Omtanke nr 5 2026

2026 • ÅRGÅNG 18

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

#5

TEMA: HVB/ FAMILJEHEM/LSS SPECIAL!

Barnahus Stockholm

Kvalitetsindex – Här är hela listan

Professionerna samverkar med barnet i fokus

Så fungerar Connect Programmet stärker den viktiga anknytningen

Väck motivationen Annelie Karlsson tipsar

”Man behöver jobba med relationen” Anna Norlén är specialist på trauma

Lyckade vägar till samverkan

Tintins mamma berättar

Trovärdiga budbärare kan skapa tillit och sprida rätt information

Tre år efter mordet går kampen vidare för Sanam Gharaee

ViVifinns finnspå påsex sexplatser platseri landet i landet Hemlikt Hemlikt finns finns snart snart påpå sexsex platser platser i landet, i landet, indelade indelade i fem i fem organisatoriska organisatoriska enheter. enheter. Samtliga Samtliga skyddslägenheter skyddslägenheter finns finns i centrala i centrala stadsmiljöer, stadsmiljöer, medan medan vårt vårt kollektiva kollektiva boende boende är är beläget beläget påpå enen mindre mindre ort.ort. Inom Inom kort kort kommer kommer vi att vi att kunna kunna erbjuda erbjuda totalt totalt 159159 platser platser förför skyddat skyddat boende. boende.

Telefon Telefon 0767-990 0767-990 001001E-post E-post skydd@hemlikt.se skydd@hemlikt.seWebb Webb hemlikt.se hemlikt.se

Trygga skyddsinsatser med fyra beviljade IVO-tillstånd. Omsorg Skydd Säkerhet – finns på flera orter i Sverige.

Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende Medlem i Vårdföretagarna

Säkerhetstransporter av erfarna experter

Boenden med självhushåll på flera orter i Sverige

Barnrättsfokus

SEDAN 2013

Nyetablering

BRA-samtal

Hjälp att lära sig leva skyddad

Samtalsmetod Samtal om frihet Hjälp ut i skola och förskola

Tel. 010-333 17 00 • placering@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på www.omsorgskyddsakerhet.se

INNEHÅLL #5 2026 12

Anna Norlén Hon är legitimerad psykolog och psykoterapeut, doktor i psykologi samt verksamhetschef och rektor vid Ericastiftelsen i Stockholm.

Tema: HVB, familjehem, LSS

20

30

Här samlas alla professioner runt barnet.

FOTO: ULF HUETT

Stärker anknytningen Connect hjälper till att förstå sitt eget och barnets beteende.

Alltid i Omtanke

FOTO: LINN MATTSSON

26

Barnahus Stockholm

06 LEDARE

Samtalsmetodik

08 PÅ GÅNG

Annelie Karlsson, specialpedagog och handledare, ger tips.

Barnsamtal

36

Ökad samverkan

42

Hon fortsätter kampen

50

Kvalitetsindex special

60

Små barns skyddsbehov

SKR höll ett seminarium om socialtjänstens barnsamtal.

58 BOKHYLLAN 62 EVENT & UTBILDNING

30

66 EFTERSNACK FOTO: ANNE HAAVISTO

34

46 AKTUELLT

Trovärdiga budbärare kan skapa tillit och sprida rätt information.

Tintins mamma vill låta sin mördade son vara rösten för våldsutsatta barn.

Vi listar alla verksamheter som är med i Kvalitetsindex.

OMSLAG: ANNA NORLÉN FOTO: ULF HUETT

4 | www.ssil.se

GÄSTKRÖNIKAN Börje Lindberg, socionom och handledare, tycker att det har uppstått ett systemfel i socialt arbete.

56

FOTO: GETTY IMAGES

Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen, om brister i samhällets arbete med att skydda små barn.

20

42

På våra gruppboenden är allt som hemma I våra gruppboenden bor du i egen lägenhet. Du inreder själv och väljer hur du vill leva där. Det är ditt hem. Mer information och kontakt: nytida.se/gruppboende

LEDARE

Låt barnet berätta Det är viktigt att barn vågar berätta vad som ligger bakom. Connect är ett bra stöd till föräldrar för att förstå sitt eget och sitt barns beteende. Ofta är det från föräldrarna barnens beteende kommer, och när barnet förstår att föräldrarna behöver förändra sitt beteende kommer insikten att det inte är barnets fel. Jag har också tänkt mycket på socialtjänstens barnsamtal efter Uppdrag gransknings program. Barnsamtal är otroligt viktiga, något som det behövs göras mer av. Då ska vi inte späda på oron att göra fel. Jag blev så glad när SKR höll ett seminarium för att samtala om det här. Det var så fint att höra paneldeltagarna lyfta den kompetens som socialtjänsten besitter när det gäller att förstå och bedöma det som barnet berättar. När hjälpmedel som nallekort passar och när de inte passar. Känner man sig osäker så finns det mycket utbildning och stöd, för samtal är något man behöver träna på. Finns tilliten så kan barnet berätta med ord, sedan är det förstås viktigt att dokumentera vad barnet uttrycker. Vad barnet säger, hur barnet ser ut och uppför sig, kroppsspråk och gester. Allt har betydelse när det kommer till barnets trygghet.

Jenny Fors

chefredaktör, Tidningen Omtanke

FOTO: JOSEPHINE FANTENBERG

Nu när det talas så mycket om tidiga insatser för barn behöver vi lyfta hur viktigt det är att lyssna på de små barnen. Jag har träffat Anna Norlén, leg. psykolog, psykoterapeut, doktor i psykologi och verksamhetschef på Ericastiftelsen. Hon vill bidra till att öka fokus på insatser till de yngsta och är specialiserad på traumabehandling för små barn. Barn vill berätta och även små barn har förmågan att beskriva vad som har hänt när de har varit med om något otäckt. Enligt Anna Norlén märks tecken på trauma, men samhället reagerar inte förrän vi har en 14-åring med kriminellt beteende. Det är så beklämmande att höra hur små barns behov inte tas på allvar. De påverkas av trauma, men reagerar inte på samma sätt som större barn, så då kan man tro att de inte har påverkats lika mycket. Olika problem i familjen, sorg eller jobbiga förändringar som sker kan vara svåra för barn. En vanlig reaktion hos barn är att bråka eller ha svårt att fokusera. Det är så många som blir lidande i den kedja som följer. Våldsamt beteende och psykisk ohälsa sprids som ringar på vattnet. Flera generationer av dåligt mående som hade kunnat brytas om bara någon hade ställt frågan, öppnat upp till samtal, erbjudit psykologiskt stöd. Jag brukar tänka mycket på vad mobbing gör med barn. Att känna sig utstött är bland det värsta man kan utsättas för. Så fort man ser tendenser till mobbing behöver man gå till botten med vad som krävs, och då pratar jag inte om den utsattes behov utan vad som ligger bakom mobbarens beteende. Det är där vi kan bryta kedjan. Insatser till barn som med all säkerhet kommer att hamna snett om det utåtagerande beteendet får fortgå.

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Layout

Isak Andersson, Svenska Media i Ljusdal AB

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10 Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 22 Tobias Halvarsson: tobias.halvarsson@ssil.se, 0651-55 26 24

Annonskoordinator

Teknisk information

Prenumeration och adressändring

Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

info@ssil.se, 0651-160 40

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Trygg omsorg med hjärta och kvalitet Inom Villbergagruppen erbjuder vi stöd och omsorg genom HVB-hem och LSS-verksamhet där människan står i centrum. Med erfaren personal, hög tillgänglighet och ett genuint engagemang skapar vi trygga miljöer där varje individ får möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vi arbetar med kvalitet, långsiktighet och ett nära samarbete med kommuner, anhöriga och andra aktörer för att skapa bästa möjliga stöd som håller i längden.

Vill du ha mer information? Katrin Idås, Placeringskoordinator 073-622 95 20

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

TRYGGHET

KVALITET

OMTANKE

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Socialstyrelsen ska stötta socialtjänsten i svåra ärenden

Många kvinnor utsatta för sexuellt våld Närmare var sjätte kvinna och nästan var fjärde ung kvinna har utsatts för sexuellt våld när de befann sig i en utsatt eller hjälplös situation. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Rapporten beskriver resultaten från en befolkningsundersökning om hälsa, relationer och sexliv, SRHR 2024. Sammanlagt svarade 15 838 personer på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 26 procent. Rapporten visar att kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier och sexuellt våld var omfattande, särskilt bland unga. Närmare var sjätte kvinna (14,2 procent) uppgav att de hade blivit utsatta för försök till samlag mot deras vilja, och lika många rapporterade att någon hade haft samlag med dem, eller gjort något sexuellt mot dem, när de befann sig i en utsatt eller hjälplös situation (till exempel när de sov, var påverkade av alkohol, droger eller medicin, eller blev så rädda att de inte kunde röra sig).

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett operativt och behovsanpassat stöd till kommunernas socialtjänster. Syftet är att stärka kvaliteten och rättssäkerheten i särskilt ingripande och komplexa barnskyddsärenden. – Vi vill ge socialtjänsten bättre stöd i svåra barnskyddsärenden. Det ska stärka kvaliteten, rättssäkerheten och bidra till mer likvärdiga bedömningar i hela landet, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i ett pressmeddelande. Handläggningen av barnskyddsärenden ställer höga krav på kompetens och rättssäkerhet, samtidigt som många kommuner har svårt att rekrytera erfaren personal. Socialstyrelsen får därför i uppdrag att utforma ett operativt, verksamhetsnära och behovsbaserat stöd till kommunernas socialtjänster. Stödet ska gälla särskilt ingripande och komplexa ärenden inom den sociala barn- och ungdomsvården, till exempel när barn och unga kan behöva vård utanför hemmet. Socialstyrelsen ska kunna ge råd om arbetssätt och metodval samt föreslå lämplig utomstående sakkunskap, till exempel vid komplicerad medicinsk eller psykiatrisk problematik eller i ärenden med internationell anknytning. Socialstyrelsen ska delredovisa uppdraget 2027 och 2028 och slutredovisa det 2029. För 2026 får myndigheten använda 1,5 miljoner kronor. FOTO: NINNI ANDERSSON/REGERINGSKANSLIET

Ny utredning ska ompröva socialtjänstens beslutsroll

läs mer!

www.omtanke.today

8 | www.ssil.se

Regeringen tillsätter en utredning för att stärka rättssäkerheten i särskilt ingripande och komplexa ärenden inom socialtjänsten. Utredningen ska också analysera professionens roll i beslutsfattandet och pröva om beslutsordningen inom socialtjänsten bör ändras. – Idag är det politiskt förtroendevalda som fattar besluten och har hela ansvaret, samtidigt som det är professionen som sitter med sakkunskapen och utreder och bereder ärendet. Utredningen ”Framtidens socialtjänst” var tydlig med att det behöver en översyn av den här beslutsordningen. Det finns ett egenvärde att beslut fattas så nära individerna som det är möjligt, säger Lina Nordquist, ledamot i socialutskottet, Liberalerna. Anders Hagsgård utses till särskild utredare. Utredningen ska redovisas senast den 26 juni 2028.

När stödet utgår från personen, inte från fasta rutiner, sker en viktig förändring. Vardagen blir mer levande. Mer fylld av val som verkligen betyder något. På Ersta diakonis LSS-boenden jobbar vi med Active Support, ett forskningsbaserat arbetssätt som stärker delaktighet, självständighet och livskvalitet. Det handlar om att ge rätt stöd i rätt stund, så att den boende får större möjlighet att påverka sin vardag. Ett rikare liv börjar ofta med något enkelt (som att få måla sin egen sovrumsvägg).

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

SSIL förvärvar majoritetsandel i Diosentic Systems AB SSIL – för vård och omsorg (Marknadsdata i Ljusdal AB) har förvärvat 51 procent av aktierna i Diosentic Systems AB, bolaget bakom Dioevidence™, en digital plattform för hantering av placeringar (avtal), ekonomistyrning, prognos och uppföljning inom socialtjänsten. Diosentic Systems utvecklar digitala lösningar som hjälper kommuner att få bättre kontroll över kvalitet, kostnader, avtal och leverantörer. Dioevidence™ används idag av flera kommuner små och stora och ger stöd för mer strukturerad uppföljning och effektivare administration av placeringar. Förvärvet stärker SSIL:s erbjudande till kommuner som vill utveckla sitt arbete med placeringar och få bättre beslutsunderlag. Behovet av uppföljning, kvalitetssäkring, seriositetskontroll (välfärdsbrott) och ekonomisk kontroll ökar inom socialtjänsten. – Förvärvet av Diosentic Systems är ett viktigt steg i vår fortsatta utveckling. Bolaget tillför kompetens, erfarenhet och digitala metoder som stärker vårt arbete med att hjälpa kommuner att hitta rätt vård och omsorg, säger Emmy Pettersson, VD för SSIL. Diosentic Systems AB kommer att drivas vidare under befintligt varumärke. Thomas Kylander, VD, och Peter Bromander, Utvecklingschef, kvarstår i sina roller. Genom SSIL får verksamheten tillgång till ytterligare resurser, kompetens och nätverk. – Vi kan nu tillsammans med SSIL i snabbare takt erbjuda Sveriges kommuners socialtjänst en möjlighet att mätbart minska sina placeringskostnader och höja kvaliteten. Partnerskapet ger oss goda förutsättningar att utveckla Dioevidence™ vidare tillsammans med en långsiktig ägare, säger Thomas Kylander, VD för Diosentic Systems AB.

Nytt kunskapsmaterial ska motverka gängrekrytering För att stoppa de kriminella nätverkens rekrytering av barn och unga i digitala miljöer lanserar nu Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med Polismyndigheten ett nytt, praktiknära kunskapsmaterial via HackShield Future Cyber Heroes. Materialet, som har finansierats av Brottsförebyggande rådet, ger konkreta verktyg till vårdnadshavare och skolor.

10 | www.ssil.se

Hedersförtryck leder inte till åtal I juni 2022 infördes en straffskärpning mot hedersrelaterat våld och förtryck med den nya brottsrubriceringen hedersförtryck. Brå har utvärderat hur bestämmelsen tillämpats och drar slutsatsen att kriminaliseringen inte har fungerat bra. Istället för att förbättra de utsattas situation leder rättprocessen allt för ofta till att deras situation försämras. Under de första tre och ett halvt åren efter att brottet infördes anmäldes 254 brott om hedersförtryck. Det kan ställas i relation till att en tidigare enkätstudie i de tre storstäderna visat att nästan var tionde niondeklassare angav att de levde med hedersrelaterat våld. – Orsaken till att anmälningarna är få kan vara att de utsatta inte känner till den nya straffbestämmelsen, och att de utsatta samt polis och åklagare inte tror att en anmälan skulle förbättra deras situation, säger Stina Holmberg, forskare på Brå.

3st

Antal fällande domar för hedersförtryck fram till årsskiftet 2024/25

Behöver du hjälp? Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.

Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17

Läs mer på humana.se/placeringsforfragan eller skanna QR-koden.

12 | www.ssil.se

INTERVJUN

Anna Norlén är behandlare och verksamhetschef på Ericastiftelsen i Stockholm. ​​

”Man behöver jobba med relationen” Hon är specialist på traumabehandling för små barn Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut, doktor i psykologi samt verksamhetschef och rektor vid Ericastiftelsen i Stockholm. Hon har jobbat i över 30 år med barn utsatta för våld och trauma. Nu vill hon bidra till att öka fokus på insatser till de yngsta barnen inom svensk barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. – Små barn är ofta osynliga, de får sällan insatser, säger hon. TEXT JENNY FORS FOTO ANNA VON BRÖMSSEN OCH ULF HUETT

Under hela sitt yrkesliv har Anna Norlén haft en avgörande inverkan för barn och ungas psykiska hälsa. Det var också därför hon fick ta emot Stiftelsen Allmänna Barnhusets Stora Pris 2026. De lyfter fram hur hennes arbete gör skillnad både i det enskilda mötet och på strukturell nivå. ”Genom att förena klinisk erfarenhet med forskning har Anna Norlén stärkt genomslaget för frågor om barns utsatthet, trauma och anknytning hos professioner som möter barn varje dag.” Så skriver Allmänna Barnhuset i den fina motiveringen. Priset delas ut varje år för banbrytande insatser som främjar barns sociala förhållanden. Det kan ges till en eller flera personer, en förening eller organisation. I år delades det mellan Anna Norlén och Lex Tintin-föreningen, som driver frågor om barns rätt. – Det var väldigt ärofyllt att få Stora

Priset, som är det finaste pris man kan få inom det psykosociala fältet. Tidigare pristagare har bland annat varit drottning Silvia och Astrid Lindgren, så det känns verkligen fint att få vara med i det sällskapet, säger Anna Norlén som nu arbetar som verksamhetschef och rektor vid Ericastiftensen i Stockholm. Samtidigt understryker hon att det alltid krävs god samverkan i grupp för att förbättra stödet till utsatta barn. Ericastiftelsen jobbar i team och ser till helheten. – Vi kombinerar utbildning, behandling och utveckling genom forskning. Ericastiftelsen har högskoleutbildningar i psykoterapi och en behandlingsklinik där vi tar emot barn och unga vuxna. Genom att även bedriva forskning kan vi utveckla kunskapsbaserade metoder som vi själva använder i vår behandling. Ericastiftelsen har funnits i över 90 år.

Om Anna Norlén Ålder: 61 år. Titel: Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Fil.Dr., rektor och verksamhetschef på Ericastiftelsen. Bor: Aspudden. Familj: Två vuxna barn och en särbo. Intressen: Sport och kultur. Aktuell: Fick Allmänna Barnhusets Stora Pris 2026. Hon är en drivande kraft för forskning och utbildning inom behandling av barn utsatta för våld och trauma.

www.ssil.se | 13

Anna Norlén vill att fler barn ska få tillgång till traumabehandling. Foto: Ulf Huett ​​

– Den startades av läraren Hanna Bratt som lade märke till barn och unga som var svårfostrade och vanartiga, som man sa på den tiden. Men att det nog ska gå att hjälpa dem också genom att hitta deras inneboende kraft. För att göra det behövdes ett team av pedagoger, läkare, socialarbetare och psykologer. Den progressiva tanken är giltig än idag, säger Anna Norlén. Engagemanget för barn och ungas väl

14 | www.ssil.se

och ve kom tidigt för Anna, som växte upp under trygga omständigheter i den lilla byn Färila i Hälsingland. Pappa Rolf Jansson var en omtyckt idrotts- och skolledare och mamma Ann-Louise arbetade som specialpedagog. Familjen visade ett starkt engagemang för andra, inte minst genom idrotten. – Jag fick med mig att det viktigaste var det sociala engagemanget, inte prestationen. Själv höll jag på med det som

fanns – fotboll, friidrott och skidåkning. Efter studenten var Anna sugen på att se sig omkring. Hon flyttade till Stockholm och jobbade som assistent till en konstnär, gick på konstskola och bodde ett tag i Italien. – Det tog ett tag att komma underfund med vad jag ville syssla med. Men efter att ha jobbat på ett dagcenter för personer med intellektuell funktionsnedsättning började jag tänka att psy-

»Vi möter många unga som påverkas av våld och som utövar våld«

kolog kanske vore något att satsa på. Jag tyckte att det var så spännande hur dessa individer med så många hinder ändå hade så många förmågor och så mycket vilja. Under psykologutbildningen jobbade hon extra på ett hem för barn med utsatthet för missbruk, våld och kriminalitet. Där fick hon en inblick i hur dessa barn hade det hemma, vad svårigheterna var och hur man skulle kunna jobba med det. – Det var väldigt intressant och spännande, så jag gjorde mitt praktikår där och blev kvar i tolv år inom socialtjänstens akutvård. Det var en bra skola för en psykolog och väldigt kul att jobba nära alla duktiga socialarbetare. INTRESSET VÄXTE FÖR hur kriser och traumatisering påverkar barn. Anna märkte hur lätt barn blir bortglömda. – När jag fick ta del av barnens berättelser, hur det är att vara barn i det här, blev jag alltmer sugen på att jobba mer med behandling. Jag började på en specialistenhet inom BUP där vi fokuserade på barn och unga med trauma. Ganska snart fick jag möjlighet att bli chef för traumaenheten. Sedan dess så har jag kombinerat chefsskapet med behandling. Det är spännande att vara med och påverka en verksamhet, men också viktigt att träffa de som verksamhetens finns för. Anna Norlén blev kvar på BUP i tio år, sedan fick hon en chefstjänst på Rädda Barnens behandlingsenhet. Det var ett speciellt uppdrag med stor möjlighet till påverkansarbete. Hon skrev bland annat vägledningen Stopp! Min kropp! som

spreds över hela landet år 2013. – Jag jobbade nära pressavdelningen och började synas mycket i media för att nå ut med våra budskap. Det var kul, men så dök den här tjänsten upp. De som har haft den här rollen har suttit kvar i 30 år, så det var ett tillfälle jag inte kunde missa. Jag hade utbildat mig till psykoterapeut på Ericastiftelsen, så jag kände väl till verksamheten. Jag fick jobbet och jag har inte ångrat mig. DET ÄR EN verksamhet med en lång och gedigen historia. Samtidigt är det Anna Norléns jobb som verksamhetschef att utveckla den vidare. – Vi får inte förändras för snabbt, det vi gör behöver ha stöd i forskningen. Samtidigt behöver vi följa med i samhällsutvecklingen så att vi lär ut det som är effektivt och jobbar med saker som når de problem som finns i samhället idag. Vi möter många unga som påverkas av våld och som utövar våld. Men också de med ångest och depression. En annan grupp som vi möter är unga trans­personer som har svårt att få stöd. Just nu lyfts hur små barn skulle behöva nås i högre grad. Anna Norlén är specialiserad på trauma och behandling av barn under sex år. 2025 disputerade hon vid Karlstad universitet med avhandlingen ”Trauma Treatment for Young Children: Outcome and Experiences of Child-Parent Psychotherapy in Sweden”. – Det är väldigt svårt för små utsatta barn att få tillgång till psykologisk behandling. Det finns få metoder att erbjuda och kunskapen finns inte riktigt. Man fokuserar på föräldrarna när det gäller stöd och missar de yngsta barnen.

Hennes forskning visar på en traumabehandling som fungerar väl på små barn i åldrarna 0-6 år. Metoden kallas CPP, Child–Parent Psychotherapy, och används med goda resultat i andra länder, bland annat i USA. – Vägen till läkning för de minsta barnen handlar om att jobba med relationerna. När ett litet barn har varit med om en hemsk händelse upplevde barnet sig vara oskyddat och otryggt. Med den här metoden försöker vi reparera den erfarenheten genom att stärka tryggheten i relationen till föräldrar eller familjehem. STUDIEN VISAR ATT metoden visar sig fungera lika bra i Sverige som i USA. Sex månader efter behandlingen höll resultatet i sig hos både barnet och de vuxna. Det är en relativt liten studie och behöver göras större, men det är helt klart positivt. CPP fungerar så att man först träffar föräldrarna eller familjehemsföräldrarna för att ta reda på vad som har hänt, hur det har påverkat barnet, vilka signaler som barnet visar hemma, i förskolan, med kompisar, vad man redan har försökt med för att stödja och vad som har fungerat. Man tar också reda på om föräldern har liknande upplevelser i sin bakgrund. – Vi börjar med att förbereda hur vi ska prata med barnet. Sedan när barnet är med använder vi ord och lekmaterial för att beskriva vad som har hänt och hur situationen ser ut. Många barn reagerar väldigt positivt på att få prata om det som har hänt, men det kan också väcka svåra känslor. Vissa barn kan bli arga, kasta saker eller gömma sig. Då får vi ett bra tillfälle att stödja föräldern i sätt

www.ssil.se | 15

Ericastiftelsen ligger på Odengatan i Stockholm. Foto: Ulf Huett ​​

»Samhället reagerar inte med tillräckliga insatser förrän vi har en 14-åring med kriminellt beteende« att trösta barnet. Det vi kallar för regleringsstöd är ett sätt att hjälpa barnet att samla sig och förmedla trygghet. GENOM ATT KOMMUNICERA och dela upplevelser med varandra gör man händelsen och symptom mer begriplig och hittar sätt att återställa tryggheten. Det kan ta upp till 20 behandlingstillfällen innan traumat kan läka. – Ofta märks symptom på trauma, det finns tecken i tidig ålder. Men samhället reagerar inte med tillräckliga insatser förrän vi har en 14-åring med kriminellt beteende. Därför är det så viktigt att hjälpa utsatta barn i tid. Det kan vara olika typer av våld, försummelse, krig eller förlust som ligger bakom. Ofta har också föräldrar och syskon drabbats. Det som behöver upp-

16 | www.ssil.se

​

märksammas i större grad är hur trauma påverkar de yngsta barnen. De reagerar inte på samma sätt som de äldre och då kanske man tror att de inte minns eller lider av händelsen. – Alla områden påverkas av trauma; psykologiskt, fysiologiskt, mat, sömn, koncentration och inlärning. Hela barnets livskvalitet. Jag hoppas att den här metoden nu kan spridas i hela Sverige. Vi har redan utbildat ett hundratal terapeuter här hos oss men fler behövs eftersom de flesta bara har utrymme att ta emot få barn, berättar Anna Norlén. HON SKULLE ÖNSKA att vuxna var lite mer modiga och vågade prata mer med barn om svåra tankar och känslor. – Det är viktigt för barn att få visa sig ledsna och frustrerade. Vi är ofta snab-

ba att stoppa sådant. Det bästa sättet att mildra jobbiga känslor är att dela med sig till någon annan. Ställ frågor för att visa att du är beredd att lyssna. Bekräftelse är det som gör skillnad. Att se varandra och fråga hur någon har det är bland det finaste man kan göra för någon annan. Det medmänskliga stödet har blivit en bristvara och allt fler mår psykiskt dåligt. – Många är ovana att prata om känslor och har till och med svårt att känna efter. Då är det viktigt att vi vuxna är tålmodiga, nyfikna och inte dömande. Hur känns det att vara du? Vad finns det för känslor i din kropp? Många känner ilska, men behöver hjälp att plocka fram det som ligger under. Det är viktigt för Anna Norlén att sprida kunskap om hur psykiska problem kan yttra sig. – Ett barn som är bråkigt och har svårt att koncentrera sig är det lätt att missta för dålig attityd eller NPF. Ofta frågar man sig vad det är för problem med barnet i stället för att lägga märke till helhetsbilden, hur barnet har det och vad som kan ligga bakom barnets problem.

Basta missbruksrehabilitering, Arbetskooperativ. Basta erbjuder en arbetsinriktad missbruksrehabilitering och är ett brukarstyrt socialt företag. Vi tar emot vuxna kvinnor, män och etablerade par. Basta rehabilitering bygger på sex grundstenar: Oberoende stolthet, Exempletsmakt, Solidaritet, Hälsa och ekologi, arbetets roll och Kvalité.

www.basta.se | info@basta.se

Vi har ramavtal med över 150 kommuner och kriminalvården.

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter. Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

Behandling på Riktigt För pojkar och flickor 9-13 år • Individanpassade insatser • Traumamedvetet förhållningssätt • Omsorg - Trygghet - Delaktighet 0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Söker du LSS-placering? Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har över 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskaps­ företag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism. Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsansvariga:  placeringsansvarig@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år

och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Vår vårdkedja 1. Motivation/Kartläggning

4. Utslussning

Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.

För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.

2. Primärbehandling

5. Referensboende

I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.

Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.

3. Fördjupad behandling

6. Eftervård

Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.

Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.

Placeringsförfrågan: 011-440 90 04 | Behandlingshemmet: 011-664 44 info@valbo.nu | www.valbo.nu

HVB, FAMILJEHEM, LSS TEMA: HVB, FAMILJEHEM, LSS

Samtal för barnets bästa På Barnahus Stockholm genomförs barnsamtal med trygghet för barnet i fokus. Humana utbildar i Connect. Och hur ska vi kunna ta reda på vad en brukare inom LSS helst vill göra?

20

Barnahus Stockholm

26

Stärker anknytningen

30

Samtalsmetodik

På ett Barnahus samlas alla professioner runt barnet för att underlätta för barnet att berätta om våldsutsatthet.

Connect hjälper till att förstå sitt eget och barnets beteende.

Annelie Karlsson, specialpedagog och handledare, ger tips för att väcka brukarens motivation inom LSS.

26

»Min upplevelse är att barn har ett behov av att berätta, men att det sällan är någon som frågar«

20

30

Jakob Kardelind

www.ssil.se | 19

20 | www.ssil.se

HVB, FAMILJEHEM, LSS

Lokalerna är barnanpassade och alla som träffar barnen är speciellt utbildade för det. ​​

Trygghet för barnet är alltid i fokus Så fungerar samverkan på Barnahus Stockholm På Barnahus på Södermalm i Stockholm genomför man barnförhör med barn som misstänkts ha utsatts eller bevittnat misstänkta våldsbrott. Här arbetar runt 100 personer; utredande poliser, socialsekreterare, representanter för barn- och ungdomspsykiatrin samt ett barnskyddsteam. – I stället för att barnet ska exponeras och slussas runt på olika ställen har vi samlat alla professioner under samma tak, berättar Maria Syrén, gruppledare. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO ​​

Arbetsmodellen Barnahus grundades i Huntsville, Alabama på 1980-talet. Det fördes sedan till Europa via Island på 90-talet men idén till arbetssättet startade efter ett uppmärksammat rättsfall i USA. På 80-talet utredde man ett sexual­brott mot en flicka, där den långa rättsprocessen sägs ha gjort flickan mer skada än själva brottet, eftersom flickan tvingades berätta om sin utsatthet för olika personer under processen. Barnahuset i Stockholm har ett stort upptagningsområde som inbegriper Stockholms stads 11 stadsdelar samt kranskommunerna Lidingö, Ekerö, Solna och Sundbyberg. I Sverige finns sammanlagt 35 Barnahus. Det första öppnades 2005 i Linköping och den på Södermalm öppnade 2014. Jag träffar Maria Syrén och Jakob Kardelind. Maria är socionom och började arbeta på Barnahus 2016. Hon har tidigare arbetat som familjebehandlare i Bremen, Tyskland, som socialsekretera-

re i en mottagningsgrupp, kurator och samordnare och är gruppledare på Barnahus Stockholm sedan 2023. Jakob är gruppchef för en av polisens utredningsgrupper. Han har varit polis sedan 2019 och sedan 2022 arbetat inom Polisens del av Barnahus i Stockholm City, både som utredare gällande brott mot barn samt nu som gruppchef. – Socialtjänsten på Barnahus Stockholm är organiserad under Socialförvaltningen i Stockholm stad. Vi har ingen myndighetsutövning utan ärendena ägs av utredande polis och utredande socialtjänst. Vi har en mer konsultativ roll mot lokal socialtjänst, berättar Maria. DE BARN SOM kommer till Barnahus har varit utsatta för, eller bevittnat, våld i nära relation. Det är alltså barnet som är målsägande och en vuxen person, en förälder eller annan närstående, är misstänkt förövare. Kategorin för våldsbrott är bred och innefattar bland annat ringa

misshandel, grov barnfridskränkning, ringa sexualbrott, våldtäkt mot barn och en del hedersrelaterade brott. – Ärendet börjar oftast med att socialtjänsten får in en orosanmälan där det finns misstanke om våld eller övergrepp. Ett gediget förundersökningsarbete påbörjas med ett tvärprofessionellt samråd, som är essensen i vår samverkan kring barnet, förklarar Maria. UNDER FÖRUNDERSÖKNINGSARBETET TAR de reda på så mycket de kan om barnets sociala situation och behov, samt om det finns tidigare kännedom om våld i familjen av polis eller socialtjänst. – Det är viktigt att polis och socialtjänst kommunicerar med varandra under tiden som de parallella utredningarna löper på (förundersökningen hos polisen samt barnavårdsutredningen hos socialtjänsten), berättar Jakob. Barnahuset på Södermalm tar emot runt 1 200 barn varje år. I huset finns

www.ssil.se | 21

Barnet får alltid vänta i ett eget väntrum tillsammans med sin trygghetsperson. ​​

de fyra rummen; det rättsliga rummet, det skyddande rummet med personer från socialtjänsten, rummet med barnoch ungdomspsykiatrin som ser till det psykiska välmåendet och barnskyddsrummet där man ser efter det fysiska välmåendet. – Målet är att alla barn på ett eller annat sätt ska passera de fyra rummen under processen på Barnahus. På så sätt delar vi, på ett eller annat sätt, Maria Syrén. relevant och nödvändig information om barnet, både inför barnförhörsdagen och efter förhöret där det kan handla om att till exempel erbjuda krisstöd, förklarar Maria. Alla barnförhör, som bör göras inom 14 dagar efter ärendet kommit in, är noggrant planerade i förväg, för att skapa trygghet för barnet. Innan förhöret genomför man initiala vittnesförhör i

22 | www.ssil.se

syfte att samla information kring barnets utsatthet inför vidare planering av ärendet – Det är viktigt inför barnförhöret att vi fått så mycket information som möjligt om barnet. Det kan till exempel vara ett förhör med barnets lärare, som gjort orosanmälan och är förstahandskällan, säger Jakob. SKOLAN ELLER FÖRSKOLAN tillsätter en trygghetsperson (person som barnet känner väl och känner sig trygg med) som följer med barnet och dennes Särskilda Företrädare (juridiska ombud) från skolan/ förskolan till Barnahus, om den misstänkta personen är någon av föräldrarna. Annars, om det är en utomstående misstänkt följer en eller båda föräldrar med barnet. – Den Särskilda Företrädaren förklarar för barnet vem hen är, vart man ska och varför. Den personen ger tillräckligt med information till barnet så att barnet har en möjlighet att säga nej. Vi tvingar inga barn att komma hit och utgår hela

tiden från vad barnet går med på, så både Särskilda Företrädaren samt barnets trygghetsperson har en mycket viktig roll, berättar Maria. VÄL FRAMME PÅ Barnahus visas lokalernas

faciliteter för barnet, som väntrum, kök och badrum, för att säkra upp barnets behov. Barnet får sedan, tillsammans med trygghetspersonen vänta i ett eget väntrum. – Vi har ett väntrum för varje förhörsrum så ingen behöver sitta tillsammans med någon annan där, berättar Maria. I förhörsrummet, under förhöret är det bara barnet och en civilklädd polis som medverkar. Förhör med barn och ungdomar ska genomföras av polisanställda som har särskild kompetens för uppgiften. I Sverige används, i likhet med flera andra länder, en forskningsbaserad barnförhörsmetod som kallas NICHD-protokollet (National Institute of Child Health and Human Development). Metoden bygger på psykologisk kunskap om hur man hjälper barn att

»Min upplevelse är att barn har ett behov av att berätta, men att det sällan är någon som frågar« Jakob Kardelind berätta om våld på ett stödjande och icke-ledande vis. – I våra barnförhör ställer vi inga ledande frågor utan all information kring brottsutsattheten ska komma från barnet själv. Förhörsledaren följer barnets berättelse om utsatthet genom att ställa öppna frågor om hur barnet exempelvis mår, hur hen har det hemma eller om det finns något som barnet önskade var annorlunda hemma. Utifrån vad som barnet berättar så kommer förhörsledaren att be barnet att berätta mer eller utveckla delar som styrker uppgifter om barnets utsatthet. Min upplevelse är att barn har ett behov av att berätta, men att det sällan är någon som frågar, säger Jakob. Barnen mår generellt bra när de kommer till Barnahus Stockholm, även om det är en speciell dag för barnet som hen

Barnahus Stockholm ligger på Södermalm. ​​

i många fall inte kunnat förberedas inför. – En stor del av arbetet inför förhören handlar som sagt om att skapa trygghet för barnet genom tydlig information av förloppet. Vi har också kuratorer som går in i väntrummet medan barnet pratar med polisen och ger stöd till trygghetspersonen/föräldern som barnet kommer med. Ibland kan en psykolog från BUP sitta med i medhörningen, som stöd till polisen som ska höra barnet om det är ett barn med särskilda behov, förklarar Maria. PÅ VÄGGARNA SITTER kameror som spelar

in förhöret. I medhörningsrummet intill sitter polis, barnets särskilda företrädare och personal från socialtjänsten, som under pausen samtalar om till exempel nya uppgifter som kommit fram. – Den här inspelningen kan sedan

komma att användas i en rättegång, så barnet aldrig behöver medverka under den, berättar Jakob och fortsätter: – I den bästa av världar är brottet av mindre grov karaktär och barnet kan skjutsas tillbaka till skolan. Men det händer att det beslutas Jakob Kardelind. om omedelbar omhändertagande av barnet enligt LVU. Har barnet synliga skador kan en åklagare besluta om rättsmedicinsk undersökning, som görs här i huset. polisen till vårdnadshavarna för att berätta att barnet varit på Barnahus. I bästa fall möter socialtjänsten upp föräldrarna och barnet samma dag. – Ibland önskar socialtjänsten använda sig av Barnahus egen insats ”Stöd efter barnförhör”. Då hålls ett informationsmöte med föräldrarna på socialtjänsten där en krisstödjare från Barnahus berättar om barnets dag på Barnahus. Därefter erbjuds familjen ett hembesök som blir barnets möte, där barnet får hjälp att berätta om sin dag för föräldrarna, säger Maria. Efteråt handlar mycket om krishantering på olika sätt. Det har varit en konstig dag för barnet och det är viktigt att man avlastar barnet från skuld och skam och erbjuder föräldrarna uppföljande stödsamtal. – Sedan är det viktigt för barnet att behålla sina rutiner, som skolan och andra aktiviteter och träningar, när allting annat skakar runtomkring, säger Maria. Maria och Jakob berättar att de får många studiebesökare till Barnahus Stockholm, både nationella och internationella. – Många är nyfikna på vårat arbetssätt. Från Japan kommer till exempel politiker samt företrädare från rättsväsendet som åklagare för fjärde gången. EFTER BARNFÖRHÖRET RINGER

www.ssil.se | 23

På Barnahus samlas polisen, socialtjänsten, BUP och sjukvården under samma tak för barnets skull.​

Vi fungerar som ansiktet utåt, för andra länder som vill starta liknande verksamhet. Vi innehar även en bred ärendekategori sett från ett internationellt synsätt vilket gör vårt Barnahus till Europas största, berättar Jakob. De har även andra uppgifter förutom att utreda brott, som att utbilda inom övergrepp, trauma och konsekvenser av våld. – Utöver det så kompetensutvecklar vi varandra och anpassar oss efter samhällets utmaningar, säger Jakob. – Att jobba som vi gör, oavsett profession, gör att tröskeln till att ställa frågor till varandra blir lägre. Vi har verkligen forumet för att tänka högt och lågt kring det specifika barnet och det är en framgångsfaktor, fyller Maria i. Vad är det svåraste med ert arbete? – En utmaning är att förhålla oss till de parallella utredningarna som polisen och socialtjänsten håller i. När man är i olika faser i utredningsförfaranden och inte synkar, säger Maria. – Att få till rätt resurser och fungerande rutiner så att alla är på samma bana är en utmaning. Sen är det brottets karaktär som är utmanande i att ta emot bar-

24 | www.ssil.se

»Vi har ett ansvar att bekräfta barnet och att berätta att det inte gjort något fel« Maria Syrén nets berättelse om utsatthet, säger Jakob. Vad är det bästa med arbetet? – Drivkraften är inte att lagföra alla misstänkta gärningspersoner som begår dessa brott, utan att erbjuda brottsutsatta barn möjligheten att bli lyssnad till av en person utbildad för just detta syfte, bli erbjuden skydd och stöd samt även krisstöd och behandling vid behov. Det är frustrerande när ett bra barnförhör inte räcker hela vägen, men vi måste se till hela sträckan. Att få fallet prövat rättsligt och att barnet fått berätta. Vi har ett ansvar att bekräfta barnet och att berätta att det inte gjort något fel. Fokuset är alltid inriktat på hur det är för barnet innan, här och efter. Rättsutfallet blir sekundärt, menar Maria. – Jag kan också känna att socialtjänsten fått bättre underlag efter förhöret, för att utreda vidare, säger Jakob och fortsätter: – Vi ska vara stolta i Sverige vad gäller perspektivet på brottsutsatta barn. Det finns länder där den här typen av brott

varken utreds eller kommer till någons kännedom. Man vet också att våld föder våld, så vårt arbete kan även ses som brottsförebyggande.

Barnahus Stockholm Barnahus Stockholm är en plats där polis, åklagare, socialtjänst, barnläkare och specialistsjuksköterskor samt barn- och ungdomspsykiatrin arbetar tillsammans med barn som blivit utsatta för brott. Lokalerna är barnanpassade och alla som träffar barnen är speciellt utbildade för det. Syftet med Barnahus är att i en trygg, barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för brott vara i centrum för utredningsprocessen. Barnet ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och inte behöva upprepa sin historia för flera personer. Barn och anhöriga ska där kunna erbjudas krisstöd från BUP Barnahusteam eller råd- och stödsamtal från kurator.

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgårdens Sjuk- och Behandlingshem är ett familjeföretag som grundades 1969. Vi har sedan dess utvecklats och vuxit till att idag ha 30 vårdplatser. Vi erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. På Bergslagsgården värnar vi om en trygg och lugn miljö då vi är övertygade om att det påverkar både mående och välbefinnande. Vi arbetar utefter individuella behov med fokus på att upprätthålla en meningsfull vardag och en strävan mot ett självständigt liv, (ESL).

Missbruksbehandling pojkar 15-20 år Östagården 073-405 00 15

Behandling som gör skillnad Vår behandling bygger på vetenskapligt förankrade metoder som KBT och 12-stegsmodellen, noggrant anpassade för ungdomars specifika behov och förmågor. Våra värdeord – Respekt, Omtanke och Struktur (ROS) – genomsyrar allt vi gör och utgör grunden för vårt arbete. Kreativitet Under sin placering hos oss vill vi hjälpa våra ungdomar att utvecklas och utforska sin kreativa sida. Vi erbjuder därför olika forum för att antingen upptäcka nya intressen eller fortsätta utveckla sin kreativitet. Målgrupp Riskfyllt alkohol-/drogbruk Missbruk eller beroende Utåtagerande beteende/aggressivitet Neuropsykiatriska funktionshinder

Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information. 0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se

073-405 00 15 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se

HVB, FAMILJEHEM, LSS

Connect stärker den viktiga anknytningen Det finns många evidensbaserade metoder för behandling och stöd, men Connect är något annat. Det är mer ett förhållningssätt för att förstå sitt eget och sitt barns beteende för att bättre kunna bemöta barnets behov. Humana utbildar i Connect, som även är anpassat för HVB. TEXT JENNY FORS FOTO HUMANA OCH GETTY IMAGES

Connect är ett anknytningsbaserat program som stödjer föräldrar till placerade barn, familjehem och behandlingspersonal på HVB. Det handlar om relationens betydelse, att utveckla förståelse, uppmärksamhet och förmågor att möta barnets behov. – Det hjälper till att förstå sin roll och bli medveten om hur man reagerar, till exempel i stressade situationer för att inte trappa upp konflikter. Utbildningen är evidensbaserad och bygger på grundläggande principer om anknytning, säger Mattias Kånåhols, handledare och Mattias Kånåhols.​ utbildare på Humana. PROGRAMMET KOMMER FRÅN Kanada och har

funnits i Sverige sedan 2009. Humana har ansvaret att implementera Connect genom utbildning av behandlingspersonal och gruppledare som arbetar med föräldrar och familjehem. – Att utbilda föräldrar är nyckeln. De kommer alltid att ha betydelse i sina barns liv, även om barnen är placerade. Det har forskats mycket på Connect och den forskningen visar att det blir bättre hembesök utan konflikter. Problemen minskar över tid och fortsätter också att minska två år efteråt. – När barnen märker att föräldrarna behöver jobba för att reparera relatio-

26 | www.ssil.se

nen förstår de att det inte är bara deras beteende och de själva som är problemet. Den stora utmaningen är att nå de föräldrar som mest behöver det. Men där blir också effekten störst, säger Ulla Hannu, handledare och utbildare på Humana. Mattias delar med sig av ett citat från ett placerat barn: ”Det känns som att mamma och pappa försöker på något annat sätt”. FAMILJEHEMSFÖRÄLDRAR

BEHÖVER

OCKSÅ

verktyg för att bemöta och hantera barnets beteende. Där läggs speciellt fokus på att förstå de traumatiska upplevelser barnen kan ha haft. Även personal på HVB är viktiga i ungdomarnas liv, de har både sin professionella roll, men blir också som en ställföreträdande förälder. Programmet bygger på nio principer som är viktiga för en trygg anknytning. Den första principen är att allt beteende betyder något. – När barnet utmanar och provocerar väcker det kanske ilska hos omsorgspersonen. Det är fullt normalt. Man behöver träna på att då ta ett mentalt steg tillbaka för att inte agera på det så att konflikten eskalerar. I stället behöver man fundera över vad som kan ligga bakom beteendet. Vad har det här barnet med sig? Hur har de blivit bemött? DEN ANDRA PRINCIPEN är att anknytning är livslång. Här diskuteras vad olika erfarenheter från barndomen gör med oss,

vilka mönster som följer med och kan prägla hela livet. – Vi får också chans att reflektera över våra egna relationer, till våra egna barn, syskon och andra. Det är bra att vara medveten om vilka mönster man själv har. Vilka vänder jag mig till? Vi övar genom rollspel för att gå in i barnets roll och fundera över vad som händer i barnet efter händelser som svek, övergrepp och våld, säger Ulla Hannu. Därför får den som går utbildningen

Utbildningen i Connect ger en djupare förståelse för relationens betydelse. Foto: Getty Images​

alltid ha barnets roll i rollspelet. Man träffas i grupp en gång i veckan och går igenom en princip i taget. Då finns det också bra möjlighet att öva på principen under veckan. – Tredje principen handlar om att konflikt är en del av anknytningen. Alla som har tonårsbarn kan känna igen sig i konflikter som uppstår i olika situationer. Men varför går jag i gång på vissa saker? Det har att göra med min egen historia. Lågaffektivt bemötande är jät-

tebra, men det måste kombineras med ett genuint intresse för relationen, säger Mattias. Självständighet inkluderar tillhörighet är princip nummer fyra. Båda sakerna är grundläggande behov hos barnet, som dels behöver få känna självständighet, men också samhörighet. – Även ungdomar behöver få vara nära ibland, man får inte tappa bort samhörigheten. Det finns regler både på HVB och i en familj som ungdomen

kanske har brutit emot, då kan det bli krockar. Det kan också finnas mycket skuld och skam, sorg och frustration hos föräldrar med placerade barn. Att få dela oro, rädsla och erfarenheter i grupp är väldigt hjälpsamt, säger Mattias. Han visar ett citat från en behandlingspersonal: ”Tillhörighet och självständighet har varit användbart att komma ihåg när man arbetar med klienter som oftast vill ’bryta sig loss’ från vuxenvärlden. Att hjälpa ungdomarna att

www.ssil.se | 27

»Att få dela oro, rädsla och erfarenheter i grupp är väldigt hjälpsamt« ​

e end e t e B

Ankny tning flikt Kon

mi Autono både känna sig trygga och motiverade att våga prova nya saker.” – Vi talar inte om vad som är rätt och fel. Utbildningen är en chans att lära sig mer om sig själv och sina barns behov, säger Ulla. DEN FEMTE PRINCIPEN är empati, anknytningens hjärtslag. Den brukar fastna starkast i minnet hos de flesta deltagare. De som har varit familjehem i 20 år kanske har hittat egna sätt att vara som fungerar. Nu blir de utmanade att fundera över hur de visar empati. – Vad är empati och hur känns det att bli bemött med empati. Det blir så tydligt när vi gör rollspel med ett empatiskt bemötande att då går det inte att vara arg tillbaka. Man Ulla Hannu. kan säga: ”Jag ser på dig att du är arg och ledsen. Är det något du vill prata om?” Vuxna går ofta in och försöker lösa ett problem, men om man provar att bara bekräfta barnet så hjälper det till att reglera känsloläget. Sedan brukar barnet själv hitta en lösning, säger Ulla. Man brukar tala om en säker hamn, en trygg bas och en empatisk kommunikation. Forskning visar att goda relationer till viktiga, närstående personer har en grundläggande betydelse och påverkan genom hela livet. MÅLET MED CONNECT är att stärka personal i sin yrkesroll som behandlare, att få en djupare förståelse för människors bete-

28 | www.ssil.se

Bala ns

Empati

ring Föränd

Glädje och smärta

g gån Mot

Connect består av nio principer om anknytning.​

ende och behov av anknytning och att lära sig hur man kan stödja en positiv relation och samtidigt sätta gränser. NÄSTA PRINCIP ÄR balans mellan egna och

andras behov. Man behöver ta hand om sig själv för att kunna finnas där för andra. Den sjunde är förändring – att förstå den och vad den kräver. Främst tonåren är en tid av förändring med stora krav och många förväntningar. Åttonde principen handlar om att uppmärksamma och glädjas åt samhörigheten. Att göra saker tillsammans. Sedan knyts allt ihop i den sista principen som är ”Två steg fram – ett steg tillbaka”. Att man behöver jobba vidare och kanske träffas igen, för att hålla liv i alla nya insikter. – Ofta är man extra peppad alldeles

efter en kurs, men som alltid behöver man repetera efter en tid för att hålla det levande. Vi har utbildat 600–700 medarbetare inom HVB och ungefär 300 gruppledare som kan utbilda föräldrar i sina kommuner. Även på andra språk, något som är väldigt uppskattat. Vi är stolta över allt som pågår runt om i landet, även forskning och samarbeten, avslutar Ulla Hannu.

Implementera Connect Humana utbildar i Connect för behandlingspersonal och gruppledare för familjehem och föräldrar. Utbildningen ger dig grunderna i att kunna möta barn och ungdomar utifrån Connects nio principer om anknytning. Läs mer på connectnorden.se

L E JONG

HOL M S

Ö

DE

RMANL AN

D

Våra förstärkta familjehem är ett alternativ till institutionsvård och fokuserar på att skapa trygga, förutsägbara miljöer och starka, pålitliga relationer, oavsett individers situation eller problematik.

S

CK

Vår familjehemsvård erbjuder rehabilitering och utveckling i engagerade familjer med ett stödjande nätverk. Varje ärende har en tillgänglig familjehemskonsulent dygnet runt. Vi anpassar vårdinsatserna individuellt baserat på uppdragets behov och socialtjänstens önskemål, och inkluderar professionellt psykologiskt stöd.

PE N P RU

TO

Förstärkt konsulentstödd familjehemsvård

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog. Brizad Behandlingskonsult AB Box 1087, 824 12 Hudiksvall 0650-59 53 30 • info@brizad.se brizad.se

LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

HVB, FAMILJEHEM, LSS

Så kan du väcka liv i motivationen Självbestämmande är en grundsten i LSS. Men hur vet vi egentligen vad brukaren vill? Annelie Karlsson, specialpedagog och handledare, tipsar om samtalsmetodik för en bättre individanpassning och rätt förutsättningar för motivation. TEXT JENNY FORS FOTO LINN MATTSSON OCH GETTY IMAGES

Det kan vara svårt för den som bor på ett LSS-boende att få utrymme att vara sig själv och göra det man själv tycker är roligt. På grund av besparingar saknar många en kontaktperson att göra aktiviteter med. – Man tycker att det räcker med det umgänge som finns på boendet. Men det är inte säkert att man vill umgås med sina grannar hela tiden, säAnnelie Karlsson, Funkkonsulten. ger Annelie Karlsson, Foto: Linn Mattsson som är specialpedagog och handledare genom det egna bolaget Funkkonsulten. Annelie är också en flitig föreläsare och talade bland annat på LSS-dagen i

30 | www.ssil.se

Stockholm som SSIL arrangerade. Hon hjälper till att stärka personalens kompetens i att möta personer med särskilda behov. – Inom LSS gör vi saker i grupp. Även om man har en egen lägenhet så bor man mycket i grupp, man jobbar i grupp, gör aktiviteter i grupp och ofta får man insatser i grupp. Vill någon göra något på egen hand så ska personalen ha tid att följa med. Det går inte alltid ihop. DET KAN VARA en dans som slutar klockan 22, men personalen behöver åka tillbaka 20.30 för att arbetstiden inte räcker till. Om det hela tiden sätts käppar i hjulet för det man skulle vilja göra kan det leda till att personer inte vill åka alls. Inte för att den inte vill gå på dans, utan för att det är jobbigt att avbryta och åka hem när det är som roligast. – Om vi inte låter brukarna ha sitt självbestämmande och fritt välja sina egna intressen så har vi kommit från

mycket av vad LSS är till för – att kunna leva som alla andra. OM MAN INTE ger

fler insatser är det i slutändan personerna med stödbehov som drabbas. Det finns många brukare som aldrig vill göra något, som säger nej till allt som föreslås. Det kan bero på hur personalen frågar. Självbestämmande är en jätteviktig del, ingen får tvingas till något. Men vad gör man om personen inte vill städa eller sköta sin hygien? Det är ett vanligt problem inom LSS, men även inom HVB och familjehem.

Vi kan inte veta vad personen tycker är roligt om vi inte försöker ta reda på det. Foto: Getty Images​

I en LSS-bostad får många personer stöd och hjälp med saker som städning, att duscha och gå på promenad. Det är saker som är schemalagt, men när personalen knackar på och undrar om brukaren vill ha hjälp att städa är det kanske inte alltid att personen har lust. – Det är ju skittrist att städa. Om någon skulle fråga mig om jag vill städa skulle jag också säga nej, säger Annelie Karlsson. HON BLIR OFTA inkopplad som extern hand-

ledare när personalen behöver hjälp i svåra fall. Det kan vara att de inte har

lyckats förmå personen att sköta sin hygien alls eller inte städa under en lång tid så att situationen har blivit ohållbar. – Man behöver se på sin roll och förstå att det stora jobbet är att motivera. I det ligger stöd för att föreställa sig hur det kan bli, att på flera olika sätt locka personen att gå med på aktiviteten. Men det måste vara motiverande, inte bara informerande. Personalen kanske tycker att de är tydliga med förutsägbarhet och kontinuitet, men man behöver också ha en god relation. Vem som helst kan inte klampa in och vilja sätta igång med städningen.

– Det är viktigt att bjuda in till kommunikation. Vi är ofta vana att snabbt få bekräftelse när vi pratar med någon, men personer med IF eller andra svårigheter behöver tid på sig och ofta hjälp att både förstå och kunna uttrycka sig. Annelie råder att vänta och låta svaret ta tid. – Vi är ofta snabba med att fylla i vad vi tror att personen ska svara, att lägga orden i munnen. Låt personen uttrycka sig själv. Det kan komma fram saker som man inte hade någon aning om. Alla behöver en form av begriplighet för att kunna bli motiverad. Varför man

www.ssil.se | 31

Till och med städning kan vara kul med rätt motivation. Foto: Getty Images ​​

ska göra något, hur man ska göra, när och hur ofta. Det behöver vara hanter­ bart och lagom länge. – För att motivera ytterligare så kan man knäppa kort på den nystädade disk­ bänken och visa bilden nästa gång det är dags. ”Kolla vad fint det blev sist.” Man kan också göra städningen roligare på olika sätt. Jag tror att vi är rädda för att vara barnsliga, men man kan faktiskt ha kul ihop fast man är vuxen. En fallgrop som man kan göra i sin stödjande yrkesroll är att försöka fostra. Det kan vara oerhört kränkande för en brukare. Att säga hur bra det för krop­ pen att gå en promenad ger ingen moti­ vation. – Det blir inget lustfyllt av det. Foku­ sera i stället på något som personen gil­ lar, kanske att gå förbi hästarna på vägen eller att ni ska prata om fotboll under promenaden. MEN VET VI verkligen vad personen är in­

tresserad av? Enligt Annelie är det van­ ligt att vi antar saker och inte har gjort tillräckliga försök att ta reda på om det stämmer. Det finns olika samtalsmeto­ der som kan hjälpa till. – Om Kalle inte vill följa med till bad­

32 | www.ssil.se

»Vi är ofta snabba med att fylla i vad vi tror att personen ska svara, att lägga orden i munnen« ​ huset kanske vi tror att det är för att det är för kallt i vattnet eller för att en annan brukare pratar för mycket med honom hela tiden. Genom att använda ett påstå­ endeformulär kan vi ta reda på det. Vi lå­ ter honom fylla i formuläret där det står att jag Kalle vill oftast inte följa med till badhuset för att det: 1. är för kallt i vatt­ net, 2. grannen pratar för mycket, 3. nå­ got annat. Det kan vara enklare att krys­ sa för eller skriva än att prata för vissa. Det finns också en metod som heter Samtalsmattan, men då krävs utbildning och licens för att det ska bli bra. – En tumme upp eller ned för den som vill uttrycka sig så är också bra. Kommer det inget svar kan det vara så att perso­ nen känner sig obekväm eller så har til­ liten brustit. Det kan finnas en känsla av att den inte är någon idé om man har erfarenhet av att ens önskemål ändå inte brukar leda till något. Tålamod är en viktig egenskap som Annelie Karlsson verkligen besitter. Ett vanligt fel är att man provar en sak 2-3

gånger och sedan ger upp. Det gör inte Annelie. – Det kanske var tre år sedan sist. Då kan man gott prova igen. Jag brukar säga att man behöver prova 100 gånger, men 30 brukar räcka, säger hon och skrattar. MAN KANSKE BEHÖVER prova på olika sätt. De första gångerna kanske personen inte ens vill titta, sedan kan nyfikenhe­ ten komma. Man kan till exempel visa en film på en aktivitet för att locka intresse. – Många bär på minnen från när de var barn och kanske inte passade in i fot­ bollslaget eller inte tyckte att sång var ro­ ligt, men det kan vara en helt annan sak 20 år senare i ett annat sammanhang. Hon möter många brukare som bara gör en sak eller ingenting och andra som gör allt möjligt. – Alla behöver berika livet med nå­ got nytt ibland och träffa nya människor. Visa på vad som finns så kanske nya in­ tressen kan väckas, avslutar Anneli Karlsson.

Omsorgskollen.se Omsorgskollen.se

·

· Svenskt Svenskt·

· GDPR GDPR·

· AES-256 AES-256·

· Drift Drift i Sverige i Sverige·

· MFA MFA

Ett Ettsystem. system. Hela Hela verksamheten. verksamheten. För För familjehemsverksamheter, familjehemsverksamheter, HVB, HVB, stödboenden, stödboenden, öppenvård öppenvård och och kommun. kommun. Klient, Klient, familjehem, familjehem, journal, journal, utredning, utredning, kvalitet, kvalitet, ekonomi, ekonomi, portaler portaler ochoch samarbete. samarbete. Samlat Samlat på på ettett ställe. ställe.

Klient Klient & journal & journal

Familjehem Familjehem

Journal Journal medmed röstdiktering, röstdiktering, genomförandeplaner genomförandeplaner medmed extrahering extrahering via via AI, dagliga AI, dagliga anteckningar anteckningar ochoch individuella individuella säkerhetsplaner. säkerhetsplaner.

Utredning: Utredning: er er metod metod eller eller BRA-fam BRA-fam

Register Register medmed matchning, matchning, ansökan/rekrytering, ansökan/rekrytering, dokument, dokument, kalender kalender ochoch egen egen portal portal för för familjen. familjen.

Utgå Utgå frånfrån er befintliga er befintliga utredningsmetod utredningsmetod ellereller använd använd BRA-fam BRA-fam enligt enligt Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. Referenslänkar Referenslänkar ochoch kompletteringsflöde. kompletteringsflöde.

Ekonomi Ekonomi

Kvalitet Kvalitet & IVO & IVO

Placering Placering & förfrågan & förfrågan

Portaler Portaler

AI AI som som görgör jobbet jobbet

Trygghet Trygghet & lagkrav & lagkrav

Underlag, Underlag, semesterdagar, semesterdagar, timrapporter, timrapporter, 50/50-avräkningar, 50/50-avräkningar, avräkningar avräkningar mellan mellan egna egna verksamheter verksamheter ochoch fakturaunderlag. fakturaunderlag.

Kommunportal Kommunportal för socialtjänsten, för socialtjänsten, familjehemsportal familjehemsportal ochoch samarbetsportal samarbetsportal mellan mellan bolag. bolag.

Ett Ett

samlat samlat system system

LexLex Sarah, Sarah, LexLex Maria, Maria, avvikelser avvikelser medmed analys analys via via AI, AI, kvalitetsberättelse, kvalitetsberättelse, ledningsgenomgångar ledningsgenomgångar ochoch IVO-checklista. IVO-checklista.

Placeringsförfrågningar Placeringsförfrågningar via via e-postinkorg, e-postinkorg, matchningsrapporter matchningsrapporter ochoch statistik statistik på konverteringar. på konverteringar.

Mötestranskribering, Mötestranskribering, diktering, diktering, analyser analyser medmed AI, ad AI, hoc ad hoc sammanfattningar sammanfattningar ochoch referensbibliotek referensbibliotek medmed sök.sök.

AES-256-kryptering, AES-256-kryptering, MFA, MFA, registerutdragsbevakning, registerutdragsbevakning, revisionslogg, revisionslogg, GDPR/DPA GDPR/DPA ochoch rollstyrd rollstyrd åtkomst. åtkomst.

BRA-fam BRA-fam Kommunportal Kommunportal AES-256 AES-256 eller eller er metod er metod

Boka Boka enen kostnadsfri kostnadsfri demo. demo. 30 30 minuter. minuter. Igång Igång på en på dag. en dag.

ingår ingår

kryptering kryptering + MFA + MFA

info@omsorgskollen.se info@omsorgskollen.se omsorgskollen.se omsorgskollen.se

Man behöver träna på barnsamtal Hur genomförs barnsamtal i socialtjänsten, och hur ska man tänka kring kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet? Reportaget i Uppdrag granskning på SVT om socialtjänstens barnsamtal väckte många tankar. Därför höll SKR ett seminarium kring ämnet som nu går att se. TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH SKR

Det kan vara hjälpsamt för barn att i samtalet få visa med känslokort, men det är inget beforskat område. Foto: Getty Images ​​

Under det inspelade seminariet som nu finns att se på SKRs hemsida talade flera experter och forskare. Bakgrunden var det uppmärksammade reportaget i SVTs Uppdrag granskning där bland annat Sara Landström, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, presenterade sin forskning. Granskningen kritiserade att socialtjänsten använder samtalsmetoder som inte är evidensbaserade, att det finns brister i den systematiska dokumentationen och att samtalen inte spelas in. Även att det är stor variation i över landet, vilket kan skapa rättsosäkerhet. Under seminariet berättar först Emilia Daniel, förbundsjurist på SKR, om vad socialtjänstlagen säger om barnsamtal. Att socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserat och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men för att skapa beprövad erfarenhet så behöver man samla på sig erfarenhet, något som sker löpande hela tiden.

par förutsättningar att alla barn ska få komma till tals. Även små barn i förskoleåldern, barn med funktionsnedsättning och barn som behöver tolk. Detta är alltså utredande samtal där man behöver ta reda på vad som har hänt och hur det är hemma. Det ska inte blandas ihop med behandlande samtal. – När det gäller utredande samtal med barn är det viktigt att barnet får berätta fritt utan ledande frågor. Den vuxne ska inte styra berättelsen, säger Sara Landström. Barns berättelse kan påverkas av den vuxnes förväntningar, så det behöver man vara medveten om. Man behöver också ha grundläggande kunskap om hur barns minne fungerar och barns språkliga förmåga. – En vanlig missuppfattning är att barn ska ha lättare att visa istället för att prata. Det är inget som forskningen visar. Även små barn kan berätta med ord vad som har hänt. Det finns en tendens att använda olika hjälpmedel i samtal med barn, som dockor, nallar och känslokort. Problemet från forskningens håll när det gäller den här typen av hjälpmedel är att de kan påverka barns svar. De kan börja gissa vad den vuxne vill höra

PROFESSOR SARA LANDSTRÖM som medver-

kade i Uppdrag granskning fick också vara med i seminariet och uttala sig om sin forskning. Hon har forskat på utredande barnsamtal i 20 års tid, hur vi ska-

34 | www.ssil.se

eller börja leka i stället för att berätta. Många hjälpmedel kräver en tolkning av den vuxne. Då kan det finnas en risk att det blir den vuxnes tolkning och inte vad barnet har berättat som dokumenteras. Därför rekommenderar forskningen att alla hjälpmedel ska användas med stor försiktighet. I STUDIEN SOM togs upp i programmet var det många socialsekreterare som känner sig osäkra att hålla barnsamtal. Just tejping och nallekort som nämndes i granskningen har nu Sara Landström fått beviljade medel till forskning på, men man ska inte behöva vänta på den forskningen. Det finns stöd och utbildning att tillgå för den som vill bli säkrare på att hålla barnsamtal på ett tryggt och ickeledande sätt. Det är också något som man behöver träna på. Eva Redemo är familjeterapeut och utbildare i barnsamtal. Hon ligger bakom utbildningen Samtal med barn inom socialtjänsten som finns på SKRs hemsida och är en del i utbildningsprogrammet Yrkesresan. Utbildningen tar upp flera aspekter som man behöver ta hänsyn till, som vad syftet med samtalet är. Eva Redemo

DIGITALA UTBILDNINGAR

»Socialtjänsten har inte i uppdrag att förhöra barn för att ta fram bevis« Eva Redemo tycker att Uppdrag granskning tappade bort syftet när de beskrev en metod som polisen använder. – Socialtjänsten har inte i uppdrag att förhöra barn för att ta fram bevis. Sedan pratar man mycket om att barnets röst behöver vara opåverkad, men barn har ingen opåverkad röst. De är alltid påverkade av sammanhang och relationer i hur de tolkar och förstår. De påverkas av maktförhållandet och beroendet till sina viktiga vuxna, säger Eva Redemo. Hon vill också lyfta den kompetens som finns inom socialtjänsten att förstå och bedöma det som barnet berättar. – Sedan finns det också en vilja att lära sig mer, men vi ska inte skapa mer osäkerhet. Åsa Furén-Tulin, sektionschef på SKR, håller med. Hon är mån om att alla verkligen fortsätter att hålla de här enormt viktiga barnsamtalen. Att skapa relation, tillit och trygghet så att barn vågar berätta. – Ibland kan figurer vara det som gör att barn berättar. Jag blev ganska frustrerad när de i Uppdrag granskning beskrev nallekort som en metod. Det är ett redskap, ett verktyg precis som bildstöd. Jag har fullt förtroende för att socialtjänsten kan avgöra när vissa hjälpmedel passar och inte passar, säger hon.

FÖR DIG SOM LEVER/ARBETAR NÄRA ETT BEROENDE 3 TRÄFFAR - ONLINE - ONSDAGAR KL. 13-15 Utbildningen för dig som vill förstå beroendesjukdomen och din roll. Du får värdefulla verktyg när det gäller ansvar och gränssättning. Du får lära dig att hantera relationen på ett hållbart sätt samt minska stress, oro och känslan av att stå ensam.

12-STEGSUTBILDNING FÖR BEHANDLARE 12 TRÄFFAR - ONLINE - 12 VECKOR För dig som arbetar på HVB, i öppenvård, på behandlingsenheter inom socialtjänst eller företagshälsa och /eller för dig som vill få mer kunskap, utvecklas och arbeta mer strukturerat.

den Scanna QR-ko för mer info

Alla utbildningar sker helt digitalt och kräver ingen fysisk närvaro. Kontakta oss gärna för att få veta mer.

Måviken Stöd & Utbildning en del av Måviken Rehabcenter

Nu finns en inspelning av seminariet att se i efterhand på SKRs hemsida.​

www.maviken.nu | utbildning@maviken.nu 0613-211 67

www.ssil.se | 35

Lyckade vägar till ökad samverkan För att socialtjänsten ska kunna upptäcka problem och nå ut med tidiga insatser krävs samverkan med andra. BVC, skola, polis och civilsamhälle har värdefulla kontaktvägar till familjer som socialtjänsten vill nå. Trovärdiga budbärare kan skapa tillit och sprida rätt information. TEXT JENNY FORS ​​

Enligt den nya socialtjänstlagen ska kommunen arbeta mer brottsförebyggande. Samverkan lyfts också fram ännu mer, men det finns fortfarande ganska stora utmaningar när det gäller samverkan. Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar i sin nya rapport ”Tillsammans

36 | www.ssil.se

med civilsamhället mot brott” hur kommunen kan ta hjälp av civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet. – Vi kan göra lite skillnad själva men när vi samverkar kan vi göra stor skillnad. Nya socialtjänstlagen öppnar upp enorma möjligheter, där det brottsförebyggande arbetet är en av de största för-

ändringarna, säger Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset. HAN VAR EN av talarna på Socialrättsdagen

som arrangeras av JP Infonet. Där presenterade även Jonas Trolle, generaldirektör för Brå, den nya rapporten. Den är framtagen som ett regeringsuppdrag för att stärka samverkan och öka kommunernas kunskap om civilsamhället. – Ordet samverkan kanske ibland känns lite uttjatat, men det är ett bra ord. Vi har alltid jobbat nära socialtjänsten. Tidigare lagstiftning har begränsat mycket, men med nya socialtjänstlagen kan vi göra mer och vara mer effektiva, säger Johan Oljeqvist.

Det krävs samarbete för att jobba förebyggande. Foto: Getty Images ​​

Han berättar att Fryshuset jobbar med att stötta ungdomar och särskilt de som är i utanförskap. De månar extra om de unga som ingen tror på, som inte ens har en tro på sig själva. – Alla människor vill vara en del av gemenskapen. Kan vi inte det kommer vi att sabba den gemenskapen som vi inte får vara en del av. Civilsamhället drivs av att skapa relationer till grupper i minoritet. Grupper som har ett lågt förtroende till samhället. Därför är det så bra att kunna använda civilsamhället som brygga till dessa grupper som socialtjänsten vill nå ut till. Ett exempel är att det kommer cirka 50-60 mammor i Husby till de kvälls­

aktiviteter som Fryshuset anordnar. I blem. Där finns resurser att spara. våras passade de på att presentera – Om vi fokuserar på förebygen person som pratade om gande arbete och följer sokollo-verksamhet. För cialtjänstlagen så skulmånga invandrarfale vi inte behöva sätta miljer finns det en så många i fängelse. motvilja att ”skicka” Därför tycker jag att sina barn på somdet är fel att lägga så mar-kollo. Men mycket pengar på det skulle vara bra att samtidigt bygga för både barn och ut fängelserna, säföräldrar att få den ger Johan Oljeqvist. möjligheten. – Det blev väldigt RAPPORTEN FRÅN BRÅ vibra mottaget när det här sar hur civilsamhället kan presenterades av oss. När soinkluderas på strategisk nivå Johan Oljeqvist, vd på Fryscialtjänsten bjuder in till in- huset. Foto: Niklas Ehlén för att få större effekt och arformationsträff kommer det beta mer långsiktigt. oftast bara några få mammor. Vi inom Det står att en strukturerad samvercivilsamhället har relationen. Även med kan och tydlig kommunikation mellan SiS har vi samarbete och fångar upp de involverade aktörerna kan bidra till unga som slussas ut därifrån så de inte en ökad samsyn kring roller, ansvar och faller tillbaka i gamla spår. I Brås rapport pågående insatser. Det är en förutsätttas det här upp hur man kan utnyttja cining för att åtgärder ska kunna samordvilsamhällets förmåga som trovärdiga nas och följa den brottsförebyggande budbärare. kedjan, från kartläggning, lägesbild och Det som oroar Johan Oljeqvist är att orsaksanalys till genomförande och uppsocialtjänsten har för lite resurser. följning. – Brist på resurser, både ekonomiska Rapporten ger en mängd råd för en och personalmässiga, upplever vi är den lyckad samverkan. Först behöver man vanligaste orsaken till att samverkan inte definiera värdegrund och mål, ansvarsfungerar. Det spelar ingen roll om man fördelning, resurser och former för återhar en ny lag som säger att man ska samkoppling. Det behöver också finnas en verka mer när man inte har resurserna ömsesidig respekt och förståelse. Man som krävs. behöver lära känna varandras roller, mandat och drivkrafter. Man kan utgå från befintliga samverDET KRÄVS EN stor omstrukturering av arkansformer när det finns. En gemensam betet där man behöver ta hjälp från flera lägesbild är a och o, sedan föreslås vechåll så att man kan satsa på de insatser kovisa avstämningar, att analysera orsasom fungerar och förhindra värre pro-

www.ssil.se | 37

Anna Burston, ordförande i Sveriges socialchefer, talade om strategisk samverkan under Socialrättsdagen. Foto: Alex Öhman ​​

Ny rapport från Brottsförebyggande rådet.

kerna tillsammans och planera för handling och välja åtgärd. – Vi behöver se samverkan som en relation och inte bara förlita oss på system, säger Anna Burston, ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer (FSS), som också föreläste under Socialrättsdagen. SOCIALTJÄNSTEN ARBETAR SEDAN länge

tillsammans med andra aktörer som kan fånga upp problem, familjecentraler, skolsociala team, polisen. Anna Burston menar att vi är duktiga på samverkan när det gäller barn och unga. Det som är utmaningen är att fånga upp vuxna med problem, inte minst när det finns barn med i bilden, där familjen skulle behöva ta del av tidiga insatser. Hon är verksamhetschef i Lund och berättar att de gjorde en stor kunskapsöversikt kring socialt förebyggande arbete, vad som är mest effektivt. – Vi såg tre saker; att det ska ske i samverkan med andra, på platser där människor finns och vara kopplat till riskgrupper. Vi på socialtjänsten behöver fler som arbetar utifrån samma principer och där fler krav ställs på uppsökande och förebyggande arbete. Hon berättar att man på Island fick

38 | www.ssil.se

»Här har vi en fantastisk möjlighet att kunna fånga upp de här problemområdena« Anna Burston

en ny lagstiftning 2022 som ger ett nationellt samordnat och organiserat stöd kring barn och unga. Ingången är BVC, förskola eller skola. I Sverige har vi systemet Barnsäkert (SEEK, Safe Enviroment for Every Kid) som många regioner håller på att implementera. Det är ett skattningsformulär för att fånga upp riskfaktorer i uppväxtmiljön. BVC-sköterskan ställer frågor till föräldrarna vid fem tillfällen som rör barnsäkerhet, ekonomisk oro, nedstämdhet, föräldrastress, riskbruk och våld. – Här har vi en fantastisk möjlighet att kunna fånga upp de här problemområdena. När man tittade på Barnsäkert i forskning så såg man att hälften av föräldrarna skattade ett utfall på minst en av dessa bekymmer. Då kan BVC-sköterskan koppla ihop socialtjänsten där det behövs. Den goda allians som BVC-sköter-

skan har med familjen ger en varm överlämning till socialtjänstens stöd. Anna Burston menar att det här är helt avgörande för att kunna ge tidiga insatser. Forskning visar också att det här har visat sig fungera väldigt bra. TILLITEN TILL SOCIALTJÄNSTEN är väldigt viktig för samverkan. Nu har vi också en helt ny möjlighet att dela information mellan varandra. Men tilliten är en grundförutsättning. – Vi når inte framgång om inte människor vågar söka vårt stöd och tacka ja till insats. Men det handlar också om att samverkansparternas bild av oss behöver vara sann. De är otroligt viktiga eftersom det är de som upptäcker problemen först, BVC, skola och andra. Därför är det så viktigt att vi har en god relation och att de har rätt information om våra insatser och vad vi kan erbjuda, avslutar Anna Burston.

Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.

UNGDOMAR 13 -20 ÅR NEUROPSYKIATRISK/ PSYKOSOCIAL PROBLEMATIK FLEXIBLA OCH INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR HÖG PERSONALTÄTHET FAMILJÄRT I STADSMILJÖ

PÅ PLATS HOS OSS MEDICINSKT TEAM & INTEGRERAD DBT

Särskild kompetens finns för behandling avseende Suicidalt agerande Ätstörningar Trauma och komplex PTSD Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se

VÄLKOMMEN TILL 4:E VÅNINGEN I JÖNKÖPING HVB & STÖDBOENDE SEDAN 2001 Till oss kommer ungdomar med psykosocial problematik, neuropsykiatriska diagnoser samt olika former av problemskapande beteende, ofta i kombination med en problematisk skolgång. Vår verksamhet genomsyras av ett lågaffektivt bemötande och grundprincipen att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Vi är ett miljöterapeutiskt boende där struktur och förutsägbarhet bidrar till goda relationer mellan ungdom och personal. Detta ligger till grund för en positiv förändring och utveckling hos ungdomen. Till 4:e Våningen har vi separata träningslägenheter/ stödboenden för ungdomar. Här har vi möjlighet till flexibla lösningar, utsluss som mer självständigt boende med kontinuerlig professionell omsorg, tillsyn och uppföljning av trygga vuxna.

󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔 Besö󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔󰈔 󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸 󰈸󰈸󰈸 󰈸󰈸󰈸󰈸 󰈸󰈸 fö󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸󰈸

KONTAKTA OSS info@4e-vaningen.se | 036-300 808

www.4e-vaningen.se

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Samverkan och tidiga insatser stärker tryggheten i Helsingborg Helsingborgs stad och lokalpolisområde Helsingborg presenterar nu uppföljningen av samverkansöverenskommelsen för 2025. Rapporten visar på en positiv utveckling inom flera områden under fjolåret. Fler helsingborgare känner sig trygga ute ensamma på kvällarna, färre oroar sig för brott och färre upplever problem med buskörningar och ordningsstörningar, enligt polisens och stadens trygghetsundersökning för 2025. Särskilt tydliga förbättringar syns i områden som Eneborg-Högaborg, City, Söder och Drottninghög. Samtidigt finns fortsatt utmaningar i vissa delar av staden kopplade till narkotika och otrygghet. Rapporten visar att arbetet mot organiserad brottslighet och narkotika fortsatt är en viktig prioritering för staden och polisen. Polisen arbetar med synlighet för att förebygga dessa brott och Helsingborgs stad bedriver ett riktat arbete mot narkotika i citymiljön. En högt prioriterad fråga inom lokalpolisområdet är att motverka att unga rekryteras till kriminalitet. Lokalpolisområdet och Helsingborgs stad har därför fortsatt utveckla arbetet inom ramen för BOB-råden (barn i organiserad brottslighet), där polis, socialtjänst, skola och andra aktörer samverkar för att tidigt fånga upp unga i riskzon. Arbetet omfattar även avhopparverksamhet och insatser mot våldsbejakande extremism. FOTO: CRELLE PHOTOGRAPHY

Stiftelsen Mo Gård firar 25 år Den 2 juni firade Stiftelsen Mo Gård sitt 25-årsjubileum med en heldag i Finspång. Stiftelsen bildades 2001 för att säkra den långsiktiga driften av en verksamhet med rötter ända tillbaka till 1947. Idag är Mo Gård ett specialiserat kunskapsföretag när det gäller att möta personer med olika kombinationer av funktionsnedsättningar och omfattande behov av kommunikativa anpassningar.

40 | www.ssil.se

Malmö firade Williams seger i Funkisfestivalen William Hedendahl vann Funkisfestivalen med en egenskrivna låten ”Jag blir arg” som handlar om funkofobi. Malmö stöd bjöd in till ett firande den 18 juni som följdes av ett samtal om funkofobi och hur vi tillsammans kan motverka diskriminering och negativa attityder mot personer med funktionsnedsättning. Samtalet tog avstamp i resultaten från Malmö stads nyligen genomförda undersökning om funkofobi. William Hedendahl framförde därefter sin vinnarlåt tillsammans med gitarristen Salomon. Funkisfestivalen är Sveriges största musikfestival och sångtävling för personer över 15 år med kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom LSS.

27 Antal kommuner som tävlade i årets Funkisfestival

Atollen Omsorg Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö Tfn: 0381-77 39 60, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se

PMS Process Cyan PMS 424 PMS 295

Atollen Omsorg,

gruppbostäderna Vista, Nova, Astra och servicebostaden Alfa 9 § punkt 9 LSS, personkrets 1

lig emenskap, dag Meningsfull g n elsättning och e s s y s t, e h m a s verk din förmåga n rå f ti u d ti ri f aktiv mål. och dina önske

Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.

Våra unika kärnvärden HÖG KOMPETENS - vilket innebär att flera av vård- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 års erfarenhet av målgruppen. Tillsammans kan vi därför erbjuda kvalitativ och säker vård- och omsorg, utöver det vanliga.

Vi tar hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion. Vi förebygger problembeteenden genom ett lågaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön så att den blir förutsägbar och förståelig.

KVALITETSSÄKRING - vilket innebär att verksamheten tillämpar processer för att ständigt förbättra och utveckla verksamheten, men även säkerställer att krav från kunder och gällande lagar och författningar uppfylls.

Stora anhöriglägenheter som får disponeras kostnadsfritt av närstående som är på besök. Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet. Eftersom vi även vänder oss till individer med psykiatrisk tilläggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.

INDIVIDANPASSAT - vilket innebär att vi alltid utgår från individens behov och önskemål när det gäller utformningen av insatserna.

Arbetssätt Vi individualiserar insatserna, tar hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå.

Placeringsansvarig Lena Hagström Tfn: 0381-77 39 65 E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se

Besöksdress Vista: Kaserngatan 28 B, 575 35 Eksjö | Besöksdress Nova: Kaserngatan 12 B, 575 35 Eksjö Besöksdress Astra: Nannylundsgatan 11 C, 575 39 Eksjö | Besöksadressen Alfa: Nannylundsgatan 21, 575 39 Eksjö

”Man behöver tro mer på barns berättelse” Tintins mamma Sanam Gharaee fortsätter kampen Tintin, 8 år, mördades av sin pappa i januari 2023 under ett två timmar långt obevakat umgänge. Sex månader efter mordet åkte hans mamma Sanam Gharaee till Almedalen för att driva de viktiga barnrättsfrågorna via Lex Tintin-föreningen som hon grundade och är ordförande för. I år fick föreningen Stiftelsen Allmänna Barnhusets stora pris. Sanam, som idag är trebarnsmamma, driver outtröttligt kampen vidare, för barns rätt till ett liv utan våld. – Allt jag gör är för mina barn. Tintins mördare lyckades inte krossa mig, säger hon. TEXT ANNE HAAVISTO FOTO SEBASTIAN BRÄNNVALL

Tintin skulle ha fyllt 12 år om han hade fått leva. Det har gått tre och ett halvt år sedan han mördades av sin pappa. Bara några månader tidigare hade Celina, Tintins efterlängtade lillasyster dött i Sanams mage. Två tragedier under samma år, de svartaste av mardrömmar, omöjliga att ta in. Sanam födde i april sitt tredje barn; Coralin som skulle ha varit en mycket älskad lillasyster. Det finns en tid före och efter 8 januari 2023, säger Sanam. – Det är svårt att förklara men det är som om det hände igår och för en evighet sen, på samma gång. Nu när lillasyster är här kommer påfrestande stunder. Som när släktingar sitter och håller henne, för Tintin skulle ju också ha gjort det, likaså Celin. De hade älskat henne överallt. Den fysiska närheten får jag nu av Coralin. Det första året efter mordet var mörkt. Sanam tänkte ofta på döden och hade smärtsamma panikångestattacker. Sedan handlade det om att överleva och ta sig igenom begravningen och rättegången, där Tintins pappa dömdes till livstids fängelse för mord. Nästa etapp var att hitta kraft att klara av alla högtider,

42 | www.ssil.se

som födelsedagen, första midsommaren och första julen utan Tintin. Efter det bestämde sig Sanam för en sak: att göra allt i sin makt för att inte låta mannen som tog hennes son även krossa henne. – Jag hade en förövare som mördade min son för att krossa mig och mitt mål blev att göra allt för att han inte skulle lyckas. Jag har haft många dippar och bakslag på vägen. När jag har hamnat i djupa svackor och tvivlat på om jag ens vill fortsätta att leva så har mina vänner påmint mig om att hålla Tintins minne levande och det enda sättet att göra det är att jag fortsätter att leva. I början levde jag en dag i taget och sedan en vecka i taget. Då levde jag för min familj och vänners skull. Post Traumatic Growth, är ett uttryck inom psykiatrin som innebär att du förändras och utvecklas på grund av traumat och kampen med det svåra. Så att man kommer ut på andra sidan med nya insikter. Det blev ett mål, för Sanam, att försöka leva efter. – Hur skulle jag vända på önskan att bara vilja dö? Hur skulle jag växa av det trauma jag utsattes för? Att hitta meningsfullhet i vardagen var ett sätt.

Även senare, när hon började må lite bättre fick hon bakslag och föll djupt ner i det svarta meningslösa. – Jag har fått många bakslag på vägen och det tog mig ett och ett halvt år innan jag började med antidepressiva läkemedel. Jag var emot dem, fast jag är psykiater, men jag resonerade som så att jag var i sorg, inte deprimerad. När jag började med tabletterna blev det ändå bättre. Årsdagar och högtider får jag räkna med att det kommer dippar, när alla barn ska på sommarlov och det står cyklar framme. Tintin älskade att cykla. SANAM BILDADE LEX Tintin-föreningen under 2023. Det är en ideell förening med syfte att möjliggöra en uppväxt fri från våld för alla barn i Sverige. Enligt deras stadga är alla deras följare på sociala medier, runt 20 000 personer på Instagram, stödmedlemmar. Lagändringen, som kom 2025 ska göra det enklare för domstolar och socialtjänst att kunna neka umgänge och skydda barn från att tvingas träffa en förövare. Men förändringsarbetet går långsamt. – Det var bra att vi fick till lagändring-

Sanam Gharaee blev känd som Tintins mamma. Nu är hon nybliven mamma till lilla Coralin. ​​

en snabbt, men den har inte riktigt landat i praktiken så snabbt som den borde gjort. Jag tycker att det borde vara självklart, från en dag till en annan, säger Sanam och fortsätter: – När vi sitter med styrelsen och går igenom verksamhetens historia och planerar framåt ser vi att vi gjort mycket men det är tyvärr fortfarande mycket kvar att göra. Det görs fortfarande inte standardiserade riskbedömningar vid vårdnadsutredningar utifrån våldsutsatthet och alla barn i Sverige har fortfarande inte tillgång till barnahus.

Sanam Gharaee Ålder: 45 år. Gör: Föräldraledig. Barn- och ungdomspsykiatriker, ordförande för Lex Tintin-föreningen och författare. Familj: Änglabarnen Tintin och Celin. Dottern Coralin. Katterna Mysis och Gosis. Bor i: Rutvik utanför Luleå. Aktuell med: Ständigt aktuell i kampen för barns rätt till ett liv utan våld. Skrivit boken ”Glöm aldrig Tintin” (Lind & Co, 2024) tillsammans med Sofia Rutbäck Eriksson. Kommande SVT dokumentären ”Allt för Tintin”.

EN SAK SOM fortfarande är trögt är att varningar från våldsutsatta partners eller barns rädsla och oro inte alltid tas på allvar. En anledning till trögheten är en blandning av kultur och kompetensbrist tror Sanam. – Det finns fortfarande mycket okunskap. Man har en stark tro på båda föräldrarnas rätt till barnet. Det finns också en kultur som handlar om att lite våld inte gör något och att partnervåld inte påverkar barnet. Än idag händer det att man kallar det för familjebråk, det som faktiskt är en brottsplats. Fortfarande har till exempel pappor, som är dömda för våldtäkt på mamman, umgängesrätt i fängelset med sitt barn. Det finns också en uppfattning om att våld som ligger långt bak i tiden inte påverkar barn, att barnet glömt eller att pappan blivit bättre och så vidare. För mig är det självklart att inget barn som bevittnat eller utsatts för någon form av våld, ska ha umgänge. Barnets känslor valideras inte alltid vid våldsbrott. Så var det för Tintin, som fick gå med sin rädsla för sin pappa.

»Tintin var rädd för sin pappa och ville till slut inte ha kontakt, ändå tvingades han träffa honom« ​ www.ssil.se | 43

»Man kan inte vara en våldsam partner och en god förälder« – Tidigt i våra tvistemål, fick jag höra att jag inte skulle prata om våldet. Vi skulle bara fokusera på Tintins relation med sin pappa. Det tycker jag är fel. Man kan inte vara en våldsam partner och en god förälder. Men det verkar som man tror det fortfarande. Tintin var rädd för sin pappa och ville till slut inte ha kontakt, ändå tvingades han träffa honom. Hon tänker att självklart kan människor förändras, men att man måste erkänna och ta ansvar för sina fel. – Man måste visa förståelse och en vilja att reparera, för att få en god relation. Många av förövarna förnekar händelser och skyller på den andra föräldern. Tintins pappa påstod att jag hade gjort eller sagt något som gjorde Tintin rädd för att träffa sin pappa. ARBETET MED BOKEN ”Glöm aldrig Tintin” började ett halvår efter Tintins död. Boken är skriven tillsammans socionomen och författaren Sofia Rutbäck Eriksson och kom ut 2024. Sofia bor i samma by som Sanam och hennes son spelade i samma basketlag som Tintin. – Att skriva boken blev som en traumabehandling för mig. Det har varit mycket gråt längs vägen, när jag har gått igenom scener, färger, miljö, dofter och ord. Jag ville minnas allt. Det var påfrestande men också läkande, säger Sanam och fortsätter: – Det var jobbigt att gå tillbaka till den första tiden med Tintins pappa, allting är ordagrant för jag sparade allt, som till exempel sms-konversationer. Det var jobbiga månader, men för mig var det nödvändigt för jag ville berätta om Tintin. Han själv älskade böcker och att skriva och skrev flera böcker i skolan. Genom att skriva en bok kunde jag bevara hans minne ännu bättre. Det var också viktigt att i boken berätta om Tintins fantastiska tillvaro med all kärlek runtomkring,

44 | www.ssil.se

I höst kommer en dokumentär på SVT om Tintin. Foto: Privat ​​

trots alla konflikter och tvister med hans pappa. Hon säger att Tintin har hjälpt henne mycket i sorgen efter Celins död. – Tintin var spirituell och han var inte rädd för döden, när han dog skulle han ju få vara med sin lillasyster, resonerade han. Barn har en underbar förmåga att vara här och nu, men samtidigt kunna sörja och minnas. Tintin har hälsat på mig i drömmarna och även gett mig en hel del tecken. Fjärilar är starkt förknippade med honom. Du har alltid varit så öppen i alla intervjuer, hur har du resonerat? – Det har varit nödvändigt känner jag, för att nå ut. Vi märkte tidigt att det gjorde skillnad att vara öppen. Efter att Tintin mördades var jag i Almedalen och berättade om min situation och då lyss-

nade folk, för då hade det värsta hänt. Vi vädjade till rättsväsendet och socialtjänsten innan Tintin mördades men blev inte lyssnad på. Efteråt har jag varit tvungen att vara öppen och ge intervjuer och berätta, trots att det var väldigt påfrestande och tog på krafterna. Jag gjorde det för Tintin skulle få vara rösten för alla våldsutsatta barn som fortfarande inte blir lyssnade på. Och ett sätt för mig att få något meningsfullt att göra för att överleva. Jag ville också visa att våld mot kvinnor och barn kan drabba vem som helst. Alla känslor är välkomna är ett viktigt budskap till åhörarna. Sanam har, tillsammans med föreningen Lex Tintin föreläst mycket runtom i landet. Även om det gått över tre år sedan mordet är det känslosamt att stå framför människor och berätta.

– Jag behöver pausa flera gånger och vissa stycken klarar jag inte att läsa själv. Det är alltid lika starkt att se hur mycket Tintins ord berör. Det slår mig också varenda gång hur tydlig Tintin var mot olika myndighetspersoner, att han var otrygg och rädd och att han inte ville träffa sin pappa. Varje gång vi föreläser kommer det fram människor och berättar hur föreläsningen varit en ögonöppnare, en tankeställare. Jag undrar varför man inte har regelbundna fortbildningar på alla arbetsplatser om våld i nära relation, som man har inom till exempel HRL och brandsäkerhet. Våld i nära relation drabbar en av fyra kvinnor och ett av tio barn. Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Det är inte lätt när det handlar om bedömningsfrågor för socialtjänsten och familjerätten. – Det är inte alltid svart eller vitt, eller hundraprocentigt självklart hur man ska göra, men jag anser att man mer måste våga stå på barnets sida och tro på barnets berättelse. Man ändrar och justerar lite i lagar, men alla lagar är inte för alla barn. Den senaste lagändringen, att man inte ska tvinga barn till umgänge med våldsamma föräldrar, gäller inte familjehemsplacerade barn. Tanken inom LVU är återförening och i den vården ingår att jobba på barnets relation till sina biologiska föräldrar. Det ska vara mycket till för att få igenom en umgängesbegränsning. För mig blir det så fel. Man behöver även ändra LVU, där måste utgångspunkten också vara att inte tvinga umgänge med en våldsam förälder, särskilt inte om förövaren varken inser eller erkänner sina våldshandlingar. Det

Du är mamma igen, hur känns det? – Jag har alltid varit barnkär och ett liv utan levande barn kändes inte möjlig, det är självklart att ha barn hemma. Hade jag inte kunnat bli gravid hade jag blivit familjehemsmamma. När jag mådde som sämst efter Tintins död var det alltid barn som lyckades avleda mina tankar. Boken blev ett sätt att bearbeta traumat. ​​

finns, som sagt, mycket kvar att göra. Den 8 januari, på årsdagen av Tintins död, hölls den årliga Tintingalan i Luleå. Galan arrangeras av föreningen Lex Tintin, för att hedra Tintin och uppmärksamma barns rätt till trygghet mot våld. – Det är en familjegala där vi alltid försöker göra barn och ungdomar delaktiga både på scen och i publiken och uppmärksammar om det har skett några positiva förändringar. Vi har haft både socialtjänstministern och barnombudsmannen tillsammans med andra barnrättsorganisationer som BRIS och Unicef på plats. Att försöka få lite ljus i den väldigt mörka dagen då Tintins brutalt mördades är en svår uppgift, men galan har varit fylld av mycket kärlek och gemenskap. Ni tilldelades i år Barnhusets Stora Pris. Hur var det att få det priset? – Att få utmärkelsen Stora Priset var såklart väldigt hedrande och ärorikt. Det är också en bekräftelse på att det vi har gjort och gör är viktigt och betydelsefullt, något vi som jobbar ideellt behöver för att orka fortsätta.

Hur var graviditeten? – Min bästa hittills. Jag hade betydligt mindre smärtor än tidigare och mådde bättre i mig själv, trots att jag var många år äldre. Det berodde nog också på att jag äntligen lever ett liv fri från våld. Jag var också mindre orolig än jag hade förväntat mig. Coralin föddes med planerat snitt i vecka 37 eftersom storasyster dog i vecka 38. Visst fanns det hjärnspöken, men inte alls så farliga som jag hade trott. I HÖST KOMMER en dokumentär på SVT om

Tintin. Förhoppningen är att den även ska visas på biografer. Sanam håller även på med en barnbok om Tintin, för att hålla hans minne levande. Men först ska hon njuta av livet och sin dotter. – Det tar tid, att gå från att vilja dö, till överlevnadsmode och sedan till att vilja leva och njuta av vardagen igen. Det har varit oerhört mörkt, men nu är det inte mörkt hela tiden. Min förhoppning under de första åren efter Tintins död var att läka ännu mer, men vågade aldrig tro på att det skulle bli så bra som det är idag. Och det är tack vare Coralin. Just nu vill jag vara hemma med min dotter så länge jag kan.

Fakta: Lex Tintin Mordet på Tintin 2023 väckte starka reaktioner runtom i landet och ledde till nya formuleringar i föräldrabalken som trädde i kraft den 1 januari 2025. Lagstiftningen heter ”Tryggare hem för barn” och kallas lex Tintin.

Lagändringen har bland annat fokuserat på: Barnets bästa prioriteras: Lagändringen betonar att risken för att barnet far illa ska ha en framträdande roll vid bedömningar av vård-

nad, boende och umgänge. Detta innebär att barnets rätt att skyddas från våld och kränkningar går före rätten till umgänge med en förälder. Ingen skyldighet till umgänge vid våld: Det klargörs

att barn inte ska ha något umgänge med en förälder som har utsatt barnet för allvarligt våld. Umgänge med en förälder får inte riskera att skada barnet, varken fysiskt eller på något annat sätt.

www.ssil.se | 45

Natalie Söderlind och Ana-Dolori Marinovic, utredare på Barnafrid. Foto: Emma Hedlin ​​

Vanligt att dokumentation saknas om barnets röst enligt ny rapport Det skulle behövas ett stärkt fokus på barnets röst, tydligare och mer enhetlig dokumentation och större uppmärksamhet på barnfridsbrottet. Det är slutsatserna efter att Barnafrid har granskat de 100 första målen enligt lagen om placering av barn i skyddat boende. Rapporten ger en tidig bild av hur den nya lagen om placering av barn i skyddat boende (LSB) används i praktiken och vilka frågor som aktualiseras i rättstillämpningen. – Det här är ett av de första samlade kunskapsunderlagen om hur lagen används i praktiken. Eftersom det tidigt fanns en diskussion om hur besluten fattas, ville vi undersöka hur lagen tillämpas i de första 100 målen, säger Natalie Söderlind, utredare vid Barnafrid i ett pressmeddelande. Av placeringsbesluten som ingår i materialet fastställs 98 procent i förvaltningsrätten och besluten står i regel fast även vid överprövning. Bara två fall av-

46 | www.ssil.se

slogs eller drogs tillbaka. De aktuella målen prövades under perioden april-december 2024. I 41 procent av målen saknas uppgifter om barnets egna erfarenheter eller synpunkter. – När barnets röst inte framgår i det skriftliga materialet blir det svårt att följa hur barnets perspektiv har beaktats i den rättsliga prövningen. Det handlar om dokumentation, inte nödvändigtvis om barnet har fått komma till tals eller inte, säger Ana-Dolori Marinovic, utredare vid Barnafrid. RAPPORTEN VISAR OCKSÅ att våld är vanligt förekommande i de mål som prövats. I närmare sju av tio mål framgår att barn har bevittnat våld i nära relation, och i fyra av tio mål att barn själva har utsatts för fysiskt våld. Hur barns våldsutsatthet beskrivs och dokumenteras varierar dock mellan olika domskäl. I vissa fall framträder barnets erfarenheter tydligt, medan do-

kumentationen i andra fall är mer begränsad. Sammantaget indikerar resultaten områden som kan vara relevanta att följa upp över tid, exempelvis barns delaktighet, hur våldsutsatthet dokumenteras samt hur barnfridsbrottet uppmärksammas i LSB-mål. Mot bakgrund av att lagen är ny finns det skäl att fortsatt följa hur de barnrättsliga intentionerna kommer till uttryck i rättstillämpningen i takt med att praxis utvecklas. Enligt Barnafrid bör det bland annat på systemnivå övervägas hur barns delaktighet kan synliggöras mer systematiskt. Exempelvis bör det tydligt redovisas om och hur barnet har fått komma till tals, hur barnets uppgifter har beaktats samt vilka överväganden som gjorts när barnet inte har hörts. En tydligare redovisning i socialtjänstens beslutsunderlag är central, eftersom det är genom detta som barnets perspektiv förs in i den rättsliga prövningen. KÄLLA: BARNAFRID, LINKÖPINGS UNIVERSITET

Så jobbar verksamheterna med Kvalitetsindex Två gånger per år kommer vi att presentera hela listan med deltagande företag i Kvalitetsindex. För verksamheterna blir mätningen en del av kvalitetsutvecklingen. TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH R3START

SSIL Kvalitetsindex samlar upplevd kvalitet vid avslutade placeringar och är en värdefull hjälp till handläggare vid placering. SSIL följer upp varje placering hos de deltagande företagen där den handläggare som ansvarar för placeringen får svara på olika frågor via både enkät och telefon. Bland annat mottagande av

48 | www.ssil.se

klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning. Det är kostnadsfritt för kommunerna att använda sig av Kvalitetsindex. Handläggarna får hjälp av sina kollegor att få en

helhetsbild hur verksamheterna jobbar med olika inriktningar och problematik. För verksamheterna blir Kvalitetsindex en chans att synas och att få ta del av nyttig feedback hur handläggarna upplever varje placering. När verksamheterna svarar på förfrågningar i Placeringsservice följer Kvalitetsindex automatiskt med.

Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning för placeringar. Foto: Getty Images ​​

Så här ser klientlägenheterna ut hos R3start Växjö.​

»Det är en bra fingervisning över vad handläggarna önskar, vad vi behöver lägga mer fokus på och vad vi gör bra.« – Det är en bra fingervisning över vad handläggarna önskar, vad vi behöver lägga mer fokus på och vad vi gör bra. Kvalitetsindex är också ett bra sätt att motivera personalen. De får mycket beröm för det jobb de gör och det är de värda, säger Simon Larsson på R3start i Växjö. Företaget har fått höga betyg i Kvalitetsindex sedan start, något som Simon och hans medarbetare förstås är väldigt stolta över. – Det stärker verksamheten och visar att vi tar vårt kvalitetsarbete på allvar, säger han.

R3START VÄXJÖ ERBJUDER stödboende

​

och stödlägenheter för vuxna med skadligt bruk och beroende samt annan social utsatthet. Verksamheten kombinerar boende med strukturerad öppenvårdsbehandling enligt 12-stegsmodellen.

– Vi har tio platser för stödboende och fick i maj även tillstånd för öppenvårdsbehandling för åtta behandlingsdeltagare. Vi har haft stor nytta av Kvalitetsindex och jag ser fram emot att även få feedback på öppenvården. Vi läser noga alla kommentarer som handläggarna skriver och tar upp det på våra APT och genomgångar. Det är både små och stora saker, men väldigt viktigt i vår ambition att alltid röra oss framåt och erbjuda så bra stöd som möjligt för våra klienter, avslutar Simon Larsson.

Om Kvalitetsindex SSIL – För vård och omsorg samlar in upplevd kvalitet via enkätsvar och telefonintervjuer för att förstå hur vårdköpare, anhöriga och klienter upplever de vårdgivare som hanterar placeringar. Detta sammanställs sedan i Kvalitetsindex. Läs mer på www.ssil.se/kvalitetsindex

www.ssil.se | 49

Kvalitetsindex Här presenteras alla deltagande företag

Med tusentals djupintervjuer årligen är SSIL Kvalitetsindex landets mest etablerade uppföljning och kartläggning av upplevd kvalité för köp inom branschen. Betygen sammanställs i ett index, som speglar genomsnittsbetyget de senaste 365 dagarna. Kvalitetsindex är ett viktigt och kostnadsfritt beslutsunderlag för handläggare vid placeringar sedan 2006.

Företag

Verksamhet

Företag

Verksamhet

12 & 12 Behandlingshem AB

HVB

Bloton Öppenvård AB

Familjehem

4:e Våningen I Jönköping AB

HVB Stödboende och Skyddat boende

Bodafors Behandling- och utslussningsenhet AB

HVB

AB Bo Care

Brinaxi Care AB

HVB

AB Cirrusgården Västra Mälardalen

HVB

Brinken Sverige AB

HVB

AB Trygga Familjehem i Sverige

Familjehem

Brizad Behandlingskonsult AB

Familjehem

AB Ung Destination

Familjehem

Camphill Häggatorp

LSS

Acceptio AB

Familjehem Familjehem

Casator Care Villa Lindö Utredning och Tjänster AB

HVB

Adveniogruppen AB Alba AB

HVB

Cederängens Utrednings- och Behandlingshem AB

HVB

Alfa Rehabilitering AB

HVB

CloCa Familjehem i Sverige AB

Familjehem

Aliento HVB AB

HVB

Crewford Care Stödboende Älmhult

Stödboende

Alternatiff AB

HVB

Dalaidyllen Sociala Tjänster AB

HVB

Attention Omsorg AB

LSS

Duveholmsgruppen AB

HVB

Aurora gården AB

HVB

Edebohemmet AB

HVB

Behandlingshemmet Hatten

HVB

Enheten för att Växa Örebro AB

Familjehem

Berliox AB HVB Falken

HVB

Läs mer på www.ssil.se/kvalitetsindex

STIFTELSEN LINDEN – för ett kvalitativt och meningsfullt liv. Vem vi än är och var vi än står i livet så utvecklas vi. Det är en människosyn som genomsyrar hela vår verksamhet. Vi tror på att ALLA människor kan utvecklas utifrån sin förmåga och förutsättningar om VI skapar en miljö och ett anpassat bemötande utifrån varje enskild persons behov. Vi erbjuder LSS-verksamhet i Vingåkers och Katrineholms kommun. Verksamheten omfattar bland annat gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet, anpassade efter den enskilda individen. Vi arbetar med kvalitetsindex för att ständigt utveckla och ta vår verksamhet vidare.

En chans för familjen Varmt välkommen att kontakta oss! 0151-52 31 01 info@stiftelsenlinden.se www.stiftelsenlinden.se

Vi har ledig plats från 1 november

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser. Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Futurum – Skyddat boende Futurum erbjuder skyddat boende för individer med olika former av skyddsbehov. Vi tar emot alla målgrupper och utformar våra insatser individuellt, utifrån varje persons behov, förutsättningar och livssituation. Vårt arbete präglas av ett klientnära förhållningssätt där vi ser till hela individen - både akuta behov och långsiktig stabilitet. Genom ett helhets perspektiv skapar vi förutsättningar för trygghet, återhämtning och utveckling. I vårt professionella team ingår verksamhetschef, skyddskonsulenter, sjuksköterska, läkare, psykologer samt föreståndare. Den breda kompetensen möjliggör kvalificerade och samordnade insatser med hög kvalitet. Vi arbetar strukturerat med evidensbaserade riskbedömningsverktyg såsom SARA:V3, FREDA; Patriark och Check-15, vilket säkerställer noggranna analyser och ökad säkerhet i varje enskilt ärende. Erbjuder även utredningar samt vid behov, insättning och uppföljning av medicinering inom ramen av vår medicinska kompetens.

Kontakta oss dygnet runt Verksamhetschef: 076-314 59 67 www.tranapsykologer.se/trana-futurum/

Kvalitetsindex Företag

Verksamhet

Företag

Verksamhet

Ersta Fristad

Skyddat boende

Katrineberg Omsorg AB

HVB

Ersta Möjlighet

Skyddat boende

Kattedals HVB

HVB

Eva Rehab Hudiksvall AB

HVB

Korpbergets Behandlingscenter AB

HVB

F3nix Omsorg i Sävsjö

HVB

HVB

Familiaris AB

Familjehem

Korpbergets Behandlingscenter Behandling kvinnor

Familjehem i Mälardalen AB

Familjehem

Korpbergets Behandlingscenter Korpnästet unga män

HVB

Familjehemsteamet på Gotland

Familjehem

Kraftaverk - Stockrosen

HVB

Familo AB

Familjehem

Kvinnohemmet Rosen AB

HVB

Famnia Omsorg AB - HVB Hindås

HVB

Lejongårdar AB Familjehem

Familjehem

Faster Veras Behandlingshem

HVB

Lejongårdar AB HVB

HVB

Fogdhyttans Vård- och Behandlingshem Stockrosen

HVB

Lepidus Care AB

Familjehem

Forenede Care AB

LSS

Lindalens Behandlingshem AB

HVB

Ljusets Familjehemsvård AB

Familjehem

Marielund Tyringe LSS

LSS

Meme Family Home

Familjehem

Min Framtid AB

Skyddat boende

NEB-Teamet Familjehem

Familjehem

Norrlandsgården I Kärrsjö AB

HVB

Novia omsorg AB

Stödboende, Öppenvård

Nya Tag i Göteborg AB

HVB

Nytida Berglunda

HVB

Nytida Felicia Familjevård Helsingborg

HVB

Nytida Gylleby Behandlingshem

HVB

Nytida Ollestad

HVB

Nytida Provita rehab

HVB

Nytida Rånäs HVB

HVB

Nytida Strandhagens behandlingshem i Sävsjö

HVB

Nytt Hopp AB

Stöd

Nära Omsorg i Sverige AB

HVB

Framsteget Behandlingshem

HVB

Fritslavägen Boende AB

HVB

Främja AB Göteborg

LSS

Främja AB Stockholm

LSS

Främja AB Uppsala

LSS

Fyrens HVB AB

HVB

Fyrtornetvob AB

HVB

Förenade familjehem Sverige AB

Familjehem

Gläntan unga vuxna AB

HVB

GrödbyGården AB

HVB

Gröna Villan

LSS

Hasslegården Vård - Stockrosen

HVB

Hemstaden i Sverige AB

Skydd

Hilleröd vård & omsorg AB

HVB

Hjorten I Mora AB

HVB

Hudiksvalls Ungdomshem

HVB

Human Support Lejongårdar Familjehem

Familjehem

Human Support Lejongårdar Stödboende

Stödboende Familjehem

Omsorgs Compagniet i Salem stöd och boende

Stödboende

Humana Helsingborgs Familjehemsvård Humana Vuxen Familjehemsvård Mitt

Familjehem

Omsorgs Compagniet LSS

LSS

HVB Albagården

HVB HVB

Omsorgs Compagniet Stödboende Vändpunkten

Stödboende

HVB Marielund AB Håsta Halvvägshus AB

HVB

Omvårdnad I Skönvik AB

HVB

Icuro Kungsten HVB AB

HVB

Pacedomi AB

Skydd

Parcer AB

Familjehem

iCuro Sverige AB Sjövik

HVB

Imis HVB

HVB

Inagården

HVB

Inagården Älvkarleby

HVB

Norrlands Vita Villa

Skyddat boende

Jonas Asp Utbildning & Kompetens AB

HVB

Läs mer på www.ssil.se/kvalitetsindex

Stödboende och öppenvårdsbehandling för personer med beroendeproblematik. Vi erbjuder ett klientnära stöd med fokus på relationsskapande, delaktighet och långsiktig förändring. Vårt arbete utgår från individens behov och präglas av ett respektfullt bemötande, hög tillgänglighet och ett tydligt lösningsfokus. Verksamheten omfattar 10 boendeplatser samt gruppbehandling enligt tolvstegsmodellen för upp till 8 deltagare. Vi erbjuder även en öppen mötesplats med daglig struktur, social gemenskap och aktiviteter, tillgänglig både för personer som deltar i vår behandling och för övriga klienter. Genom vår alltjänst, i samverkan med Arbetsförmedlingen, erbjuder vi arbetsträning och meningsfull sysselsättning som en del av rehabiliteringen. Kontakt: Simon Larsson 0793-59 46 86 r3start.simon@gmail.com | info@r3start.se | www.r3start.se

- Vägen till nytt liv Vi på Lindalen har sedan starten 1988 bedrivit en komplett vårdkedja baserad på professionell missbruksbehandling med 12-stegsprogrammet som grund, för både kvinnor och män med alkohol - och drogmissbruk.

Sveriges närmsta behandlingshem

Vi har ramavtal med alla Sveriges kommuner, kriminalvård, regioner och arbetsgivare och tar emot placeringar från hela landet.

Behandling på Lindalen: Vi är Sveriges äldsta 12-stegsbehandlingshem. Vi har missbruks- och beroendebehandling för vuxna kvinnor och män. Vi har fördjupad behandling med möjlighet till utsluss och etablering efter avslutad behandling. Vi bedriver även avgiftning/abstinensbehandling. Motivation, återhämtning och stödboende. Vi kan hämta eller mötas inom 30 mils avstånd.

info@lindalen.com | 0650 - 320 40 | www.lindalen.com

Genomsnittligt Kvalitetsindex

9,9 / 10 hittills under 2026

Kvalitetsindex Företag

Verksamhet

Företag

Verksamhet

Paroma Gruppen

HVB, Stödboende, Familjehem

Tursbo Rehab - Kulltorp

HVB

Tursbo Rehab - Åker

HVB

Umeå Stadsmission

Skyddat boende

Unika Ambass

LSS

Unika Fristad

LSS

Unika Hammarby

LSS

Unika Henriksdalsringen

LSS

Unika Lilla Väsby

LSS

Unika Lupingatan

LSS

Unika Öbergsgatan

LSS

Uppdraget HVB

HVB

Utslussen Behandlingshem

HVB

Utslussen Stödboende

Stödboende

Utslussen Träningslägenheter

Stödboende

VAL-BO Behandlingshem AB

HVB

Vi Vård & Stöd Sverige AB

HVB

Viljan Nävertorp HVB

HVB

Viljan Selfhelp

HVB

Viljan Sävik

HVB

Viljan Säviq

HVB

Villa Leva - Stockrosen

HVB

Villa Lindö Behandlingshem

HVB

Villa Lindö Utredning och Tjänster

HVB

Villa Vägen Ut Kooperativen

HVB

Villa Vägen Ut Kooperativen Villa Revansch

HVB

Villa Vägen Ut Kooperativen Villa Solberg

HVB

Villekulla familjehem

Familjehem

Vintergården HVB

HVB

Vivant Omsorg

Familjehem

VågaVa

HVB

Vårnäs Behandlingshem

HVB

Wäxthuset Väddö AB

HVB

Älvstorps vård- och behandlingshem Stockrosen

HVB

Änglagårdens Omsorg AB

LSS, HVB, Stödboende

Österbygruppen Klingbrogården

HVB

Östergötlands Stadsmission HVB för kvinnor

HVB

Prima Familjehemsvård Dalarna AB

Familjehem

ProAktiv Resurs Sverige AB

Familjehem

Prästmogården AB

HVB

R3start Växjö

Stödboende

Rilancio AB

Skyddat boende

Risingegården HVB

HVB

Rockesholm Behandling och utbildning AB

HVB

Russinbackens Behandlingshem

HVB

Russinbackens Behandlingshem - Druvbacken

HVB

Röingegården

HVB

S&P Vega HVB & Stödboende

HVB, Stödboende

Schedevi Väst LSS

LSS, HVB, Stödboende

Schedevi Väst SoL

LSS, HVB, Stödboende

Schedevi Öst HVB

LSS, HVB, Stödboende

Segesholms Behandlingshem & Österlenportens Behandlingshem

HVB

Skogslunden LSS Tyringe

LSS

Skolberga HVB

HVB

Skyddsvärnet Familjevård

Familjehem

Solbacken Omsorg AB

LSS

Solgläntans Behandlingshem AB

HVB

Stiftelsen Bergslagsgårdar

Familjehem

Stiftelsen Linden Sjöboda Gård AB

LSS

Stiftelsen Mora Park

LSS

Stiftelsen Stora Sköndal

Stödbeoende

Suddamin Care i Norrtälje AB

Familjehem

Sunnebogården

HVB, Stödboende

Svedbacka HVB-Hem

HVB

Sveriges Kristna Familjehem SKFH

Familjehem

Sörgården

HVB, skyddat boende

Tiveda Vård och Behandling AB

HVB

Torpahemmet AB

HVB

Torsbygården

HVB

Trana Fu AB

HVB

Trana Vita HVB

HVB

Trelleborgs kommun

LSS

Trygga Hem

Familjehem

Läs mer på www.ssil.se/kvalitetsindex

VILLA VÄGEN UT! REVANSCH I SUNDSVALL Vi ger män som vill bryta med missbruk och kriminalitetmöjlighet att bygga upp ett nytt vardagsliv med arbete,aktiv fritid och ett bra socialt nätverk.

Familjehemsteamet på Gotland ”Alla placerade individer ska erbjudas trygghet samt adekvat stöd och hjälp”

Hos oss får du en trygg plats att landa – och kraft att förändras. Boendet är bemannat dygnet runt med engagerad personal som har både utbildning och egen erfarenhet av att bryta med missbruk, kriminalitet och destruktiva livsmönster.

Konsulentstödda familjehem Inom Familjehemsteamet har vi ett antal erfarna jour- och familjehem som tar emot barn och unga samt vuxna i sina hem. Vi har en utvecklad samverkan med områdespolisen, MiniMaria och skolan. Vi arbetar i team tillsammans med familjehemmen, behandlingsansvarig och konsulenterna.

Topp 5 i vårens mätning Kvalitetsindex 2026

Vi tror på din förmåga och finns här för att stötta dig varje steg på vägen. Varje dag tar vi steg framåt - tillsammans.

Behandlingsfamiljer Våra behandlingsfamiljer har lång erfarenhet av arbete med ungdomar med missbruk och annan psykosocial problematik.

Kontakta oss

0708-87 06 15 | villarevansch@vagenut.coop www.vagenut.coop

Keyla Incirli, VD 076 05 06 077 | keyla@fhtg.se

Malin Plaenge, Föreståndare 070 211 05 04 | malin@fhtg.se

DETTA ÄR EN ANNONS

- Vägen till nytt liv

Sveriges närmsta behandlingshem

Lindalens behandlingshem i Hudiksvalls kommun erbjuder professionell behandling av alkohol- och drogmissbruk med hjälp av 12-stegsbehandling. Även abstinensbehandling, fördjupad behandling Fas 3 med utsluss och öppenvård. 12-stegsbehandling är en beprövad metod för att komma ur beroenden av alkohol och droger. Metoden bygger på Anonyma Alkoholisters (AA) tolv principer, där man i grupp och med personlig reflektion lär sig att leva ett liv utan missbruk. – Vi möter och vägleder våra klienter utifrån var denne befinner sig och anpassar vistelsen efter den enskildes behov, säger Henrik Nordin, verksamhetschef på Lindalen. Behandlingshemmet är naturskönt beläget i Hälsingland, i Forsa utanför Hudiksvall. Fördjupad behandling genomförs på Håsta halvvägshus och öppenvård finns centralt i Hudiksvall. – Lindalen erbjuder också abstinensbehandling.

För många kan det vara enda vägen att bryta sitt aktiva missbruk. Abstinensbehandling syftar till att undvika ångest. oro, smärta och delirium så långt det är möjligt. Här har man bedrivit beroendevård sedan 1988. Från 2019 driver verksamhetscheferna Henrik Nordin och Katarina Hansson enheterna i egen regi och förestår personligen samtliga enheter. Lindalen erbjuder också 12-stegsbehandling för kvinnor och fördjupad behandling med möjlighet till utslussboende för både kvinnor och män. Då kan man kombinera fortsatt fördjupad behandling med till exempel arbetsplatsförlagd praktik, arbete eller skola. På så sätt får man hjälp att bygga ett nytt liv från grunden även i det praktiska.

För platsförfrågan kontakta oss på 0650 – 320 40 eller info@lindalen.com www.lindalen.com

GÄSTKRÖNIKAN

Systemfel i socialt arbete

Börje Lindberg Socionom och handledare i psykosocialt arbete

»I familjehemsvård är kontinuitet, tillit och förtroende bland de viktigaste delarna«

Det verkar som det uppstått ett systemfel i socialt arbete. Socialt arbete och beslut inom socialtjänsten bygger till mycket stor del på socialarbetarnas egna värderingar och erfarenheter. Det finns också lagtext och rekommendationer från socialstyrelsen och andra övergripande myndigheter, men till en stor del påverkar egna värderingar vad och hur man för fram argument som leder fram till beslut i socialnämnd och förvaltningsrätt. När en socionomstuderande klarat av sina poäng och får en anställning som socialsekreterare på något socialkontor är det meningen att utbildningen och utvecklingen av kunskaper inom socialt arbete ska fortsätta. Att man som socialsekreterare ska kunna känna tillit till sig själv, sina arbetskamrater och chefer. Det är nödvändigt att bygga upp en stor förmåga av tillit i socialt arbete. Det är mycket annat som också är nödvändigt att lära sig men tilliten till sig själv och andra är en förutsättning för en lyckad karriär inom socialt arbete. Och tilliten till sig själv och andra utsätts ofta för stora påfrestningar i just socialt arbete och speciellt i en process som handlar om tvångsomhändertagande av barn. PROCESSHANDLEDNING ÄR OCH har varit ett

viktigt verktyg för att stärka personer som har till uppgift att göra stora ingrepp i andra människors liv. Att få professionell handledning i psykosocialt arbete är i de flesta fall en förutsättning för att lyckas fungera både känslomässigt och socialt. Både hemma och på jobbet. Socialt arbete är inget instrumentellt arbete men personer som utsätts för allt för stora känslomässiga påfrestningar tenderar ofta att i sitt sociala arbete börja göra instrumentella beslut och tanke-

56 | www.ssil.se

vändningar. Detta för att klara sig från att bli utbrända. DET BEHÖVS EN stor portion av självkännedom, empati och förmåga till etiska ställningstaganden för att kunna fungera tillitsfullt mot sig själv och andra, speciellt klienter. Det kan man som socialsekreterare få hjälp med i en professionell handledning. När min treåriga utbildning till handledare var klar 2001 började jag handleda inom socialtjänsten. På den tiden var det inte tal om offentliga upphandlingar. Nej, då kunde jag få ett telefonsamtal från någon chef i en kommun som ville att jag skulle komma på en intervju till en socialsekreterargrupp. Uppdragen blev fler och fler. Jag specialiserade mig på att handleda familjehemssekreterare och familjehem. I början av tiotalet blev det allt mer vanligt med offentliga stora upphandlingar av handledning till socialtjänsten. Då slutade jag att handleda socialsekreterare. Ingen av dessa anbudshandlingar passade den handledning som jag kunde utföra. Jag har ett eklektiskt sätt att handleda på. Alltså så använder jag den teori som passar bäst för problemet i fråga. I DESSA ANBUDSHANDLINGAR stod

ofta att handledaren skulle använda en viss teori. För det mesta var det KBT som var angivet som den teorin som handledaren skulle behärska och använda sig av. Ju snabbare och billigare handledningen kunde genomföras desto bättre. Processhandledning efterfrågades inte så mycket längre. Dessutom krympte omfattningen av handledningstiden. Detta resulterade ofta i att det blev fler och fler socialarbetare som blev utbrända och fler som bytte yrke. Vad jag förstår så är ovanstående ett förhållande inom kommunal socialtjänst som fortfarande existerar. Det är tråkigt för det blir den enskilde socionomen som får ta smällarna när något går fel och det uppdagas att felbeslut tagits inom kommunal socialtjänst.

I stället för att handleda socialsekreterare började jag så småningom att handleda familjehem. I den gruppen var inte grunderna för att kunna handleda på ett bra sätt så satta under press. Där kunde jag göra större nytta. Men nu börjar även den nischen att fungera dåligt då familjehemsvård upphandlas till billigast möjligaste kostnad för kommunerna. I anbudsunderlagen finns klausuler om att de företag som erbjuder familjehem till den lägsta kostnaden också ska överlåta familjehemmet till kommunen när en viss tid gått. Detta skapar oro hos både familjehem och det barn som är placerat i familjehemmet. Familjehemsvård är en relationsgrundad verksamhet där tillit och förtroende

ska byggas under lång tid för att placerade barn ska kunna få en bra framtid. Min erfarenhet säger mig att när den privatanställde konsulenten försvinner efter en tid och kommunen tar över kan det ofta leda till ett så kallat oplanerat avbrott i familjehemmet. DET STÖD SOM en konsulent i en privat verksamhet kan ge kan aldrig en kommunal förvaltning ge till ett familjehem så länge inte de kommunalt anställda socialsekreterarna får den processhandledning de så väl behöver och att de blir kvar på sina arbetsplatser. I familjehemsvård är kontinuitet, tillit och förtroende bland de viktigaste delarna och det har kommunerna mycket svårt att kunna

Familjehemsindex Kvalitetssäkring för uppdragsgivare Det självklara verktyget för dig inom kommunal eller konsulentstödd familjehemsvård som vill stärka relationer med dina uppdragstagare.

Vill du veta mer – kontakta oss! 0585-738 112 | kund@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Tydliga krav. Tryggare verksamhet. Qvalify genomför certifiering enligt SS 41000 – en standard för kvalitetssäkring av HVB-verksamheter.

036-336 00 00 | info@qvalify.se | qvalify.se Läs mer om SS 41000 på vår hemsida.

erbjuda familjehem och deras placerade barn. Jag blev färdig socionom rätt sent i livet, jag var klar med min socionomutbildning 1989 i januari. Då var jag trettioåtta år och fick då jobb på ett socialkontor i Örebro. Där hade vi i arbetsgruppen professionell handledning, mest processhandledning, cirka åtta timmar var fjärde vecka. Det var ju egentligen inte tillräckligt för det tunga ansvar som vi hade gentemot våra klienter. Men det var ändå stor skillnad mot hur det ser ut med tillgång till handledning nu för tiden.

Börje Lindberg

Läs våra boktips

Vinn!

Den här bo kan du vin ken na! Sidan 66

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Ett hållbart arbetsliv för alla

Tydliggörande pedagogik för personer med autism och adhd Boken vänder sig till dig som arbetar med arbetsmarknadsinsatser för personer med autism, adhd och andra psykiatriska tillstånd. Den är även användbar för dig som möter den här målgruppen som arbetsgivare eller som handledare inom sysselsättning eller daglig verksamhet. Lena W. Henrikson redogör för vilka kognitiva utmaningar som personer med autism och adhd möter, och hon beskriver hur vi med hjälp av tydliggörande pedagogik och visuellt stöd kan kartlägga deras behov, stärka deras självkänsla och undanröja arbetsrelaterade hinder. Det ka Författare: Lena W. Henrikson Förlag: Natur & kultur, nok.se

Validera mera!

Empati, bekräftelse och äkthet, i och utanför terapirummet

Vinn!

Validering innebär att kommunicera förståelse för det rimliga i någons upplevelse eller reaktion. Det innebär också att se, acceptera och tro på någon som person. Validering är en kraftfull teknik för relationsskapande och förändring, i såväl professionella som privata relationer. I psykoterapi är validering något behandlaren kan använda för att skapa allians, hjälpa patienten reglera starka känslor och underlätta förändringsarbete. Det är även något terapeuten kan lära ut till patienter och närstående. Grundläggande nivåer av validering är aktivt lyssnande och korrekt återgivande. Ibland är dessa otillräckliga i det psykoterapeutiska arbetet. Lösningen kan då vara att validera på en högre nivå, eller på ett annat sätt. Författare: Martina Datavs Johansson Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

ken Den här bo na! kan du vin Sidan 66

Psykiska funktionsnedsättningar

Stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar Psykiska funktionsnedsättningar kan uppstå som en följd av allvarlig psykisk sjukdom och vid olika neuropsykologiska tillstånd. Utgångspunkten för den här boken är att kognitiva funktionsnedsättningar är en väsentlig del av svårigheterna vid all allvarlig psykisk sjukdom. Författarna beskriver de kognitiva funktioner som kan vara nedsatta. De visar vilka svårigheter som kan uppstå och ger konkreta tips på hur man kan hjälpa en person med psykiska funktionsnedsättningar i vardagen genom att träna och kompensera. Utifrån det aktuella kunskapsläget presenterar de forskning inom området, ger lästips och en mängd praktiska råd om exempelvis arbetsmetoder, dokumentation och bemötande. Författare: Zophia Mellgren och Lennart Lundin Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

Helt orimligt

En hemmasittares berättelse Hur hjälper man ett barn som inte längre orkar? Vad händer med den som inte passar in i ramarna och inte orkar leva upp till kraven? Och vad behöver förändras för att fler ska få leva - inte bara överleva? Det här är mer än en bok. Det är ett vittnesmål och ett viktigt inlägg i en nödvändig samhällsdebatt. Med en unik kombination av egna erfarenheter som hemmasittare och sin kompetens som beteendevetare berättar Åsa Jonsson hur individens lidande hänger samman med samhällets strukturer. Hon sätter ord på hur det känns när ångesten tar över kroppen, när skammen bränner i ansiktet och när flyktvägarna blir det enda som gör dagen uthärdlig. Författare: Åsa Jonsson Förlag: The Book Affair, thebookaffair.se

58 | www.ssil.se

BOKHYLLAN Kriget Josef har avtjänat sitt straff men på utsidan av murarna är livet inte vad det en gång var. Han har bestämt sig för att inte återvända till kriminaliteten, men verkligheten slår till hårt. Kan man verkligen sona sina brott i ett samhälle som dömt en för all framtid? På andra sidan jorden försöker Antonia fly sitt förflutna. När hon plötsligt står ensam inser hon att det är dags att återvända till Sollentuna. Där hemma väntar ännu en kamp – att skapa ett nytt liv när drogerna fortfarande styr varje tanke. Kriget är den andra delen i Klanenserien av Pascal Engman. Författare: Pascal Engman Bookmark förlag, bookmarkforlag.se

Kommunikationens kraft

Strategisk intern kommunikation i en komplex tid I många organisationer behandlas intern kommunikation som något som bara ska ”fungera” – inte som något som avgör om strategier lyckas, förändringar landar väl eller att människor engagerar sig. Det är ett kostsamt misstag. Boken ger en tydlig bild av varför traditionella metoder såsom mer information, fler kanaler och snyggare budskap ofta missar målet och vad du kan göra i stället. Med utgångspunkt i forskning och lång praktisk erfarenhet utmanar författarna invanda arbetssätt och pekar på konkreta alternativ som ger verklig effekt. Författare: Susanne Dahlman och Mats Heide Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

Välfärdsbrottslighet I kommunal verksamhet

Välfärdsbrottslighet är ett allvarligt samhällsproblem som kostar skattebetalarna miljardbelopp och underminerar förtroendet för den offentliga sektorn. I den nya handboken ”Välfärdsbrottslighet i kommunal verksamhet” visar statsvetaren Lena Törneskär hur arbetet mot välfärdsbrott kan integreras i ordinarie verksamhet, hur brottsligheten kan ta sig uttryck inom olika verksamhetsområden och vilka sårbarheter som ofta utnyttjas. Fokus ligger på konkreta metoder, verktyg och arbetssätt för att förebygga, upptäcka och hantera fel och oegentligheter i praktiken. Författare: Lena Törneskär Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

KBT inom psykiatrin Boken är en oumbärlig sammanställning för alla som vill arbeta med KBT. Här beskrivs hur KBT kan tillämpas vid de vanligaste psykiatriska störningarna hos vuxna. Hur ser KBT-modellen ut? Vilka formulär är lämpliga att använda? Vilka behandlingsmetoder rekommenderas? Nya kapitel har tillkommit i denna uppdaterade och utvidgade utgåva, bland annat om ADHD och autism, hälsoångest samt stress och utmattningsproblem. För varje tillstånd beskrivs hur KBT-modellen och beteendeanalysen kan se ut, samt hur behandlingen går till. Därefter följer ett kapitel om internetbehandling och ett om kombinationen KBT och farmaka. I bokens sista kapitel redovisas det empiriska stödet för KBT vid de olika störningarna. Författare: Lars-Göran Öst Förlag: Natur & kultur, nok.se

www.ssil.se | 59

Små barns skyddsbehov får inte hamna i skymundan Socialstyrelsens senaste skade- och dödsfallsutredning visar brister i samhällets arbete med att skydda små barn. Socialtjänsten hade kunnat göra mer när det gäller bedömning av aktuell situation, föräldraförmåga och risker för barnet. TEXT JENNY FORS ​​

Barnafrid bjöd in Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen, till ett webbinarium för att tala om hur samhället kan ta lärdom av den senaste granskningen. Den redovisar 28 ärenden under åren 2024-2025 som rör 41 barn som dödats eller utsatts för grov eller synnerligen grov misshandel. – Samhället inte har lyckats skydda de här barnen. Vi kan och måste göra mer, så det är viktigt att vi ser de här utredningarna som en möjlighet att bli bättre, säger Moa Mannheimer. För att barnen inte bara ska bli siffror i en rapport så berättar hon hur ett typiskt men avidentifierat ärende kan se ut. Exempelvis en pappa som dödade sina två barn på tre och fem år. Detta som en hämnd på mamman som ville skiljas. Eller en mamma som dödade sin två månader gamla bebis på grund av vanföreställningar under en förlossningspsykos. Eller en mamma och en styvpappa som tillsammans vanvårdade och misshandlade två barn i åldrarna två och sex år. – Många av barnen har utsatts för våld under lång tid, vi ser att det både är mammor och pappor som utövar grovt eller dödligt våld mot sina barn, ofta på grund av psykiatriska tillstånd som psykossjukdom, men det finns också en stor grupp som inte har någon känd problematik, eller som har personlighetssyndrom, som omgivningen inte uppfattat som sjuk. BLAND DE BRISTER som identifieras är bland

annat att föräldrar med psykiatriska tillstånd inte får tillräcklig vård. – De kan ha kontaktat vården, men får inte specialistvård utan hänvisas till vårdcentralen trots allvarliga tillstånd. Eller de mammor som insjuknat i för-

60 | www.ssil.se

Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen, vill att vi lär av de svåraste fallen.

FOTO: SOCIALSTYRELSEN

lossningspsykos som inte omhändertagits tillräckligt snabbt och samverkan brustit. Förlossningspsykos är ett väldigt allvarligt tillstånd som snabbt kan förvärras. Där kan man inte räkna med att mamman hör av sig själv om det blir sämre, säger Moa Mannheimer. BÅDE HÄLSO- OCH sjukvården och socialtjänsten kan bli bättre. Verksamheter i vården som möter föräldrar uppmärksammar inte alltid barnets situation. – Ju yngre barnet är desto viktigare är det med en stabil omsorgsperson. I utredningarna hos socialtjänsten i dessa ärenden har det saknats bedömningar av hur förälderns problem påverkar föräldraförmågan och omsorgen om barnet. Här behöver samhällsaktörerna dela information för att få hela bilden av situationen.

Varje år dör också flera barn på grund av bristande barnsäkerhet. Det kan vara rena olyckshändelser, men ibland bedöms föräldrarna ha brustit i tillsynen av barnet. Man har inte haft uppsikt över barnet, som kan ha drunknat, fallit från hög höjd, fått värmeslag eller blivit påkörd. Socialtjänsten har ett särskilt stort ansvar att inte barn far illa. Trots det så visar rapporten att utredning i flera fall inte har inletts trots uppgifter om allvarliga problem. Det finns också brister i omedelbara skyddsbedömningar och otillräckliga skyddsåtgärder under pågående utredning. – Barn i vårdnadstvist är också en sårbar grupp som inte skyddas tillräckligt från våld. Vi har exempel på ärenden där föräldrarna hänvisats till familjerätten trots stor oro för barnet och uppgifter om våld eller brister i omsorgen. BLAND ÄRENDENA SER man också hur miss-

tänkta brott mot barn inte har polisanmälts. Det kan vara frakturer som upptäcks inom vården eller att barnet själv berättat om våld. – Det verkar också vara svårt att upptäcka och utreda barnmisshandel genom förfalskning av symptom, även kallat Münchhausen by proxy. Det är när en förälder exempelvis förgiftar barnet med flit eller hittar på att barnet har sjukdomssymptom. Här ser vi att det behövs mer kunskapsstöd. Socialstyrelsen föreslår också att socialtjänstens ansvar för barnets behov av skydd tydliggörs i vårdnadstvister och att Socialstyrelsen får uppdrag att följa upp hur socialtjänsten gör med polisanmälan när de misstänker brott mot barn.

Lättläst bok om valet 2026 • Hur röstar jag? • Varför ska jag rösta? • Vad vill de olika partierna?

Läs boken digitalt – gratis!

Din röst är viktig! Den 13 september är det val i Sverige. Då har du möjlighet att rösta och påverka hur samhället ska vara. Dags att rösta – Valskola 2026 är en lättläst bok för dig som vill rösta och vill lära dig mer om hur det fungerar. Den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor har gjort boken.

Läs mer på 8sidor.se

Lättlästa nyheter

Nyheter som är lättare att läsa! • • • •

Korta meningar, enkla ord. Artiklarna skivs av journalister. Läs och lyssna på 8sidor.se. Tidningen skickas varje vecka.

Beställ en prenumeration! 8sidor.se/prenumerera

10 nr från 149 kr

Västerbo

Flexibla lösningar i öppenvård, HVB, stödboende och familjehem Kompetenscentrum Västerbo Academy "Ge aldrig upp. Världen behöver människor som rest sig när livet varit som svårast."

Västerbos tvärprofessionella team •

Specialistläkare

•

Leg. psykologer

•

KBT-terapeuter

•

Leg. Arbetsterapeut

•

Socialpedagoger

Samordnade insatser från utredning till behandling och utslussning.

Kontakt för placeringar Katja Jonsson Placeringssamordnare � 073-368 62 58

✉ katja.jonsson@vaster-bo.se � www.vaster-bo.se

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Boende med särskild service för vuxna med psykisk ohälsa Vi erbjuder ett tryggt boende utanför Hässleholm för vuxna över 18 år. Vi skapar förutsättningar för trygghet, utveckling och självständighet — i din egen takt och på dina villkor.

Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet.

Telefon: 070 – 82 67 962 E-mail: info@satinab.se

Vi har IVO-tillstånd

RÖINGEGÅRDEN info@roingegarden.se | 0451-104 49 www.roingegarden.se

INDIVIDANPASSADE SKYDDSINSATSER Skyddsplaceringar inom våld i nära relation, hedersrelaterat våld och avhopp. Vi verkar i hela Sverige – med bas i Sala. Verksamma sedan 2018. Kontakta Magnus Holm 070-665 03 54, för mer information.

WWW.RILANCIO.SE | 0224-773 83 | INFO@RILANCIO.SE

Nanolfsvillan Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar. Vi erbjuder: Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö. Närhet till personal dygnet runt. Relationsbyggande förhållningssätt. Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet. Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg. Egen pedagogisk verksamhet.

Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning

Placeringar enligt SoL, LVU och skydd. Beläget i centrala Finspång.

40-års jubileum Vi har hjälpt familjer med barn sedan 1986.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Genom individanpassade insatser, stort engagemang och uthållighet erbjuder vi en meningsfull och utvecklande tillvaro. Välkommen att kontakta oss på ww.inagarden.se eller på 026-456 19 56

EVENT 2026

Kalendarium

HVB, SKYDDAT BOENDE,

LSS-BOENDE, DAGLIG VERKSAMHET, KORTTIDSVISTELSE, KORTTIDSTILLSYN,

Januari 22

Målgrupp:

Målgrupp:

LSS-dagen

FÖRETAG

FAMILJEHEM, STÖDBOENDE, SÄRSKILT BOENDE, ÖPPENVÅRD, DAGVÅRD, KORTTIDSBOENDE, FÖRETAG

Scandic Rubinen, Göteborg

Februari 5

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Beroende

Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

Mars Scandic Örebro Väst, Örebro

5

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

11

HVB-/Familjehemsdagen

7A Odenplan, Stockholm

12

LSS-dagen

7A Odenplan, Stockholm

26

HVB-/Familjehemsdagen

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

April 16

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

22

LSS-dagen

Scandic Star Lund, Lund

23

HVB-/Familjehemsdagen

Scandic Star Lund, Lund

Lugnetkyrkan Falun, Falun

Maj 7

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

20

LSS-dagen

21

HVB-/Familjehemsdagen

7A Odenplan, Stockholm

28

HVB-/Familjehemsdagen

Skövde Kulturhus, Skövde

Scandic Frimurarehotellet, Linköping 7A Odenplan, Stockholm

September Västerås Kongress, Västerås

3

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

9

HVB-/Familjehemsdagen

7A Vasagatan, Stockholm

10

LSS-dagen

7A Vasagatan, Stockholm

17

HVB-/Familjehemsdagen

Scandic Triangeln, Malmö

19 (lör)

Stora LSS-dagen – träffa de som omfattas av LSS och anhöriga

7A Posthuset, Stockholm

Oktober 1

HVB-/Familjehemsdagen

Valand, Göteborg

8

HVB-/Familjehemsdagen

Gävle Konserthus, Gävle

15

HVB-/Familjehemsdagen

20

LSS-dagen

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

21

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Scandic Triangeln, Malmö

November 5

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

12

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Växjö Konserthus, Växjö

19

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Norrlands Nation, Uppsala

21 (lör)

Familjehemsdagen – träffa nuvarande/blivande familjehem

Karlstad CCC, Karlstad

Kulturhuset, Stockholm

December 2

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Beroende

7A Vasagatan, Stockholm

3

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

7A Vasagatan, Stockholm

Kontakta oss för att boka! kund@ssil.se

036-550 40 00 072-853 04 21

SecuraNova journalsystem

LÖRDAG 21 NOVEMBER Stockholm Kulturhuset Sergels Torg

Familjehemsdagen 2026 Vill du träffa nuvarande och framtidens familjehem, boka din plats som utställare. Läs mer och anmäl dig på familjehemsdagen.se

Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder: • Reglerna och säkerhetskraven i GDPR • Planering, uppföljning och utvärdering • Delegering av medicinska arbetsuppgifter • Systema�sk bedömning och kvalitetsledning • Fakturering och ramavtalsupphandlingar • Journalstöd, dokumenthantering, gallring • Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF • Ska�a måluppfyllelse - få resultatmå� • Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc • Överför dokument digitalt till uppdr.giv. • Familjehemsvinjetter och FREDA • Integration med ES Maker enkätsystem • Digital signering av dokument som skapas • Skyddade boendens dokumentation EGENKONTROLL - underlä�a egenkontroller med automa�ska aviseringar om vik�ga processer. KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredning av familjehem, handledning och insatser för placerade. Kontakta oss gärna för test av journalsystemet. Läs mer på https://securanova.se

Handledarutbildning i psykosocialt arbete Med inriktning att handleda familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner 10 heldagar fördelat på två terminer med start ht 2026 Utbildningen ges i våra lokaler centralt i Örebro Föreläsningar, dialog och öppna samtal där deltagarnas egna värderingar och kunskaper blir tydliga. Processbeskrivning om ca 10 sidor. För mer information: borje@luvab.se • 070-508 42 17 www.luvab.se

SecuraNova - Dokumentationssystem sedan 1996

info@securanova.se

EFTERSNACK FOTO: MARIA FÄLDT

Youtubern pratar om depression Han är Youtober och pappa till tvillingar på tre år tillsammans med en sambo som är lugnet själv. Emil Hansius berättar på sin härliga norrländska att för honom har oron varit en ständig följeslagare. Uppväxten var skyddad, förutom i skolan där han var livrädd för de två värsta plågoandarna som fick härja fritt. Det rådde en oskriven regel att åttorna och niorna hade makten att ge sig på någon yngre stackare närhelst de fick lust till det. Emil berättar att det kändes som att vara med i en fängelsefilm, det var bara att härda ut, göra sin tid och försöka klara livhanken. Långt senare fick han veta att mobbarna inte heller hade mått så bra, det är ju så det är. När Emil till slut sökte hjälp för sin depression skrev läkaren ut antidepressiva tabletter och satte upp Emil på en väntelista till att få prata med en psykolog. Det är tio år sedan nu och läkaren hörde aldrig av sig. ”Det gör mig så fruktansvärt arg! Jag brukar tänka på hur många av dem som tar självmord som står i en vårdkö”, säger Emil Hansius i sitt sommarprat. ”Om du lider av depression ska du veta att det finns hjälp att få och att det går över. Du behöver inse att det inte är ditt fel. Det är bara din hjärna som är ett arsel just nu. Prata med dina nära och kära, be dem om hjälp att söka vård.”

Alternatiff och Kilafors Herrgård inviger Salveriet Vi tittade förbi Alternatiff AB:s stödboende Kilafors Herrgård när de invigde sin nya hobbyverkstad Salveriet. Här tillverkas bland annat läppsalvor och tass- och nossalvor. De packas i återvunna snusdosor som får nytt liv istället för att slängas. Anna Rehnstedt och Henrik Rehnvall visade runt i den nya lokalen där skapande, delaktighet och gemenskap står i fokus för den dagliga sysselsättningen. – Vi vill att det vi gör ska kännas meningsfullt och “på riktigt”, därför får deltagarna möjlighet att vara delaktiga i hela processen – från idé till färdig produkt, berättar Anna Rehnstedt, som är vd och föreståndare. Salveriet är utformat med tydliga stationer och arbetsmoment, vilket gör att arbetsdagen kan anpassas efter varje individs förmåga, behov och intressen. Här finns möjlighet att arbeta självständigt, tillsammans med andra eller stegvis utvecklas i sin egen takt. Man kan bland annat delta i inköp och planering, enklare bokföring och administration, tillagning och tillverkning, paketering och märkning, försäljning och kundkontakt. På Kilafors Herrgård finns också ett hunddagis som startade november 2021. Hundgruppen består av boende och personal med ett gemensamt intresse för hundar. Övriga daglig sysselsättning är odling i växthuset med gårdsförsäljning, kök och matlagning, fastighetsskötsel. Sedan finns även olika aktiviteter som träning, biljard och konststudio.

Salveriet. Foto: Tobias Halvarsson

Tävling! Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.

66 | www.ssil.se

AV JENNY FORS

Anna Rehnstedt och Henrik Rehnvall.

De vann böckerna i förra numret! Extrem kravkänslighet, PDA, som vi lottade ut i förra numret går till Carina Persson i Trollhättan och boken ”Validering” vinner Emmie Ståleberg i Listerby. Stort grattis till er! Böckerna kommer med posten.

2026 10-11 november • Stockholmsmässan Årets fokus: • SoL – nästa steg och lyckad implementering i praktiken • Lyckade ärenden i socialtjänsten • Är den svenska beroendevården ålderistisk? • Barn som far illa – professionellt ansvar vid dold utsatthet • Barn i fängelser? • Samsjuklighetsutredningen, nästa steg • Ekonomiskt våld • Gäng, våld och ny brottslighet – preventiva metoder • Meningsfull samverkan i socialt arbete, hur ser Årets självklara plats det ut? för att driva utvecklingen mot ett starkare och mer hållbart socialt arbete!

På plats bland talarna:

Björn Eriksson, Socialstyrelsen

Jale Poljarevius, Polisen

Klara Hussenius, Stockholms universitet

Carin Götblad, Polismästare

Mia Börjesson

Peter Andersson, Stockholms universitet

Susanna Alakoski

Christian Rück, Karolinska Institutet

ARRANGÖRER

ORGANISATÖR

I SAMARBETE MED

Läs mer och boka din plats på socionomdagarna.se

Avs: SSIL För vård och omsorg Adressändring: info@ssil.se, 0651-160 40

Hos oss är alla välkomna! Skyddat boende handlar om mänsklig värme, långsiktighet och ett helhetsperspektiv – för individen, för familjen, för framtiden. Är ni i behov av skyddat boende? Kontakta oss, så hjälper vi er.

010-204 50 75 hemstadenab.se