Tidningen Omtanke, nr 6, 2019

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: Vägen ut är vägen igenom sorgen

Debatt: Medkänsla

är centralt för tillfrisknande

Ett trauma för

barnet att ha bevittnat våld

Lars-Göran Öst, psykolog och psykoterapeut

”Idag är efterfrågan på

KBT-kompetensen stor”

Tio år av dödligt kvinnovåld

Genom sin granskning har de låtit de dödade kvinnorna få en röst

Så ska vi minska suicid

Suicide Zero går igenom myter och fakta kring självmord

Hur ökar vi barns delaktighet i utredningar? Hur skapar vi en bättre familjehemsvård? Hur fungerar föräldrastöd mot radikalisering?

Detta och mycket mer kan du få svar på hos Socialenkanalen, kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och får perspektiv på aktuella frågor.

Besök oss på:

humana.se/socialenkanalen

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

ALLTID I OMTANKE:

”Den nya framtiden ligger gömd i det vi kallar sorgearbetet”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Göran Larsson, präst, psykoterapeut, författare och föreläsare.

Läs krönikan på sidan 56

Sidan 40: Hela 70 procent fler män begår självmord. Suicide Zero berättar om sitt suicidpreventiva arbete.

Prima Gruppen - Idéburen och brukarorienterad kvalitativ integrations kedja för människor med beroendeproblematik. Prima Gruppen har verksamheter med olika inriktningar som tillsammans bildar en stöd- och boendekedja. Samtliga verksamheter är drogfria och vår målgrupp är vuxna personer och par med beroendeproblematik. Vi tar emot personer med LARO samt ADHD medicinering.

Krinolinen HVB

är ett drogfritt stödboende med 82 platser. Krinolinen har både enkeloch dubbelrum. Verksamheten är i hög grad styrd av den enskildes planering tillsammans med uppdrag från socialtjänsten. Motivationsarbete på Krinolinen är utformat efter individens behov och önskemål. Krinolinen är beläget i Fruängen i Stockholm.

Roo Gård Lantbrukskooperativ

med 31 platser i Österåkers kommun erbjuder långsiktigt rehabilitering och medlevarskap inom ramen för professionell rehabiliteringskunskap, gemenskap, och riktigt arbete. Gården erbjuder rehabiliteringsplatser i arbetsgrupperna Stallbacken med ridskola, lantbruk med nötkreatur och foder producering, Gårdsgruppen med skogsbruk och fastighetsunderhåll, Växthus och städ, hantverkshus samt storkök

Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten är ett drogfritt stödboende med 28 platser. Syftet med Nollpunkten är att man inte ska behöva börja om från början eller hamna ”på gatan” vid akut problem i behandling/insats. Verksamheten är även till för att överbrygga det glapp som kan uppstå mellan medicinsk avgiftning och påbörjad behandling/insats. Verksamheten arbetar med tydligt fokus på empowerment (egenkraft), brukarperspektiv och tron på den enskildes vilja och motivation att förändra sitt liv. Nollpunkten är beläget i Vaxholms kommun.

Välkommen att kontakta oss!

Krinolinen - Fredrika Bremers gata 33, 129 50 Hägersten

Anna Hellmark Sörensen 073-528 86 20, anna.hellmark-sorensen@primagruppen.se

Roo Gård Lantbrukskooperativ, Roo Gård 8, 184 93 Åkersberga

Anna Bjurström 079-068 10 55, anna.bjurstrom@primagruppen.se

Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten, Ellboda 1, 185 93 Vaxholm

Annika Bäckman 070-484 96 16, annika.backman@nollpunkten.se

Kvinnor dödas hemma

Jag har läst boken ”I händelse av min död”. Det var ingen rolig läsning. Boken skildrar några av de kvinnor som har blivit dödade av sina män, före detta män eller pojkvänner. Det är journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom som har granskat alla fall de senaste tio åren där en kvinna har dödats av våld i nära relationer. Totalt är det 299 kvinnor. De har blivit dödade! Ändå är det ofta något som passerar obemärkt förbi. Aftonbladet har gjort försök att sprida fakta och slå upp det här stort i flera år, men journalisterna själva är förvånade att händelserna inte får större genomslag. Det är som att man inte räknar de här dödsfallen som riktiga mord. Särskilt när mannen även har tagit sitt eget liv. Det är som smutsiga familjetragedier.

Tänk att inte kunna känna sig trygg i sitt eget hem. Att det inte spelar någon roll vad man gör, man är ändå aldrig riktigt säker. Vi måste kunna erbjuda de här kvinnorna skydd. Kvinnor som har blivit hotade till livet. Alla dödshot ska tas på lika stort allvar. Och de ska kunna våga anmäla dödshot, trakasserier och misshandel. De ska kunna våga lämna, även om lämna betyder att våldet trappas upp.

Det talas mycket om kriminellt våld och dödsskjutningar, att det måste tas krafttag där. Familjerelaterade fall av dödligt våld är en lika stor kategori enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.

Sedan 2012 har Socialstyrelsen i uppdrag att utreda fall där en kvinna eller man dödats av en närstående. Utredningen ska granska vilken hjälp de har fått innan dådet. Genom en lagändring den 1 januari 2019 ska även fler fall än enbart dödsfall utredas, till exempel mord- och dråpförsök av en närstående.

Undersökningar visar att majoriteten av alla offer tidigare varit i kontakt med minst en myndighet; po-

lis, socialtjänst eller sjukvård. Det pekar på stora brister i riskbedömningar och förebyggande åtgärder.

Det som kan försvåra hjälpen är att de män som dödar sina kvinnor ofta gör det som en följd av att hon vill separera. De utövar dödligt våld för att de inte kan kontrollera kvinnan. Dessa män har ofta en psykisk sjukdom och har inte tidigare varit våldsamma.

Tyvärr går tankarna till vår historia där mannen hade laglig rätt att aga sin hustru fram till 1864. Enligt vissa svenska landskapslagar under medeltiden kunde mannen döda hustrun till följd av äktenskapsbrott.

Tänk bara på det gamla ordspråket ”Den man älskar agar man”. I Ryssland säger man ungefär ”Om han slår dig så älskar han dig”.

Tydligen mördas cirka 14 000 kvinnor årligen i Ryssland av sina män. Det är sanslösa siffror! Enligt en artikel från Sveriges Radio 2017 så tycker 70 procent av ryssarna att det inte är okej att slå sina fruar. Så 30 procent tycker att det är okej!? Mer än var fjärde ryska har upplevt våld i nära relationer och i världen är det var tredje kvinna enligt VHO. I USA mördas uppskattningsvis 1 200 kvinnor och 300 män årligen av sin partner (där kanske de flesta har en pistol under huvudkudden).

Vi måste göra mer för att stoppa våldet mot kvinnor och för att kunna göra det måste vi prata om att det förekommer och redovisa fakta. Det här numrets tema är viktigt!

Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Mikael Sagström Ansvarig utgivare

Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete?

Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!

idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt

Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!

Kontakta oss för att boka tid för en presentation!

NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se

Lunnagård

MED HJÄRTAT I VÅRDEN

Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakat rädsla i personalgrupperna. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.

INOMHUSMILJÖ

Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.

UTOMHUSMILJÖN

Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.

SILVIACERTIFIERAD VERKSAMHET

All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått Silviahemmets utbildning om demenssjukdomar och demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr. 35.

VÅR PERSONAL

På Lunnagård arbetar idag cirka 30 personer. Målet är att samtliga ska vara utbildade undersköterskor med intresse för kombinationen psykiatri och demens. Personalen som arbetar på Lunnagård är vana att ta ansvar, ha egna idéer, och tycker självklart om att arbeta med människor.

MAT FRÅN GRUNDEN

I vårt kök lagas all mat på plats och från grunden. Här bakar vi både bullar och kakor, vars dofter ofta sprider sig genom hela huset. Vi satsar på färska råvaror som vi anpassar både efter säsong och önskemål från de som bor på Lunnagård.

KONTAKT

Sofie Schiller, verksamhetschef sofie.schiller@lunnagard.se mob. 0702-315530 tel. 0381-77 70 21

Lars-Göran Öst fick Stora Psykologipriset 2019 för att ”under ett halvt sekel bidragit till kunskapsutvecklingen och kunskapsspridningen inom klinisk psykologi”.

Stora Psykologprismottagaren Lars-Göran Öst

”Under många år var det ett stort motstånd mot beteendeterapi”

2019-års Stora Psykologpris gick till Lars-Göran Öst, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor emeritus vid Stockholms Universitet. Han har haft stort inflytande på utvecklingen inom KBT och står bakom flera effektiva behandlingsmetoder för ångesttillstånd.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: MIA CARLSSON OCH GETTY IMAGES

Lars-Göran Öst började att intressera sig för psykologi redan under gymnasietiden. På den tiden pratade man varken om klinisk psykologi eller psykoterapi, utan det handlade mest om perceptionspsykologi – processen om hur människan med olika sinnen tolkar signaler som når hjärnan via sinnesorganen. Det fanns heller ingen enhetlig psykologutbildning.

– Jag läste betyg, som det hette då, det vill säga enstaka kurser i psykologi, pedagogik, sociologi och statistik och tog en fick en fil. kand. 1968.

När den första psykologutbildningen startade gick Lars-Göran Öst över till den och tog psykologexamen 1971, fortsatte på forskarutbildningen och disputerade första gången 1976. 1985 disputerade han en gång till, då inom psykiatrin med en avhandling som handlade om ångestproblem och fobier.

– På den tiden fanns det nästan bara psykoanalys som psykoterapi. Det var den

traditionella metoden där patienten fick gå fyra till fem gånger per vecka under ett flertal år. Och det säger ju sig själv, att det är väldigt få personer som kan få tillgång till den exklusiva formen av behandling.

Så småningom började Lars-Göran Öst och en handfull andra terapeuter i Sverige att intressera sig för beteendeterapi. 1971 var han med och startade Beteendeterapeutiska föreningen och blev kursledare för föreningens utbildningar.

– Vi utvecklade en treårig utbildning i beteendeterapi så att det stämde överens med den statliga psykoterapeututbildningen, som också var på tre år.

FRÅN MITTEN AV 1980-talet började man att kombinera beteendeterapin med kognitiv terapi, som framför allt hade utvecklats av den amerikanske psykiatrikern Aaron Beck. Hans fokus på katastroftankar och de grundläggande antaganden som olika patienter har om sig själva och om hur

Om Lars-Göran Öst

Ålder: 74 år.

Bor: Uppsala.

Yrke: Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor emeritus i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.

Aktuell med: Årets pristagare till Stora Psykologpriset.

Böcker: KBT inom barn- och ungdomspsykiatrin (2017), Att utvärdera psykoterapi och kritiskt granska psykoterapistudier (2016) och KBT inom psykiatrin (2013).

världen fungerar intresserade beteendeterapeuterna. Man började att kombinera de vilket alltså ledde till metoden kognitiv beteendeterapi, KBT.

– Under många år var det ett stort motstånd mot beteendeterapi, men idag är efterfrågan på KBT-kompetensen stor. När vi tittar på evidensen för olika terapimetoder så är det tio gånger fler KBT-metoder som är evidensbaserade än alla andra terapier tillsammans, berättar Lars-Göran Öst.

Lars-Göran Öst har framför allt inriktad sin forskning på ångestproblem av olika slag och han har utvecklat tre effektiva behandlingsmetoder: Ensessionsbehandling, Tillämpad avslappning samt Tillämpad spänning. Samtliga metoder är evidensbaserade och uppfyller internationella kriterier och används och har använts av terapeuter runt om i världen. Ensessionsbehandling går ut på att utföra hela behandlingen vid ett enda till-

fälle för specifika fobier. Tidigare var det vanligt att patienten behandlades under 10–12 sessioner, oavsett typ av fobi.

– I början av min forskning om specifika fobier kom jag fram till att det ibland inte behövdes så många sessioner som då var brukligt, och fick en tanke att man borde kunna göra detta snabbare. Jag bestämde mig för att prova om det skulle fungera med ett enda tillfälle.

Lars-Göran fick remiss på en ung kvin-

Vid metoden Tillämpad avslappning får patienten lära sig att känna igen de första signalerna på att en panikattack är på väg.

na med spindelfobi som bodde långt utanför staden och hade en timmes bilväg för att ta sig till sin terapisession, och lika lång väg tillbaka. Hon blev glad över förslaget att endast behöva komma vid ett tillfälle.

– Vi startade klockan 9 och klockan 11 var vi färdiga – det fanns inget mer att göra. Hon kunde då handskas med stora, vanliga husspindlar utan att drabbas av någon ångest över huvud taget.

Fortsatta studier visade att 90 procent av patienterna hade blivit mycket förbättrade eller helt av med sin fobi efter ensessionsbehandlingar.

Vad är då skillnaden? Jo, vid en vanlig behandling med en 45 min session i veckan kommer man ett steg till förbättring vid varje tillfälle, men resultatet går till viss del tillbaka igen under veckan mellan sessionerna. Lars-Göran Öst förklarar:

»Jag bestämde mig för att prova om det skulle fungera med ett enda tillfälle«

Lars-Göran Öst

– Vi brukar låta patienterna skatta hur stark ångest de känner när vi exponerar dem för det fobiska objektet och använder skalan 0–100, där 100 är det starkaste som de har upplevt. Om patienten startar sessionen med en skattning på 80 kan man i slutet av sessionen ha gått ned till 60. När de sedan kommer tillbaka vid session nummer två börjar de inte på 60, utan har kanske gått tillbaka lite och hamnar på 70. Den gången går vi ned på 50, de åker hem och tredje sessionen är de tillbaka på 60 igen när de kommer. Det är alltså hela tiden upp och ned.

– Om de däremot gjorde allt vid ett enda tillfälle så att ångesten var helt borta innan de lämnade terapeuten – alltså vid en ensessionsbehandling – visade det sig att det var det mycket sällsynt att ångesten kom tillbaka igen.

Tillämpad avslappning är för patienter med generaliserad ångest som inte utlöses av specifika situationer utan det är orostankarna som utlöser reaktioner. Ett typexempel är en kvinna som väntar på sin man som har sagt att han ska komma hem från jobbet klockan en viss tid. Om han inte dykt upp fem minuter efter utsatt tid och hon inte får tag i honom, börjar hon att ringa runt till sjukhus för att höra om han har blivit intagen efter en bilolycka och dylikt.

– I de här fallen har man ofta använt progressiv avslappning, vilken innebär att patienten lär sig att slappna av i de stora delar av kroppen för att dämpa ångesten. Det kan ta många sessioner och lära sig det här, och det tar runt 20 minuter innan man är helt avslappnad. Dessutom sitter man på terapeutens rum i en skön fåtölj.

»En nyckel är att patienterna lär sig att observera och känna igen sina egna symptom«

Metoden är dock omöjlig att använda i verkliga situationer. När första symptomet kommer är det en snabb utveckling – det tar cirka två minuter tills man är på toppen av panikattacken.

– Det var därför vi utvecklade Tillämpad avslappning.

Vid Tillämpad avslappning får patienten först lära sig att känna igen de första signalerna på att en panikattack är på väg. Sedan lär de sig en metod som gör att de kan slappna av på 20 sekunder, och kunna tillämpa den i naturliga situationer.

– Då kan man alltså direkt när man känner att panikattacken är på väg tillämpa den snabba avslappningen och fortsätta tills man att symptomen försvinner. En nyckel är att patienterna lär sig att observera och känna igen sina egna symptom.

Den tredje metoden som Lars-Göran Öst har utvecklat – Tillämpad spänning – är egentligen motsatsen till Tillämpad avslappning. Den används på patienter med blodfobi och injektionsfobi – en typ av fobi som skiljer sig från alla andra genom att patienterna har en stark tendens att svimma på grund av att blodtrycket sjunker.

– Det är de enda fobierna som har svimning i sjukdomshistorian. I alla andra fobier får man inte fallet i blodtrycket, utan snarare tvärt om, det ökar initialt för att sedan återgå till utgångsläget.

DET MAN GÖR i tillämpad spänning är att lära patienter att spänna de stora muskelgrupperna i kroppen: armarna, bröstkorgen och benen. De får träna på tekniken under en vecka i hemmet. I behandlingen exponeras de sedan för bilder med blod så att de lär sig att känna igen det första symptomet på att attacken är på väg.

– Så fort de känner av detta ska de använda spänningen och ”pumpa” musklerna tills att symptomet går över.

I den ursprungliga behandling som Lars-Göran Öst utvecklade fick patienterna komma till fem sessioner: en till att lära sig tekniken att spänna musklerna, vid två tillfällen fick de titta på bilder, därefter fick de gå till blodcentralen och vid den femte fick de sitta och titta rakt ned på en hjärtoperation vid Toraxkliniken i Uppsala.

Denna bok hjälper dig som kliniker att utvärdera den behandling du bedriver på ett systematiskt och evidensbaserat sätt. Lars-Göran Öst har samlat beprövade utvärderingsskalor som är lämpliga att använda session för session, samt före, efter och vid uppföljning av behandling.

– Vi gjorde om detta till en session och testade också att lära dem enbart spänningen utan att konfrontera dem med blod, vilket ju kan vara lite svårt ute i landet. Det visade sig att det fungerade lika bra.

I DAG HAR Lars-Göran Öst hunnit fylla 74 år och är i egentlig mening pensionär.

– Men jag fortsätter att ha kontakt med yngre forskare och vara med i olika forskningssammanhang.

Han har dessutom under flera år haft en 20-procentig professur i Bergen i Norge och han samarbetar med en grupp där som jobbar med tvångssyndrom. De har utvecklat en fyradagarsbehandling där de använder Lars-Göran Östs ensessionsbehandling som inspiration.

– Så de har utgått från min metod och dragit ned behandlingstiden från en session i veckan under fyra månader till fyra dagar i samma vecka, och resultaten ser väldigt bra ut, säger han avslutningsvis. ●

Här beskrivs hur KBT kan tillämpas vid de vanligaste psykiatriska tillstånden. I denna uppdaterade och utvidgade utgåva har nya kapitel tillkommit, bland annat om fallformulering, spelberoende, internetbehandling samt KBT och psykofarmaka. Boken inleds med den teoretiska bakgrunden till KBT.

Stora Psykologipriset

Vad är Stora Psykologpriset: Stora Psykologpriset på 50 000 kronor går till en psykolog som genom sitt arbete bidrar till att förbättra människors livskvalitet och utveckla mänskliga resurser. Priset delas ut i regi av Sveriges Psykologförbund med Pearson Assessment och Hogrefe som sponsorer.

Motiveringen till Stora Psykologpriset 2019: ”Årets pristagare har under ett halvt sekel bidragit till kunskapsutvecklingen och kunskapsspridningen inom klinisk psykologi. Som forskare och praktiker har han haft ett mycket stort inflytande, såväl nationellt som internationellt, på utvecklingen av psykologisk behandling. Han har skapat evidensbaserade behandlingsmetoder för ångesttillstånd som spritts över världen och blivit förstahandsval för stora patientgrupper. Pristagaren har starkt bidragit till grunden för en forskningstradition inom området som stimulerat många forskare att fortsätta utveckla och utvärdera behandlingsmetoder av stor betydelse för människors psykiska hälsa.”

JUST NU HAR VI LEDIGA PLATSER - KONTAKTA OSS

Tillståndspliktigt

stödboende för personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE

info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling

för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ

info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Kränkningar och mobbning en del av många elevers vardag, enligt Friends. Foto: Getty Images.

Friendsrapporten 2019:

Ensamma elever mer utsatta för mobbning

Nästan var fjärde elev i årskurs 3-9 känner sig ensam i skolan. Dessa elever är i mycket högre grad också utsatta för mobbning, kränkningar och otrygghet. Många av de ensamma eleverna har lågt förtroende för vuxenvärlden och var femte i årskurs 6-9 känner inte att det finns någon vuxen att vända sig till om de blir illa behandlade. Det visar nya siffror från Friends.

– Vi ser tydligt att gruppen ensamma elever är utsatta på flera fronter. De är inte bara utanför, utan också oftare illa behandlade och otrygga. Att de dessutom har lågt förtroende för vuxenvärlden gör att det är svårt att bryta mönstret. Ingen, varken vuxen eller barn, väljer att känna sig ensam, säger Frida Warg, utvecklingsledare på stiftelsen Friends. Friends och Örebro universitets rapport Godkänd eller icke godkänd? En studie om hur mobbning, skolk och socialt umgänge inverkar på elevprestationer visar att ensamhet också ökar risken att få icke godkända betyg, vilket stärker bilden av ensamhetens konsekvenser.

»Ingen, varken vuxen eller barn, väljer att känna sig ensam« Frida Warg

Även om de flesta elever känner sig trygga i skolan visar årets Friendsrapport att kränkningar och mobbning en del av många elevers vardag. Många vittnar om en normalisering av kränkande jargong och språkbruk i skolan.

– Det är vuxnas ansvar att stoppa mobbning och vara goda förebilder för barn och unga. Vi på Friends vet att det går att stoppa mobbning, men det krävs ett långsiktigt, förebyggande och främjande engagemang från hela samhället. Tillsammans kan vi göra skillnad, säger Frida Warg.

Resultat i korthet:

• 23 % av eleverna i åk 3-9 känner sig alltid/ofta eller ibland ensamma i skolan.

• 21 % av de ensamma eleverna i åk 6-9

känner inte att det finns personal på skolan att prata med och få hjälp av om de skulle bli illa behandlade/kränkta.

• 29 % av eleverna i åk 3-6 har blivit utsatta för kränkningar av annan elev, 24 % i åk 6-9.

• 22 % av eleverna i åk 6-9 som blivit utsatta för mobbning eller kränkningar av annan elev har inte berättat om detta för någon, vare sig jämnårig eller någon vuxen i barnets närhet.

• Trakasserier utifrån etnisk tillhörighet är vanligaste formen av trakasserier mellan elever i åk 3-9.

Skolan otryggaste platser är:

• Toaletter, omklädningsrum och skolgård (åk 3-6).

• Toaletter, omklädningsrum och korridor (6-9).

KÄLLA: FRIENDS

Om Friendsrapporten

Friendsrapporten, som släpps varje år i samband med skolstart, baseras i år på enkätsvar från 23 171 elever i årskurs F-9.

MÅNGSBO HVB

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Småskalig högspecialiserad vård & behandling

Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.

Våra behandlingsprogram

DBT

Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.

KBT

Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.

PE

PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom

KBT-E

Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.

För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.

Läs mer på www.finjagarden.se

Konsulentstödd

FAMIL JEHEMSVÅRD

Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för

• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN

• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR

• SKYDDSPLACERINGAR

• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR

Tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.

ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org

Ni-Visökerlöser!

VI ERBJUDER LÖSNINGAR

SOM FUNGERAR ÖVER TID MED BARNETS BEHOV I CENTRUM.

PLATSFÖRFRÅGAN: 019-760 45 80

INFO@TEAMACTUM.SE WWW.TEAMACTUM.SE

#socionomdagarna

Nu för 16 :e året!

Fördjupa dig och diskutera aktuella frågor inom

• Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet • Ledarskap

• Utanförskap, integration och etablering • Barn och unga • Vuxna och familjefrågor

• Samordning, organisation och äldreomsorg • Missbruk, kriminalitet och våldsproblematik

Arrangörer:

Läs mer och boka din plats: www.socionomdagarna.se

I samarbete med: Organiseras av:

Kvinnovåldet BLUNDA INTE FÖR MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

Nätverk av privata skyddade boenden stödjer varandra. Journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom ger de dödade kvinnorna en röst genom boken ”I händelse av min död”. Och hur mår egentligen barnen av att ha bevittnat våld i hemmet? Lisa Clefberg beskriver barnens trauma. Det här numret riktar vi blicken mot våld i nära relationer, något som har funnits i det dolda alltför lång tid.

JENNY

Nytt nätverk för privata utövare

av

Nytt nätverk för privata utövare av skyddade boenden

skyddade

boenden

Presenterar ny teknik för ökad förståelse av våld

för ökad förståelse av våld

Andelen privata utförare av skyddande boende ökar i takt med att fler aktörer behövs samt att samhället går mot en högre grad av privatisering. Maria Fischer, grundare och ägare av Safe Homes & Care, är initiativtagare till ett nätverk med privata aktörer, var syfte är att utbyta erfarenheter och inspirera varandra samt att vara en samtalspartner gentemot myndigheter och andra organisationer.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: SAFE HOMES & CARE, ADRIAN BECK OCH GETTY IMAGES

Runt om i landet finns skyddade boende för dem som är utsatta för våld och behöver komma bort ifrån sina förövare. Enligt socialtjänstens definition är det ”ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot,

våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser.”

I dag drivs dessa verksamheter i både kommunal och privat regi samt av ideella aktörer. Maria Fischer, grundare och ägare till Safe Homes & Care, har tillsammans med Sol Lindhöjd från Mälar-

Maria Bauer har varit med och utformat ett VR-scenario i träningssimulatorn D-escalator.

bygden skyddat boende, tagit initiativ till ett nätverk med privata utövare. Nyligen samlades de i Strängnäs för att prata om gemensamma frågor och utbyta erfarenheter. Med på mötet fanns även andra aktörer, såsom våldsexperten Maria Bauer och Socialstyrelsen.

– Vi i nätverket vill framför allt inspirera varandra och prata om de utmaningar som vi ställs inför inom vårt verksamhetsområde samt diskutera de nya riktlinjer som Socialstyrelsen kommer med. Syftet är att vi ska kunna hjälpas åt och kunna agera som en samverkans- och samtalspartner mot Socialstyrelsen och delta i referensgrupper med mera.

En av de frågor som diskuterades på nätverksmötet är den tillståndsplikt som Socialstyrelsen håller på att utforma gällande skyddande boenden.

– FÖR NÄRVARANDE behöver man inget särskilt tillstånd och det finns heller inga fasta riktlinjer för hur en verksamhet med skyddat boende ska bedrivas eller hur fastigheten eller lokalerna ska vara. Det innebär att det saknas både de kvalitetskrav och den kontroll som vi skulle önska fanns.

»Trots att du är trygg just där du står i den här lilla sekvensen känns det mycket verkligt, vilket är meningen«

Maria Bauer

En tillståndsplikt skulle dessutom bidra till en professionalisering av verksamhetsområdet samt för medarbetarna, något nätverkets aktörerna ser fram emot.

– Formaliserade kvalitetskrav och bättre kontroll kommer också att leda till ett ökat skydd för alla som söker hjälp. Det är viktigt eftersom det handlar om utsatta individer – vuxna och barn – och de har rätt till ett rättssäkert, tryggt och säkert omhändertagande samt att det finns en tillgänglighet.

Maria Fischer poängterar att de ideella krafterna är fantastiska och att det alltid kommer att finnas ett behov av dessa, men att de bör fungera som ett komplement till de professionella.

– Tänk om vi jämför vår verksamhet med till exempel boende för placerade barn och ungdomar. Inte är det någon som tycker att dessa skulle drivas på ideell basis, säger hon.

MARIA FISCHER FÖRKLARAR att vi står inför ett skifte i utövare av skyddade boenden. Utvecklingen går, precis som i många andra omvårdsverksamheter i landet, mot en ökad privatisering. Detta är något som tydligt avspeglas i kommunernas upphandlingar av tjänsten.

– Tillväxten av antalet verksamheter beror även på att de utsatta bättre känner till sina rättigheter i dag. Det gäller alla typer av personer, inte bara kvinnor.

Dessutom håller stigmatiseringen till viss del på att försvinna. Det är mindre tabubelagt att prata om att man är våldsutsatt än det har varit tidigare.

Har detta påverkats av på metoo?

– Jag tror att det är en kombination. Vi hade börjat prata om olika typer av våld även innan metoo satte igång, men vi pratar numera på ett annat sätt.

Tidigare diskuterade man mer komplexiteten, men man satte inte ord på vilken typ av våld som det handlade om – om det rörde sig om fysiskt, mentalt eller ekonomiskt våld.

– Vi pratar mer om vad våld är och om konsekvenserna, men jag skulle önska att vi fokuserade lika mycket på våldets uppkomst. Vi har ett ökat våld i samhället i dag och en större våldsutsatthet, säger Maria Fischer.

I NÄTVERKET INGÅR ett antal aktörer från södra Sverige och Mellansverige och allt fler hör av sig och vill vara med.

– Det är jätteroligt att intresset är så stort, säger Maria Fischer entusiastiskt.

På nätverksträffen pratade man också om vad som är på gång i övrigt i branschen, tar del av ny forskning, nya metoder och nya tekniker som kan tillämpas ute i verksamheterna. Maria Bauer kom dit och presenterade hur man kan använda sig av VR-teknik (virtuell verklighet) för att öka förståelsen hos personalen för vad den våldsutsatta är med om.

Maria Bauer är våldsexpert och har tidigare varit inriktad på våld på arbetsplatser, men har de senaste åren även arbetat med våld i nära relationer. Hon har nyligen blivit utnämnd till europeisk expert i EWL (European Womens Lobby) i Bryssel i arbetet mot våld mot kvinnor.

Tillsammans med Framvik Produktion AB driver hon projektet ”D-escalator/violence prevention” – en träningssimulator för konflikthantering i VR-miljö.

– Vår tanke var från början att det fanns något som saknades i förståelsen kring våld. Vi funderade på om vi kunde få andra att uppleva hur man kände eller mådde av att vara våldsutsatt eller av att ha bevittnat våld.

VR-UTVECKLINGEN BÖRJADE MED scenarier i arbetslivet och i personalsammanhang, men för några år sedan fick Maria Bauer kontakt med Maria Fischer, som var in-

VR-tekniken skapar en känsla av verklighet.

tresserad av ett tänkt utfall där man kunde förstå våld i hemmet och i nära relationer.

– Tillsammans har vi utvecklat ett scenario ur ett mindre barns perspektiv.

Det hela börjar med att barnet vaknar av en konflikt mellan föräldrarna. Därifrån kan man välja att se på olika sätt hur diskussionen eskalerar och utvecklas till att utövaren blir aggressiv och så småningom våldsam mot mamman.

TANKEN ÄR ATT få den som använder VRscenariot att förstå hur barnet upplever situationen och vad detta egentligen har varit med om. Personen som använder tekniken är ofta en vuxen socialarbetare, polis eller någon som arbetar med skyddat boende, men denne får ändå en erfarenhet av hur fruktansvärt och obehagligt våld verkligen är.

– I vanliga fall lär du dig om hur det är att bli utsatt för våld för att någon berättar för dig, du tittar på en film eller läser om det. Du kan nästan skapa dig en teoretisk bild av hur det är, men får då inte en verklighetstrogen upplevelse, säger Maria Bauer. – Med ett VR-scenario blir det ytterligare ett sätt att få en förståelse. Trots att du är trygg just där du står i den här lilla sekvensen känns det mycket verkligt, vilket är meningen. Detta lilla kan ge yt-

terligare en dimension – en tredje dimension – av förståelse och kunskap. Du får vara med och verkligen känna hur det kan vara, fortsätter hon.

DEN FÖRSTA VERSIONEN av D-escalator med våld i nära relationer är färdig och har börjat användas i Safe Homes verksamhet. Maria Bauer förklarar att den här utvecklingen är viktigt och ligger i tiden.

– Vi har Istanbulkonventionen som väldigt skarpt arbetar med mäns våld mot kvinnor, samt Barnkonventionen som kommer att bli lag från och med nästa år. Med VR-scenariot har vi nu kunnat lyfta barnperspektivet ytterligare.

Maria Fischer har drivit verksamhet inom skyddat boende i flera år och sedan 2017 i Safe Homes & Care. Det är ett familjeföretag i liten skala som vill erbjuda ett så tryggt hem som möjligt för personer som av någon anledning behöver skydd och stöd utifrån en våldsutsatthet eller ett hot. De är en liten personalgrupp som arbetar nära sina klienter och har endast sju placeringar.

Något som skiljer Maria Fischers verksamhet från många andra skyddade boenden är att en stor andel av personalen är män, cirka hälften av medarbetarna är just män.

– Vi anser att det är viktigt för framför allt kvinnor och barn att få en motpol till vad de har upplevt så att det förstår att män också kan vara på ett annat sätt och att de får lära sig vad de bör kunna förvänta sig av en man. Vi pratar mycket om jämställdhet hos oss, samt om rättigheter och skyldigheter.

Genom ett VR-scenario av händelsen kan man lättare få en bild av vad som barnet har upplevt.

Maria Fischer, grundare och ägare till Safe Homes & Care. Foto: Safe Homes & Care.

»Med VR-scenariot har vi nu kunnat lyfta barnperspektivet ytterligare«

Safe Homes tar även emot män – de utgör ungefär 5–10 procent deras klienter. Det kan exempelvis handla om en vuxen son till en förövare, en anhörig till en våldsutsatt kvinna eller ett nätverk som utsätter mannen.

– Det finns inget typiskt scenario, vare sig det är en man eller kvinna som kommer. Det generella för alla som vi tar emot är att de kommer i en kris. De genomgår en kris som de behöver hjälp med att förstå och bearbeta, även om det är ett planerat uppbrott.

PÅ SAFE HOMES får klienterna ta med sig sina husdjur, vilket inte är möjligt i alla skyddade boenden.

– Husdjuret är en del av familjen, vilket ibland fungera som ett verktyg i våldsutövarens händer där de har hotat och även gjort djuret illa. Får man inte ta det med sig kommer den utsatta att fundera på vad

som händer. Det kan till och med bli en faktor som gör att man återvänder för att man måste hem och ta hand om katten, hunden eller hamstern.

Djuret blir också som en friskhetsfaktor – familjen hålls intakt så gott det går och det finns någon annan att ta hand om, samt det är viktigt för barnen.

HUR LÄNGE KLIENTERNA stannar hos SafeHomes varierar mycket, men Maria Fischer strävar efter att det ska finnas en stabilitet runt planeringen så att det finns så goda förutsättningar som möjligt innan de slussas ut.

– Vi vill att de våldsutsatta ska ha en sysselsättning och att barnen har plats på en skola eller förskola samt att det finns ett bra boende. I vår verksamhet har vi möjlighet att tillhandahålla förstahandskontrakt, vilket vi ser som en enormt stor fördel. Vi kan alltså er-

bjuda dem som kommer till oss trygga boendelösningar. Allt detta är en god förutsättning för att de ska kunna leva i en självständighet i framtiden, avslutar Maria Fischer. ●

Fakta om kartläggningen

Socialstyrelsen har i uppdrag från regeringen att kartlägga omfattningen och kvaliteten av skyddade boenden för våldsutsatta personer i Sverige med en fördjupning om tillgänglighet för våldsutsatta med drogrelaterade problem samt fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Arbetet med kartläggningen planeras att vara färdig sommaren 2020. Kontakta Maria Fischer för mer information om det privata nätverket: maria. fischer@safehomes.se

Det kan vara svårt att förstå hur den som har upplevt eller bevittnat våld känner sig.

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se www.stubben.se

DOG SECURITY SCANDINAVIA AB

Specialist på narkotikasök Professionella Tillgängliga Innovativa

Vi är ledande i landet inom narkotikasök med hund!

Kontakta oss!

tel. 0722-44 95 00 magnus@dogsecurity.nu www.dogsecurity.nu

9vB jobbar med evidens- & individanpassade metoder. Modernt, praktiskt & med hög kompetens. Ungdomsprojekt, praktik & aktivitet som en del av vår behandling.

Vi tror på drömmar!

Vi jobbar med ungdomar 14-20 år. Missbruk, Psykosocial problematik, relationssvårigheter eller liknande.

Mitt i Skåne, ligger Lovisagården HVB vackert beläget i lantligt läge i den lilla byn Vittskövle.

Före detta Hassela Skomakaren nu Aminagården HVB, centralt beläget i Eslöv.

I hjärtat av Småland, utanför Hultsfred ligger Virsegården HVB 9vB STÖDBOENDE Lägenheter i Eslöv med mål mot självständighet.

Platt & organisk organisation - resultat före vinst!

www.9vb.se 010-1502130 info@9vb.se

www.hemstadenab.se

Tio år av granskning

De har gett röst åt de dödade

kvinnorna

Varje månad dödas minst en kvinna i Sverige av sin man eller före detta man. När journalisterna Kristina Edblom och Kerstin Weigl började kartlägga dessa brott för tio år sedan visste man inte mycket om hur många dessa kvinnor var eller vilka de var och hur de hade dödats. Samhället har inte gjort tillräckligt för dessa 299 dödade kvinnor. Och fyra av tio barn som i många fall har bevittnat mordet hade fortfarande pappan som vårdnadshavare.

Journalisterna Kristina Edblom och Kerstin Weigl har arbetat länge med dödligt våld i nära relationer. Foto: Sofia Runarsdotter.

»Vi fann att fyra av tio barn fortfarande hade sin pappa som vårdnadshavare«

Kerstin Weigl

Våren 2009 fick Aftonbladets journalister Kristina Edblom och Kerstin Weigl uppdraget att granska alla fall under 2000talet där en kvinna hade blivit dödad av sin partner eller före detta partner. När detta publicerades i maj väckte det stora reaktioner. Ingen hade vetat hur många de här kvinnorna var, vilka de var och vad som hade hänt.

– Det var inte meningen att vi skulle hålla på med den här granskningen i tio år, men det har vi gjort nu. Vi kunde inte och ville inte sluta, säger Kristina Edblom.

Resultatet har nu blivit en bok där fem bärande berättelser skildrar dödligt våld mot kvinnor i Sverige från den 1 januari

2000 och framåt. Totalt 299 kvinnor hade dödats av en man, exman eller pojkvän fram till juni 2019.

Kerstin Weigl och Kristina Edblom har granskat ljudinspelningar, filmer, fotografier, journaler och polisprotokoll. Kvinnorna själva talade till dem genom efterlämnade dagböcker, anteckningar och brev. Själva titeln på boken; I händelse av min död, kommer från några papperssidor som Susanne Ahl skrev i ett anteckningsblock två dagar efter julafton 2013. Blocket låg under förarsätet på hennes bil. Bilen stod utanför huset där hon blev skjuten av sin före detta man.

– Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer blir i många fall reducerade till familjetragedi eller lägenhetsbråk i en notisspalt. Det räknas inte riktigt som mord utan mer som något privat, en olycka. Vi vill synliggöra de här brotten och försöka ändra synen på dem, säger Kerstin Weigl.

DEN VANLIGASTE MORDPLATSEN är kvinnans egen säng. De flesta slogs ihjäl hemma. De dödades med brödkniv, yxa, stekpanna, rep, koppel, sten, kofot, hantel. Strypta eller kvävda. Fem brändes till döds, tre dränktes, 48 sköts.

Totalt 246 minderåriga barn förlorade sin mamma, 92 barn var hemma i bostaden under brottet och 51 barn såg sin mamma dödas.

Kvinnorna var femton till nittioett år. De arbetade som kallskänka, advokat, lokalvårdare, lärare, väktare, kantor, psykolog, kontorist, läkare, kokerska, butiksbiträde, flygvärdinna. De var vanliga kvinnor. Det som de hade gemensamt var att de hade varit hotade och rädda för sitt liv,

men ingen gjorde tillräckligt för att förhindra dådet.

Granskningen bekräftade vad forskning också har visat, att en kvinna oftast blir dödad när hon försöker lämna relationen.

– Var sjätte kvinna hade bett om hjälp hos polis, socialtjänst, kvinnojour. Genom intervjuer med anhöriga, vänner och arbetskamrater fick vi en större bild av de här kvinnorna, och av männen. Var tionde man hade vänt sig till psykiatrin samma vecka, säger Kerstin Weigl och fortsätter:

– Man brukar ofta fråga; ”Har du tänkt på att skada dig själv?” Men det måste bli lika självklart att fråga; ”Har du tänkt på att skada någon i din närhet?” Ofta är det här män som inte varit våldsamma tidigare. Det är mer ”Jag kan inte leva utan dig”, att de har psykiska problem.

En 31-årig kvinna berättade för exmannen att hon tänkte söka ensam vårdnad om barnen. Han hotade att döda henne och hon ringde polisen. Dagen efter köpte han en kniv och väntade utanför hennes port. Hon dödades den 29 november 2010.

BOKEN SKILDRAR VARDAGEN och utsattheten hos några av kvinnorna på ett nära sätt. År 2013 började journalisterna ta reda mer på vad som hade hänt barnen.

– Det är otroligt olika hur barnen har tagits omhand. Några har inte fått någon hjälp alls med att bearbeta sina känslor efter det att pappan mördat deras mamma, säger Kerstin Weigl.

Det finns barn som tvingas träffa sin pappa.

Boken skildrar kvinnornas liv och död.

är det när kvinnan vill lämna relationen som dödshoten börjar. Foto: Getty Images.

– Hovrätten kan ha beordrat umgänge, i domen kan det stå att barnet ”har rätt till umgänge”, men det är inte barnet utan pappan som kräver sin rätt. De flesta barn vill av förståeliga skäl inte träffa sin pappa. De vet vad han har gjort.

– Vi fann att fyra av tio barn fortfarande hade sin pappa som vårdnadshavare. Det innebär att han kan neka dem vård, neka pass, säger Kerstin Weigl.

Hon berättar att föräldrabalken är stark och att det står i socialnämndens riktlinjer att man bör ta vårdnadsfrågan till domstol i de här fallen. Inget tvingande att man ska göra det.

Kerstin Weigl och Kristina Edblom hade kontakt med ett tjugotal barn och gjorde längre intervjuer med nio av dem. 2018 följde de upp granskningen. Då hade fortfarande 16 barn sin morddömde pappa som vårdnadshavare.

ALEXANDRA VAR NÄSTAN fyra år när hon såg sin mamma dödas, fjorton år när hon intervjuas om händelsen. Hon minns att hon försökte hindra mamma att öppna dörren vid mordtillfället.

– Ofta har barnen varit medvetna om hoten, deras värsta farhågor har inträffat. Det är många som inte har fått reda på

hela händelseförloppet, inte har läst domen. När de har blivit lite äldre vill de ta reda på mer. Vi har hjälpt några som till exempel ville se inspelade förhör som de inte längre kommer ihåg, säger Kristina Edblom.

Kartläggningen visade att det saknas en plan för barnen.

– De har varit med om ett allvarligt trauma. De behöver en individuell plan. Istället hade många halkat ur, de fanns inte kvar hos BUP, säger Kerstin Weigl.

Från början var Kristina och Kerstin tveksamma till att intervjua barnen. De rådfrågade erfarna barnpsykologer och utredare, och var beredda på att bli avrådda, men de sa bara ”Äntligen!”

Nu hoppas de att fler vågar prata om våld i nära relationer. Att det inte ska vara något skamligt att berätta eller fråga. Förr var det en privat angelägenhet vad som skedde mellan hemmets fyra väggar.

– Vi kan skapa förändring. Det saknas fortfarande kunskap, men det är på väg att bli bättre. Våld i nära relationer har kommit med i Socionomutbildningen. Och de flesta av de närstående som intervjuats i boken har gjort det med förhoppning att det ska leda till en förbättring, avslutar Kerstin Weigl. ●

Nytt tema på SSILs seminarium 2020

På mångas begäran är det nya temat för nästa års SSIL seminarium Våld i nära relationer. Nya föreläsare är:

Q Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och Sofia Bidö, som har skrivit boken Traumatisering hos barn – en handbok.

Q Toni Tuuainen, som är aktuell med nyutgivna biografin ”Jag var Sveriges mest jagade rånare”.

Q Maria Bauer om utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relationer. Läs mer om föreläsarna i annonsen intill.

WWW.SSIL.SE

Dödligt våld i hemmet

Under 2018 dödades i Sverige 22 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Det framgår av Brottsförebyggande rådets (Brå) sammanställning av konstaterat dödligt våld under förra året. Antalet fall är en ökning jämfört med tidigare år.

Det dödliga partnervåldet mot kvinnor motsvarade 67 procent av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under 2018. Av samtliga fall av dödligt våld mot män handlade fyra fall (5 procent) om dödligt våld i en parrelation.

Oftast

Seminarier (Utbildningsdagar)

Gul CMYK: 20,0,100,0

Grå CMYK: 0,0,0,60

Vi är glada och stolta att under 2020 kunna erbjuda kostnadsfria utbildningsdagar i temat ”Våld i nära relationer” med Maria Bauer, beteendevetare och författare.

Grön CMYK: 94,0,100,0

Grön

CMYK: 94,0,100,0

Medverkar gör även Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och Sofia Bidö, alla medförfattare till boken ”Traumatisering hos barn” samt Toni Tuunainen, aktuell med biografin ” Jag var Sveriges mest jagade rånare”.

Maria Bauer

Beteendeveta re och författa re

Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relationer.

Poa Samuelberg

Leg. ps yk olog, leg. ps yk ote rapeut specialist i klinisk psykologi och certifierad utbildare i traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, TF-KBT

Datum - Våren 2020

Växjö, 30 januari

Göteborg, 19 mars

Stock holm, 23 april Linköping, 7 maj

Toni Tuunainen och re Föreläsa handleda re Jag var Sveriges mest jagade rånare.

Moa Mannheimer Leg. ps yk olog och utredare på avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten vid Socialstyrelsen.

Läs

S ofia Bidö

Leg. ps yk olog, leg. ps yk ote rapeut specialist i klinisk psykologioch verk samhetsledare vid Rädda Barnens centrum för stöd och behandling .

mer på

Våld i hemmet är ett trauma för barnen

Att som barn ha bevittnat våld i nära relationer kan sätta djupa spår. Lisa Clefberg, psykolog och psykoterapeut, tycker att man borde titta mer på hur de här barnen mår. Framför allt hur de mår av att tvingas ha fortsatt kontakt med den förälder som har stått för misshandeln, för det är vanligt att pappor som utövat våld mot mamman och ofta i någon form också mot barnet, får ha oövervakad kontakt med sina barn.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES

Lisa Clefberg möter bland annat barn som har utsatts för trauma i sitt arbete som psykolog och psykoterapeut. Att ha bevittnat våld i hemmet är ett trauma för barnet och en psykisk misshandel. Oftast är det pappan som misshandlar mamman och att se den person som till största delen står för tryggheten i livet utsättas för våld av den andra föräldern, den som också ska stå för trygghet, blir en fruktansvärt traumatisk upplevelse.

– Just att det är den ena föräldern som utsätter den andra gör att det här blir extra allvarligt för barnet. I själva våldsögonblicket är det inte någon som finns där för barnet. Att som barn leva i en familj där våld förekommer kan göra att man hela tiden känner en otrygghet och kanske går omkring som på tå för att inte göra pappa arg. Man kan känna hat, rädsla, förvirring och tomhet, säger Lisa Clefberg.

Enligt en avhandling av Anna L Jonhed beskriver barn i djupintervjuer pappan som en ganska passiv figur, som trots att

En förälder ska stå för tryggheten, inte skapa otrygghet.

han har funnits i hemmet inte tagit ansvar för barnets behov.

– Det är mamman som har varit tryggheten, som har funnits där vid läggning, tröst, kontakt med skola och så vidare. Man talar mycket om barnets rätt till båda sina föräldrar. Men när föräldrarna är skilda och barnet har bevittnat våld mot mamman har det inte visat sig ge någon positiv effekt för barnet att ha fortsatt kontakt med pappan.

Lisa Clefberg hänvisar igen till Anna L Jonheds forskning och de intervjuer som gjorts med mammor och barn.

HELA 75 PROCENT av barnen som ingick i en studie hade fortsatt kontakt med en pappa som hade utsatt mamman för våld. Lisa Clefberg hoppas att den nya lagen baserad på Barnkonventionen kommer att se mer till barnens bästa och inte bara vilken risk för våld som föreligger och att man ska klargöra vad barnets rätt till kontakt med båda föräldrarna egentligen betyder.

– Det är en rättighet för barnet, inte en skyldighet. Om barnet inte vill träffa föräldern och är rädd för denne ska man naturligtvis lyssna på barnet. Att pappan kräver sin rätt att träffa barnet blir i vissa fall som en fortsatt vålds- och maktutövning mot mamman och barnet om barnet tydligt uttrycker att hon eller han inte vill ha den kontakten, säger Lisa Clefberg.

Man har också tittat på vad som har avgjort om pappan har fått rätt till umgänge med sina barn och det visar inte på mängden våld som något avgörande.

– Det har visat sig att pappor med högre social status och som har varit bättre på att argumentera har vunnit i de här tvisterna. Välartikulerade pappor med hög social status som har utövat mycket våld får alltså fortsätta träffa sina barn i högre grad än pappor med lägre social status som har utövat mindre våld mot barnets mamma. Det är viktigt att komma ihåg att det vi pratar om är föräldrar som har utövat våld i barnets närvaro: De har alltså valt att utöva våld utan att ta hänsyn till om barnen har hört eller sett det de har gjort. Enligt internationell forskning ser dessa män främst till sitt eget berättigande och har ett starkt behov av kontroll. De har i många fall svårt att ta hand om ett barn på ett kär-

leksfullt och känslomässigt närvarande sätt. Vi måste börja titta på om de här barnen mår bra psykiskt och inte bara titta på om de får mat och rena kläder.

BARN SOM HAR bevittnad våld i hemmet mår oftast betydligt sämre än andra barn. De kan lida av psykisk ohälsa och fungerar oftast sämre socialt och i skolan.

– Pojkar har en tendens att bli utåtagerande och flickor mer inåtvända. De kan få sömnsvårigheter, huvudvärk, astma och ont i magen. Det är också vanligt med ångest, självskadebeteende, aggressivitet, koncentrationsproblem, fobier och svårighet att umgås med andra.

Mer våld leder till allvarligare problem, som depression och PTSD. Bra stöd är viktigt för att kunna må bättre.

– Det är viktigt att lyssna på barnen och låta dem bearbeta händelserna. Om barnet inte vill träffa pappan kan tvång till umgänge förvärra problemen.

Rektionerna påverkas också av barnets ålder. Yngre barn kan bli mer rädda för att vara ensamma och känna oro medan tonåringar kan uppvisa ångest, bli inåtvända och hamna i alkoholmissbruk. Studier på vuxna som har bevittnat eller utsatts för våld som barn har visat en ökad risk för kriminalitet, missbruk och antisocialt beteende.

– Barnen som har levt med våld har ofta en annan syn på världen och familjerelationer. En tioåring som jag träffade hade läst i en tidning att kärleken kunde ta slut i ett förhållande. Han förstod inte vad som menades. Han visste inte att kärlek hade något med äktenskap att göra.

Våldsamma män har också svårt att se svaghet och vekhet hos sina söner och hetsar ofta fram ett mer aggressivt beteende.

LISA CLEFBERG FÖRELÄSER ofta om effekter av traumatiska upplevelser, självkänsla och liknande. Hon har också egen praktik. Men hon har dessutom egen erfarenhet av att ha blivit utsatt av en sådan här man. Hennes barn riskerade till och med att bli bortförda ur landet.

Både hon och hennes barn fick ett väldigt fint bemötande från sociala myndigheter.

Lisa Clefberg.

som

»Att pappan kräver sin rätt att träffa barnet blir som en fortsatt vålds- och maktutövning mot mamman« Lisa Clefberg

– Vid ett samtal sade en av mina söner att han kunde bevisa det som han hade berättat om. Då sa kvinnan från Socialtjänsten att hon trodde på honom, att han inte behövde bevisa något. Det gjorde honom både glad och lättad.

LISA CLEFBERG GER ett exempel på en bra hjälpinsats. Det är när man träffar barnet i hemmiljö och lyssnar på vad denne har att säga (i de fall hemmiljön är trygg och uppfattas som säker av barnet), och erbjuder terapisamtal, till exempel Trappan. Också det i hemmet. Och låter barnet styra hur länge man ska fortsätta med samtalen. – Det gäller att visa att det som barnen har varit med om är någonting fel som de inte borde ha behövt uppleva och att barnet inte behöver känna skuld eller skam. Det är viktigt att betona att det är det de har upplevt (sett eller hört) som är fel, inte

de känslor som de har inför de händelserna.

Barn som har upplevt våld mot en förälder känner ofta en oro, och ibland ett ansvar, för den utsatta föräldern. Av den anledningen kan barnet ofta inte tillgodogöra sig något så länge mamman är utsatt för en risk för våld. Först måste man sätta stopp för våldet så att barnet kan fokusera på sitt eget mående.

Lisa Clefberg vill dock uppmärksamma på att faran inte är över när relationen upphör. Det är då våldet brukar eskalera.

– OM KVINNAN lämnar mannen är det risk att han känner sig kränkt och vill hämnas eftersom han mister sin kontroll. Man bör också känna till risken att varje gång något nytt och oväntat händer som mannen kan känna sig kränkt av kan det leda till hotfulla handlingar. Till exempel så bör man vara försiktig med skriftliga dokument som mannen kan komma över där det står kvinnans arbetstider, namnet på en eventuell ny man, vilken skola barnet går på eller annan känslig information. ●

Bok om våld i nära relationer

Anna L Jonhed har varit medförfattare till boken Våld i nära relationer – Socialt arbete i forskning, teori och praktik (2018) av Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen. Förlag: Liber. Boken belyser såväl professionellas som drabbade våldsutsatta kvinnors berättelser. Framför allt ger den verksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård kunskap och verktyg för att de på bästa sätt ska kunna skydda och stötta alla som drabbas.

Barn

bevittnar våld i hemmet kan ta skada psykiskt.

SKYDDAT BOENDE

TEAMET FÖR STÖD

VID RELATIONSVÅLD

erbjuder skyddat boende för kvinnor utsatta för våld i nära relation med eller utan hedersproblematik. Vi tar emot ensamstående och kvinnor med barn. Man kan även ta med sina husdjur.

010-209 86 77 • info@t-rvs.se

En nyhetsssajt för dig inom vård och omsorg

Välkommen till Sveriges största mötesplats för branchen!

Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

I Familjehemsbanken hittar ni enkelt utredda familjer, med eller utan konsulentstöd. Sök bland hundratals intressenotiser.

Kontakta oss gärna!

Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

För pojkar och flickor 9-13

år

“Ett strukturerat, familjelikt boende i naturskön miljö”

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

www.colosseumbehandling.se Telefon/E-post annons Mail: placera@colosseumbehandling.se 072-9916110 Vi jobbar med övergreppsspecifik handling för pojkar 14-20 år 2355847 Verksamhetsid 3579126 Colosseum

Nya Generationens HVB - övergreppspecifik utredning och behandling i kombination med krim/missbruk. Pojkar 15-19 år.

placera@colosseumbehandling.se 072-991 61 10

www.colosseumbehandling.se

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.

Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.

Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef

Telefon: 08-557 72 515

Mobil: 073-346 70 56 Mail: vita.kiluk@solsunda.se

Solsunda

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se

De fick priset Årets

Trygghetsskapare

Under konferensen Trygg och Säker i Malmö utsågs Cecilia Ljung, folkhälsochef Karlskoga/Degerfors kommuner och Kenneth Sundqvist, lokal polis till Årets Trygghetsskapare.

Motiveringen lyder: ”Genom vinnarens insats har arbetet med ett långsiktigt trygghetsarbete prioriterats. Arbetet med vidareutbildning genom konferenser och dialogmöten har genererat ett samarbete med universitet för att ytterligare höja kunskapsnivån och förståelsen hos förtroendevalda och medarbetare i kommunerna.

Det finns inga genvägar till en ökad trygghet men vinnarna har visat att de är beredda att göra jobbet.”

Projektet i Degerfors och Karlskoga handlar om att via det lokala Brottsförebyggande Rådet skapa förutsättningar för samsyn och samarbete för ökad trygghet på ett strategiskt, systematiskt och långsiktigt sätt.

Detta har tydliggjorts i kommunernas samverkansöverenskommelser och medborgarlöften.

Nytt pris till hjältar som skyddar barn

2019 fyller Childhood 20 år och under jubileumsåret uppmärksammar barnrättsorganisationen på olika sätt de framsteg som gjorts med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn. Nya Childhoodpriset ska delas ut till de osynliga hjältar i Sverige som dagligen arbetar med att skydda barn mot våld och sexuella övergrepp.

– Med Childhoodpriset vill vi lyfta människor som sällan får erkännande för sin insats, men som genom sitt sitt engagemang och sin kompetens verkligen gör skillnad för barn, säger Paula Guillet de Monthoux, generalsekreterare på Childhood.

2019 års Childhoodpris kommer att delas ut till en person som arbetar med att utreda sexuella övergrepp mot barn, till exempel en polis, barnutredare, rättsmedicinsk/forensisk tekniker, en barnförhörsspecialist, åklagare eller liknande.

Julklapp som stödjer arbetet mot kvinnovåld

Den här julen fortsätter Kvinna till Kvinna sitt 26-åriga arbete för att utrota våldet mot världens kvinnor. 2019 års julkampanj har temat ”Mäns Våld mot Kvinnor tar inte julledigt”. I sin julshop säljer de bland annat den här snygga tygkassen.

Världen över utsätts kvinnor för våld och trakasserier – just för att de är kvinnor. Hemmet som borde vara den tryggaste platsen, är för många den farligaste när våldet kommer från en närstående. Den typen av våld ökar ofta under helger och ledigheter. Inte bara i Sverige utan världen över.

Kvinna till Kvinna är en svensk kvinnorättsorganisation som jobbar varje dag i 20 länder för att våldet mot kvinnor ska upphöra. Den som köper deras julklappar är med och bidrar till detta. Pengarna går till att minska våld mot

kvinnor, hjälpa utsatta kvinnor att bearbeta sina trauman och få modet att anmäla våldtäkt och misshandel. Men också till arbetet med att förändra lagstiftning och attityder för att ge fler kvinnor i världen makt över sina egna liv.

Produkterna i Kvinna till

Tjejprojekt

Jessica Gerebrand är fotbollstränare i Kopparbergs bollklubbs tjejlag. För ett tag sedan noterade hon att det var flera avhopp från laget och skälet var bland annat dåligt mående, strul hemma och stress.

Fotbollen var ett stöd men till slut valde man till och med bort det, vilket fick Jessica att börja fundera på vad man skulle kunna göra för att stötta tjejer i åldern 12–17 som inte mår så bra.

– Vi hade haft läxläsning innan träningen, med mellis och prat, och det var uppskattat. Jag såg ett tydligt behov bland tjejerna av en fast punkt och tänkte att det kanske fanns fler därute som behövde få någonstans att gå efter skolan, även om de inte spelade fotboll.

Kvinnas julshop har viktiga budskap och en stor del av pengarna går till arbetet med kvinnors rättigheter. Förutom tygkassen med texten Girls just wanna have fundamental human rights! finns en mössa med texten The future is equal, pins och posters samt gåvokort.

i Kopparberg

Jessica tänkte vidare och efter sportlovet drog hon igång tjejprojektet ideellt. Hon ansökte om bidrag från Sparbanksstiftelsen och fick det beviljat, vilket var till stor hjälp.

– Jag har tidigare sökt bidrag från stiftelsen, till konstgräsplanen bland annat, så därför visste jag att man kunde göra det. Det fanns information på bankens sida kring aktuella kriterier och bland annat var det inom vård och hälsa. Jag tänkte att det är ju detta i allra högsta grad, så jag sökte och hade turen att få det beviljat.

Hon berättar att pengarna gör att de exempelvis kan ta in extern kompetens, grädda våfflor och lyxa till det lite för tjejerna.

– Vi arbetar mot psykisk ohälsa och erbjuder en plats att vara utan krav, med mellanmål, trygga vuxna och temaföreläsningar kring ämnen som kost, motion och mindfulness. Även ansiktsspa och sminkkurs har ordnats, vilket varit mycket uppskattat.

Projektet samarbetar med skolan och kommunen och vill nå ut till så många som möjligt. Antalet deltagare vid träffarna varierar men totalt har cirka 45 tjejer deltagit under våren. Jessica är en eldsjäl som brinner för ungdomar och hon är inte främmande för att utöka verksamheten framöver. Hon vet att behovet finns även bland killarna och hon tycker det vore roligt att kunna göra en insats också där.

Tygkassen är Fairtrade-märkt och märkt med Bra Miljöval.

Foto: Marcus Frendberg

Atollen Omsorg

Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö

Tfn: 0381-77 39 65, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se

Atollen Omsorg, gruppbostäderna Vista, Nova & Astra.

9 § punkt 9 LSS, personkrets 1

Gruppbostaden Astra öppnar 1/12 2019. Personkrets 1 LSS med inriktning missbruk/beroende.

Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.

Våra unika kärnvärden

HÖG KOMPETENS - vilket innebär att flera av vård- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 års erfarenhet av målgruppen. Tillsammans kan vi därför erbjuda kvalitativ och säker vård- och omsorg, utöver det vanliga.

KVALITETSSÄKRING - vilket innebär att verksamheten tillämpar processer för att ständigt förbättra och utveckla verksamheten, men även säkerställer att krav från kunder och gällande lagar och författningar uppfylls.

INDIVIDANPASSAT - vilket innebär att vi alltid utgår från individens behov och önskemål när det gäller utformningen av insatserna.

Arbetssätt

Vi individualiserar insatserna, tar hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå.

Vi tar hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion.

Vi förebygger problembeteenden genom ett lågaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön så att den blir förutsägbar och förståelig.

Stora anhöriglägenheter som får disponeras kostnadsfritt av närstående som är på besök.

Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.

Eftersom vi även vänder oss till individer med psykiatrisk tilläggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.

Placeringsansvarig

Lena Hagström

Tfn: 0381-77 39 65

E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se

Vill hjälpa föräldrar att undvika domstolstvist

Efter semestern är det många par som tar initiativ till separation och skilsmässor. De allra flesta skiljs åt på ett bra sätt, men i vissa fall leder separationen till utdragna konflikter där barnen ofta kommer i kläm.

På familjerätten i Lund ser man att ökningen av antalet vårdnadsutredningar följer den nationella trenden. Under de senaste tio åren har antalet uppdrag från domstolar ökat kraftigt. – Vi vill erbjuda föräldrar ett alternativ till en domstolstvist. Därför tar vi nu ett nytt grepp och utvecklar vår metod kring samarbetssamtal. Vi stärker fokus på barnen i samtalen för att hjälpa föräldrarna att nå samsyn i de frågor som gäller barnen, säger Tommy Persson, chef för Familjerätten i Lunds kommun. Vi vet att de föräldrar som kommer till oss vill sina barns bästa, men ibland tar känslor som har med separationen att göra över.

För att få till fler samtal direkt med barnen har familjerätten tagit fram ett material som riktar sig till de lite äldre barnen i 9 till 15-årsåldern. En illustrerad liten bok om samarbetssamtal och separation, samt en film.

Jönköping är Årets medmänskliga kommun

Jönköping kommun tilldelas Raoul Wallenberg Academys pris Årets medmänskliga kommun för ett rättighets- och inkluderingstänk i alla deras verksamheter. Kommunen har inte bara utformat en genomgripande strategi utan har även lyckats tillämpa den väl i praktiken.

Juryn har utsett 2019 års vinnare av priset Årets medmänskliga kommun utifrån förslag inskickade från kommuntjänstemän.

– Vi är naturligtvis väldigt glada och hedrade att få den här utmärkelsen. I Jönköpings kommun har vi en gemenskap som utgår från grundläggande värderingar om människors lika värde. Vi arbetar aktivt med bland annat frågor kring jämställdhet, integration och rättigheter för barn och funktionshindrade. Där är också korsbefruktningen mellan kommunens verksamheter och det ideella föreningslivet väldigt viktigt, säger Ilan De Basso, kommunalråd (S).

Möter nyanlända familjer i tv

För många nyanlända familjer är det svenska skolsystemet annorlunda och innebär en utmaning för både barn och föräldrar. En som upplevt detta på nära håll är Gina Dirawis mamma, Siham Abdul Aziz, som nu går i sin dotters fotspår och gör programledardebut.

Antalet människor som idag befinner sig på flykt har inte varit så stort sedan andra världskriget. Bara 2015 kom 160 000 människor till Sverige – 46 000 av dem barn i skolålder. I programserien SOS – Skolan och Sverige beger sig Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa nyanlända barn och deras familjer för att ta reda på hur de upplever den svenska skolan.

I varje avsnitt lär vi känna en ny familj och får inblick i deras vardag. En del tampas med språkliga utmaningar, kulturella krockar och trångboddhet. Andra bär fortfarande på traumatiska minnen från krig och flykt. Siham Abdul Aziz försöker förstå hur omständig-

heterna påverkar barnen och deras skolgång, men ser det också ur föräldrarnas perspektiv. Genom att medverka i serien hoppas hon på att kunna hjälpa nyanlända familjer att hitta verktyg för att snabbare komma in i samhället.

Siham Abdul Aziz lämnade själv ett palestinskt flyktingläger i Beirut för över 30 år sedan. Hon kom till Sverige i anknytning till sin man och paret bosatte sig i Sundsvall. Här arbetar hon idag som modersmålslärare och brobryggare.

Trots att hon har bott i Sverige i nästa hela sitt vuxna liv känner hon igen sig mycket i de dagliga mötena med eleverna och deras familjer. – När jag möter nyanlända idag så tänker jag ofta på hur det var för mig när jag kom till Sverige. Att starta ett nytt liv och försöka anpassa sig till allt det nya samtidigt som man börjar om från noll kan vara väldigt svårt. Bara att lära sig hur det svenska skolsystemet fungerar är en utmaning i sig, säger Siham Abdul Aziz.

Han är Årets Changemaker

Omid Mahmoudi får priset Årets Changemaker 2019 för sitt brinnande och viktiga engagemang för ensamkommandes rätt och integration. Omid grundade förbundet 2013, och idag finns de på över 20 orter runt om i Sverige. Omids arbete är en viktig plattform för ensamkommande och engagerar idag över 3 000 volontärer och nyanlända.

För andra året i följd delar Ashoka och Raoul Wallenberg Academy ut utmärkelsen Årets Changemaker för att uppmärksamma unga sociala entreprenörer som driver samhällsförbättrande initiativ. Omid är en ung Changemaker som genom empati och handlingskraft gått från idé till handling, och därmed skapat

ett mer inkluderande och öppet Sverige.

Årets Changemaker får under ett års tid strategisk coachning från Antrop, Accenture och Coompanion, samt tillgång till deras nätverk.

”Raoul Wallenberg Academy och Ashoka vill att unga ska bjudas in som ledare och beslutsfattare i de system som påverkar dem idag och vara medskapare för de system som kommer påverka dem i framtiden. Med utmärkelsen Årets Changemaker visar vi på den enorma förändringskraft som finns hos unga och hur unga Changemakers mod, samhällsengagemang och kreativitet bidrar till ett medmänskligt och hållbart samhälle”, säger Johanna Westin, tillförordnad gene-

ralsekreterare på Raoul Wallenberg Academy.

”För att lösa dagens samhällsutmaningar behövs fler människor som agerar. Att vara en samhällsförändrare (Changemaker) är inte ett yrke, utan ett karaktärsdrag och en ledarstil. Utmärkelsen Årets Changemaker fångar upp detta viktiga drag bland unga samhällsförändrare som agerar och inspirerar fler att följa efter!”, säger Emma Lindgren, co-director, Ashoka Nordic.

Utmärkelsen Årets Changemaker 2019 initieras av Ashoka och Raoul Wallenberg Academy i samarbete med Antrop och Accenture med stöd från Coompanion som en del av Changemakers Yard.

Siham Abdul Aziz kom till Sverige 1988 och jobbar idag som modersmålslärare. Foto UR

för pojkar och flickor 15-19 år

144 st RAMAVTAL

Välkommen att kontakta oss!

Andreas Roos 070-355 56 62

Kjell Roos 070-379 83 76

www.mikandellab.se

- Skyddade boenden

- Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar

- Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

Storsättra Gård

HVB-Hem

Verksamma sedan 1987

Familjebehandling och utredning

4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

För ett värdigt liv fritt från våld. JOURNUMMER 070-366 08 17

www.neptunaomsorg.se

Hög kompetens och lång erfarenhet av utagerande beteende, lågaffektivt bemötande och multifunktionshinder.

Vi arbetar aktivt med det egna nätverket.

En gruppbostad och vårdkedja enligt LSS 9:8 och 9:9 i Målerås.

Tel 08-512 302 22

Storsättra Gård AB www.storsattragard.se

info@storsattragard.se Fax 08-512 303 50

Den 10 september hölls flera manifestationer med ljuständning för att uppmärksamma suicid.

Suicid går att förhindra

Visionen för Suicide Zero är ett samhälle utan självmord

Den 10 september varje år uppmärksammas suicidpreventiva dagen världen över med syfte att öka kunskapen om att självmord kan förhindras. Den ideella organisationen Suicide Zero är med och anordnar flera aktiviteter runt om i landet i samband med den dagen, med fokus på ljusmanifestationer. Då tänds ljus för alla som har tagit sitt liv under året som gått. Det finns mycket okunskap och stigma kring suicid och det vill Suicide Zero förändra.

TEXT: JENNY FORS

Varje år tar cirka 1 500 personer i Sverige sitt liv. Suicide Zero arbetar för att radikalt minska den siffran. Det gör man genom att sprida kunskap, visa på konkreta lösningar och bilda opinion kring självmord.

– Vi är en ideell organisation som har funnits sedan 2013. Vi håller bland annat utbildningar där vi går igenom myter och fakta om självmord, hur man identifierar

tidiga varningstecken och hur man kan stötta någon som mår dåligt, berättar Camilla Rosenkvist, utbildningssamordnare på Suicide Zero.

UTBILDNINGEN VÅGA FRÅGA är en kurs på två timmar som vänder sig till den breda allmänheten och inte kräver några förkunskaper.

– Det är fortfarande väldigt tabube-

lagt att tala om självmord, även om vi ser ett mer öppet klimat att ta upp psykisk ohälsa i stort i samhället. Den vanligaste och farligaste myten är föreställningen om att du inte ska väcka den björn som sover. Man tror att det kan förstärka de negativa tankarna att man talar om dem, men forskning visar att det är precis tvärt om. Vi behöver våga fråga för att kunna fånga upp de här tankarna på ett tidigt

stadium och vi behöver visa att det är okej att prata om det. Annars blir det som att det inte spelar någon roll vad vi gör.

CAMILLA ROSENKVIST VILL visa att alla människor kan göra något för att hjälpa en medmänniska.

– Vi ska inte bara se det som ett uppdrag för psykiatrin. Vi har alla ett ansvar att ta hand om de som mår sämre än oss själva och överlag behöver vi få till ett bättre samarbete mellan olika aktörer i samhället, säger hon.

Hon räknar upp några tidiga varningssignaler som är bra att känna till. En livsomställning kan vara en utlösande faktor, så som en skilsmässa, ett förlorat jobb eller ett dödsfall i familjen. Är man medveten om det så kan man också lättare uppmärksamma signalerna hos andra.

– Personen kan dra sig undan sociala sammanhang, öka sin användning av

alkohol. Lugnande medel och droger kan också förekomma. Ett förändrat beteende ska man alltid vara uppmärksam på. Lita på din magkänsla. Om du känner att något inte riktigt är som det ska så fråga hellre en gång för mycket. Vi brukar säga att man ska vara artigt påträngande, säger Camilla Rosenkvist.

»Vi brukar säga att man ska vara artigt påträngande« Camilla Rosenkvist

Den som mår dåligt brukar inte vilja belasta andra med sina problem, så det gäller att fråga två, kanske tre gånger. Är man riktigt orolig så råder Camilla Rosenkvist att man ska vara så rak som möjligt

och ställa frågan rakt ut: ”Har du haft tankar på att ta ditt liv?”

– Ju rakare frågor du ställer desto ärligare svar får du. Är svaret på frågan ett ”ja”, ska du fortsätta att fråga: ”Hur långt går dina tankar? Har du planerat hur det ska gå till?” Det är inte ovanligt att någon gång ha självmordstankar under sin livstid, men att göra verklighet av det är ett väldigt stort steg.

EN ANNAN MYT om självmord som Camilla tar upp är att man inte kan hindra någon som redan har bestämt sig.

– Det stämmer inte. Det behövs inte mycket för att få någon att skifta fokus. I ett självmordsbrev stod det att ”om bara någon människa hade lett mot mig så skulle jag inte ha fullföljt det”. Bara att se personen och lyssna gör stor skillnad. Och då ska vi inte avbryta och komma med lösningar, det kan få personen att låsa sig.

Hela 70 procent fler män begår självmord.

Samtidigt säger Camilla att vi inte ska vara rädd att göra fel när vi pratar med någon som mår dåligt.

– Du kan alltid ta ett steg tillbaka. Det viktiga är att vi gör något. Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite. Visa respekt och förståelse. Det är skillnad på att säga att du förstår och att visa förståelse. Du kan aldrig helt förstå vad en annan människa känner.

EN BRA SAMTALSTEKNIK för att inte klippa samtalet är att ställa öppna frågor; hur, var, när. Sedan kan man behöva lotsa personen till hjälp genom att ta kontakt eller följa med till läkare eller psykiatri. Camilla tipsar också om att en diakon inom kyrkan ibland kan vara ett bra alternativ för samtal.

– Om en person mår väldigt dåligt kanske du behöver hjälpa personen att åka in på psykakuten.

»Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite«

Självmordstalen har minskat sedan 1980 fram till ungefär år 2000, för att sedan vara i princip oförändrade. Bland unga mellan 9 och 25 år har självmorden ökat med cirka 1 procent per år sedan 1995.

– Barn och unga mår sämre, det bekräftar bland annat Bris. Vi lever i ett allt mer stressat samhälle med stora prestationskrav. Vi arbetar för att det ska tillsättas mer resurser på att förhindra suicid. Att 1 500 personer dör i suicid varje år är ungefär sex gånger fler än de som dör i trafiken, och där läggs det mycket pengar.

HELA 70 PROCENT av de som tar sina liv är män. Ändå gör kvinnor fler självmordsförsök, men män använder mer definitiva metoder och reagerar mer på impuls.

– Män är också mindre benägna att tala om sitt mående. Den manliga normen att ensam är stark gör att många inte vill kännas vid sina problem och att de inte behöver någon hjälp.

Suicide Zero genomför tillsammans med andra suicidpreventiva organisationer en kampanj som uppmärksammar suicid hos män och visar på vikten av att prata om hur man mår.

I fjol startade Suicide Zero podden Självmordsöverlevarna där personer som

Om Suicid Zero

Suicide Zero är en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden.

Fokus ligger på att:

- lyfta fram samhällsproblemet suicid i media och visa hur självmorden kan förhindras samt att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

- öka kännedomen om självmord och hur det drabbar individer, familjer och samhäl-

varit nära att ta sitt liv men överlevt berättar om vad som hänt dem. – Det är viktigt att förmedla hopp, även om vi också pekar på saker som kan förbättras i samhället. Våra åtta ambassadörer som själva har erfarenhet av psykisk sjukdom eller hos en nära familjemedlem hjälper oss att nå ut med vårt budskap. Mattias Sunneborns pappa tog sitt liv när Mattias var 15 år och Mia Skäringer som ”vet hur det känns att stå på kanten”, som hon säger. Deras starka berättelser berör och öppnar ögonen för att vi alla måste tala om självmord.

SUICIDE ZERO HAR cirka 200 volontärer runt om i landet som engagerar sig i organisationens arbete. Den 10 september deltog många av dem på Suicidpreventiva dagen genom att hålla ljusmanifestationer runt om i landet. – I år tände vi 1 574 ljus. Bakom varje ljus finns det en person och bakom varje person finns det familjemedlemmar, vänner och bekanta som var och en drabbas av den oerhörda tragedi som det innebär att mista någon i självmord. Det är en fin manifestation som även bidrar till att få upp ögonen för att självmord kan förhindras, avslutar Camilla Rosenkvist. ●

let och belysa vad som måste göras för att minska tragedierna.

- skapa engagemang för samhällsproblemet suicid, vilket ger incitament till ökade resurser att satsa på suicidpreventivt arbete.

Suicide Zero håller utbildningar, föreläsningar och är aktiva på sociala medier. De samarbetar med andra suicidpreventiva organisationer som MIND, Friends, SPES och SPIV.

Ser man till de senaste årtiondena har suicidtalet minskat i Sverige, utom när det gäller unga.

Ökat antal självmord 2018

Bland unga står suicid för 31 procent av alla dödsfall

2018 tog 1 574 personer sina liv i Sverige. Det är en ökning med 30 personer jämfört med året innan. Den största ökningen har skett i åldersgrupperna 15–24 och 25–44 år. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen. Två tredjedelar fler män dör av suicid.

Socialstyrelsens siffror visar att 1 478 personer begick självmord under 2016 och året därpå var siffran 1 544. Under 2018 ökade siffran ytterligare då 1 574 personer tog sina liv. Bland dessa klassades 306 dödsfall som skadehändelser med oklar avsikt. Dessa kan dock räknas in i suicidstatistiken.

Totalt är det 30 personer som varje vecka tar sina liv. Av de som dog av suicid under 2018 var 9 barn under 15 år.

– DET ÄR en djup tragedi för alla drabbade och för samhället i stort. Trots att vi pratar mer öppet om självmord och fler insatser görs idag så fortsätter självmordstalen att öka. Det visar på att det satsas alldeles för lite på suicidpreventiva åtgärder. Nu behövs krafttag från alla delar i samhället och kunskapen om hur vi kan förhindra

»Trots att vi pratar mer öppet om självmord och fler insatser görs idag så fortsätter självmordstalen att öka« Sonny Wåhlstedt

självmord måste öka, säger Sonny Wåhlstedt, talesperson för Suicide Zero.

Om vi inte räknar med de 306 fallen där avsikten inte kunde styrkas var det 886 män och 382 kvinnor som dog av suicid år 2018. Det är två tredjedelar fler män. Suicidtalet per 100 000 invånare var 21 för män och 9 för kvinnor. Högst suicidtal fanns bland män som var 85 år och äldre. I denna grupp var suicidtalet 45, vilket är tre gånger högre än bland män i den yngsta åldersgruppen, 15–29 år.

Man kan också studera suicid i relation till det totala antalet dödsfall i varje åldersgrupp. Bland unga personer, som har lägre risk än äldre att avlida till följd

av sjukdom, stod suicid för 31 procent av alla dödsfall 2018. Motsvarande andel suicid för personer över 65 år var mindre än 1 procent.

Om man tittar på suicidtalet i olika åldersgrupper kan man se en minskning sedan mitten av 1980-talet i alla åldersgrupper utom i gruppen 15–24 år.

– Det är ett stort misslyckande för hela samhället att vi inte lyckas minska antalet suicid. Det som behövs nu är en reviderad, nationell handlingsplan för att möta nollvisionen, mer pengar till suicidpreventiv forskning samt kunskapshöjande insatser, säger Sonny Wåhlstedt.

I ÅRETS ÖVERENSKOMMELSE mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, satsas 1,77 miljarder kronor på området Psykisk hälsa. Av de miljarderna öronmärktes inget till suicidprevention. Suicide Zero anser att suicidprevention måste bli ett eget och prioriterat område med mycket större satsningar för att självmordstalen ska minska radikalt.

KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN, FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN OCH SUICIDE ZERO

”Rätt som det var kändes det bra” ”Rätt som det var kändes det bra”

”Jag arbetar inom social omsorg och familjerätt. Mina beslut påverkar människors liv, samhället och Sverige i stort. Men med mycket makt kommer stort ansvar. Invånarna måste kunna förlita sig på att jag alltid tillämpar lagar och regler rättvist och effektivt. Därför är det fundamentalt att alla beslut fattas på juridiska grunder. Därför använder jag JUNO.”

JUNO ger dig Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag, allt anpassat för just ditt ämnesområde. För att du ska kunna ta rättssäkra beslut.

Testa gratis i 14 dagar på nj.se/ juno/kommun.

Medkänsla spelar stor roll för hälsan

Maria Thorin om sjukvårdens medkänslokris

Har vi tid och tar vi oss tid för medkänsla inom svensk sjukvård och omsorg idag och förstår vi dess betydelse? Ny omfattande forskning under samlingsnamnet ”Compassionomics” visar att vi definitivt borde ta oss tid för medkänsla för att dess effekter på sjukvården är stora och mätbara. Det är förnuftigt att som patient välja vårdgivare med medkänsla.

TEXT: MARIA THORIN

Begreppet ”Compassionomics” myntades av den amerikanska läkaren Stephen Trzeciak i boken ”Compassionomics: The Revolutionary Scientific Evidence That Caring Makes a Difference”, från 2019 och skriven av Trzeciak tillsammans med läkarkollegan Anthony Mazzarelli, fritt

översatt till ”Compassionomics: De revolutionerande vetenskapliga bevisen på att medkänsla gör skillnad”. Författarna dedikerar boken till de sjuksköterskor de haft som kollegor i beundran för dessas stora medkänslokompetens.

När läkare och annan vårdpersonal ut-

övar medkänsla, det vill säga när de har en genuin omsorgskänsla och vilja att hjälpa patienterna kombinerat med manifesterad empatisk kompetens, då tillfrisknar patienterna snabbare och vårdpersonal upplever mindre utbrändhet. Sammantaget och som en konsekvens minskar sjukvårdens kostnader. Evidens kommer främst från USA men även andra västländer. Fokus ligger på läkare-patient-relationen men boken belyser också andra vårdrelationer.

Forskningen visar att medkänsla inte bara är centralt för att det är etiskt lämpligt att visa emotionell intelligens, utan också för det är det är konsekvensmässigt nödvändigt och smart ur medicinsk syn46 | www.ssil.se

Den mänskliga mötet mellan läkare och patient är grundläggande. Foto: Getty Images.

punkt samt ekonomiskt. Medkänsla är alltså centralt för det medicinska utfallet och inte bara något som ökar patienttillfredsställelse genom att addera en extra trevlighets-faktor.

MEDKÄNSLANS STORA RELEVANS ligger både i att medkänsla gör positiv skillnad för hälsan samt i att avsaknad av medkänsla har negativa hälsoeffekter. Den samlade forskningen visar på mätbara fysiska och psykologiska hälsoeffekter, påverkan på vårdkvalitet samt efterlevnad av läkarordination. Medkänsla, ofta uttryckt i vänlighet och inlyssnande, påverkar immunförsvaret, smärtupplevelsen, sårläkning och har dokumenterats i studier om migrän, depression, förkylningar, diabetes, stress, PTSD bland annat.

Författarna sammanfattar relevansen av medkänsla i modern sjukvård:

• Medkänsla har stora fördelar för patienter under många olika tillstånd.

• Missade möjligheter till medkänsla kan ha förödande hälsoeffekter.

• Medkänsla kan minska kostnadskrisen inom sjukvården.

• Medkänsla kan vara ett skydd mot utbrändhet bland vårdgivare.

• Fyrtio sekunder av medkänsla kan rädda ett liv.

Medkänsla har ofta underskattats eller ansetts som omätbart och ovetenskapligt. Medkänsla har framförallt missförståtts som enbart emotionellt, enbart som snällhet, enbart som empatiskt distress, eller har likställts och förväxlats med svaghet och medömkan. Dessa utbredda missförstånd om medkänslans natur har påverkat synen på dess styrkor i förhållande till dess risker. Sammantaget har missförstånd och okunskap bidragit till att sjukvården inte värnat och investerat tillräckligt i medkänsla som en central värdegrund och kompetens. Den nya forskningen visar att medkänslans fördelar för vården är mätbara, av stor vikt och kanske revolutionerande. De bör inte längre förbises eller tas för givna, vilket är det nuvarande och historiska fallet.

Enligt författarna befinner sig sjukvården i en utbredd medkänslokris i ett flertal västerländska länder. Patienter upplever brist på empati hos vårdgivare, läkare tycker sig inte ha tid att utöva medkänsla eller är för stressade och utbrända för att kunna känna medkänsla. En grundorsak till medkänslokrisen kan vara att sjukvården som helhet inte har erkänt medkänslans relevans och inte heller vård-

utbildningarna. Detta undervärderande underminerar effektiv, hållbar och etisk sjukvård. Trzeciaks och Mazzarellis ser ej medkänsla som ett panacea, en lösning på alla problem, utan istället som en viktig del i pusslet tillsammans med mer tekniska kompetenser.

Mot bakgrund av medkänslans relevans för god sjukvård, är det högst oroväckande att en större studie (också från USA) visar att läkarstuderandes empatinivåer faller kraftigt när de når sitt tredje utbildningsår.

SVENSKA RÖSTER BEKRÄFTAR medkänslokrisen. Två fd svenska överläkare skriver i en debattartikel från 2018 i Läkartidningen ”Vi befarar att läkekonsten är allvarligt hotad” och hänvisar till dåliga nutida förutsättningar för medkänsla, empati och till ett borttappat intresse för det centrala mänskliga mötet mellan läkare och patient. Moderna tider av byråkratisering

brändhet till stor del skulle orsakas av för mycket medkänsla menar författarna har otillräcklig vetenskaplig grund.

Sammantaget visar forskningen att medkänsla har stor om inte revolutionerande betydelse för sjukvården. Detta inte bara för patientupplevelsen, vilket kan te sig mer självklart och redan erkänt, utan även för resultatet av vården, för vårdgivarnas välbefinnande, samt för vårdens kostnad. Tursamt då att forskningen även visar att medkänsla går att träna upp och att träningen i sig ger ökat välbefinnande bland deltagarna.

MEDKÄNSLA ÄR DÄRMED inte att beteckna som en otippad lyx i vården utan som en nödvändighet för god vårdprognos och patientsäkerhet. Inte som ett nedprioriterat ”borde” utan som ett ”måste” för att bibehålla teknisk yrkeskompetens. Att investera i medkänsla är både det mellanmänskligt ”rätta” och utfallsmässigt

»Att låta en patient tala till punkt tar inte många extra sekunder och inte heller att visa medkänsla i vänliga ord av omtanke eller via kroppsspråk«

och digitalisering leder till att ”läkare och sjuksköterskor tillbringar mer och mer tid vid datorn i stället för hos patienten”. Författarna understryker ”Det handlar inte om att överge modern teknik och vetenskap, utan snarare om att införliva och värna om den personliga kontakten fylld av mänsklig medkänsla.”

Stress är en av medkänslans fiender. Trzeciaks och Mazzarellis ifrågasätter dock att läkare ej skulle ha tid för medkänsla och betonar att medkännande beteende inte måste vara tidskrävande; att låta en patient tala till punkt tar inte många extra sekunder och inte heller att visa medkänsla i vänliga ord av omtanke eller via kroppsspråk. Men det gör enorm skillnad.

Dessutom menar de att medkänsla, som de länkar till en positiv omsorgskänsla och handlingsvilja, skyddar mot den stora risken för utbrändhet i vården genom att ge energi, arbetsglädje och mening. Detta i kontrast till det vanligt förekommande antagandet att ett distanserat förhållningssätt hos vårdpersonal gentemot patienter är att rekommendera för skydda sig mot empatisk distress (tidigare känt som ”Compassion fatigue”). Att ut-

”smarta” att göra i vården. Ansvaret ligger på institutionerna snarare än på individerna. Det finns många sätt att lära av ”Compassionomics”, till exempel via värdegrundsarbete, via avbyråkratisering, personalvård och förbättrade förutsättningar för medkänsla i arbetsmiljön, via utbildning av personal inklusive stresshantering och medkänsloträning, via rekryteringar med fokus på känslomässig intelligens.

Som vårdgivare (institution och individ) börjar det med att möjliggöra och prioritera det mellanmänskliga för både sin och vårdtagarens skull, att intressera sig för medkänslans kognitiva och affektiva natur, för dess styrkor och svagheter, och i stort för medkänslovetenskapen. Som patient börjar det med att beakta att valet av läkare och hens medkänslokompetens spelar stor roll för hälsan.   ●

Om Maria Thorin

Maria Thorin är doktorand i etik med fokus medkänsla, Åbo Akademi Universitet, samt föreläsare via www.medkänsla.com

Powerballad vann Funkisfestivalen

Moises Rumie från Tyresö är årets vinnare i Funkisfestivalen. Han vann publikens och juryns öron och hjärtan med Bryan Adams fina låt Heaven.

Finalen, som var den nionde i ordningen sedan starten 2011, var en mycket lyckad tillställning med jubel och allsång från publiken när låtarna framfördes. Orkestern var i högform under ledning av kapellmästare Per Ove ”Knappen” Stålknapp. De två konferenciererna Tobias Karlsson och Niklas Hjelmvik guidade alla igenom föreställningen i ett högt tempo. Det var första gången som finalen hölls på Stockholm Waterfront, och det var många som uppskattade de öppna och tillgängliga lokalerna.

Här är finalbidragen i startordning:

1.

3.

Vinnaren korades i en viktning mellan publikens röster och juryns bedömning. Juryn hade ett riktigt tufft jobb, eftersom kvaliteten var så hög på alla bidrag. I år användes för första gången en digital röstning med Mentimeter, vilket fungerade mycket bra, och så gott som alla i publiken lämnade en röst.

Prisutdelare i finalen var Anette Helenius, som i vanliga fall är projektledare för SVT:s Melodifestival.

Projektledaren Ann Epstein var efteråt trött, men mycket nöjd:

– All den kärlek och glädje som man upplever en sån här kväll gör det värt allt arbete som ligger bakom.

Eftersom artisternas Green Room låg strax bakom scenen kunde publiken till och med höra jublet från medtävlarna när

varje artist kom tillbaka till Green Room efter sitt framträdande.

Alla artister har en funktionsnedsättning inom LSS och målet med festivalen är att låta så många som möjligt stå på en scen, på sin nivå. Därför genomförs lokala deltävlingar över landet, där vinnarna gått vidare till semifinal och några sedan till final. Det är ett roligt men också viktigt kulturevenemang. Målgruppen måste få synas och höras på samma villkor som andra.

De artister vars bidrag inte vann kom på hedrande delad andraplats. Många av artisterna kommer nu att erbjudas att uppträda på flera håll i landet, och det är vanligt att de anlitas för diverse uppträdanden lokalt i sina kommuner.

KÄLLA: FUNKISGLÄDJE

7.

8.

10.

11.

12.

Moises Rumie från Tyresö i guldhatt vann Funkisfestivalen 2019. Foto: FotoFralla.

Henrik Roll och Jessica Engblom, Södertälje: Galen.

2. Rasmus Egerström, Nacka: I wanna love you every day.

Jessica Längerberg, Linköping: Allt jag behöver.

4. Sebastian Öhgren, Vallentuna: Jag vet.

5. lin Scherdin, Upplands Väsby: We´re not gonna take it.

6. Natascha Nahlén, Järfälla: Utan dina andetag.

Fredrik Johnsson, Halmstad: The final count down.

Amanda Lindqvist och Martin Stenberg, Uppsala: Aldrig ska jag sluta älska dig.

9. Micki Johansson, Falkenberg: Patricia.

Ida Engstrand, Haninge: Blue eyes crying in the rain.

Moises Rumie, Tyresö: Heaven (Årets vinnare).

Jonas ”Rainbow Man” Torstensson, Borås: Värsta grymma tjejen.

Rehabilitering för vuxna med psykisk ohälsa

Hos oss bor man kortare eller längre tid av olika anledningar. Vi satsar på hög kvalité och kompetens. Vanliga typer av placeringar är:

• Kort tillfällig lösning i väntan på permanent lösning i hemkommunen.

• Akuta placeringar i väntan på väl genomtänkta beslut.

• Lite längre vistelse med väl genomtänkt rehabiliteringsplan.

• Boende med särskild service som mer långsiktig lösning.

Prästmogården

www.prastmogarden.se

0612 - 66 41 52 • info@prastmogarden.se

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

•

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

Stadsmissionens skyddade boenden med barnrättsperspektiv

Stadsmissionens skyddade boenden erbjuder trygga och säkra boenden för kvinnor med eller utan barn. Husdjur är välkomna. Tillsammans med BRIS arbetar vi utifrån ett tydligt barnrättsperspektiv. Boenden finns i Göteborg och Linköping.

Göteborgs Stadsmission välkomnar placeringsförfrågan dygnet runt på tel: 0730-57 93 91.

Vi driver även flera boenden med stöd för människor med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa. Vi arbetar också med Bostad Först samt driver Stigbergskliniken för abstinensbehandling. Läs mer på www.stadsmissionen.org

Placeringsförfrågan Linköpings Stadsmissions skyddade boenden: 0724-506083. För mer info: www.linkopingsstadsmission.se

RFSU pratar om sex med kvinnor i fängelse

Hur fungerar menscykeln? Hur får man sina relationer att fungera? Och hur påverkas sexlivet av utsatthet och missbruk? Nu ska RFSU prata om sex med kvinnor i fängelse.

Sedan 2014 håller RFSU i samtalsgrupper om sex och relationer på fem av Kriminalvårdens ungdomsavdelningar och på två häkten. Nu utökas samarbetet med Kriminalvården till att även omfatta kvinnor, och under hösten kommer RFSU att besöka Färingsöanstalten för att prata med kvinnorna där om kroppen och sex.

– Vi kommer att prata om allt från graviditet och mens till vad missbruk kan få för effekter på sexlivet. Det kommer också att finnas stort utrymme för kvinnorna att ställa frågor och utbyta erfarenheter, säger Suzann Larsdotter, socionom och auktoriserad sexolog på RFSU som kommer att hålla i träffarna.

Sammanlagt kommer man att träffas vid sex tillfällen, en timme per gång.

På Färingsöanstalten finns 40 platser för fängelsedömda kvinnor och 15 platser för häktade kvinnor. För Kriminalvården är samarbetet med RFSU både ett sätt att ge kunskap och skapa en meningsfull sysselsättning.

»Lätt att sexualiteten enbart ses som ett problem och att man bara fokuserar på det negativa«

Suzann Larsdotter

– Det här är kvinnor som ofta levt ett hårt liv i utsatta miljöer. Många har också brister i sin skolgång så behoven av kunskap är stora. Mycket av vår verksamhet har under åren riktats mot män så det här är också ett sätt att erbjuda våra kvinnliga klienter en aktivitet som riktar sig speciellt till dem, säger Christina Källgren Pettersson, chef för enheten för verksamhetsutveckling i anstalt och häkte.

Suzann Larsdotter på RFSU har ett förflutet som socionom och har stor erfarenhet av att träffa kvinnor i missbruk och utsatthet och under träffarna vill hon också lyfta allt det positiva som sex och relationer kan föra med sig.

– Vi kommer att ha samma lustbejakande sexualupplysning som vi alltid har. När man pratar om sex med kvinnor som

Suzann Larsdotter är socionom och auktoriserad sexolog på RFSU.

lever i utsatthet är det lätt att sexualiteten enbart ses som ett problem och att man bara fokuserar på det negativa. Här vill vi också prata om det som är positivt. För oss på RFSU är det här också ett tillfälle att lära oss mer om vad de här kvinnorna vill ha och behöver, säger Suzann.

Träffarna på Färingsöanstalten är de första som vänder sig till kvinnor, och om samarbetet faller väl ut är förhoppningen att verksamheten ska spridas till så många häkten och anstalter som möjligt.

KÄLLA: RFSU

Riikka Norrbacka Landsberg är anhörigkonsulent på Norrmalm Stadsdelsförvaltning i Stockholm. Hon lyssnade bland annat på föreläsningen om legalisering av cannabis och om psykisk ohälsa hos ungdomar.

Vi var där!

Den 12 september var det dags för Beroendedagen i Stockholm. Expo Medica arrangerar den populära konferensen fylld av intressanta seminarier i fyra olika spår. Både besökare och utställare var nöjda.

TEXT & FOTO: JENNY FORS

Annette Ohlsson och Thomas Jalkling träffade vi hos Finjagården. – Det här är en bra mässa, även Traumadagen igår. De passar våra specifika behandlingar.

Andreas Larsson och Ulf Högberg i Nytidas monter. De tycker att det har varit mycket intresse bland besökarna.

SSILs egen monter med Sanne Söderlund och Leif Ljus. SSIL är mediapartner på Beroendedagen och artiklar från föreläsningarna kommer i nästa nummer.

– Jag lyssnade på Peter Wirbing som talade om återfallsprevention. Han är jättebra, jag har gått en utbildning med honom, säger Rodhe Skogsund, skötare på Rättspsyk i Sala.

på intressanta föreläsningar.

– Det har varit mycket positivt, bra stämning. Många är intresserad av vår utbildning, säger Mikaela Moberg, BoCare och Val-bo.

Nina Ottosson, Gagnef kommun tillsammans med Anna Hedlund, Eva Nyåkers och Jonas Boberg från Region Dalarna. De tyckte att dagen bjöd

I undersökningen får barnen ange var de känner sig trygga och otrygga.

Nästan vart femte barn upplever att de inte skyddas tillräckligt från våld

Unik global rapport lyfter barnens röster

Bland det viktigaste vuxna kan göra för att stoppa våld mot barn är att lyssna på vad barnen har att säga. Det anser hela 92 procent av barnen mellan 10 och 12 år, i Sverige. Det framgår av rapporten Small Voices Big Dreams från Barnfonden och ChildFund Alliance. 5 500 barn från 15 länder, däribland Sverige, har gett sin bild av våld, utsatthet, hot – och vad som gör dem trygga.

Våld mot barn förekommer över hela världen och korsar landsgränser, kulturer och socioekonomiska grupper. Våldet finns överallt och varje år drabbas vart tredje barn, det vill säga över en miljard barn. I rapporten får barn från hela världen komma till tals och resultaten går att jämföra länder emellan. I årets undersökning har 5 500 barn deltagit.

– Det är alarmerande siffror att nästan vart femte barn i Sverige inte tycker att de skyddas tillräckligt från våld. Alla barn har rätt att känna sig trygga och inget barn är immunt mot våld. Vi ser att siffrorna talar sitt tydliga språk: 92 procent av barnen tycker att bland det viktigaste vuxna kan göra för att stoppa våld mot barn är att lyssna mer på vad de har att 52 | www.ssil.se

säga. Small Voices Big Dreams ger tydliga signaler till vuxenvärlden, vi vuxna måste ta barnens åsikter på allvar, säger Anna Svärd, generalsekreterare för Barnfonden.

I UNDERSÖKNINGEN FÅR barnen ange var de känner sig trygga och otrygga. Det handlar om sitt hem, i skolan, på bussar, på internet och utomhus på gator och torg. Undersökningen visar att vart fjärde barn i Sverige aldrig känner sig trygg på internet och i sociala medier. Att vara på nätet anses av barn 10 till 12 år som mer otryggt än att vara i exempelvis skolan, bussen eller på evenemang av olika slag. Endast nio procent av barnen tycker att nätet alltid är en trygg plats, medan 84 procent upplever det helt motsatta – de känner sig aldrig eller nästan aldrig trygga på internet. – Att så många barn pekar ut internet och sociala medier som en otrygg plats tolkar vi som att hot, kränkningar och näthat är ett stort problem i Sverige. Barnen vill ha vuxnas hjälp att hitta lösningar som bidrar till att göra internet till en säker plats. Det här måste vi ta på allvar, säger Anna Svärd generalsekreterare på Barnfonden.

PÅ FRÅGAN VAD vuxna kan göra för att stoppa våld mot barn svarar hela 87 procent av barnen att de vill ha de vuxnas hjälp med att med att hitta lösningar för att göra so-

cial media och internet till en tryggare plats för barn.

Ainhoa från Spanien är ett av barnen som har deltagit i undersökningen och så här säger hon:

– Vad vuxna framför allt måste göra är att förstå vad barn utsätts för och att försöka förstå hur vi känner.

Svenska nyckeltal från rapporten Small Voices Big Dreams 2019:

• 92 % anser att borde lyssna på vad barn har att säga. Detta som ett sätt att förebygga våld mot barn.

• 18 % anser att barn inte skyddas tillräckligt från våld och människor som vill dem illa.

• 14 % av barnen anser inte att vuxna i Sverige respekterar barns rättigheter tillräckligt.

• 9 % ser internet och social media som en trygg plats.

• 24 % ser alltid internet och sociala media som en otrygg plats, medan 60 procent upplever att de ibland känner sig säkra där.

Om Small Voices Big Dreams

»Att så många barn pekar ut internet och sociala medier som en otrygg plats tolkar vi som att hot, kränkningar och näthat är ett stort problem i Sverige«

Anna Svärd

• 10 % anser att gatan i området där de bor inte är en trygg plats för barn.

• 62 % av de tillfrågade barnen i Sverige uppgav att endast ibland tycker att gatan är en trygg plats för barn.

• 87 % anser att vuxna borde hitta lösningar för att göra social media och internet till en tryggare plats för barn.

Globala nyckeltal från rapporten Small Voices Big Dreams 2019:

• Vartannat barn i anser att vuxna i deras länder inte lyssnar tillräckligt på deras åsikter i frågor som berör dem.

• 9 av 10 barn tycker att det viktigaste vuxna kan göra för att förebygga våld mot barn är att älska barnen mer och att lyssna på vad de har att säga.

• Mer än 40 % anser inte att barn är tillräckligt skyddade mot våld i det landet de bor i.

• Enbart 18 % av barnen tycker att politiker agerar för att skydda dem.

KÄLLA: BARNFONDEN

Small Voices Big Dreams är ett initiativ som involverar alla medlemmar i ChildFund Alliance. Målet är att höja barnens röster i frågor som direkt påverkar dem. 2019 års rapport samlar åsikter, och funderingar kring våld mot barn. 5 500 barn (varav 400 barn från Sverige) har deltagit i undersökningen som ligger till grund för rapporten och de kommer från olika geografiska delar av världen, med olika levnadsförhållanden och kulturer. De medverkande länderna är Brasilien, Burkina Faso, Ecuador, Ghana, Honduras, Indien, Kanada, Mexiko, Nicaragua, Nya Zeeland, Sydkorea, Spanien, Sverige, Sydkorea, Thailand och Vietnam. Rapporten lanserades över hela världen den 4 september 2019.

Anna Svärd, generalsekreterare för Barnfonden, tycker att det är dags att vi vuxna måste ta barnens åsikter på allvar.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

I händelse av min död

Journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom har i tio års tid dokumenterat vartenda fall i Sverige där en kvinna blivit dödad av sin partner. I händelse av min död handlar om hur kvinnor dör i Sverige, men ännu mer om hur de lever. Weigl och Edblom berättar nära och känsligt om människor som har förlorat en älskad och hur samhället inte förmår höra kvinnornas rop på hjälp. Fram växer en berättelse om förlust och förtvivlan, livskraft och läkning – och om samhällets syn på brotten som privata familjetragedier.

Författare: Kerstin Weigl och Kristina Edblom Natur & Kultur, www.nok.se

Motiverande samtal och KBT

Att kombinera metoder för att uppnå förändring

MI lägger fokus på varför en individ väljer förändring, medan KBT fokuserar på hur förändringen ska gå till. Här presenteras för första gången hur dessa båda perspektiv kan förenas så att utfallet av terapin förbättras.

Varje kapitel tar upp en central metod i KBT – exempelvis hemuppgifter, självobservation, kognitiv omstrukturering eller färdighetsträning – och går igenom den utifrån strategierna i MI. Betydelsen av klientens engagemang genom hela den terapeutiska processen lyfts fram. Fallexempel med klienter som lider av depression, ångest- och beroendetillstånd samt fetma illustrerar förhållningssättets bredd över diagnoser. Författarna belyser även situationer där behandlaren faktiskt behöver välja mellan MI och KBT.

Författare: Sylvie Naar och Steven A. Safren Natur & Kultur, www.nok.se

KBT ur ett barnperspektiv

Hur skapar du en god kontakt med barn och tonåringar inom psykiatrin? På vilka sätt kan du anpassa dina insatser till barnets mognad? Hur håller du fokus på barnets bästa? Psykologen Anna Rosengren beskriver ingående hur du utgår från barnets eller tonåringens perspektiv och behov, både vid bedömning och behandling. Hon fördjupar centrala aspekter, bland annat samarbetet med föräldrar, hur man frågar om våld, bedömer suicidrisk och gör neuropsykiatriska utredningar. Vanliga utmaningar tas upp, som när tonåringar ifrågasätter behandlaren eller inte vill prata. Många dialoger och exempel synliggör de kliniska färdigheter du behöver för att arbeta med barn.

Författare: Anna Rosengren Natur & Kultur, www.nok.se

Psykopaten

Verkligheten bortom myten

Här presenteras aktuell forskning och fakta om psykopati – bortom myter och vanliga missuppfattningar.

Boken utforskar psykopatins komplexa sidor, såsom känslokyla hos barn och ungdomar, hjärnans belöningssystem, psykopaters oräddhet, extrema stresstålighet och bristande impulskontroll – samt varför man faktiskt kan attraheras av psykopater. Med illustrativa exempel visar författarna hur psykopati och oförmågan att bry sig om andra människor och samhällets normer kan yttra sig hos kriminella, i arbetslivet och i vardagen.

Psykopaten är skriven för alla som vill förstå psykopati och är extra användbar för verksamma inom rättsväsende, ungdomsvård, socialtjänst samt hälso- och sjukvård.

Författare: Karolina Sörman och Marianne Kristiansson Natur & Kultur, www.nok.se

Skydd mot stress – det finns!

Leda för organisatorisk och social hälsa

I den här boken har författaren gjort praktik av stressteori, anpassat den till arbetsplatsnivå och skapat ett ledarstöd för första linjens chefer. I boken beskrivs på ett både lättfattligt och praktiskt vis, verktyg och metoder för att arbeta med arbetsmiljö på ett sätt som går hand i hand med utveckling av verksamheten. Boken vänder sig till chefer som arbetar i första linjen direkt med personal. I denna andra omarbetade upplagan har tillägg gjorts om tillit, om stöd som ledningsmodell och om gränslöst arbete.

Författare: Eva Linér Komlitt, www.komlitt.se

Detta är demens

Fakta om en folksjukdom

Detta är demens – fakta om en folksjukdom är den första boken som presenterar de fem vanligaste demensdiagnoserna, vad som kännetecknar dem och vilka behov de olika patientgrupperna har. Boken lyfter också ovanligare diagnoser och symtom som ofta misstolkas som demens. Den förklarar och belyser även BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

Budskapet ger ökad kunskap vad kognitiva sjukdomar innebär för den drabbade och närstående, vilket ger större möjlighet till en personcentrerad vård och omsorg. Boken Detta är demens – fakta om en folksjukdom kan även användas som uppslagsbok och varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor.

Författare: Margareta Skog Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se

Hejdå stress!

En guide för återhämtare och berörda

Har man en gång drabbats av psykisk ohälsa orsakad av stress är det stor risk att man drabbas igen och igen om man inte radikalt ändrar sitt sätta att leva och arbeta. Det vet författaren tillika läkaren Anna Voltaire, som själv fått diagnosen utmattning men idag är frisk och brinner för att hjälpa andra.

Hejdå stress! vänder sig i första hand till den som är drabbad men rymmer också matnyttiga passager för dem runt en utmattad person som nu ska tillbaka in i matchen . Alla omkring en återhämtare involveras i såväl sjukdom som tillfrisknande och kan behöva råd och stöttning.

Utöver konkreta tips på hur en bra arbetsmiljö bör vara utformad ger Anna även råd kring hur man kan organisera resten av sitt liv – alltså det som till vardags kallas fritiden.

Författare: Anna Voltaire Pug Förlag, www.pugforlag.se

Lust & olust

Om sex, närhet och anknytning

I boken Lust och olust – om sex, närhet och anknytning berättar terapeuten och sexologen Malin Drevstam om hur tidiga erfarenheter i relationer formar våra förväntningar och upplevelsen av intimitet och sex som vuxna. Hon svarar också på frågor som: Vad är sex, och varför har vi egentligen sex? Vad påverkar vår syn på sex i dagens samhälle?

Här får du få ta del av typiska problem som Malin möter på sin mottagning, kompletterat med den senaste forskningen inom anknytning i vuxna sex- och kärleksrelationer.

Författare: Malin Drevstam Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se

Sorgearbetet gör oss lättare till sinnes på sikt

Ibland, när jag själv har varit med om något svårt, ringer jag till gode vännen. Inte sällan slutar samtalen med att han säger: ”Ja du, detta livet, detta livet, vad gör det inte med oss. Utan att fråga om lov.”

Så är det, tycks det mig. Livet gör saker med oss utan att fråga om lov. Utan att kolla om det passar just nu eller om vi orkar med det. Om vi över huvud taget klarar av det. För all del, livet skänker oss också gåvor, underbara dagar när ingenting saknas och ingenting kunde vara bättre.

»Ljusare tider kommer inte av sig självt och

inte bara för att tiden går«

Men så kommer de där andra dagarna, när allting skaver och gör ont. Dagarna då livet tar och inte ger. Skymningsdagar. Ingen av oss kommer undan. Någon gång, någonstans, drabbas vi alla av det vi inte vill vara med om och helst skulle slippa. Vi förlorar någon vi inte ser oss någon råd att kunna leva utan. Eller vi får något vi inte tror oss kunna leva med.

Trots allt, när sorgeängeln lagt sin mörka vinge över oss, är det min tro och fasta övertygelse att vi i grunden är gjorda för att komma igenom de där ofärdsdagarna. Jag skrivet inte det lättvindigt. Jag skriver det som en son som sörjt vid sin fars grav. Och än mer, en far som sörjt vid sin sons grav.

Ljusare tider kommer inte av sig självt och inte bara för att tiden går. Den nya framtiden ligger gömd i det vi kallar sorgearbetet. Vägen ut är vägen igenom. Sorgearbete. Ja, det är ett arbete vi har att göra. Ibland är det arbetet tungt, på gränsen för vad vi mäktar med. Och det är naturligt att vilja undvika alla sorgens känslor och smärtor. Men, vi gör det arbetet för att kunna läka och lämna. Inte för att gömma och glömma, men läka och lämna. Alternativet är att bära sina sorger och sår med sig in i framtiden. Vi lever då på så gott vi kan, men inte så gott som vi skulle kunna.

Det andra alternativet, sorgearbetet, gör oss lättare till sinnes på sikt. Det ger sorgfri energi att investera i framtiden. Och – tror jag – den som vadat genom sitt lidandes träskmarker och kommit ut på andra sidan bär med sig livsgåvor av oskattbart slag; ödmjukhet, mildhet, medkänsla, klokskap och visdom, för att nu nämna några. Egenskaper som berikar mitt eget liv, men också andras.

Aktuell med ny bok

Göran Larsson

Präst, psykoterapeut, författare och föreläsare. Föreläser bland annat på SSILs egna seminarium.

Att arbeta sig igenom sina sorger bidrar till att skapa den enda kraft som andra respekterar och lyssnar till idag: Kraften i den personliga äktheten. Och är det någonting denna värld behöver just nu, så är det äkthet, ödmjukhet och vishet.

För egen del önskar jag inget hellre än att få vara del av en sådan medkänslans revolution. För min skull. För andras skull. För Moder Jords skull.

Lilla sorgeboken (Verbum förlag) är en reseguide genom sorgens landskap, så som författaren mött det i sitt eget liv och andras. Den ger inga enkla tips om hur man kan klara svåra upplevelser. Men den har ett budskap: Att vägen ut är vägen igenom. Och att den vägen finns. Att man blir människa igen, även om det inte alls känns så och även om man inte ser hur det ens skulle vara möjligt.

Sorg går över. Den gör faktiskt det. Men det kommer inte av sig självt och inte bara för att tiden går. Den nya framtiden ligger gömd i det vi kallar sorgearbete. Lilla sorgeboken vill vara en hjälp i att göra det arbetet möjligt.

Prästen och psykoterapeuten Göran Larsson lotsar läsaren med varsamhet och hopp genom de svåra tider vi alla möter någon gång i livet.

Staple Ungdomshem har funnits i snart 20 år. Vår placering på norra Gotland är noga utvald – mitt i naturens lugn och med närhet till skolor, långt från storstad och stress.

Här fokuserar vi på medlevarskap, miljöarbete samt träning och kost.

Vår verksamhet bygger på miljöterapi och gruppdynamik, med en kognitiv beteendeterapeutisk inriktning.

Genom struktur och fastställda dagliga aktiviteter får ungdomarna en stabil grund för att bygga upp en fungerande vardag. Vårt mål med verksamheten är att ungdomarna ska klara ett liv utan droger och kriminalitet, känna att de har en plats i samhället, kunna sköta sin ekonomi och klara av att ta ansvar samt visa hänsyn till sin omgivning.

Föräldrar och närstående är en viktig resurs och stort fokus ligger på nätverksarbete. Vi värnar om en god kontakt med familjerna som alltid är välkomna hos oss.

Vår målgrupp är pojkar, primärt 15-18 år. Läs mer om oss på vår hemsida och kontakta oss gärna för mer information.

www.staple.se info@staple.se 0498-225268

Verksamhetens hjärta

Ungdomsboende

Vår träningslokal Eget dykcenter

Staples poolområde

Gästboende

Baksidestext:

”Vad fan är deras problem liksom? Jag ifrågasätter tystlåtna typers existens. Som den där Lennart. De är helt klart mindre värda och förtjänar inte att leva.”

Lennart hade hela sitt liv fått kommentarer om sin tystlåtenhet. Kunde det bara förklaras med att han var norrlänning eller fanns det något annat också som låg bakom? Genom studier, relationer, karriär och dans funderar Lennart på sin oförmåga att prata i vissa sociala sammanhang.

En verklighetsbaserad bok, som är både humoristisk och tankeväckande, som ifrågasätter det ständiga kravet på prat i västvärlden. Vi får följa Lennart genom ett långt liv kantat av fördomar och mobbing, men även av självrannsakan och personlig utveckling.

Ny bok hjälper chefer förstå sin personal

Personer med introverta drag kan tillföra mycket till en arbetsplats

Lennart Anderssons dokumentärbiografiska roman ”Mannen från de tysta vidderna” har väckt stort intresse hos chefer inom näringsliv och offentlig verksamhet. Orsaken är att boken, på ett ofta humoristiskt vis, beskriver en personlighetstyp som utgör en fjärdedel av landets arbetsstyrka. Genom boken kan chefer få insikt i hur de kan anpassa arbetslag, scheman, delegering med mera för att bättre utnyttja personalens individuella egenskaper.

Mannen från de tysta vidderna är en dokumentärbiografi som handlar om Lennart och hans uppväxt och liv och i många avseende ligger fokus i berättelsen på arbetslivet. Lennart är vad vi betecknar som introvert. Tidigare var det mycket så att normen, särskilt inom arbetslivet, var att alla skulle vara sociala och utåtriktade, annars var det något fel på en. Idag vet vi bättre, och personer med introverta drag kan tillföra mycket till en arbetsplats. Att hålla sig väldigt fokuserad under långa pe-

»Om boken bara kan få en enda personalansvarig chef att fundera ett varv till, har den fyllt sitt syfte«

Lennart Andersson

rioder är bara ett av många exempel på en typisk introvert egenskap, något som fler och fler chefer har börjat att uppmärksamma och utnyttja.

”Detta är ett ämne som jag inte läst något liknande om. Ett viktigt perspektiv och ett angeläget tema, något jag tar till mig eftersom jag har höga förväntningar på mina medarbetares förmåga att vara framåt i gruppsammanhang. Nu tänker jag en vända till… Det känns viktigt att nå den extroverta målgruppen med den här boken”, säger Monica Forsberg, områdeschef i Luleå

kommun efter att ha läst boken.

”Då jag själv är introvert tyckte jag att den här boken hade ett väldigt viktigt budskap”, säger Whip Medias förlagschef Anders Nyman. ”Till skillnad från fackböcker på ämnet ger denna boken ett djupare perspektiv som är lättare att ta till sig i och med att den är skriven som en roman. Det gör att man inte bara får fakta utan faktiskt en chans att tillsammans med bokens huvudperson  uppleva de situationer som är så vanliga inom arbetslivet, men som få extroverta ägnar minsta tanke”

Whip Media hoppas nu att fler chefer inom näringsliv och offentlig verksamhet tar sig tid att läsa boken och följa Lennart på hans resa och uppleva de med- och motgångar som har kantat hans liv.

”Om boken bara kan få en enda personalansvarig chef att fundera ett varv till, har den fyllt sitt syfte”, avslutar författaren Lennart Andersson.

KÄLLA: WHIPMEDIA

• Stöd och utslussboenden för vuxna • Privat kvinnojour

070-713 66 17 christina@esotera.se

KONSULENTSTÖDD

familjehemsvård

för barn och ungdomar

samt vid behov deras föräldrar

072-856 88 06 asa-marie.sundstrom@ibalans.eu

www.ibalans.eu

”Vi drömmer om en stad där ingen lämnas utanför”

Vi erbjuder individuellt anpassade boendelösningar

Målgrupp

• De svårplacerade, spärrade och utstraffade.

• Ability tar emot deltagare från 21 år.

i egna lägenheter och i andra boendeformer, alla med socialt stöd. ABILITY

• Omfattande psykosocial problematik substans- och alkoholsyndrom och/eller samsjuklighet.

Vi har ledig plats, kontakta oss så berättar vi mer!

Patrick Hansén 073-901 41 11 patrick.hansen@raddningsmissionen.se

“Din möjlighet när alla andra dörrar stängts”

Robert Johansson 031-712 12 52 robert.johansson@raddningsmissionen.se

www.raddningsmissionen.se/ability

Skyddat boende med personsäkerhetsutbildad personal. Vi hämtar klienterna inom 24 h. Jourtel: 070-791 20 98

Vi riktar oss till alla personer som riskerar att utsättas för hot och våld och som därför behöver bo i ett skyddat boende.

Vi kan hantera alla typer av hotbilder och har vana av att arbeta med relations-, heders-, kultur-, religions-, kriminalitets- och hatbrottsrelaterade hotbilder och vi har omkring 150 års samlad erfarenhet av att arbeta med detta på olika sätt.

info@ssk.se www.ssk.se

“Individanpassad utgångspunkt med fokus på att etablera en trygg och hållbar struktur och livsstil.”

Ring: 073 140 21 03 Maila: contact@undisputedrecovery.com

Personlig och flexibel verksamhet i Sollentuna med barn och unga i fokus.

• Stödboende och träningsboende

• Förstärkt familjehemsvård

• Särskild kvalificerad kontaktperson

• Skyddat boende för unga tjejer Start HT 2019

08-409 366 00 • kontakt@vardvarde.se www.vardvarde.se

Vivant erbjuder

“Vi tror inte på paketlösningar eller gamla kombinationer - vi tror på relationer” Familjehemsvård Personlig assistans

Välkommen att kontakta oss!

Lättlagat till vardags

Ibland är det skönt att matlagningen går snabbt. Här kommer ett par enkla och goda vardagsrecept som gör att du får mer tid till annat.

AV: JENNY FORS KÄLLA: ARLA

Snabb Biff

Stroganoff

4 portioner

400 g lövbiff

1 rödlök

1 tsk salt

1 krm svartpeppar

1 msk smör

1 vitlöksklyfta, pressad

2 dl smetana

½ dl vatten

2 msk tomatpuré

1 tsk dijonsenap

Gör så här:

Recepten

kommerArlafrån

Snabba citronfisken

4 portioner

600 g sejfilé eller hoki

Skär köttet i strimlor. Skala och skär löken i tunna klyftor. Salta och peppra köttet och stek det i smör tillsammans med lök och vitlök i en panna. Rör ner smetana, vatten, tomatpuré och senap. Koka på svag värme tvåtre minuter.

Servera med pressad potatis och sallad.

2 ½ dl Kelda mild citronsås rivet skal och saft av ½ citron

2 tsk strösocker

1 dl hackad färsk dill

Gör så här:

Häll såsen i en traktörpanna. Rör i citronsaft, socker och dill. Låt såsen koka upp. Skär fisken i portionsbitar och lägg ner i såsen. Låt fisken sjuda under lock på svag värme cirka fem minuter. Strö över citronskal och garnera med lite fräsch dill.

Servera med kokt potatis, bröd och grönsaker.

Inbjudan till Seminarium!

Kostnadsfritt Seminarium!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Stockholm 24 oktober 2019

Göteborg 28 november 2019

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Läs mer och anmä l

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

Agneta Björck

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

Göran Larsson

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

Anneli och Andreas Jäderholm

Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

Vinnare Seminariet Örebro 5 september 2019

• Sportbag - Nathalie Kinnunen, Ljusnarsbergs kommun

• Ryggsäck- Sara Johansson, Hällefors kommun

• Badlakan - Idok

»Den sociala aspekten är lika viktig för att äldre ska få möjligheter till en meningsfull och hälsosam tillvaro«

Johanna Hållén

Lättsam träning för äldre

Arbetar du med äldre och behöver tips på träningsformer? Nu lanseras ett nytt träningsmaterial riktat till pensionärer och äldre – Lättsam träning. Materialet är framtaget i samarbete mellan PRO, Korpen, Gymnastikförbundet och SISU Idrottsböcker.

KÄLLA: GYMNASTIKFÖRBUNDET

FOTO: JOHN HELLSTRÖM

PRO, Korpen och Gymnastikförbundet är tre organisationer med många äldre i sina verksamheter. Materialet som tagits fram är en handledning som är tänkt att inspirera och underlätta för ledare som tränar äldre inom föreningslivet. Det fungerar även på ett äldreboende. Man kan anpassa övningarna för att passa målgruppen och skala ned lite om det behövs.

– Vi är tre starka aktörer som delar en stor och viktig målgrupp. Att ta fram det här materialet tillsammans ger en oerhörd kraft och möjlighet att ge fler seniorer en rolig och anpassad träning, säger Pia Josephson, tf generalsekreterare på Gymnastikförbundet.

Korpen och Gymnastikförbundet har en lång historik av att bedriva gruppträning inom sina respektive föreningar och

många av de aktiva är seniorer. Gymnastikförbundet har närmare 600 föreningar som bedriver gruppträning och Korpen har över 300 föreningar. Även PRO har träningsgrupper för sina medlemmar. – Träning handlar inte bara om det fysiska. Den sociala aspekten är lika viktig för att äldre ska få möjligheter till en meningsfull och hälsosam tillvaro. Samarbetet med Korpen och Gymnastikförbundet är ett värdefullt tillskott i den verksamhet vi erbjuder våra medlemmar, säger Johanna Hållén, förbundssekreterare, Pensionärernas Riksorganisation, PRO.

DEN FYSISKA FÖRMÅGAN bland äldre varierar stort. Det nu framtagna materialet består av fem inspirerande program med olika intensitet:

30 minuter sittgympa, 30 minuter lättgympa, tre 45-minuters program för cirkelträning med styrkeövningar samt 8-10 minuters förslag på en nedvarvning.

Lättgympan och sittgympan presenteras på en affisch med tillhörande musik-CD med tolv låtar, varav tio låtar med speakertext till sittgympan och tio låtar utan speaker till lättgympan. Cirkelträningen har tio stationskort per program med instruktioner.

Materialet finns till försäljning via SISU Idrottsböcker och kommer bland annat visas upp på Seniormässan i Älvsjö i oktober.

PÅ ETT ÄLDREBOENDE kan det passa bäst att använda sittgympan. För att få till en lagom rörelsepaus så tipsar Irene Samuelsson på Gymnastikförbundet om några bra övningar.

– Kör en stående uppvärmning först med lite balansträning. Sedan några sittövningar med stol för att träna balans och rörlighet. Sittgympan är ganska tuff ändå, säger hon.

Vill du prova så finns det förklaringar till övningarna i bildtexterna. Lycka till! ●

Uppvärmning

Lyft benet så att du kan göra en klapp med händerna under. Gör lika med andra benet. Upprepa.

3

Magövning

Spänn magen och dra upp båda knäna mot magen. Håll händerna som stöd. Sänk långsamt ett ben i taget. Upprepa.

2

Balansträning

Lyft ena benet framåt. Håll balansen med armarna. För benet bakåt. Skifta ben och gör samma övning. Upprepa.

4

Höftlyft framåt

Spänn mage och rumpa, skjut fram höften. Håll kvar en stund. Sitt ned och vila. Upprepa. Du kan även göra höftlyft åt sidan genom att stå i sidled med båda händerna på stolen och lyfta rumpan åt sidan från stolen.

Kalendarium 2019

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

OKTOBER

ADAD grundkurs

Stockholm, 1-2 oktober

Arrangör: Waitong

Seniormässan

Stockholm, 1-3 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

Introduktionsutbildning LSS

Webbutbildning, 7 oktober

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Psykisk ohälsa hos personer inom LSS-verksamhet

Stockholm, 7 oktober

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Personlig assistans

Göteborg, 8 oktober

Arrangör: SKL

Våldsbevakande extremism med inriktning på juridik

Stockholm, 10 oktober

Arrangör: SKL

Svåra samtal i telefonrådgivning

Stockholm, 10 oktober

Arrangör: Expo Medica

Sex och migration

Stockholm, 10 oktober

Arrangör: RFSU

CPUP-dagarna

Stockholm, 14-15 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

Läkarsekreterarforum

Malmö, 14-15 oktober

Arrangör: Kompetensgruppen

Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande

Stockholm, 15-16 oktober

Arrangör: Expo Medica

Bemanning och schemaläggning

från A till Ö Göteborg, 16 oktober

Arrangör: Metodicum

Äldreomsorgsdagarna

Stockholm, 17-18 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

Ilska, skuld och skam – tre sidor av samma mynt

Saltsjö-boo, 17-20 oktober

Arrangör: Friare liv

Läkarsekreterarforum

Växjö, 21-22 oktober

Arrangör: Kompetensgruppen

LSS grundkurs

Stockholm, 22 oktober

Arrangör: SKL

Fokus Hjälpmedel

Stockholm, 22-23 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

SSILs seminarium

HVB/Familjehem

Stockholm, 24 oktober

Arrangör: SSIL

Sociala barn- och ungdomsvården

Webbsändning, 24 oktober

Arrangör: SKL

Äldre- och funktionsnedsättningsfrågor

Webbsändning, 24 oktober

Arrangör: SKL

Svåra samtal i telefonrådgivning

Göteborg, 30 oktober

Arrangör: Expo Medica

NOVEMBER

Kvalitet inom LSS

Stockholm, 6 november

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

LSS grundkurs

Göteborg, 6 november

Arrangör: SKL

Brandskyddsansvarig Vårdboende

Stockholm, 6 november

Arrangör: Brandskyddsföreningen

Läkarsekreterarforum

Göteborg, 7-8 november

Arrangör: Kompetensgruppen

Våld i nära relationer – från akuta insatser till prevention

Stockholm, 13 november

Arrangör: SKL

Mänskliga rättighetsdagarna 2019

Linköping, 14 november

Arrangör: SKL

Psykisk (O)Hälsa Norr

Luleå, 14 november

Arrangör: Expo Medica

Arbetsglädje på Kompetensveckan.se

Stockholm, 18-22 november

Arrangör: Kompetensgruppen

Socionomdagarna

Stockholm, 20-21 november

Arrangör: Akademikerförbundet SSR

Baskurs i psykiatri

– sjukdomslära och bemötande

Malmö, 20-21 november

Arrangör: Expo Medica

Lågaffektivt bemötande

Stockholm, 26 november

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Barn som upplever våld (webbsänds)

Stockholm, 26 november

Arrangör: SKL

Att leda utvecklingsarbeten inom vård och omsorg

Stockholm, 26-27 november

Arrangör: SKL

Bemanning och schemaläggning

från A till Ö

Malmö, 27 november

Arrangör: Metodicum

SSILs seminarium

HVB/Familjehem

Göteborg, 28 november

Arrangör: SSIL

Bostad först – nationell konferens

Malmö, 28 november

Arrangör: Bostadförst

DECEMBER

Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Malmö, 4 december

Arrangör: Expo Medica

Psykisk (O)Hälsa Syd

Malmö, 5 december

Arrangör: Expo Medica

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

1-19 23/1 11/2

2-19 27/2 18/3

Söker du ny personal?

3-19 8/4 29/4 4-19 20/5 10/6 5-19 15/8 3/9 6-19 11/9 1/10 7-19 23/10 11/11 8-19 13/11 2/12

Vill du marknadsföra din utbildning?

Materialinlämning - Annonser och annonsmaterial lämnas via din unika länk som finns i orderbekräftelsen.

Uppslag 32 000:- Omslag

Helsida 24 000:- Halvsida

Kvartssida 9 000:- Åttondel

Bilagor/Instick (gäller färdigt material) 20 g 1,20 kr/st

40 g 1,35 kr/st

50 g 1,55 kr/st

Bilaga/Instick kan begränsas geografiskt önskemål. (Selekteringskostnad tillkommer) (Med reservation för ändringar)

Kontakta mig så berättar jag mer!

Förfrågningar & bokningar - Kontakta mig!

Patrik Fall

Direkt: 0651-69 90 26

Växel: 0651-160 40 patrik.fall@ssil.se

KURS I KÄLVESTENS

INTERVJUTEKNIK

Genom oss på Social Kompetens kan du som arbetar inom den sociala sektorn utbilda dig i Kälvestens intervjumetod.

Vår erfarna kursledare Inger Kernot har praktiserat Kälvestensmetoden under drygt 25 år och i vår kurs tar hon dig igenom hela rekryteringsprocessen.

Efter genomförd tredagarskurs tar du med dig ett Kälvestenstänk som kan användas inom många yrkesområden. Du får ett kursbevis och är klar att börja praktisera intervjumetoden - ingen vidareutbildning krävs!

Läs mer om oss och nästa kurstillfällen 22-24 oktober samt 26-28 november på www.social-kompetens.se

Vi ser fram emot att höra ifrån dig!

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Stadsmissionens skyddade boenden erbjuder trygga och säkra boenden för kvinnor med eller utan barn. Husdjur är välkomna. Tillsammans med BRIS arbetar vi utifrån ett tydligt barnrättsperspektiv. Boenden finns i Göteborg och Linköping.

Göteborgs Stadsmission välkomnar placeringsförfrågan dygnet runt på tel: 0730-57 93 91.

Vi driver även flera boenden med stöd för människor med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa. Vi arbetar också med Bostad Först samt driver Stigbergskliniken för abstinensbehandling. Läs mer på www.stadsmissionen.org

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Cecilia Åkerblom, Helsingborg, Sophia Löfgren, Gagnef, Raimo Blomberg, Varberg och Åsa Andrén, Ystad.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

yrkesidentitet • Ledarskap integration och etablering • Barn och unga • Vuxna och familjefrågor organisation och äldreomsorg • Missbruk, kriminalitet och våldsproblematik

NÄSTA NUMMER

Placeringsförfrågan Linköpings

Stadsmissions skyddade boenden: 0724-506083. För mer info: www.linkopingsstadsmission.se

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 23 oktober 2019 till: ”Tävling 6/19”, Tidningen Omtanke Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

•

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Omtanke nummer 7:

Cannabis

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Ute den

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

november

Det pratas mycket om legalisering av cannabis. Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning beskriver vilka skador cannabis ger på den unga hjärnan och vad som har hänt efter legaliseringen i USA och Canada.

Att leva med FAS

Varje år föds mer än 1000 barn i Sverige som fått men för livet av alkohol eller droger under fostertiden. För att de ska få rätt hjälp krävs ökad kunskap.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Texta tydligt!

VI ÄR SPECIALISTER MED 25 ÅRS ERFARENHET

AV HVB, STÖDBOENDE OCH FAMILJEHEM

Vi affärsutvecklar med er

Upphandling

Nyckeln till framgång

Marknad

Positiv utveckling och god beläggning

Ledning

Organisation som styr åt samma håll

Kvalitet

Verksamhet att vara stolt över

Ekonomi

Hållbar lönsamhet

Exit/Förvärv En lyckad affär

Vi är nyfikna på dig och din verksamhet

Peter Kult 0703-10 70 52 peter@omsorgsutvecklarna.se

Fredrik Ewerlöf 0705-48 98 38 fredrik@omsorgsutvecklarna.se

Webbaserat behandlingsstöd

- av och för vårdare