Omtanke nr 4 2026

TEMA: SKYDDAT BOENDE

Kvinnojourerna hotas

Vill frysa tillståndsplikten

IVO svarar på kritiken

Hur kan handläggningen få ta över två år?

En lång väntan

Tre privata aktörer om processen

Hon vill motverka

TikTok-psykologen Sofia Bilbao

MST fokuserar på föräldrarna Om extrem kravkänslighet

En stor vinst att kunna bryta ett destruktivt beteende

PDA är ett relativt nytt begrepp som förklaras i ny bok

Hemstaden betyder mer än bara tak över huvudet

Det är en trygg hamn där omtanke och respekt utgör grunden. Här får människor som lämnat hot, våld eller otrygghet möjlighet att hitta ro, stärka sin tillvaro och ta nya steg mot ett liv i frihet och värdighet. Är ni i behov av skyddat boende?

Kontakta oss, så hjälper vi er.

010-204 50 75 hemstadenab.se

INNEHÅLL #4 2026

Möt Sofia Bilbao

Psykologen Sofia Bilbao har över 50 000 följare på sitt TikTok-konto Psykologtipset.

Tema:

Skyddat boende

Roks om tillståndsplikten

Adine Samadi, ordförande i Roks, vill frysa tillståndsplikten.

IVO svarar

Andreas Larsson, avdelningschef Tillstånd hos IVO, om varför handläggningen dröjer.

Tre privata aktörer

Hemstaden, Rilancio och en anonym aktör ger sin syn på den långa processen.

Multisystemisk terapi

Vi tittar närmare på MST och hur det hjälpte Nadjas 16-åriga son.

Extrem kravkänslighet

PDA är ett relativt nytt begrepp där minsta krav skapar ångest och kraftiga utbrott.

Kvalitetsindex

Fem i topp våren 2026 för SSIL Kvalitetsindex.

Juristkrönika

Jessika Arvik, föreläsare, barnrättskämpe och personlig assistent: ”Människovärde är vår tids viktigaste fråga”

Vi gör världen lite bättre, en människa i taget

Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.

Läs mer om oss på nytida.se

LEDARE

Hur är det möjligt?

Det kokar av upprörda känslor hos verksamheter som driver skyddat boende. Nu har de väntat i över två år på besked om tillstånd. Två år! Hur är det ens möjligt? Det var 190 ansökningar som kom in före sista datum och som IVO hade att behandla. Vi förstod att det skulle ta tid när verkställandet av den här lagen om tillståndsplikt snabbades på av regeringen innan det fanns några riktlinjer och föreskrifter klara. Mer än fyra månader, kanske sju. Men två år!? Fast snabbt gick det ju inte om man räknar på att lagen bygger på en utredning från 2016, ”Ett fönster av möjligheter”.

Redan från när lagen trädde ikraft i april 2024 var det inte förberett alls när det gäller vilka krav som gäller för att få tillstånd, systemstöd som fungerar, blanketter där det framgår vad som behöver uppges. IVO verkade inte ha någon aning alls hur skyddat boende bedrivs och ska bedrivas.

För ett år sedan när jag pratade med IVO ville man utifrån ansökningarna bilda sig en uppfattning om vad man skulle gå efter. Hade det inte varit bättre att bjuda in verksamheter och berörda myndigheter till samtal och inhämta information för att ha tydliga riktlinjer på plats innan ansökningarna skulle skickas in? Det är väldigt svårt att ansöka om något som man inte vet kriterierna för.

Tänk om jag skulle driva ett café och skulle behöva ansöka om tillstånd. Jag skickar in min ansökan och efter två år får jag en kommunicering där det står ”Du har 50 kvadratmeter och en toalett”. ”Ja, det stämmer”, säger jag. Sedan kommer besked om avslag och jag tvingas stänga. Hade det inte varit bättre då med rekommendationer på ”en toalett per 40 kvadratmeter” och vara tydlig med att det är vad som krävs för

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

att få godkänt. Eller att någon ringer upp och säger ”Du har för få toaletter. Antingen får du minska storleken på lokalen eller bygga om toaletten.” Då vet man vad som gäller. Det hade jag hunnit fixa under de två år som jag väntade och låg sömnlös.

Nu har jag varken café eller skyddat boende, men jag lider med dem som har gått på knäna under den här extremt långa handläggningstiden. Som inte har fått återkoppling eller svar på sina frågor från IVO. Det har varit tyst. Jag fick några få och sakliga svar från IVO den här gången. Inget beklagande över den här ofantligt långa handläggningstiden och vad den har orsakat.

Vissa fick inte ens någon första återkoppling förrän cirka 20 boenden redan fått tillstånd. Varför blev det så? Kanske det kan bero på att man hade fastnat i någon granskning? Det är sådant som verksamheterna hade velat få svar på. Eller hur många toaletter man mås te ha.

Det värsta är att det är kvinnor och barns liv som står på spel. Det är inte kräsna cafégäster som inte vill stå i kö till toaletten. Det är en desperat mamma med två barn för mycket som inte får plats för att kravet på antal toaletter inte är uppfyllt.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10

Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 22

Tobias Halvarsson: tobias.halvarsson@ssil.se, 0651-55 26 24

Layout Isak Andersson, Svenska Media i Ljusdal AB

Annonskoordinator

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

Prenumeration och adressändring info@ssil.se, 0651-160 40

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

HVB-hemmet

Villberga Familjecenter

Boende och behandling i trygg

miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.

Förstärkta familjehem

Stödboende

Bo och växa i trygg miljö

I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.

Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta:

Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

GÅNG

Årets kvinnliga entreprenör

Sveriges främsta entreprenörer och ledare hyllades på WiB-galan, där årets vinnare korades för sin mätbara påverkan på näringslivet.

Martina Kern, Assistansporten, utsågs till Årets kvinnliga entreprenör. Assistansporten arbetar med personlig assistans, hemtjänst, avlösning och ledsagning samt hushållsnära tjänster.

Galan är en del av WiB Capitals arbete för att synliggöra förebilder som driver innovation och jämställdhet, med målet att inspirera fler kvinnor att starta och skala framgångsrika bolag.

– WiB-galan handlar om mer än att dela ut priser. Vi har många duktiga kvinnliga entreprenörer i Sverige, och det handlar om att lyfta de personer som visar vägen. Vår långsiktiga ambition är att få fler kvinnor att starta bolag, säger Carolina Lahdo, vd och medgrundare av WiB Capital.

Talita vann i Kammarrätten

Talita ville bedriva skyddat boende med alkoholförbud, något som IVO motsatte sig till och avslog verksamhetens ansökan om tillstånd för skyddat boende. Talita gick till Förvaltningsdomstolen, som gav Talita rätt. IVO överklagade till Kammarrätten som den 23 april avslog IVOs överklagande.

– Äntligen är det avgjort! Det är inte bara seger för oss, utan även för alla andra ideella organisationer som har sökt tillstånd att driva skyddat boende med alkoholförbud, säger Anna Sander, medgrundare, Talita.

Hon hoppas att det här kan bli vägledande och att IVO tar beslutet att bevilja tillståndet för Talita.

– Vi vann i själva principfrågan att ett alkoholförbud är förenligt med regelverket, men det är fortfa rande IVO som formellt ska bevilja tillstån det. IVO ska nu utgå från domen i sin fortsatta handläggning.

Anna Sander driver Talita tillsam mans med Josephine Appelqvist sedan år 2004. De delar samma engagemang för att stödja och hjälpa kvinnor och barn som utnyttjats i prostitution. Talita har bedrivit skyddat boende sedan 2012 och innan dess tog de emot kvinnor för traumaterapi på Talita center.

I artikeln om Roks, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer, berättar ordförande Adine Samadi om många kvinnojourers vilja att ha en alkoholpolicy.

Nytt stödmaterial för insatser utan behovsprövning

Det finns ännu inga föreskrifter för dokumentation vid insatser utan behovsprövning (IUB). Därför har SKR tagit fram vägledning till kommuner. SKR har tagit fram två mallar som kan användas beroende på om dokumentationen ska ske på individnivå som gör det möjligt att identifiera enskilda eller inte. I mallarna ges förslag på vilken information som kan behöva dokumenteras. Gör en bedömning av vilken av den föreslagna dokumentationen som är nödvändig för att genomföra den specifika insatsen och för att följa upp verksamheten.

Mallarna innehåller inte en fullständig redogörelse av vilken dokumentation socialtjänsten är skyldig att dokumentera. Till exempel tillkommer krav på dokumentation kring avvikelser och Lex Sarah. Mallarna tar inte heller ställning till formerna för dokumentation, men tänk på att dokumentation på individnivå som regel innehåller personuppgifter (avsett om ni använder personnummer eller inte). Dokumentationen behöver förvaras på ett säkert sätt, oavsett om det sker i en personakt eller inte.

Skyddat boende med tillstånd från IVO

Kvinnojouren Malva erbjuder ett kvalitetssäkrat skyddat boende för våldsutsatta kvinnor/män, med eller utan barn – med struktur, kompetens och hög tillgänglighet.

Vi arbetar nära kommuner och myndigheter för att säkerställa trygga, snabba och hållbara placeringar. Vi jobbar professionellt på ett familjärt och nära sätt med individens bästa i fokus. Vi kan erbjuda hämtning vid behov.

Snabba och flexibla placeringar – när kvalitet och trygghet inte är förhandlingsbart

Hos oss är husdjur välkommna

Skyddade och trygga boendemiljöer

Stöd för utsatta och medföljande barn

IVO-TILLSTÅND

FÖR SKYDDAT BOENDE

En trygg partner för kommuner som ställer krav på kvalitet och säkerhet.

Erfaren personal med hög kompetens

Helhetslösning – från akut till stabilisering

0157-120 10

info@kvinnojourenmalva.se kvinnojourenmalva.se

PÅ GÅNG

Ny socialtjänstlag kräver nya arbetssätt

Den nya socialtjänstlagen innebär ett tydligt skifte: från att agera när problem redan uppstått till att arbeta förebyggande och nå människor tidigare. Det förändrar också kraven på yrkesverksamma inom socialt arbete. I större utsträckning behöver man arbeta med grupper, inte bara individer och ha kompetens att leda både team och stödinsatser i gruppformat.

Mot den bakgrunden startar Marie Cederschiöld högskola i höst två nya uppdragsutbildningar: ”Teamledning i människovårdande yrken” och ”Leda stödgrupper inom socialt arbete.”

– En grupp går igenom flera olika faser, säger Natasja Andersson Elmtoft, kursansvarig för båda utbildningarna. I början är fokus ofta på individen, vem man är och vilken roll man tar. Först därefter kan gruppen rikta uppmärksamheten mot uppdraget.

För den som leder teamet är det avgörande att förstå grupprocesser, kunna hantera konflikter och skapa förutsättningar för samarbete. Utbildningen ger verktyg för att leda team på ett tryggt, strukturerat och utvecklande sätt.

Att arbeta med stödgrupper kräver en annan kompetens än individuellt behandlingsarbete. Här behöver ledaren kunna skapa en miljö där deltagare vågar dela erfarenheter och lära av varandra.

Mo Gård bygger nytt LSS-boende i Svedala

Mo Gård fortsätter att expandera sin verksamhet i Skåne och startar nu upp bygget av ett nytt LSS-boende i Svedala med beräknad inflytt våren 2027. Målet är att skapa en trygg och anpassad miljö där individerna ges bästa möjliga förutsättningar att leva ett självständigt och meningsfullt liv. Gruppbostaden kommer att rymma sex lägenheter om cirka 45 kvadratmeter vardera, samt gemensamhetsytor och personalutrymmen.

Barnfängelser stressas fram

Akademikerförbundet SSR ser med stor oro på regeringens lagförslag om sänkt straffbarhetsålder och riktar skarp kritik mot reformen.

– Att låsa in barn i fängelse är inte en lösning. Forskningen visar tvärtom att tidig inlåsning ökar risken för återfall i brott och bidrar till att cementera en kriminell identitet. Nu vill politikerna stressa igenom detta före valet trots massiv kritik, säger Fredrik Hjulström, expert på Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR varnar också för att reformen är dåligt förberedd. Kriminalvården saknar i dag tillräcklig kompetens och strukturer för att möta barns behov, exempelvis när det gäller utbildning, behandling och psykosocialt stöd.

– Barn är inte små vuxna. Det krävs helt andra arbetssätt, annan kompetens och andra resurser för att ge barn en reell chans att bryta med kriminalitet. Även om man skulle tycka att sänkt straffbarhetsålder och barnfängelser är bra så är tidsramen för snäv, säger Fredrik Hjulström.

Enligt Akademikerförbundet SSR riskerar beslutet dessutom att få motsatt effekt än den avsedda. När yngre barn möter ett repressivt system ökar risken att ännu yngre rekryteras in i kriminalitet. Akademikerförbundet SSR uppmanar regeringen att ompröva inriktningen och i stället prioritera åtgärder som bygger på evidens och barnets bästa.

– Det finns alternativ! Bygg upp en ordentlig tvångsvård som omhändertar och fokuserar på att få bort 13-åringar från kriminella miljöer, säger Fredrik Hjulström.

Behöver du hjälp?

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.

Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17

Läs mer på humana.se/placeringsforfragan eller skanna QR-koden.

Att psykologer tar plats på sociala medier är otroligt viktigt, menar psykologen Sofia Bilbao.

TikTok-psykologen är emot självdiagnostisering

Hon sprider information via @psykologtipset

Först var hon tveksam till att starta kontot och sedan höll hon kontot hemligt i ett halvår. Idag har psykologen Sofia Bilbao över 50 000 följare på sitt TikTok-konto Psykologtipset där hon delar filmklipp om psykisk hälsa, ohälsa, diagnoser och psykologyrket. – Min starkaste motivation är att motverka felaktig information som dagligen sprids om psykisk ohälsa, säger hon.

TEXT ANNE HAAVISTO

FOTO NILLE LEANDER

Sofia Bilbao är född och uppvuxen i Malmö och har de senaste 10 åren bott i Lund. Hon hade en fin uppväxt i ett hus i Malmö, tillsammans med sina föräldrar och två bröder. I skolan hade hon det lite kämpigt och tyckte flera ämnen var svåra, och det är en anledning till varför hon som vuxen ville jobba med barn i skolmiljö. Hon började som treårig att åka konståkning och spelade senare squash i det svenska landslaget.

– Idrott har jag alltid haft lätt för och den gav mig god självkänsla genom livet. För mig var det också viktigt att ha ett bra sammanhang utanför skolan. Jag har alltid varit en disciplinerad tävlingsmänniska, jag tycker om att träna hårt och att vinna. Sen var gemenskapen med de andra en viktig och positiv del för mig, säger hon.

Efter gymnasiet och samhällsprogrammet åkte hon till Australien, hon visste att hon så småningom ville fortsätta studierna men visste inte riktigt vad hon ville läsa.

– Jag kände att jag behövde träna på

min engelska. Varför det blev Australien var nog för att någon kände någon som kände någon, och så blev det. Där jobbade jag i två år på ett café och som aupair. Det var två fantastiska år, berättar hon.

Det var i Australien hon kom på att hon ville bli psykolog. Hon hade alltid tyckt att människor och personlig utveckling och den utbildningen verkade spännande.

– Jag kom inte in på första försöket så jag pluggade upp några betyg och tog kurser i psykologi. Det var lite rörigt men till sist kom jag in i Lund och det kändes rätt från första stund. Jag hade varit inne på juridik, men det hade ju inte känts rätt, berättar hon, så jag är väldigt nöjd med valet. Utbildningen var också otroligt bred och intressant och jag trivdes verkligen bra.

Under utbildningen var hon under en termin utbytesstudent i Shanghai i Kina. Det var en speciell upplevelse, men hon trivdes inte så bra.

– Universitetet och kurser inom socialpsykologi fungerar annorlunda i Kina

Om Sofia Bilbao

Yrke: Psykolog.

Bor i: Lund.

Aktuell: Med TikTok- och Instagramkontot Psykologtipset.

än i Lund. Systemet med kurser, boende, transport, vänner ja allt är väldigt annorlunda än i Sverige och kändes i perioder tufft att förhålla sig till, samtidigt som man skulle klara alla inlämningar, tentor och seminarium. Ibland fick jag till och med frågor på kinesiska och jag pratar inte ett ord kinesiska, berättar hon.

EFTER EXAMEN 2016 började hon att jobba som skolpsykolog på grundskolan, först i Staffanstorp och sedan Svedala och nu i Höör.

– Det är ett fantastiskt jobb – flexibelt, givande och roligt. Skolan är en fin arbetsplats och jag tycker många gånger att skolan får oförtjänt dålig kritik. Det är klart att det finns barn som mår dåligt i skolmiljön eller inte vill gå dit, men de allra flesta barn trivs och vill gå till skolan, vilket man ibland behöver påminna sig om när man arbetar i skolans värld och möter många elever i behov.

Hennes arbete innebär även handledning till personal och utredning av barn med intellektuell funktionsnedsättning.

Sofia läser också till specialist inom pedagogisk psykologi. Utöver psykologarbetet arbetar Sofia dagligen med sociala medier och föreläser om hur sociala medier påverkar oss psykologiskt.

Den största utmaningen generellt med att arbeta inom skolan är att inte alltid räcka till, som organisation. Att inte få alla barn att lyckas eller att skolan inte är den friska platsen, som den borde vara, för alla elever.

– Det är jobbigt när man ser att det inte kommer gå bra för någon. Man lyckas ju inte alltid, vilket är sorgligt att se på nära håll. Att få skolan mer tillgänglig för alla är verkligen en utmaning, men det finns många fantastiska lärare som jobbar hårt och som älskar sitt jobb. Att arbeta nära lärare är väldigt givande, säger hon.

UNDER PANDEMIN LADDADE Sofia ner TikTok-appen, för hon hade hört så mycket om den och var nyfiken. Hon berättar att hon fastnade direkt.

– Det är en fantastisk app. Jag skrattar, gråter och lär mig massor, vilket är superkul. Men ganska snabbt

Sofia Bilbao arbetar som skolpsykolog och föreläser om sociala medier.

märkte jag att det finns en massa felaktig information, om till exempel träning, kost och psykologi. Jag såg fler och fler inlägg som var direkt missvisande och blev irriterad, och tänkte att det måste jag göra något åt.

»Jag såg fler och fler inlägg som var direkt missvisande och blev irriterad, och tänkte att det måste jag göra något åt«

Hon såg att det fanns många bra och informativa inlägg som gjordes av lärare, läkare och sjuksköterskor. Men hon hittade bara en enda svensk psykolog. – Jag blev förvånad och tänkte; skulle jag kunna börja med det här? Sen tänkte jag nej, det är inget för mig, eller jo, kanske. Tankar som vad ska andra tycka? Bör psykologer verkligen arbeta med det? Vill jag ens det? Jag velade fram och tillbaka i månader. Kommer folk tycka att jag är pinsam? Tänk om ingen tittar på mina videor? Tänk om jättemånga vill se mina videos? Men sen kände jag ett ansvar, att motverka felaktig information som cirkulerar. Felaktig information om trauma, diagnoser och behandlingar som kändes skadligt att se på. Då kände jag att jag måste göra något. Så det var till en början långt ifrån ett självklart beslut, säger hon.

SOFIA HÖLL SIN kanal hemlig i ett halvår, berättade inte för någon, för hon ville vara privat och prova sig fram. Hon hade inte ens sitt namn på TikTok, för hon tyckte om att vara anonym. Men så en dag blev hon avslöjad.

– Psykologtidningen damp ner i brevlådan och där fanns en liten artikel om min kanal Psykologtipset, och ett foto på mig. Det stod också att identiteten på psykologen var okänd. Det här såg ju mina kollegor och sen berättade jag även för vänner och familjen. Det var inte så att jag skämdes för det jag gjorde, men

jag behövde fundera några varv om jag var bekväm med att vara offentlig på sociala medier, berättar hon.

MED SINA PEDAGOGISKA filmklipp som ofta handlar om psykologyrket började hon få allt fler följare, främst kvinnor i alla åldrar.

– Att TikTok bara har unga följare är en myt, även om många följare är yngre än de på Instagram. Många som följer mig är psykologstudenter, föräldrar, personer med diagnoser eller de som har ett allmänt intresse för psykologi. Jag har fått många meddelanden från människor som mått dåligt och som tackat mig, berättar hon.

Ett stor problem med många av de vilseledande klippen på sociala medier handlar om trauman och om att självdiagnostisera sig med till exempel adhd och autism.

– Det finns enormt många poster som handlar om trauma. Till exempel finns inlägg där det påstås att ett vanligt tecken på trauma är att man inte minns sin barndom. Det är helt fel, det är ju jättevanligt att inte minnas mycket från barndomen, medan trauman kan ge väldigt starka minnen och känslor. Även vad det gäller diagnoser finns listor att bocka av för att själv ta reda på om man har någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. När många kan relatera till det som skrivs genererar det också likes och klick, och så kommer det ännu fler klipp i samma ämnen. Det här skapar så mycket onödig oro, särskilt hos barn och unga människor.

Sofia rekommenderar ingen att självdiagnostisera sig eftersom det kan leda till att man söker behandlingar som inte träffar rätt.

– Det är viktigt att sjukvården får göra en bedömning så att rätt insatser kan kopplas in. I min kanal försöker jag sprida information om nackdelarna med att använda en app som TikTok eller Instagram till att diagnostisera sig själv.  Sociala medier-myntet har förstås två sidor. Algoritmerna till exempel, kan bidra till negativa spiraler, särskilt för den sårbara. Hon tar ätstörningar som ett exempel.

»TikTok hittar snabbt vad du tycker är spännande och du ser fler och fler klipp i ämnet«

– Det är lurigt med algoritmerna, verkligen både bra och dåligt. TikTok hittar snabbt vad du tycker är spännande och du ser fler och fler klipp i ämnet. Nackdelen är att informationen blir enformig. Har du till exempel ätstörningar och börjar söka på hur du ska gå ner i vikt, kommer snabbt både träningsvideor och vilken mat du ska äta för att tappa vikt. Algoritmen kan förstå vad du dras till även utan att du söker på något och helt plötsligt är ditt flöde fullt av videos på träning och hur du går ner i vikt. Har man en sårbarhet för ätstörning kan det snabbt bli skadligt och leda till säm-

re självbild. Många spenderar mycket tid på sociala medier och det blir därför svårt att som behandlande psykolog genomföra en förändring när personen ser på denna typ av videor flera timmar varje dag. Sen tycker jag att psykologer ska ta plats på sociala medier, säger Sofia som jobbar helt ideellt.

IDAG HAR HON 54 000 följare och lägger ut tre-fem klipp i veckan. Innehållet bygger oftast på tre teman; information om psykologyrket, om etiska dilemman i yrket och om hälsa, ohälsa och diagnoser. Vissa klipp tar flera timmar att spela in och redigera och andra går på trettio sekunder. Hon säger att hon aldrig har slut på idéer.

– Jag har en hel lista som jag fyller på hela tiden. Ibland använder jag följares frågor och blandar dem med fakta. Ibland tar jag upp nutidsfrågor, som klimatångest och händelser i världen, kopplat till mitt ämne eller pratar om

huruvida barn ska vara på sociala medier. Jag spelar också in exempelsamtal där jag låtsas ha en patient framför mig, som ett skådespel. De känns lite pinsamma att spela in men folk tycker de är spännande. Jag har fått några kommentarer om att jag ser stel ut, men vadå jag är ju en psykolog, inte en skådespelare, säger hon och skrattar.

HON SVARAR ALDRIG på privata meddelanden, dels ur sekretessynpunkt men också för att hon ska orka.

– Det är svårt att ge råd i korta meddelanden och det känns riskabelt att öppna upp sin inbox. Sociala medier gör jag endast på min fritid. Jag vill att det fortfarande ska kännas som ett kul intresse och inte ett jobb som måste göras. Att skriva till någon privat kan lätt innebära svårigheter med gränsdragning. Jag delar heller inte så mycket om mig som privatperson, utan håller det till information om psykologi och yrket, konstaterar hon.

Psykologtipset har nu funnits på TikTok i fem år och Sofia har landat i formatet. Det har också öppnat många dörrar, utanför sociala medier.

– Jag får göra som nu, intervjuer. Jag föreläser ofta om sociala medier, algoritmer och psykologi. Ibland har jag öppna föreläsningar och i framtiden skulle jag vilja skriva en bok. Just nu ser jag fram emot att slutföra min specialistutbildning.

Du har varit psykolog i 10 år, vilka är din största insikt?

– Det är fint att få vara en del av någons livshistoria och kunna hitta vägar att hjälpa människor framåt.

Finns din kanal om 10 år tror du?

– Ja! Sociala medier är här för att stanna. Jag planerar absolut att fortsätta utbilda och posta på sociala medier. Kanske kommer formatet att ändras och att det kommer att finnas andra vägar att nå ut. Men att nå en bred publik med tillgänglig information är verkligen något för mig som jag ser fram emot att fortsätta med.

Idag har TikTok-kontot Psykologtipset över 50 000 följare.

BoCare

Skyddat Boende

BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte kan vara kvar i sitt eget hem på grund av att man blivit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för hot och våld.

Akutplaceringar

Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.

Ring oss nu: 011-473 91 00

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.

Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Kontakta oss för placeringsförfrågan 011-473 91 00 | info@bocare.se | www.bocare.se

TEMA: SKYDDAT BOENDE

En två år lång prövning

Regleringen av skyddat boende med IVOs tillståndsprövning har varit en prövning i dubbel bemärkelse. Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer (Roks), IVO och tre privata aktörer ger sin syn på den extremt långa handlängningstiden.

20 Roks om tillståndsplikten

Adine Samadi, ordförande i Roks, har svårt att se en enda positiv sak med tillståndsplikten.

IVO svarar

Hemstaden, Rilancio och en anonym aktör ger sin syn på den långa processen. 24

Andreas Larsson, avdelningschef Tillstånd hos IVO, om varför handläggningen dröjer och hur den går till.

Tre privata aktörer

»Vi fick hantera ansökningarna manuellt«

Larsson

Roks vill frysa tillståndsplikten

Kvinnojourerna riskerar att försvinna

Sveriges kvinnojourer hotas av kravet på tillståndsplikt för skyddat boende. Många har ännu inte fått besked om tillstånd och vissa har tvingats stänga sina skyddade boenden. Andra har fått tillstånd men står tomma. Adine Samadi, ordförande i Roks, har svårt att se en enda positiv sak med tillståndsplikten.

TEXT JENNY FORS

FOTO BEATA CERVIN

Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, kämpar för kvinnor, tjejers och barns rätt till ett liv fritt från mäns våld. Roks samlar idag 65 jourer, varav 20 har tvingats stänga efter att inte ha beviljats tillstånd för skyddat boende enligt nya lagen om tillståndsplikt.

– Den vanligaste orsaken för IVO att neka tillstånd för jourerna handlar om föreståndarens utbildningsnivå. Den ska vara på minst 180 högskolepoäng och relevant för verksamheten. IVO kan ha tyckt att man har fel inriktning, till exempel juridik, eller så fattas det 30 högskolepoäng men man har 17 års arbetserfarenhet i stället, som IVO inte tar hänsyn till, säger Adine Samadi, ordförande i Roks.

Det som Roks ser som allra viktigast för kvaliteten på en kvinnojour är att ha erfarenhet från jourverksamhet, att man kan bemöta våldsutsatta människor och har kunskap om våld.

– En nyutexaminerad person har inte den kunskapen. Verksamheter med 3040 års erfarenhet är helt plötsligt ing-

enting värd, vilket är ett enormt slöseri med värdefull kompetens. Vi upplever också att IVO har haft svårt att sätta sig in i vår verksamhet. Det här är inte deras område.

REFORMEN OM TILLSTÅNDSPLIKT för skyddat boende trädde i kraft den 1 april 2024. Det gick väldigt snabbt från beslut till implementering, något som gjorde att man behövde ansöka om tillstånd senast den 1 augusti 2024 trots att inga nya föreskrifter fanns på plats.

– IVO väntade in de nya föreskrifterna som kom i juni 2025 och de skilde sig från de ursprungliga kraven som man hade förmedlat. Jag tror att många jourer kände sig lurade av det.

I dag sitter vi i den situationen där många skyddade boenden inte har fått besked om tillstånd ännu. Det är också svårt för kommunerna att förhålla sig till. Antalet placeringar har minskat, det är färre barn idag än tidigare som kommer till skyddat boende. Detta trots att den nya lagen skulle ge ett ökat skydd för barn.

– Barn behöver eget placeringsbeslut i och med den nya lagen och det har krävt både mer resurser och kostat mer för kommunerna. Vi tror att färre kvinnor söker hjälp för att de är rädda att inte får med sig sina barn, säger Adine Samadi.

KVINNOJOURERNA HAR TIDIGARE varit en parallell lågtröskelverksamhet som skyddssökande själva har kunnat vända sig till.

– Det är inte alla som vågar eller vill kontakta socialtjänsten. Skyddat boende har blivit den sista utvägen, i stället för den första. Vi märker att socialtjänsten hellre försöker förmå den skyddssökande att ta hjälp av vänner eller släktingar.

Många har startat kvinnofridsboenden eller akutboenden för att komma runt lagstiftningen. Kommunerna har också sina egna skyddade boenden som undantas från tillståndsplikten.

– När man redan har öppnat upp för undantag i lagen så borde också kvinnojourernas viktiga ideella arbete kunna undantas dessa orimligt höga krav på tillståndsplikt. Jag förstår varför man införde tillståndsplikten, att kontrollera en

Adine Samadi, ordförande i Roks, tycker att kvinno- och tjejjourerna ska undantas från tillståndsplikt.

»Skyddat boende har blivit den sista utvägen, i stället för den första«

marknad av allt fler privata aktörer och motverka oseriösa företag. Men tvärt om så skapade man en marknad och tillståndet blir en biljett till den marknaden.

DET ROKS HAR hört från politikerna är att de kan behöva anpassa reformen. Regeringen ska se över om lagen kan justeras och en utvärdering är på gång. En rapport från denna ska presenteras i december 2027.

– Så länge kan vi inte vänta. Då är det inte säkert att det finns några kvinnojourer kvar. Vi ser konsekvenserna av den nya lagen i realtid. Därför vill vi pausa tillståndsplikten, säger Adine Samadi.

Det är ett förslag som Vänsterpartiet har lämnat till Socialutskottet. Adine Samadi har skrivit ett öppet brev till Socialutskottets ledamöter där hon vädjar om att frysa tillståndsplikten för skyddade boenden och att förtydliga lagen så att barn alltid garanteras skydd tillsammans med sin mamma.

DEBATTEN OM ORIMLIGA krav har hållit på ett tag. Politikerna har informerats och röster har höjts från flera håll när jourer har tvingats stänga för att de till exempel vill ha en alkoholpolicy, något som IVO inte har gått med på.

– Många kvinnojourer vill fortsätta att ha en alkoholpolicy för att det vistas barn där och för att många har svåra erfarenheter av missbruk. IVO anser att det är integritetskränkande och ett skäl för avslag. Talita fick rätt i Förvaltningsdomstolen, men det har IVO överklagat. De har också nekat tillstånd för att man har för få duschar och toaletter, trots att lokalerna har fungerat utan problem i

många år. Ofta ägs lokalerna av kommunen.

I skrivande stund fick dock Talita ett glädjande besked. Kammarrätten ogillade IVOs överklagan. Förhoppningsvis kan det beslutet nu bli vägledande.

Allvarligast tycker Adine är synen på den ideella kvinnojourverksamheten. Att den plötsligt ska regleras på samma sätt som de privata aktörerna och bedrivas yrkesmässigt med avlönade medarbetare. Kvinnojourer som har ett fantastiskt samverkansarbete med polis och socialtjänst, som håller utbildningar om våld, som alltid står på den våldsutsatta kvinnans sida, ställer upp med ideella krafter och har gjort allt för att ordna boende för natten till den som har behövt fly hals över huvud.

MÅNGA KVINNOJOURER VÄLJER att ha kvar sin stödverksamhet, även om de inte har fått tillstånd att bedriva skyddat boende. Hit kan våldsutsatta vända sig via jourtelefon, chatt och stödsamtal i grupp. En en-

Adine Samadi tycker att ett skyddat boende borde få ha en alkoholpolicy.

»Jag tror inte att det hade kunnat hanteras värre«

kel väg in för rådgivning och någon som lyssnar betyder mycket. Men till slut kan kvinnan behöva lämna. Ibland är det en fråga om liv och död.

Våldet minskar inte. Ungefär 30 procent har någon gång utsatts för våld i nära relation enligt siffror från Brå. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till skyddade boenden för den som behöver skydd från våld.

– Från och med 2024 har majoriteten av alla skyddade boenden blivit privata och de får allt fler placeringar, medan vissa kvinnojourer står tomma trots att de har fått tillstånd.

ADINE SAMADI TYCKER också att det är märkligt att den nya lagen som implementerades 2024 bygger på utredningen Ett fönster av möjligheter som genomfördes år 2016.

– Det är inte samma samhälle idag som det var då. Det har varit en horribel process av väntan och sedan ytterligare två års väntan. Jag tror inte att det hade kunnat hanteras värre. I slutet av dagen är det våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn som drabbas, som förlorar en trygg plats av skydd och stöd och inte minst att de förlorar förtroendet för samhället att kunna tillhandahålla det här stödet, avslutar Adine Samadi.

Fakta om Roks

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige har drygt 65 medlemsjourer som ger stöd och skydd åt kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld. Roks uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och vara jourernas samlade röst i samhällsdebatten för att påverka politiken på ett sätt som gynnar arbetet mot mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn.

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling, samt familjestödsamtal.

HVB | TÄRNSJÖ

073-405 00 15

Stödboende för personer 16-20 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA 070-974 58 18

Förstärkt familjehemsvård med coach / behandlingsfamiljer Familjehem för barn och unga upp till 21 år

FaIRO I UPPSALA med omnejd ÖPPENVÅRD | BEHANDLINGSFAMILJ 076-116 68 06

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

UPPSALA 070-569 01 74

072-399 05 33 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se

Det var ursprungligen 190 ansökningar som IVO skulle behandla. Foto: Getty Images

IVO svarar på kritiken – igen

Knappt hälften har fått beviljat tillstånd

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har kritiserats hårt för att handläggningen om tillstånd har tagit så lång tid när det gäller skyddat boende. En hel bransch undrar varför det tar så lång tid och hur bedömningen egentligen går till. Tidningen Omtanke har träffat Andreas Larsson, ansvarig för tillstånd hos IVO, för att få svar.

TEXT JENNY FORS

Det har nu gått lite drygt två år sedan lagen om tillståndsplikt för skyddat boende trädde ikraft den 1 april 2024. När vi träffade IVO för ett år sedan var det bara en handfull som hade fått beviljat av de 190 verksamheter som ansökt om tillstånd. Då trodde man att man skulle vara klar till hösten.

Nu är det 85 som har fått beviljat tillstånd efter uppdaterade siffror från IVO den 27 april. Det är inte ens hälften. 65 har fått avslag.

Verksamheter som ännu inte har fått bifall men ansökte innan den 1 augusti 2024 ska enligt IVO betraktas som om de skulle ha tillstånd. Men fortfarande finns en risk att de kan få avslag, så det är inte helt enkelt för verksamheter, handläggare eller skyddssökande att förhålla sig till.

IVO HAR FÅTT hård kritik från flera håll för att handläggningen har tagit så extremt lång tid. Även för att avslå ansökningar

på grund av teknikaliteter, för hårda krav och att vara otydliga i sin kommunikation. Vi undrar vad Andreas Larsson, avdelningschef Tillstånd, hos IVO har att säga om det:

Varför har handläggningen tagit så extremt lång tid?

– För det första så har det varit en helt ny lagstiftning där det saknades praxis och vägledning hur den lagens skulle tolkas. Ansökningarna var komplexa och det var inte helt självklart hur de skulle hanteras. För det andra så var vårt it-system inte riktigt anpassat att hantera sekretesskyddade uppgifter, vilket gjorde att vi fick hantera ansökningarna manuellt.

Vad är de vanligaste orsakerna till avslag?

– Vanligast är att inte föreståndaren har den utbildningsnivå som krävs enligt Socialstyrelsens allmänna råd. Sedan är det några som har haft brister när det gäller registerkontroll, ekonomi, misskötsamhet eller samröre med brottslighet.

Vissa verksamheter har uttryckt att de inte längre kan ha lika många platser som tidigare. Vad har ni gått efter i bedömningen när det gäller till exempel antal kvadratmeter per person och an-

Andreas Larsson, avdelningschef Tillstånd. Foto: Magnus Fröderberg

platser och lokalens ändamålsenlighet. Att man har bedrivit verksamhet tidigare ger inte tillstånd per automatik, utan det är den nya lagstiftningen som vi utgår från.

Sedan december 2025 finns det uppdaterad information på IVOs hemsida om hur tillståndsprövningen går till, vad det finns för krav på föreståndaren och hur man ansöker eller ändrar befintligt

IVO ska kunna handlägga den. Om något saknas begär IVO komplettering. – Det är ofta som något behöver kompletteras. Det kan vara förtydligande uppgifter eller annan information som saknas. Det försöker vi fråga efter så fort som möjligt.

Många har också fått en kommunicering från IVO och tyckt att ni har va-

»Ansökningarna var komplexa och det var inte helt självklart hur

rit otydliga där och inte skrivit vad som behöver åtgärdas. Vad tycker du om det och vad innebär egentligen en

– Det är om det har tillkommit underlag som vi behöver delge den sökande innan vi fattar beslut. Att något har tillförts ärendet från annat håll. Då är vi skyldiga att redovisa det. Då har man möjlighet att komma med synpunkter och ge sin

står det att IVO underrättar aktören när det finns material som kan ligga till grund för ett icke-gynnande beslut. Aktören får då tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet innan IVO fattar beslut. Det kan alltså finnas stor risk att ansökan avslås om man inte ändrar detta. Problemet är att det kan vara svårt att veta vad som behö-

Beslutet från IVO går att överklaga. Information om hur överklagandet går till skickas tillsammans med beslutet. Det har också tillkommit fler ansökningar om tillstånd under dessa två år sedan lagen infördes. Dessa verksamheter får inte bedriva verksamhet förrän de

– Det kommer in några enstaka ansökningar varje månad, säger Andreas

Hade ni behövt vara fler personal för att ha kommit längre med handläggningen eller om det är något du tycker ni hade kunnat göra annorlunda?

– Personal har varit en avvägning. Eftersom det är känslig information i ansökningarna så har vi velat begränsa antalet medarbetare för att skydda verksamheterna. Det vi skulle ha behövt från början är ett färdigutvecklat it-stöd. Även en e-tjänst för ansökning, de håller vi på att utveckla nu och jag hoppas att det kan vara på plats till hösten.

IVO ansvarar för prövning och tillsyn av tillståndspliktig verksamhet inom vård och omsorg. Foto: IVO.

Skyddat boende

aMHigo fjärilen erbjuder, med tillstånd från IVO, skyddat boende med individuellt anpassat stöd för de som är i behov av skydd.

Utsattheten kan bero på på hot, våld i nära relation eller hederskontext. Vi har kollektivt boende för kvinnor med eller utan medföljande barn, och enskilda lägenheter för familjer eller enskilda kvinnor och män. Vi tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med våldsutsatthet.

Vår personal har spetskompetens inom hedersförtryck, våld i nära relation och psykisk funktionsnedsättning. En individuell säkerhetsplanering och genomförandeplan görs för både vuxna och barn. Fjärilen har barnansvarig personal.

aMHigo är tillgängliga dygnet runt för både de som bor hos oss och socialtjänst

Ni når oss dagtid på 070-557 25 46 och 010-188 00 05, dygnet runt.

Hela listan med beviljat tillstånd för skyddat boende:

2026

8 maj 2026, Hemlikt, Hemlikt Öst

7 maj 2026, OSS, Omsorg Skydd Säkerhet (fyra enheter)

7 maj 2026, Vejbyhem (två enheter, Syd och Väst)

5 maj 2026, BoCare Boendestöd

28 april 2026, Fridlyst Liv

27 april 2026, Initium Stöd & Skyddat Boende

24 april 2026, Serene Care

23 april 2026, V o B Syd, Familjehuset

23 april 2026, Umeå Stadsmissions skyddat boende

20 april 2026, Epet AB

15 april 2026, Med egen vilja och kraft, Sjöändan

31 mars 2026, HavHem Skyddat boende

25 mars 2026, AH Utvecklingskraft, Blomdalen

24 mars 2026, Göteborgs stadsmission, Villa Josefin

19 mars 2026, Xxx kvinnojour

10 mars 2026, Kvinnojouren xxx

9 mars 2026, Jenaco Entreprenad

5 mars 2026, RFSL Stödmottagning

3 mars 2026, Kronangruppen

24 feb 2026, I-Ro AB

25 feb 2026, Hos Hanna

20 feb 2026, Somaya stödjour

17 feb 2026, Hemstaden i Sverige AB

17 feb 2026, Lycopodium, Trappans skyddade boende

16 feb 2026, Viljan Individ och Familj

16 feb 2026, Hemlikt Nord

12 feb 2026, Qjouren Väst

12 feb 2026, Nytida Kvartsit

12 feb 2026, Brave Women (delvis bifall)

10 feb 2026, SH Socionomtjänst, Safe Haven

9 feb 2026, Xxx Kvinnojour

9 feb 2026, aHMigo, Fjärilen

3 feb 2026, Hemlikt Syd

2 feb 2026, Arena Familj, Nationella Skyddsinsatser

28 jan 2026, WE Fastighets AB

28 jan 2026, Rilancio

27 jan 2026, Xxx Kvinnojour

26 jan 2026, Amplius omsorg, skyddat boende

22 jan 2026, Stiftelsen Xxx

22 jan 2026, Kurera skyddat boende

19 jan 2026, Femcenter kvinnojour

15 jan 2026, Funkisgruppen skyddat boende

8 jan 2026, Kvinnojouren Blenda 2025

18 dec 2025, Nationell kvinnojour, Skyddsstjärna

18 dec 2025, Neptuna

17 dec 2025, Meme Family Home

17 dec 2025, Xxx

17 dec 2025, Paromagruppens Familjehemsvård

10 dec 2025, I-RO AB

8 dec 2025, Kvinnojouren MOA

3 dec 2025, Stiftelsen Xxx

2 dec 2025, Devi Care

2 dec 2025, WE fastighets AB (delvis bifall)

1 dec 2025 Kvinnojouren i xxx

1 dec 2025, Xxx, Hägern

24 nov 2025, xxx

13 nov 2025, Vilja Omsorg

20 okt 2025, Med Vår Hjälp, en del av Hos Hanna

20 okt 2025, Carria Stöd och omsorg, Carria skydd

15 okt 2025, Skyddsvärnet

14 okt 2025, NiCa Teamet

9 okt 2025, Hela människan I xxx, Noomi

9 okt 2025, Xxx Kvinnojour

7 okt 2025, Satin skyddat boende

2 okt 2025, Stadsmissionens skyddat boende

19 sept 2025, Kvinno- och tjejjouren xxx

18 sept 2025, Neptuna Fridhem

16 sept 2025, Camici skyddat boende

16 sept 2025, Föreningen Kvinnogemenskap xxx

15 sept 2025, Föreningen Alla kvinnors hus

11 sept 2025, Frida Kvinnojour

10 sept 2025, Föreningen Xxx Kvinnojour

10 sept 2025, xxx

20 aug 2025, Fredahuset AB

14 aug 2025, Kvinnohuset i xxx

14 aug 2025, Kvinnohuset Tranan

13 aug 2025, Fredahuset, Trädkojan

13 aug 2025, Somaya stödjour

12 aug 2025, Kvinnojouren i xxx

28 juli 2025, Kvinnojouren Ellinor och Tjejjouren Beata

30 juni 2025, Hemlikt Mellansverige Mitt

30 juni 2025, Kvinno- och tjejjouren Ada 23 juni 2025, xxx

17 juni 2025, Kvinnojouren Mira och Din ungdomsjour

17 juni 2025, Trygga Vägen AB, Varsamheten 17 juni 2025, Familjefridsjouren i xxx

14 maj 2025, Kvinnojouren Linnéan

9 maj 2025, Kvinnojouren xxx

24 april 2025, Stadsmissions skyddade boenden

23 april 2025, Vital motivation

9 april 2025, Vital empowerment

3 april 2025, Kvinnojouren Malva

20 mars 2025, Xxx Kvinnojour

14 mars 2025, Xxx Kvinnojour

14 mars 2025, Agera kvinnojour

6 mars 2025, Futureheads AB, Familjero

6 mars 2025, JP Förvaltning, MKFB

6 mars 2025, Skyddsjouren I Xxx

Observera att efter den 8 maj kan fler beviljade tillstånd ha tillkommit. När det står xxx i listan har texten maskats för att inte avslöja vistelseort.

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Satin bildades i syfte att erbjuda skydd, trygghet och skapa

ett hem för samtliga utsatta målgrupper.

Vi har kompetensen för att möta särskilda behov relaterat till:

– Funktionsnedsättning

– Könsöverskridande identitet eller uttryck

– Sexuell läggning

– Tillhörighet till nationell minoritet

– Utländsk bakgrund

– Missbruk eller beroende

– Risk för hedersrelaterat våld

– Prostitution och människohandel

– Föräldraskap

Vi har tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet.

Telefon: 070 – 82 67 962

E-mail: info@satinab.se

En väldigt lång och frustrerande process

Hallå där! Tre privata aktörer svarar

Efter två års väntan har knappt hälften nu fått tillstånd för skyddat boende. Den här långa processen har varit extremt krävande för verksamheterna som i stort sett har fått chansa med sina ansökningar och riskera att gå under ekonomiskt på vägen. Vi har låtit tre aktörer som fick bifall i början av 2026 uttala sig.

AV JENNY FORS FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES

SKYDDAT

Tidningen Omtanke har tagit del av flera verksamheters kritik mot IVOs tillståndsprövning. Ansökningsblanketten var extremt dåligt utformad och bristfällig, vilket har lett till att många har behövt komplettera om och om igen. Informationen har varit otydlig och frågor har inte besvarats. Det här borde ha kunnat skötas betydligt bättre är den allmänna uppfattningen.

Hur har processen varit för er?

Hemstaden – Processen har varit både lång och frustrerande. Det har varit många sömnlösa nätter. Jag tror inte IVO förstår hur deras oacceptabla långa handläggningstider påverkar oss som jobbar i branschen. Vi som driver verksamheten vet ej säkert om vi har en verksamhet i framtiden eller inte. En verksamhet som är ett livsverk för många av oss. Vi har anställda som inte vet om de har ett jobb att gå till så småningom. Vi har handläggare som inte hittar placeringar för skyddssökanden, säger Torbjörn Karlsson, vd på Hemstaden.

– Det har varit en lång resa (684 dagar) och vi har lagt ner väldigt mycket tid och energi på det här. Samtidigt känner jag en stolthet över att vi stått fast och fortsatt utveckla verksamheten hela vägen, under handläggningstiden har vi utökat både geografisk och personalmässigt. Men mycket av processen hade kunnat vara betydligt smidigare med

bättre förberedelser från myndighetens sida, fortsätter Torbjörn.

Rilancio – Det har varit en ganska påfrestande period. Samtidigt har vi valt att använda tiden till att fortsätta utveckla vårt arbetssätt och säkerställa att vi står väl rustade framåt. Processen har varit lång, men vi har hela tiden haft en tydlig riktning och en stark tilltro till det arbete vi gör, säger Dennis Forslund, marknadsansvarig på Rilancio.

Anonym – Vi fick först godkänt på allt i boendet men nedslag på en sak som vi hade åtgärdat men glömt att meddela. Vi hade missförstått en fråga i kommuniceringen så jag ringde IVO och de löste det direkt med Förvaltningsrätten då de fick in underlag direkt av mig.

Har du något råd till andra som har fått avslag eller väntar på besked?

H – Mitt råd är att både vara uthållig och påläst. Ta reda på vad som faktiskt gäller rent rättsligt – det är inte rimligt med hur långa handläggningstiderna har varit. Samtidigt behöver man jobba noggrant med sina kompletteringar och inte slarva med detaljerna. Men man ska också våga ifrågasätta processen.

A – Nej, tyvärr bara att vänta.

Vad tycker du om att det har tagit så lång tid?

H – Helt oacceptabelt. Handläggningstiderna har varit alldeles för långa

Anonym (A)

och det påverkar inte bara oss som verksamhet, utan i förlängningen även människor som är i behov av skydd. Det behövs en tydlig förändring där processerna blir både snabbare och mer förutsägbara. Jag tycker att de måste införas ett myndighetskrav på hur lång tid en sån här process får ta, max 3 månader, fast egentligen tycker jag även det är för lång tid.

R – Under väntetiden märkte vi tydligt att efterfrågan minskade, då många uppdragsgivare valde att vända sig till aktörer som redan fått sina tillstånd. Det är fullt förståeligt utifrån kommunernas perspektiv, men det har samtidigt skapat en osäkerhet för oss som verksamhet.

A – Tragiskt, dåligt upplägg, stora brister i hanteringen och det påverkar både verksamheter och våra uppdragsgivare, socialtjänsten, och klienterna som då har ett smalare utbud av boenden att matcha till.

Berätta lite kort om er verksamhet.

H – Vi på Hemstaden arbetar med skyddat boende för vuxna och familjer som lever med hot, våld i nära relation eller hedersrelaterat våld. Vi erbjuder trygga lägenheter och individanpassat stöd, med fokus på både säkerhet och att hjälpa människor vidare till ett självständigt liv.

R – Rilancio är en verksamhet med bas i Mälardalen som sedan 2018 arbetar

Torbjörn Karlsson, Hemstaden (H)

Dennis Forslund, Rilancio (R)

med skyddsplaceringar för personer i utsatta livssituationer. Vi möter bland annat individer som lever under hot kopplat till hedersproblematik, våld i nära relation samt personer som lämnar en kriminell livsstil.

A – Semikollektivt boende, mindre storlek, arbetar nära klienterna. Vill lyfta styrkan i att vara ett mindre boende då man kan kvalitetssäkra bättre.

Vad betyder tillståndsplikten för branschen?

H – Tillståndet höjer kvaliteten och gör att oseriösa aktörer försvinner. Men det förutsätter att systemet fungerar – annars riskerar man att även seriösa verksamheter drabbas.

R – För oss känns tillståndsplikten både naturlig och viktig. Vi kommer från familjehemsvården där tillstånd länge varit en självklar del, så steget in i det här regelverket var ganska givet – särskilt med tanke på den komplexitet som ofta finns i skyddsinsatser. Samtidigt upplever vi att tillståndsplikten bidrar till att höja nivån i hela branschen. Den tydliggör vilka aktörer som lever upp till kraven och stärker därmed förtroendet för den här typen av insatser. I slutändan handlar det om att människor i mycket utsatta situationer ska få rätt stöd och där är kvalitet helt avgörande.

A – Det är bra. Osäkra och oseriösa ska bort. Att barn får egna handläggare är mycket bra. Jag tycker däremot att IVO har åsikter om detaljer som är ovidkommande, vi som är godkända har alla fått dra ned på platser som vi erbjudit förut, exempelvis 1 vuxen och 4 barn är

»IVO har åsikter om detaljer som är ovidkommande«

nu 1 vuxen och 2 barn. Det är ett AKUT boende dit man flyr för sitt liv och det är en tillfällig lösning. Anser även att en del frågor om hur vi ska bemöta klienternas behov ibland krockar med säkerhetsbedömningar, här upplever jag att IVO i sin tillståndsprövning blir en brist och ber oss sänka vår säkerhet, rimmar illa! De sitter inte på vår kompetens eller erfarenhet i detta utan tar beslut på andra grunder som man ibland behöver gå förbi för att säkra våra klienter. Så de skulle behöva tillsätta en grupp som jobbar som vi gör som kan spegla verkligheten. Vem ska nu ta emot stora familjer?

Har du någon fråga eller medskick till IVO?

H – Ja – handläggningstiderna måste kortas. Som det har sett ut nu är det helt oacceptabelt att seriösa aktörer riskerar att falla bort på grund av hur lång tid processen tar. Det är inte hållbart, varken för oss som verksamheter eller för de människor som behöver skydd. Förutom det så måste man innan bestämmer sig för att en verksamhet ska vara tillståndspliktig ta fram regler för hur det ska se, hur många platser får man ha, hur många kan bo i en lägenhet, vilka geografiska avstånd får verksamheten ha, vad krävs av föreståndaren utbildningsmässigt osv. Tillståndsprocessen har varit en ren gissningslek, utan facit eller svar från IVO när man ställer frågor. Vi har fått agera försökskaniner.

A – Se ovan. Och de våldsutsatta av någon som är aktiv i ett kriminellt nätverk, var ska de vara? De är inte avhoppare, men skickas dit… alltså ur askan in

i elden. Till oss ringer de när det är blodigt allvar, vi är få som är godkända, vi är rädda för IVO för vi upplever inte något bemötande och förståelse att vi kan vara den som räddar livet på en familj. Vi är tvungna att neka på grund av till exempel två barn för mycket, galet!!! Här borde det finnas tillägg till oss som är godkända att i undantagsfall akut kunna ta emot till exempel endast i två veckor.

Hur ser framtiden ut för er nu?

H – Nu ser vi framåt. Vi vill fortsätta utveckla verksamheten, stärka våra samarbeten och hjälpa fler. Vi står på en stabil grund och har stora ambitioner framåt.

R – Nu handlar det om att fortsätta växa kontrollerat och samtidigt utveckla kvaliteten i alla delar av verksamheten. Min personliga förhoppning är att fler kommuner runt om i landet ska hitta oss, så att vi kan hjälpa fler människor till trygga och kvalitativa insatser.

A – Bra, vi ska utöka så vi ej behöver neka dem som har fler än två barn.

Något annat ni vill lyfta?

R – För mig är det viktigt att inte tappa bort varför vi gör det här. Det handlar om människor i väldigt utsatta situationer, och då måste vi få ihop både struktur och medmänsklighet. Regelverk och processer är viktiga, men det som verkligen avgör är hur vi möter varje individ i vardagen. Vi arbetar nära, med kvalitet i varje steg och med fokus på att skapa trygghet på riktigt – inte bara på papper. När det fungerar vet vi att vi gör skillnad, både för individen och för de uppdragsgivare som förlitar sig på oss.

Skyddat boende

För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan

010 70 60 350 www.vejbyhem.se

Nina Larsson. Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

Ny nationell strategi mot våld och förtryck

Regeringen presenterar nu en ny tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck. Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att samordna arbetet.

TEXT JENNY FORS

Varje år dödas i genomsnitt 13 kvinnor av någon som de har eller har haft en relation med. Allt för många kvinnor och flickor får också sina liv begränsade genom hedersförtryck. I den nya natio-

nella strategin mot mäns våld mot kvinnor blir hedersrelaterat våld ett eget delmål för att få större fokus.

Det strategiska arbetet mot våld och förtryck delas in i fem områden:

1. Våldsförebyggande arbete – stärkta insatser med särskilt fokus på barn och unga.

2. Upptäckt av våld och aktivt arbete för att agera vid våld, förtryck och utnyttjande.

3. Stöd och skydd till våldsutsatta – förbättrad tillgång och ökad jämlikhet över hela landet.

4. Brottsbekämpning – ökad operativ förmåga att effektivt förebygga, utreda och lagföra brott.

5. Återfallsförebyggande arbete – ett utvecklingsarbete som når fler.

»Våldet ska upphöra, inte bara hanteras. Därför stärks de förebyggande insatserna och särskilt mot unga.«

– Våldet ska upphöra, inte bara hanteras. Därför stärks de förebyggande insatserna och särskilt mot unga. Arbetet behöver utgå från den våldsutsattas perspektiv, säger Nina Larsson, jämställdhetsminister, under regeringens pressträff den 14 april.

Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att samordna en nationell samverkanstruktur.

– Jag är väldigt glad över nollvisionen för det dödliga våldet mot kvinnor och för den nationella strategin, som kan nå brett. Vi behöver titta på vad vi kan göra i tidigt skede för att förhindra våld. Vi vet ju att har man vuxit upp med våld så finns det en större risk att man själv utövar våld, säger Lise Tamm, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetsminister

Nina Larsson

INDIVIDANPASSADE SKYDDSINSATSER

Skyddsplaceringar inom våld i nära relation, hedersrelaterat våld och avhopp.

Vi verkar i hela Sverige – med bas i Sala. Verksamma sedan 2018.

Kontakta Magnus Holm 070-665 03 54, för mer information.

WWW.RILANCIO.SE | 0224-773 83 | INFO@RILANCIO.SE

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet.

Telefon: 070 – 82 67 962

E-mail: info@satinab.se Vi har IVO-tillstånd

För pojkar och flickor 9-13 år

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

”Det var som att leva i ett fängelse. Jag kunde knappt andas”

Barnombudsmannen släpper ny årsrapport

Barn och unga i hederskontext lever i stor utsatthet och ofrihet och straffas hårt när de vill åtnjuta samma rättigheter och möjligheter som andra barn och unga. Det visar Barnombudsmannens årsrapport om hedersrelaterat våld.

Rapporten bygger främst på intervjuer med 19 barn och unga, på SiS ungdomshem, HVB, skyddat boende eller i stöd-

verksamheter, som har utsatts för olika former av hedersrelaterat våld och förtryck. De har berättat om sin uppväxt och våldsutsatthet samt sina erfarenheter av samhällets stöd och skydd.

Barn och unga i hederskontext lär sig att det egna jaget är underordnat kollektivet och att personliga drömmar och val är farliga. Detta kan leda till svårigheter att förstå och sätta ord på sina känslor,

fatta egna beslut och skapa sunda relationer senare i livet. Många barn och unga utvecklar samtidigt avancerade överlevnadsstrategier och en stor motståndskraft, i avsaknad av vuxna som ger dem stöd och skydd.

– Den här rapporten blickar inte bara bakåt – den pekar också framåt. Den uttrycker en tydlig vision om vilket samhälle vi vill vara: ett samhälle där alla barn

Barnombudsmannen har lyssnat till barn och ungas egna berättelser om hedersrelaterat våld. Foto: Getty Images

inte bara har rättigheter på papper, utan också reella möjligheter att åtnjuta dem i praktiken. Ett samhälle där barns rätt till skydd, frihet och självbestämmande aldrig görs beroende av bakgrund, sammanhang eller vuxnas bekvämlighet, säger Juno Blom, barnombudsman.

Särskilt påtagliga är regler och begränsningar som rör relationer med det motsatta könet samt val av partner, utbildning, arbete och andra framtidsmöjligheter. Framför allt tjejers kroppar, sexualitet, rörelsefrihet och livsval är en kollektiv angelägenhet som ska kontrolleras, övervakas och sanktioneras.

”När jag började högstadiet blev kontrollen ännu hårdare. Jag var tvungen att ha platstjänst på mobilen så att pappa kunde se var jag var. Jag fick inte ha sociala medier och varje kväll tog pappa min telefon. Det var som att leva i ett fängelse. Jag kunde knappt andas. Jag hade ont i magen varje gång jag skulle hem från skolan. Jag ville inte hem. Jag ville inte tillbaka till den där världen där allt var fel, allt var förbjudet och ingenting jag gjorde någonsin dög.” /Tjej

”Jag lärde mig snabbt att dölja mig. Jag log när de pratade, jag spelade den där machorollen bra, men inuti var jag död. Jag kände mig smutsig, äcklig och fel.” / Kille

BARN OCH UNGA vars uppväxt genomsyras av hedersnormer löper stor risk att pressas, övertalas, luras eller hotas in i barn- och tvångsäktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser. Eftersom de från ung ålder uppfostras till att uppfylla familjens och släktens förväntningar när det gäller äktenskap och äktenskapspartner, krävs många gånger inget uttryckligt tvång. Tjejer har kraftigare begränsningar när det gäller möjliga livsval, än killar, och är i större utsträckning utsatta för barn- och tvångsäktenskap, enligt rapporten.

”Vissa menar att det går att säga nej till någon som föräldrarna har valt, men att de då utser någon annan. Andra tror inte att de skulle kunna säga nej, utan att föräldrarna då ändå hade tvingat fram ett giftermål. Om man sa emot kunde de skicka en till hemlandet, ta ens pass, gifta bort en ändå. Och vägrade man,

då kunde de döda en. Det var så enkelt. Pappas och släktens heder var viktigare än allt annat, och absolut viktigare än mig och vad jag ville.” /Tjej

»Pappas och släktens heder var viktigare än allt annat, och absolut viktigare än mig och vad jag ville« /Tjej

En tjej säger att pappan var den som höll i själva planeringen kring giftermålet, men att mamman lät det ske.

”Jag kunde inte sova. Jag mådde fruktansvärt dåligt. Jag försökte prata med mamma flera gånger, berätta hur jag mådde, säga att jag inte ville gifta mig, att jag bara ville gå klart gymnasiet. Men det var som att prata med en vägg. Hon tittade bort, som om hon inte hörde.” /Tjej

MÅNGA AV DE barn och unga som Barnombudsmannen har intervjuat beskriver att en enda vuxen som lyssnar, tror på dem och uttrycker intresse och förståelse kan vara helt avgörande. Det kan till exempel handla om upplevelsen av att någon ser dem som människa, inte enbart som ett ärende. Att få bekräftelse på att våldet de har utsatts för är verkligt, allvarligt och inte deras fel, bryter skammen, stärker självbilden och gör det möjligt för barn och unga att våga gå vidare i processen.

”När ett barn berättar om sin rädsla och oro, snälla tro på henne. Sträck ut en hand. Förstå att hon kanske riskerar sitt liv nu när hon berättar.” /Tjej

”Första natten där sov jag med lampan tänd. Ena stunden grät jag och andra stunden skrattade jag. Jag hade förlorat allt, men jag var fri.” /Tjej

KÄLLA: BARNOMBUDSMANNEN

Råd från barn och unga

Q Lyssna!

Q Tro på oss när vi berättar!

Q Agera snabbt!

Q Se både tjejer och killar!

Q Ge oss tid och hjälp oss bygga ett nytt liv! ”Frihet kan göra ont. Den kräver mod, tålamod och stöd. Men alternativet, är ett liv i ensamhet och lidande och går i arv till nästa generation. Hjälp oss att orka bygga nya liv. Ge oss tid, tro på oss.” /Tjej

Mellantvånget ska leda till färre tvångsomhändertaganden

Enligt en ny lagrådsremiss den 16 april föreslås en ny lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas. Den ska täppa till glappet mellan frivilliga insatser och LVU med fler verktyg till socialtjänsten. Lagen föreslås träda ikraft den 2 januari 2027.

TEXT JENNY FORS

Nästan hälften av alla vårdnadshavare tackar nej till de insatser som socialtjänsten föreslår. Idag saknar socialtjänsten möjligheter att ge tidiga insatser till den som motsätter sig dessa. När problemen har blivit väldigt allvarliga finns den kraftiga tvångsåtgärden LVU att tillgå. – Barn som får stöd och hjälp tidigt lö-

per mindre risk att råka illa ut och fastna i kriminalitet. Vi kan konstatera att samhället skyddsnät brister och då behöver vi arbeta på fler fronter med fler verktyg, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under en pressträff den 16 april.

DET ÄR ETT stort glapp mellan socialtjänstens frivilliga insatser och tvångsomhändertagande enligt LVU. Det mellanrummet är det tänkt att det så kallade mellantvånget ska täcka upp.

– Därför föreslår vi en ny lagstiftning, Lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, som ska bidra till att fler föräldrar och vårdnadshavare ska ta sitt föräldraansvar och medverka till att främja sina barns hälsa och utveckling så att allvarligare problem kan förebyggas. Planerna på den nya lagen har kommunicerats tidigare och för föräldrarna kan det bli konsekvenser om man inte

går med på särskilda villkor, som att till exempel delta i möten, upprätta goda rutiner, få barnet att komma iväg till skolan. För barnet kan det handla om drogtester och att hålla sig hemma vissa tider. Där kan elektronisk övervakning kunna användas, ett förslag som man bereder samtidigt.

KONSEKVENSERNA KAN I yttersta fall bli vite för att sätta press och en tydlig markering från samhällets sida om ansvaret att hejda en negativ utveckling. Detta kommer att leda till färre LVU är förhoppningen. Enligt den nya socialtjänstlagen är grunden tillit, förtroende och att reagera tidigt på signaler för att undvika LVU. Dessa nya verktyg stämmer därför väl ihop med nya socialtjänstlagen. Den nya lagen hänger ihop med nya LVU som träder ikraft den 1 januari 2027, så därför föreslås mellantvången att träda ikraft den 2 januari 2027.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Foto Axel Adolfsson

84 fall av dödligt våld under 2025 – historiskt låga siffror

Utvecklingen av antalet fall av dödligt våld 2025 var för andra året i rad nedåtgående och den lägsta uppmätta nivån sedan 2012. Dödligt våld med skjutvapen minskade, men var fortsatt den vanligaste våldsmetoden. Det visar ny statistik från Brå.

För 2025 konstaterades 84 fall av dödligt våld, vilket var 8 fall färre än 2024. I 25 av fallen av dödligt våld under 2025 var offret en kvinna eller flicka, 2 fall fler än 2024. I resterande 59 fall var offret en man eller pojke, vilket var 10 fall färre än 2024.

Skjutvapen var fortsatt den vanligaste våldsmetoden 2025 och användes i 42 fall av dödligt våld, vilket var 3 fall färre än 2024. Kniv eller annat stickande/skärande föremål var den näst vanligast våldsmetoden och användes i 27 fall 2025, 2 fall fler än 2024.

– Våldsdådet på Campus Risbergska i Örebro 2025, där 7 kvinnor och 3 män sköts ihjäl, har fått stor påverkan på statistiken 2025. Exempelvis stod den enskilda händelsen för nästan en fjärdedel av samtliga fall av dödligt skjutvapenvåld, och för 28 procent av samtliga kvinnor som föll offer för dödligt våld under 2025, säger Jan Lundbeck, statistiker på Brå i ett pressmeddelande.

DÖDLIGT VÅLD MOT närstående i en parrelation uppgick till 13 fall under 2025, lika många som 2024. Dödligt våld mot närstående genom släktskap eller familj uppgick till 3 fall 2025, vilket var 11 fall färre än 2024. Sedan 2019 har antalet varierat mellan 10 och 15 fall per år. År 2025 är därmed ett år med ett ovanligt lågt antal fall av dödligt våld mot närstående genom släktskap eller familj.

Merparten av det dödliga våldet under 2025, 80 fall (motsvarande 95 %), drabbade personer som var 18 år eller äldre. Resterande 4 fall (5 %) avsåg personer under 18 år. För 2024 var fördel-

Antal konstaterade fall av dödligt våld, totalt och uppdelat på offrens kön 2002-2025. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011.

Sedan 2002 har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 124 fall per år. Källa: Brå

ningen 82 fall (89 %) för personer 18 år eller äldre respektive 10 fall (11 %) för personer under 18 år.

SEDAN 2002, DÅ Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 124 fall per år.

Utvecklingen för det dödliga våldet för hela perioden (2002–2025) kan grovt delas in i fyra perioder. Den första perioden (2002–2008) präglades av stora svängningar i antalet offer för de enskilda åren från år till år, med en variation mellan 81 och 111 fall av konstaterat dödligt våld per år.

de enskilda åren, där antalet fall av dödligt våld var i intervallet 81 till 93 fall per år, undantaget 2012 års utfall på 68 fall. Under den tredje perioden (2015–2023) låg antalet offer till följd av dödligt våld på en klart högre nivå än tidigare perioder, med en variation mellan 106 och 124 fall på årsbasis.

Den andra perioden (2009–2014) präglades av mindre svängningar mellan

De senaste två åren (2024–2025) kan ses som en egen period, då antalet fall av dödligt våld ligger på en klart lägre nivå än den föregående tredje perioden (2015–2023), med en variation mellan 84 och 92 fall på årsbasis.

KÄLLA: BRÅ

GÅNG

Regeringen ändrar målen för socionomutbildningen

Trots kritik har nu regeringen beslutat om en antal nya och ändrade examensmål för socionomexamen. Det handlar bland annat om att ha kunskap om hur ungdomsbrottslighet och social utsatthet kan förebyggas, kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och att stärka juridikens ställning. Dessutom ska studenten visa kunskap om hur återfall i brott kan motverkas.

– Socionomers arbete är avgörande för att tidigt identifiera, stötta och hjälpa barn och unga i riskzonen. Därför behöver de få goda kunskaper om hur man bäst förebygger att barn och unga dras in i kriminalitet. Med de nya examensmålen stärker vi samhällets förebyggande arbete mot utsatthet och ser till att socionomerna blir väl rustade för den verklighet som väntar dem i arbetslivet, säger gymnasie-, högskoleoch forskningsminister Lotta Edholm.

De nya och ändrade examensmålen träder i kraft den 1 juli 2027.

Beslutet har fått kritik från flera håll – bland annat från Akademikerförbundet SSR.

– Ska socionomer få bättre verktyg räcker det inte att ändra i grundutbildningen. Det som behövs är satsningar på specialistutbildningar, säger Fredrik Hjulström socialpolitisk chef Akademikerförbundet SSR.

Hassela Skåne beviljas tillstånd i Arlöv

Det nya HVB-hemmet planeras öppna i september, med plats för fem ungdomar i åldern 14–19 år. Hemmet dygnsvistelse kommer att kombineras med Hasselas långa erfarenhet av öppenvård och evidensbaserade behandlingsmetoder.

Dubbla straff för gängkriminella

Justitieminister Gunnar Strömmer presenterade den 9 april en stor straffrättslig reform. Ett femtiotal straffskalor skärps i propositionen, något som kan träda ikraft den 1 augusti 2026. Reformen innehåller dels propositionen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor och dels en lagrådsremiss med ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. I lagrådsremissen föreslås bland annat att dagens mängdrabatt avskaffas och hela straffskalan ska användas i högre grad. Detta kan träda ikraft när regeringen så bestämmer.

Även upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse. Dessutom utvidgas presumtionen för häktning till att även omfatta grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck samt försök, förberedelse och stämpling till brott som har ett minimistraff på fyra år eller mer.

1/8

Då införs en lång rad straffskärpningar

Familjehemsdagen är tillbaka

Familjehemsdagen kommer tillbaka till hösten med nya föreläsare och ett helt nytt upplägg. Den hålls i Stockholm den 21 november och samlar allt om hur det är att vara familjehem.

TEXT JENNY FORS

– Vi vill förmedla kunskap, information och kontakter till den som går i tankarna på att bli familjehem eller som redan är det och vill fylla på med mer kunskap. Tanken är att sprida budskapet att fler ska våga öppna upp sina hem, berättar Zandra Persson på Familjehemsbanken, som arrangerar eventet.

I år är det fokus på kommunikation och man har också en egen hemsida med mer information och anmälan; familjehemsdagen.se. Dagen är en fin chans att få träffa verksamheter, kommuner och ta

»Tanken är att sprida budskapet att fler ska våga öppna upp sina hem«

Zandra Persson

del av erfarenheter och perspektiv från hela familjehemsvården.

– Familjehemsdagen är helt kostnadsfri för besökare, platserna är dock begränsade så det är bra att anmäla sig i tid.

UTSTÄLLANDE FÖRETAG HAR möjlighet att bjuda in familjehem som är knutna till dem och innan portarna öppnas för besökarna hålls en exklusiv föreläsning av Markus Antonsson, som är trygghetsoch säkerhetsexpert och före detta polis. Bland annat tar han upp tänkbara risker och förebyggande delar för att skapa trygghet i familjehemmet.

– Bland utställarna finns också Soci-

alstyrelsen, som kan svara på frågor och organisationen Maskrosbarn, som stöttar placerade barn. De kommer också att dela ut sin Familjehemsbox med mycket användbart innehåll.

DET BLIR TRE intressanta föreläsare under dagen som belyser hur det är att växa upp i familjehem, vad som gör att familjehem håller över tid och varför fler engagerade familjehem behövs för att barn ska få möjlighet att läka och växa.

Om Familjehemsdagen

Under en inspirerande och innehållsrik dag samlas familjehem, jourhem, kontaktfamiljer, socialtjänst, verksamheter och organisationer med ett gemensamt fokus – att stärka förutsättningarna för barn och unga som behöver en trygg och stabil vardag. Plats: Kulturhuset i Stockholm den 21 november.

FAMILJEHEMSDAGEN.SE

Att öppna sitt hem för ett barn eller en ung person är ett av de viktigaste uppdragen man kan ta sig an. Foto: Getty Images

Insatsen syftar till att stötta föräldrarna i hemmet för att uppnå förändring. Genrebild från Getty Images.

En stor vinst att bryta ett beteende

Multisystemisk terapi fokuserar på föräldrarna

MST (Multisystemisk terapi) är en intensiv familjebaserad vårdinsats för ungdomar 12–18 år med allvarligt normbrytande beteende. Behandlaren arbetar i familjens hemmiljö under cirka 20 veckor och syftet med behandlingen är att minska eventuell kriminalitet och missbruk och förhindra att ungdomen placeras på institution. – Det är viktigt att jobba systematiskt och med ett helhetstänk med de här ungdomarna och deras familjer, säger Nella Agic som är MST-behandlare.

TEXT ANNE HAAVISTO

Grundtanken med MST är att behandlingen behöver involvera alla sammanhang som ungdomen befinner sig i, som familj, nätverk, kompiskrets och skola, för att förändra beteendemönster och åstadkomma en hållbar förändring.

MST utvecklades i USA under 1970-talet, ursprungligen för familjer med kriminella ungdomar som ett alternativ till placering utanför hemmet. Insatsen har efter hand utvecklats för att passa nya målgrupper, som ungdomar med missbruksproblem och allvarliga psykiatriska problem. Metoden har använts i Sverige sedan början av 2000-talet.

Nella Agic arbetar halvtid som teamledare för MST-teamet i Hudiksvall och halvtid hos placeringsteamet på Parcer Behandlingsfamiljer.

Hon berättar att målgruppen ökat de senaste åren, när det gäller 10-18-åringar med normbrytande beteende. – Det handlar om barn och ungdomar i substansbruk, kriminalitet, skolfrånvaro och utagerade beteende. Barn som har allvarliga och pågående beteenden och som riskerar att placeras på till exempel HVB-hem, säger hon.

EN INSATS BÖRJAR med att socialtjänsten kommer med en förfrågan angående ett aktuellt ärende. Teamledaren stämmer sedan av med socialtjänsten om de bedömt att föräldern eller den vuxne har tillräcklig god förmåga att ta hand om barnet/ungdomen och att ungdomen bor minst femtio procent av sin tid hos den vuxne. Om så är fallet bokar socialtjänsten in ett

informationsmöte med föräldrarna och behandlaren informerar om själva metoden, som föräldrarna tackar ja eller nej till.

TEAMLEDAREN FÅR EN checklista där det står om ungdomens problematik och tidigare insatser. Ungdomens problematiska beteende ska vara pågående eller helst inte äldre ett halvår tillbaka. Har man varit placerad och ska flytta hem med MST, så utgår man från det beteende som var aktuellt innan placeringen. Sedan tillsätts en behandlare som bokar tider med familjen.

– Vissa föräldrar är oroade men motiverade, medan andra är behandlingströtta efter tidigare insatser som inte lett till önskat effekt. En del har haft sitt barn placerat på institution eller familjehem och är uppgivna och skeptiska. Ungdomen själv behöver inte vara mo-

Nella Agic. Foto: Siggi Holm

tiverad till behandlingen, vårt mål är att engagera föräldrarna, förklarar Nella.

Om föräldrarna har tackat ja påbörjas insatsen. Det är inte bara familjen som engageras utan alla som på något sätt finns kring ungdomen; skolpersonal, polis, BUP, fritidsledare, fältassistenter och familjens nätverk.

– Det första vi gör är att ta reda på vad det finns för viktiga vuxna som kan bidra. Vi försöker luska fram personer som familjen kanske inte haft kontakt med på länge, nätverk är ofta villiga att hjälpa till om man frågar dem. Vi tar även reda på vad det önskade utfallet är från både familjen, socialtjänsten och skolan.

EN BEHANDLARE JOBBAR alltid hemma hos familjen och anpassar sig till familjens tider i den mån det går.

– Vi vill inte lägga på ännu mer stress hos föräldrarna, de ska inte behöva ta ledigt eller gå tidigare från sina jobb för

»Det är fantastiskt att kunna erbjuda en insats på hemmaplan och ge familjer en fungerande vardag över tid« Nella Agic

möten med oss. Sedan arbetar vi både dagar, kvällar och helger och finns tillgängliga på telefon dygnet runt under behandlingstiden, berättar Nella.

Under den första veckan gör man en så kallad inventering, där behandlaren tar reda på så mycket som möjligt om situationen, var föräldrarna befinner sig i sin oro och hur mycket de vet om deras barns förehavanden.

För att få en mer samlad bild bokas en

tid med skolan och andra instanser som finns kring barnet. MST bygger på att man gör analyser i syfte att hitta de problemen som vidmakthåller beteendet.

– Vi behöver identifiera drivande faktorer. Ett exempel är en ungdom som röker hasch. När röker hen, med vem och hur får hen pengar? Hur ser tillsynen av ungdomen ut, var rör den sig på kvällarna? Man gör även observationer på skolan, beroende på vad man identifierat, om det till exempel finns stor skolfrånvaro, förklarar Nella.

NÄR MAN HAR en tydlig bild av situationen sätter man upp övergripande mål att arbeta med, i regel de mest prioriterade faktorerna, alltså beteendena, i veckan.

– Vi går tydligt igenom vad föräldrarna ska träna på och vi stöttar dem till att ta ett ökat ansvar och står för verktygen och stödet. Varje vecka görs en utvärdering, för att se om det skett några för-

Föräldrarna får verktyg att hantera situationen i vardagen. Genrebild från Getty Images

ändringar. Metoden är kvalitetssäkrad, evidensbaserad och utvärderas kontinuerligt på flera plan. Efter avslutat ärende så lämnar vi över en fortsättningsplan till kommunen som kan utmynna i kommunens egna öppenvård, som till exempel kontaktperson eller annan insats eller så avslutas ärendet utan vidare åtgärder.

Vad är det svåraste i ditt arbete som behandlare?

– Att hålla föräldrarna på banan, särskilt de som är utmattade och uppgivna och att få andra instanser att tro på att det kan ske en förändring. Det är en uppförsbacke innan alla känner tillit och vet vad de ska göra. En utmaning är också att inte hoppa in och försöka lösa pro-

blem i familjen utan att göra ordentliga analyser. Vi vill ta reda på vilka de drivande faktorerna är utan att hoppa på snabba lösningar i syfte att få beständiga förändringar. En av våra principer är att rusta föräldrarna till att upprätthålla förändring över tid på egen hand.

Vad är det bästa med arbetet?

– Det är att se förändringarna och att systemet har egen kapacitet. Det är fantastiskt att kunna erbjuda en insats på hemmaplan och ge familjer en fungerande vardag över tid. Sen är det ju en enorm vinst, både socialt och mänskligt samt ekonomiskt, när barn och ungdomar inte behöver bli placerade utan kan få bo kvar hemma.

Fakta: MST (Multisystemisk terapi)

MST är en intensiv behandling för ungdomar 10-18 år med allvarliga beteendeproblem som till exempel kriminalitet, substansbruk, skolfrånvaro och aggressivitet. Behandlingen bedrivs under cirka 20 veckor i hemmet och i hela den miljö som ungdomen befinner sig i. Syftet med behandlingen är bland annat att motverka institutionsplacering. I Sverige har över 3 900 familjer haft MST sedan starten 2003. Behandlingen erbjuds för närvarande i Örnsköldsvik, Hudiksvall, Borås, Lund, Göteborg , Stockholm, Halmstad, Jönköping och Linköping. Läs mer på: www.mstsverige.se

Nadjas son slutade med droger och började gå till skolan igen

Deras 16-åriga son hade stor skolfrånvaro och efter ett samtal med rektorn, som misstänkte drogmissbruk, tog Nadja, 47, sin son till Maria Ungdom.

– Det visade sig stämma, att han använde droger och han startade en behandling där men svarade inte bra på den.

Nadja försökte vara med sin son i skolan för att se till att han gick på lektionerna och gjorde drogtester hemma varje vecka. Hon berättar att hon kände sig ensam i sin kamp för sonen.

– Tyvärr var hans pappa inte speciellt delaktig, han tog inte det här riktigt på allvar, säger hon.

De provade en period även familjebehandling hos socialtjänsten, men det fungerade inte. Nadja tyckte inte att hon fick den kontakt som hon behövde.

– Allting kändes väldigt formellt, inte så nära inpå livet som jag hade önskat. Jag kände mig också stressad, jag var utöver behandlingen med på möten i skolan och på läkarbesök, samtidigt som jag försökte sköta mitt jobb.

Sonen var på flera olika möten med socialtjänsten och BUP och blev stressad av att träffa ny personal i princip varje gång.

– Han träffade alldeles för många personer och varenda gång det var en ny

person så tvingades han berätta om sin situation på nytt. Vi tappade båda förtroendet. Man verkade göra by the book, så att säga, men det fanns inget som höll ihop allt, menar Nadja.

Sonens beteende blev värre och relationen till Nadja allt sämre.

– Vår relation kändes kallare. Mina händer var bundna kändes det som, jag höll på att förlora min son. Han spelade ut oss föräldrar, när jag ställde krav stack han till sin pappa där det var friare tyglar. Det gick så långt att jag packade ihop hans saker och sa åt honom att flytta till pappa. Jag kände mig väldigt ensam och allting gick åt fel håll, minns Nadja.

En socialsekreterare märkte Nadjas frustration och uppgivenhet och föreslog MST. Nadja visste ingenting då om behandlingsmetoden och var till en början skeptisk.

– Sen tänkte jag att jag gör ett sista försök, men när behandlaren kom in i bilden var jag inte motiverad alls. Bara några dagar innan hade polisen tagit min son när han stod och sålde narkotika, så jag var uppe i varv och frustrerad, berättar hon.

MEN SEDAN BÖRJADE hon se ett litet ljus i tunneln. Det som väckte Nadjas motivation var att sonen ville det här och verkade se fram emot behandlingen.

– Behandlaren föreslog ett belöningssystem, som skulle gynna sonen. Han fick önska sig saker och jag såg att tände till i hans ögon och tänkte okej, vi kör. Det som också hjälpte oss var att behandlaren var i både mitt och pappans hem.

Nadja började tro på att det skulle ske en förändring. Den här behandlingsme-

»Han spelade ut oss föräldrar, när jag

ställde krav stack han till sin pappa där det var friare tyglar« Nadja

toden lugnade henne, för hon slapp ta ledigt eller gå tidigare från jobbet. Hon var också mån om att boka in möten så sonen inte skulle missa något i skolan. Sonen satte sig också in i sin adhd och började medicinera.

– En sten föll från mina axlar när vår son svarade bra på behandlingen. Vår relation blev bättre, även relationen med pappan och hans nya fru blev bättre.

Utöver att jobba med kommunikationen fick Nadja i uppgift att boka in en aktivitet i veckan, dels för att bygga på relationen med sin son, men också för att erbjuda sonen positiva sammanhang.

– Vi är inte helt klara, men vi är på god väg att hitta till ömsesidig respekt och förståelse. Jag räknar med att det kommer bakslag, men nu har vi verktyg för att styra tillbaka till till exempel belöningssystemet. Han ska också lära sig att förtjäna sin frihet. Jobbet är inte slut för att behandlingen är klar, säger Nadja.

SONEN HAR HÅLLIT sig drogfri under hela processen men han får ta drogtester varje vecka.

– För varje drogtest han lämnar så får han en muta, en dosa snus. Han har också hållit sig borta från dåligt umgänge och har bra närvaro i skolan, och kommer att få ganska bra betyg.

Nadja säger att hon mår mycket bättre och känner inte samma oro som tidigare. – Jag är hoppfull, absolut, även om jag kan känner lite oro inför sommaren när rutiner som skolan inte finns. Men vår relation är mycket bättre. Än så länge har han inte tagit sitt pick och pack och dragit till pappa.

Nadja heter egentligen något annat.

Nadja vill vara anonym och heter egentligen något annat. Genrebild från Getty Images

HVB för barn/unga

Vi riktar oss till ungdomar i åldrarna 13-20 år med missbruk-, kriminalitet- och/eller social problematik.

Vår behandling baseras på medlevarskap, upplevelsebaserad pedagogik och ungdomsinriktad 12-stegsfilosofi. www.norrlandsgarden.se

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och k ostnads f r itt!

FÖRFRÅGAN | MATCHNING | SVAR

Lämna din p lace r ings förf rågan på www.ssil.se

Daglig verksamhet Gruppbostad Sysselsättning

010 - 18 51 670 | info@individkraft.se www.individkraft.se

Familjehemsindex

Kvalitetssäkring för uppdragsgivare

Det självklara verktyget för dig inom kommunal eller konsulentstödd familjehemsvård som vill stärka relationer med dina uppdragstagare.

Vill du veta mer – kontakta oss! 0585-738 112 | kund@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

WeMind Individ och Familj

Vi är verksamma inom den sociala ungdomsvården i Stockholm och Göteborg med insatser för barn och familjer med konfliktfyllda familjerelationer, beteendeproblem och skolfrånvaro.

Vi är specialister på neuropsykiatri och psykisk ohälsa och driver behandlings- och resursskolor samt ungdomsboenden med behandling i HVB-form.

Möt våra två nya enheter i Stockholm.

Behandlingsskola Södermalm. En åk 4-9 skola med förstärkta insatser enligt SoL för elever där en resursskola inte räcker till. Vi erbjuder kvalificerade insatser i och kring den pedagogiska miljön för att lösa långvarig skolfrånvaro och behov av kraftigt anpassade studiemiljöer.

Tel. 070-140 97 28

Bedömningsavdelning Väsby. En liten personaltät HVB-enhet för ungdomar 13-17 med behov av stabilisering och kartläggning. Här bor den unge tillsammans med få andra barn för att tillsammans med trygga vuxna hitta nästa steg i livet, till behandlingsavdelning, hem med behandlingsskola eller kanske hem med öppenvårdsinsatser.

Tel. 076-863 57 28

Läs mer på wemind.se

När man släpper på kraven kan det vända

PDA är ett relativt nytt begrepp och handlar om extrem kravkänslighet, på engelska pathological demand avoidance. Andras krav och förväntningar ger en kontrollförlust som skapar ångest, som leder till vägran, ilska och utbrott. Vanliga autism-strategier kan förvärra situationen, vilket gör att föräldrarna står helt handfallna.

TEXT JENNY FORS

FOTO ANNA DRVNIK OCH GETTY IMAGES Ny bok om extrem kravkänslighet

Maria Bühler är psykolog och har jobbat mycket med utredningar av barn med neuropsykiatrisk problematik.

Hon minns en pojke för 10-15 år sedan där frågeställningen var autism och adhd. – Han hade kraftiga utbrott, det var en extrem situation hemma, skolan fungerade inte, inget fungerade som föräldrarna hade försökt med. Jag hade förberett vårt möte väldigt noga så att allt skulle vara tydligt och förutsägbart. Men han blev störd av en dörr som hakade upp sig och fick ett

sådant utbrott att vi inte kunde fortsätta, varken den dagen eller nästa. Det var nog min första kontakt med PDA, berättar Maria Bühler.

Tillsammans med Julia Esters har hon skrivit en bok om extrem kravkänslighet, PDA (Natur & Kultur). Maria hade genom åren specialiserat sig alltmer på PDA och ville sprida kunskapen vidare. Julia är förälder till en son med PDA och arbetar även som psykolog i skolan. – Det är många föräldrar som kämpar, som är uttröttade och desperata efter hjälp. PDA är ovanligt, det är ungefär 1 av 5 personer med autism som har PDA, men man kan också ha PDA utan att ha autism.

UNDER ÅREN STÖTTE Maria Bühler på ett par barn varje år som var extremt kravkänsliga.

– De stämde inte riktigt in på de typis-

ka kriterierna för autism eller adhd. De här barnen hade högre ytsocial förmåga, de hade alltså lättare att få till det sociala samspelet. Men de har väldigt höga ångestnivåer med mycket kraftiga utbrott. Dessutom svarar de inte riktigt på de vanliga verktygen som brukar fungera på barn med autism och adhd, att ha rutiner och förutsägbarhet.

Bildstöd är till exempel vanliga hjälpmedel för att barnet ska ha lättare att veta vilken ordning saker och ting ska se, men vid PDA hjälper inte alltid sådant.

– Autismstrategier kan fungera och bör ändå prövas, men man behöver vara mycket mer flexibel. Eftersom det hand-

Maria Bühler.

lar om en extrem känslighet för krav så är behovet av självbestämmande väldigt stort. Det är väldigt svårt att inordna sig i maktstrukturer, som att det är föräldrarna eller läraren som bestämmer. Bara kravet på att klä på sig kan leda till ångest och kraftiga utbrott. I extrema fall kan basala behov som att äta vara svårt, förklarar Maria Bühler.

DET ÄR VANLIGT med utagerande beteenden vid allt som kan uppfattas som krav. Karaktäristiskt är extrema utbrott och även våld. Det kan också ge upphov till självskada. Barnet kan också sluta sig.

– En del har förmågan att hålla ihop i förskola och skola, sedan kraschar de hemma. Jag träffar många barn som är helt utmattade att de bara vill ligga i sängen. Tillvaron upplevs så krävande. För Julias äldsta son, som har PDA, började de första tecknen vid tre års ålder. – Det var när han skulle byta grupp i förskolan, då vägrade han att gå över gården till den nya lokalen. Men åka i barnvagnen gick bra. Även påklädning och lunch var en kamp, det spelade ingen roll hur tydliga rutiner vi hade. Han var envis, den envisaste unge de hade varit med om på förskolan. Om han inte

ville så fanns det ingen ting vi kunde göra. Både jag och min man är psykologer så vi blev väldigt frustrerade när inga metoder hjälpte, säger Julia Esters.

När lillasys ter föddes så blev problemen ännu vär re. Pojken fick diagnoserna

Allt som uppfattas som krav eller förväntan blir extremt jobbigt. Gengrebild från Getty Images

Julia Esters.

Bühler och

Esters är aktuella med boken ”Extrem kravkänslighet, PDA – Att förstå och hjälpa” (Natur & Kultur).

adhd och autism, men vissa saker passade inte riktigt in. Julia kom i kontakt med Maria Bühler för en kompis räkning och fick då en broschyr om PDA i sin hand.

– Jag läste den och bröt ihop. Det var ju som att läsa om min unge.

DÅ FICK HON lära sig något som visade sig vara hjälpsamt. Att det var krav som triggar beteendet.

– Allt blev plötsligt begripligt. Att uppmuntra, lära, berömma, att vara konsekvent och tydlig blir det bara sämre av. Min man var lite mer följsam och det fungerade bättre. När vi förstod det här så kunde vi lugna honom på andra sätt. Vi lät honom ha kontrollen.

Om man tittar på det här utifrån, även som professionell, kan man tro att det här är inte är att ta föräldraansvar, att det skulle

leda till en ännu mer oregerlig unge.

– Därför är det viktigt för professionella att veta om att det här finns så att föräldrar kan få stöd i tidigt skede. Man behöver minska på kraven. Vissa saker kanske man behöver ha kvar, men allt annat släpper man på. Sedan kan man trappa upp kraven försiktigt när barnet är mogen för det, säger Maria.

EN TUMREGEL ÄR att från början bara ha kvar det mest basala; hygien, mat och sömn. Man behöver till exempel inte kräva att hela familjen ska sitta tillsammans och äta. Huvudsaken är att barnet lyckas äta något alls. Funkar tandborstningen i sängen men inte i badrummet, kör på det.

– Vi försökte vara så följsamma som vi bara kunde, han fick inte slå sin sys-

»Att uppmuntra, lära, berömma, att vara konsekvent och tydlig blir det bara sämre av«

Julia Esters

ter, han behövde klä på sig när vi skulle ut men inte när vi bara skulle vara hemma på helgen. Vissa gånger fick han sova i de kläder han skulle ha på sig dagen efter. Flexibilitet och lyhördhet är honnörsord. Men sedan får man inte vara rädd att pressa litegrann, säger Julia.

ATT KRAV-SANERA ÄR svårare än man tror, för överallt finns det krav. Morgonrutiner, kvällsrutiner, instruktioner som man slänger ur sig till sitt barn – allt är krav.

Men när man släpper kraven så kan lusten och nyfikenheten komma fram hos barnet. Lågaffektivt bemötande, humor och valmöjligheter är saker som boken tipsar om. Man får prova sig fram till lösningar som fungerar.

Det är inte lätt, eftersom det som borde fungera ger motsatt effekt.

– Man får omvärdera allt och försöka hitta kryckor för att familjen ska fungera. Lyssna på föräldrarna, sätt dig i baksätet och låt barnet få vara facit, avslutar Maria Bühler.

Maria

Julia

En chans för familjen

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.

Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Waitong Utbildning

LF, FIT, ADAD & HVB

Öppna event

8/9, 7/10, 5/11, FIT-diplomutbildning egen, streamad, sista anmälningsdag 31/8

22/9, 22/10, 30/11 ADAD-diplomutbildning egen, streamad, sista anmälningsdag 5/9

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgårdens Sjuk- och Behandlingshem är ett familjeföretag som grundades 1969. Vi har sedan dess utvecklats och vuxit till att idag ha 30 vårdplatser. Vi erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg.

På Bergslagsgården värnar vi om en trygg och lugn miljö då vi är övertygade om att det påverkar både mående och välbefinnande. Vi arbetar utefter individuella behov med fokus på att upprätthålla en meningsfull vardag och en strävan mot ett självständigt liv, (ESL).

Jag erbjuder även digitala brevkurser och uppdragsutbildningar. Hör av er om ni är intresserade!

Mer info och anmälan på waitong.se

070-295 24 99 | niklas@waitong.se

Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information.

0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se

Ta chansen!

Anmäl dig till nästa HVB- och Familjehemsdag

Välbesökta kunskaps- och inspirationsdagar i Lund

Den 22-23 april hölls LSS-dagen och HVB- och Familjehemsdagen i Lund. Två fullspäckade dagar som bjöd på kunskap, inspiration och nätverkande. Här kommer bilder från båda dagarna.

TEXT JENNY FORS FOTO PIA LUNDSTRÖM

Det är LSSGuiden och HVBGuiden som arrangerar de populära dagarna, där besökarna kunde lyssna på aktuella föreläsningar och nätverka med utställare inom LSS och HVB.

Agneta Björck, sjuksköterska, föreläste om samsjuklighet vid neuropsykiatriska och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Adrian Frid, överläkare och

Atollen omsorg.

Humana. Emrahus.

Finjagården.

Idok/Nectar Systems.

Full aktivitet bland utställarna.

specialist i psykiatri, fokuserade på psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Juristen Finn Kronsporre tog upp aktuella frågor inom LSS.

Viktor Grewe, avhoppare med autism, berättade om sin väg in och ut ur kriminaliteten. Han är författare till boken ”Avhopparen” där han beskriver hur hans NPF-diagnoser, inlärningssvårigheter och epilepsi ledde till utanförskap, ensamhet och frustration.

Viktor var med båda dagarna. På HVB- och Familjehemsdagen fick han sällskap av Rebecca Svensson, socionom, som har egen erfarenhet av att växa upp med missbruk och våld i hemmet och att

vara placerad i familjehem. I sin föreläsning delade hon med sig av sina egna erfarenheter, både ur klientens och socionomens perspektiv.

Maria Dufva, kriminolog och författare, föreläste om narkotika och andra droger samt kopplingen till gängkriminalitet. Hon lyfte även fram risker och manipulationstekniker som drar unga till droger och kriminalitet.

Nästa HVB- och Familjehems dag hålls i Skövde den 28 maj och i Stockholm den 9 september, följt av LSS-dagen den 10 september.

GrödbyGården.

Concordia.

Levito.

Villa Bergerska.

HVB Altero.

Västerbo social omsorg.

Hassela Skåne.

Fem i topp – Kvalitetsindex våren 2026

Schedevi Öst HVB toppar listan för SSIL Kvalitetsindex våren 2026, tätt följt av NEB-Teamet Familjehem och Villa Vägen Ut Koperativen, Villa Karin, på delad andraplats.

TEXT JENNY FORS FOTO SCHEDEVI ÖST Maria Bäcklund.

Kvalitetsindex är ett värdefullt verktyg för verksamheternas kvalitetsarbete. Samtidigt hjälper mätningen handläggare att kunna göra säkra placeringar genom att följa upp och jämföra upplevd kvalitet.

Schedevi Öst HVB var med på Fem i topp-listan både våren och hösten 2025. Nu räckte poängen ända upp på första plats.

– Det är ett resultat av ett strukturerat och omfattande arbete, så det är jättekul

att det syns. De kommentarerna vi får ta del av från handläggarna använder vi för att förbättra varje liten del av verksamheten, något som vi har jobbat stenhårt med i många år och som all personal bidrar till, säger Maria Bäcklund, verksamhetschef på Schedevi Öst HVB. Verksamheten består av fem enheter samt dagsverket som har fokus på sysselsättning. Schedevi Öst HVB är ett familjeägt företag som har funnits sedan 1942 och nu är det tredje generationens ägare som driver företaget, två systrar.

NEB-TEAMET FAMILJEHEM OCH Villa Vägen Ut Kooperativen, Villa Karin, hamnar på delad andraplats, medan Villa Vägen Ut Kooperativen även kniper fjärdeplatsen för sin enhet Villa Revansch. Fjärdeplatsen delas med Östergötlands Stadsmission HVB för kvinnor.

– Vår fina placering är ett kvitto på att vår arbetsinsats fungerar och ger oss också motivation att fortsätta utvecklas. Vi märker också att våra uppdragsgivare tar del av vårt kvalitetsindex, säger Therese Berntsson, verksamhetschef på Villa Vägen ut, Villa Karin i Göteborg.

Hon tycker att det är jätteroligt att även Villa Revanch i Sundsvall får höga betyg. Det är ett motivationsboende för män som vill lämna missbruk och/eller kriminalitet, medan Villa Karin är ett behandlingshem för kvinnor.

– Vi är ju två helt skilda verksamheter. Den sammanställning som vi får använder vi i vårt kvalitetsarbete. Vi har även egna utvärderingar, men det är skönt att få så fina omdömen från opartiskt håll.

Mats Granberg, som är verksamhetschef på Vägen ut Villa Revanch är också glad över resultatet.

– Helt fantastiskt, vi är jättestolta! Att det är våra uppdragsgivares omdömen

Schedevi HVB region Öst har verksamhet i Kinda kommun, drygt 4 mil söder om Linköping.

»Det är ett resultat av ett strukturerat och omfattande arbete«

känns extra bra. Verkligen kul också är det att två av våra enheter är med i topp fem för hela Sverige, då gör vi något bra, säger han.

SSIL FÖLJER UPP varje placering hos de deltagande företagen med intervjuer där handläggarna får svara på olika frågor och ge en bedömning av upplevd kvalitet. Bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning.

– Kvalitetsindex är en del i verksamheternas kvalitetsutveckling. De får hjälp att förstå vad de behöver utveckla och du som handläggare får ta del av vad dina branschkollegor har för erfarenhet av verksamheterna. Det det gör det lättare att välja trygga placeringar, säger Sanna Berg på SSIL – För vård och omsorg.

Topplista Kvalitetsindex våren 2026

1. Schedevi Öst HVB

2. NEB-Teamet Familjehem (delad plats)

2. Villa Vägen Ut Kooperativen, Villa Karin (delad plats)

4. Villa Vägen Ut Kooperativen, Villa Revansch (delad plats)

4. Östergötlands Stadsmission HVB för kvinnor (delad plats)

DIGITALA

3 TRÄFFAR - ONLINE - ONSDAGAR KL. 13-15

Utbildningen för dig som vill förstå beroendesjukdomen och din roll. Du får värdefulla verktyg när det gäller ansvar och gränssättning. Du får lära dig att hantera relationen på ett hållbart sätt samt minska stress, oro och känslan av att stå ensam.

12 TRÄFFAR - ONLINE - 12 VECKOR

För dig som arbetar på HVB, i öppenvård, på behandlingsenheter inom socialtjänst eller företagshälsaoch /eller för dig som vill få mer kunskap, utvecklas och arbeta mer strukturerat.

Scanna QR-koden för mer info

Alla utbildningar sker helt digitalt och kräver ingen fysisk närvaro.

Kontakta oss gärna för att få veta mer.

Måviken Stöd & Utbildning en del av Måviken Rehabcenter www.maviken.nu | utbildning@maviken.nu 0613-211 67

Trivsamt hos Schedevi Öst.

GÄSTKRÖNIKAN

Människovärde är vår

tids viktigaste fråga

Jag jobbar med att lära ut om mänskliga rättigheter, och jag jobbar med att förverkliga dem. Men att förverkliga mänskliga rättigheter har långt ifrån samma status som det förstnämnda.

Jag är precis färdig med ett kandidatprogram i mänskliga rättigheter och demokrati. I många år har jag föreläst och utbildat om barns rättigheter för vuxna som möter barn i sitt arbete. Samtidigt har jag i många år arbetat som personlig assistent och det senaste året även som ledsagare åt en anhörig. Det innebär att jag verkar i två världar: i ett arbete med hög status och i ett med mycket låg.

DET MÄRKS PÅ flera sätt men blir särskilt tydligt när jag berättar om vad jag gör, oavsett i vilket sammanhang, och för vem eller vilka. När jag pratar om föreläsningarna blir människor nyfikna och imponerade. De vill veta vilka jag möter, hur komplext arbetet med barns rättigheter är och hur jag tänker kring det politiska läget kopplat till barns rättigheter. De tycker det är viktigt och fortsätter att

Jessika Arvik

Föreläsare, barnrättskämpe och personlig assistent

fråga om mina studier och vad jag ska göra härnäst.

Men ingen ställer samma frågor om mitt arbete som personlig assistent eller ledsagare. Ingen frågar vem jag möter där. Ingen frågar hur komplext arbetet är. Ingen frågar hur jag ser på politiken kring personlig assistans, funktionsnedsättningar eller LSS trots att det är tydligt i politiken att personlig assistans har fått allt lägre status, och därmed lägre prioritet.

SKR, Vårdföretagarna och Fremia skrev i februari i år att systemet för personlig assistans håller på att vittra sönder på grund av kraftig underfinansiering. I 2026 års budget justerades schablonersättningen för personlig assistans med 1,5 procent samtidigt som lönerna ökade med det dubbla. Med andra ord: kalkylen är ohållbar.

I VÅRÄNDRINGSBUDGETEN GER regeringen Försäkringskassan ansvar att ta fram ekonomiskt underlag och justera assistansersättningen framgent. Ett förslag som har givits både ris och ros. Ris, främst på grund av att någon utlovad indexering av assistansersättningen inte verkar bli av trots den långtgående ekonomiska nedmonteringen. Ros för att det nu, trots allt, verkar finnas ett hopp om att på längre sikt stärka den personliga assistansen och i och med det säkra tillgången till människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter. Ekonomiska prioriteringar är såklart en mycket viktig del av hur man tar tillvara olika människors intressen och behov. Men bakom dessa prioriteringar finns också en retorik som påverkar hur vi pratar om människor, sen hur vi prioriterar och till sist hur vi behandlar dem.

För samtidigt som denna nedmontering skett presenterar regeringen kostsamma reformer som explicit ska gynna “hårt arbetande människor”, “människor som ställer klockan på morgonen” och “vanliga människor”. Retoriken är för-

rädisk. Den enar de som känner igen sig och utesluter de som faller utanför denna retorik. Risken är också att de faller utanför gemenskapen, utanför samhället, och som vi tydligt sett, utanför politiska prioriteringar. Livet för många människor krymper.

SAMHÄLLETS SYN PÅ olika människor avgör vilken status deras rättigheter får, och därmed vilka resurser som riktas mot dem. Det var aldrig tanken med mänskliga rättigheter, att vissa människor, de som kunde kvalificera sig till dem, skulle få tillgång till rättigheterna. Tanken var, och bör fortsatt vara, att alla människor, oavsett status i samhället, ska omfattas av mänskliga rättigheter. Som ett skydd mot övergrepp. Som en garanti för det mänskliga värdet, ett värde som alla människor har bara i egenskap av att vara människa. Inte i egenskap av att vara “en hårt arbetande människa”, “en vanlig människa” eller “en person som ställer klockan varje morgon”. Vi har hört dessa formuleringar hagla den senaste tiden, om vilka människor som ska få tillgång till lättnader, privilegier och ett bättre liv. På bekostnad av att andra människors liv begränsas. Vi ser liknande retorik kopplat till frågor om asyl och barns rättigheter, där de mänskliga rättigheterna är villkorade till prestation, status och bakgrund. Jag återkommer till det i en annan text.

NÄR JAG BERÄTTAR om mitt arbete som personlig assistent får jag höra: “Nu när du är färdig med dina studier ska du väl göra något annat? Något större”. Som om arbetet med att möjliggöra en annan människas frihet, självbestämmande och liv inte skulle vara ett kvalificerat arbete. Personlig assistans och ledsagning är en förutsättning för att mänskliga rättigheter ska kunna förverkligas. Rätten till delaktighet. Rätten till utveckling. Rätten till ett värdigt liv. Det blir inte större än så.

Venöhus HVB är ett HVB för flickor 13–17 år, beläget i en lugn och naturnära miljö i Östergötland. Här erbjuder vi en vardag som präglas av trygghet, struktur och omtanke, där varje ungdom får möjlighet att utvecklas i sin egen takt.

Vi arbetar med tydliga rutiner och närvarande vuxna som skapar förutsägbarhet och stabilitet. Samtidigt lägger vi stor vikt vid relationer – att varje flicka blir sedd, lyssnad på och bemött med respekt. Genom ett lågaffektivt och individanpassat arbetssätt stöttar vi ungdomarna i deras vardag och utveckling.

På Venöhus arbetar enbart kvinnlig personal. För oss är det ett medvetet val för att skapa en trygg och igenkännbar miljö där det finns goda förutsättningar att bygga tillitsfulla relationer.

Vi erbjuder en meningsfull vardag med fokus på skolgång, social träning och aktiviteter som stärker självkänsla och delaktighet. Närvaro och aktivitet med Häst och Hund finns i verksamheten. Arbetet sker i nära samverkan med socialtjänst, skola och vårdnadshavare.

FÖRESTÅNDARE

010-489 02 22 forestandare@venohus.se

PLACERINGSANSVARIG

010-489 02 21 lotta@venohus.se www.venohus.se

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Extrem kravkänslighet, PDA

Att förstå och hjälpa

Extrem kravkänslighet, eller på engelskapathological demand avoidance– PDA, innebär att ett barn reagerar med utbrott och ångest på allt som ens påminner om ett krav. Det kan handla om att bryta ihop vid beröm och uppskattning (”Vad fint du ritat!”) eftersom det uppfattas som press, eller att barnet låser sig när kroppen kräver mat vid hunger.

PDA är ett relativt nytt begrepp, ofta kopplat till autism. Boken förklarar vad PDA är och hur det kan yttra sig. Framför allt får du strategier för hur du kan bemöta och stötta barn med extrem kravkänslighet. Genom föräldrars erfarenheter och insikter från forskare och yrkesverksamma ges en mångsidig bild av hur förståelse och rätt förhållningssätt kan göra stor skillnad.

Författare: Maria Bühler och Julia Esters Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Validering

För förståelse, samarbete och förändring

Validering är att kommunicera förståelse och acceptans i mötet med andra. Det handlar om att lyssna, visa empati och bekräfta upplevelser, utan att döma, ifrågasätta eller komma med snabba lösningar. Validering skapar förutsättningar för en god allians, trygghet och samförstånd – samtliga centrala komponenter i goda relationer och framgångsrikt förändringsarbete.

Efter en teoretisk grund i vad validering innebär, visar författarna med många exempel hur validering tillämpas i professionella möten. Du får också veta hur du kan använda självvalidering för att lugna ner egna starka känslor och få tillgång till ett nyanserat tänkande.

Vinn!

Hjärnhjälpen

Verktyg och strategier som får vardagen att fungera bättre.

För dig med adhd eller autism

Författare: Sara Edlund och Elizabeth Malmquist Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Krocken mellan vår gamla hjärna och vår nya värld kan orsaka svårigheter för vem som helst och egentligen skulle nog alla behöva hjälpmedel och strategier för att avlasta hjärnan i perioder. Men för vissa blir ansträngningarna extra svåra att hantera. Adhd och autism är inte sjukdomar som kan (eller ens bör) behandlas bort utan ett sätt att fungera som är annorlunda jämfört med majoriteten.

Författarna till boken arbetar alla tre med att hjälpa personer med autism och/eller adhd att förstå och hantera sig själva och sin vardag. En är läkare, en psykolog och en arbetsterapeut. Dessutom har de alla tre adhd och brottas dagligen med att komma ihåg, orka, känna, strukturera, fokusera, filtrera, planera och motivera oss själva.

Författare: Lotta Borg Skoglund, Linnea Klockljung och Matilda Utbult

Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Skuggsyster

Psykologens råd och erfarenheter av att ha ett syskon med särskilda behov

Vad händer med det barn som växer upp i skuggan av ett syskon med särskilda behov? Många skuggsyskon lär sig tidigt att ta ansvar, att känna av andras behov – och att tysta sina egna. Vad gör det med självbilden, relationerna och livet som helhet?

I den här boken tar Johanna Segerström, psykolog och själv skuggsyskon, med läsaren på en resa mellan det djupt personliga och det professionella. Genom sina egna berättelser öppnar hon dörren till en erfarenhet som ofta är dold men långt ifrån ovanlig. Som psykolog visar hon också på vägar framåt – hur skuggsyskon kan börja lyssna till sig själva, våga ta plats och ge utrymme åt alla känslor.

Författare: Johanna Segerström Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Hjärnans akilleshälar

Hedersflickorna

Ett reportage om våld och vägen ut Honey växer upp i en Göteborgsförort, på ytan en tjej som alla andra. Glad och framåt i skolan, hänger med kompisar och är med och arrangerar klassfesten. Men själv får hon inte gå dit. Innanför hemmets väggar är livet en mardröm. Hennes nya styvfar kontrollerar henne och syskonen fullständigt. Hotet om våld hänger ständigt över dem. Honey måste bära slöja, får inte prata med killar och som äldsta dotter tvingas hon ansvara för sina småsyskons skötsel. I skolan pratar hon bort sina blåmärken gång på gång. Hon måste skydda familjen, och sig själv. När våldet eskalerar ser Honey till sist ingen annan utväg än att fly. Räddningen blir en driftig kurator och en varm fosterfamilj.

Författare: Marja Grill Förlag: Polaris fakta, polarisfakta.se

Hur din hjärna lurar dig, och vad du kan göra åt det I ”Hjärnans akilleshälar” visar psykiatern Anders Hansen hur hjärnan kan leda oss fel. Den får oss att överskatta oss själva, styras av fördomar eller sitta klistrade vid mobilen i timmar. Det är de grå cellerna som gör att vi aldrig kan få nog, äter skräpmat, minns fel, ljuger för oss själva, känner tomhet efter framgång, blir avundsjuka på vänner, alltför snabbt delar in oss i ett vi och dem – och blir orimligt arga på medtrafikanter. Anders Hansen delar med sig av spännande forskning, egna erfarenheter från patientmöten och handfasta råd om hur man kan förhålla sig till en hjärna som är lika primitiv som fantastisk.

Författare: Anders Hansen Förlag: Bonnier Fakta, bonnierfakta.se

Lässtrategier för vuxna

Välfärdsbrottslighet i kommunal verksamhet

Metoder, verktyg och arbetssätt

En praktiknära handbok för kommuner som vill arbeta mer systematiskt mot välfärdsbrott. Författaren visar hur arbetet mot välfärdsbrott kan integreras i ordinarie verksamhet, hur brottsligheten kan ta sig uttryck inom olika verksamhetsområden och vilka sårbarheter som ofta utnyttjas. Fokus ligger på konkreta metoder, verktyg och arbetssätt för att förebygga, upptäcka och hantera fel och oegentligheter i praktiken.

Boken är tänkt som ett stöd för kommuner som vill gå från insikt till handling och som vill säkerställa att skattepengar används rätt, för sitt avsedda ändamål och hamnar hos rätt mottagare.

Författare: Lena Törneskär Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

Att stötta och stärka läsförståelse

Den här boken erbjuder ett konkret stöd för att möta texter och läsförståelserelaterade utmaningar. Boken klargör vad läsning och läsförståelse innebär och visar hur lässtrategier kan användas för att förstå, minnas och förhålla sig kritiskt till texter. Med exempel, metoder och modeller för undervisning och gemensamt arbete med texter fungerar boken både som kunskapsgrund och praktisk handbok. Boken behandlar även flerspråkighet, normer i texter och läskompetens i AI-eran. Boken presenterar memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier samt hur dessa kan kombineras i undervisning och yrkesliv.

Författare: Annsofie Engborg Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

Stärk kvaliteten genom krav på vidareutbildning

Rättssäkerhet, beviskrav och utredningsansvar

LVU (1990:52) syftar till att skydda barn vars hälsa eller utveckling riskerar att skadas på grund av missförhållanden i hemmet. Lagens regler utgör därmed ett centralt verktyg för skydd av barn, men aktualiserar samtidigt betydande rättssäkerhetsfrågor med hänsyn till åtgärdens ingripande karaktär.

Begreppet rättssäkerhet saknar en entydig definition men används ofta för att beteckna ett grundläggande rättsstatsvärde, där den enskildes skydd mot den offentliga makten står i centrum. I detta ligger att staten måste iaktta vissa begränsningar i sitt handlande gentemot individen.

En central aspekt av rättssäkerheten är kravet på förutsebarhet i rättsliga angelägenheter, vilket innebär att beslut ska fattas på grundval av tydliga normer och ett tillförlitligt beslutsunderlag.

Rättssäkerheten i LVU-mål måste förstås i ljuset av barnets särskilda ställning. Av betydelse är principen om barnets bästa samt barnets rätt att komma till tals i artikel 3 respektive 12 i barnkonventionen.

Vidare utgör Europakonventionens skydd för privat- och familjeliv en central rättslig ram. Av Europadomstolens praxis framgår att separation mellan barn och föräldrar utgör ett synnerligen allvarligt intrång, vilket ställer krav på att beslutsprocessen skyddar mot godtycke och säkerställer att såväl barnets som föräldrarnas intressen beaktas.

Officialprincipen och utredningsansvaret

Vid handläggningen av LVU-mål gäller officialprincipen enligt 8 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), vilket innebär att domstolen har ett ansvar för att målet blir tillräckligt utrett. Principen anses även vägledande för socialnämndens handläggning.

Även om både socialnämnden och domstolen har ett utredningsansvar, är det i praktiken socialnämnden som svarar för att föra fram bevisning och argumentation. Domstolens utredningsansvar ska inte förstås som en skyldighet att kompensera för brister i socialnämndens arbete, i stället syftar det till att säkerställa att beslutsunderlaget uppfyller de högt ställda rättssäkerhetskrav som följer av ett tvångsingripande.

Mot bakgrund av åtgärdens ingripande karaktär ställs därför höga krav på utredningens kvalitet och fullständighet, vilket har betonats både i förarbeten och flera domar från HFD. Det ankommer på socialnämnden att genom en noggrann och allsidig utredning klarlägga om förutsättningarna för vård enligt LVU är uppfyllda och otillräckligt underbyggda ansökningar bör därför inte bifallas, även om ett skyddsintresse gör sig gällande.

ATT VÄRDERA MOTSTRIDIGA uppgifter och avgöra vad som utgör tillräcklig bevisning är en kvalificerad uppgift som kräver både juridisk kompetens och erfarenhet av barnavårdsutredningar. Samtidigt har det under senare år riktats kritik mot bristande handläggning, dokumentation och rättsliga bedömningar i flera kommuner.

I Gällivare konstaterades i en ex-

tern granskning allvarliga brister i flera LVU-ärenden, bland annat felaktiga uppgifter i beslutsunderlag och uteblivna kontakter med barn. I det uppmärksammade Älvsbynsärendet kritiserades även hanteringen av medicinsk bevisning.

En extern granskning, som ledde till att tre LVU-beslut revs upp, visade att en socialsekreterare beskrev ett barns ärr som en ”onormal mängd ärr” och kopplade detta till systematiskt våld, trots att läkaren endast noterat ärr. Granskaren ansåg att sådana värderande formuleringar kan ha påverkat domstolens bedömning.

JO har även i flera beslut kritiserat socialnämnder för långsam handläggning, bristande utredning och underlåtenhet att fatta överklagbara beslut i LVU-relaterade frågor. Mot denna bakgrund finns starka skäl att ställa högre krav på fortlöpande kompetensutveckling för handläggare som arbetar med tvångsvårdsärenden. Obligatorisk vidareutbildning i bevisvärdering, juridisk metod, barnsamtal och tolkning av medicinska utlåtanden skulle kunna minska risken för rättsosäkra bedömningar och stärka kvaliteten i utredningsarbetet.

Bevisvärdering av medicinsk bevisning

Utgångspunkten för bevisvärderingen i mål enligt LVU är den avvägning som måste göras mellan barnets skyddsintresse och rättssäkerheten för barnet och dess familj. I HFD 2018 ref. 6 framhålls att tvångsvård är en mycket ingripande åtgärd som kräver tungt vägande skäl, samtidigt som lagstiftningens skyddsintresse innebär att barnet inte får lämnas utan skydd. Beviskravet formuleras där-

för som att det åtminstone ska vara sannolikt att ett missförhållande föreligger.

När misstankar om fysisk misshandel grundas på medicinska fynd krävs ett tydligt vetenskapligt stöd för orsakssambandet mellan symtomen och det påstådda våldet. Avsaknad av stöd från andra medicinska bedömare försvagar bevisvärdet av ett enskilt utlåtande. En isolerad medicinsk bedömning utan stöd i övrig expertis bör därför tillmätas begränsat bevisvärde, särskilt när den utgör grund för ett så ingripande beslut som tvångsvård enligt LVU.

VID BEVISVÄRDERINGEN TILLMÄTS sakkunnigutlåtanden stor vikt, särskilt i mål som rör små barn där annan bevisning ofta är begränsad. Vikten av ett sådant utlåtande är beroende av den sakkunniges kompetens och specialisering inom det aktuella området, vilket understryker kravet på vetenskaplig och metodologisk tillförlitlighet. Mot denna bakgrund finns det anledning att även uppmärksamma hur medicinskt grundade orosanmälningar behandlas i bevisvärderingen.

En orosanmälan, även när den upprättas av medicinskt sakkunnig personal, är i första hand ett initierande instrument och inte ett bevismedel i egentlig mening. Den ska föranleda utredning, inte ersätta den. Detta innebär att dess bevisvärde som självständig grund för tvångsvård enligt LVU är begränsat.

SAMTIDIGT KAN DET inte bortses från att en orosanmälan från hälso- och sjukvårdspersonal ofta grundas på professionella iakttagelser och medicinsk kompetens, vilket ger den ett visst initialt inneboende värde. Det förhållandet att en orosanmälan kommer från en läkare innebär dock inte i sig att dess innehåll ska tillmätas avgörande betydelse. Det avgörande bör i stället vara om de uppgifter som framförs kan verifieras, reproduceras och sättas in i ett vetenskapligt sammanhang.

I linje med kraven på rättssäkerhet och det höga beviskrav som gäller vid tvångsvård bör även medicinskt grun-

dade orosanmälningar bli föremål för en noggrann och kritisk prövning inom ramen för utredningen.

De uppgifter som lämnas i en anmälan, i den mån de får betydelse i den fortsatta processen, bör hålla en kvalitet som gör dem användbara i en rättssäker utredning. Detta innebär att orosanmälningar från läkare, liksom andra medicinska underlag, bör präglas av saklighet och så långt möjligt vara underbyggda och fria från felaktigheter, särskilt mot bakgrund av den betydelse de ofta får såväl i ett tidigt skede som i den fortsatta rättsliga prövningen.

Liv Falk och Lovisa Alveryd Sondéll Jurister vid Institutet För Medicinsk Rätt

»Granskaren ansåg att sådana värderande formuleringar kan ha påverkat domstolens bedömning«

Liv Falk, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt.

Lovisa Alveryd Sondéll, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt.

Ta chansen!

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

En socialtjänst i förändring

Den 16 april var det dags för SSIL utbildningsdag i Falun på tema: En socialtjänst i förändring. Föreläsningarna belyste hållbar omsorg i samspelet mellan lag, bemötande och förebyggande arbete. Här kommer lite bilder från dagen.

TEXT JENNY FORS FOTO JOHANNA SVEDBERG

Annika Staaf, professor i välfärdsrätt, föreläste om den nya socialtjänstlagen; hur socialtjänstens omställningsarbete bedrivs och behöver utvecklas över tid. Lasse Mattila, socionom och handledare i psykosocialt arbete, talade om psykisk ohälsa och alternativ till diagnoser och läkemedel. Julia Svahn, fil.kand. hälso-

Parcer.

Inagården, guldutställare.

Julia Svahn, EmpatiTrygg.

OSS, Omsorg Skydd Säkerhet.

Hemlikt, guldutställare.

Dormsjöskolan.

»Det är något jag tror många skulle ha stor nytta av«

pedagog/folkhälsovetare och grundare av EmpatiTrygg gav konkreta verktyg att förebygga empatitrötthet.

Julia gick bland annat igenom några andningsövningar som uppskattades bland deltagarna, som gärna ville göra en sista övning under frågestunden på slutet.

– Jag ska vara ärlig och säga att jag var lite skeptisk från början till hur stor effekt andningsövningar faktiskt kan ha. Men efter att ha lyssnat på Julia Svahns föreläsning och själv tagit del av övningarna ändrade jag uppfattning. I en vardag fylld av möten, högt tempo och stress är det här ett enkelt verktyg för att snabbt hitta lugn och återfå fokus. Det är

något jag tror många skulle ha stor nytta av i arbetslivet, säger Robert Jonsson på SSIL.

Besökarna fick också chans att träffa utställare inom HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende. Guldutställare var Allians-gruppen, Hemlikt och Inagården.

Ett event på samma tema hölls också i Linköping den 7 maj och nästa gång är det Väs terås den 3 september. Dessförin nan arrangerar SSIL utbildningsdag på tema LSS den 20 maj och gängkrimi nalitet 21 maj i Stockholm.

Allians-gruppen, guldutställare.

Nytida.

Lasse Mattila är även musiker.

Lejongruppen.

Egehem.

Landa.

Humana.

Jägarbacken.

Event 2026

Kalendarium

Januari

LSS-dagen

Februari

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Beroende

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

HVB-/Familjehemsdagen

April

HVB LSS Familjehem Skyddat boende Stödboende Målgrupp:

Scandic Rubinen, Göteborg

Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

Scandic Örebro Väst, Örebro

LSS-dagen 7A Odenplan, Stockholm 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

LSS-dagen

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Lugnetkyrkan Falun, Falun

Scandic Star Lund, Lund

Scandic Star Lund, Lund

Scandic Frimurarehotellet, Linköping 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen Skövde Kulturhus, Skövde

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

HVB-/Familjehemsdagen

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

Västerås Kongress, Västerås 7A Odenplan, Stockholm

7A Odenplan, Stockholm

Scandic Triangeln, Malmö

Stora LSS-dagen – träffa de som omfattas av LSS och anhöriga 19 (lör) 7A Posthuset, Stockholm

Oktober

HVB-/Familjehemsdagen Valand, Göteborg

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet Gävle Konserthus, Gävle

HVB-/Familjehemsdagen

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Scandic Triangeln, Malmö

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Karlstad CCC, Karlstad Växjö Konserthus, Växjö

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen Norrlands Nation, Uppsala

Familjehemsdagen – träffa nuvarande/blivande familjehem Kulturhuset, Stockholm 21 (lör)

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende 7A Odenplan, Stockholm

LÖRDAG 21 NOVEMBER

Stockholm Kulturhuset

Sergels Torg

Familjehemsdagen 2026

Vill du träffa nuvarande och framtidens familjehem, boka din plats som utställare.

Läs mer och anmäl dig på familjehemsdagen.se

Kostnadsfri HVB-/Familjehemsdag i Skövde den 28 maj

- För dig som arbetar med placeringar inom socialtjänst, kriminalvård, region eller SiS.

Torsdag 28 maj | Skövde Kulturhus | 08:15–15:45

Ta del av aktuella föreläsningar, nätverka med utställande SoL-verksamheter och företag samt mingla och utbyt erfarenheter med kollegor från andra kommuner.

Vid godkänd anmälan ingår entré, föreläsningar, frukost, lunch och eftermiddagskaffe.

• Samsjuklighet med fokus på skadligt bruk/beroende och samtidiga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsare: Agneta Björck – sjuksköterska och föreläsare som bla. arbetar tillsammans med vuxenpsykiatri, socialtjänst och kriminalvård.

• NPF, Psykisk ohälsa och Kriminalitet

Föreläsare: Viktor Grewe – avhoppare (f.d. kriminell) med autism, add, inlärningssvårigheter och epilepsi.

Författare till boken ”Avhopparen”.

• Män/Killar och Våld

Föreläsare: Andreas Carlin – verksamhetsutvecklare och kurator på organisationen MÄN.

• Att växa upp med missbruk och våld i hemmet / Att vara placerad i familjehem

Föreläsare: Rebecca Svensson – socionom och föreläsare med egen erfarenhet av att växa upp i familjehem.

Anmäl dig på HVBGuiden.se (klicka på ”Event” uppe i menyn)

EFTERSNACK

Barnsamtalen granskas

Många socialsekreterare använder särskilda metoder i barnsamtal i sina utredningar. Nallekort används till exempel för att barn lättare ska kunna beskriva sina känslor, men det kan bli fel. Det visar bland annat fallet Adam, som Uppdrag granskning har följt. Kommunen erkände att de hade gjort fel, att de hade placerat Adam på felaktiga grunder.

Sara Landström är professor i rättspsykologi på Göteborgs universitet och intervjuas i Uppdrag gransknings nya program ”Barnsamtalen – i socialtjänstens slutna rum”. Hon har gjort en studie om socialtjänstens barnsamtal. Den visar att många socialsekreterare saknar kunskap att genomföra barnsamtal.

I studien uppgav 80 procent av socialsekreterarna att de använder metoden tejping. Där illustreras till exempel rum eller hus med tejpade fyrkanter på bordet och man använder dockor i trä för att beskriva en händelse. Sara Landström tycker att den här metoden kan vara väldigt ledande. Barnet kan också tro att det är en lek man håller på med.

Socialstyrelsen listar tejping som evidensbaserad metod, trots att SBU har identifierat vetenskapliga kunskap sluckor för metoden.

Den största bristen i barnsamtalen, enligt Sara Landström, är att det inte finns några nationella riktlinjer för hur de ska genomföras. Hon jämför med Polisens barnförhör på Barnahus, där det är väldigt noga hur samtalen ska genomföras, det sitter alltid någon och medlyssnar och samtalen spelas in.

Hedersflickorna: ett reportage om våld och vägen ut

Honey växer upp i en Göteborgsförort, på ytan en tjej som alla andra. Glad och framåt i skolan, hänger med kom pisar och är med och arrangerar klassfesten. Men själv får hon inte gå dit. Innanför hemmets väggar är livet en mardröm. Hennes nya styvfar kontrollerar henne och syskonen fullständigt. Hotet om våld hänger ständigt över dem.

Honey måste bära slöja, får inte prata med killar och som äldsta dotter tvingas hon ansvara för sina småsyskons skötsel. I skolan pratar hon bort sina blåmärken gång på gång. Hon måste skydda familjen, och sig själv.

När våldet eskalerar ser Honey till sist ingen annan utväg än att fly. Räddningen blir en driftig kurator och en varm fosterfamilj som stöttar henne genom den svåra processen av polisanmälningar och rättegångar. Vägen mot ett liv i frihet kantas dock av vakande ögon och smygande hot.

Marja Grill, författare och journalist, är aktuell med boken ”Hedersflickorna” (Polaris fakta). Där får vi följa Honey, men också en handfull ungdomar som tvingas gömma sig för dem som ska vara deras trygghet: den egna familjen. Vad gör egentligen svenska samhället för att navigera i denna värld av tystnad?

Tävling!

Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.

De vann böckerna i

förra numret!

Det var många som ville vinna Susanna Alakoskis bok ”Lyckade ärenden”, även Markus Heiligs ”Ett utstakat öde?” Jättekul tycker vi, och vilka fina motiveringar också, tusen tack! Det blir Frida Skoogh i Vingåker och Ulrica Westberg i Vårgårda som vinner böckerna. Stort grattis till er!

FOTO:ANNA SVANBERG

Kvinnojouren MOA – med över 40 års

er farenhet, nu med IVO-tillstånd att driva skyddat b oende!

Kvinnojouren MOA är centralt belägen i Eskilstuna och driver skyddat boende både med kollektiv t boende och s eparat lägenhet där även hus djur är välkomna

Totalt har vi plats för 11 kvinnor och upp mot 16 barn Vi har s ats at mycket på vår barnverks amhet och erbjuder både barnpassning, stöds amtal, Trappan, BRAs amtal och flera aktiviteter varje vecka. I det kollektiva boendet finns både tillgång till lekrum och ungdomsrum och boendet har nära till flera pass ande aktiviteter s om badhus, bio, teater men även naturområden.

Hämtning eller uppmöte av kvinnor och barn inom

20 mil från Eskilstuna

Volontäraktivteter minst 2 ggr/vecka bla läxläsning

Strukturerade enskilda stödsamtal och

samtalsgrupper

Stöd vid myndighetskontakter och rättsprocesser

Samarbete med bostadsbolag, flera kvinnor får första handskontrakt efter utflytt

Praktisk hjälp vid utflytt

Möjlighet till efterstödsinsatser

Kostnadsfritt fortsatt stöd efter avslutad placering

Exempel boenderum i kollektiv

Välkommen med din placeringsförfrågan på 016 21 51 09

Läs mer om oss www.kvinnojourenmoa.s e

Skyddat boende på tre platser i

Sverige

Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt

HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende

HEMLIKT MITT

Sk yddslägenheter i central stadsmiljö

HEMLIKT SYD

Sk yddslägenheter i central stadsmiljö