Omtanke nr 7 2026

2026 • ÅRGÅNG 18

#7

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

TEMA: HVB, FAMILJEHEM TIO I TOPP:

Barns skyddsfaktorer

Familjehemmet blir en grund för tilliten

Ny topplista Kvalitetsindex hösten 2026

Så fungerar MDFT

Metoden inkluderar både individen och helheten

Det lilla formatet

En till en-placeringar för ett nära stöd

”Jag tror nyckeln är de vuxnas nyfikenhet” Petra Krantz Lindgren ger stöd till föräldrar

Så arbetar organisationen MÄN

Qrut stöttar utsatta mammor

Det finns konkreta metoder för hur man kan jobba våldsförebyggande

”De har som regel ett väldigt stort myndighetsförakt”

Vi finns här för att hjälpa dig info@socialainsatser.nu | 073-753 72 35 | socialainsatser.nu

INNEHÅLL #7 2026 14

Möt Petra Krantz Lindgren Hon är föräldrarådgivaren som skriver och föreläser om barns behov.

Tema: HVB, familjehem

22

32

Maria Lundbergs andra bok om Mira lyfter viktiga skyddsfaktorer för barn.

Åsbo 1-1 HVB Vissa behöver ett nära och individanpassat stöd.

FOTO: ANNE HAAVISTO

Alltid i Omtanke

FOTO: STUDIO DITTMER

28

Ett tryggt hem

06 LEDARE 10 PÅ GÅNG

Så funkar MDFT

52 AKTUELLT

Metoden fokuserar på flera delar och helheten på ett effektivt sätt.

36

Kvalitetsindex

42

Organisationen MÄN

48

Qrut stöttar mammor

58 BOKHYLLAN

22

62 EVENT & UTBILDNING 66 EFTERSNACK FOTO: ÅSBO HVB

Tio i topp hösten 2026.

Engagemang för jämställdhet och mot våld.

Bygger broar till myndigheter med barnets bästa i fokus.

28

OMSLAGSBILD: PETRA KRANTZ LINDGREN FOTO: ANNE HAAVISTO

4 | www.ssil.se

56

FOTO: QRUT

GÄSTKRÖNIKAN ”För att motverka hemlöshet måste hälso- och sjukvården få en betydligt större roll än att erbjuda hälsoundersökningar.” Åsa Kneck, Linda Djapo och Lena Wiklund Gustin

48

Trygga boenden för personer med psykisk ohälsa Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat, alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi • individanpassning utifrån den boendes behov • psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter • flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs. Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

LEDARE

Det är inte lätt ver vi hjälp med det, vi kan behöva öva, men vi kan också få en insikt om att vilja förändras. Organisationen MÄN vill belysa hur destruktiva manlighetsnormer påverkar oss alla. De bedriver jämställdhetsarbete genom bland annat föreläsningar i skolor. Machofabriken består av filmer, övningar och samtalsunderlag som ger möjlighet att reflektera kring ämnen såsom vänskap och relationer, sexuella trakasserier, samtycke, våld och ungas utsatthet på nätet. Väldigt smart! Vi sitter fortfarande kvar i gamla föreställningar om vad en man och en kvinna förväntas göra, uppföra sig, vad som upplevs som attraktivt, vad som imponerar på andra. Det är saker som vi hela tiden matas med från flera håll. Anders Hansens nya program på SVT play ”Din flock” undersöker gruppens betydelse. Hur vi människor strävar efter att nå högt upp i hierarkier och kan göra vad som helst för att inte bli utstötta. Både män och kvinnor utser en alfa, som står högst i rang. Det är inte en egoistisk eller tyrannisk ledare, utan någon som ska skapa trygghet och ordning. Men makt kan också missbrukas förstås. Vi är bara människor. Ibland styrs vi av avundsjuka, hämnd eller andra destruktiva mönster. Vi gör fel, men vi kan försöka göra bättre nästa gång.

Jenny Fors

chefredaktör, Tidningen Omtanke

FOTO: JOSEPHINE FANTENBERG

Jag har följt Petra Krantz Lindgren sedan jag själv fick barn. Hon skriver så bra och självklart om hur föräldrar behöver tänka för att ta bort oönskade beteenden. Ofta är det för att man som förälder är stressad och irriterad som barnet blir frustrerat och inte vill samarbeta. Hur kul är det att städa sitt rum när man aldrig får ett uppmuntrande ord? Om man ser varje beteende från barnets synvinkel blir det ganska tydligt. I stunden är det så klart svårt att se när man är mitt uppe i sin egen stress och känner sig som världens sämsta förälder. Stöd till föräldrar är väl det bästa vi kan ge så att de i sin tur kan möta sina barns behov så att de kan utvecklas och växa upp till trygga vuxna. Petra pratar om barnens tre grundläggande psykologiska behov; kompetens, samhörighet och självbestämmande. Alla behöver känna sig bra på något, att få höra till och att kunna påverka. Barn är så himla smarta. De kan säga precis vad de saknar. Det är ofta de mest enkla sakerna, som att få beröm istället för klagomål, att hitta på något kul tillsammans. Jag träffade Adam Tenglin, som utför och utbildar i MDFT, multidimentionell familjeterapi. Där tittar man först och främst på barnet och vad barnet själv tycker är problemet. Sedan kan man titta på andra delarna och helheten. Det är inte lätt att vara förälder. Klassikern är ju att man inte vill göra om sina föräldrars misstag, men utan att man har hunnit reflektera över det så gör man det ändå. Tänk om vi kunde förstå vad som ligger bakom vårt eget beteende. Om vi kan försöka bryta destruktiva mönster och inte sprida det vidare. Ibland behö-

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Layout

Isak Andersson, Svenska Media i Ljusdal AB

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10 Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 22 Tobias Halvarsson: tobias.halvarsson@ssil.se, 0651-55 26 24

Annonskoordinator

Teknisk information

Prenumeration och adressändring

Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

info@ssil.se, 0651-160 40

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Eget boende med stödet nära Villbergagruppens stödboende i Enköping erbjuder ungdomar en trygg boendemiljö och möjlighet att utvecklas mot större självständighet. I en egen lägenhet får ungdomarna ta mer ansvar i sin egen takt, med kvalificerad personal nära när det behövs. Vi erbjuder stöd i bland annat ADL och möjlighet att kombinera boendet med skola eller praktik. Här får varje individ växa i sin egen takt – med trygghet, närhet och stöd på vägen ut i livet.

Vill du ha mer information? Katrin Idås, Placeringskoordinator 073-622 95 20

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

TRYGGHET

KVALITET

OMTANKE

Professionell behandling kräver självinsikt För att hjälpa en ung människa att förändra sitt liv måste du först förstå dig själv

På Viljan handlar behandling om mer än metoder, rutiner och individuella planer. Det handlar om att skapa relationer, bygga förtroende och förstå det som inte alltid syns på ytan. Därför börjar professionellt behandlingsarbete med en viktig fråga: Vad händer i mig när jag möter den här situationen?

För nästa positiva steg i livet

Det som förändrar syns inte alltid Många unga som kommer till våra verksamheter bär på erfarenheter som påverkar deras relationer, skolgång och självbild. akom ett beteende finns ofta något mer än det som först s ns. På Viljan arbetar vi med lågaffektivt bemötande, traumamedveten omsorg och ett salutogent förhållningssätt. Men för att dessa metoder ska få effekt krävs också något annat: självmedvetenhet. När en situation blir utmanande behöver den vu ne först kunna förstå och hantera sina egna reaktioner. Först då går det att möta den unges behov på ett tr ggt och professionellt sätt. Därför är självreflektion en naturlig del av vårt arbete. enom handledning, reflektion och kontinuerligt lärande utvecklar våra medarbetare sin förmåga att skapa hållbara relationer och långsiktig förändring. För oss är självinsikt inte en personlig egenskap. Det är en professionell färdighet

Vad krävs egentligen för att hjälpa en ung människa att förändra sitt liv? Läs hela berättelsen om hur vi arbetar med behandling, självmedvetenhet och hållbar förändring.

HVB Ängby Cornelia oudette Verksamhetschef

076-696 11 0 cornelia.roudette@viljan.se

Skanna QR-koden för att läsa mer

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Ny studie visar hemlöshetens vardag och tillitens betydelse

Digitalt stöd till våldsutsatta Alla som lever med våld vet inte själva att de är utsatta. Nu testas startupbolaget Concensras digitala verktyg brett för att hjälpa fler att förstå sin situation och få stöd tidigare. Detta för att komplettera personalens arbete och nå ut till dem som samhället missar i dag – i ett mycket tidigare skede. Prototypen testas på ungdomsföreningar, kvinnojourer samt i regionala och kommunala verksamheter. Verktyget ska ge stöd till våldsutsatta, anhöriga och utomstående men också fungera som ett konkret hjälpmedel för personalen. Bakgrunden till Concensras verktyg är grundaren Linda Bjermqvists mångåriga erfarenhet av att arbeta med människor i utsatthet. Hon upplevde ett tydligt glapp där det offentliga stödet hade svårt att nå fram med tydlig information till de drabbade. Linda påbörjade därför arbetet med att skapa ett stöd som inkluderade fler och täckte fler skeden – från den första osäkerheten till steget efter att man lämnat våldet.

Fredag den 9 oktober – dagen före Internationella hemlöshetsdagen – försvarade Lina Wallberg, socionom på socialförvaltningen Centrum, sin licentiatuppsats Hemlöshet som vardag – Att navigera mellan livet på gatan och det lokala hemlöshetssystemet över tid vid Göteborgs universitet. Studien består av intervjuer med nio personer som har erfarenhet av att leva i akut hemlöshet i Göteborg. Fem av dem har följts under ett halvår. Resultatet ger en inblick i en vardag där människor behöver utveckla strategier för att hitta mat, skydd och sociala sammanhang – och samtidigt navigera mellan stadens platser, regler och normer. – Det som överraskade mig var hur strukturerad en tillvaro i akut hemlöshet faktiskt kan vara. Det krävs mycket kunskap om staden – vilka platser man bör vara på vid olika tider och vilka man bör undvika. Den kunskapen lär man sig ofta av andra i samma ITET ERS NIV situation, säger Lina Wallberg. GS U R O B ÖTE O: G Genom att följa deltagarna över tid har Lina WallFOT berg kunnat se att vägen ur hemlöshet ofta är lång och innebär mer än att få en bostad eller praktiskt stöd. Tillit, relationer och känslan av att höra till har också betydelse, särskilt för personer som under lång tid upplevt ett avstånd till det omgivande samhället. Att lämna hemlöshet handlar inte bara om att lösa de materiella frågorna. Det handlar också om att åter känna sig som en del av samhället. – Jag hoppas att min studie kan bidra till att vi ser hur viktigt det är att bygga bra relationer i mötet med den som befinner sig i hemlöshet och att den bidrar till att Göteborg kan ha tryggare miljöer även för dem, säger Lina Wallberg.

Vision: Anställda med utomeuropeiskt påbrå mer utsatta på jobbet

läs mer!

www.omtanke.today

10 | www.ssil.se

Fackförbundet Visions medlemmar med utomeuropeiskt påbrå är betydligt mer utsatta på jobbet än medlemsgruppen som helhet. Närmare fyra av tio uppger att de utsatts för kränkande särbehandling under det senaste året – jämfört med var fjärde medlem totalt. Det visar en ny undersökning från Vision. – Att det finns så stora skillnader mellan medarbetare och deras erfarenheter av diskriminering är ytterst allvarligt och ett underbetyg åt välfärden som arbetsplats. Arbetsgivare måste ta ansvar, och brister måste få omedelbara konsekvenser, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Var femte medlem med påbrå utanför Europa uppger diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Bland medlemmar med bakgrund i Afrika är andelen hela 31 procent.

Vi genomför hållbara skyddsplaceringar

Hos oss är alla husdjur välkomna Telefon 0767-990 001

Telefon 0767-990 001

E-post skydd@hemlikt.se Webb hemlikt.se

E-post skydd@hemlikt.se

Webb hemlikt.se

Detta är en annons från Humana

Sofie Sjöberg, verksamhetschef på Humlan HVB

Sista chansen innan splittring – så räddas krisdrabbade familjer

E

Att möta familjer där vardagen helt har krackelerat är en av socialtjänstens största utmaningar. När öppenvården inte räcker till återstår ofta bara att splittra familjen. Humlan HVB erbjuder ett avgörande steg däremellan – där föräldrar och barn får trygghet, utredning och behandling under samma tak.

tt intensivt och tryggt placeringsboende fungerar som en sista skyddande instans innan en separering blir ett faktum. Syftet är inte att överta föräldrarollen eller erbjuda en ren ”förvaring”, utan att ge familjer en strukturerad, trygg miljö där orsakerna bakom krisen kan kartläggas och behandlas på djupet.

Att fånga upp familjen innan energin tar slut Den vanligaste orsaken till att föräldrar och barn placeras på behandlings- och utredningshem är en djupgående psykisk ohälsa och våldsutsatthet, vilket ofta resulterar i att hela vardagslivet och grundläggande rutiner kring mat, sömn och hygien fallerar. Sofie Sjöberg, verk-

Detta är en annons från Humana

samhetschef på Humlan HVB menar att en av de största utmaningarna är att insatserna ofta sätts in för sent. – I en önskevärld hade jag önskat att man kunde sätta in stödinsatser långt innan. Ofta har man provat allt via socialtjänsten och regionen, men en familjebehandlare en till tre timmar i veckan är ibland för lite. När familjerna väl kommer till oss har det gått så långt att föräldrarna känner sig helt dränerade på energi. ”Jag fick en chans att landa” För Paulina blev placeringen med sin dotter en vändpunkt i livet. Hon kom till Humlan HVB med en historik av obearbetade trauman, svår stress, flyktbeteenden och flera återfall i missbruk. – Jag hade levt ett “normalt liv” med man och barn men när min mamma gick bort utlöstes underliggande trauman som gjorde att jag drogs ner i ett totalt kaos med missbruk. Jag tappade allt jag hade byggt upp, säger Paulina. Efter en tid av missbruk upptäckte Paulina att hon var gravid och påmindes därigenom om att hon faktiskt en gång varit en bra mamma. – Det blev en tankeställare för mig. Jag kände att både jag och det här barnet förtjänade ett fint liv. Så jag sökte hjälp hos socialen för att få kontroll över mitt liv igen, berättar Paulina. Trots diverse insatser hade Paulina svårt att komma till ro och kopplingen till sin dotter kände hon inte fanns där, så som hon hade förväntat sig. – Jag var helt tom. Det var som att inget spelade någon roll. Jag drack handsprit för att försöka dämpa tomheten men det blev ingen förändring. Jag kom på att jag hade hört från en annan mamma om en verksamhet som hjälpte familjer och bad om att få åka dit för att få hjälp. När Paulina kom till Humlan HVB inleddes ett intensivt

arbete tillsammans med personalen. Genom anpassad samtalsbehandling/psykoterapi fick hon äntligen rätt diagnos, komplex PTSD. Hon kunde därefter börja få nya verktyg för att börja läka. – Jag var avstängd och kände mig som ett stort kaos. Boendet gav mig en chans att verkligen få landa, bli trygg och sluta fly. Personalen såg mig som människa och visade en enorm respekt och tillit. De skräddarsydde dagarna utifrån mitt och min dotters behov. Paulina beskriver hur mötet med professionell och erfaren personal som faktiskt trodde på henne skapade den trygghet som krävdes för att våga möta det svåra. – Jag hade byggt upp ett yttre fungerande liv med familj tidigare, men insidan var då raserad. Nu har jag fått arbeta med det inre för att på nytt kunna bygga upp det yttre. Jag har fått kontakt med mina känslor igen och kan stå hel, säger Paulina. Relationen – nyckeln till förändring För att en förändring ska vara möjlig krävs kompetens och framför allt relationer. Det handlar om ett metodiskt och relationsbaserat arbete. – Utan relation kommer man ingen vart. Det handlar om att ha personal med spetskompetens inom trauma, anknytning och våld i nära relationer, och att arbeta för att stärka föräldern i stället för att enbart fokusera på det som inte fungerar, säger Sofie Sjöberg. På Humlan bedrivs arbetet med ett genomgående barnfokus. Här finns personal på plats dygnet runt som kan agera trygga vuxna vid behov. De stöttar upp i barnanpassade miljöer och hjälper föräldern att återfå sin förmåga att möta sitt barns alla behov. – Att etablera hållbara verktyg tar tid men vi tror på att alla kan göra en förändring om man bara får chansen och har någon som tror på en, säger Sofie.

Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser Ring oss på 0771-11 33 11 Mer info på humana.se

Petra Krantz Lindgren har gett ut två populära böcker om föräldraskap. ​​

14 | www.ssil.se

INTERVJUN

Det finns behov bakom barns beteende Petra Krantz Lindgren ger stöd till föräldrar Beteendevetaren och föräldrarådgivaren Petra Krantz Lindgren är i full gång med sina föreläsningar om föräldraskap. Hon gav ut boken ”Med känsla för barns självkänsla” 2014, en bok som sålt över 110 000 exemplar. Förra året kom boken ”Kramar och ramar” som också legat på topplistorna. Framöver ska hon fokusera på sina föreläsningar som bland annat handlar om hur man blir en pratbar vuxen. – Jag tror nyckeln är de vuxnas nyfikenhet på hur barn ser på saker ur deras horisont, säger hon. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO ​​

Hon kallades för ”Petra Petnoga” när hon var liten, för att hon var så ordningsam och högpresterande. Petra Krantz Lindgren växte upp med sina föräldrar och en bror i en villa i Göteborg. På fritiden spelade hon fotboll och red och började som 15-åring att jobba extra på Mc Donalds, där hon blev kvar i sju år. – Det var en jättebra arbetsplats och ingen annanstans får man chansen att bli chef när man är 17 år gammal. Det var en utmaning att styra en restaurang och få det att flyta och jag tyckte om att det fanns struktur, säger hon. Strukturen, kan man säga, blev en röd tråd även framöver, särskilt när hon blev mamma. Då hade hon flyttat med sin man till Värmdö i Stockholm. – Att bli mamma var jättetufft till en början. Jag som gillade struktur och rutiner blev överväldigad av att det nu kom en liten person som sabbade allt. Och sen när andra barnet kom uppstod nya

utmaningar, säger Petra och skrattar. Hon fastnade för Anna Wahlgren och hennes metoder i boken Barnaboken. – Jag följde Wahlgren slaviskt med scheman på kylskåpet. Ibland hade jag dåligt samvete när jag inte gjorde exakt som hon skrev. Det var en ganska hög ribba att leva upp till minns jag, men jag ifrågasatte den inte. Inte då. 2005, när Petras barn var tre och ett år gamla fick hon en inbjudan till en föräldrastödkurs som hette Aktivt föräldraskap. – Det var som en käftsmäll när jag insåg hur mycket makt jag hade gett Anna Wahlgren. Den här kursen förändrade allt. Nu började jag fråga mig själv vad jag ville som förälder. Det var viktigt för mig att ta ett omtag om mitt föräldraskap och inte logga in hos Wahlgren för att få råd.

Petra Krantz Lindgren Ålder: 54 år. Familj: Man och två vuxna barn. Yrke: Författare, föreläsare och föräldrarådgivare. Bor i: Stockholm. Aktuell med: Boken ”Ramar och kramar” (Bonnier Fakta, 2025) och föreläsningar om föräldraskap.

www.ssil.se | 15

I sina föreläsningar pratar Petra bland annat om barns behov, gränssättning och empati. ​​

Där började Petras väg att arbeta med sitt föräldraskap och sedan hjälpa andra föräldrar till trygghet. – Jag vill poängtera att jag inte ville bli en ny Wahlgren, utan hjälpa varje förälder att hitta tryggheten i sig själva och sina värderingar. PETRA, SOM ÄVEN är utbildad beteendeveta-

re, utbildade sig till föräldrastödsledare och började hålla egna kurser inom ra-

16 | www.ssil.se

men av aktivt föräldraskap. Den största frågan hon arbetade efter var sin egen nyfikenhet på vad som är viktigt för barn, som gör att de inte alltid gör som vuxna vill. – Lösningen är inte att försöka få bort oönskade beteenden, utan börja med att ta reda på varför de uppstår. Det andra var att jag blev nyfiken på mig själv och vad som är viktigt för mig. Tidigare har jag varit fokuserad på att ”rätta

till” barnens beteenden, att få dem att i stunden göra som jag ville och tyckte var rätt. Nu började jag tänka mer på att det som ”funkade” i stunden inte alltid var förenligt med det jag var mån om på längre sikt, som att mina barn skulle utveckla empati, självtillit, civilkurage och respekt för både sig själva och andra människor. Vid den här tiden började Petra blogga om relationer mellan vuxna och barn.

»Lösningen är inte att försöka få bort oönskade beteenden, utan börja med att ta reda på varför de uppstår«

– Det låter så trevligt att sitta och skriva och tänka framför en brasa med hunden vid fötterna, men det var ett lidande. Jag är så himla petig och fastnar i enskilda formuleringar. När man skriver bok har man ju ingen dialog med läsare, så som man har på en blogg.

Hon skrev om frågor som många vuxna brottas med, som att sätta gränser, lösa konflikter och att stötta barns egen problemlösning. Bloggen blev mycket populär och gjorde att hon blev kontaktad av Bonnier Fakta med ett erbjudande om att skriva en bok. 2014 gav hon ut boken ”Med känsla för barns självkänsla” som har sålt över 110 000 exemplar och översatts till sju språk. Men att skriva bok var jobbigt, menar Petra.

I SINA FÖRELÄSNINGAR pratar hon bland annat om barns behov, gränssättning och empati. – Det finns ju ett eller flera behov bakom varje beteende, det är så många som inte tänker på det, det gjorde inte jag heller förut. Sen pratar jag om empatiskt lyssnande, hur lyssnar vi på våra barn på ett sätt som gör att de vill berätta? Jag pratar också om gränser, hur man kan vara tydlig utan att kränka barnet. Inga helt lätta punkter, men väldigt meningsfulla att arbeta med. Om hon ska välja ut något som sticker ut som en vanlig aha-upplevelse hos sina åhörare är just insikten om att det finns ett eller flera behov bakom barns beteenden. – När föräldrar får hjälp att förstå vad som är viktigt för barnet – och att det ofta är både rimligt och begripligt – kan jag se hur axlarna sjunker ner och ansiktet mjuknar. OM MAN HAR föreställningen att barnet är på ett visst sätt – trotsigt, utmanande eller gnälligt till exempel – är det lätt att känna vanmakt, för vad gör man åt ett

​

sådant barn? Förståelsen för barnets behov kan hjälpa föräldrar att se nya lösningar på konflikter och problemsituationer. Sedan är det uppfattningen om barnets förmågor. Många vuxna tänker inte på att sådant som arbetsminne och impulskontroll är förmågor som utvecklas under hela barn- och ungdomstiden. – För många minskar dessa aha-upplevelser det dåliga samvetet. Att man förstår att man inte är en kass förälder som fått ett kasst barn. Dessa insikter sätter oss också som föräldrar i en mycket bättre position när det uppstår konflikter. Jag pratar också om skiftet från att hantera konflikter till att förebygga. Hur man ska göra annorlunda nästa gång. HUR MAN GÖR för att bli en pratbar vuxen

är ett annat tema som Petra lyfter i sina föreläsningar. Vad säger vi, som vuxna, som gör att kontakten med barnet stängs och hur kan man göra för att öppna upp för kontakt? – Jag tror nyckeln är den vuxnas nyfikenhet på hur barnet ser på saker ur dess horisont. Signalera för barnet att du vill förstå till exempel genom att säga ”berätta mer”. Och, bromsa rådgivningsreflexen, för den skapar inte kontakt med barnet. Barnet måste först veta att du som förälder har förstått hur det känns för barnet, uppmanar Petra. Förra året kom hennes bok ”Kramar och ramar” som utgår från mer än 40 års

www.ssil.se | 17

Missa inte! Petra föreläser på Familjehemsdagen den 21 november

Petra ger värdefulla tips till föräldrar för att kommunicera bättre med sina barn.​ Boken ”Kramar och ramar” kom ut 2025.

»Vi bygger generellt ett samhälle där alldeles för många ungdomar inte får möjlighet att lyckas« ​ psykologisk forskning inom ramen för den så kallade självbestämmandeteorin. – Boken tar sig an föräldraskapets tiotusenkronorsfråga: Hur får man sitt barn att göra det som barnet inte själv vill göra (som att vänta på sin tur, städa, göra läxor) och hur gör man det utan att samtidigt kränka barnet eller skada relationen? Svaret ligger i att skapa en relation där barnets tre grundläggande psykologiska behov (kompetens, samhörighet och självbestämmande) blir tillgodosedda. Jag ger konkreta tips på hur föräldrar kan göra det i vardagslivet med barn. Petra är sedan fem år tillbaka med i föräldranätverket Rätten till utbildning,

18 | www.ssil.se

som jobbar för att barn med NPF får den lagstadgade utbildning de har rätt till, men som de inte alltid får. De släppte nyligen nya siffror som visar att 58 procent av ungdomarna med NPF inte tar gymnasieexamen. – Här finns det i grunden ett systemfel, ett samhälle som är riggat på ett sätt som inte alla kan leva upp till. Vi bygger generellt ett samhälle där alldeles för många ungdomar inte får möjlighet att lyckas. Barn och ungdomar som inte får de tre grundläggande psykologiska behoven tillgodosedda har en ökad risk för utåtagerande beteenden och psykisk ohälsa.

Föräldranätverket har möten med myndigheter och politiker och det finns ett visst intresse, menar Petra. – Många säger, med huvudet på sned, att så här ska det ju inte vara. Men så låter det likadant ett halvår senare när vi träffas igen. Ungas psykiska ohälsa är en samhällskatastrof, inte bara för ungdomarna utan även samhällsekonomiskt. Hon är särskilt stolt över en sak de lyckats driva igenom, nämligen att ta fram statistik över skolfrånvaron. – Vi har samlat in data under flera år och visat att det är möjligt och nu har Skolverket fått i uppdrag att ta fram ett frånvaroregister, något som inte funnits tidigare. Framöver ska Petra fokusera på sina föreläsningar och när hon kopplar av tycker hon om att promenera och tänka i fred, lyssna på podd och styrketräna. – När jag vill rensa hjärnan lyfter jag riktigt tungt, säger hon.

Trygga skyddsinsatser med fyra beviljade IVO-tillstånd. Omsorg Skydd Säkerhet – finns på flera orter i Sverige.

Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende Medlem i Vårdföretagarna

Säkerhetstransporter av erfarna experter

Boenden med självhushåll på flera orter i Sverige

Barnrättsfokus

SEDAN 2013

Nyetablering

BRA-samtal

Hjälp att lära sig leva skyddad

Samtalsmetod Samtal om frihet Hjälp ut i skola och förskola

Tel. 010-333 17 00 • placering@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på www.omsorgskyddsakerhet.se

BoCare Skyddat Boende BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte kan vara kvar i sitt eget hem på grund av att man blivit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för hot och våld.

Akutplaceringar Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport. Ring oss nu: 011-473 91 00

Kontakta oss för placeringsförfrågan 011-473 91 00 | info@bocare.se | www.bocare.se

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år

och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Placeringsförfrågan: 011-440 90 04 | Behandlingshemmet: 011-664 44 info@valbo.nu | www.valbo.nu

HVB, FAMILJEHEM TEMA: HVB, FAMILJEHEM

Barns behov hamnar i fokus Trygga vuxna är viktigt för barns utveckling. Vuxna som stannar kvar trots att det blir jobbigt. Vi tittar närmare på barnets perspektiv och olika metoder som stödjer barnets behov.

Ett tryggt hem

28

Åsbo 1-1 HVB

32

Så funkar MDFT

FOTO: ÅSBO HVB

22

Maria Lundbergs andra bok om Mira lyfter de viktiga skyddsfaktorer för barn som finns i ett familjehem.

Genom en till en-placering får varje individ ett nära och individanpassat stöd.

Metoden fokuserar på flera delar och helheten på ett effektivt sätt.

28 FOTO: PRIVAT

FOTO: STUDIO DITTMER

»Alla i familjen hade likadana handdukar med sitt namn ovanför« Maria Lundberg

22

32 www.ssil.se | 21

22 | www.ssil.se

HVB, FAMILJEHEM

Maria Lundberg, socionom och universitetsadjunkt, är aktuell med andra boken om Mira. ​​

Familjehemmet blir en grund för tilliten Det kan vara de mest vardagliga saker som kan bli avgörande skyddsfaktorer för ett barn. Vuxna som lyssnar, är förutsägbara och trygga. Som står kvar när barnet reagerar. För när allt börjar kännas tryggt kan den som är placerad i familjehem börja uppvisa oro och svåra beteenden. TEXT JENNY FORS FOTO STUDIO DITTMER OCH GETTY IMAGES

”Mia – äntligen synlig” är andra boken om Mira, som bygger på Maria Lundbergs egna erfarenheter av att placeras i familjehem efter en otrygg och utsatt uppväxt. Den första Mira-boken, ”Mira – en osynlig flicka”, beskriver övergreppen och försummelsen i ursprungshemmet. Andra boken lyfter de skyddsfaktorer som är så viktiga i ett barns liv. Hur ett barn som blir placerat i ett tryggt familjehem får känna välvillig omsorg, att någon bryr sig och vill lyssna, att få ha sin integritet. – Forskning visar att barns skyddsfaktorer står sig år efter år. Det behöver finnas en trygg och stabil vuxen i barnets liv. För ett barn som saknar det i sitt hem kan det vara en kompis förälder, en gympalärare eller en fotbollstränare. Skolan är en också en skyddsfaktor, om det är en bra skolgång, säger Maria Lundberg. Hon är socionom och universitetsadjunkt i socialt arbete vid Mälardalens universitet. Maria har själv upplevt saker som inget barn ska behöva utsättas

Boken är utgiven på förlaget Skrivkonst1.​

för. Mira i boken, fick liksom Maria själv, hjälp sent i livet. Det är vanligt när det gäller incest. Andra året på gymnasiet var det en skolsyster som vågade fråga, som fortsatte att fråga igen och igen. ”Är det någon där hemma som inte är snäll mot dig”. – Jag får ofta frågan om någon kunde ha upptäckt övergreppen tidigare. ”Ja”, svarar jag då rakt av. Men jag vill också ställa en motfråga; ”Vad har vuxna sett men valt att blunda för?”. När Mira kommer till familjehemmet är det som att kliva in i en drömvärld. Här doftar det kaffe, bullar och renstädat. Det är en skarp kontrast mot den sötsura lukten av instängdhet och utspillt vin som hon var van vid. Det är också ovant att någon ser på henne med nyfikenhet och värme, inte stirrar på henne med förebråelse i blicken. I boken beskriver Maria Lundberg hur de vuxna ”kallpratar” i det hemtrevliga köket, men att de i Miras öron låter som ”varmprat”. Det är värme och skratt, inget hotfullt som hänger i luften.

www.ssil.se | 23

Liksom Mira i boken gillade Maria att spela piano och sjunga, både hemma och i kyrkan. Gengrebild: Getty Images ​​

I det nya hemmet får Mira ha sin sovrumsdörr stängd och ingen kommer in utan att knacka först. Ingen rycker upp dörren och går över alla gränser som finns. Istället möts hon av omtanke, frukostbricka på sängen den första morgonen och varm mjölk alla de kvällar hon har svårt att somna. – När det helt plötsligt blir tryggt för ett barn som är placerat i familjehem, då kan det ofta vara så att hjärnan inte riktigt hänger med. Liksom Mira hade jag väldigt mycket oro, tvångstankar och mardrömmar, men min familjehemsmamma hade tålamod, det var många nätter som ingen av oss riktigt somnade någon gång. Hon ville aldrig bli tröstad med kramar. Den största tryggheten var att få vara själv i sitt rum, att få ha det som sin egen fristad, och att få vara ett vanligt barn i en vanlig familj. – Jag ville aldrig prata om mina trauman, det var bara så skönt att få höra till

24 | www.ssil.se

»Alla i familjen hade likadana handdukar med sitt namn ovanför« familjen, att få sitta och spela piano och sjunga. Vi spelade ofta instrument tillsammans. Jag minns att jag tittade noga på handdukarna i badrummet, så inte min handduk skulle ha en annan färg. De hade den inte. Alla i familjen hade likadana handdukar med sitt namn ovanför. Det var som att hon hade blivit synlig, precis som bokens titel visar. Plötsligt var det någon som ville höra vad hon tyckte, vad hon ville, vad hon drömde om att göra när hon blev vuxen. HOS KURATORN PÅ skolan kunde hon få prata om sådant som gjorde henne ledsen, men i familjehemmet ville hon bara få vara en vanlig flicka. Att få tänka på annat än att överleva. – Det var det jag hade längtat efter

​

mest av allt. Jag ville inte träffa andra placerade barn. Jag blev erbjuden av socialtjänsten att delta i en grupp, men det ville jag inte. Sedan minns jag en granne som sa att jag skulle vara tacksam för att jag hade fått komma till familjehemmet. Jag som hade blivit utsatt för sexuella övergrepp sedan jag var tio år, skulle jag vara tacksam? Det var lite klumpigt formulerat. Men då sa familjehemsmamman att de var så tacksamma över mig. Det var så självklart att jag var deras lilla tjej. MARIA TYCKER OCKSÅ att det är viktigt att

komma överens om vad man ska säga till andra om orsaken till placeringen. Det är många omständigheter som kan vara skamfyllda för barnet.

Plats för en till? När livet känns tungt kan en trygg vuxen göra all skillnad. Tack vare jour- och familjehem får fler barn och unga komma till ett varmt och kärleksfullt hem när dem behöver det som mest.

Skyddat boende För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark – barnansvarig psykologkontakt – säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

Du behövs, bli jour- eller familjehem “Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se

Läs mer på stockholm.se

En aktör. Flera orter. Trygga placeringar. Braliva erbjuder skyddade boenden i olika delar av Sverige med stort upptagningsområde. • Boenden finns i såväl större städer som på mindre orter • Vi har IVO-tillstånd för brett spektrum av målgrupper, inklusive medföljande barn Vår breda geografiska spridning och långa erfarenhet av att arbeta med människor i behov av skydd och stöd ger oss goda möjligheter att hitta rätt placering utifrån varje klients individuella behov, skyddsbild och situation.

En mänskligare miljö för en tryggare framtid

Kontakta oss idag för rådgivning eller placering 0734-27 55 00 | info@braliva.se | www.braliva.se

Maria var nöjd med att mest vara hemma i familjehemmets trygga vrå. Gengrebild: Getty Images ​​

Socialtjänsten behöver också vara tydliga till familjehemmet vilka utmaningar som barnet har, så att man kan vara beredd att möta det. När ett barn inte har kunnat lita på vuxna tidigare så är det vanligt att ha problem att hantera både känslor och relationer. – Det var först i vuxen ålder som jag fick höra av en psykolog att jag var rädd för mina egna känslor. Det hade jag ingen aning om. SMÅ BARN BEHÖVER få sina känslor bekräftade, att det är okej att bli ledsen eller arg. Även glädje kan vara svårt för den som har försummats i barndomen. För Mira i boken så börjar det bubbla av skratt ibland. Vilken befrielse att kunna få känna en sådan trygghet. Maria önskar att fler föräldrar kunde få stöttning i sin föräldraroll, innan det går för långt. – De allra flesta föräldrar vill det bästa för sina barn och skulle de bara kunna få stöttning i tid när livet kantrar så skulle vi kunna undvika mycket onödigt lidande. Sedan tycker hon förstås att familjehem är fantastiskt för de som behöver

26 | www.ssil.se

»Jag ville inte träffa andra placerade barn«

​

komma till ett tryggt hem. – Man behöver också komma ihåg att ett placerat barn kanske inte är på samma mognadsnivå som andra barn i samma ålder. Jag var 17, men jag hade aldrig fått vara barn. Då kanske man behöver få vara liten ibland och höra någon läsa högt ur en bok eller andra saker som skapar en trygg anknytning.

– Då var jag mycket hemma hos mina familjehemsföräldrar. Jag har alltid haft en plats kvar hos dem även efter själva placeringen upphörde. Det är något som jag också vill lyfta, att det kan finnas ett glapp där när man ska in i vuxenlivet och inte riktigt har rustats för det. Det är något som föreningen Maskrosbarn också påpekar.

FÖR MARIA LUNDBERG var det väldigt hjälpsamt med kunskaperna om dialektisk beteendeterapi, DBT. Människor gör så gott de kan, och människor behöver också försöka mer, lära sig nya färdigheter och förändras. – Man lär sig strategier för att undvika vissa beteenden och hur man kan klara av att vara i nuet. Det kan vara svårt att inte döma sig själv, för mig tog det lång tid att släppa det förakt som jag hade för mig själv. Men hon var inte beredd på att återigen slungas tillbaka till sin barndom när hon själv fick barn.

ETT SISTA MEDSKICK hon vill göra är att ska-

pa rutiner för vad som ska hända när det finns alvarlig oro eller vetskap om ett barn som far illa. – Här kan socialtjänsten utarbeta en plan så att alla vet vad som händer när något upptäcks så det inte blir en lucka efter att barnet har berättat tills dess att Barnahus kopplas in. Dessutom göra det tydligt att till exempel i den här kommunen ställer vi alltid frågor till barn om våld och sexuella övergrepp och skapa övningstillfällen för det. Och inte minst att ta barn på allvar som berättar, avslutar Maria Lundberg.

När barn och unga behöver en trygg plats att växa

Basta missbruksrehabilitering, Arbetskooperativ.

Familjehemskonsulenter Sverige AB Med barnets bästa i fokus

Familjehemskonsulenter Sverige AB erbjuder jouroch familjehem samt stödboende med omtanke, erfarenhet och kvalitet som grund. Vi har ramavtal med över 200 kommuner och tar emot både akuta och planerade placeringar – dygnet runt.

Basta erbjuder en arbetsinriktad missbruksrehabilitering och är ett brukarstyrt socialt företag. Vi tar emot vuxna kvinnor, män och etablerade par. Basta rehabilitering bygger på sex grundstenar: Oberoende stolthet, Exempletsmakt, Solidaritet, Hälsa och ekologi, arbetets roll och Kvalité.

www.basta.se | info@basta.se

Vi har ramavtal med över 150 kommuner och kriminalvården.

Vill du öppna ditt hem och hjärta och bli jour- eller familjehem? Kontakta gärna oss. Våra verksamheter har tillstånd från IVO

Jourhem Trygghet när det behövs som mest.

Kontakta oss för placeringsförfrågningar 073 - 800 79 95 info@familjehemskonsulenter.se www.familjehemskonsulenter.se

Familjehem

Stödboende

Ett hem där barn och unga kan växa och utvecklas.

Stöd på vägen mot ett självständigt liv.

Söker du LSS-placering? Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har över 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskaps­ företag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism. Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsansvariga:  placeringsansvarig@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

HVB, FAMILJEHEM

Det lilla formatet är styrkan i en till en Till Åsbo 1-1 HVB kommer tjejer med komplex problematik som behöver ett nära och individuellt anpassat stöd. Genom en till en-placering får varje individ egen personal som arbetar nära och individanpassat, något som fungerar väldigt bra. – Vi har inte haft ett enda vårdsammanbrott sedan vi gick över helt till en till en, säger Roger Kvarnström, som är vd på Åsbo 1-1 HVB. TEXT JENNY FORS FOTO ÅSBO HVB

Vissa ungdomar klarar inte av att ta till sig vård och behandling i grupp. Åsbo 1-1 HVB i norra Skåne är specialiserat på en till en-placeringar där varje ungdom får ett nära och individuellt anpassat stöd. Här finns fyra platser för tjejer i åldrarna 14-20 år där varje individ får ett eget boende och ett eget team av trygga vuxna. – Det kan vara svårt att bedriva kvalitativ behandling med den smittoeffekt som blir på traditionella HVB. Många ungdomar mår väldigt dåligt och deras utmaningar och eventuella återfall kan påverka andra, säger Roger Kvarnström, vd på Åsbo HVB. Julia Fallesen är Han är socionom och samordnare för ett DBT-terapeut (dialekav teamen. ​​ tisk beteendeterapi) med över 25 års erfarenhet av behandlingsarbete med målgruppen på HVB, SiS och BUP. Roger var med och starta-

28 | www.ssil.se

de Åsbo HVB för åtta år sedan. Visionen var att skapa ett litet HVB som gör skillnad på riktigt utan sammanbrott i vården genom omplacering. – Jag märkte snabbt att det lilla sammanhanget passade väldigt bra för de individer som hade komplexa problem med flera vårdsammanbrott bakom sig. Vi började skapa individuella lösningar för några individer som fick egen personal runt sig och det visade sig fungera väldigt bra. Idén började ta form och sedan 2023 har vi helt gått över till en till en-lösning. Sedan dess har man inte haft ett enda vårdsammanbrott. Målet är att hålla det så och det görs med stort fokus på trygghet och att skapa goda relationer. – Relationen och bemötandet har väldigt stor betydelse. De tjejer som kommer hit har komplex problematik med självskadebeteende, dåligt mående, trauma och NPF. De behöver känna att de är på en trygg plats där de har tillgång till sin egen personal dygnet runt, säger Julia Fallesen, samordnade för ett av teamen.

lar av verksamheten. Rogers hund Alfi är också ett välkommet och trygghetsskapande inslag. Även andra hundar är välkomna. BEHANDLINGEN SKER I vardagen genom ett DBT-inspirerat förhållningssätt. Teamet arbetar nära ungdomen i det dagliga livet med fokus på att bättre kunna hantera känslor, relationer och stress. – Ungdomen får träna på olika färdigheter och prova nya strategier för att hantera olika utmanande situationer som dyker upp. Det är viktigt att vi sätter rätt kravnivå. Mycket av det som har ställt till det tidigare är att det har blivit för svårt att nå upp till alla krav. Men vi är ganska tålmodiga, säger Roger med ett varmt leende. Några av de här tjejerna kanske har mått dåligt i hela sitt liv, de kan ha haft upp till tio vårdsammanbrott bakom sig. Det kan ha varit självmordsförsök och andra farliga och destruktiva handlingar som ligger bakom placeringen.

en form av psykoterapeutisk behandlingsmetod som togs fram för personer med emotionell instabilitet (som vid EIPS, emotionellt instabilt personlighetssyn-

DIALEKTISK BETEENDETERAPI ÄR DET ÄR I princip bara kvinnlig personal

som jobbar i teamen, något som har fungerat väldigt bra för tryggheten. Sedan finns manliga förebilder i andra de-

Roger Kvarnström, vd på Åsbo HVB med sin hund Alfi, som gärna hänger med på jobbet.​

www.ssil.se | 29

Så här ser det ut i en av längenheterna. ​​

drom) och svåra självskadebeteenden. Metoden kombinerar acceptans av nuet med strategier för att förändra svåra beteenden och starka känslor. Steg för steg kan tryggheten och färdighetsträningen ge hopp och självförtroende att utvecklas i en positiv riktning. Personalen finns hela tiden där och stöttar. Till exempel med att hantera relationer med föräldrar, vänner och pojkvänner. – Det skulle konkret kunna vara att vi rollspelar tillsammans med tjejen inför ett samtal så att ungdomen får en rational för att hantera den relationen effektivt, säger Roger. INOM DBT BESKRIVS färdigheter som handlingar som hjälper till att uppnå ett mål. Svårigheterna beror på brister i färdigheter som behöver tränas upp. Bland annat tränar man på relationsförmåga, känsloreglering och stå ut-färdigheter. – Vi arbetar med att tillsammans med ungdomen identifiera vad som leder fram till svåra situationer. Det kan vara sårbarhetsfaktorer som att ungdomen har ätit och sovit dåligt, vilket kan påverka hur ungdomen hanterar sina känslor. Det kan också vara andra triggers som ungdomen kan behöva nya färdigheter för att hantera på ett mer hjälpsamt sätt, säger Julia och fortsätter:

30 | www.ssil.se

»Vi tror på att varje människa gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar« – När det är som allra svårast kan det behövas akuta verktyg för att klara kriser utan att skada sig själv. Funkar det att gå ut barfota eller ta en kall dusch? Man få testa sig fram. Sedan gör vi hela tiden riskbedömningar. Vad kan vi göra för att minimera risker? Och så förstärker vi och bekräftar det som fungerar bra. Det finns ett zenbuddistikt tankesätt i DBT som går ut på att vara medveten och uppmärksam på nuet utan att värdera eller döma och kritisera sig själv. – Vi tror på att varje människa gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Här behöver man heller inte jämföra sig med andra. Vissa kan behöva extra tid på sig för att till exempel komma tillbaka till skolan, säger Roger. NÄR EN LITEN arbetsgrupp

arbetar med varje individ blir det extra tydligt vilka mönster som skapar negativa beteenden och vad som är hjälpsamt. Roger och Julia tycker att det är fantastiskt att se vilka fina resultat som kommer ur det här nära arbetssättet. – Vi möter ungdomen där hon är, utifrån behov och förmåga i stunden. Ge-

​

nom att lägga kraven på en nivå som är möjlig att lyckas med skapas motivation, ökat självförtroende och förutsättningar för utveckling. Tjejerna kan fokusera på sig själva och slipper andras utmaningar och konflikter, något som annars kan ta upp mycket tid och energi, avslutar Roger.

Om Åsbo HVB Åsbo HVB ligger i norra Skåne och är specialiserat på en-till-en-placeringar, där varje ungdom får ett nära och individuellt anpassat stöd dygnet runt. Målgruppen är tjejer i åldern 14-20 år som har svårt att tillgodogöra sig behandling i andra sammanhang. Ofta med en komplex problematik, såsom NPF, trauma, självskadebeteende eller svårigheter med känsloreglering.

Behöver ni stöd i ett komplext ärende? Vi på Balansgruppen erbjuder evidensbaserade insatser för ungdomar 13–19 år med sexuella beteendeproblem och trauma.

HVB • Familjehem • Öppenvård • Utbildning • Riskbedömning

Läs mer på balansgruppen.se

Förstärkt konsulentstödd familjehemsvård Vår familjehemsvård erbjuder rehabilitering och utveckling i engagerade familjer med ett stödjande nätverk. Varje ärende har en tillgänglig familjehemskonsulent dygnet runt. Vi anpassar vårdinsatserna individuellt baserat på uppdragets behov och socialtjänstens önskemål, och inkluderar professionellt psykologiskt stöd.

Våra förstärkta familjehem är ett alternativ till institutionsvård och fokuserar på att skapa trygga, förutsägbara miljöer och starka, pålitliga relationer, oavsett individers situation eller problematik.

Förfrågningar och information: KRISTINA SUND, Placeringskonsulent 070-837 69 37 • kristina.sund@brizad.se Brizad Behandlingskonsult AB Box 1087, 824 12 Hudiksvall 0650-59 53 30 info@brizad.se • brizad.se

Verksamhetschef:

Bitr. Verksamhetschef:

LENA MARIA GRANDIN Verksamhetschef 070-837 21 78 lenamaria.grandin@brizad.se

ELIN QVIST LINDAHL Verksamhetschef 070-837 81 44 elin.qvistlindahl@brizad.se

HVB, FAMILJEHEM

Effektivt att angripa problemet från flera håll För att förhindra missbruk och normbrytande beteende hos ungdomar under 18 år rekommenderas Multidimensionell familjeterapi, MDFT. Genom att arbeta intensivt med både ungdomen och familjen kan man stödja positiv förändring på ett strukturerat och kostnadseffektivt sätt. TEXT JENNY FORS FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES

Multidimensionell familjeterapi, MDFT, är en evidensbaserad öppenvårdsbehandling som riktar sig mot ungdomar med drogproblem, psykisk ohälsa, kriminalitet, neuropsykiatrisk problematik och andra avvikande b e te enden. Det är en manu al sty rd behandlingsmodell som inkluderar hela familjesysteAdam och Viveka met och ser till helheten. Tengelin. FOTO: PRIVAT – MDFT är en väldigt framgångsrik metod. Jag kan sticka ut hakan och säga att den står helt i en klass för sig. Flera kontrollerade studier och 20-30 publicerade veten-

32 | www.ssil.se

skapliga utvärderingar visar att den är minst lika effektiv eller till och med mer effektiv än andra öppenvårdsmetoder, säger Adam Tengelin, föreståndare och verksamhetsansvarig på MDFT Sverige och Föräldracentrum i Malmö. HAN STARTADE FÖRÄLDRACENTRUM år

1998 tillsammans med sin fru och verksamheten vidareutvecklades 2009 med ännu större fokus på ungdomar med avvikande beteende. – Vi jobbade med föräldrar och tidiga insatser till familjer, men när behoven blev större så började vi titta utanför Sverige och Europa där det fanns flera intressanta metoder. I Miami pågick flera kontrollerade studier av MDFT, som utvecklades 1985 vid University of Miami. Vi träffade grundaren som tyckte att vi skulle träffa Kjell i Stockholm som höll på med BSFT (Brief Strategic Family Therapy), berättar Adam.

Adam och hans fru Viveka Tengelin träffade Kjell Gardeland för att utbyta värdefulla erfarenheter hur han hade gått till väga med BSFT. År 2011 bildade paret Tenglin MDFT Sverige. – Vi har känt oss lite som pionjärer eftersom vi tog den här metoden till Sverige, anpassade den till svenska förhållanden och nu utbildar vi andra som vill utföra insatsen. UTGÅNGSPUNKTEN ÄR ATT titta på problemet

utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Adam beskriver att man arbetar i fyra domäner. Nummer ett med ungdomen, både som individ och som medlem i sin familj och kompisgrupp. Nummer två med föräldrarna, även där med dem

Först arbetar man med ungdomen, sedan med familjemedlemmarna, familjen som helhet och det som finns utanför familjen. Foto: Getty Images​

som individer och i sin föräldraroll. Den tredje domänen handlar om familje­ sfären och familjens relationer och den fjärde är nätverk och resurser som finns utanför familjen, både positiva och nega­ tiva. – Det unika med MDFT är att vi får möjlighet att fånga individen, först med den unge, sedan varje förälder, så att de får säga vad de upplever är problemet och vad som kan ligga bakom problemet. INFÖR MÖTET TILLSAMMANS får de coachning för att lättare kunna uttrycka sig till var­ andra och prata om det som är jobbigt

och inte fungerar hemma. Att fokuse­ ra både på individerna och helheten är kärnan i MDTF och man utgår från vilka risk- och skyddsfaktorer som finns i de olika domänerna.

sammans. I utomfamiljära domänen blir fokus att förbättra kontakten med till ex­ empel socialtjänst, skola och andra soci­ ala system.

I UNGDOMSDOMÄNEN FOKUSERAR behandla­

skilt och med familjen. Om man jäm­ för med MST, multisystemisk terapi, så fokuserar den metoden mer på att för­ ändra systemet runt ungdomen. Om huvudproblemet är drog- eller alkohol­ missbruk brukar man välja MDFT, då programmet är speciellt utformat för den problematiken. – MST är väldigt dyrt. Vi måste prata

ren på att motivera ungdomen till be­ handling, att kommunicera effektivt, lösa problem. I föräldradomänen är det fokus på att engagera föräldrarna i be­ handlingen, hur de sätter gränser och så vidare. I familjedomänen är målet att minska familjekonflikter, öka sam­ manhållningen och lösa problem till­

I MDFT ARBETAR terapeuten alltså både en­

www.ssil.se | 33

Genom MDFT får familjen verktyg att kommunicera bättre. Foto: Getty Images ​​

pengar också. MDFT kostar en spottstyver i jämförelse, säger Adam Tengelin. För honom har det alltid varit självklart att se både till individen och helheten som den här metoden gör. Dessutom är den väldigt användarvänlig. Terapeuten har en manual med en checklista att gå efter så man kan säkerställa att allt är uppnått vid varje session. Behandlingsperioden pågår i sex månader och är indelad i tre faser, där den första fasen främst handlar om att bygga relation med ungdomen, familjen och nätverket. – Vi varvar individuella sessioner med familjesessioner. På så sätt kan vi stötta både ungdomen och föräldrarna att förändra destruktiva beteenden. Ungdomen kanske hela tiden hamnar i försvarsläge och pappan kanske alltid brukar bli arg. Vi hjälper till så de kan förstå varandra. OM DET BEHÖVS en

adhd-utredning eller traumabehandling finns det tillgång till egen psykolog och psykoterapeut utan lång väntetid, det ingår i dygnskostnaden. Det kanske också finns beroende

34 | www.ssil.se

»Det unika med MDFT är att vi får möjlighet att fånga individen« ​ hos en familjemedlem eller annat som påverkar den unge. – När vi får ett uppdrag så följer vi familjen hela tiden och stämmer av vad som händer varje dag. Vi är med på aktiviteter, möten och agerar som vuxna förebilder. Som behandlare så har man ett ansvar att det ska gå framåt. You matter, står det i utbildningsmaterialet. Nu är de bättre på att lyfta sig själva och varandra i USA, men du som behandlare är verkligen viktig. Det har jag tagit till mig. Vi har stor betydelse för dessa familjer och vi gör det som krävs. Behöver jag åka och hämta någon en sen kväll så gör jag det, säger Adam Tengelin. DEN ANDRA FASEN är inriktad på beteende

och ungdomens förmåga att skapa posi-

tiva nätverk och beteenden. Fas tre fokuserar på att arbeta med nya färdigheter och kunskaper för att bibehålla en positiv förändring. För ungdomarna så betyder det allt att någon tror på dem. Ofta har de noll självkänsla och vet inte hur de ska kunna vända situationen. – Vi kommer inte med några pekpinnar. Det bästa är när man kan coacha ungdomen till att själv komma på lösningar. Att se, lyssna och bekräfta det som är hjälpsamt, avslutar han.

Mer om MDFT För att utföra insatsen behöver man gå utbildning och erhålla certifiering. Efter genomgången utbildning får deltagarna visa att de uppfyller kraven genom en kompetensprövning. Förkunskaper för sådan utbildning inkluderar bland annat högskoleutbildning i exempelvis socialt arbete enligt MDFT International. Mer information om utbildningen finns på mdft.se

Missbruksbehandling pojkar 15-20 år Östagården 073-405 00 15

Behandling som gör skillnad Vår behandling bygger på vetenskapligt förankrade metoder som KBT och 12-stegsmodellen, noggrant anpassade för ungdomars specifika behov och förmågor. Våra värdeord – Respekt, Omtanke och Struktur (ROS) – genomsyrar allt vi gör och utgör grunden för vårt arbete. Kreativitet Under sin placering hos oss vill vi hjälpa våra ungdomar att utvecklas och utforska sin kreativa sida. Vi erbjuder därför olika forum för att antingen upptäcka nya intressen eller fortsätta utveckla sin kreativitet.

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgårdens Sjuk- och Behandlingshem är ett familjeföretag som grundades 1969. Vi har sedan dess utvecklats och vuxit till att idag ha 30 vårdplatser. Vi erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. På Bergslagsgården värnar vi om en trygg och lugn miljö då vi är övertygade om att det påverkar både mående och välbefinnande. Vi arbetar utefter individuella behov med fokus på att upprätthålla en meningsfull vardag och en strävan mot ett självständigt liv, (ESL).

Målgrupp Riskfyllt alkohol-/drogbruk Missbruk eller beroende Utåtagerande beteende/aggressivitet Neuropsykiatriska funktionshinder

Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information. 073-405 00 15 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se

0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se

R3start Växjö har flyttat till större lokaler. Foto: Privat ​​

Här är Kvalitetsindex tio i topp Det blir R3start Växjö som hamnar i topp när vi presenterar topplistan för SSIL Kvalitetsindex hösten 2026. Andraplatsen delas av Sunnebogården, Norrlands Vita Villa och Dalaidyllen. TEXT JENNY FORS ​​

Istället för Fem i topp så presenterar vi nu Tio i topp med de deltagande företag som har fått högsta betyg i SSIL Kvalitetsindex. Mätningen bygger på intervjuer där handläggarna som ansvarat för placeringarna svarar på en mängd frågor kring upplevd kvalitet. R3start Växjö hamnar på första plats i Kvalitetsindex hösten 2026 och det är inte första gången. – Det är jättekul att hamna på förstaplatsen igen. Vi är stolta och tacksamma att uppmärksammas för det engage-

36 | www.ssil.se

mang och arbete som vi utför och strävar alltid efter utveckling både som personalgrupp och verksamhet, säger Simon Larsson på R3start Växjö. Han berättar att de har utvecklat verksamheten sedan förra gången. – Vi har bland annat flyttat till större lokaler, vi har tillstånd från IVO för att erbjuda gruppbehandling, vi erbjuder sysselsättning för våra klienter och viktigast av allt är att vårt team fortsatt håller samma höga kvalité genom dessa förändringar och att våra klienter kan erbjudas fler möjligheter. Vad tror du det beror på att ni får så höga betyg? – Jag skulle nog säga att det är för att vi arbetar väldigt nära våra klienter och ett lösningsfokus som nog är väldigt unikt. Vi skapar mycket möjligheter vilket ger klienten hopp och tro på sig själva och en bättre framtid, säger Simon Larsson. På ssil.se kan du läsa mer om Kvalitetsindex.

Marlene och Christel från R3start. ​​

Topplista hösten 2026 SSIL Kvalitetsindex 1. R3start Växjö 2. Sunnebogården (delad plats) 2. Norrlands Vita Villa AB (delad plats) 2. Dalaidyllen (delad plats) 5. Schedevi Öst HVB (delad plats) 5. Villa Vägen Ut Kooperativen Villa Karin (delad plats) 7. Villa Vägen Ut Kooperativen Villa Revansch (delad plats) 7. Min Framtid AB (delad plats) 7. Röingegården (delad plats) 7. Östergötlands Stadsmission HVB för kvinnor (delad plats)

S

TO CK

HOL M

L E JONG

PE N P RU

S

Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.

Ö

DE

RMANL AN

D

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

PÅ PLATS HOS OSS MEDICINSKT TEAM & INTEGRERAD DBT

För rätten

rätten För rätten tillFör en trygg framtid utan hot och våld tillen en trygg framtid till trygg framtid utanhot hot och utan ochvåld våld

Särskild kompetens finns för behandling avseende Suicidalt agerande Ätstörningar Trauma och komplex PTSD

VERKSAMMA SEDAN 2013

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

VERKSAMMA SEDAN 2013

VERKSAMMA SEDAN 2013 010-333 17 00 | placering@omsorgskyddsakerhet.se www.omsorgskyddsakerhet.se

Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se

EVENT & UTBILDNING

Hemlikt. ​ Gustafsbergs Gård. ​

Jättefin lokal! ​

Maskrosröst. ​

Ta chansen! Rosenbergs Gård HVB. ​

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Dalaidyllen. ​

Fullspäckad dag som gav energi Den 1 oktober hölls HVB-/Familjehemsdagen i Göteborg som HVBGuiden arrangerade. En kostnadsfri kunskaps- och inspirationsdag med möjlighet till kompetensutveckling och att knyta värdefulla kontakter. TEXT JENNY FORS FOTO PIA LUNDSTRÖM

38 | www.ssil.se

Bland dagens föreläsare fanns Josefina Johannisson, med egen erfarenhet av relationsvåld som slutade i mord, då hennes pappa mördade mamma. Det har hon skrivit om i boken ”Mona – En mamma, ett mord och en dotter”. På temat kvinnors roller och utsatthet på drogcener och i kriminella miljöer fö-

Humana. ​

Härlig stämning hos Supporta Omsorg. ​ Novelia. ​

Finjagården. ​

Digital Step. ​

Kurera. ​

Öppna Hem. ​

reläste Torkel Richert, drogforskare och docent i socialt arbete. Natalie Klockars, avhoppare, föreläsare och författare till boken ”Prinsessan på höjden” berättade om hur det är att vara tjej i den kriminella världen.

relationer, masskjutningar, misshandel på gatan, kriminella uppgörelser eller våld i skolan – är det oftast en man bakom våldet.

HON VÄXTE UPP i en stökig och otrygg hemmiljö, präglad av kriminalitet och missbruk, vilket ledde till att hon placerades i fosterhem. I tonåren drogs Natalie sedan själv in i kriminaliteten och började sälja droger. Hon har upplevt gängkriget och våldet på nära håll och menar att det är ren tur att hon lever idag. Oavsett om det handlar om våld i nära

ANDREAS CARLIN, verksamhetsut-

vecklare och kurator på organisationen MÄN, gick i sin föreläsning igenom våldets mekanismer och hur vi kan förebygga att våld utövas. Han gav också konkreta verktyg på hur vi kan prata och bemöta de killar/män som utövar våld i sina relationer. Missa inte artikeln om MÄN på sidorna 42-45.

Västerbo Social Omsorg och HVB Framtiden (föräldraledig).​

www.ssil.se | 39

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN AGILT SKYDD SVERIGE AB

Hur tänker en verksamhetschef för skyddat boende? Tobias Karlsson, verksamhetschef på Agilt Skydd, om vad som krävs för att leda arbetet med några av samhällets mest komplexa placeringar.

Vad går egentligen genom huvudet på den som ansvarar för ett skyddat boende? Tobias Karlsson, verksamhetschef på Agilt Skydd, har suttit på båda sidor av bordet, som handläggare inom socialtjänsten och som ansvarig för kvalificerat säkerhetsarbete. Här berättar han hur han resonerar kring risk, struktur och människorna det handlar om.

"Ett skyddat boende får aldrig bara vara en adress. Det måste finnas

analys, struktur och en plan för vad placeringen ska leda till." TOBIAS KARLSSON, VERKSAMHETSCHEF

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN AGILT SKYDD SVERIGE AB

010-173 17 03

TOBIAS KARLSSON - VERKSAMHETSCHEF, AGILT SKYDD

SÅ TÄNKER HAN KRING BÅDA SIDOR AV BORDET

HANS SVAR PÅ KOMPLEXITETEN: INGA STANDARDMALLAR

Tobias är socionom i grunden med mångårig erfarenhet från socialtjänsten och som

En och samma individ kan bära på en skarp hotbild, trauma, missbruk och psykisk ohälsa samtidigt. I hedersärenden kan hotbilden till exempel sträcka sig över flera i ett släktnätverk eller ta sig uttryck i självmedicinering för att orka med vardagen, det är verkligheten som formar hur Tobias väljer att arbeta.

säkerhetssamordnare inom skyddat boende, en bakgrund som ger honom en ovanligt tydlig bild av handläggarnas vardag.

"Handläggaren ska inte behöva jaga information, jag vill att man ska veta vem som har ansvaret, kunna få raka besked och känna att vi har kontroll på ärendet."

"Det krävs strukturerade bedömningsinstrument

som FREDA, SARA V3 och PATRIARK V2, men

framför allt erfaren personal som kan göra professionella bedömningar när verkligheten inte följer manualen."

VAD HAN VILL ATT AGILT SKYDD SKA VARA KÄNT FÖR Ambitionen sträcker sig längre än till enskilda placeringar. Tobias vill att förtroendet för Agilt Skydd ska bygga på kompetens i de mest komplexa ärendena.

"Jag vill att man om några år ska tänka: 'det här är ett svårt ärende, men Agilt Skydd kommer förstå problematiken och ta ansvar för processen.' Jag vill att vi ska vara kända för hög kompetens inom säkerhet, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och komplexa skyddsärenden, men också för att vi är enkla att samarbeta med."

"Ett skyddat boende får aldrig bara vara en adress." VERKSAMHETSCHEF TOBIAS KARLSSON

TOBIAS KARLSSON Verksamhetschef, Agilt Skydd Socionom med mångårig erfarenhet från socialtjänsten och skyddat boende. Arbetar med våld i nära relation, hedersrelaterat våld och avhoppare, senast som säkerhetssamordnare med ansvar för riskbedömningar.

010-173 17 03 • info@agiltskydd.se • www.agiltskydd.se

Adam Wassrin och Mattias Stenlund tycker att det är viktigt att ifrågasätta destruktiva normer. ​​

Snäva mansroller skadar samhället 42 | www.ssil.se

MÄN är en medlemsrörelse för de som på olika sätt vill engagera sig för jämställdhet och mot våldet i samhället. Rörelsen startade under Rädda Barnens paraply 1993 under Balkankriget, som en reaktion mot mäns våld mot kvinnor och barn och det sexuella våldet i krigföringen. Organisation har sedan slutet av 90-talet stått på egna ben och har för tillfället runt 2000 medlemmar. – Vi måste peka och peta på det som är skadlig maskulinitet, säger Mattias Stenlund, verksamhetsansvarig i Stockholm. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO ​​

MÄN har 22 lokala grupper runtom i Sverige som på olika sätt arbetar våldsförebyggande. Mattias Stenlund har varit engagerad sedan hösten 2017, först ideellt och sedan 2020 som verksamhetsansvarig på kansliet i Stockholm. Han berättar om sin väg in i organisationen. – Efter bygglinjen på gymnasiet jobbade jag som snickare i fem år. Jag älskade yrket men tyckte att det fanns en snäv ram vad gäller maskuliniteten. Jag var på ett sätt när jag var med en enskild kollega och på ett annat sätt med kollegor i grupp. Det var som att man gick in i en roll och ett spel i fikarummet och det skavde, säger han. Det var mitt under det brinnande #metoo, som han kom i kontakt med MÄN och han kände direkt att han hittat rätt. – Då bodde jag i Uppsala och ville kanalisera mitt engagemang. Jag såg att nära personer delade upplevelser av utsatthet och märkte att många reagerade, som jag, med frustration och ville göra något. Det finns ett tydligt före och efter #metoo, även vad gäller medlemsantalet hos MÄN. Mattias började se på sig själv på ett nytt sätt, på sin uppväxt och hur han var som man. – Jag funderade på hur jag kunde bli

bättre framöver och även stötta och hjälpa andra till förändring. MÄN arbetar efter parollen att man måste vara öppen för att folk som vill engagera sig kommer in med vitt skilda bagage; en del har varit utsatta för våld medan andra har varit våldsutövare. Vi måste ha en hård och vass blick på strukturer i samhället, men alltid vara mjuka och välkomnade mot individen som vill engagera sig hos oss, menar han. FRÅGORNA VAR DÅ och är än idag vad det är i maskuliniteten som är destruktivt och utifrån det stötta andra för att de inte ska hamna i negativa mönster. En annan grundpelare är att du inte behöver vara inuti en ram om hur du ska vara som man. – Det finns så många gamla beskrivningar om hur du ska vara som man. Du ska vara stark och kunna försvara dig och din heder och inte visa känslor. Hos oss diskuterar vi mycket om vad begreppet man betyder för var och en. Vi behöver också peka och peta på det som är skadligt, både för dig själv och för andra. Den amerikanska sociologen Michael Messner formulerade år 2000 modellen som beskriver mäns olika förhållningssätt till jämställdhet och maskulinitet

utifrån tre hörn: hur män kollektivt gynnas av samhällsstrukturer, hur patriarkala strukturer och snäva mansroller även skadar män (psykisk ohälsa och suicid) och hur faktorer som klass, sexualitet och etnicitet skapar interna makthierarkier bland män. MÄN använder sig av Messners triangel (the triangle of the politics of masculinities) för ett mer balanserat arbete. INOM MÄN FINNS, förutom de lokala orga-

nisationerna, ett kansli, stödchatt och samtalsmottagning där man kan prata

www.ssil.se | 43

»Hos oss diskuterar vi mycket om vad begreppet man betyder för var och en« ​

med en kurator eller en socionom, både om man varit utsatt för våld eller själv utövat våld. De som arbetar ideellt med chatten får en utbildning av organisatio– Att förstå att den här organisationen nen. ens finns var stort. Sedan har jag fått en – Vår stödchatt, som är anonym, rikförståelse för hur sammanvävda maskutar sig specifikt till alla som identifielinitetsnormer och våldet i samhället är. rar sig som kille och är 10-25 år gamla. Och att det finns konkreta metoder för Ibland har vi fokusområden som basehur man kan jobba våldsförebyggande. ras på vad som för tillfället lyfts i media. Man får liksom nya glasögon på sig, som Många unga killar skriver även för att få gör att man lättare identifierar våld allmän guidning i livet. Även om runt omkring sig, menar han. MÄN riktar sig till killar och män är alla, som ser kopplingen mellan destruktiva ADAM WASSRIN HAR arbetat maskulinitetsnormer och på MÄN sedan 2016 och våldet i samhället, välär metodutvecklare och komna till oss, säger han. utbildare på MÄN. Han Mattias, som själv blev utvecklar framför allt mepappa för ett år sedan, håltoder och utbildningsmaler i pappagrupper där papterial inom våldsprevention, por möts för att dela tankar men utbildar och processleder Adam och erfarenheter. också yrkesverksamma. Wassrin. – Det är väldigt givande att pra– En stor del av mitt arbete ta med andra pappor och höra vilhandlar om MVP (Mentors in Vika frågor de sliter med i sin vardag och olence Prevention) och om att utveckla man delar många bra tips. Det är tydligt metoder som är kunskapsbaserade och att man tar in hur omvärlden ser ut för ligger nära forskningen, men samtidigt ens barns framtid och det kan leda till att fungerar i praktiken. man vill vara mer engagerad. Adam har en bakgrund som SO-läHan menar att han efter nästan tio år rare och har haft stort fokus på värdesom aktiv genomgått en stor personlig grundsfrågor. Innan dess har han arbetat resa. med barn och unga i olika verksamheter,

44 | www.ssil.se

bland annat på aktivitetshus, och varit engagerad som innebandy- och kampsportstränare. – Den röda tråden har egentligen varit mötet med barn och unga i olika sammanhang. MÄN ERBJUDER BÅDE längre metodutbildningar, kortare utbildningar och föreläsningar. Gemensamt för dem alla är fokus på våldsprevention, killar och män och på att förändra destruktiva maskulinitetsnormer som ökar risken för våld. – Det handlar alltså om att förebygga mäns våld mot kvinnor, men också killars och mäns våld mot andra killar och män. För kommuner som vill utveckla sitt våldsförebyggande arbete på en övergripande nivå erbjuder de en processledarutbildning. – Där får deltagarna stöd i att bygga upp och leda ett långsiktigt och systematiskt arbete, från förankring och planering till genomförande och uppföljning. Mentors in Violence Prevention är ett våldsförebyggande program för skola, fritidsverksamhet och arbetsplatser. Där arbetar man bland annat med att synlig-

Organisationen arbetar på olika sätt mot mäns våld i samhället. ​​

»Det är väldigt givande att prata med andra pappor och höra vilka frågor de sliter med i sin vardag« ​

göra olika former av våld, förändra destruktiva maskulinitetsnormer och stärka åskådare att ingripa mot våld. – Det ingår också implementeringsstöd, bland annat genom att utbilda personer som kan leda arbetet lokalt. MVP Arbetsplats är särskilt anpassat för att stötta företag och organisationer att förebygga trakasserier och skapa en trygg arbetsplatskultur. Det knyter an till arbetsgivaransvaret och ger verktyg både för att arbeta förebyggande och för att agera när något har hänt, förklarar Adam. MACHOFABRIKEN ÄR ETT våldspreventivt lågtröskelmaterial som MÄN äger tillsammans med kvinnojoursorganisationen Unizon och som riktar sig till verksamheter som möter unga. – Materialet går att köpa in och börja

håller över tid. använda direkt utan krav Adam berättar att det på utbildning, men vi erhänder mycket just nu bjuder också utbildning för inom MÄN. den som vill ha mer stöd. Ut– Vi kommer snart att kunna över våra metodutbildningar Mattias erbjuda MVP Skola för förskogår det att boka oss för kortare Stenlund. leklass och lågstadiet. Det gör utbildningar och inspirationsvi genom att digitalisera den så föreläsningar inom exempelvis kallade Vänskapsverkstan, ett fantastiskt våldsprevention, maskulinitetsnormer, metodmaterial som MÄN Göteborg har samtal med unga om våld, porr och samtagit fram och som målgruppsanpassats. tycke och jämställt föräldraskap. Både Mattias och Adam är hoppfulla Intresset för utbildningarna är stort inför framtiden, även om det ibland är menar Adam, framför allt för konkreta trögt och att det inte alltid går att se diverktyg för att kunna arbeta kunskapsrekta resultat av arbetet. baserat och långsiktigt. – Mycket beror på hur debatten ser – Till exempel används MVP-prout, vilken typ av våld som är i fokus, men grammen i över 60 kommuner idag. våldsfrågan är ju alltid aktuell. Vi vill ockMånga verksamheter har redan ett stort så ha många fler medlemmar, så en stor engagemang i frågorna, men behöver del av arbetet går till att jobba för en starstöd i hur man går från ambition till ett kare medlemsrörelse, säger Mattias. systematiskt förebyggande arbete som

Fakta: MÄN MÄN är en rörelse mot mäns våld. De stöttar killar, stärker pappor och driver våldsförebyggande arbete i hela Sverige. Manliga nätverket fanns under Rädda barnens paraply fram till 1999. I samband med att Rädda Barnen gjorde en omorganisation bestämde sig nätverket för att bli en egen organisation med demokratisk struktur och möjlighet att kommunicera med en gemensam röst. Organisationen gick under namnet Manliga nätverket fram till 2006, då man bytte namn till Män för jämställdhet. När en ny grafisk profil togs fram 2016 valde man att profilera sig som organisationen MÄN, men behöll Män för jämställdhet som det formella namnet. MÄN har i dagsläget runt 2000 medlemmar. mfj.se

www.ssil.se | 45

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Fyra av fem får avslag på LSS-bostad – det är ett lotteri En ny rapport från Riksförbundet FUB visar att rätten till en egen bostad för personer med intellektuell funktionsnedsättning, Downs syndrom och autism i praktiken har blivit ett lotteri. I Borås fick 78 procent av alla som sökte LSS-bostad avslag under 2025. I Malmö 68 procent. Samtidigt tvingas de som väl får ett boende ofta leva med beslut som kan omprövas efter bara sex månader. Rätten till en bostad enligt LSS är lagstadgad. Den som söker gör det för att man har ett verkligt behov. Ändå varierar avslagsandelen mellan svenska kommuner från 5 till 78 procent visar FUB:s kartläggning i rapporten “LSS-lotteriet”. En siffra som i stället borde vara nära 0% i och med den lagstadgade rättigheten. – Det här handlar inte om siffror. Det handlar om Simon och Hanna, som båda har Downs syndrom och en intellektuell funktionsnedsättning, och vill flytta hemifrån. De fick avslag och bor fortfarande kvar hos sina föräldrar. Dessutom varierar besluten beroende på var i landet du bor. Geografi snarare än faktiska behov avgör idag om du får flytta hemifrån eller inte. Så ska en rättighetslag inte fungera, säger Anders Lago, förbundsordförande för Riksförbundet FUB. Även de som beviljas en bostad riskerar att leva i ständig ovisshet. I Stockholms stad var 94 procent av besluten om bostad med särskild service tidsbegränsade under 2025. Trots att intellektuell funktionsnedsättning inte är något som förändras eller förbättras över tid.

Äldre män pratar inte om psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är inte en naturlig del av åldrandet. Ändå finns föreställningar om att psykisk ohälsa är något man får acceptera när man blir äldre. Dessutom uppmärksammas inte alltid symtom på psykisk ohälsa och för äldre män kan tystnaden kring hur man mår vara särskilt svår att bryta. En som har valt att bryta tystnaden är Ulf Carlberg, äldreambassadör för organisationen Hjärnkoll. – Många äldre män har lärt sig att inte prata om hur de mår. Genom våra äldreambassadörer och samtalsgrupper vill vi bidra till att bryta den tystnaden, säger Maria Sundström, verksamhetschef Riksförbundet Hjärnkoll.

46 | www.ssil.se

Digitalt våld i ungas relationer Den digitala världen är en självklar del av ungas vardag och spelar en viktig roll i relationer, gemenskap och identitet, men den har också sina baksidor. När en allt större del av ungas liv utspelar sig digitalt, gör även våld i ungas relationer det. Mobilen och andra digitala plattformar kan då bli ett verktyg för kontroll, övervakning och kränkningar. Fredens Hus och Uppsala Kvinnojour inom projektet Ctrl arrangerar en konferens om digitalt våld i ungas relationer den 25 november 2026, 09:00 – 16:30. Under konferensen får du kunskap om hur digitalt våld kan ta sig uttryck i ungas relationer, fördjupa dig i digital säkerhet och rättsliga perspektiv samt ta del av erfarenheter och kunskap från forskare och yrkesverksamma. Konferensen riktar sig till dig som möter unga inom exempelvis skola, socialtjänst, elevhälsa, civilsamhälle eller andra stödjande verksamheter. Konferensen är kostnadsfri och hålls i Uppsala.

78 Antal procent som fick avslag på LSS-bostad i Borås 2025

Inagården är ett omsorgsföretag för vuxna personer som är i behov av kvalificerad omvårdnad eller behandling. Vi har lång erfarenhet av att erbjuda individanpassade helhetslösningar med boende och daglig verksamhet eller daglig sysselsättning.

Måviken Stöd & Utbildning

DIGITALA UTBILDNINGAR OCH KURSER Säbo

Kunskap, verktyg och stöd som gör skillnad i yrket – och i livet. Arbeta mer strukturerat – med tydliga arbetssätt och skillnad för dem du möter.

Korttidsboende & Säbo

12

HVB & LSS

UTBILDNING I 12 – STEGSBEHANDLING MMP-12® – Måvikens metodprogram för tolvstegsbehandling

Strukturerad genomförandehandbok – från planering till avslut, dokumentation och uppföljning

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56

Behandling 1-12 med tydliga mål, arbetssätt och uppgifter Färdiga teman och sessioner – direkt användbara i behandling Kommunikationsguide – för ett respektfullt och effektivt bemötande

Just nu 12 000 kr Ordinarie pris 15 000 kr

Digital materialbank – mallar, övningar, guider och stöddokument Stöd för utvärdering och uppföljning – gör resultatet synligt Allt du behöver för att bygga en behandling från början till slut

ATT VARA NÄRA ETT BEROENDE Stöd och kunskap för dig som är nära någon med beroende 3 digitala gruppträffar i realtid Kunskap, igenkänning och konkreta verktyg Minskad skuld oro, och maktlöshet Praktiska strategier i vardagen

Just nu 750 kr Ordinarie pris 1 500 kr

Träffa andra i liknande situation Tryggt, konkret och hoppfullt

STRUKTUR | VERKTYG | STÖD KOSTNADSFRITT INLEDANDE SAMTAL Vi hjälper er att hitta rätt väg framåt

LÄS MER & ANMÄL DIG Maviken.nu utbildning@maviken.nu 0613-211 67

Tillsammans gör vi skillnad

Qrut står på utsatta mammors sida Qrut är en ideell förening som hjälper utsatta mammor som har blivit ifrågasatta i sin föräldraroll på grund av missbruk, kriminalitet och våld. Med barnets bästa i fokus bygger man broar till myndigheter och underlättar i kontakten med socialtjänst, polis, beroendevård och kriminalvård. TEXT JENNY FORS FOTO QRUT OCH GETTY IMAGES

Kombinationen av beroende, kriminalitet och våldsutsatthet gör det extra svårt för kvinnor att bryta det destruktiva mönstret utan specialiserat samhällsstöd. – De har som regel ett väldigt stort myndighetsförakt. De har dåliga erfarenheter sedan tidigare och upplever till exempel att de inte har blivit lyssnade på. Vi hjälper till att skapa insikt och förståelse för att få till ett fungerade samarbete, säger Mona Lillkåll Kassarp, verksamhetschef på Qrut. Hon berättar att Qrut jobbar i fyra verksamhetsområden; individuella stödsamtal för att stärka föräldrarollen, medföljande stöd i kontakt med myndigheter, gemensamma aktiviteter där man kan få hjälp att knyta nya, sunda relationer och stöttar vid umgänge och hemtagningar av placerade barn. – Ibland kan det vara svårt att ordna umgänge för dessa kvinnor på grund av våldsutsatthet och risk för återfall eller andra otrygga förutsättningar. Vi kan vara med som stöd vid umgängen och har en lokal för det. Mona Lillkåll Kassarp är kriminolog i botten med lång erfarenhet från arbete med missbruk och kriminalitet hos kvinnor. Qrut kan nå de mammor som skulle

48 | www.ssil.se

behöva stöd för att bryta flera generationer av dysfunktionellt beteende. – Även om hon kanske inte klarar av att vara mamma på heltid och barnet växer upp i ett familjehem så är mamma ändå mamma. Det är viktigt för barnet att samhället har gjort något för att hjälpa. När de här mammorna blir kal�lade till ett möte på soc. så är det stor risk att de inte dyker upp. Personal från Qrut följer med och möjliggör att inbokade möten faktiskt blir av. Nathalie Svensson är en gammal Qrut-mamma, men nu jobbar hon på Qrut. – Det är fantastiskt värdefullt att det finns personal här som kan säga att de vet precis hur det är, för det kan inte jag, säger Mona. – Jag har haft ett väldigt stort myndighetsförakt. Jag hatade polisen. Jag vet inte hur många gånger jag har hamnat i bråk med polisen, säger Nathalie. NATHALIE BERÄTTAR ATT hon själv blev placerad och att hon har fem generationer av missbruk bakom sig på både mammas och pappas sida. När hon kom till Qrut fick hon i en samtalsgrupp träffa en polis vid flera tillfällen. – Först fick vi berätta om våra värsta

erfarenheter av polisen. Jag berättade bland annat när jag tillsammans med några andra var på en för polisen känd plats. Då kom plötsligt tre polisbilar inkörandes på rad i mörkret och ställde sig med sina bländande strålkastare rakt mot oss. ”Det är polisen, släpp det du har i händerna”, ropade de. Jag hade ett tillhygge i handen. ”Lägg dig ner”, ropade de och jag vägrade, jag bara backade några steg. De hotade med att skjuta och jag visste inte att de hade elchock-vapen, så när de sköt så trodde jag att det var med en riktig pistol, sedan sköt de två skott till när jag låg ned och skakade. Då skrek

Missa inte! Mona föreläser den 5 november i Karlstad

Qrut kan vara med som stöd till mammor som behöver en trygg plats för umgänge. Foto: Getty Images ​​

folk som redan var gripna att de skulle sluta för att inte ha ihjäl mig. DET VAR LÄKANDE på något sätt att få berätta

det här för en polis i en trygg miljö. Även om det inte var han personligen som var ansvarig kunde han på ett sätt ta ansvar för polisen som myndighet. Sedan var det polisens tur att berätta om sina värsta erfarenheter. – Han berättade hur det kunde se ut för honom, allt som de behöver möta och hur de måste tänka för att sätta säkerheten främst. Alltså jag hade aldrig ens tänkt på att det finns en männ-

iska bakom uniformen. Där fick jag mig en ordentlig tankeställare och började rannsaka mig själv, att jag behöver ta ansvar för mina handlingar, säger Nathalie. – Det här föraktet för myndigheter som Qrut-mammorna har, det smittar ju av sig på deras barn. Jag skojade lite med Nathalie och frågade om hon någon gång hade köpt en polisbil till sin son. Hon skulle aldrig ens komma på tanken. Att man skulle akta sig för polisen, det var knappast någon ovanlig sak för en Qrut-mamma att säga lite halvt på skämt till sina barn. – För mig tog det väldigt lång tid att

vända mitt synsätt. Men nu har jag till och med kramat en polis, eller två faktiskt, säger hon och skrattar. Det syns att de trivs tillsammans, men det har varit en lång och jobbig resa för Nathalie och såklart för alla andra gamla och nya Qrut-mammor. – Vi har hjälpt ungefär 500 mammor nu. Det känns att vi gör ett bra jobb som brobyggare och vi har ett bra samarbete med socialtjänsten. I början kanske mamman tänker att alla är emot en, att den där handläggaren på soc. bara vill krossa en. Då kan jag förklara att den där handläggaren säkert också tycker att det

www.ssil.se | 49

är svårt att leverera ett tufft beslut. För att hålla ihop kanske man sätter på sig en extra hård mask och det kan uppfattas som kritiskt. Vi förbereder klienten inför mötet med socialtjänsten så att man får ner stressen, får fram sina viktigaste frågor och är med på vad som kommer att hända härnäst, berättar Mona. QRUT ÄR MED och skapar en bättre maktba-

lans och säkerställer att kvinnan har förstått vad som blev bestämt och vad hon förväntas göra till nästa möte. – Den rädsla som de här mammorna känner gör att de ibland inte kommer ihåg vad som sas på mötet eller att våra uppfattningar skiljer sig åt. De kanske uppfattar beröm som kritik eller sarkasm. Därför är det bra att vi går igenom mötet i lugn och ro. Sedan kan vi hjälpa till med det praktiska som ska göras. Ibland ringer de efter några dagar och är upprörda eller undrar över något. Då är det bättre att de ringer till Qrut än till socialtjänsten. Nathalie, som själv har gjort hela resan, kan förstå vad socialtjänsten säger mellan raderna och visa vägen till att vända sitt liv i positiv riktning. – Det är svårt att erkänna sina misstag. Men den som dömer hårdast är en själv. När de kommer hit känns allt nattsvart, men jag är beviset på att det är möjligt, säger Nathalie.

MONA KÄNNER STARKT för alla Qrut-mammor. Viljan att hjälpa kommer faktiskt från en egen smärtsam upplevelse. – Pappan till min son hade tidigare haft ett missbruk när vi träffades och han visste att om han skulle trilla dit igen så var han inte välkommen hem. Det blev så att han tog ett återfall och försvann i några dagar. Då sa jag till förskolan att om han skulle komma och vilja hämta sonen så skulle de ringa mig. De gjorde en orosanmälan, som man ska göra. Socialen kontaktade mig och jag försökte berätta hur det låg till, jag tyckte att jag hade gjort allting rätt men de ville omhänderta vår son på grund av pappans återfall (trots att pappa inte ens bodde hemma då). Nu blev det inte så, men där och då kände jag mig fruktansvärt rädd. Jag hade jobbat med missbruk och kriminalitet i många år och var ut-

50 | www.ssil.se

Nathalie Svensson är en gammal Qrut-mamma, som nu jobbar på Qrut tillsammans med verksamhetschef Mona Lillkåll Kassarp. Foto: Qrut ​​

»Jag skojade lite med Nathalie och frågade om hon någon gång hade köpt en polisbil till sin son« ​ bildad kriminolog, jag visste mina rättigheter och mitt barns rättigheter. Jag hade aldrig varit utsatt för våld eller haft problem med psykisk ohälsa. Jag kunde inte låta bli att tänka hur det här skulle vara för någon av mina klienter. Hur skulle de känna sig i den här situationen när jag kände mig så här maktlös? HON BESTÄMDE SIG att någon gång jobba med de mest utsatta för att de skulle få stöd i en sådan situation. Men ingen annan trodde på idén så det blev att hon först jobbade med fängslade kvinnor i både Uganda och England innan tiden var mogen. Qrut står för Qvinnors rättigheter utan tvång och finns i Stockholm. För mammor bosatta utanför Stockholms län erbjuds stöd digitalt. Nathalie hade förlorat sin son, som blivit placerat i familjehem, när hon fick telefonnumret till Qrut i sin hand. – Jag kände Mona sedan hon hade jobbat på Kriminalvården, men det dröjde ändå två år innan jag vågade ringa. Hon fick hjälp att bygga upp sitt liv, att genomgå behandling för sitt miss-

bruk och sitt kriminella beteende samt fick stöd att ha umgänge med sin son i en lugn miljö. – Sedan ville jag jobba som volontär, fick praktik här och nu är jag anställd. Min son har jag varannan vecka, säger Nathalie och skiner som en sol. – Vi såg potential i Nathalie, men vi har skyndat långsamt. Det är bra. Man behöver först läka sig själv. Jag brukar säga att man behöver en lång landningsbana, att leva Svenssonliv och få distans till sitt förflutna. När det blir dags för ett barn att återvända hem efter en placering behövs i regel extra mycket stöd. – Det är inte bara glädje att få hem sitt barn, oftast kan det vara den absolut jobbigaste perioden för både mamman och barnet. De har varit ifrån varandra, barnet bär på mycket ilska av att mamman valde alkoholen, knarket och kriminaliteten främst. Då är det vanligt att testa gränserna för att se om hon står kvar. Mamman kan känna sig uppgiven och vilja ge upp. Då är det skönt att kunna ringa oss på Qrut, avslutar Mona Lillkåll Kassarp.

Framtiden börjar med ett steg Vi på Framtiden HVB vill skapa ett hem där ungdomar känner sig trygga, sedda och välkomna. Tillsammans skapar vi en bättre Framtid Kontakta oss: 073-700 03 93 info@framtidenab.se | framtidenab.se

Behandling på Riktigt Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter. Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år. För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

LÖRDAG 21 NOVEMBER Stockholm Kulturhuset Sergels Torg

Familjehemsdagen 2026 Vill du träffa nuvarande och framtidens familjehem, boka din plats som utställare. Läs mer och anmäl dig på familjehemsdagen.se

För pojkar och flickor 9-13 år • Individanpassade insatser • Traumamedvetet förhållningssätt • Omsorg - Trygghet - Delaktighet 0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Diosentics monter på Socialchefsdagarna i Göteborg. Foto: Diosentic ​​

Ett tydligt förändringstryck Reflektion från SOCIALCHEFSDAGARNA 2026 Diosentic Systems deltog på Socialchefsdagarna tillsammans med SSIL och Atea. I montern handlade diskussionerna ofta om placeringar av barn, unga och vuxna – och framför allt om hur svårt det fortfarande kan vara att få en samlad bild av ekonomi, avtal, uppföljning och prognos. Svensk socialtjänst hanterar varje år stora placeringskostnader. Ändå bygger uppföljning, prognoser och ekonomisk kontroll i många kommuner fortfarande på manuella Excelark. På Socialchefsdagarna 2026 i Göteborg blev det tydligt att frågan om Thomas en mer sammanhållen placeKylander.

52 | www.ssil.se

ringsprocess står högt på dagordningen. – Det är inte ovanligt att placeringsekonomin hanteras i omfattande kalkylblad. Där sammanställs kostnader, prognoser och förändringar över tid. När en placering förlängs, avslutas, byter pris eller förändras på annat sätt måste informationen uppdateras manuellt, säger Thomas Kylander, vd på Diosentic. Han menar att socialtjänstens placeringsarbete inte alltid finns samlad på ett sätt som gör den enkel att använda. I många kommuner är placeringsprocessen uppdelad mellan flera system och organisatoriska funktioner. – Handläggaren arbetar med individen och själva placeringen. Administrativa funktioner hanterar avtal och dokumentation. Ekonomer följer kostnader. Controllers arbetar med prognoser. Chefer behöver sedan få en samlad bild. Problemet uppstår när varje del bygger sin egen version av samma verklighet. En

placering kan alltså vara korrekt registrerad i ett verksamhetssystem samtidigt som den ekonomiska prognosen bygger på ett separat kalkylblad som ännu inte hunnit uppdateras. EN ÅTERKOMMANDE REFLEKTION under Socialchefsdagarna var därför att nästa steg inte nödvändigtvis är fler digitala verktyg. Utmaningen är att få de digitala delarna att hänga ihop. Dioevidence™ är byggt för att samla hela processen i ett sammanhängande digitalt flöde – från avtal till aktiv placering, uppföljning, ekonomi, prognos och avslut eller förlängning. – När en placering förlängs, avslutas eller förändras kan det också få genomslag i den ekonomiska bilden direkt. Det minskar behovet av manuella avstämningar och ger bättre förutsättningar för en prognos som faktiskt speglar verkligheten, avslutar Thomas Kylander.

Vi erbjuder en lugn & trygg miljö för kvinnor med eller utan medföljande barn. Vi tar emot placeringar från hela Sverige och hjälper till med trygg hämtning. Alla husdjur är tillåtna

Vi har giltigt IVO-tillstånd info@dalsjogarden.se, 010-300 12 23 www.dalsjogarden.se

En chans för familjen GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser. Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

- Vägen till nytt liv

Kunskapsbaserad omsorg som gör verklig skillnad HVB och stödboende för barn, unga och vuxna.

Vi har sedan starten 1988 bedrivit en komplett vårdkedja baserad på professionell missbruksbehandling med 12-stegs-programmet som grund. Vi har ramavtal med alla Sveriges kommuner, kriminalvård, regioner och arbetsgivare, och tar emot placeringar från hela landet.

Sveriges närmsta behandlingshem!

Utbildning, handledning och konsultstöd. För platsförfrågan kontakta oss på 0650–320 40 010-707 97 42 info@evidraomsorg.se

Läs mer på evidraomsorg.se

info@lindalen.com eller www.lindalen.com

Sveriges största placeringsservice Snabbt enkelt och kostnadsfritt! FÖRFRÅGAN I Placeringsservice kan du på bara några minuter lämna en kvalificerad förfrågan. När du lägger en förfrågan väljer du själv vilken kontaktinformation du vill dela med dig av. MATCHNING Din förfrågan går direkt ut till landets största register av boende- och behandlingshem som kan ta emot placeringar, däribland ramavtalsleverantörer. SVAR Du får samma dag en lista på relevanta alternativ, eventuella ramavtal samt leverantörens referenser från tidigare uppdrag, och kan direkt börja chatta.

Lämna din placeringsförfrågan på socio.ssil.se

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Telefon: 070 – 82 67 962 E-mail: info@satinab.se

Vi har IVO-tillstånd

på uppdrag på uppdrag av flickor av flickor

www.allafamiljehem.se

Bli Flickafadder på Bli plansverige.org Flickafadder på plansverige.org

Flickor tillhör den grupp i världen har allra Flickor tillhör som den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Derasoch möjligheter minst makt inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Justpå därför är det Just därför är det av bristen jämställdhet. så viktigt för oss att alltid göra för flickor så viktigt oss delaktiga att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors likaarbete villkor.för Tillsammans i vårt flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster ser vifår till höras. att flickors röster får höras.

Du som arbetar på kommun eller konsulentverksamhet – kontakta mig

Lennart Eskilsson | lennart@allafamiljehem.se | 070-245 86 78

alla flickor föds en röst. alla med flickor föds med en röst. vi ser till attviden serfår tillhöras. att den får höras. Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996

SecuraNova journalsystem underlättar

• • • • • • • • • •

Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering Systematisk bedömning med skattningsinstrument Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet Rapportering till uppdragsgivare spar tid med AI-stöd

Öka effektiviteten med funktioner som: • Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling • Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag • Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel • Digital delegering av HSL-uppgifter samt vårdplan • Rapportverktyg med stöd av AI som ger stora tidsvinster • Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg • Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex • Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering • Stöder lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning • Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper • Stöd för att hålla reda på hjälpmedel

Läs mer på https://securanova.se

.tsör ne dem sdöf rokcilf alla .saröh råf ned tta llit res iv

Unik tjänst för dig som söker eller erbjuder att bli familjehem, jourhem eller kontaktfamilj.

Bli Flickafadder på plansverige.org Bli Flickafadder på plansverige.org

på uppdrag på uppdrag av flickor av flickor

arlla rah mos nedlräv i ppurg ned röhllit rokcilF retehgiljöm sareD .ednatylfni hco tkam tsnim negilgad sasnärgeb adröh retsör anis arög tta ted rä röfräd tsuJ .tehdllätsmäj åp netsirb va agitkaled rokcilf arög ditlla tta sso röf tgitkiv ås snammaslliT .roklliv akil srokcilf röf etebra t råv i .saröh råf retsör srokcilf tta llit iv res

den grupp i världen somallra har allra FlickorFlickor tillhör tillhör den grupp i världen som har minst makt och inflytande. Tillsammans minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi ser vi att flickors får höras. till att till flickors rösterröster får höras.

gro.egirevsnalp åp reddafakcilF ilB

flickor en röst. allaalla flickor födsföds medmed en röst. vi ser höras. vi ser tilltill att att denden får får höras.

Behandling på Riktigt gardppu åp rokcilf va

på uppdrag av flickor

Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet.

036-550 40 00 072-853 04 21 info@securanova. se

STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.

STÖD FÖR EGENKONTROLL Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.

FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter. Stöder dokumentation för familjehem och placerade.

RAPPORTVERKTYG MED AI-STÖD

Välj tidsperiod i journalen, sedan bearbetas texten av AI (avidentifierad) med hjälp av färdiga instruktioner anpassade för målgruppen. Efter några minuter får man en komplett rapport för granskning.

Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!

GÄSTKRÖNIKAN

Bostad räcker inte för återhämtning I Socialstyrelsens utvärdering av regeringens hemlöshetsstrategi framgår att hälso- och sjukvården behöver inkluderas. Det är välkommet. Men samtidigt verkar myndigheten ha ”glömt bort” – eller inte förstått – hur nära sammanflätade hemlöshet, psykisk ohälsa och våldsutsatthet är. Att den förra regeringen formulerade en nationell strategi för 2022–2026 för att motverka hemlöshet är lovvärt. När Socialstyrelsen kom med en utvärdering i våras fastslogs att ”hälso- och sjukvården saknas idag och behöver komma in som en part, framför allt utifrån personer med komplex problematik och som är i behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård”. Utvärderingen är tänkt som underlag inför en ny hemlöshetsstrategi. SOCIALSTYRELSEN SKRIVER ATT många perso-

ner i hemlöshet har ”komplex problematik med ett skadligt bruk eller beroende och psykisk ohälsa”. Hälso- och sjukvården kan förslagsvis erbjuda hälsoundersökningar till personer som får en bostad genom insatsen Bostad först. Detta är det enda konkreta exemplet på vad hälso- och sjukvårdens kan bidra med. Ändå skriver myndigheten att stadigvarande boende bör ges till våldsutsatta – men utan att koppla detta till vårdbehov. Att hälso- och sjukvården nu lyfts fram är välkommet. Däremot är det anmärkningsvärt att myndigheten inte presenterar fler konkreta förslag på vårdens roll.

I SOCIALSTYRELSENS SENASTE nationella kartläggning av hemlöshet är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till hemlöshet bland kvinnor, följt av substansbruk, låg inkomst eller arbetslöshet samt våld i nära relation. För män är substansbruk följt av arbetslöshet, låg inkomst och psykisk ohälsa de vanligaste orsakerna. För kvinnor med barn under 18 år är

56 | www.ssil.se

våld i nära relation den främsta orsaken. Samtidigt innebär hemlöshet i sig allvarliga hälsorisker. En studie från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin visar att ungefär hälften av kvinnorna i akut hemlöshet i Stockholm utsattes för våld under en tolvmånaders­ period. Därtill kommer erfarenheten av våld från en tidigare eller nuvarande partner. Runt 70 procent av kvinnorna hade en önskan att inte leva längre. Hälften av de intervjuade kvinnorna och männen hade två eller flera sjukdomar. NÄR SOCIALSTYRELSEN LYFTER fram att hälsooch sjukvården behöver bli en part i arbetet mot hemlöshet vill vi som arbetar inom sjukvården eller forskar om kvinnors hälsa och hemlöshet poängtera att det krävs betydligt mer än hälsoundersökningar. En nypublicerad kvalitativ studie om bostadens betydelse för återhämtning hos kvinnor med erfarenhet av hemlöshet visar att den egna bostaden är avgörande för psykisk hälsa och återhämtning. ”Om man har en checklista på allt man måste ha för att klara av livet så måste bostaden vara det första, för har man inte den så kommer man aldrig kunna klara av det andra”, säger en av kvinnorna. ETT EGET BOSTADSKONTRAKT är

början på återhämtningen – inte slutet. ”Då kom det här över mig... att jag sitter här, fan jag har inte ens mjölk till teet... har jag ens råd att gå ut och köpa det, vågar jag ens gå ut, klarar jag av att gå ut... Det var oerhört läskigt”, berättar en annan. Erfarenheter av hemlöshet och livet innan hemlöshet omfattar ofta våld, misshandel, barndomstrauman samt psykisk och fysisk ohälsa. Därför behövs hälso- och sjukvårdens insatser långt efter inflyttningen i en bostad. Stöd och vård behöver utformas utifrån indivi-

dens erfarenheter, risk- och sårbarhetsfaktorer samt hälsostatus. Uteblivet stöd innebär ett hinder för återhämtning och kan leda till försämrad psykisk hälsa och ökad risk för återfall i hemlöshet. För att motverka hemlöshet måste hälso- och sjukvården få en betydligt större roll än att erbjuda hälsoundersökningar. Kvinnors erfarenheter av våld och trauma måste synliggöras och vård och stöd utformas utifrån dessa. Annars riskerar bostaden att bli en tillfällig lösning i stället för början på ett nytt liv.

Åsa Kneck Docent i vårdvetenskap och forskningsledare vid Marie Cederschiöld högskola.

Linda Djapo Legitimerad sjuksköterska och specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård.

Lena Wiklund Gustin Senior professor i vårdvetenskap vid Mälardalens universitet, professor i psykiskt hälsoarbete vid Norges Arktiske universitet.

Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Vinn!

Den här bo kan du vin ken na! Sidan 66

Mira

Äntligen synlig ”Gruset knastrar mot däcken när socialsekreterarnas bil rullar in i villakvarteret. Mira trycker pannan mot den svala rutan och ser husen passera... Det är ett sådant område som dofta nystruken bomull och trygghet, en värld hon bara besökt som gäst, men som aldrig varit hennes. I hennes barndomshem har det inte funnits någon som strukit kläder. Där har luften hängt tung av outtalade bråk och köksbänkarna har svämmat över av disk och kaos... Dörren till huset svänger upp och där står de. En mamma och en pappa som inte ser trötta ut... De har väntat på just henne.” En uppföljning på boken ”Mira – en osynlig flicka”, som nu har kommit till ett tryggt familjehem. Författare: Maria Lundberg Förlag: SkrivKonst1, skrivkonst1.se

Är jag sjuk i huvudet?

Om diagnosens makt och maktens diagnoser

Vinn!

l över hundra år har psykiatrin sökt efter orsakerna till psykiskt lidande. Ännu har man inte lyckats påvisa en kemisk obalans bakom någon psykiatrisk diagnos. Trots detta får allt fler människor höra att deras svårigheter beror på avvikelser i hjärnan. I boken Är jag sjuk i huvudet? granskar psykiatern Behroz Dehdari forskningen bakom dagens diagnoser och visar hur de kommit att forma vår syn på oss själva, vårt lidande och förutsättningarna för förändring. Med exempel från forskning, historia och klinisk praktik beskriver han hur diagnoserna fått sin särställning genom ett samspel mellan vetenskapliga ambitioner och samhälleliga intressen. Dehdari ställer en avgörande fråga: Om problemet inte sitter i hjärnan, var ska vi då leta? Författare: Behroz Dehdari Förlag: Viksjö Gård Idé & Förlag, viksjogardforlag.se

ken Den här bo na! kan du vin Sidan 66

Generation trauma

Blir vi skörare i en tryggare värld? Trauma har blivit ett av vår tids mest laddade ord. I dag beskrivs allt fler erfarenheter som trauma. Begreppet har fått en självklar plats i samtiden, inte minst i sociala medier, samtidigt som många av dem som behöver mest hjälp har svårt att få den. I boken undersöker psykiatern Christian Rück hur traumabegreppet har rört sig från krigsveteranernas kliniker till självhjälpsböcker, terapirum och kulturdebatt. Vi möter forskare, patienter och några av traumavärldens mest inflytelserika röster. Boken jämför också våra västerländska uppfostringsideal med den kinesiska tigermammans: hur kan barn och vuxna bli motståndskraftiga? Författare: Christian Rück Förlag: Albert Bonniers förlag, albertbonniersforlag.se

Avbegåvad

En essäberättelse om arv och miljö Jag kan inte. Jag har det inte i mig. Föreställningen om att vår begåvning är genetiskt bestämd och oföränderlig är djupt rotad. Vad händer med en människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? I ”Avbegåvad” undersöker Roland Paulsen hur idén om den fixerade begåvningen vandrat från vetenskap till allmänhet. Med utgångspunkt i sin egen familjehistoria skildrar han ett samhälle som med betyg, diagnoser och utsållning vingklipper individen. ”Avbegåvad” är en essäberättelse om förlorad potential, om den eviga möjligheten till utveckling och de smartas dumhet. Författare: Roland Paulsen Förlag: Albert Bonniers förlag, albertbonniersforlag.se

58 | www.ssil.se

BOKHYLLAN Flickor och kvinnor med problemskapande beteende Förstå och bemöta

Flickor och kvinnor med problemskapande beteende i samhällets vård anses vara en svår målgrupp att möta och att arbeta med. Vi har under de senaste åren sett många exempel på hur flickor och kvinnor har blivit felaktigt bemötta på boenden och institutioner och att deras grundläggande rättigheter inte har tillgodosetts. Boken utgår från ett rättighetsperspektiv där autonomistödjande arbete ses som centralt för att hantera och förebygga problemskapande beteende. Kunskaper om stress, sårbarhet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är viktiga utgångspunkter för de pedagogiska metoder och strategier som är lämpliga i mötet med flickorna och kvinnorna. Författare: Jennie Linde, Terése Österholm och Bo Hejlskov Elvén Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

Arfid

Bedömning, bemötande och behandling En forskningsbaserad och kliniskt förankrad bok om Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Detta är en ätstörning som oftast debuterar i barndomen, kan kvarstå i vuxen ålder och som trots sin utbredning fortfarande är påtagligt underdiagnostiserad och bristfälligt förstådd. Tillståndet kännetecknas av ett ihållande undvikande eller begränsat ätande utan koppling till kroppsideal eller viktfobi, men kan ändå leda till allvarliga medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser. I boken beskrivs hur ARFID kan förstås, identifieras och bedömas, med fokus på centrala drivkrafter såsom sensorisk känslighet, rädsla för negativa konsekvenser vid ätande och bristande aptit. Författare: Sara Sellgren Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

Förbjudna tankar Brus eller budskap?

Alla får vi ibland tankar vi inte vill ha och oftast försvinner de lika snabbt som de kom. Men ibland biter de sig fast: Tänk om de säger något om vem jag egentligen är? I boken undersöker psykologiprofessorn Erik Andersson varför vissa tankar kan få så stor makt över oss. Med exempel från vardagen, psykiatrin, religionen och idéhistorien visar han hur människor i alla tider har brottats med förbjudna, påträngande och skamfyllda tankar. Och hur vi blandar ihop tanke med handling, fantasi med avsikt och mentalt brus med sanning. Han förklarar också varför försöken att kontrollera tankarna ofta gör dem starkare – och hur ett annat sätt att förhålla sig kan förändra våra liv. Författare: Erik Andersson Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Hur arbetar ni med kvalitet och trygghet? SS 41000 är framtagen för kvalitetssäkring av HVB-verksamheter. Qvalify genomför certifiering enligt standarden.

036-336 00 00 | info@qvalify.se | qvalify.se Läs mer om certifiering enligt SS 41000.

www.ssil.se | 59

Utbildning för dig inom HVB

Ta nästa steg – bli Socialpedagog! Valideringsutbildning med inriktning mot HVB HVB 13-20 ÅR FÖRSTÄRKT STÖDBOENDE 16-20 ÅR FLEXIBLA OCH INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR HÖG PERSONALTÄTHET FAMILJÄRT I STADSMILJÖ

HVB & STÖDBOENDE I CENTRALA JÖNKÖPING SEDAN 2001

Den 1 juli 2025 skärptes kraven i socialtjänstlagen på utbildad personal inom HVB. Har du erfarenhet av HVB-arbete men saknar formell utbildning?

Validera din erfarenhet och komplettera dina kunskaper – samtidigt som du arbetar. Distansstudier med närträffar

Kursstart 20 januari 2027 Ansök senast 10 dec. 2026

Läs mer och ansök på: www.stensund.se/utbildningar/valideringsutbildning-till-social pedagog-med-inriktning-mot-hvb/

msida Besök vår he ation! rm fo in er m r fö

KONTAKTA OSS 036-300 808 | www.4e-vaningen.se

0156-532 00 | stensund@stensund.se

Taltidningen – för den som behöver läsa med öronen Visste du att de flesta svenska nyhetstidningar går att få som taltidning? Det är en rättighet och den fungerar som en vanlig prenumeration. Men alldeles för få utnyttjar möjligheten. Så om du eller någon du känner har en läsnedsättning – testa taltidningen!

Kom igång med taltidningen Kontakta den nyhetstidning som du är intresserad av. Finns den som taltidning får du hjälp att starta eller justera din prenumeration. När tidningen informerat oss på MTM om att du vill starta en taltidningsprenumeration kontaktar vi dig. Har du rätt till taltidningen så hjälper vi dig att komma igång. Taltidningen går att läsa i mobil, på surfplatta eller i dator. Det går även att låna en taltidningsspelare med internetabonnemang.

Vill du veta mer? Skanna QR-koden eller gå in på mtm.se/taltidningar

EVENT & UTBILDNING

Hemstaden. ​ Maria Andersson Vogel. ​

Nytida. ​

Satin. ​

Ta chansen! Viljan. ​

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Skyddsvärnet. ​

Gängkriminalitet väckte intresse Den 17 september höll SSIL – För vård och omsorg sin populära utbildningsdag i Malmö på tema gängkriminalitet. Föreläsningarna tog upp tjejers utsatthet, digital rekrytering och vägar framåt. Vi hann också med Gävle den 8 oktober. TEXT JENNY FORS FOTO MARKO GRÖNHOLM OCH MAJA MOBERG

62 | www.ssil.se

SSILs kostnadsfria utbildningsdagar ger dig som socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef möjlighet att fördjupa din kunskap, få nya perspektiv och ta del av aktuell forskning och beprövade arbetssätt inom området. Dagens föreläsare den 17 september var Nadim Ghazale, före detta polis, Lin-

Besökare, Östhammars kommun. ​ OSS. ​

»Tänk vad lite vi vet om ungdomars liv på nätet«

Lindalen. ​

FAIRO. ​

Humana. ​

Besökare från Sandviken och Gävle. ​

da Lindgren, socionom och Maria Andersson Vogel, docent i kriminologi.

le på samma tema. Istället för Nadim Ghazale fick vi lyssna till Christoffer Bohman, som också är före detta polis.

MED AVSTAMP I 17 år inom polisen och sin egen livsresa förklarade Nadim Ghazale varför vi hamnat här och vad som krävs framåt. Linda Lindgren belyste den osynliga utsattheten på nätet och hur digital påverkan leder till normalisering och rekrytering. Tjejerna i gängen – delaktighet och utsatthet i en våldsam miljö var temat för Maria Andersson Vogels föreläsning. Guldutställare under dagen var OSS (Omsorg Skydd Säkerhet), Hemstaden och Hemlikt. Den 8 oktober kom turen till Gäv-

Fimab. ​

EFTER LINDA LINDGRENS föreläs-

ning träffade vi några besökare från Gävle kommun och Sandvikens kommun: – Verkligen bra föreläsningar. Tänk vad lite vi vet om ungdomars liv på nätet, det är skrämmande. Mer om föreläsningarna kommer i nästa nummer. Guldutställare i Gävle var Fimab, FAIRO, OSS, Lindalen och Evidra Omsorg.

Föreläsarna Maria och Linda.​

www.ssil.se | 63

Eventkalender 2027 Januari ons 20

SoL-DAGEN – TEMA: VÅLD & KRIMINALITET

Scandic Rubinen, GÖTEBORG

tors 21

LSS-DAGEN

Scandic Rubinen, GÖTEBORG

tors 4

SoL-DAGEN – TEMA: MISSBRUK & BEROENDE

Februari EVENTKALENDER VINTERN 2026-2027

Uppsala Konsert & Kongress, UPPSALA

– TEMA: SKYDDmed & STÖD Kunskapsinspirationsdagar föreläsningar och nätverkande. tors 11 och Scandic Örebro Väst, ÖREBRO SoL-DAGEN

Mars

November ons 10

SoL-DAGEN

7A Vasagatan, STOCKHOLM

11 LSS-DAGEN tors 5 torsHVB-/Familjehemsdagen – TEMA: EN SOCIALTJÄNST I FÖRÄNDRING tors 12

tors 18

SoL-DAGEN

Lugnetkyrkan Falun, FALUN

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Växjö Konserthus, Växjö

April

tors 19

7A Vasagatan, STOCKHOLM Karlstad CCC, Karlstad

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Norrlands Nation, Uppsala

lör 17

STORA LSS-DAGEN

tors 22

LSS-DAGEN

Scandic Star Lund, LUND

SoL-DAGEN

Clarion Hotel Sense, LULEÅ

Kulturhuset, STOCKHOLM

lörd 21 onsFamiljehemsdagen 21 SoL-DAGEN

December tis 27

Kulturhuset, Scandic Star Stockholm Lund, LUND

ons 2 MajHVB-/Familjehemsdagen – TEMA: SKADLIGT BRUK & BEROENDE

7A Vasagatan, Stockholm

& KRIMINALITET 12 SoL-DAGEN – TEMA: VÅLD tors 3 onsHVB-/Familjehemsdagen – TEMA: SKYDDAT BOENDE

7A Vasagatan, Vasagatan,STOCKHOLM Stockholm

SAMSJUKLIGHETSDAGEN

7A Vasagatan, STOCKHOLM

tors 13

tors 20 SoL-DAGEN Januari ons 20September SoL-DAGEN – TEMA: VÅLD & KRIMINALITET tors 21

Skövde Kulturhus, SKÖVDE

Scandic Rubinen, GÖTEBORG

ons 8

SoL-DAGEN

tors 9

LSS-DAGEN

tors 16

SoL-DAGEN – TEMA: MISSBRUK & BEROENDE

7A Vasagatan, STOCKHOLM

LSS-DAGEN

Februari ons 22

Scandic Rubinen, GÖTEBORG

7A Vasagatan, STOCKHOLM

SoL-DAGEN – TEMA: SKYDD & STÖD

Scandic Triangeln, MALMÖ Radisson Blu Scandinavia, GÖTEBORG

tors 4 torsSoL-DAGEN – TEMA: SKADLIGT BRUK & BEROENDE 23 LSS-DAGEN

30 SAMSJUKLIGHETSDAGEN tors 11 torsSoL-DAGEN – TEMA: SKYDD & STÖD

Uppsala Konsert & Kongress,GÖTEBORG UPPSALA Radisson Blu Scandinavia, Linköping Kongress, LINKÖPING Scandic Örebro Väst, ÖREBRO

Oktober

Marstors 7 ons 10

SoL-DAGEN – TEMA: VÅLD & KRIMINALITET

SoL-DAGEN SoL-DAGEN

tis 13

lör 23

FAMILJEHEMSDAGEN

Gävle Konserthus, GÄVLE Karlstad CCC, KARLSTAD

7A Vasagatan, Stockholm

Kulturhuset, STOCKHOLM

LSS-DAGEN tis 26

7A Vasagatan, Stockholm

tors 18 onsSoL-DAGEN 27 LSS-DAGEN

Lugnetkyrkan Falun, FALUN Växjö Konserthus, VÄXJÖ

tors 11

SoL-DAGEN

Växjö Konserthus, VÄXJÖ

November ons 10

SoL-DAGEN

Delta SoL-DAGEN onssom 17 utställare

Våra event riktar sig till utförare som bedrivs tors 18 LSS-DAGEN enligt SoL/LSS och företag mfl. Kontakta oss för December att boka en monterplats.

Valand, GÖTEBORG

Delta som besökareScandic Triangeln, MALMÖ

Kostnadsfritt att delta om du tillhör målgruppen för Scandic Triangeln, MALMÖ eventet. Anmäl dig via formulären på våra hemsidor:

HVBGuiden.se | LSSGuiden.se | SSIL.se/event Kontakt: Familjehemsdagen.se 7A Vasagatan, STOCKHOLM ons 1kund@ssil.se SoL-DAGEN – TEMA: MISSBRUK & BEROENDE

tors 2

SoL-DAGEN – TEMA: SKYDD & STÖD

Kontakta oss för Kontakta oss att för boka! att boka! kund@ssil.se kund@ssil.se 64 | www.ssil.se

7A Vasagatan, STOCKHOLM

VINTERNS KOSTNADSFRIA EVENT Anmäl dig till vinterns event

AV JENNY FORS

Kostnadsfritt för besökare

Hallå där! Tre snabba frågor till Markus Antonsson

HVBGuiden.se | LSSGuiden.se SSIL.se/event Familjehemsdagen.se

Markus Antonsson kallar sig med rätta för trygghetsexpert med över 20 års erfarenhet av polisarbete, våldsprevention och krishantering. Han är en av föreläsarna på SSIL utbildningsdag den 5 november i Karlstad.

FOTO: PIA LUNDSTRÖM

Årets sista utbildningsdagar Den 12 november är det dags för kostnadsfria HVB-/Familjehemsdagen och LSS-dagen i Växjö. Det blir aktuella föreläsningar, mingel och nätverkande med kollegor från andra kommuner och utställande SoL-verksamheter och företag. Föreläsare är Issis Melin, beteendevetare och sakkunnig inom hedersrelaterat våld, Agneta Björck, sjuksköterska och föreläsare, Ali Alabdallah, expert inom interkulturell förståelse och Hoshi Kafashi, grundare av Shanazi – en metod och verksamhet som förebygger hedersvåld. HVB-/Familjehemsdagen och LSS-dagen kommer till Uppsala den 19 november. Då får Issis Melin och Agneta Björck sällskap av Beatrice Nordebrink, socialrättsjurist och Tara Franzén Rojas, föreläsare med egen erfarenhet av samsjuklighet. Den 21 november är det dags för Familjehemsdagen i Stockholm som arrangeras av Familjehemsbanken. Målgruppen är familjehem och de som vill veta mer om hur det är att vara familjehem. Mer information för besökare och utställare som vill nå målgruppen finns på familjehemsdagen.se. Året avslutas med Beroendedagen den 2 december och Dagen för Skyddat Boende den 3 december i Stockholm.

Vad kommer din föreläsning att handla om? Min föreläsning ”Trygga möten för yrkesverksamma – bemötande, konflikthantering och säkerhet” handlar om hur medarbetare inom exempelvis socialtjänsten, hälso- och sjukvården och kriminalvården kan förebygga och hantera konflikter, hot och svåra möten. I dessa verksamheter möter man ofta människor i utsatta och pressade situationer. Jag tar upp hur det egna bemötandet kan påverka mötet, hur vi uppmärksammar tidiga varningssignaler och hur vi kan sätta tydliga gränser och lämna svåra besked med respekt. Vi går också igenom riskbedömning och hur man kan tänka och agera för att öka säkerheten vid hembesök och i samtalsrum. Målet är att deltagarna ska få konkreta råd och verktyg som stärker tryggheten i vardagen och hjälper dem att behålla ett professionellt och medmänskligt bemötande även i svåra situationer.

OBI O: T FOT

A

D S LI

Vad vill du att man tar med sig från din föreläsning? Jag vill att deltagarna ska känna sig tryggare och bättre förberedda inför svåra möten. Att de tar med sig konkreta verktyg för att upptäcka varningssignaler, lugna en situation och sätta tydliga gränser. Jag hoppas också väcka tanken att säkerhet börjar redan före mötet, i våra förberedelser, i miljön och i hur vi bemöter människor. Vi kan inte styra någon annans agerande, men vi kan skapa bättre förutsättningar för ett tryggt möte. Ingen ska behöva känna att hot och våld är något man bara får acceptera i sitt arbete. Vad ser du mest fram emot den 5 november? Jag ser framför allt fram emot att möta deltagarna och ta del av deras erfarenheter. Medarbetare inom socialtjänsten och andra viktiga samhällsfunktioner har ett viktigt och ofta krävande uppdrag, och jag hoppas bidra till givande samtal om de situationer de möter i vardagen.

HVB-/Familjehemsdagen blir SoL-dagen Nästa år byter våra HVB-/Familjehemsdagar namn. Det nya namnet för dessa event blir SoL-dagen, namngett efter Socialtjänstlagen. Syftet med namnbytet är att förtydliga att eventet riktar sig till en bredare målgrupp än vad det tidigare namnet förmedlade. Vår förhoppning är att även handläggare och chefer som matchar andra insatser än HVB och familjehem ska känna sig mer inkluderade. Målgruppen för eventet är alltså densamma som tidigare, det är endast namnet som ändras. Vi ser fram emot att ses under det nya namnet 2027!

www.ssil.se | 65

MA

N-S

USS TR A

EFTERSNACK FOTO: THRON ULLBERG

Viksjö Gård startar förlag Viksjö Gård Behandlingshem och psykoterapeutiskt center har startat förlaget Viksjö Gård Idé & Förlag. Först ut är boken ”Är jag sjuk i huvudet? Om diagnosens makt och maktens diagnoser” av Behroz Dehdari, specialistläkare i psykiatri. Med exempel från forskning, historia och klinisk praktik beskriver han hur diagnoserna fått sin särställning genom ett samspel mellan vetenskapliga ambitioner och samhälleliga intressen. Dehdari ställer en avgörande fråga: Om problemet inte sitter i hjärnan, var ska vi då leta? Behroz Dehdari är specialistläkare i psykiatri. Han driver en privat mottagning i Stockholm med fokus på psykoterapi och nedtrappning av psykofarmaka. Viksjö Gård Behandlingshem är en miljöterapeutisk institution. Miljöterapi baseras inte på medicinsk diagnostik och synen på psykiskt lidande som sjukdom. Människor betraktas som dynamiska med möjlighet till utveckling.

AV JENNY FORS

My Martens berättar sin historia Den uppmärksammade TV4-dokumentären ”Vad är det för hemskt My Martens gjort egentligen?” blev en vändpunkt i My Martens liv, men den berättade bara en liten del av historien. I sin självbiografi ”I stalkerns grepp” delar My för första gången med sig av hela sin dramatiska livsresa. Läsaren får också följa med bakom kulisserna i tv-teamets jakt på stalkern och veta vad som hände sen – efter dokumentärens dramatiska slutscener då teamet till sist avslöjade Mys plågoande. – I elva år har jag levt i en mardröm där någon systematiskt har försökt rasera mitt liv. Stalkern har stått utanför min dörr, lämnat handskrivna brev i min brevlåda, skickat anonyma meddelanden och gjort upprepade anmälningar till olika myndigheter – men hela tiden lyckats dölja sin identitet. Jag började misstänka människor omkring mig och visste inte vem jag kunde lita på. Det gör någonting med en människa att leva så, år efter år, L VAL L JE säger My Martens. L LI IEL R B A I boken får vi följa My från den turbulenO: G FOT ta uppväxten och ungdomen till åren som en av Sveriges mest kända bloggare. Utåt levde My ett glamouröst influencerliv, men bakom fasaden fanns kändisskapets baksidor: konflikter, svek från bloggkollegor och en nätmobbning som till slut gick helt över styr. Vid den här tiden inleddes också den anonyma förföljelse som under de kommande elva åren åt sig in i varje del av Mys liv – och skapade rädsla, stress och en paranoia som bit för bit bröt ner henne. – Jag har varit rädd för att berätta, eftersom det kanske skulle trigga stalkern och göra situationen ännu värre. Men jag vet att jag inte är ensam. Jag vill belysa vad långvarig förföljelse gör med en människa – men också visa de systembrister som gör att en förföljare kan fortsätta år efter år. Om min berättelse kan bidra till större förståelse och i förlängningen bättre skydd för utsatta, då känns det otroligt viktigt att jag berättar, säger My Martens.

Anders Hansen utforskar flocken

Tävling! Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 58 som du vill ha.

66 | www.ssil.se

Varför är det så viktigt för oss att tillhöra en grupp? Varför strävar vi mot att nå högt upp i hierarkier och hur långt är vi beredda att gå för att behålla vår plats i gruppen? Det är några av frågorna som psykiatrikern och författaren Anders Hansen utforskar i nya serien ”Din flock” på SVT play. Hjärnan delar blixtsnabbt in andra i ett vi och ett dem. I första avsnittet åker Anders Hansen till Vietnam där veteraner som stred mot varandra i samma slag möts på platsen där de en gång försökte döda varandra. Ensamhet och rangordning tas upp i avsnitt två och tre. Det är intressant med människors medfödda instinkt att samlas i grupper och vad som händer i gruppen. Vad krävs egentligen för att stå emot grupptrycket? I fjärde avsnittet träffar Anders Hansen bland annat en avhoppare från ett kriminellt gäng och så pratar han med några medlemmar i Gatans lag, där personer som tidigare haft missbruksproblem har hittat ett nytt sammanhang i fotbollen.

Säker och hållbar inredning som stöd i omsorgen Den fysiska miljön är en del av omsorgen. Inom LSS, HVB, psykiatri och ungdomsvård behöver inredningen möta individens behov och ge personalen goda förutsättningar i sitt arbete. Genomtänkta val av material, färg, form och ergonomi kan bidra till lugn, delaktighet och självständighet. När miljön stödjer individen blir den också ett stöd för personalen i den dagliga omsorgen. Healsafe Interiör förenar egen produktutveckling med noggrant utvalda produkter och kunskap om inredning för miljöer med särskilda säkerhetskrav. Vi låter säkerhet, slitstyrka och hållbarhet samspela med omsorgsfull design och funktion – från enskilda detaljer till hur inredningen fungerar tillsammans.

Avs: SSIL För vård och omsorg Adressändring: info@ssil.se, 0651-160 40

Hos oss är alla välkomna! Skyddat boende handlar om mänsklig värme, långsiktighet och ett helhetsperspektiv – för individen, för familjen, för framtiden. Är ni i behov av skyddat boende? Kontakta oss, så hjälper vi er.

010-204 50 75 hemstadenab.se