Omtanke nr 3 2026

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

TEMA: HVB/FAMILJEHEM

Lyckade ärenden

Susanna Alakoski

samlar berättelser

Basta Brunsbo

Rehabilitering på anrikt gästgiveri

Familjehemsboxen

Ska ge en bättre start

KRÖNIKAN: Stoppa tidsbegränsade beslut!

”Vi har

fastnat i en traumakultur”

Markus Heilig är specialist på beroendesjukdom

Konsekvenser av nya lagen

Antalet placeringar i skyddat boende minskar – ett misslyckande

Riskbedömning är avgörande

Issis Melin föreläser om hur du kan upptäcka hedersvåld

Anders Lago, Riksförbundet FUB

Skyddat boende på tre platser i Sverige

Med beviljat tillstånd från IVO att bedriva skyddat boende.

HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende

HEMLIKT MITT

Sk yddslägenheter i central stadsmiljö

HEMLIKT SYD

Sk yddslägenheter i central stadsmiljö

Telefon 0767-990 001 E-post skydd@hemlikt.se Webb hemlikt.se

INNEHÅLL #3 2026

Möt Markus Heilig

Professor i psykiatri vid Linköpings universitet och specialist på beroendesjukdom.

Tema:

Susanna Alakoski

Hon har samlat andra socionomers berättelser i ny bok.

Basta Brunsbo

Här sker en stor del av rehabiliteringen genom arbete.

Familjehemsboxen

Maskrosbarn nylanserar

Familjehemsboken som ska ge familjehem en bättre start.

Funkisfestivalen

Glädje och stjärnglans för personer inom LSS.

Skyddat boende

Emelie Segerdahl och Sanna Knutsson föreläste på Dagen för Skyddat Boende.

Hedersvåld

Utsatt av de personer som står närmast.

Nytt AI-verktyg

Ska frigöra mer till till mänskliga möten. 06

Anders Lago, ordförande i Riksförbundet FUB: ”Personer som haft insatser i tio år får plötsligt nej utan att något förändrats”

Vi gör världen lite bättre, en människa i taget

Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.

Läs mer om oss på nytida.se

LEDARE

Hopp blir till bränsle

Nyhetskanaler tenderar att mest rapportera om negativa nyheter. Våra hjärnor gör också att vi dras till det som handlar om hot, våld, kriser och andra negativa saker eftersom vi vill vara förberedda på faror. Men allt det negativa som vi matas med skapar också stress, oro och en mer pessimistisk syn på världen. Det kan ge en känsla av hopplöshet, vilket verkligen är ett hot.

Många människor som jag träffar understryker ofta att de vill förmedla hopp. Det behövs verkligen om vi belyser vissa samhällsproblem, att det också finns en lösning. Man vill komma med förslag till förbättring, energi och lust till förändring.

Ibland får jag också höra att ”Ingen är intresserad att läsa om det här.” Då kan det vara något lyckat exempel, en solskenshistoria eller extra välfungerande verksamhet. Andra kanske har ratat tipset för att det inte har tillräckligt ”nyhetsvärde”. Det är tragiskt att man inte vågar lyfta goda exempel för att inte vår katastrof-hungriga hjärna direkt skulle klicka vidare på en sådan artikel.

Därför blev jag så glad när jag läste om Susanna Alakoskis senaste bok ”Lyckade ärenden i socialtjänsten” där socionomer berättar om sina mest lyckade fall. Jag kontaktade henne för att höra mer om boken och jag läste några hjärtevärmande ärenden. Så att tårarna rann.

”Apungen” av Johanna Nobrell var ett sådant. Det handlar om en femårig flicka som levde med tre syskon och föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning som inte klarade av att ta hand om sina barn. De skulle placeras i familjehem. Femåringen var särskilt ”jobbig”, rent av ilsken och fick placeras om. Vid det här laget ville hon inte ens prata, men hon

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

skulle få komma till en lovande familj. På vägen dit var flickan på gott humör. ”Du är ingen människa”, sa flickan där hon satt i baksätet. ”Du är en spindel”. Själv var hon en bil och den nya familjen var apor. Väl framme höll flickan sig avvaktande mot ”apföräldrarna”, men deras sätt att närma sig henne – mjukt, med lagom känslomässig intensitet och respekt för gränser, verkade slå an en sträng, skriver Johanna Nobrell. Att kalla soc-tanten för spindel och familjehemsföräldrarna för apor kanske var ett test från flickans sida. Själv benämnde hon sig som en bil, något hårt och kallt utan egen makt att styra. Ett par veckor senare gjordes ett hembesök. Ögonen lyste på familjehemsföräldrarna när de pratade om flick an och tittade åt hennes håll. Det var tydligt att hon hade vunnit deras hjärtan.

Flickan visade sitt rum och orden bubbla de ur henne. Då sa hon att hon inte alls var en bil längre. Hon var en apunge. Flickan hade fått en familj, sin egen apflock. Det var så vackert.

Det här numret innehåller en massa hopp och faktiskt noga räknat dubbelt så många positiva artiklar och nyheter som negativa. Håll till godo!

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10

Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 18

Tobias Halvarsson: tobias.halvarsson@ssil.se, 0651-55 26 24

Annonskoordinator

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

Prenumeration och adressändring info@ssil.se, 0651-160 40

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm.

Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

HVB-hemmet

Villberga Familjecenter

Boende och behandling i trygg

miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.

Förstärkta familjehem

Stödboende

Bo och växa i trygg miljö

I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.

Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta:

Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

GÅNG

De får Stora Priset

Stiftelsen Allmänna Barnhusets Stora Pris 2026 tilldelas Anna Norlén och Lex Tintin-föreningen. Detta för deras banbrytande arbete med att stärka barnets rättigheter och förbättra livsvillkoren för barn i utsatta situationer.

– Årets pristagare visar på två perspektiv i arbetet för barns rättigheter: vikten av kunskap och behandling, och behovet av ett rättssystem som ser och skyddar barn, säger Linda Ljunggren Syding, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Anna Norlén, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, rektor och verksamhetschef, Ericastiftelsen tilldelas priset för sitt långvariga och avgörande arbete för barns och ungas psykiska hälsa. Hon har också varit en drivande kraft för samverkan mellan olika aktörer och verkat för att barnets perspektiv ska vara vägledande i arbetet med barn i utsatta situationer.

Lex Tintin-föreningen tilldelas priset för sitt modiga och uthålliga arbete för barns rätt till skydd och trygghet. Ur en djup tragedi har föreningen skapat en kraftfull rörelse för förändring. De har synliggjort brister i rättssystemet och blivit en viktig röst för barn som annars riskerar att inte bli hörda.

Ny statistik: Varannan elev har spelat om pengar

Under 2025 nådde Föreningen Spelfriheten över 2 200 elever, lärare och föräldrar på högstadieoch gymnasieskolor runt om i landet. Föreläs ningsturnén, som finansieras av FDJ United, är ett svar på en oroande utveckling där allt fler minderåriga spelar om pengar. I samband med föreläsningarna svarade elever anonymt på frågor om spelvanor och kunskap. Resultaten visar bland annat att: 51 % har spelat om pengar, 44 % har en vän de tror spelar för mycket, 16 % har fått utbildning om spelrisker.

Flera minderåriga elever vittnar om hur spelandet börjar i liten skala men snabbt blir svårt att kontrollera. Den skam, oro och hopplöshet som följer är för många drabbade svår att prata om.

– Vi vet att tidiga, interaktiva insatser fung erar. Vi har metoden, erfarenheten och skolornas efterfrågan. Nu krävs långsiktig statlig finansiering för att kunna skydda fler unga innan problemen växer, säger Finn Stenwall, ordförande på Föreningen Spelfriheten.

Riksrevisionen har samtidigt riktat kritik mot statens arbete mot spelproblem, särskilt när det gäller barn och unga. Det mest allvarliga i sammanhanget, enligt Riksrevisionen, är att statens insatser inte i någon större utsträckning bidrar till att motverka spel om pengar bland barn och unga.

Spelfrihetens föreläsningsturné handlar om att erbjuda förebyggande kunskap tidigt i livet; genom information om riskerna med spel om pengar, verktyg för att prata om spel, gränsdragningar och tidiga varningssignaler samt tydliga vägar till stöd.

Stora brister i vården för barn med adhd

För första gången har Socialstyrelsen utvärderat hur de nationella riktlinjerna för vård vid adhd och autism följs och de regionala skillnaderna är stora. Inom primärvården och elevhälsan går dessutom införandet av riktlinjerna trögt, endast drygt hälften av vårdcentralerna har påbörjat arbetet. För kommunala verksamheter är andelen ännu lägre, vilket innebär att barn riskerar att inte få det och de insatser som gör mest nytta.

– Det är inte acceptabelt att barns tillgång till vård och stöd avgörs av var i landet man bor. Nationella riktlinjer finns just för att säkerställa vård på lika villkor, men de används i dag inte fullt ut, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen. Tidiga insatser är avgörande för barns utveckling, skolgång och psykiska hälsa. Trots detta visar utvärderingen att endast knappt hälften av barn och unga – med problem som kan tyda på adhd eller autism – får insatser innan de får en diagnos. Socialstyrelsen pekar på att ansvarsfördelningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), habilitering, primärvård, elevhälsa och kommunala aktörer som ett av de största hindren för en mer samlad vård.

Sveriges äldsta behandlingshem

Korpberget Behandlingscenter står inför en stark nystart med fullt fokus på kvalitet, transparens och framtida utveckling. Med över 35 års erfarenhet inom beroendevård är verksamheten en etablerad och trygg aktör för kommuner och samarbetspartners i hela Sverige.

Efter en period av utmaningar har organisationen genomgått förändringar som lagt grunden för ett ännu mer strukturerat och kvalitetssäkrat arbetssätt. Den nya ledningen driver ett aktivt förbättringsarbete där rutiner, metoder och uppföljning kontinuerligt utvecklas.

Behandlingen utgår från 12-stegsmodellen, en väl beprövad metod med fokus på varaktig förändring. Arbetet kompletteras med ett nära samarbete med Kriminalvården samt kommuner över hela landet. Detta möjliggör en helhetslösning för klienter med samsjuklighet i form av beroendeproblematik och kriminalitet.

Korpberget arbetar aktivt för att ligga i framkant genom:

• Kontinuerlig kompetensutveckling av personal

• Utveckling av evidensbaserade och beprövade metoder

• Tydlig struktur för uppföljning och kvalitetssäkring

Med en stabil grund, tydlig ledning och stark utvecklingsvilja är Korpberget Behandlingscenter en trygg partner för framtidens beroendevård.

Verksamhetschef: Christer Gustafsson Renlid | 070-156 43 40 | christer@korpberget.se

Behandlingsansvarig: Emil Lilja | 073 - 533 97 67 | emil@korpberget.se info@korpberget.se | www.korpberget.se

PÅ GÅNG

IVO har återkallat tillståndet för 39 verksamheter

Mellan september 2024 och februari 2026 har IVO haft i uppdrag att stärka tillsynen av stödboenden och HVB som tar emot barn och unga. Uppdraget har genomförts bland annat genom utökad riskbaserad tillsyn och utvecklade granskningsmetoder. En fördjupad samverkan med bland andra Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har varit central för uppdragets genomförande.

Den förstärkta tillsynen har gett resultat. Sedan september 2024 har IVO förbjudit eller återkallat tillståndet för 39 stödboenden och HVB efter att tillsynen visat på allvarliga brister, både i företrädarnas lämplighet och verksamheternas innehåll. Bland annat:

- bristande registerkontroll av personal

- olämpliga företrädare som undanhåller sig tillståndsprövning eller tillsyn, är dömda för brott eller misskött sig ekonomiskt.

- allvarliga missförhållanden som inneburit fara för barns och ungas liv, hälsa eller säkerhet. I flera fall har det förekommit hot, våld och droger på boendena.

En stor del av tillsynsärendena har lett till att IVO har förbjudit verksamhet eller återkallat tillstånd. Besluten, som i regel överklagas, står sig också väl i domstol. I de fall domstolsprövningen är avslutad har domstolen gått på IVO:s linje i alla fall utom ett.

Mansjouren uppmanar att våga ringa

Många män som inte mår bra, väntar för länge med att söka hjälp. Genom en kampanj i Malmö uppmanar Mansjouren Sverige män att prata – innan konflikter, relationer eller mående kraschar. Ett samtal kan vara början på en förändring. Mansjourens telefonjour är öppen varje dag 12.00 – 14.00 samt 18.00 – 20.00 med undantag för lördag då det är öppet 12.00-14.00. Telefonnumret till jouren är 08 – 30 30 20.

Stärkt vård vid samsjuklighet

Regeringen föreslår en ny lag och flera lagändringar för en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk och beroende och psykiatriska tillstånd. Förslagen innebär bland annat att regionerna ska organisera beroendevården så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

– Personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och skadligt bruk och beroende behöver ofta samordnade insatser från flera olika aktörer för att möta hela deras situation. Alltför många människor har under för lång tid hamnat i ett slags ingenmansland och gått under. Nu ser vi till att organisera insatserna så att människor med samsjuklighet verkligen får den hjälp de behöver, vilket skapar trygghet för både den enskilde och anhöriga, säger socialminister Jakob Forssmed.

Procent av alla ansökningar om att starta HVB 2025 avslogs av IVO

Behöver du hjälp?

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.

Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17

Läs mer på humana.se/placeringsforfragan eller skanna QR-koden.

Markus Heiligs forskning har förändrat beroendevården i Sverige.

Vi får mycket genom vårt arv

Hjärnan är komplex och intressant

Markus Heilig är professor i psykiatri, verksam vid Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap vid Linköpings universitet och specialist på området beroendesjukdomar. Han är aktuell med boken ”Ett utstakat öde? Om trauman, gener och livsberättelser som håller människor fångna”.

– Vi har fastnat i en traumakultur, där allt förklaras med trauman, säger han.

TEXT ANNE HAAVISTO

FOTO EVA LINDBLAD

Markus Heilig föddes 1959 i en judisk familj i Polen. När han var nio tvingades han fly, tillsammans med sin mamma, pappa och storasyster, då en ny våg av förföljelse av den kvarvarande lilla judiska befolkningen började. Markus förstod ingenting, tyckte till och med till en början att det var ganska spännande att komma till ett nytt land. Efter några månader i ett flyktingläger i Italien kom familjen till ett annat flyktingläger i Alvesta där de fick stanna i ytterligare några månader. Så småningom landade de i Lund, på Magistratvägen, på den tiden ett utsatt område som präglades av våld och missbruk.

– Det var en stor omställning. Vi ägde i princip ingenting. Jag minns att jag satt och läste läxorna vid ett campingbord i hallen, där det fanns en lampa, berättar han.

HAN VAR ETT ängsligt barn, som tidigt hittade in i böckernas fascinerande värld. – Jag var en klassisk ängslig bokmal, en Nasse i Nalle Puh. Upplevelsen jag fick av böckernas värld har stannat hos

mig hela livet. Än idag ser jag till att avsätta lite av min begränsade tid för att läsa de stora skönlitterära verken. Berättelserna ger mig påfyllning till eftertanke, säger han.

MARKUS PAPPA VAR civilingenjör och forskare inom fysik. Han önskade att sonen skulle gå i hans fotspår in i den tekniska, fysiska världen men Markus människointresse var tidigt stort. Han ville ta reda på varför vi känner, tänker och gör som vi gör. Efter att ha klarat av en bit av teknisk fysik-utbildningen på Lunds Tekniska Högskola bytte han till läkarlinjen, något han aldrig ångrat. Under studietiden började han att forska på Institutionen för Psykiatri och Neurokemi i Lund, inspirerad av Rolf Håkansson, professor i farmakologi.

– Jag tillbringade en tid där och fick ett stort intresse för hur nervsystemet fungerar, och hur dess funktion kan påverkas av läkemedel. Men på Farmakologen studerade de mest nervfunktion ute i kroppen. Mitt intresse var hjärnan, så jag bytte till Institutionen för Psykia-

Om Markus Heilig

Född: 1959 i Lodz, Polen.

Familj: Frun Helena, två döttrar och två bonussöner, alla utflugna.

Bor i: Linköping.

Yrke: Professor i psykiatri och chef för Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap, Linköpings Universitet.

Aktuell: Leder världsledande forskning kring beroende. Aktuell med boken ”Ett utstakat öde?” (Natur och Kultur).

tri och Neurokemi på gamla Sankt Lars Sjukhus, säger Markus.

EFTER LÄKAREXAMEN 1985 följde underläkarevikariat på Sankt Lars, doktorandstudier, och sedan allmäntjänstgöring, AT. Efter disputation och slutförd AT arbetade Markus ett tag på Medicinkliniken på Lunds Lasarett.

– Det var en otroligt kul och nyttig tid. Jag insåg att som doktor måste jag se hela människan, och att vi i första hand är våra kroppar. Jag hade kvar min stora fascination för känslor och tankar. Arbetet inom psykiatrin under avhandlingstiden hade lärt mig att lyssna på människors berättelser. Och jag hade insett att

det var det som var grundläggande för all läkekonst. Den färdigheten blev sedan till stor nytta i allt patientarbete, och gjorde det väldigt kul att jobba även på medicinkliniken, där hormonstörningar och hjärtproblem blandades med människors känslor, berättar Markus.

NÅGRA ÅR SENARE fick han möjligheten att åka och forska på The Scripps Research Institute i La Jolla i Kalifornien, med Doktor George F Koob som sin postdoktorala mentor. Koob är en framstående amerikansk forskare och expert på alkoholberoende och beroendets neurobiologi. På labbet studerade en del forskare stress och ångestmekanismer, medan

andra studerade beroendemedel, på den tiden helt skilda forskningsämnen.

– Det blev uppenbart för mig att beroende bland annat handlade om att man i avsaknad av beroendemedel mådde bedrövligt. Och att stress och ångest var viktiga för att underhålla beroendet, därför att förnyat intag av alkohol eller droger tillfälligt återställde ett själsligt välbefinnande. Det hade varit tydligt i mina möten med beroendepatienter under tiden jag var underläkare på Sankt Lars sjukhus i Lund, menar han.

POSTDOKPERIODEN VAR BETYDELSEFULL för Markus. Det var viktigt att åka någon annanstans, för att se att det går att tänka

Beroende gör att man mår sämre utan beroendemedel och ångest driver beroendet. Foto: Getty Images

»De resultaten tror jag bidrog till att nya nationella riktlinjer kom från Socialstyrelsen 2015«

och arbeta på andra sätt än det man är van vid.

– När jag kom hem därifrån visste jag att det var psykiater och hjärnforskare jag skulle vara, konstaterar han. Markus hade också fått ett nytt perspektiv på forskningen; patientmöten som bidrog till vidare forskning och vice versa. När han blev färdig specialist började han jobba som överläkare på en vårdavdelning för beroendepatienter på Karolinska Sjukhuset, och startade samtidigt ett eget grundforskningslabb. Där började han tillsammans med ett forskningsteam arbeta med beroendefrågeställningar. Ett decennium senare, 2004, kom Markus att återvända till USA med sin familj. Den här gången till NIH (National Institutes of Health i Bethesda, Maryland). Där blev familjen kvar i elva år.

Varför fastnade du för hjärnan?

– Då, när jag började ville jag veta varför vi känner, tänker och gör det vi gör. Idag är svaret lite längre. För det första står störningar i hjärnan för några av de största icke tillgodosedda patientbehoven – depressioner, ångestsyndrom och beroendesjukdomar är några av de största orsakerna till sjukdomsbördan i världen. Samtidigt är behandlingsmöjligheterna fortfarande, när det gäller beroende, ganska begränsade och många patienter får inte ens den behandling som finns. Så om man inte är beredd att åka ut i tredje världen finns det nog ingen annanstans man kan göra så stor skillnad som inom psykiatrin. För det andra är hjärnan ”the last frontier” vetenskapligt. Den är det organ som är mest utmanande, komplext och därmed intellektuellt mest intressant. För det tredje, även om all läkekonst egentligen rör sig i gränslandet mellan humanism och vetenskap, så är detta tydligast inom psykiatrin. Här möter de stora filosofiska frågorna patienters vardag.

Efter många års forskning och patientarbete, hur skulle du summera dina upptäckter, vad sticker ut?

– Hur otroligt stor skillnad man kan göra med relativt begränsade insatser, om man bara bryr sig om patienten och bryr sig om att göra rätt, enligt det vetenskapen visat. Min stora ögonöppnare kom för länge sedan, när jag som ung överläkare blev klinikchef för en nybildad beroendeklinik i Stockholm. I upptagningsområdet hade vi 70 procent av Sveriges heroinnarkomaner, medan den enda evidensbaserade behandling som då fanns, metadon, bara fanns någon annanstans. För att få tillgång till behandling var det en byråkratisk process som var helt bisarr, och många patienter dog under väntetiden, berättar Markus och fortsätter:

– Forskning hade visat att metadonbehandlingen var både effektiv för patienten och kostnadseffektiv. Ändå var tillgången till medicinen mycket begränsad. Jag kunde sitta på tunnelbanan eller pendeltåget, på väg till jobbet på Huddinge Sjukhus, ha ont i magen och undra hur många patienter som dött under natten, av de som inte fick behandling. Vi gjorde forskning som bidrog till att förändra den situationen. Vår grupp introducerade och studerade det läkemedel, buprenorfin, som nu är förstahandsbehandling för opioidberoende i Sverige.   Markus berättar att de genomförde de första viktiga kliniska studierna i början på 2000-talet. De visade att buprenorfin var effektivt för att patienterna skulle stanna kvar i behandling, minska eller upphöra med sitt substansbruk, och få en bättre funktion.

– Läkemedlet var säkrare och mer lätthanterat än metadon. De resultaten tror jag bidrog till att nya nationella riktlinjer kom från Socialstyrelsen 2015. Sedan dess säger riktlinjerna att patienter som haft ett opioidberoende i ett år eller

längre och som önskar LARO-behandling ska ha sådan. Vi har en lång väg kvar att gå, men andelen patienter som får behandling har på den tiden gått upp från 10 till omkring 40 procent av alla opioidberoende personer, säger han.

Markus älskar inte bara att läsa, han har själv skrivit böcker om beroendemekanismer och om biologiska mekanismer bakom könsskillnader i hjärnans funktion och struktur. Han var också med som en av forskarna i programserien ”Från savannen till Tinder” på SVT 2021.

I SIN SENASTE bok ”Ett utstakat öde? Om trauman, gener och livsberättelser som håller människor fångna”, vill han lyfta hur lätt människor fastnar i livsberättelser som är uppbyggda på grundläggande feltolkning om hur livet blir som det blir.  – Syftet med boken är att förklara hur förutsättningarna vi kommer med till världen, vårt genetiska arv, finns med i bilden även när det ser ut som att det är livserfarenheter som påverkat. Vi lever just nu i en traumakultur, där allting förklaras med trauman och upplevelser i barndomen. Men i många fall kan det som ser ut som ett orsakssamband helt enkelt vara genetiskt, förklarar han.

Markus tar ett viktigt exempel som är Cycle of Violence-teorin, att om man blir slagen som barn så är det en förhöjd risk att man själv blir en person som slår.

– Det stämmer rent statistiskt, men tolkningen är inte så enkel. Föräldrarna som gav de här barnen deras svåra barndom gav dem även deras genetiska förutsättningar. Den svenska forskaren Niklas Långström har undersökt det här med hjälp av tvillingdata, ett av de bästa redskapen vi har för den sortens forskning. Då visade det sig att om man tar hänsyn till att barnen och föräldrarna är genetiskt lika så försvinner sambandet. I boken lyfter jag också fram vad man kan

»Föräldrarna som gav de här barnen deras svåra barndom gav dem även deras genetiska förutsättningar«

göra i stället för att vara kvar i en offerberättelse. Förstår man till exempel att man föddes med en ökad genetisk sårbarhet för att utveckla beroende så kan man använda den kunskapen till att själv ta kommandot över sitt liv, och avstå från alkohol och droger. Det är faktiskt något som många anhöriga till personer med beroende gör lite i det tysta, säger Markus.

Hur är du som psykiater? – Väldigt annorlunda tror jag än jag är hemma eller på labbet. När jag jobbar klinisk handlar det om patienten, inte om mig. Jag försöker ha filosofen Kirkegaard som min ledstjärna. Man måste, som han skriver, vandra bredvid en människa en stund, innan man kan för-

stå hur man kan hjälpa. Jag försöker alltid börja i den änden. Sedan tror jag man behöver ha två perspektiv i huvudet samtidigt. Det ena är det här att vandra med patienten, att signalera att jag vill lyssna och förstå vad patienten känner. Det andra är att samtidigt sy ihop det jag ser och hör med den vetenskapliga kunskap jag tillägnat mig genom åren. Det där sista måste ske på ett nästan omärkligt sätt, så att det inte stör samtalet. Sedan försöker jag också vara systematisk och noggrann. Men det gäller att ha ett öppet sinne. Det är mycket diskussion om diagnoser just nu. Jag är lite trött på de diskussionerna. En diagnos är inget annat än en hypotes. Ofta är det inte förrän man gör ett behandlingsförsök och noga utvärderar hur det går som

man vet om hypotesen stämde. För mig är det viktigt att omsorgsfullt arbeta på mina patienter, inte tappa fokus på om det blir bättre med de insatser jag sätter in. Det är en förmån att ha ett arbete där jag ibland har möjlighet att förbättra livet för patienter. Den förmånen ska man vara rädd om.

Du har fyra barn. Två biologiska och två bonusbarn. Hur är din relation till dem?

– Jag har en varm och nära relation till dem. Jag har haft många fel och brister, och visst har det hettat till emellanåt, men någonting har jag väl gjort rätt, för nu när de växt upp är de mina bästa vänner. Det är klart att jag kunde varit där mer i stället för all tid jag lade på arbete. Jag kan ångra att jag inte tog mig mer tid till att vara tillsammans med dem, när jag jobbade som mest. Men jag tycker ändå att jag varit en engagerad pappa, och har de haft svårigheter har jag gjort allt jag kunnat för att hjälpa dem. Nu har

Professor Markus Heilig är aktuell med nya boken ”Ett utstakat öde?”

de blivit ansvarstagande personer som har det bra, två är läkare och en är blivande lärare. Det är så roligt att lyssna på deras funderingar.

Hur kopplar du av?

– Jag springer gärna långt, om jag inte har dragit på mig skador. Sen spelar jag squash och åker utför när tillfälle ges. Och så läser jag den stora litteraturen.

Vad är du mest stolt över yrkesmässigt?

– Inom universitetsvärlden är det framför allt fina vetenskapliga publikationer och pris som räknas, och jag har väl haft min beskärda del av det. Och det var roligt att vara den första psykiatern på evigheter att bli invald i Kungliga Vetenskapsakademien. Men det jag är mest stolt över är att jag och mina medarbetare kunde påverka svensk behandlingspolicy, så att patienter nu i mycket större utsträckning

får tillgång till vetenskapligt grundad behandling. Det har räddat många liv, och är mycket viktigare än alla akademiska framgångar.

Markus fortsätter att tillsammans med sin forskargrupp studera mekanismer bakom beroendesjukdomar. Målet med forskningen är att utveckla nya, effektiva behandlingsmetoder, som läkemedel och hjärnstimulrande behandlingar.

– Både vetenskapen och läkemedelsmekanismerna ser lovande ut, men i slutändan är utvecklingen beroende av de kommersiella krafterna, för att nå ut till patienterna, menar han.

Känner du dig uppgiven någon gång? – Visst har jag har känt mig uppgiven många gånger, inte minst när sjukvården schabblar bort människor vi skulle kunna hjälpa. Men jag fortsätter aldrig att vara uppgiven i längden. Det är bara att ta nya tag. ○

Söker du LSS-placering?

Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har över 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsansvariga:  placeringsansvarig@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

Tryggt boende

Upptäck en flexibel och trådlös larmlösning som snabbt ger personalen stöd i kritiska situationer – när varje sekund räknas

Skanna för att läsa mer!

Förstärkt konsulentstödd familjehemsvård

Vår familjehemsvård erbjuder rehabilitering och utveckling i engagerade familjer med ett stödjande nätverk. Varje ärende har en tillgänglig familjehemskonsulent dygnet runt. Vi anpassar vårdinsatserna individuellt baserat på uppdragets behov och socialtjänstens önskemål, och inkluderar professionellt psykologiskt stöd.

Våra förstärkta familjehem är ett alternativ till institutionsvård och fokuserar på att skapa trygga, förutsägbara miljöer och starka, pålitliga relationer, oavsett individers situation eller problematik.

Förfrågningar och information:

KRISTINA SUND, Placeringskonsulent 070-837 69 37 • kristina.sund@brizad.se

LENA MARIA GRANDIN Verksamhetschef 070-837 21 78 lenamaria.grandin@brizad.se Verksamhetschef:

ELIN QVIST LINDAHL Verksamhetschef 070-837 81 44 elin.qvistlindahl@brizad.se Bitr. Verksamhetschef: Brizad Behandlingskonsult AB Box 1087, 824 12 Hudiksvall 0650-59 53 30 info@brizad.se • brizad.se

TEMA: HVB/FAMILJEHEM

Hjälp till ett helt nytt liv

Susanna Alakoski visar upp socialtjänstens bästa sida. Arbetsträning i fin miljö hos Brunsbo Gästgifveri. Ungdomarna i Maskrosbarns verksamheter har varit med och fyllt Familjehemsboxen.

20 Lyckade ärenden

Susanna Alakoski har samlat andra socionomers berättelser i ny bok.

Basta Brunsbo

Mehdi Hamedi gick från missbrukare i kriminalitet till att idag vara hotellansvarig på Brunsbo.

Familjehemsboxen

Maskrosbarn nylanserar Familjehemsboxen som ska ge familjehem en bättre start.

»Man märker en tydlig förändring på många, då de börjar hitta tillbaka till sig själva«

Mehdi Hamedi

Susanna Alakoski, socionom och författare, är aktuell med ny bok.

När stödet gör att livet vänder

Efterlängtad bok av Susanna Alakoski

Mottagandet har varit massivt för ”Lyckade ärenden i socialtjänsten” där Susanna Alakoski har låtit socionomer berätta om sina bästa ärenden. Det är berättelser som fyller glappet mellan teori och praktik. Som beskriver socialtjänsten från den sida som sällan skapar rubriker – när det går bra.

TEXT JENNY FORS

FOTO SARA MAC KEY OCH GETTY IMAGES

Susanna Alakoski är socionom i botten och en älskad författare till många böcker som skildrar det svenska samhället och sociala frågor. Hon visar upp människors utsatthet, fattigdom och kaos på ett gripande sätt. Som i dagboksessäerna ”Oktober i Fattigsverige” (2012) och ”April i Anhörigsverige” (2015).

– Jag har följt det sociala skrået hela mitt yrkesliv och många gånger slagits hur skevt socionomyrket porträtteras och diskuteras. Det flesta vet inte vilken mångfald av ärenden som socialtjänsten hanterar. Det har helt enkelt gjort mig irriterad, säger Susanna Alakoski.

HON BLIR OFTA inbjuden att tala på sociala konferenser och event. Under många år har hon föreslagit branschen att skriva en bok som ger en motbild av socialt arbete.

– Tiden gick och ingenting hände. Till slut gjorde jag det själv, säger hon.

Boken heter ”Lyckade ärenden i socialtjänsten” och ges ut på Natur & Kultur förlag. Boken, som kom ut i mitten på

mars, har redan blivit något av en bibel för socialt arbete eftersom den ger en unik inblick hur vardagen kan se ut för en socionom. Den bygger nämligen på 24 texter där socionomer runt om i landet delar med sig av en mångfald lyckade ärenden.

– Min enkla tes var att alla socialarbetare måste ha något ärende att vara stolt över, ett som helt enkelt lyckades, det slutade bra och att det kunde vara värt att berätta om det. När vi synliggör det som fungerar visar vi också, indirekt, vad som inte gör det. Jag tror att det kan ge inspiration och glöd till yrket, säger Susanna Alakoski.

HON JOBBADE SOM socionom på 80- och 90-talet och minns att hon ofta slogs av hur lite som krävdes för att vända en till synes hopplös situation, att få en människa på rätt köl.

– Ofta handlade det om pengar. Jag minns särskilt mötet med en romsk kvinna som jag blev varnad för att hon kunde uppträda aggressivt. Det visade

sig att hon hade en identitetskris och väldigt gärna ville ha en romsk kjol, men inte hade råd. Den kostade 7 000 kronor vill jag minnas och jag lyckades få okej från chefen att bevilja bistånd för kjolen. Det förändrade kvinnans psyke på ett fantastiskt sätt och hon lyckades på sikt bli självförsörjande.

SUSANNA ALAKOSKI HAR också starka minnen av sin tid som flyktingsamordnare under Bosnienkriget. Hon slogs av vilken egenkraft dessa flyktingar hade. Efter biståndsinsatser initialt kom de i försörjning väldigt snabbt. Någon startade frisörsalong, en annan öppnade städfirma och en blev fotograf.

Jakten på positiva berättelser från andra socionomer började med ett upprop på Facebook där Alakoski sökte intresserade. Hon fick inte mindre än 500 svar. Hon inledde dialoger där hon förklarade konceptet lite närmare och kunde tillslut gå vidare med ett mindre urval.

– Texterna lyser av engagemang och lyhördhet. De visar hur viktigt det är

med relation och tillit. Vi vill inte träffa tio olika läkare när vi söker sjukvård. Vi vill inte träffa tio socionomer heller.

”FÖR ATT KOMMA någon nära inpå livet krävs förtroende. Det är en grundpelare i allt socialt arbete, något som både tar tid och kräver ansträngning. Relationerna är vårt hemliga vapen, vårt verktyg. Det är så människor kan stöttas, så att de kan nå sina mål och drömmar. Eller i alla fall en bit på vägen. Att få någons förtroende är därför både en ynnest och en bekräftelse på arbetsinsatsen.” Så skriver Rakel Thunander, som har bidragit med texten ”En egen nyckel”.

BERÄTTELSERNA VISAR PÅ en stor bredd i det sociala arbetet. Allt ifrån orosanmälningar och våld till spelberoende och inte kunna betala hyran eller hemlöshet. Tonen är olika i varje text, en del beskriver organisationen väldigt tydligt eller metoder och andra är mer känslomässi-

»När vi synliggör det som fungerar extra bra ger det en otrolig inspiration till andra«

ga, en text är skriven ur barnets perspektiv. Många väcker funderingar och ställer sticker hål på myter om det sociala arbetet. Vilka är det som kommer i kontakt med socialtjänsten? Det är inte bara de socioekonomiskt svaga.

– Alla människor i alla samhällsklasser kan komma att behöva hjälp och stöd från samhällets sida. Sociala svårigheter skär igenom fattig som rik. Det vet alla som jobbar inom socialtjänsten och det är fint att det framgår i boken.

”Bakom fönsterna i de fina villorna är det mycket lättare att gömma sig, lättare att gå under radarn och hålla uppe fasaden. Och de villaungar som börjar med knark eller alkohol har större möjlighet att göra det ostört, i sina rum eller stora källare. Ibland liknar de här villaområdena marionetteatrar, tänker jag. Lju-

sa fyrkanter ut mot världen, stilrena och praktfulla ytor på display.” Texten är från ”En del har allt” av Teresa Almerud Varhegyi.

Hon beskriver hur livet i de fina villorna är normalt för de flesta, de liver sina liv i lika mycket harmoni och kaos som andra. Men i en del av de här villorna förekommer våld, vuxna dricker för mycket alkohol och man får inte prata om drömmar eller känslor, eller så finns det ingen att prata med, för ingen är hemma.

ETT AV BARNEN är ett problembarn. Han blir arg i skolan redan på lågstadiet, har svårt att hantera känslor, svårt att sitta stilla. Han observeras av en psykolog i klassrummet, föräldrarna pratar med psykologen som sätter diagnosen adhd. Ingen pratar med pojken om varför han är så arg.

De här ärendena där de går bra är varda att få synas. Foto: Getty Images

Pappan dricker alkohol. Varje dag. Det är mycket fina fester och ofta bråkar föräldrarna när de kommer hem från en sådan kväll. Mamma börjar äta piller för att orka, för att hålla fasaden uppe. Pojken får adhd-medicin. Han rymmer, skolkar, hänger med fel folk. Till slut placeras pojken på ett boende. Där landar han och börjar fungera. Han klarar skolan, han trivs på praktiken, blir bra på motorer och gör ett vägval som inte alls mamman gillar.

DET HÄR BARNET hade allt och mycket mer, på papperet. Han plockade sönder sig själv och satte ihop sig igen. Låg självkänsla, rädsla för att ha en flickvän, för att bli en pappa som slåss.

”När de välbärgade familjerna rasar är fallet långt. Det börjar med sprickor i fasaden. Gräl som inte går att dölja, rödgråtna ögon som inte går att sminka över, en hand som darrar. En andedräkt av alkohol fel tid på dagen. En lärare som märker att barnet har förändrats. En fritidsledare på tennisen som plötsligt har ett storgråtande barn framför sig efter ett mindre misslyckande och får ta del av allt som hållits inne”, skriver Teresa Almerud Varhegyi.

Johanna Nobrells text heter ”Apungen” och handlar om en femårig ilsken flicka som hade fått tagit alldeles för stort ansvar i hemmet eftersom föräldrarna hade intellektuell funktionsnedsättning. Det var fyra barn i det kaotiska hemmet och vid första hembesöket upptäcktes en misär av sällan skådat slag.

Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.

PÅ PLATS HOS OSS

MEDICINSKT TEAM & INTEGRERAD DBT

Särskild kompetens finns för behandling avseende

Suicidalt agerande Ätstörningar

Trauma och komplex PTSD

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan

Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se

Barnen fick inte tillräckligt med mat och betedde sig oerhört skygga.

MEN DEN FEMÅRIGA flickan var ilsken, farligt ilsken. Vid ett tillfälle hade hon gått ut i gatan och ställt sig framför en mötande moped. Förskolefröknarna vittnade om att flickan hade sagt att hon ville dö. Mamman var också ilsken och skrämde barnen. De placerades i familjehem, tyvärr kunde ingen ta hand om alla fyra och den ilskna flickan fick dessutom placeras om helt ensam. Vid det här laget ville hon inte ens prata, men hon skulle få komma till en lovande familj. På vägen dit var flickan på gott humör, stumheten hade gett med sig och hon levererade underfundiga kommentarer.

”Du är ingen människa”, sa flickan där hon satt i baksätet. ”Du är en spindel”. Själv var hon en bil och den nya familjen var apor. Väl framme höll flickan sig avvaktande mot ”apföräldrarna”, men deras sätt att närma sig henne – mjukt, med lagom känslomässig intensitet och respekt för gränser, verkade slå an en sträng.

»I de samlade texterna lyser det igenom ett sådant engagemang och lyhördhet«

Att kalla socialtanten för spindel och familjehemsföräldrarna för apor kanske var ett test från flickans sida. Själv benämnde hon sig som en bil, något hårt och kallt utan egen makt att styra. Ett par veckor senare gjordes ett hembesök. Ögonen lyste på familjehemsföräldrarna när de pratade om flickan och tittade åt hennes håll. Det var tydligt att hon hade vunnit deras hjärtan.

Flickan visade sitt rum och orden bubblade ur henne. Då sa hon att hon inte alls var en bil längre. Hon var en apunge.

FINNS DET NÅGOT vackrare än när ett barn får känna trygghet och kärlek? Flickan hade fått en familj, sin egen apflock. Det finns gott om lyckade ärenden i socialtjänsten. Självklart ska de få en plats.

Carin Flemström gör i sin berättelse en tidsresa utifrån sitt långa yrkesliv i det sociala arbetets tjänst som chef och

ledare. Hon har också blivit som en kontaktperson för alla kapitelförfattare som nu är fria att fortsätta i sin nya roll.

ABF HÅLLER TILLSAMMANS med kapitelförfattarna på att anordna studiecirklar på olika orter där bokens skribenter bjuds in till samtal. Även på arbetsplatser är det tänkt att tillsammans läsa och samtala om boken. Carin Flemström, bokens ålderkvinna, är kontaktperson.

Alakoski berättar också att hennes novell Omsorgen (2026) används på utbildningar för omsorgspersonal inom LSS. Novellen bygger på en intervju med personal på ett LSS-boende och beskriver hur omsorg i grunden handlar om människokärlek. Novellen gör det praktiska arbetet begripligt och visar skillnaden på LSS och SoL. Det är förhoppningen att den här boken kan ge liknande förståelse för socionomyrket. ○

I 20 års tid har Susanna Alakoski tänkt att det saknas en bok som samlar goda exempel från socialtjänsten.

INDIVIDANPASSADE SKYDDSINSATSER

Skyddsplaceringar inom våld i nära relation, hedersrelaterat våld och avhopp. Vi verkar i hela Sverige – med bas i Sala. Verksamma sedan 2018.

Kontakta Magnus Holm 070-665 03 54, för mer information.

WWW.RILANCIO.SE | 0224-773 83 | INFO@RILANCIO.SE

omgiven av hav, sjöar förutsättningar att ta fatt i den långa erfarenhet och barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna

www.grodbygarden.se

Chans till ett nytt liv på Basta Brunsbo

Lokalerna på den gamla gården i Brunsbo utanför Skara har genom åren huserat ett sjukhem, en husmorsskola och en biskopsgård. Idag drivs här ett gästgiveri, känt för sina bröllopsfester i orangeriet, julbord och påskbuffér. Men det är inget vanligt hotell och restaurang, utan verksamheten drivs av personer som genomgår arbetsriktad missbruksrehabilitering.

– Det innebär att en stor del av rehabiliteringen sker här på plats i arbete, genom riktigt företagande, säger Mehdi Hamedi, hotellansvarig.

TEXT ANNE HAAVISTO

FOTO PRIVAT

Basta är ett socialt företag som erbjuder missbruksrehabilitering och arbetsträning genom det sociala företagandet. Inspirationen till verksamheten kommer från livsstilsgemenskapen SanPatrignano i Italien, som i över 40 år erbjudit gratis hjälp till flickor och pojkar med missbruksproblem. Organisationen äger en stor del av marken och används uteslutande för att ”fritt erbjuda varor, tjänster och initiativ till förmån för människor som är marginaliserade och drogberoende”, står det på deras hemsida.

LOKALERNA I BRUNSBO köptes 2013 av Bastakoncernen som även har anläggningar i Ragnhildsborg, Nykvarn och Alingsås. Mehdi Hamedi från Göteborg var en gång en tung missbrukare i kriminalitet, idag är han hotellansvarig på Brunsbo.

– Jag började med droger som 13-åring. Sedan har jag gjort hela vändan med kriminalitet, fängelsestraff, hemlöshet och avgiftning, berättar han.

Vändningen kom 2014 när han varit på Basta Norsesund i Alingsås och tagit ett återfall. Då fick han en broschyr om Bastas Brunsbo i handen.

– Jag kände att jag ville ge det en chans, säger han.

TILL BRUNSBO KOMMER vuxna män, kvinnor och par genom SoL placeringar, färdigutredda personer med LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) och adhd-medicinering. För att få den ettåriga insatsen av socialtjänsten finns krav på drogfrihet och man får regelbundet lämna drogtester samt urinprov och blodprov för alkohol.

För tillfället bor sex klienter här, som varit här i allt från tre månader till tre år. Det arbetar även sex personer här som tidigare rehabiliterats och som nu har en anställning.

Gästgiveriet serverar lunch och middag alla dagar i veckan. Hela konceptet bygger på klientens vilja att arbeta, rehabiliteras och förbli drogfri.

– Det krävs mycket av en själv för vi

Lokalerna från 2400-talet har genom åren varit sjukhem, en husmorsskola och en biskopsgård.

har inga tvångsplaceringar. Alla jobbar vanliga 40-timmarsveckor. Här finns inget utrymme att försova sig eller utebli, även om man inte är van vid arbete sedan tidigare. Det här är väldigt hjälpsamt och med tiden blir man redo för att hitta jobb på utsidan, förklarar Mehdi.

NÄR MAN KOMMER hit som ny får man möjligheten att i början ta det lugnt och landa i den nya tillvaron. Sedan går man som lärling, eller lärjunge, som de säger, bredvid någon som redan jobbat en tid. – Vi kräver inte så mycket precis i början, men man behöver vara motiverad och vilja lära sig och ha en stark vilja att sluta med sitt missbruk, för att börja ett nytt liv i arbete, säger Mehdi.

På Basta Väst finns en överläkare som har ansvar för

»Man märker en tydlig förändring på många, då de börjar hitta tillbaka till sig själva och sätta upp mål för framtiden«

recept, medicinjusteringar och intyg för till exempel dem som vill ta körkort, något man kan göra på Brunsbo, utanför sin arbetstid.

DET ÄR DET dagliga arbetet som är rehabiliteringen, man arbetar inte med någon form av samtalsterapi.

– Behöver man prata finns det alltid någon kollega att prata med. Människor som har liknande erfarenheter och som kan relatera till ens tankar och känslor och det fungerar väldigt bra.

Andra saker som Basta hjälper till med är att lista sig i bostadskö, boka läkarbesök och ansöka om klädbidrag två gånger under första året.

Efter det första året på Brunsbo börjar klienterna att få tillbaka sin självkänsla och identitet.

– Man märker en tydlig förändring på många, då de börjar hitta tillbaka till sig själva och sätta upp mål för framtiden. Ibland kommer personer med erfarenhet från yrket och bidrar då med nya idéer för att utveckla verksamheten, berättar Mehdi.

KLIENTERNA KAN VÄLJA ett arbetsområde, som hotellstäd, reception, trädgård, vaktmästeri eller servering. Man kan också ha arbetsuppgifter utanför efter avslutad rehabilitering.

– Vi har arbetsuppgifter inom bygg,

Mehdi Hamedi.

Brunsbo Gästgiveri ligger idylliskt mitt i grönskan strax utanför Skara.

Atmosfären på Brunsbo är välkomnande och hemtrevlig. Hotellet har 25 rum.

klottersanering, tågsanering, renovering och försäljning av pallar och inom trädfällning. När en person får en anställning kan de antingen bo kvar här hos oss eller flytta till eget boende. De flesta väljer att gå vidare själva. Sen händer det att klienter inte sköter sig under rehabiliteringen och då får de inte vara kvar. Det kan handla om till exempel återfall eller bråk, förklarar Mehdi.

På fritiden har de gemensamma aktiviteter som bowling, paintball, samt gymresor som de gör fyra dagar i veckan. I lokalerna finns ett gym och ett sällskapsrum med tv, dator, filmer och kortspel.

– Många som har varit här en längre tid väljer att åka och gymma själva eller hälsa på vänner och familj. Ibland tar de emot besök här på Brunsbo, berättar Mehdi.

KRING BRUNSBO STRÄCKER sig naturen åt alla väderstreck, en avkopplande miljö som har en stor inverkan på rehabilitering och återhämtning. I trädgården finns ett orangeri med åtta växthus. Där odlar de örter och grönsaker som används i maträtterna till gästerna. Mehdi berättar hur den idylliska platsen påverkat honom: – Så fort jag kom hit och steg ur bilen kom ett lugn över mig. Överallt är det

grönt och fint och bidrar starkt till en terapeutisk upplevelse, säger han med ett leende.

BASTA BRUNSBO FICK pris för det goda exemplet 2022 av Skara kommun. Med utmärkelsen ”Det goda exemplet” vill Samordningsförbundet Skaraborg uppmuntra och inspirera lokala företag att arbeta med socialt ansvarstagande genom att lyfta goda exempel. Mehdi berättar:

– Vi deltog i ett av Arbetsförmedlingens projekt att hjälpa människor som varit borta länge från arbetsmarknaden. Några av dem hjälpte oss under ett år med att driva gården. Det fungerade bra och en av dem är kvar och arbetar med oss. Att få den utmärkelsen var jättestort

Om Basta

»Det är ganska häftigt att ett gäng gamla missbrukare konkurrerar med stora hotell som har utbildade professionella kockar«

och vi känner oss verkligen accepterade här i det lilla samhället. Det är ganska häftigt att ett gäng gamla missbrukare konkurrerar med stora hotell som har utbildade professionella kockar, säger Mehdi och skrattar.

HAN HAR VARIT på Basta i tio år och drogfri i åtta år. För Mehdi betyder Brunsbo allt och han är glad att han då fick chansen att flytta in och att han stannade kvar. – Här har jag haft möjlighet att utvecklas och lära mig ett yrke som jag tycker om. Jag har alltid velat jobba med människor och att ge av mina erfarenheter från missbruk och kriminalitet är fantastiskt, för jag har mycket att ge. Den här platsen har gjort mig till den jag är idag. ○

Basta är ett socialt företag som erbjuder missbruksrehabilitering och arbetsträning genom det sociala företagandet. Huvudmålet för alla verksamheter är att motverka utanförskap och social isolering, oavsett orsakerna till utanförskapet. Basta är brukarstyrt, vilket innebär att makten och inflytandet över verksamheterna ligger hos de människor som själva gjort sin rehabilitering på Basta.

De har anläggningar för rehabilitering med arbete som verktyg i Nykvarn och Norsesund. För boende och arbetsträning finns anläggningar i Fristad, Ragnhildsborg HVB samt Brunsbo Gästgifveri Hotell & Konferens.

Familjehemsboxen ska ge en bättre start

Maskrosbarn nylanserar Familjehemsboxen, som efter starten ifjol har uppdaterats med ännu mer nyttigheter. Med boxen kan familjehem få bättre förutsättningar att ta emot en ungdom. Innehållet har tagits fram tillsammans med unga med egen erfarenhet av familjehem.

TEXT JENNY FORS FOTO

MASKROSBARN

Att vara familjehem är bland det finaste man kan göra för en annan människa. Barn som kommer från svåra hemförhållanden vill kunna känna sig trygga och att de hör till. Maskrosbarn möter många placerade barn som har en skadad tillit till vuxenvärlden. Det är inte ovanligt att de har flera vårdsammanbrott bakom sig och har fått hoppa från ett familjehem till ett annat.

– När ungdomen kommer till ett nytt familjehem är det ofta med en viss misstro. De undrar varför familjen valde att bli familjehem, om det var för pengarna. Vi tog fram Familjehemsboxen för att bygga upp tilliten och få den första tiden hos familjehemmet att bli så bra som möjligt, vare sig det är barnets första eller åttonde placering, berättar Klara Gustavsson på Maskrosbarn.

DET ÄR PÅ ungdomarnas önskemål som Familjehemsboxen kom till för ett år sedan. Den innehåller tips och råd, kon-

kreta verktyg och checklistor.

– Vi har tagit fram innehållet tillsammans med ungdomar i vår verksamhet som bor eller har bott i familjehem. Det är små saker som kan betyda väldigt mycket, som att få en välkomstkorg eller liknande för att känna sig extra välkommen.

I MATERIALET STÅR det att välkomstkorgen kan placeras på sängen och fyllas med till exempel snacks, välkomstbrev, tandborste, deodorant, handduk, vattenflaska och gosedjur.

– Vissa förslag som vi kom med var vi oroliga att ungdomarna skulle uppfatta som töntiga, men de här tonåringarna vill gärna ha ett gosedjur på sängen och uppskattar att få spela sällskapsspel tillsammans. Det kan vara sådant som de har saknat i sin egen barndom, säger Klara.

I välkomstbrevet kan familjehemmet presentera sig själva, vad de tycker om

att göra och hur rutinerna i familjen brukar se ut.

– Det tyckte ungdomarna var viktigt, att få veta lite praktiska saker. Till exempel vilka som brukar duscha på morgonen. Även allas namn så att man har det uppskrivet. Det är inte säkert att man lägger allt på minnet med alla nya intryck. Och sådant skulle vara pinsamt att fråga om.

ETT SCHEMA FÖR första veckan kan kännas bra att få. Det ger en känsla av kontroll. Men familjehemmet behöver inte förbereda allt till ungdomen. Tvärt om så är det bättre att låta ungdomen vara med och välja saker till rummet och till exempel vilket schampo man föredrar.

– De vill gärna vara med och bestäm-

En mind map som underlättar att berätta om sig själv ingår i Familjehemsboxen.

ma vad man ska hitta på de första dagarna tillsammans. Kanske följa med och handla, boa in sig. Och man vill inte känna sig som gäst i någon annans hem. Det är jättebra att vid den första rundvandringen få veta lite mer detaljer, som i vilken låda besticken ligger och vart glasen står, att det är okej att vara i köket och känna sig som hemma.

KLARA BLÄDDRAR BLAND materialet i Familjehemsboxen. Det är en del material som hjälper till att lära känna varandra, som en mind map för ungdomen där man kan fylla i lite om intressen, skola, viktiga personer och platser i ens liv och hur man mår.

– Ungdomarna som vi har pratat med uttrycker stor förståelse för hur det kan

vara att ta emot en tonåring i sitt liv som bär på ett bagage. Det kan vara svårt att veta hur man ska bemöta den unge och prata om saker som har hänt. Att visa att man finns där är det viktigaste. Sedan behöver de inte vara så rädda för att göra fel. Om ungdomen har stängt in sig och verkar vilja vara ifred är det ändå uppskattat att knacka på och säga att man finns där om det är något. Man kan fråga flera gånger.

NÄR MAN HAR fått landa på en trygg plats efter att ha varit i kaos så kan det ofta komma jobbiga känslor. Det kan vara förvirrande, men det blir ofta så för att man första gången har fått ett andrum. Då är det extra viktigt att familjehemmet visar att de finns där också står kvar.

Familjehemsboxen

Familjehemsboxen finns även digitalt. De fysiska boxarna gick åt snabbt vid nylanseringen, men det går bra att beställa för nästa leverans i vår. Beställ på hemsidan maskrosbarn.org. Till hösten delas Familjehemsboxar ut på Familjehemsdagen den 21 november i Maskrosbarns monter.

I materialet finns det en utbildningsfilm där man får veta mer om hur olika sorters trauman i uppväxten kan påverka ett barn, hur barnet kan reagera och vad det behöver. Familjehemmet behöver kunna finnas där på samma sätt som för sina egna barn, men också vara medveten om att det kan finnas behov av att ta samtalshjälp utifrån.

Familjehemsboxen.

– Det finns också ett sällskapsspel med spelplan och olika kort med olika nivåer av frågor som ska underlätta att öppna upp och lära känna varandra. Vi har tagit fram det ihop med ungdomarna och nu inför nylanseringen så har vi förbättrat kvaliteten och paketeringen. Man kan välja bland lite lättsammare frågor som vilken favoritsport man har och lite djupare; till exempel ”Vad är du rädd för?” eller ”Vad är det modigaste du har gjort?” Den tredje kategorin är utmaningar likt ”Bäst i test”, till exempel att hålla en ballong levande i luften under längst tid.

»Vi har tagit fram innehållet tillsammans med ungdomar i vår verksamhet som bor eller har bott i familjehem«

NÅGOT UTAV DET finaste i boxen tycker Klara är två hälsningar från andra placerade som har fått dela med sig av hur det kändes för dem den första tiden. Så här skriver Nadine, 17 år:

”Just nu kanske du sitter i ditt nya rum och läser detta, ett rum som kanske inte

känns som hemma än, men som förhoppningsvis kan bli din trygga plats, som du kan fylla med massor av roliga och mysiga minnen. Glöm aldrig att du inte är ensam, vi har varit i samma sits, i ett nytt sovrum där allt är nytt. Det blir lättare med tiden. Försök inreda ditt rum och gör det till ditt safe space! Med tid tror jag att det kommer kännas mer som hemma. Det gjorde det för mig. Jag tror på dig!”

– Det kan ta lite tid, både för barnet och som familjehem. Men står man kvar så är utdelningen fantastisk, avslutar Klara Gustavsson. ○

Klara Gustavsson är väldigt nöjd med det nya materialet i

EL J O NGRUPP E N STOCKH O L M

MREDÖS A DNALN

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.

Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

Tryggt socialkontor

Upptäck en flexibel och trådlös larmlösning som stärker tryggheten i mötet med klienter – när varje sekund räknas Skanna för att

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgårdens Sjuk- och Behandlingshem är ett familjeföretag som grundades 1969. Vi har sedan dess utvecklats och vuxit till att idag ha 30 vårdplatser. Vi erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg.

På Bergslagsgården värnar vi om en trygg och lugn miljö då vi är övertygade om att det påverkar både mående och välbefinnande. Vi arbetar utefter individuella behov med fokus på att upprätthålla en meningsfull vardag och en strävan mot ett självständigt liv, (ESL).

Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information.

0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se

Nytänkande behövs för att motverka hemlöshet

Bostad och arbete först, möjlighet att tjäna pengar trots försörjningsstöd och uppföljningar över en längre tid. Det är några metoder för att motverka hemlöshet som forskaren Marcus Knutagård vill testa i Sverige.

Marcus Knutagård har varit drivande bakom att Sverige 2024 antog en nationell hemlöshetsstrategi till vilken regeringen tillsatt 70 miljoner 2025 och drygt 120 miljoner inför 2026. Ett av målen är att kommuner ska använda Bostad först-modellen. Den innebär att personer med till exempel skadligt bruk eller beroende får en egen permanent bostad direkt, utan krav på drogfrihet eller behandling.

Enligt den senaste mätningen finns det cirka 27 000 hemlösa i Sverige och då svarade inte 50 kommuner på enkäten.

Siffran är i praktiken högre: papperslösa, nyanlända eller EU-migranter räknas inte in.

DET ÄR INTE bara skadligt bruk eller beroende och psykisk ohälsa som ligger bakom. Fler blir nu hemlösa på grund av fattigdom. Socialstyrelsens senaste mätning visar att många uppbär försörjningsstöd men att få har någon form av inkomst från lönearbete, vilket gör det svårt att på egen hand ordna en egen bostad.

– Det betyder att hela idén med folkhemmet, miljonprogrammen och allmännyttans roll har förändrats. Hyresrätterna är färre och dyrare och inträdeskraven svårare, säger Marcus Knutagård.

I ett forskningsprojekt följer han upp

hur nära kommunerna ligger originalmodellen för Bostad först och hur man gör det hållbart över tid.

– Vi vill se i vilken mån en evidensbaserad modell stannar kvar. Bostad först kanske inte implementeras eller blir bara en liten ö i verksamheten.

HAN HAR OCKSÅ deltagit i en ny nordisk studie i kommunen Kolding i Danmark. Där följde man med så kallade realtidsdata hemlösa för att se var de befinner sig nu, när de flyttade in respektive ut från härbärgen och andra boenden. Syftet var att ur ett nordiskt perspektiv utveckla nya sätt att mäta hemlöshet och göra det lättare att se vilka som fastnar i eller lämnar hemlöshet.

Att räkna antalet hemlösa blir ett trubbigt verktyg. Nationellt görs det

Enligt den senaste mätningen finns det cirka 27 000 hemlösa i Sverige.

»I Finland måste andra aktörer in för att lösa bostadssituationen«

vart sjätte år. Vissa svenska kommuner räknar vartannat år, till exempel Malmö varje år, andra inte alls. Uppföljning genom realtidsdata saknas. Sverige har en nationell strategi mot hemlöshet men saknar, enligt Marcus Knutagård, en mer integrerad strategi likt Finland med fokus på bostadsbyggande och att integrera aktörer från nationell till lokal nivå.

– I Finland måste andra aktörer in för att lösa bostadssituationen. I Sverige har uppdraget mer varit att lösa en hemlöshetssituation och att fylla olika platser på boenden än att få ut personen ur hemlöshet. Socialtjänsten bygger inga bostäder, säger Marcus Knutagård.

MARCUS KNUTAGÅRD LYFTER andra internationella exempel. Nya Zeeland har provat att även ge personer i hemlöshet ett riktigt jobb först. Kombinerat med Bostad först gav en investerad dollar tillbaka minst tre dollar. Danmark har en modell som heter socialt frikort, där den som är i en utsatt situation under ett år kan behålla 44.691 danska kronor genom arbete utöver försörjningsstöd.

– Det skulle vara intressant att prova både Bostad och Jobb först tillsammans med socialt frikort och realtidsdata och se vad det ger för effekt för målgruppen, säger Marcus Knutagård.

KÄLLA: MALMÖ UNIVERSITET

Om Bostad först

Modellen innebär att hemlösa personer uppmuntras att själva definiera sina behov och mål. Personerna erbjuds sedan omedelbart, om de så önskar, ett eget boende. Erbjudandet ges utan några krav på att först genomgå psykiatrisk behandling eller uppvisa nykterhet och drogfrihet. I tillägg till det egna boendet erbjuds behandling och stöd.

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling, samt familjestödsamtal.

HVB | TIERP | TÄRNSJÖ

Alima 072-559 09 39 | Östagården 073-405 00 15

Stödboende för personer 16-20 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA 070-974 58 18

Förstärkt familjehemsvård med coach / behandlingsfamiljer

Familjehem för barn och unga upp till 21 år

FaIRO I UPPSALA med omnejd ÖPPENVÅRD | BEHANDLINGSFAMILJ 076-116 68 06

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

UPPSALA 070-569 01 74

072-399 05 33 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se

Funkisfestvialen sprider stjärnglans

Melodifestivalen är över och nu tar Funkisfestivalen vid. Ett minst lika glädjefyllt och färgsprakande evenemang som i år firar 16 år. I mitten på april går regionfinalerna av stapeln och den stora riksfinalen växer i år till en hel kulturhelg 23-24 maj.

TEXT JENNY FORS

FOTO DAVID LAGERLÖF

Funkisfestivalen är en melodifestival för personer över 15 år med funktionsnedsättning inom LSS personkrets 1. Förra året var det Alvin Liedgren från Nacka

som vann med låten Guld och gröna skogar. Snart är det dags för nya stjärnor att födas.

– Just nu har uttagningar i 27 kommu-

ner avslutats från Gävle i norr till Malmö i söder. Vinnarna går vidare till våra tre regionfinaler i Täby den 11 april, Kungälv 18 april och Malmö 25 april, berättar Ann Epstein, verksamhetsledare på föreningen Funkisglädje som arrangerar Funkisfestivalen.

På föreningen Funkisglädjes hemsida funkisgladje.se kan man hitta information om var man kan köpa biljetter till regionfinalerna och till den stora finalen den 24 maj på Stockholm Waterfront.

Fjolårets vinnare Alvin Liedgren från Nacka uppträdde med låten Guld och gröna skogar.

– I samband med finalen kommer vi i år att ha en hel kulturhelg med massor av aktiviteter. Lördagen den 23 maj kan man helt kostnadsfritt få prova på dans och andra konstformer som måleri, textil och nycirkus. Sedan blir det disco på kvällen.

UNDER SÖNDAGEN TRAPPAS stämningen upp inför finalen med en förfest på eftermiddagen där finalister från alla regionfinaler får möjlighet att uppträda. Riksfinalen startar 16.30 där tolv finalister gör upp om förstaplatsen.

– Alla artister sjunger live och backas upp av en professionell orkester med kör som hjälper artisten att bli sitt bästa jag. Det handlar inte alls om vem som sjunger vackrast. Juryn går mycket på scennärvaro, inlevelse och låtval.

»Det handlar inte alls om vem som sjunger vackrast«

Sedan räknas även publikens röster in ungefär som på Mello, förklarar Ann Epstein.

Hon berättar att det bara utses en vinnare och resten är alla tvåor.

– Det är inte så viktigt med övriga placeringar. Alla är lika stolta och glada efter sitt uppträdande. Bara att ställa sig på scenen är så modigt och bra gjort. Många brukar få fler gig på hemorten efter det här, till exempel på Valborg, 6 juni eller midsommar.

KOMMUNERNA BETALAR EN startavgift till föreningen för att få vara med. Radiohjälpen skänker också bidrag till evenemanget i år och hela kulturhelgen inklusive riksfinalen görs med bidrag från Svenska Postkodslotteriets stiftelse.

– Nu är vi i full färd med att planera för alla regionfinaler. Jag kan varmt rekommendera att gå. Det är så mycket glädje och kärlek så det går rakt in i hjärtat. Det syns att det är så roligt för våra artister också, inte bara att få uppträda utan att få träffa andra funkisar och knyta vänskapsband med människor från andra orter.

ALLA HEJAR PÅ varandra och stämningen höjs ännu några snäpp när det är dags för riksfinalen. Som vanligt med en namnkunnig jury. I år kommer Babsan, Kajo och Björn Kjellman att vara med och utse vinnaren. Konferencier blir Andreas Lundstedt från Alcazar med en funkis-sidekick till hjälp. Det kan inte bli annat än succé. ○

Förutom vinnaren kommer alla övriga deltagare i finalen på delad andraplats.

Här får vinnaren 2025 Alvin Liedgren ta emot hyllningarna.

Ann Epstein.

Juno Blom, barnombudsman. Foto: Rickard Eriksson

Barn berättar om sin

våldsutsatthet i ny rapport

Barnombudsmannens rapport ”I alla fall, det var normalt i min värld” bygger på 70 djupintervjuer med barn och unga i åldern 15–21 år på SiS, HVB, skyddat boende eller i stödverksamhet. En majoritet har vuxit upp i hem där våld och övergrepp förekommit, med allvarliga och långsiktiga konsekvenser för hälsa och livssituation.

Minst 63 procent har själva utsatts för våld och 36 procent har bevittnat våld mot en närstående. Runt de 70 intervjuade barnen finns dessutom minst 152 syskon som vuxit upp under liknande förhållanden.

”Alla former av våld sätter djupa spår i barn och får konsekvenser på kort och lång sikt. Barnen måste kämpa mot

myndigheter för att den hjälp och det skydd de har rätt till. Det är oacceptabelt. Nu måste samhället uppfylla skyldigheten att skydda alla barn från våld”, säger Juno Blom, barnombudsman.

RAPPORTEN VISAR OCKSÅ ett tydligt samband mellan otrygga uppväxtvillkor och ökad risk att utnyttjas i krimi -

nalitet, människohandel och sexuell exploatering. Utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck kan förstärka risken ytterligare. Flera barn beskriver att utvecklingen hade kunnat brytas om vuxna och myndigheter hade ingripit i tid.

Det framgår också en normalisering av våldet: barn och unga tonar ned och ursäktar våldet de utsatts för och lär sig leva med det. Våld och kränkningar eskalerar ofta successivt och blir gradvis en del av barnets vardag. Barn och unga beskriver våld främst som fysiskt, men att det psykiska våldet sätter djupast spår.

”Alltså jag har ju förstått det nu när jag blivit äldre, alltså att det är våld. Men man förstår inte det då. Man tror det är normalt.” (Kille)

”Och jag tycker psykiskt våld är lite värre, till och med lite värre än fysiskt våld. För det stannar ju här i huvudet.” (Tjej)

VÅLD MOT BARN påverkar inte bara i stunden det sker. Barn som utsätts för våld lever ofta under långvarig stress och i otrygghet. Kroppen och psyket kan vara i ett konstant beredskapsläge, vilket påverkar barnets möjlighet till återhämtning, lärande och känslomäs -

»Alla former av våld sätter djupa spår i barn och får konsekvenser på kort och lång sikt«

sig utveckling. Även när våldet upphör kan efterverkningarna finnas kvar under lång tid, särskilt om våldsutsattheten inte uppmärksammas eller bearbetas, eller om barnets reaktioner – exempelvis utåtagerande beteenden – misstolkas av vuxna.

FLERA BESKRIVER SVÅRIGHETER att förstå och hantera sina känslor och känna tillit till andra människor. Barns och ungas erfarenheter visar att samhällets bristande skydd förvärrar och förlänger våldets konsekvenser och ökar risken att rekryteras till kriminalitet.

Samtidigt vittnar barns och ungas berättelser om avancerade överlevnadsstrategier, en imponerande motståndskraft och en stor vilja att bidra till förändring.

”I alla fall, det var normalt i min värld”

”Jag vill nog mest säga liksom att det här är min berättelse. Det här är min röst och att, ja, det finns liksom fler som mig. Jag berättar inte det här för att någon ska tycka synd om mig, utan för att det aldrig ska få hända igen.” (Tjej)

KÄLLA: BARNOMBUDSMANNEN

”I alla fall, det var normalt i min värld”

– om barns och ungas våldsutsatthet och uppväxtvillkor, samt dess konsekvenser och samband med kriminalitet BARNOMBUDSMANNEN 2026

Läs rapporten om barns och ungas våldsutsatthet och uppväxtvillkor, samt dess konsekvenser och samband med kriminalitet på barnombudsmannen.se. Rapporten bygger främst på djupintervjuer med 70 barn och unga på SiS ungdomshem, HVB och i stödverksamhet inom civilsamhället.

Starkare stöd till tjejer i gängkriminella miljöer

Projektet En blind fläck har uppdaterats till 2.0 och nu stärks arbetet med att nå tjejer och unga kvinnor i eller nära kriminella miljöer. Med fokus på samverkan, kunskapsspridning och långsiktigt stöd är målet att fler ska få rätt insatser i tid.

Under två år har socialförvaltningen Nordost i Göteborgs Stad uppmärksammat en målgrupp som länge varit osynlig i arbetet mot gängkriminalitet; tjejer och unga kvinnor.

– NU GÅR vi in i En blind fläck 2.0 med kunskapen om att målgruppen finns och att behoven är stora. Vi vill utveckla ett mer långsiktigt stöd. Det kan exempelvis handla om traumamedveten vård, stöd kring psykisk hälsa och missbruk samt individuellt anpassade vägar till utbildning, praktik eller arbete, säger Anna Byström, projektledare i socialförvaltningen Nordost.

Erfarenheterna av tidigare arbete visar

att många av tjejerna lever i en komplex situation där psykisk ohälsa, normbrytande beteende, problem i skolan och utsatthet för våld, inte minst sexuellt våld, är vanligt. Då är det extra viktigt att erbjuda individen samordnade insatser och stöd, något som möjliggörs av att socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård arbetar tillsammans inom ramen för En blind fläck 2.0.

EN VIKTIG DEL av projektet är att sprida arbetssättet för att upptäcka och stödja tjejer och unga kvinnor i eller nära gängkriminella miljöer. Här finns mycket kvar att göra, även inom Göteborgs Stad.

En blind fläck 2.0

– Vi behöver lyfta in riskfaktorer som rör tjejerna i vårt ordinarie arbete för att både kunna upptäcka tjejerna och fortsätta anpassa våra insatser. Vi vill också sprida samverkansmodellen till andra delar av Göteborg, säger Anna Byström.

FÖR ATT KUNNA sprida arbetssättet utvidgas nu projektet och omfattar även socialförvaltningen Sydväst, men målsättningen är kunskapsspridning och samverkan nationellt. Målet är också att skapa ett nationellt kunskapsnätverk där erfarenheter delas med andra storstäder, bland annat Stockholm och Malmö.

KÄLLA: GÖTEBORGS STAD

Riktar sig till flickor och unga kvinnor i åldern 16–30 år som befinner sig i eller riskerar att dras in i gängkriminella miljöer och som behöver stöd för att komma vidare till studier eller arbete.

Projektperiod: mars 2026 – februari 2029

Projektägare: Göteborgs Stad, socialförvaltningen Nordost

Samverkansparter: Mottagning sexuella övergrepp Pilen (MSÖ Pilen), Västra Götalandsregionen, socialförvaltningen Sydväst och Polismyndigheten.

Projektet har bidragit till ökad kunskap och utvecklade arbetssätt, men fortsatt arbete krävs.

När stödet utgår från personen, inte från fasta rutiner, sker en viktig förändring. Vardagen blir mer levande. Mer fylld av val som verkligen betyder något.

På Ersta diakonis LSS-boenden jobbar vi med Active Support, ett forskningsbaserat arbetssätt som stärker delaktighet, självständighet och livskvalitet. Det handlar om att ge rätt stöd i rätt stund, så att den boende får större möjlighet att påverka sin vardag.

Ett rikare liv börjar ofta med något enkelt (som att få måla sin egen sovrumsvägg).

Placeringarna på skyddat boende minskar, men våld i nära relation minskar inte. Foto: Getty Images

Skyddat boende räddar liv!

Samhället misslyckas med skyddet

Barn tar skada av våld och det är ett brott i sig att låta barn bevittna våld. Ändå har samhället svårt att skydda kvinnor och barn från våld i nära relationer. Antalet placeringar i skyddat boende minskar, något som kan kopplas till konsekvenser av den nya lagen om placering av barn i skyddat boende.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH JENNY FORS

Vad räknas som våld? Det är ganska grundläggande att definiera våld, för att kunna prata om våld och beskriva våldet. Framför allt det våld som pågår bakom stängda dörrar i nära relationer. Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt, latent, försummelse, våld mot djur och eftervåld.

Det är sällan som våldet bara upphör, till exempel vid en separation. Tvärt om så vet vi att det då finns en ökad risk för dödligt våld. 19 av 31 kvinnor som dödades eller utsattes för mordförsök 20242025 av en manlig partner gjorde det i samband med separation. Detta Enligt Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar.

– Man talar mer om eftervåld idag. I Norge heter det fortsättningsvåld, för våldet fortsätter. Det tycker jag är ett bättre ord, säger Emelie Segerdahl, sakkunnig på Unizon, riksförbundet som samlar över 140 tjej- och kvinnojourer i Sverige.

Hon var en av talarna på Dagen för Skyddat Boende som SSIL – För vård

och omsorg arrangerade i Örebro den 5 mars. Hon berättar att hon började på Unizon två veckor innan lagen om placering av barn i skyddat boende trädde i kraft den 1 april 2024. Samtidigt blev också skyddat boende tillståndspliktigt.

Under 2024 hade Unizons jourer nära 200 000 stödkontakter.

– Vi märker att stödkontakterna ökar, men placeringarna på skyddat boende minskar. Det är väldigt beklagligt att se.

ENLIGT SOCIALSTYRELSENS SKADE- och dödsfallsutredningar 2024-2025 identifierades 57 vuxna brottsoffer (40 kvinnor och 17 män), där våldsutsattheten var känd i 37 av 57 fall. Våldet var ofta upprepat och eskalerande, risk fanns och var känd.

– Få våldsutsatta fick ta del av det skydd som samhället kan erbjuda. Syftet med tillståndsplikten och lagen om placering av barn i skyddat boende var att stärka kvaliteten och ge bättre skydd för barnen. Men den nya lagen är svårtolkad och inte väl implementerad. Det har gjort att barns rätt till stöd är ett lotteri,

säger Emelie Segerdahl.

Socialstyrelsens analys visar att placeringar av barn i skyddat boende har minskat med 34 procent mellan 20192023, från 6 200 till 4 100 barn. Konsekvenser av den nya lagen är en av förklaringarna, liksom minskad tillit för socialtjänsten och färre idéburna aktörer som stått för lågtröskelstöd.

EMELIE SEGERDAL BERÄTTAR att i våra grannländer så är det inte socialtjänsten som fattar beslut om placering i skyddat boende. Där är det den skyddssökande som kontaktar det skyddade boendet och där får ett ok att skrivas in. Sedan informerar verksamheten socialtjänsten som inleder utredning. Det blir en lättare väg in utan att man behöver vänta på beslutet. – Om vi tittar på antal inkomna mål i förvaltningsrätten för lagen om placering av barn i skyddat boende så var det 229 under 2025 som beviljades omedelbar insats, bara 15 som fick hemlighållande av vistelseort och 26 som beviljades umgängesbegränsning. Barn ska

inte behöva träffa våldsutövaren. Och de ska absolut inte bli kvar i hemmet. Vi ser till exempel hur man kan bedöma pappan som en jättebra pappa till sina söner, trots att han utsätter sin fru och sina döttrar för hedersvåld. Det är helt fruktansvärt. Sönerna har ju varit hans förlängda arm och tvingats kontrollera sina systrar. Har vårdnadshavaren ett skyddsbehov så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant skyddsbehov.

HON GER OCKSÅ ett annat exempel där en tonåring säger att denne är livrädd för sin pappa, syskonet som är betydligt yngre säger ingenting och så finns även ett spädbarn i syskonskaran. Det slutade med att det yngre barnet blev kvar hos våldsutövaren, trots att det barnet självklart också var lika rädd.

Att barn tvingas till umgänge och att syskon behandlas olika utifrån skyddsbehov trots att de lever i samma familjekonstellation är två av flera oroande trender som Unizon särskilt vill lyfta.

»Man kan inte vara en bra förälder och samtidigt utöva våld«

Även att våldsutövande inte ses som en brist i föräldrarollen. Istället blir det ofta den våldsutsatta som ska utredas och granskas.

– Barn tar skada av våld, de har sett våldet eller märkt av det och de blir otrygga. En pappa som utsätter mamman för våld brister i att tillgodose barnets grundläggande behov av trygghet. Ofta är det en part som är utsatt och en som utövar våldet. Man kan inte vara en bra förälder och samtidigt utöva våld, säger Emelie Segerdahl.

SANNA KNUTSSON, ADVOKAT på Advokatbyrån Rebecca Lagh, håller med. Hon uppmanar socialtjänsten att skriva ännu mer utförligt om våldet och hur barnet har påverkats av det.

– Vi måste våga ta i våldet och benämna våld som våld. Ofta skrivs våldet om

Emelie Segerdahl

och förminskas. Jag använder ert arbete för att kunna skydda våldsutsatta barn. Jag hämtar underlag från socialtjänstens journalanteckningar och utredningar, intyg från skyddat boende och Polisen bland annat. För att skydda barn från umgänge med sin förövare så använder jag mig av tidigare orosanmälningar, BBIC­utredningar, utdrag ur socialregistret och barnsamtal hos socialtjänsten och Familjerätten. Ni kan tänka på att inte låta någon av föräldrarna sitta med vid barnsamtalet, för i domstolen så räknas det underlaget ofta som bränt när en förälder kan misstänkas ha påverkat hur barnet svarar. Så be föräldern att sitta utanför, säger Sanna Knutsson.

OFTA FÖRVÄNTAS BARN att under ett enda samtal med en total främling berätta om våld och kränkningar som barnet kanske

Två år av tillståndsplikt för skyddat boende och antalet placeringar rasar.

inte själv kan sätta ord på. Men det finns många goda exempel där man tar sig tid, lyckas knyta an och skapa förtroende, analyserar vad barnet faktiskt menar och beskriver barnets kroppsspråk för att tydliggöra hur barnet känner.

SANNA VISAR ETT exempel på barnsamtal där utredaren frågar hur det känns för barnet att komma hit i dag. Barnet pekar på ett nalle-kort och säger att nallen är rädd, pekar på ett till kort och säger ledsen. Utredaren frågar vad det är som gör att barnet är rädd och barnet säger att hon är rädd för fadern. Utredaren frågar hur det är att inte träffa fadern. Barnet pekar på ett nallekort och säger glad. När utredaren frågar hur det skulle vara att träffa fadern visar barnet med tydligt kroppsspråk på nallekort och säger att nallen är arg, ledsen och rädd.

Barnet visar på eget initiativ att pappa är den arga nallen och mamma är den rädda nallen och att hon också är den rädda nallen. Barnet reagerar fysiskt väldigt starkt och Sanna ger exempel på vad barnet gör när utredaren pratar om att träffa eller prata med fadern. Barnet säger att fadern är elak och att hon aldrig vill träffa honom. Utredaren frågar om det finns något som fadern kan göra för att bli snäll, men barnet svarar att fadern inte kan bli snäll. Barnet går runt i rummet och har svårt att sitta still.

»Ni kan tänka på att inte låta någon av föräldrarna sitta med vid barnsamtalet«

Sanna Knutsson

– Det kan vara mycket i barnets beteende som talar för upplevt våld i hemmet med troliga traumasymptom. I en riskbedömning är det bra att hänvisa till rapporter och annan tillförlitlig forskning som pekar på detta och vilken risk det skulle innebära att utsättas för fortsätt våld vid umgänge. Det blir så påtagligt för rättens ledamöter, som ska bedöma målet, i det här fallet där man beskriver hur fadern utsätter modern för våld och då samtidigt utövar psykiskt misshandel mot barnet. ”Att i samma stund som fadern utövar våld gentemot modern upphör han med att vara den förälder som barnet behöver då våldet har en stark negativ inverkan på föräldraskapet.”

SEDAN DEN 1 januari 2025 ska domstolen vid bedömning av vad som är bäst för barnet särskilt fästas vikt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller på annat sätt far illa. Skillnaden i revideringen är att riskerna för barnet inte längre ska vägas mot rätten till en god och nära kontakt, utan risken är överordnad.

Det har också blivit tydligare att fy -

Dagen för Skyddat Boende

siskt våld inte nödvändigtvis är allvarligare för barnet att utsättas för än psykiskt våld och att umgänge med en förälder inte får riskera att medföra rädsla, otrygghet eller psykisk ohälsa. för barnet. Det har tydliggjorts kring umgänge när barnet lever med skyddade personuppgifter och/eller på skyddat boende. Så en del framsteg har gjorts inom barnrätten men det finns fortsatt en hel del att göra för att stärka barns rättigheter.

– TYVÄRR SER vi fall där det fortfarande tas mer hänsyn till den våldsutövande föräldern än till barnet trots ny lagstiftning. I en hel del fall brister domstolen och familjerätten fortsatt i ordentliga riskbedömningar och det råder hos socialtjänst och familjerätten fortsatt okunskap kring bevittnandebegreppet i barnfridsbrott. För att domstolen ska fästa vikt vid risken för våld behöver socialtjänst och familjerätt ta in kunskap som ni gör och utreda konsekvensen för barn som lever med våld. Att ta ställning för barnet är det viktigaste ni kan göra, avslutar Sanna Knutsson. ○

SSIL Utbildningsdag på samma tema återkommer den 21 oktober i Göteborg och 3 december i Stockholm med föreläsarna Sanna Knutsson, Emelie Segerdahl och Issis Melin. Läs mer och anmäl dig på ssil.se

Emelie Segerdahl och Sanna Knutsson på Dagen för Skyddat Boende.

Hedersvåld får aldrig accepteras

Riskbedömning är avgörande

Vid hedersrelaterat våld och förtryck förtryck är barn ofta utsatt av de personer som står dem allra närmast. En person som lever i en hederskontext riskerar ofta allt genom att prata med myndigheter. Därför är det professionella bemötandet extra viktigt.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH JENNY FORS

Enligt Issis Melin, beteendevetare och sakkunnig på Hedersuppdrag, ser det väldigt olika ut hur man bemöter och handlägger hedersrelaterat våld och förtryck (HRV).

– Man behöver vara extra uppmärksam. Vad är kultur och vad är förtryck? Det är viktigt att inte blunda för beteenden som vi inte skulle tolerera hos andra, säger Issis Melin, som föreläste på Dagen för Skyddat Boende som SSIL arrangerar. HRV bygger på kyskhetsnormer. Rykten och stark social kontroll gör att unga kvinnor övervakas och begränsas för att bevara familjens heder.

Issis Melin, Hedersuppdrag

Foto: Jenny Fors

– Många söker inte hjälp för att de inte vill gå bakom ryggen på

sin egen familj. I den här kontexten är också familjen det enda man har, ingenting är starkare och man är inte van att klara sig på egen hand.

VÅLDET KAN UTFÖRAS av flera familjemedlemmar, inklusive kvinnor och barn. Ofta är släkten inblandad, som fortsätter att ha kontroll trots att de kanske inte ens bor i Sverige.

– När jag jobbade på socialtjänsten mötte jag en kvinna med två tonårsdöttrar och en yngre son som hade blivit utsatt för våld av sin man. Det var ett arrangerat äktenskap, men de hade fattat tycke för varann. Hon kände sig dock styrd och begränsad. Maken tyckte att hennes roll i hemmet skulle vara på ett visst sätt och att döttrarna skulle uppföra sig på ett visst sätt. Han tyckte att barnen hade blivit försvenskade och ville ta med sig dem till ursprungslandet. Han tyckte också att det var dags för den äldsta dottern som gick i gymnasiet att giftas bort. Kvinnan ville skiljas, men det gick mannen inte med på.

– Eftersom det fanns risk för barnens

hälsa och utveckling samt risk för barnäktenskap ansökte vi om utvidgat reseförbud. Vi placerade familjen i skyddat boende och hjälpte mamman att ansöka om ensam vårdnad. Det slutade med att pappan lämnade landet själv och döttrarna kunde gå ut gymnasiet. Sonen som gick i årkurs 5 tyckte att det var skönt att slippa ha ansvaret för sin mamma och syskon. För det är så det kan bli, att pojkarna både blir offer och förövare.

Issis Melin berättar att det är mycket skuld och skam hos de utsatta. Skammen lever hela familjen med, för allt som kan vara skamfyllt ska gömmas. Det som inte syns finns inte.

– Det finns inget som heter hbtqi+,

HRV handlar om att begränsa och styra flickor och kvinnor för att upprätthålla hedersnormer. Foto: Getty Images

det finns bara man och kvinna som ska ingå äktenskap. Även olika former av funktionsnedsättning är skamfyllt och olika former av psykisk ohälsa eller sjukdom. Det är viktigt att veta, eftersom man snabbt kan behöva tänka på skydd. Äktenskapstvång är vanligare för dessa individer.

DET ÄR VIKTIGT att våga agera och inte förminska HRV.

– Det kan vara svårt när man inte riktigt förstår mekanismerna bakom. Men den här typen av tvång är ren människohandel. Vi måste följa svensk lag och den säger att alla människor har rätt att bestämma över sitt eget liv. Det måste

gå före kulturella förklaringar och medling. I en hederskontext kan medling eller familjebehandling eskalera hotbilden drastiskt.

ISSIS BERÄTTAR OM en familj där ungdomen fick mod att berätta för familjen om sin homosexualitet. Han blev förvånad när detta möttes av stor förståelse: ”Det är klart att du ska få älska vem du vill”. Men kort därefter ville familjen att de skulle besöka farmor i hemlandet. Ungdomen lades där in på en psykiatrisk klinik för att ”botas”. Det tog ett år att få hem honom till Sverige.

– När ett barn berättar för oss om hedersvåld så måste vi lyssna och ta bar­

nets parti. Det funkar inte att be barnet gå hem till föräldrarna och säga att de inte får göra så här. Hon beskriver ett rättsfall rörande en ung kvinna, Sara, i 20­årsåldern som jobbar på en snabbmatsrestaurang och har börjat bygga ett självständigt liv. Hon lever dock i en familj där hedersnormer är starkt närvarande. Vardagen präglas av kontroll, begränsningar och förväntningar att följa familjens vilja.

EN KVÄLL BLIR Sara upptäckt av en släkting när hon sitter i en bil med en ung man. Det uppstår misstankar om att hon har en relation, vilket anses vanhedrande i familjens traditioner och normer.

Lagen mot äktenskapstvång kom 2014 och förbjuder att pressa någon annan att gifta sig. Den 2 juli 2026 kommer också utvidgat äktenskapstvång med utvidgat straffansvar och äktenskapsresebrott. Foto: Getty Images

Händelsen leder till starka reaktioner från släkten, och samtal inleds om att Sara måste giftas bort för att återställa familjens heder. Kort därefter tas hennes mobiltelefon, ID-handlingar och bankkort ifrån henne. Hon får inte längre gå till sitt arbete.

EN RESA TILL hemlandet planeras, och Sara får veta att hon ska gifta sig där, mot sin vilja. Sara lyckas i hemlighet kontakta socialtjänsten och polisen. Hon berättar att hon är rädd för att bli bortgift och att hon inte har kontroll över sin egen situation. Hon uttrycker oro för att hennes far ska skadas om hon inte följer familjens vilja.

Föräldrarna förnekar att något tvång förekommit. De menar att resan var planerad för att besöka sjuka släktingar och att Sara själv varit delaktig i diskussioner om giftermål. De säger att hon haft sista ordet i frågan, men samtidigt framkommer att beslut om giftermål tagits utan hennes medgivande och att hon förväntats lyda.

»I en hederskontext kan medling eller familjebehandling eskalera hotbilden drastiskt«

– Det finns vissa fall där familjebehandling har lyckats, dock är forskningen i det området mycket begränsat, men ofta döljs hedersnormer av familjen. Utåt kan de verka hur trevliga och tilllåtande som helst. Risken är stor att familjen försöker påverka ert arbete och barnet. Det krävs att vi som yrkesverksamma förstår att vår handläggning kan vara skillnaden mellan liv och död, säger Issis Melin.

BEMÖTANDET MÅSTE PRÄGLAS av lugn, diskretion och en garanti om säkerhet så långt det går. Om förtroendet saknas tystnar den utsatta.

– Forskning visar att ett icke-dömande och empatiskt bemötande där du skapar trygghet ger förutsättningar att ta emot skyddet. Våldet upphör inte för att hon tackar nej till skydd. Boka ett nytt möte och våga ställ de

svåra frågorna. Vad tror du kommer att hända nu, vad är du rädd för ska hända? Bekräfta rätten att söka hjälp. Jag brukar fråga: ”Om du skulle säga till mig om tre veckor att det du har berättat inte har hänt, vad vill du att jag ska säga då?” ○

Riskbedömningen

Q En rad skyddsfaktorer väger inte alltid upp ett fåtal riskfaktorer.

Q Att inte veta kan innebära en risk.

Q Att inte vara rädd är inte fakta och utesluter inte fara.

Q Riskbedömning är färskvara. Så fort omständigheter förändras – gör en ny riskbedömning

Q PATRIARK är ett riskbedömningsverktyg anpassad för hedersvåld.

Stora risker med lång handläggningstid

Stiftelsen Insats Skyddat

Boende passade på att hålla sin åttonde nätverksträff i Örebro den 4 mars när alla var samlade inför Dagen för Skyddat Boende. Tidningen Omtanke bjöds in att delta.

TEXT OCH FOTO JENNY FORS

Det var 18 verksamheter inom skyddat boende på plats under nätverksträffen med Stiftelsen ISB, Insats Skyddat Boende. Målet för stiftelsen är att stärka livsvillkoren för våldsutsatta personer och utveckla kvalitet och kompetens inom skyddat boende.

UNDER DAGEN HÖLLS en omvärldsspaning och inventering över verksamheter som tilldelats IVO-tillstånd. Sedan diskuterades vilka utmaningar som verksamheterna har och vilka områden som deltagarna önskar att Stiftelsen ISB jobbar vidare med.

– Det har varit en bra dag med mycket diskussioner och kloka inspel. Det är mycket driv och positiva tongångar, men det är såklart väldigt frustrerande för en del verksamheter att IVOs handläggning har tagit så lång tid, säger Sol Lindhöjd.

Tillståndshandläggningen har nu passerat 23 månader och fortfarande är det många som inte har fått besked. MKFB var bland de första att få tillstånd.

– Det tog 11 månader för oss. Nu har vi redan hunnit få tillsyn, samtidigt som flera av verksamheterna här på nätverksträffen fortfarande väntar på besked, säger Piritta på MKFB.

– Det är otroligt anmärkningsvärt att IVO har tagit så lång tid på sig. Vi fick ta del av statistik från den 20 februari och då var det 73 som hade fått beviljat, 49 hade fått avslag och av dessa hade 33 överklagat. Det här innebär en enorm påfrestning för verksamheterna och drabbar i slutändan de skyddssökande. Att skyddade boenden inte kan bedriva sin verksamhet är inte bara jobbigt, det är farligt, säger Maria Fischer.

DEN NYA REGLERINGEN med tillståndsplikt trädde i kraft den 1 april 2024. Ett år senare hade bara åtta verksamheter fått beviljat tillstånd och branschen befann sig som i ett vacuum. Nu ser dock diskussionen annorlunda ut när många har fått avslag och begär omprövning.

– Men fortfarande saknas praxis och många är inte trygga med att utmana IVOs bedömning. Vi skulle önska en dialog med IVO för att peka på de problem

som verksamheterna upplever, säger Maria.

Det som deltagarna på nätverksträffen var nöjda med när det gäller IVO var trevligt bemötande och att vid ändring gick det snabbare med handläggningen. På minussidan hamnar avsaknad av kommunikation och dialog. Även möjlighet att få vägledning, godtycklighet i bedömningar, otydliga kommuniceringar och synen på säkerhet.

– MAN HAR fått gissa sig fram. Till exempel gällande kvadratmeter, det är svårt att veta vilka riktlinjer de följer. Det verkar inte vara Boverkets. Många har fått svar om komplettering, nästa steg är kommunicering som IVO skickar ut om de fortfarande inte är nöjda. Där upplever många en otydlighet, till exempel ”Ni har ansökt om 65 platser”. Många hade föredragit om IVO hade varit tydligare i sina formuleringar med vad de menar. Dessutom hade det varit bra om de kunde säga vad som gäller specifikt för platsantalet, vilket de anser är det högsta antalet platser som en föreståndare kan ansvara för. Det har varit en gissningslek för många och det hade vi kunnat undvika om IVO varit tydligare från början om hur deras riktlinjer ser ut och vad de bygger dem på, avslutar Sol. ○

Stiftelsen ISBs styrelse: Fredrik, Maria, Sol, Piritta och Andreas.

PÅ GÅNG

Lerum bland de bästa i landet på suicidprevention

Lerums kommun har fått toppbetyg för sitt suicidpreventiva arbete 2025. Det är bara Vetlanda kommun, Karlsborgs kommun och Kungälvs kommunsom har fått bättre betyg i Suicide Zeros kommunbarometer. Den fina placeringen på fjärde bästa i landet är ett resultat av lokala handlingsplaner, regional samverkan och riktade insatser för att bryta isolering.

– Arbetet med att förebygga suicid har varit en tydlig prioritering under hela mandatperioden. Att Lerum nu placerar sig bland toppkommunerna visar att ett långsiktigt och samlat arbete kan göra skillnad, men också att ansvaret att fortsätta utveckla arbetet är stort, säger Viktor Lundblad (M), kommunstyrelsens ordförande.

Kommunen har en lokal handlingsplan för suicidprevention och samverkar regionalt för att stärka vårdkedjan för riskgrupper. Under 2025 genomfördes flera riktade insatser för att motverka ofrivillig ensamhet bland barn, unga och äldre. Insatserna fokuserade på att, utifrån målgruppernas behov, sänka trösklarna till deltagande i positiva sociala sammanhang.

Barn och unga som riskerar social exkludering erbjuds även i år individuellt stöd genom lotsning till en meningsfull fritid. Under 2025 erbjöds äldre invånare transport till och från kommunens mötesplatser för seniorer. Även denna insats syftade till att sänka trösklarna för deltagande och öka tillgången till en meningsfull fritid.

Fler barn misstänks ha förts ut ur landet

Den senaste mätningen från socialtjänsten i Göteborg visar att antalet barn som förts ut ur landet på grund av misstänkt hedersproblematik mer än tredubblats. Den senaste mätningen som gäller perioden 2024-10-01–2025-09-21 har visat på det högsta antalet hittills med 38 bortförda barn. Det kan jämföras med mätperioden året innan då antalet låg på 12 barn.

Satsar 20 miljoner för stärkt kvinnofrid

I vårändringsbudgeten för 2026 avser regeringen att satsa 20 miljoner kronor och öronmärka ytterligare medel för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Pengarna föreslås bland annat gå till en nationell kampanj mot dödligt våld av kvinnor, att förbättra stödet till våldsutsatta och till att förebygga sexuellt våld. Den nationella kampanjen kan exempelvis omfatta information om hur våld kan förebyggas och upptäckas och var våldsutsatta kan få stöd och skydd.

– Regeringen intensifierar arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Vi förstärker nu skyddet för utsatta och det förebyggande arbetet. Samtidigt ser vi till att fler i samhället får ökad kännedom om problematiken. Om vi gemensamt agerar mot mäns våld mot kvinnor kan vi skapa samhällsförändring på riktigt, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.

Antal miljoner till att förebygga sexuellt våld 2026

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.

Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Vår vårdkedja

1. Motivation/Kartläggning

Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.

2. Primärbehandling

I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.

3. Fördjupad behandling

Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.

4. Utslussning

För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.

5. Referensboende

Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.

6. Eftervård

Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.

Nytt AI-verktyg ska ge snabbare beslut

Edith Care är ett nystartat företag som har byggt ett AI-verktyg till socialtjänsten och psykiatrin. Det ska kunna hjälpa till att skriva utredningar på ett snabbt och säkert sätt för att frigöra mer tid till mänskliga möten. De första användarna vittnar om 50 procents tidsbesparing.

TEXT JENNY FORS

FOTO PRIVAT

Vardagen för en socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten handlar mycket om administration och många känner stress över att tiden inte riktigt räcker till. Det var något som Gustav Alé Svensson och hans kompisar hade märkt.

– Vi har familj och vänner inom socialtjänsten där det finns ett enormt engagemang men också mycket stress. De system som finns samarbetar inte alltid med varandra och de hjälpmedel som finns når inte hela vägen fram. De ville vi ändra

på med hjälp av skräddarsydd AI-teknik och användarvänlighet, säger han.

DE ÄR TRE unga killar bakom företaget Edith Care. Joel är psykolog på en BUP-klinik, Fredrik är programmerare och Gustav har erfarenhet från offentlig sektor.

– Vi vill att fler ska få hjälp snabbare och vi vet att det är mycket känsliga data, så det behöver vara säkert. Verktyget är därför byggd för offentlig sektor från grunden.

Många kanske har provat AI för transkribering och sammanfattning av

Med AI-verktyget Edith Care kan du få hjälp att upprätta en utredning.

Verktyget samlar inspelade samtal och underlag och skriver utkast till utredning utifrån detta.

samtal. Det är bra och kan spara tid. – Men den stora flaskhalsen som tar tid är hela arbetsprocessen med att göra en utredning. Då kanske man behöver sammanfatta flera inspelade samtal med andra dokument och underlag för att utifrån det skriva en bedömning.

EDITH CARE ÄR ett sådant skrivverktyg. Det samlar allt underlag med hjälp av en AIagent på ett säkert sätt. Till och med kan AI-agenten bidra till att ärendena hanteras ännu mer rättssäkert.

– En av våra pilotkunder är en liten psykiatrisk klinik som arbetar med bland annat adhd-utredningar. Där kunde AI-verktyget upptäcka underliggande epilepsi i symptomen på en flicka, något som inte psykologen hade tänkt på.

Det är också så att alla kommer in med en viss bias som påverkar deras bedömning. Ett AI-verktyg är mer objektivt och utgår från rena fakta. Sedan är det människan som fattar besluten, det ska inte AI göra.

VERKTYGET TAR ALLTSÅ fram underlaget för beslut, som en assistent du kan samtala med. Gustav visar hur Edith jobbar. Det är som en mall att skriva utredningen i. Man lägger till dokumenten som är relevanta och alla inspelade samtal. Så laddas dessa upp tillsammans med en kommentar. Edith gör transkriberingar av alla samtal. Är det flera som deltar i samtalen så framgår det tydligt vem som har sagt vad. Sedan är det dags för en sammanställning. Då ber man AI-agenten att göra ett första utkast av en utredning baserat på alla dokument och underlag. – Det är väldigt mycket data att pussla ihop och Edith kan göra detta väldigt snabbt. Men fortfarande är

»Det är väldigt mycket data att pussla ihop och Edith kan göra detta väldigt snabbt«

det du som behåller all kontroll. Under utvecklingen av Edith blev det många testvändor och justeringar. Just nu finns 30 användare i ett par kommuner, och nästa steg är att starta riktiga piloter i skarpt läge.

– Vi jobbar nära verksamheterna för att integrera och skräddarsy verktyget med de system som används och önskemålen som finns. Man kan börja med några få användare och bygga på när allt fungerar optimalt.

FÖRETAGET HAR BARA varit i gång ett halvår och har nyligen beviljats innovationspengar från Almi som ges till lovande start up-bolag. Just nu håller man på med ett par certifieringar som visar att företaget följer alla dataskyddslagar.

– Det känns fint att vara igång och att kunna göra nytta. Nu står vi redo för de som vill ta första steget i sin AI-resa, avslutar Gustav Alé Svensson. ○

Gustav Alé Svensson.

FOTO: PRIVAT

Socialtjänsten har svårt att upptäcka hedersrelaterat våld när personen samtidigt är beroende av familjen för stöd i vardagen. Foto: Getty Images

Hedersrelaterat våld en utmaning för socialtjänsten

När personer är beroende av familjen för stöd är det svårare att upptäcka hedersrelaterat våld. Det visar en ny studie från MFD, Myndigheten för delaktighet, som lyfter fram hur personer med funktionsnedsättning utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck – och hur samhällets stöd ofta brister.

Genom fem delstudier, baserade på intervjuer med både yrkesverksamma och personer med egen erfarenhet av våldsutsatthet, visar studien på stora utmaningar inom socialtjänsten och andra stöd- och skyddsverksamheter.

DE INTERVJUADE BESKRIVER en rad olika former av våld och kontroll. För vissa handlar det om hot och grovt fysiskt våld. För andra tar våldet sig uttryck i psykiskt våld, försummelse, stark social kontroll och krav kopplade till sexualitet och religion.

Socialtjänsten har svårt att upptäcka

hedersrelaterat våld när personen samtidigt är beroende av familjen för stöd i vardagen. Gränsen mellan omsorg och kontroll blir otydlig.

– SOCIALTJÄNST BESKRIVER hedersärenden med personer med funktionsnedsättning som komplexa och tidskrävande. Många handläggare upplever kombinationen funktionshinder och hedersförtryck svår att hantera. Det leder till osäkra bedömningar och fördröjda insatser, säger Emmanuel Galaup, utredare på MFD – Myndigheten för delaktighet. Yrkesverksamma som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck har ofta begränsad kunskap om funktions-

Fakta om studien

nedsättningar. Samtidigt saknar personal inom LSS ofta kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Det gör att personer som behöver skydd och stöd inte alltid får rätt insatser.

– TYDLIGA RIKTLINJER för intern samverkan och gemensamma utbildningar kan stärka arbetet. Arbetet att motverka våld generellt och hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet kräver noggrann koordinering från olika samhällsinstanser för att minska risken att en utsatt persons behov av stöd och skydd faller mellan stolarna, säger Emmanuel Galaup.

KÄLLA: MYNDIGHETEN FÖR DELAKTIGHET

Studien belyser hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funktionsnedsättning. Den visar hur yrkesverksamma hanterar utsatthet och hur de som drabbas beskriver sin situation. Rapporten består av fem delstudier. De bygger på intervjuer med både yrkesverksamma och personer med egen erfarenhet.

Läs mer och ladda ned studien på mfd.se.

Är vetenskap inget värd?

Regeringen har bestämt sig. En 13-åring som begår ett mord kan från och med i sommar räkna med ett fängelsestraff på 1-3 år. För en 14-åring blir riktmärket 3-4 år.

Nu har lagrådet sagt sitt i skarpa ordalag. Det är ett tydligt svar. Enligt lagrådet kommer inte sänkning av straffbarhetsålder att vända utvecklingen. De menar att förslaget inte uppfyller grundlagens beredningskrav, att det inte är förenligt med regeringsformen samt det bryter mot barnkonventionen.

VI HAR EN regering som bara blir mer verklighetsfrånvänd och vetenskapsfrånvänd. Regeringen bryter inte bara mot mänskliga rättigheter utan även mot barnkonventionen.

Med den ena handen värnar man om barns rätt och tidiga insatser och med andra handen tar man i och sätter 13-åringar i fängelse. Hur går det ihop?

Vilka barn kommer rekryteras när 13-åringar sitter i fängelse? Hur långt ner i åldrarna är regeringen beredda att utkräva ansvar av ett barn för sina handlingar, tio år eller ännu lägre, vad sägs om åtta år?

Regeringen får inte glömma att det här är barn som kanske inte ens har lämnat mellanstadiet. De blir indragna i den här tunga kriminaliteten, ofta under hot och utpressning blir de tvungna att genomföra det här i någon förhoppning om att få en ersättning i bästa fall – alternativet är att någon förälder slipper dö.

Eller så provar regeringen med lite vetenskapsgrundad lagstiftning – vetenskap och forskning finns det gott om.

Regeringen har inte ens bemödat sig och utrett konsekvenserna av att sänka straffbarhetsåldern till 13 år eller av att barn placeras i fängelse.

Att sänka straffbarhetsåldern går i strid med barns rättigheter och FN:s barnrättskommitté har rekommenderat att Sverige inte sänker straffbarhetsåldern. Forskning och beprövad erfaren-

het visar att förslaget ökar risken för att fler barn återfaller i brott och att nya barn rekryteras till kriminella nätverk, alltså motsatsen till syftet med för slaget. Ett barn kan mörda någon rent fysiskt, men har inte för måga att förstå konsekvenserna. Jag vet inte hur många gånger detta ska sägas. Men nu gör jag det igen.

SVERIGE HAR DE senaste åren lagt miljarder på rättspolitiken och mängder med straffskärpningar. Kriminalvården kommer bli rekorddyr och trots det fortfarande eftersatt med platsbrist överallt trots stora satsningar. Vi har även lagt miljarder på att rusta Polisen. Vapenbrotten har visserligen sjunkit, men ingen förstår fortfarande varför det skjuts.

Jag är förvisso en enkel man och gillar inte att krångla till det. Men sambandet mellan rättspolitiken och socialpolitiken är en förutsättning för att få stopp på gängkriminalitet och skjutningar.

Det behövs en gigantisk satsning på socialtjänsten och det preventiva arbetet. Det nya socialtjänstlagen blir bara en papperstiger om inte rejäla ekonomiska tillskott tillsätts. Men regeringen har gjort precis tvärt om. De har skurit ner statligt stöd till kommunerna vilket drabbar socialtjänstens förmåga.

Större satsningar på skolan. Fyrdubbla antalet vuxna/lärare. Skolan är den viktigaste platsen för våra barn och unga. Förutom undervisningen är det en högborg för preventivt artbete mot droger och kriminalitet. Regionerna behöver mer pengar till satsningar för att minska psykisk ohälsa bland barn och unga. Alla dessa ting är framgångsrikt preventivt arbete för att hindra att barn blir mördare.

Christer Gustafsson Renlid

Verksamhetschef, Korpberget

»Det

behövs en gigantisk satsning på socialtjänsten och det preventiva arbetet«

GÄSTKRÖNIKAN

Stoppa tidsbegränsade beslut om LSS-bostad

Anders Lago

Riksförbundet FUB:s ordförande

»Personer som haft insatser i tio år får plötsligt nej utan att något förändrats«

Riksrevisionen har granskat statens regelgivning, stöd och tillsyn över LSS. Kritiken är hård på flera områden. Riksrevisionen konstaterar bland annat att ”statens arbete inte varit effektivt”. Att delar av LSS behöver förtydligas för att skapa en mer enhetlig tillämpning som i större utsträckning tillgodoser enskildas behov av stöd.

VI KALLAR DET LSS-lotteriet. Om du får stöd beror inte på ditt behov – utan på vilken kommun du bor i och hur lokala tjänstemän tolkar lagen. Den bilden bekräftar nu Riksrevisionen. Personer som haft insatser i tio år får plötsligt nej utan att något förändrats. Det är oacceptabelt och inte rättssäkert för individen.

Kommunernas handläggning har allvarliga brister, visar Riksrevisionens granskning. Socialstyrelsen behöver förbättra sina kunskapsstöd när det gäller kommunernas myndighetsutövning. Riksrevisionen efterlyser också mer statlig tillsyn, som kan bidra till att synliggöra brister i kommunernas myndighetsutövning och öka kunskapen om LSS. Man pekar på att IVO:s tillsyn är begränsad och dessutom har minskat under senare år.

INGEN ANSÖKER OM en LSS-bostad utan att behöva den. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, Downs syndrom eller autism nekas stöd som för några år sedan var självklart. I till exempel Göteborgs kommun avslås 35 procent av ansökningarna om LSS-bostad.

Politikerna har låtit det här hända. Nu måste de rätta till det.

LSS slår fast att insatserna ska vara varaktiga och ha kontinuitet, och tidsbegränsade beslut hör endast hemma där behoven faktiskt är tillfälliga. När kommuner tidsbegränsar beslut om bostad eller andra LSS-insatser skapas en ständig oro för att förlora sin bostad, sitt stöd och sitt sammanhang.

FORSKNING OCH UPPFÖLJNINGAR visar dessutom att allt fler kommunala riktlinjer för LSS begränsar individuella rättigheter, bland annat genom generella tidsbegränsningar av beslut om daglig verksamhet och bostad med särskild service. Detta strider mot LSS, som stadgar individuella bedömningar och varaktiga insatser vid livslånga behov.

När beslut tidsbegränsas av slentrian – utan tydlig indikation om förändrade behov – riskerar personer med omfattande och livslånga funktionsnedsättningar att hamna i återkommande omprövningar, överklaganden och rättsprocesser. Det tar tid och kraft både från individen och anhöriga, och leder ofta till sämre trygghet utan att ge bättre träffsäkerhet i stödet.

KOMMUNERNA VERKAR ANVÄNDA tidsbegränsade beslut för att senare kunna hänvisa personen till en annan bostad med mindre stöd. Det kan också vara ett sätt att slippa bygga nya LSS-bostäder.

FUB kräver fem konkreta åtgärder av politikerna: tvingande föreskrifter ersätter allmänna råd, förbud mot tidsbegränsade beslut om LSS-bostad, förbud mot tvångsförflyttningar, en LSS-inspektion med sanktionsrätt samt säkerställd rätt till offentlig rättshjälp i LSS-mål.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Ett utstakat öde?

Om trauman, gener och livsberättelser som håller människor fångna I sin nya bok Ett utstakat öde? väver psykiatern och forskaren Markus Heilig samman personliga erfarenheter, patientberättelser och de senaste rönen från neurovetenskap och genetik till en skildring av hur människors tillvaro formas. Med utgångspunkt i sin fars överlevnad från koncentrationslägret ställer han frågan: Är våra liv ett resultat av arv, erfarenheter eller slumpen – och hur påverkas livet av berättelserna vi skapar för att förstå det? Boken rör sig från antikens myter till dagens psykologi, hjärnforskning och genetiska framsteg, från akutmottagningens nattpass till de stora existentiella frågorna.

Författare: Markus Heilig Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Vinn!

Vinn!

Den här boken kan du vinna!

Lyckade ärenden i socialtjänsten

Socionomer berättar

I boken berättar socionomer om möten och insatser där professionell kunskap, lyhördhet och medmänsklighet förändrat liv. De berättar om familjer som kommer ur våldscirklar, unga som lämnar kriminalitet bakom sig, barn som får ro i kroppen och kvinnor som hittar trygghet efter år av trauman. Berättelserna inifrån socialtjänstens många rum visar hur brett och komplext det sociala arbetet är – från Stadsmissionens insatser och försörjningsstöd till orosanmälningar, vårdnadstvister, familjehem, spelberoende, placeringar på SiS-hem och stöd till ensamkommande ungdomar och mycket mer.

Redaktör: Susanna Alakoski Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Utvärdering för socionomer

Teori, praktik och värdeburen verksamhet

Hur vet vi egentligen att socialt arbete gör skillnad? Och varför fungerar en insats för en person – men inte för en annan? I den här boken möter berättelser från det sociala arbetets praktik teorier och metoder för uppföljning och utvärdering. Läsaren får bekanta sig med olika utvärderingsmodeller och datainsamlingsmetoder, och se hur de kan användas på ett sätt som både stärker det professionella omdömet och fördjupar den kunskapsbaserade praktiken. Med fokus på förändringsteori och inflätad utvärdering visar bokens innehåll hur utvärdering kan bidra till reflektion, lärande och utveckling – och samtidigt värna den etiska dimensionen i socialt arbete.

Författare: Kajsa Svanevie

Förlag: Gleerups, gleerups.se

Jakten

Albin Johnsén slog igenom 2014 med hiten Din soldat och blev en av Sveriges mest spelade artister, men bakom succén fanns år av kriminalitet och drogberoende. I Jakten skriver Albin naket och precist om vägen från mörker till mening. Han berättar om barndomens förluster och den tidiga sorgen som formade honom, om beroendets grepp, att vara springpojke till langare och flykten in i rusets tillfälliga lindring, och om insikten att succén på scenen inte kunde fylla tomheten inuti. Arbetet med att bygga ett liv där inre frid väger tyngre än bekräftelse var svårt men värt varje dag av kamp.

Författare: Albin Johnsén Bokförlag: Forum, forum.se

Den här boken kan du vinna!

Sidan 66

Sidan 66

Boken

om ADHD

Muslimskt liv

Boken är en samling texter som vittnar, analyserar och drömmer. Det är folkbildning och motstånd i ett: en spegling av vardagen för många muslimer i Sverige, men också en vision om en mer rättvis framtid. I en tid präglad av islamofobi och politisk repression ges här plats åt muslimska röster som sällan hörs i den offentliga debatten men som aldrig slutat tala. Genom personliga berättelser och reflektioner från forskare, aktivister, kulturarbetare, lärare och människorättsförsvarare tecknar denna antologi ett mångstämmigt och levande porträtt av Sverige idag. Resultatet är en smärtsam men nödvändig dokumentation av vår samtid.

Redaktörer: Ayaat Abdelaziz, Mona Nechma och Seinab Hilowle Förlag: Ordfront, ordfrontforlag.se

Vad är egentligen ADHD? Och hur går det till att få en diagnos? Beteendevetaren Johanna Goa har i sitt yrke mött barn och föräldrar med alla möjliga och ibland omöjliga frågor om ADHD, ADD och vägen till en diagnos. Vid sidan av sitt arbete syns hon ofta i sociala medier, där hon driver ett konto med fokus på att stötta föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hon har i sitt arbete sett hur stort behovet är av en lättläst bok för barn och familjer som nyligen fått en diagnos, väntar på en utredning eller funderar på om det är dags att söka hjälp. När den boken inte fanns skrev hon den själv.

Författare: Johanna Goa

Förlag: Bonnier Carlsen, bonniercarlsen.se

Skriva klarspråk

Tydlig kommunikation i en tid med AI

Att skriva så att mottagaren förstår är grundläggande inom offentlig verksamhet och ett krav enligt språklagen. Ändå leder otydliga texter till missförstånd, onödiga frågor och långa handläggningstider. Skriva klarspråk visar hur du skriver begripligt, träffsäkert och professionellt utan att tumma på juridik eller saklighet. Boken ger dig bland annat kunskap om hur du väljer rätt innehåll, skriver begripligt och anpassar texten till mottagaren, hur du arbetar med beslut, utredningar, tjänsteutlåtanden och andra centrala texttyper, hur du gör texter tillgängliga för både människor och digitala verktyg inklusive AI.

Författare: Anna Kleinwichs Magnusson Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

Hållbara chefer

Skapa förutsättningar för ett långsiktigt ledarskap

Chefer förväntas i dag vara närvarande ledare, kulturbärare och förändringsdrivare, samtidigt som deras egna förutsättningar ofta är otillräckliga.Hållbara chefervisar hur skillnaden mellan ledarskapsideal och organisatoriska villkor påverkar chefers möjlighet att leda över tid.

Boken tar sin utgångspunkt i forskning, statistik och praktiska exempel från både offentlig och privat sektor. Den visar hur organisatoriska villkor som mandat, arbetsbelastning, stödstrukturer och tid påverkar chefers möjlighet att leda hållbart över tid. I stället för att lägga ansvaret på den enskilda chefen argumenterar författaren för ett tydligt systemperspektiv: hållbart ledarskap kräver hållbara organisatoriska förutsättningar.

Författare: Charlotte Valleskog Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

Akademikerförbundet SSR: Regeringen inför en angiverilag i smyg

DEBATT: Regeringen har idag gått vidare med det kritiserade förslaget om informationsplikt för att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Förslaget innebär att anställda vid flera statliga myndigheter ska bli skyldiga att lämna uppgifter om personer som misstänks vistas i Sverige utan tillstånd, men effekterna kommer att slå mot långt större delar av samhället så som välfärden och civilsamhället.

– Regeringen vill bekämpa skuggsamhället men riskerar motsatt effekt. Förslaget riskerar att skapa ett större skuggsamhälle där människor undviker kontakt med myndigheter av rädsla för att bli angivna, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR

AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR HAR medlemmar på alla berörda myndigheter som kommer att drabbas negativt. Förslaget kommer innebära att långt fler än de papperslösa och anställda på de sex myndigheterna kommer att påverkas.

– Förslaget kommer att skada tilliten till våra offentliga institutioner. Våra medlemmar som är anställda i de sex myndigheterna kommer också att få en väldigt svår situation, säger Ursula Berge samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR menar att det måste vara Polisen och Migrationsverket som idag har uppdraget som ges verktyg att säkerställa att den som inte har rätt att vara i landet lämnar Sverige.

Exempel på effekter i myndigheterna:

Skatteverket

En anmälningsplikt på Skatteverket kommer att innebära ett en kvinna som föder barn inom ramen för svensk sjukvård och som inte har rätt att vistas i landet, genom en födelseanmälan från vården till Skatteverket, kommer att få sina uppgifter överlämnade till Skatteverket och därmed om en anmälningsplikt överlämnas till Polisen. Därmed kommer även barnmorskor att omfattas av anmälningsplikten. En direkt konse-

kvens är att vara att gravida kvinnor utan rätt att vistas i landet kommer att tveka att föda barn på sjukhus.

Arbetsförmedlingen

Anställda på Arbetsförmedlingen kommer att utsättas för hotfulla situationer exempelvis vid arbetsplatsinspektioner. Civilsamhället arbetar mycket med papperslösa och den informationsplikt arbetsförmedlare får kommer att innebära att det blir svårare att hitta arbetsgivare inom civilsamhället som vill ta emot personer med subventionerade anställningar, praktikplatser med mera.

Försäkringskassan

På Försäkringskassan arbetar våra medlemmar ofta i samverkan med kommuner och regioner om enskilda individer. De samtalen kommer att försvåras eftersom vård, skola, hemtjänst och socialtjänst riskerar att information de ger i samtal med Försäkringskassan kan ris-

kera att utgöra sidoinformation som måste anges. Samverkan mellan Försäkringskassan och kommuner och regioner kommer att försvåras och det kommer att drabba långt fler än de som är papperslösa.

Kriminalvården

Kriminalvården har bland annat uppdraget att placera dömda i samhällstjänst. Det sker ofta hos arbetsgivare som idrottsföreningar, hjälporganisationer och kyrkor. Om en anmälningsplikt införs riskerar arbetsgivare i mindre utsträckning att vilja ta emot personer som är dömda till samhällstjänst eftersom det innebär att tjänstemän från Frivården med anmälningsplikt kommer att besöka arbetsgivaren. Förutsättningarna för Kriminalvården att hjälpa tidigare dömda tillbaka till samhället efter att brottet har sonats kommer att försämras.

Akademikerförbundet SSR

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Vi har IVO-tillstånd

Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet.

Telefon: 070 – 82 67 962

E-mail: info@satinab.se

Behandling på Riktigt

Basta missbruksrehabilitering, Arbetskooperativ.

Basta erbjuder en arbetsinriktad missbruksrehabilitering och är ett brukarstyrt socialt företag. Vi tar emot vuxna kvinnor, män och etablerade par.

Basta rehabilitering bygger på sex grundstenar: Oberoende stolthet, Exempletsmakt, Solidaritet, Hälsa och ekologi, arbetets roll och Kvalité.

Vi har ramavtal med över 150 kommuner och kriminalvården.

www.basta.se | info@basta.se

Familjehemsdagen 2026

LÖRDAG 21 NOVEMBER

Stockholm Kulturhuset Sergels Torg

Vill du träffa nuvarande och framtidens familjehem, boka din plats som utställare.

Läs mer och anmäl dig på familjehemsdagen.se

ungdomshem.

Familjehemsbanken.

Ta chansen!

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Gängkriminalitet lockade fullt hus

Det var många som ville lyssna till Nadim Ghazale, Maria Andersson Vogel och Linda Lindgren på SSIL utbildningsdag i Göteborg den 26 mars. Temat var Gängkriminalitet, tyvärr mer aktuellt än någonsin efter de senaste dagarnas fruktansvärda skjutningar.

TEXT JENNY FORS

FOTO MAJA MOBERG OCH TILDA THINGVALL

Nadim Ghazaleär en av Sveriges mest inflytelserika röster inom trygghet, brottsprevention och integration. Han gav en konkret och erfarenhetsbaserad genomgång av hur den svenska situationen och kriminaliteten ser ut idag, varför vi har hamnat här och vilka vägar vi behöver ta framåt.  – Vi pratar om repression och pre-

Falkenbergs

Hemstaden.

Hemlikt.

Ung 24.

Marielund.

»Det här är ett pågående samhällsmisslyckande«

vention men vi GÖR i princip bara repression. Det här är ett pågående samhällsmisslyckande. Rått, blodigt och fullständigt oacceptabelt, säger Nadim Ghazale.

FÖRELÄSNINGEN LÄMNAR ÄNDÅ en känsla av hopp och ett tydligt budskap och det är att förändring är möjlig men den kräver kunskap, medvetenhet och ett långsiktigt perspektiv.

Maria Andersson Vogel är docent i kriminologi vid Stockholms universitet och socionom. Med avstamp i sin egen och andras forskning berättade

Maria Andersson Vogel om vilka tjejerna är som finns i och omkring gängen.

Linda Lindgren, socionom med mångårig erfarenhet av att arbeta med

barn och unga i kriminella nätverk, fokuserade på den digitala arenan för gängrekryteringen. Där barn själva förväntas navigera bland vuxnas manipulation och normaliserat våld.

Det här är en föreläsning som ger dig nya glasögon –inte bara för att se, utan för att kunna agera.

ÄR DU NYFIKEN på temat och föreläsarna kommer ett nytt tillfälle i Stockholm den 21 maj och Malmö 17 september. Mer info och anmälan på ssil.se/ event-och-utbildning.

Guldutställare i Göteborg den 26 mars var Devi Care, Hemstaden och Hemlikt.

Fika och nätverkande.

Humana.

Min Framtid.

Acceptio.

Basta!

Nadim Ghazale.

Gryning.

Event 2026

Kalendarium

Januari

LSS-dagen

Februari

HVB LSS Familjehem Skyddat boende Stödboende Målgrupp:

Scandic Rubinen, Göteborg

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Beroende Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

HVB-/Familjehemsdagen

April

Scandic Örebro Väst, Örebro

LSS-dagen 7A Odenplan, Stockholm 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

LSS-dagen

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Lugnetkyrkan Falun, Falun

Scandic Star Lund, Lund

Scandic Star Lund, Lund

Scandic Frimurarehotellet, Linköping 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen Skövde Kulturhus, Skövde

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

HVB-/Familjehemsdagen

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

Västerås Kongress, Västerås 7A Odenplan, Stockholm

7A Odenplan, Stockholm

Scandic Triangeln, Malmö

Stora LSS-dagen – träffa de som omfattas av LSS och anhöriga 19 (lör) 7A Posthuset, Stockholm

Oktober

HVB-/Familjehemsdagen Valand, Göteborg

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet Gävle Konserthus, Gävle

HVB-/Familjehemsdagen

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Scandic Triangeln, Malmö

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Karlstad CCC, Karlstad Växjö Konserthus, Växjö

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen Norrlands Nation, Uppsala

Familjehemsdagen – träffa nuvarande/blivande familjehem Kulturhuset, Stockholm 21 (lör)

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende 7A Odenplan, Stockholm

Studera till socialpedagog

Birka folkhögskola i natursköna Jämtland erbjuder en tvåårig yrkesutbildning som uppfyller de nya lagkraven för HVB-anställda. Välj mellan två inriktningar.

Behandling eller Förändringsarbete genom utomhuspedagogik

ANSÖK NU

Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996

SecuraNova journalsystem underlättar

• •

Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL

Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI

• Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET

• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering

• Systematisk bedömning med skattningsinstrument

• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA

• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning

• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar

• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet

• R Rapportering till uppdragsgivare spar tid med AI-stöd

Öka effektiviteten med funktioner som:

• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling

• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag

• Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel

• Digital delegering av HSL-uppgifter samt vårdplan

• R Rapportverktyg med stöd av AI som ger stora tidsvinster

• Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg

• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex

• Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering

• Stöder lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning

• Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper

• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel

Läs mer på https://securanova.se

STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT

Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.

STÖD FÖR EGENKONTROLL

Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.

FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA

Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD

Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter

Stöder dokumentation för familjehem och placerade.

RAPPORTVERKTYG MED AI-STÖD

Välj tidsperiod i journalen, sedan bearbetas texten av AI (avidentifierad) med hjälp av färdiga instruktioner anpassade för målgruppen. Efter några minuter får man en komplett rapport för granskning.

Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!

EFTERSNACK

Räcker framgång för att bli hel?

Albin Johnsén slog igenom 2014 med hiten Din soldat och blev en av Sveriges mest spelade artister, men bakom succén fanns år av kriminalitet och drogberoende. I Jakten skriver Albin naket och precist om vägen från mörker till mening. Han berättar om barndomens förluster och den tidiga sorgen som formade honom, om beroendets grepp, att vara springpojke till langare och flykten in i rusets tillfälliga lindring, och om insikten att succén på scenen inte kunde fylla tomheten inuti. Arbetet med att bygga ett liv där inre frid väger tyngre än bekräftelse var svårt men värt varje dag av kamp. Längs vägen lärde han sig också att äkta kärlek är att stanna kvar, även när det gör ont. Jakten är en självbiografisk berättelse om uppväxt, trauma, missbruk och om att nå sin dröm. Det är ärligt och hoppfullt berättat om att krascha och resa sig, och om musiken som både ledde vilse och visade vägen hem.

KILLAR – en pjäs om sorg, våld och hopp i Malmö

När Emirs storebror Ali försvinner lämnas ett tom rum som ingen kan fylla. Ali var hans förebild, hans skydd, hans karta över världen. Utan honom börjar allt falla sönder – hemma, i skolan och i Emir själv.

Killar är en pjäs om att växa upp i Malmö i skuggan av gängrelaterat våld. Emir har förlorat sin storebror till kriminaliteten och fram växer en berättelse om sorg, maskulinitet och identitet. Om en far och en son som gång på gång stöter bort varandra, men ändå fortsätter försöka nå fram. Och om en pojke som måste hitta sin egen röst i skuggan av den bror som inte längre är där.

Pjäsen är också ett försök att lyssna. Under ett och ett halvt år har regissören Hedvig Claes son och dramatikern Nanna Berner mött killar i Malmö genom samtal på bland annat Lindängens Allaktivitetshus, Fryshuset, Röda Korset och Råbyanstalten. Ur dessa möten har en väv av berättelser vuxit fram som ligger till grund för pjäsen: – Dessa berättelser finns nära oss alla. Vi behöver höra och dela dem tillsammans. Detta är barnens berättelse, de som gett eko i massmedia och politik genom statistik om våld och skjutningar, ofta i mörker, problem och rädsla. Men här får killarna en annan röst, på scenen genom denna pjäs. Killarna vi pratat med har lyssnat, gett feedback, ändrat och kommenterat. Vi har funnit en gemensam röst som i Nannas pjäs visar frånvaron av Ali och närvaron av Emir, och vad det är att befinna sig i glappet mellan den identitet som förväntas av en och den andra sätter på dig. Vem blir du om ingen tror på dig? Detta är en sorgesång om hur vårt samhälle behandlar våra unga, men också om hopp. Att vi lyssnar och försöker. Låt oss göra det nu. Innan det är för sent, säger regissören Hedvig Claesson.

Tävling!

Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 58 som du vill ha.

Personliga berättelser bryter tystnaden

Trots att psykisk ohälsa berör många, är det fortfarande svårt att prata öppet om mående, diagnoser och återhämtning. I Stigmaboken delar Hjärnkolls ambassadörer sina erfarenheter – från arbetslivet till självstigma, skuld och rädslan för hur omgivningen reagerar.

– När psykisk ohälsa präglas av skuld och skam tvingas många bära sitt lidande ensamma. Det kan stå i vägen för både återhämtning och att våga söka hjälp, säger Maria Sundström, verksamhetschef på Riksförbundet Hjärnkoll.

Boken visar hur stigma tar sig uttryck i olika delar av livet – i familjer, i skolan, i arbetslivet, i vården och bland äldre. Berättelserna handlar om allt från att växa upp med psykisk ohälsa i familjen, till att dölja sitt mående som chef, eller att som äldre inte våga berätta att man mår dåligt. – Många beskriver hur de försökt framstå som ”normala” för att inte bli ifrågasatta. Men priset blir ofta ensamhet, säger Maria Sundström.

FOTO: MARIA ÖSTLIN

FOTO: JOHAN SUNDELL

Välkommen till Marielund

- här erbjuder vi vård och omsorg med genuin omtanke

Vi är ett litet och familjärt företag med genuint engagerade medarbetare som bryr sig. På riktigt.

Marielund HVB

Vår målgrupp är barn i åldrarna 12 till 16 år. Vi hjälper barn som har svårigheter i det sociala samspelet, utagerande beteendeproblematik, socialt normbrytande beteende, skolproblematik eller omsorgsbrist från föräldrar.

Målsättningen är genom samverkan och hög delaktighet gemensamt arbete med klienten till att förändra, förbättra och genom stöd och behandling ge klienten goda förutsättningar till en god livssituation och möjligheter inför framtiden.

Marielund LSS

Marielund Familjehem

Marielund Familjehem erbjuder socialtjänsten konsulentstödd jour/ och familjehemsvård.

Familjehemskonsulenterna har mångårig erfarenhet inom socialtjänsten och är utbildade socionomer med metoder som Kälvesten och handledarutbildning. Vi lägger stor vikt i att utreda och utbilda våra familjehem kontinuerligt. Våra familjehem finns i hela Sverige och vi erbjuder stöd och handledning dygnet runt.

Marielund LSS är ett litet LSS boende utanför Tyringe med närhet till natur för barn mellan 12–17 år som innefattas av personkrets 1 enligt § för barn med utvecklingsstörning och autism.

Boendet tar emot 4 platser med tät personalstyrka som har erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Vi arbetar med struktur och pedagogik för att kunna tillgodose det olika behov av stöd och hjälp. Vi arbetar utifrån tydliggörande pedagogik för att tillmötesgå individens behov. Det kan innebära särskilda förtydligade schema samt relationsbyggande. Med nära samarbete med familjer, skolor och sjukvårdskontakter.

Vi arbetar för att ungdomarna utifrån sina egna förutsättningar ska kunna bli så självgående som möjligt

Hos oss är alla välkomna!

Skyddat boende handlar om mänsklig värme, långsiktighet och ett helhetsperspektiv – för individen, för familjen, för framtiden. Är ni i behov av skyddat boende? Kontakta oss, så hjälper vi er.

010-204 50 75 hemstadenab.se