vĂ€rda att kĂ€mpa för? Är en kvinna sitt bĂ€sta jag, just i en relation?”

Lydia Capolicchio Àr aktuell med en ny bok som slÀpps i mars 2023.

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svÄrigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i Ă„lderna 12–21 Ă„r.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

LundÀng HVB Pojkar 14-19 Är med psykosocial problematik

NÀsslan HVB Flickor 12-17 Är med psykosocial problematik

Vi erbjuder:

‱ Professionellt team med: SpecialistlĂ€kare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

‱ NP-utredningar, psykologutredningar

‱ Evidensbaserat behandlingsarbete

‱ Familjearbete

Konsulentstödda familjehem 0-20 Är

Nyköpings kommun

070-493 49 08

Barn vill berÀtta om vuxna vill lyssna

TrÀffar du barn som lever i familjer med missbruk och behöver stöd?

Childrens Program

- ett förebyggande stödprogram för barn 7-12 Är och deras förÀldrar.

Programmet pÄgÄr i fyra heldagar och har ett tydligt familjefokus.

Childrens Program finns med i Socialstyrelsens metodguide.

LÀs mer om Childrens Programs metodik pÄ: www.childrensprogram.se

”Nu finns ingen alkohol, det har blivit bĂ€ttre och det kĂ€nns som vi Ă€r en familj igen och jag kĂ€nner mig gladare.”

Flicka 10 Är

”Vi har kommit mycket nĂ€rmare varandra och kan prata om hur vi kĂ€nner och mĂ„r”

Pappa till dotter 7 Är

Lars Lewerth 070-592 93 93, lars@childrensprogram.se Helén Olsson 070-533 19 66, helen@childrensprogram.se www.childrensprogram.se

Kalendarium 2022-2023

HÀr presenterar vi aktuella förelÀsningar, seminarium och evenemang.

DECEMBER

Tema: ADHD & Autism

– igĂ„r, idag och imorgon 9 december, webbsĂ€nd www.expomedica.se

Utbildning kring NPF 14 december, webbsÀnd www.attention-utbildning.se

JANUARI

Affektfokuserad psykodynamisk terapi – introduktion 16 januari, plus fem tillfĂ€llen, Stockholm www.sapu.se

Personlig assistans i praktiken 17-18 januari, webbsÀnd www.jpinfonet.se

Juridisk översiktskurs för verksamma inom socialtjÀnsten 19 januari, webbsÀnd www.jpinfonet.se

FörestĂ„ndarutbildning – HVB och LSS 23-24 januari (tio dagar), Malmö www.sverigehalsan.se

VÄld i nÀra relationer och juridiken 24 januari, webbsÀnd www.jpinfonet.se

ADAD Diplomutbildning

24 januari, 15 februari, 9 mars, 13 april, webbsÀnd www.waitong.se

FIT Diplomutbildning

25 januari, 7-8 mars, 2 maj, Malmö www.waitong.se

Mottagningsfunktionens specifika arbete med barn och unga 25 januari, webbsÀnd www.jpinfonet.se

UngaVuxna-dagarna 26-27 januari, Stockholm ungavuxnadagarna.se

FEBRUARI

Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 1 februari, webbsÀnd www.jpinfonet.se

Ekonomiskt bistĂ„nd – juridik och handlĂ€ggning 2 februari, webbsĂ€nd www.jpinfonet.se

Barnkonventionsdagen 7 februari, webbsÀnd www.jpinfonet.se

NPF grundkurs 8 februari, webbsÀnd www.attention-utbildning.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 9 februari, Göteborg www.ssil.se

AvgiftshandlÀggning inom socialtjÀnsten 9 februari, webbsÀnd www.jpinfonet.se

KvalitetssÀkringsprogrammet för förestÄndare pÄ HVB, stöd- och LSS-boende 20-21 februari och 20-21 april, Stockholm eller webbsÀnt www.imrab.se

Baskurs i psykiatri – sjukdomslĂ€ra och bemötande 21-22 februari, Göteborg www.expomedica.se

MARS

LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillĂ€mpning 9 mars, webbsĂ€nd www.jpinfonet.se

Äldreomsorgen – effektiv handlĂ€ggning och nyheter 10 mars, webbsĂ€nd www.jpinfonet.se

NPF och tydliggörande pedagogik 13-14 mars, Malmö www.sverigehalsan.se

Baskurs i psykiatri – sjukdomslĂ€ra och bemötande 14-15 mars, Stockholm www.expomedica.se

Utredning av vuxna med missbruk/beroende med sÀrskilt fokus pÄ LVM 17 mars, Stockholm och webbsÀnd www.jpinfonet.se

HandlÀggning och dokumentation inom socialtjÀnsten 21 mars, webbsÀnd www.jpinfonet.se

Offentlig chef 22-23 mars, Göteborg www.offentligchef.com

Att upprÀtta en barnkonsekvensanalys utifrÄn barnkonventionen 23 mars, Stockholm och webbsÀnd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 23 mars, GĂ€vle www.ssil.se

Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 26-27 april, webbsÀnd www.expomedica.se

Hedersrelaterat vÄld och juridiken 27 mars, webbsÀnd www.jpinfonet.se

Praktisk processrÀtt för socialtjÀnsten 29 mars, webbsÀnd www.jpinfonet.se

Alltid uppdaterad

Följ oss pÄ Facebook och besök vÄr nyhetssajt omtanke.today

facebook.com/omtanke.today

APRIL

SocialtjÀnstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 19 april, webbsÀnd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag

– HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 27 april, Stockholm www.ssil.se

MAJ

SSIL utbildningsdag – LSS 10 maj, Malmö www.ssil.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 11 maj, Malmö www.ssil.se

BistÄnd till boende 26 maj, webbsÀnd www.jpinfonet.se

Offentlighet och sekretess för socialtjÀnsten 31 maj, webbsÀnd www.jpinfonet.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel pÄ evenemanget, ort, datum och arrangör.

För pojkar och flickor 9-13 Är

‱ Individanpassade insatser

‱ Traumamedvetet förhĂ„llningssĂ€tt

‱ Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31

info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Varför super Kristina?

För omgivningen Àr hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig sjÀlv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.

Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA Àr Kristina ingen förbryllande person.

Hon lider av sjukdomen alkoholism och Àr maktlös inför alkoholen.

Hennes vilja rÀcker inte.

Det gjorde inte vÄr heller.

I AA lyckas vi hjÀlpa varandra att uppnÄ nykterhet.

Det fungerar.

VÀlkommen pÄ ett öppet AA-möte!

www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 Äret runt.

(dag och tid)

Waitong Utbildning Àr en av Sveriges största och mest erfarna leverantör av utbildningar inom FIT och ADAD, bÀgge finns med i Socialstyrelsens metodguide.

25/1 FIT, Gratis streamad nybörjarinfo (25/1) 7/3 – 2/5 2023 FIT IRL Diplomutbildning i Malmö

24/1 ADAD, Gratis streamad nybörjarinfo (24/1) 15/2, 9/3 & 13/4 ADAD streamad Diplomutbildning

21/9 ADAD, Gratis streamad nybörjarinfo (21/9) 12/10, 9/11 & 7/12 ADAD streamad Diplomutbildning

26/9 FIT, Gratis streamad nybörjarinfo (26/9) 17/10, 14/11 & 14/12 FIT streamad Diplomutbildning

Waitong utbildning erbjuder digitala diplomutbildningar i ADAD & FIT. Börja nÀr du vill, plugga var du vill och helt i din egen takt.

Waitong Utbildning erbjuder streamade och arbetsplatsförlagda skrÀddarsydda utbildningar, handledning och rÄdgivning inom FIT, ADAD, Lösningsfokus, HVB och Ledarskap. Hör av dig för offert!

Mer info, priser och anmĂ€lan – www.waitong.se FrĂ„gor? niklas@waitong.se eller 070 295 24 99

Vi skapar förutsÀttningar

för ett liv utan vÄld och förtryck

Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och vÄld i nÀra relationer i form av HVB­hem, stödlÀgenhet och familjehem. Vi finns tillgÀngliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen dÀrpÄ.

Mer information och kontaktuppgifter: nytida.se/skyddat­boende eller ring oss direkt pÄ 020­66 20 20.

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan pÄ sidorna 54-55.

lediga familjehem, jourhem kontaktfamiljer redan idag!

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Konsulentstödd jour - och familjehemsvÄrd i Stockholm, MÀlardalen och Uppland.

VÀlkomna att höra av er till telefon 0585-738112 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Stockholm, MĂ€lardalen och Uppland.

Bokvinnare i förra numrets tÀvling Àr: Raimo Blomberg, Varberg och Anna Redin, BorÄs.

Stort grattis till er, boken kommer pÄ posten.

LundÀng HVB Pojkar 14-19 Är med psykosocial problematik

Vi erbjuder:

NÀsslan HVB Flickor 12-17 Är med psykosocial problematik

1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker

NÄSTA

Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 Är. Behandling med A -CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 Är. Behandling med A-CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

‱ Professionellt team med: SpecialistlĂ€kare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

Fyll i talongen hĂ€r intill och skicka den senast 31/1 till: ”TĂ€vling 8/22”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

LEJONGRUPPEN AB  www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00  info@lejongruppen.se

‱ NP-utredningar, psykologutredningar

LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

‱ Evidensbaserat behandlingsarbete

‱ Familjearbete

Omtanke nummer 1:

Konsulentstödda familjehem 0-20 Är www.riande.se 070-493 49 08

GÀngvÄldet i fokus

Nyköpings kommun

Ute den

februari

Evin Cetin, fd brottmÄlsadvokat, var en av talarna pÄ Socionomdagarna i ett panelsamtal om gÀngkriminaliteten och hur vi kan fÄ unga att lÀmna destruktiva miljöer.

Tema: Skyddat boende

Skyddad, ej gömd – det Ă€r nĂ„got som Omsorg Skydd SĂ€kerhet AB arbetar för sĂ„ att varje individ kan kĂ€nna sig trygg.

Dessutom:

OmvÄrdnad i Skönvik har i samarbete med Framvik och Maria Bauer hÄllit en VR-utbildning dÀr deltagarna ska lÀra sig hantera konfliktsituationer, hot och vÄld.

Texta tydligt!

VoB:s insatser för vÄldsutsatta

Myra Àr ett skyddat boende för vÄldsutsatta personer och deras barn. Vi erbjuder kollektivboende eller boende i lÀgenheter pÄ olika orter i SkÄne. Vi tar emot bÄde akuta och planerade placeringar frÄn hela landet och kan Àven bistÄ med hÀmtning. Personal finns pÄ plats dygnet runt. Vi ger den vÄldsutsatta mycket stöd i sin vidare process och i mÄnga fall har vi kunnat hjÀlpa till med att hitta ett eget nytt boende.

VÀlkommen att kontakta oss för mer info!

Afrah Hussein

Verksamhetschef Myra

0708 - 10 18 24 · afrah.hussein@vob.se

Kontakta Myra: 0704 - 45 93 39

VoB driver HVB, skyddat boende, lÀgenhetsboenden och familjehem. Bolaget Àr kommunÀgt, drivs utan vinstsyfte och Àr kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

Löjtnantsgatan

SKYDDSENHETEN

- Vi tar emot skyddsplaceringar frÄn hela landet -

VÄld i nÀra relationer

Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsÀttning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför Àven utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.

Hedersproblematik

VÄr personal Àr flersprÄkig med erfarenhet frÄn mÄnga kulturer. Vi hjÀlper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgÄng samt en meningsfull vardag Ät medföljande barn.

Avhoppare frÄn kriminella nÀtverk

Vi tillhandahÄller sÀkerhet och vittnesskydd av högsta klass.

Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsÀttning och Äteretablering i samhÀllet.

SÀker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.

En del av Colosseums kompletta vÄrdkedja Àr vÄrt stödboende. HÀr har vÄra klienter möjlighet att fortsÀtta sin utveckling och pröva sina fÀrdigheter i samhÀllet.

Avdelning Rex

Vi tar emot unga vuxna och kommer till hösten Àven öppna vÄrt stödboende för ungdomar frÄn 21 Är och uppÄt.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.