Omtanke nr 2, 2026

2026 • ÅRGÅNG 18

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

#2

TEMA: HVB/BEROENDE KRÖNIKAN:

Andrzej Burda ”Jag förtjänade att ha ett bättre liv”

”Varför gör vi det lätta så svårt?”

Mångdubbel risk

Sanna Detlefsen

Adhd-hjärnan kan lättare fastna i beroende

Medberoende Sorg och skam i rollen som anhörig

”Bekräftelse är något grundläggande” Maria Zetterqvist är genuint intresserad av människor

Verktyg vid svåra samtal

Musik som hjälpmedel

Jonna Granberg om analys, självreglering och kommunikation

Så används musikterapi hos familjebehandlarna i Botkyrka

Hemstaden betyder mer än bara tak över huvudet Det är en trygg hamn där omtanke och respekt utgör grunden. Här får människor som lämnat hot, våld eller otrygghet möjlighet att hitta ro, stärka sin tillvaro och ta nya steg mot ett liv i frihet och värdighet. Är ni i behov av skyddat boende? Kontakta oss, så hjälper vi er.

010-204 50 75 hemstadenab.se

14

FOTO: ANNE HAAVISTO

INNEHÅLL #2 2026 Möt Maria Zetterqvist Hon är legitimerad psykolog och psykoterapeut och forskar om självskadebeteende.

Tema: HVB/Beroende

22

Han vill hjälpa andra

28

Beroende och adhd Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri, har skrivit flera populära böcker om adhd.

06 LEDARE 10 PÅ GÅNG

Medberoende

46 AKTUELLT

Det tog lång tid för Anna att förstå att hon var medberoende och att det var ett destruktivt beteende.

36

Beroendedagen

38

Svåra samtal

42

Musikterapi

48

Barnkonventionsdagen

58 BOKHYLLAN 62 EVENT & UTBILDNING 28

66 EFTERSNACK FOTO: ANNE HAAVISTO

Bilder från SSIL Utbildningsdag i Uppsala.

Jonna Granberg vill lära ut beteendeanalys och andra beprövade verktyg.

Så jobbar familjebehandlarna i Botkyrka med barn som har utsatts för eller bevittnat våld.

Ministerbesök Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall besökte socialtjänsten i Hudiksvall.

22 GÄSTKRÖNIKAN Sanna Detlefsen, Östergötlands Stadsmission: ”Krånglet fungerar som en mur som hindrar människor från att ens påbörja sin resa mot en ny livschans.”

56

4 | www.ssil.se

FOTO: ANNE HAAVISTO

Barnombudsman Juno Blom och Karin Sjömilla, barnrättsjurist på Rädda Barnen om barnrättsarbetet i Sverige.

FOTO: CARL SCH

52

Alltid i Omtanke

FOTO: APPENDIX FOTOGRAFI

32

Andrzej Burda växte upp i en familj som präglades av missbruk, våld och kriminalitet.

42

Trygga boenden för personer med psykisk ohälsa Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat, alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi • individanpassning utifrån den boendes behov • psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter • flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs. Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

LEDARE

När skyddet uteblir Enligt uppgifter från IVO är det nu cirka 65 av 190 som har fått tillstånd för skyddat boende. Nu är det hög tid att ta ett snack med IVO igen, inte minst för att försöka få besked om vilka kriterier de går efter. Det kunde de inte svara på för ett år sedan, men kanske nu. Det har varit en gissningslek för verksamheterna. När SSIL arrangerade Dagen för Skyddat Boende den 5 mars i Örebro föreläste bland andra Emelie Segerdahl, sakkunnig på Unizon. Hon berättade att antalet kvinnojourer har minskat, då många inte når upp till de nya kraven och tvingats stänga. Och placeringarna går nedåt. Från att ha legat kring 1 000 placeringar per år fram till 2022 så var det bara 679 kvinnor som placerades på Unizons kvinnojourer 2024. Lagändringen har gjort processerna mer komplexa. När barnet behöver ett eget beslut krävs också en bättre samverkan mellan barn- och vuxenenheter på socialtjänsten. Tidigare har kvinnojourerna varit ett lågtröskelalternativ för att snabbt kunna få hjälp utan att behöva vänta på beslut från socialtjänsten. Socialstyrelsens egen analys visar att socialtjänsten har haft ökade krav på dokumentation och hög arbetsbelastning som har påverkat möjligheten att motivera våldsutsatta kvinnor att söka hjälp.

Jenny Fors

chefredaktör, Tidningen Omtanke

FOTO: JOSEPHINE FANTENBERG

Med facit i hand kunde skydd ha erbjudits för de 31 kvinnor som dödades eller utsattes för mordförsök av en manlig partner 2024-2025. Våldet var nämligen ofta upprepat och eskalerande. Risk fanns och var känd. Det visar Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar. I 37 av 57 fall av våldsbrotten var våldsutsattheten känd. Få våldsutsatta fick del av det skydd och stöd som samhället kan erbjuda. Enligt Socialstyrelsen har placeringen av barn i skyddat boende minskat med 34 procent mellan 2019 till 2023, från 6 200 till 4 100. Konsekvenser av ny lagstiftning pekas ut som en av förklaringarna. Den lag som skulle stärka kvaliteten och ge bättre skydd för barn har gjort att placeringar på skyddat boende har minskat drastiskt. Det har alltså blivit svårare att få skyddat boende, en insats som kan rädda liv. Snart har det gått två år sedan lagen om placering av barn i skyddat boende trädde i kraft och insatsen skyddat boende blev tillståndspliktig. Fortfarande har inte alla verksamheter som skickade in ansökan om tillståndsprövning fått svar. Det är verkligen bedrövligt! IVO har nu haft en handläggningstid på 23 månader trots att ansökningarna skulle hanteras skyndsamt och beräknas ta max 9 månader vid extremt tryck. När jag pratade med IVO för ett år sedan sa de att handläggningstiden var nere på 120 dagar och därmed trodde de att de skulle hinna igenom alla 190 ansökningar senast hösten 2025. Så blev det inte. Det här har varit enormt påfrestande för alla skyddade boenden som har väntat på besked. De som vi har pratat med vittnar om att de får färre placeringar under handläggningstiden.

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10 Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 18 Elin Räisänen: elin.raisanen@ssil.se, 08-459 24 18 Christoffer Rådman: christoffer.radman@ssil.se, 08-121 571 19

Annonskoordinator

Teknisk information

Prenumeration och adressändring

Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

info@ssil.se, 0651-160 40

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0189

K T

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Redaktionen

S

Tidningen Omtanke ges ut av:

HVB-hemmet

Villberga Familjecenter Boende och behandling i trygg miljö för ungdomar 13- 20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.

Förstärkta familjehem

LSS med skydd

Stödboende

LSS-boende

HVB-hem

Bo och växa i trygg miljö I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år. Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta: Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

TRYGGHET

KVALITET

OMTANKE

Detta är en annons från Humana

Shano Hassan, föreståndare och verksamhetschef.

När självskador blir ett sätt att överleva På Eleonoragården möter Humana flickor med komplex problematik – där relationen är grunden för förändring.

S

jälvskador bland unga flickor och kvinnor ligger kvar på höga nivåer, enligt Socialstyrelsens senaste rapportering. Bakom statistiken finns ungdomar med ångest, trauma, aggressivt normbrytande beteende och en ofta lång historia av att inte ha blivit förstådda. På Humanas HVB Eleonoragården bor flickor och icke-binära ungdomar i åldern 14–18 år som behöver

vård dygnet runt. För många är självskadan inte ett rop på uppmärksamhet – utan ett sätt att hantera outhärdliga känslor. – Det viktigaste vi kan göra är att förstå funktionen bakom beteendet. Vad fyller det för funktion att skada sig själv? Vad händer i kroppen och i tankarna precis innan? Förstår vi det, då kan vi också börja förändra

Detta är en annons från Humana

det, säger Shano Hassan, föreståndare och verksamhetschef. Ett beteende är aldrig ”bara” ett beteende Ungdomarna som placeras på Eleonoragården har ofta en komplex bakgrund. Självskadebeteende kan samexistera med trauma, stark ångest, impulsproblematik, skolsvårigheter och ibland alkohol eller droger. – Det är sällan en enskild sak. Det är flera lager samtidigt. Och om vi försöker sortera varje problem i sitt eget stuprör riskerar vi att missa helheten, säger Shano Hassan. Behandlingen utgår från KBT och DBT, med fokus på känsloreglering, impulskontroll och nya strategier för att hantera starka affekter. Motiverande samtal (MI) är en viktig del i arbetet, liksom lågaffektivt bemötande. Men metoderna är inte det som kommer först. – Om vi skalar bort alla förkortningar så är relationen grunden. Många av de här flickorna har vuxit upp utan trygga vuxna. Att plötsligt möta vuxna som står kvar, som inte utnyttjar, inte ger upp – det är en enorm omställning. Att stå kvar när det stormar En vanlig fråga från ungdomarna är: Hur länge ska jag vara här? Förändring tar tid. Att lära sig identifiera primära och sekundära känslor, att stå ut med ångest utan att agera på den, att bryta destruktiva mönster – det sker inte på några veckor. – Skyddsfaktorn är ofta att vi står kvar. Även när det sker incidenter. Även när det blir svårt. Och att ungdomen själv till slut står kvar tillsammans med oss, säger Shano Hassan. Han beskriver hur kontinuitet och stabila relationer ofta blir avgörande vändpunkter. När vuxna inte drar sig undan vid bakslag, utan istället hjälper ungdomen att stanna i obehaget och ta sig igenom det. – Det är okej att vara ledsen. Det är okej att vara arg.

Men det är inte okej att skada sig själv eller andra. Där behöver vi både validera känslan och sätta gränser för beteendet. En mer komplex verklighet Personalens erfarenhet är att problematiken blivit mer komplex över tid. Självskadebeteende kombineras ofta med annan psykosocial problematik, och gränsdragningen mellan socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvård kan skapa svåra avvägningar. – Barnets bästa ska styra. Men i praktiken hamnar vi ibland i situationer där tillståndsfrågor och regelverk krockar med behovet av kontinuitet, säger Shano Hassan. Han efterlyser en mer sammanhållen syn på ungdomar med komplex problematik – där olika aktörer samverkar tätare och där stabilitet väger tungt i bedömningarna. – Om vi avbryter insatser varje gång något eskalerar riskerar vi fler uppbrott för ungdomar som redan är väldigt sårbara. Förändring kräver tid, trygghet och mod att stå kvar. Trygghet som behandlingsmetod På Eleonoragården kombineras strukturerad behandling med vardaglig stabilitet. Personalen arbetar med att hjälpa ungdomarna att förstå sina känslor, träna färdigheter och successivt hitta nya sätt att hantera svåra situationer. Men kanske är det mest grundläggande något annat. – Många av våra flickor är vana vid att vuxna ger upp. När vi inte gör det, när vi fortsätter finnas kvar, då händer något. Då kan hopp börja växa, säger Shano Hassan. Det krävs insatser som utgår från hela människan – inte bara symtomen. För att samhället ska kunna möta den höga förekomsten av självskador krävs effektivitet i behandlingsprogrammen. För flickorna på Eleonoragården handlar det ytterst om att få lära sig att känslor går att överleva utan att skada sig själv. Och att det finns vuxna som stannar kvar tills de orkar själva.

Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser Ring oss på 0771-11 33 11 Mer info på humana.se

PÅ GÅNG Tre snabba med Spelfrihetens nya praktikant Karl-Johan Westmanpluggar till socionom och gör sin praktik på Spelfriheten, som har ställt tre snabba frågor till sin nya praktikant.

Vad ser du fram mest emot på din praktik på Spelfriheten? – Att få arbeta tätt inpå så pass otroligt mycket kunskap och erfarenhet kring spelberoende specifikt och beroende i allmänhet. Att hitta vägar för både den beroende och hens familj är något ligger mig varmt om hjärtat, och jag ser det som essentiellt för vårt samhälle att lägga mer fokus på den folksjukdom som beroende av olika slag är. Vad gör du när du inte studerar? – På det mer personliga planet mediterar jag och arbetar i allmänhet med min egen personliga utveckling. På mer materiella plan uppskattar jag att hitta gammal snygg inredning. På upplevelsefronten lägger jag gärna mitt CSN på bra råvaror för matlagning och något enstaka lyxigt restaurangbesök.

Underbemanning sätter äldreomsorgen i kris En ny rapport från Kommunal visar att äldreomsorgen befinner sig i en allvarlig kris: endast 36 procent av personalen upplever att de har förutsättningar att ge god omsorg varje dag. Jämfört med förra medlemsundersökningen 2021 har situationen förvärrats ytterligare och får allvarliga konsekvenser för både äldre och personal, menar fackförbundet. Rapporten visar att 43 procent upplever att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig, medan enbart 15 procent anser att den är tillräcklig dagligen. Det innebär att rätt bemanning är ett undantag snarare än en regel. När personalen inte är tillräckligt många påverkas både tryggheten för äldre och arbetsmiljön för dem som arbetar i omsorgen. Den här utvecklingen har pågått länge och har nu blivit ett normalläge, vilket rapporten tydligt slår fast enligt Kommunal. – Äldreomsorgen är på väg att gå sönder. Medlemmarna i Kommunal springer allt fortare för att täcka upp den akuta personalbristen – men hur länge orkar de? Situationen är ohållbar, och politikerna har vänt ryggen åt äldreomsorgen, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande i Kommunal. Underbemanningen får konsekvenser för omsorgskvaliteten. Nästan en femtedel, 18 procent, upplever att bemanningen är så låg att det innebär en risk för de äldre varje dag. När personalen inte har tid eller resurser blir det omöjligt att ge den personcentrerad äldreomsorg omsorgen i god kvalitet menar Kommunal. – Det här är inte bara siffror – det är människors vardag. Det är äldre som lämnas utan trygghet och personal som går hem med samvetsstress. Beslutsfattarna måste agera innan det är för sent, fortsätter Malin Ragnegård.

Stopp min kropp på förskola i Sollentuna

läs mer!

www.omtanke.today

10 | www.ssil.se

På friluftsförskolan Väsjön i Sollentuna har barnen arbetat med temat ”Stopp min kropp”, samtycke och personlig integritet i barngruppen. Genom samtal och reflektion har barnen fått sätta ord på att alla har rätt till sin egen kropp, att det är viktigt att säga stopp när något inte känns bra och att lyssna när någon annan säger stopp. Stopp! Min kropp! är ett verktyg för barn och vuxna att prata om kroppen, känslor och gränser, både i verkliga livet och på nätet. Det är en del av Rädda Barnens arbete för barn utsatta för våld och övergrepp. Som avslutning fick varje barn skapa en egen ”Stopp min kropp”-skylt. Det blev ett konkret och tydligt sätt att förstärka budskapet om att var och en bestämmer över sin kropp.

FOTO: KOMMUNAL

Varför pluggar du till socionom? – I grunden för att jag vill arbeta med och hjälpa människor. Jag tror starkt på att människor existerar i och av ett komplext samspel mellan många olika faktorer, såväl samhälleliga, sociala, som psykologiska. Inom högre utbildning som leder till examen är socionomprogrammet det som tar mig närmst den typen av helhetssyn. Bredden på utbildningen öppnar också många olika typer av dörrar och vägar fram.

AV JENNY FORS

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år

och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Vår vårdkedja 1. Motivation/Kartläggning

4. Utslussning

Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.

För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.

2. Primärbehandling

5. Referensboende

I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.

Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.

3. Fördjupad behandling

6. Eftervård

Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.

Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.

Placeringsförfrågan: 011-440 90 04 | Behandlingshemmet: 011-664 44 info@valbo.nu | www.valbo.nu

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Regeringen inrättar ett råd för kvinnofrid – nollvision vägledande Stadsminister Ulf Kristersson kommer att leda Rådet för kvinnofrid som ska förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En svensk nollvision när det gäller dödligt våld mot kvinnor blir vägledande för arbetet. – Syftet är att bryta ned de stuprör som finns genom en bred samverkan på samma sätt som vi har gjort när det gäller gängkriminaliteten. En nollvision när det gäller mäns dödliga våld mot kvinnor kommer att vara vägledande för det arbete som nu måste göras, säger stadsminister Ulf Kristersson, under en pressträff den 28 januari. – Inte sällan är gärningsmannen känd och har koppling till psykiatrin. Samhället behöver bli bättre på att upptäcka våldstendenser och förebygga våld med koppling till psykisk sjukdom, säger socialminister Jakob Forssmed. I rådet för kvinnofrid ska statsministern, justitieministern, socialministern, socialtjänstministern och jämställdhetsministern ingå, samt rikspolischefen, chefen för Polismyndighetens nationella operativa avdelning, riksåklagaren och generaldirektörerna vid Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten samt chefen för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och regioner. Genom rådet, som kommer att vara en del av Regeringskansliet, skruvas reformtrycket upp på det här området och ger förnyad systemkraft till arbetet mot mäns våld mot kvinnor. – Genom att samverka får vi en gemensam bild av hur problemen ser ut och kan sätta en gemensam målbild, även om komplexiteten är stor. Rådet skapar en ram och en systematik kring konkreta insatser för dessa olika områden. Mäns våld mot kvinnor är också en kulturfråga för hela samhället. Det är väldigt många mammor som berättar för sina döttrar vad de ska akta sig för. Men pappor behöver också berätta för sina söner vad de inte ska göra, säger Ulf Kristersson.

Nytt digitalt stöd för daglig verksamhet

FOTO: GETTY IMAGES

Färre barn i skyddat boende – Socialstyrelsen analyserar varför Antalet barn i skyddat boende minskade med 34 procent mellan 2019 och 2023, samtidigt som antalet vuxna ökade något. Socialstyrelsens analys visar att minskningen av antalet barn har flera samverkande förklaringar. Svag ekonomi, minskat hjälpsökande, misstro mot socialtjänsten, samt konsekvenser av ny lagstiftning kring skyddat boende är några faktorer som kan förklara utvecklingen, enligt analysen.

12 | www.ssil.se

Sedan starten har Boet hjälpt personal inom LSS-boenden att skapa struktur, delaktighet och trygghet i vardagen. Verktyget samlar planering, genomförande och uppföljning i ett och samma digitala stöd. Nu tar man nästa steg genom att lansera Boet DV, ett nytt digitalt verksamhetsstöd som är särskilt utvecklat för daglig verksamhet. ”Efterfrågan från daglig verksamhet har varit tydlig. Många verksamheter har saknat ett digitalt stöd som är anpassat för en vardag med fler individer, fler aktiviteter och flera platser. Med Boet DV har vi tagit fram ett verksamhetsstöd som skapar struktur, överblick och kontinuitet, och som hjälper både deltagare och personal att hålla ihop dagen, alltid med individen i centrum”, säger Boets produktchef Anette Hjalmarsson. Personalen inom LSS spelar dagligen en avgörande roll i människors vardag. Boet DV är utvecklat för att ta tillvara på dessa resurser genom att minska onödig administration och skapa bättre förutsättningar i vardagen.

34

procentuell minskning av barn i skyddat boende under åren 2019-2023

Sauna HVB i Järvsö Vi välkomnar män 30+ med alkohol-/blandmissbruksproblematik

MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING

En chans för familjen GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser. Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

FYSISK AKTIVITET GEMENSKAP & VÄRME

Placeringsansvarig: Erika Lindqvist Gustafsson 072-235 90 78 ∙ erika.lindqvist@saunahvb.se

saunabehandlingshem.se

Maria har tagit fram en onlineutbildning om självskadebeteende hos ungdomar för vårdpersonal, som man kan ta del av gratis på Barnafrid. ​​

14 | www.ssil.se

INTERVJUN

Tonåringar är extra intressanta Maria Zetterqvist är legitimerad psykolog och psykoterapeut inom barn- och ungdomspsykiatrin och forskar om självskadebeteende och känsloreglering vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap på Linköpings Universitet. I år har hon varit yrkesaktiv i 30 år. – Livet är inte en rak, perfekt väg. Så ser inte mänsklig utveckling ut, säger hon. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO ​

Maria var tidigt intresserad av människans beteende och redan på gymnasiet började hon fundera över psykologyrket, även om hon inte då hade en klar bild om vad yrket innebar i sin helhet. Men när hon gick ut gymnasiet i Gävle, där hon är född och uppvuxen, visste hon att hon ville söka till psykologutbildningen. – På den tiden behövde man arbetslivserfarenhet så jag åkte till England och jobbade som sekreterare på ett städföretag under ett år, berättar hon.

vågade jag inte. Min försiktiga sida har liksom kompenserat hela tiden, säger hon med ett leende. Hon växte upp med sin mamma, pappa och en yngre bror (som också är psykolog idag). Det var mycket musik i hemmet, mamma var musiker och producent och pappa musikterapeut. – Musiken var förstås en stor del i våra liv, själv spelade jag piano och tvärflöjt, men har aldrig haft planer på att satsa professionellt.

ATT HON ÅKTE till England var för att hen-

EFTER PSYKOLOGUTBILDNINGEN I Umeå började hon att arbeta inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sandviken. – I början hade jag inte en tanke på att arbeta med barn och ungdomar, men jag märkte snabbt att det var roligt och utmanande så jag fastnade. Sen har jag varit dem trogen, i trettio år, säger Maria och skrattar. Två år efter examen 1996, flyttade hon till Linköping, där vi träffas idag för intervjun, inne på Barn- och ungdomspsykiatrin.

nes mamma är därifrån, landet har alltid stått högt i kurs hos Maria. Speciellt tonåringar har hon alltid varit intresserad av och minns själv sin tonårstid mycket tydligt. – Jag hade starka känslomässiga upplevelser. Jag var inte vild, utan ganska skötsam. Jag skrev mycket dagbok och tänkte mycket och jag har gråtit min beskärda del över kärlek, skolstress och identitet. Jag bråkade en del med mamma, men käftade aldrig emot lärare, det

Om Maria Zetterqvist Ålder: 55 år. Yrke: Psykolog och föreläsare. Forskar sedan 2008 om självskadebeteende. Familj: Sambo, två egna barn och två bonusbarn. Bor i: Linköping.

www.ssil.se | 15

Maria Zetterqvist tycker att det är givande att ta reda på vad människan hon har framför sig behöver. Bild: Getty Images ​​

Maria började forska på självskadebeteende 2008, då det inte fanns så mycket forskat på ämnet. Hon berättar varför hon fastnade för just självskadebeteende. – GANSKA SNART kommer man, som barn-

och ungdomspsykolog, i kontakt med unga människor som skadar sig själva. Där väcktes mitt intresse. Det gör något med en att möta dessa människor. Som

16 | www.ssil.se

forskningsfält var det då också ganska nytt och där fanns många obesvarade frågor, säger hon och fortsätter: – Det här beteendet kan vara intuitivt svårbegripligt, att en person som inte mår bra väljer att skada sig själv för att försöka må bättre. Självskadebeteende, som är en copingstrategi, kan vara svårt att förstå för omgivningen. Det här är också en patientgrupp som upplevt ett negativt bemötande från samhället och

tyvärr också från vården ibland, som de delar med människor med andra självdestruktiva beteenden som till exempel vid substansbrukssyndrom. DET KAN OCKSÅ vara utmanande att hitta lösningar. Då för tjugo år sedan ingick inte frågor om självskadebeteende i en barnpsykiatrisk bedömning, som det gör idag. – Idag ingår det i rutinen att ställa

»Jag har en hyfsat bra förmåga att läsa av personen framför mig, var den behöver bli mött« ​ – Hur fungerar den här människan? Varför reagerar hen på vissa sätt? Vad har hen för behov? Jag är genuint intresserad. Hemma har det hänt att jag fastnat framför realityserier för psykologin, de mänskliga beteendena mellan varandra, säger hon och skrattar. Som psykolog är hon tydlig, strukturerad och aktiv. Maria menar att man måste vara aktiv med yngre människor, att det inte fungerar att bara sitta tyst, lyssna och humma. – Jag är tryggare nu än när jag började i min roll. Nu går jag in som en människa i en jämlik relation med insikten att vi båda, och alla människor, kämpar med olika saker genom hela livet. EN GRUNDLÄGGANDE SAK, menar Maria, är

dessa frågor. Förr var man också rädd för att den här typen av frågor kunde trigga självskadebeteende, nu vet man att det inte gör det. Nuförtiden genomför man också många utbildningsprojekt i ämnet, för till exempel vårdpersonal, berättar hon. I SITT ARBETE tycker Maria om att ”klura”, både tillsammans med sina patienter och för sig själv.

att bekräfta patienten. – Att en patient känner sig sedd och hörd är a och o. Sedan måste de känna att de är förstådda. Jag har en hyfsat bra förmåga att läsa av personen framför mig, var den behöver bli mött. Men jag har också en otålig ådra i mig, och får jobba med mig själv för att inte vara så snabb med att hitta lösningar utan ge utrymme till patienten. Det är inte alltid helt lätt eftersom man vill hjälpa personer som mår dåligt. Det är hela tiden en balansgång, säger hon. Att möta barn och ungdomar som mår så dåligt att de skadar sig själva, jag undrar om hon känner sig uppgiven någon gång?

– Ibland känns det tufft men jag ger inte upp så lätt, det kan man inte anklaga mig för. Jag kavlar upp ärmarna och har siktet inställt och det hjälper oftast. Men det är klart att jag har bättre och sämre dagar, som alla. Jag känner mig sällan uppgiven, men det kan kännas lättare och tyngre. Barnpsykiatrin har högt söktryck nationellt och vi räcker inte till. Som inom all medicinsk sjukvård och behandling behöver man göra medicinska prioriteringar, det hör till yrket. Det är en utmaning, men på individnivå reder jag ut det ganska bra. Maria har två biologiska och två bonusbarn, som nästan alla är vuxna. Hon säger att hon blivit ödmjuk av livet och av att få följa barnens utveckling. – Det har varit lärorikt att vara med barnen i alla livets faser, det ger verkligen perspektiv. Tidigare, innan jag fick barn hade jag så många bestämda uppfattningar om livet, till exempel hur man skulle vara som förälder och hur familjer skulle vara. Men man stöter ju på patrull och utmaningar i livet som påverkar och utvecklar en. SOM MAMMA ÄR hon

kommunikativ och har alltid pratat mycket med barnen. – Det är väl lite samma där, att jag kan vara otålig och borde vänta in barnen lite mer. Tyvärr ligger jag för mycket på curlingsidan och petar kanske för mycket i detaljer. Men kommunikationen är för mig en viktig del i föräldraskapet.

www.ssil.se | 17

– Jag har lärt mig att tiden är vår främsta vän, särskilt inom psykiatrin. Ibland måste tiden få gå, säger Maria Zetterqvist, psykolog, psykoterapeut och forskare. ​​

»Ibland känns det tufft men jag ger inte upp så lätt, det kan man inte anklaga mig för« ​ Hon tycker mycket om sång, dans och musik och ser gärna teater och musikaler tillsammans med familjen. – Vi skannar av Sverigeutbudet efter föreställningar, det är otroligt roligt att vi alla tycker om att se föreställningar. Utöver det går jag på bokmässan varje år och på Filmfestivalen i Göteborg tillsammans med en väninna. Vi har rest en del med familjen men mer sällan efter pandemin. Vi åker förstås till England varje år. Sen har jag en bror i Uppsala som jag tycker mycket om, så jag träffar gärna honom och hans familj när det passar oss. Och har fina väninnor som jag delar tankar och erfarenheter med. Jag värnar om min ledighet och fritid, säger hon.

18 | www.ssil.se

Maria fortsätter framöver att arbeta kliniskt med patienter och att forska och föreläsa. Hon är även kursansvarig för en för en fristående kurs i barn och ungdomspsykiatri som ges vid Linköpings Universitet. HON HAR OCKSÅ tagit fram en onlineutbild-

ning om självskadebeteende hos ungdomar för vårdpersonal, som man kan ta del av gratis på Barnafrid, som är ett nationellt kunskapscentrum. Maria ser fram emot en internationell konferens som för första gången hålls i Stockholm, där självskadeforskare från hela världen kommer att presentera sina forskningsrön. Framöver vill hon fördju-

pa sig mer i ämnet känsloreglering. – Det är ett stort ämne som berör alla människor. Ingen älskar ju starka negativa känslor. Jag vill titta mer på färdigheter för hur man kan bemöta starka känslomässiga uttryck och på behandlingsforskningen. Man kan säga att du i år firar 30 år inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vad har du lärt dig om dig själv? – Oj, det är en jättestor fråga. Men jag har en mycket mer förlåtande inställning till mig själv och andra. Vi har det här livet, det är inte lätt och vi gör så gott vi kan. Livet är inte en rak, perfekt väg, så ser inte mänsklig utveckling ut. Det är en stor lärdom. Jag har också lärt mig att tiden är vår främsta vän, framförallt inom psykiatrin. Ibland måste tiden få gå. Vi gör inte alltid rätt, men det kan bli ganska bra ändå. ○

Just nu finns ledig plats på ett av våra HVB och stödboenden

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgårdens Sjuk- och Behandlingshem är ett familjeföretag som grundades 1969. Vi har sedan dess utvecklats och vuxit till att idag ha 30 vårdplatser. Vi erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. På Bergslagsgården värnar vi om en trygg och lugn miljö då vi är övertygade om att det påverkar både mående och välbefinnande. Vi arbetar utefter individuella behov med fokus på att upprätthålla en meningsfull vardag och en strävan mot ett självständigt liv, (ESL).

Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning

Genom individanpassade insatser, stort engagemang och uthållighet erbjuder vi en meningsfull och utvecklande tillvaro. Välkommen att kontakta oss på ww.inagarden.se eller på 026-456 19 56

Vi har ramavtal med över 150 kommuner och kriminalvården.

Basta missbruksrehabilitering, Arbetskooperativ. Basta erbjuder en arbetsinriktad missbruksrehabilitering och är ett brukarstyrt socialt företag. Vi tar emot vuxna kvinnor, män och etablerade par.

Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information. 0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se

Basta rehabilitering bygger på sex grundstenar: Oberoende stolthet, Exempletsmakt, Solidaritet, Hälsa och ekologi, arbetets roll och Kvalité. Läs mer om oss på vår hemsida, och följ oss på FaceBook för de senaste uppdateringarna! www.basta.se | info@basta.se

TEMA: HVB/BEROENDE TEMA: HVB/BEROENDE

Kunskap om skadligt bruk SSIL – För vård och omsorg arrangerade Beroendedagen den 5 februari då både Andrzej Burda och Lotta Borg Skoglund föreläste. Anna Bergfors är också en populär föreläsare. Alla tre har de gemensamt att de vill sprida kunskap så att fler kan få rätt hjälp.

Han vill hjälpa andra

28

Beroende och adhd

32

Medberoende

FOTO: ANNE HAAVISTO

22

Andrzej Burda växte upp i en familj som präglades av missbruk, våld och kriminalitet.

Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri, har skrivit flera populära böcker om adhd.

Det tog lång tid för Anna att förstå att hon var medberoende och att det var ett destruktivt beteende.

22 FOTO: PRIVAT

FOTO: EVA LINDBLAD

»Det kan finnas en odiagnostiserad NPF där bakom« Lotta Borg Skoglund

28

32 www.ssil.se | 21

22 | www.ssil.se

TEMA: HVB/BEROENDE – Jag är tacksam för mitt liv, mina upplevelser har gjort mig till den person jag är idag, säger Andrzej Burda. ​​

”Jag förtjänade att ha ett bättre liv” Andrzej Burda växte upp i en familj som präglades av missbruk, våld och kriminalitet. Han och hans lillebror omhändertogs och placerades i familjehem där de bodde tills de var vuxna. Idag föreläser Andrzej om sitt liv, som ambassadör för Hjärnkoll. Han vill ge hopp och dela med sig av verktyg till unga människor som lever med föräldrar i missbruk. – Jag vill hjälpa andra att våga börja prata och söka hjälp, säger han. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO ​​

En eftermiddag för mer än 20 år sedan sitter Andrzej med sin mamma, pappa och mormor vid köksbordet, när det knackar hårt på ytterdörren. Hans mamma går och öppnar och in stormar Andrzejs morbror. Han är förbannad och skriker, upprört, sen sliter han tag i Andrzejs pappas nacke och drar in honom till badrummet. Han tycker ner sin bror mot badkaret och håller en pistol mot hans huvud. Men skjut då, väser han med ett leende. Då ropar mormor; Skjut inte framför Andrzej! – Det är en märklig sak att ropa, säger Andrzej när vi träffas över en fika på Södermalm i Stockholm, bara några kvarter från huset där scenen utspelade sig. – Det är en stark minnesbild, som också är väldigt talande för hur vi hade det hemma när jag växte upp, säger han. ANDRZEJ VÄXTE UPP med sin mamma som

var missbrukare och pappa som var involverad i gängkriminalitet. Han minns inte så mycket från den tiden, många de-

taljer är glömda eller förträngda. Men en detalj som kommer upp i minnet är när han blev hämtad av mamma och pappa på förskolan, med en motorcykel där han satt mellan dem, utan hjälm förstås. – Det är ett ganska glatt minne, bland många tråkiga. Oftast var jag sist kvar på förskolan, för att mamma var sen. PÅ MORNARNA FÖRSÖKTE han väcka mamma, för att få frukost men också för att han hoppades få närhet. Men han lärde sig att underhålla sig själv, i väntan på att mamma skulle ta sig upp ur sängen. – Jag lekte för mig själv och spelade spel. När jag fick koll på den digitala klockan på nattduksbordet visste jag att siffran åtta betydde att det var dags att börja gå, ibland kom jag för tidigt och ibland för sent, berättar Andrzej. Hemma var det ofta kaos, han visste aldrig vad som skulle hända, eller vad han hade att vänta när han kom hem. – Det var folk hemma hos oss, människor jag inte visste vilka de var.

Det dealades och det var vilda fester med sprit och droger. Ofta bråkade mamma och pappa. För mig var det helt normalt, jag visste inget annat. HAN LÄNGTADE EFTER uppmärksamhet och närhet, men fick det sällan av varken mamma eller pappa. Pappa var oftast borta och mamma för drogpåverkad. Men i en lägenhet längre bort i samma fastighet bodde mormor, som var Andrejs trygga punkt. – Mormor var värme för mig, hon var min skyddsängel. Hos mormor fanns det frukost och tecknade filmer och hon såg mig. Det var dit jag gick när det var jobbigt hemma. Hon förstod att det inte var bra hemma hos mig, men det tog lång tid innan hon insåg att hennes dotter var missbrukare. Mormor var dessutom den enda bland de vuxna i min närhet som inte söp eller tog droger, berättar han. Skolan var också en trygg punkt även om det var svårt att koncentrera sig. – På skolan var det lugnt och det fanns

www.ssil.se | 23

– När jag blir pappa ska mina barn få vara barn, något jag aldrig fick vara, säger Andrzej Burda. ​​

rutiner, jag tyckte om skolan även om jag oroade mycket för mamma på dagarna. När Andrzej var sex år föddes hans lillebror. Det var kul att få ett syskon, men han minns att han också kände frustration. – Mamma la mycket energi och fokus på lillebror och pappa var plötsligt hemma mer. Jag tror att de försökte få till en nystart. Mamma försökte göra ett bättre jobb med lillebror till en början, men när lillebror blev lite större fick jag ta alltmer ansvar för honom, som ”mannen i huset”, som mamma berättat att jag tog som roll som liten. ANDRZEJ FIXADE FRUKOST till sig själv och lil-

lebror ibland och tog honom till förskolan. Han var överbeskyddande, men också ganska sträng. – Jag uppfostrade honom till att göra rätt, mest för att pappa inte skulle slå honom också. Jag hade tidigt lärt mig att ljuga och anpassa mig, för att inte reta upp pappa. Jag var alltid på tårna, försökte förhålla mig till deras olika beteendemönster när de var påverkade, vilket

24 | www.ssil.se

var svårt eftersom påverkade människor är oförutsägbara och väldigt skrämmande. MEN LILLEBROR VAR också ljuset, med ett leende som påverkade alla som mötte honom. – När min bror kom var jag inte längre ensam i allt kaos. Senare spelade vi mycket tv-spel tillsammans och det är något vi har gemensam än idag. Jag kunde leka med någon istället för att sitta för mig själv när mamma bara låg i sängen hela dagarna. På skolan hade någon anat oråd och gjort orosanmälningar, som tillsammans med mordhot från pappa under en psykos till sist ledde till att Andrzej, hans mamma och bror hamnade på ett skyddat boende där de blev kvar i två år. Att inte ha mormor i närheten var svårt. – Jag tror att jag där och då förstod hur viktig mormors närhet hade varit. Att vara hos mormor hade varit en paus i vardagen där jag kunde slappna av helt och hållet utan oro och kanske till och med fick vara barn för en liten stund.

Vi skrattade mycket och jag fick stimulans där eftersom jag blev sedd och hörd. Jag var ett barn med många tankar, funderingar och skämt som mormor skrev ner och gav till mig i en bilderbok när jag blev äldre, berättar han. Sedan kom det fram att Andrzej och hans bror skulle flytta och att mamma skulle hämta dem när hon mådde bättre. – Mamma kunde inte ta hand om oss, så när jag var tio och min bror sex flyttade vi först till ett jourhem och sedan till ett familjehem där vi bodde tills vi blev vuxna. Det var också den här perioden som jag förstod vidden av mammas missbruk och hur den påverkat våra liv. ANDRZEJ HADE HATAT droger under hela sin

uppväxt. Men under en resa till Amsterdam rökte han gräs och tyckte om de känslorna han fick. – Det var superroligt och där väcktes också en känsla av att det var najs, att jag mådde bättre. Efter den resan rökte jag flera gånger, för att jag ville ha roligt, men senare förstod jag ju att det hand-

»Att vara hos mormor hade varit en paus i vardagen« ​

Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.

lade om att dämpa jobbiga känslor, förklarar han. Hösten 2018 åkte Andrzej till USA och pluggade skådespeleri och business. Det var första gången i sitt liv som han kände sig fri. – För första gången fick jag släppa allt ansvar för andra och satsa på mig själv. Det blev en hel del droger där, eftersom synen på droger är mer liberal i USA. Även när han kom hem fortsatte han att röka gräs och såg fortfarande inga baksidor med det. Han hade ett kravfyllt arbete i försäkringsbranschen och tyckte att han fungerade bra. Tills han inte gjorde det längre. – Obearbetade demoner och trauman gick inte att trycka undan. Jag började få panikångestattacker och självmordstankarna ökade. Jag hade i hela mitt liv haft självmordstankar till och från. Det kokade så mycket i mitt huvud till slut att jag inte stod ut längre. Det enda sättet att slippa vara i mitt huvud var att ta mitt liv, säger han stilla. PÅ ETT HOTELLRUM i Norrland, dit han hade åkt för att avsluta sitt liv, kom vändningen. Andrzej satt på golvet och hulkade av gråt, men något hände inom honom. – Plötsligt landade jag i sorgen och ilskan och insåg att jag behövde hjälp, för jag ville visst leva. Men jag kunde inte längre hantera mitt eget liv. Dagen efter åkte han till jobbet och berättade allt för sin chef som var förstående och hjälpsam. Andrzej erbjöds KBT, som kom att vara mycket hjälpsamt. – Där fick jag verktyg för att identifiera och så småningom ändra mina beteendemönster. Det var en otrolig insikt när jag förstod att jag faktiskt själv kunde förändra mitt liv. Jag slutade efter en tid

PÅ PLATS HOS OSS MEDICINSKT TEAM & INTEGRERAD DBT

Särskild kompetens finns för behandling avseende Suicidalt agerande Ätstörningar Trauma och komplex PTSD Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se

Andrzej framför huset där han bodde på Södermalm i Stockholm som barn. ​​

med droger också, de var inte bra för mig nu på min nya väg. Jag förtjänade att ha ett bättre liv, bara tanken att jag förtjänade något var helt nytt för mig, förklarar han. Med sin mamma hade han sporadisk kontakt och backade så fort hon visade på dåliga sidor. Idag, flera år senare har de bra kontakt men Andrzej är noga med sin gränssättning. – Hon måste ha kontroll över sitt missbruk. Om vi ska ses får hon inte komma påverkad och det har hon respekterar hittills, hon försöker verkligen. Pappa har jag inte haft kontakt med på fyra år. ANDRZEJ PRATAR VARMT om sin lillebror, som

han har god kontakt med. På många sätt har de räddat varandra. – Jag kunde rikta allt mitt fokus på honom och det motiverade mig genom livet väldigt mycket. Han fick också en fadersfigur i mig som kunde skydda honom från det mörka hemma och visa honom vägen genom livet. Vi har ett extremt starkt band och älskar varandra väldigt mycket och har inga problem att säga det till varandra. Min lillebror frå-

26 | www.ssil.se

»Jag har jobbat mycket med mig själv och mina rädslor« ​ gade ganska nyligen ”Andrzej, tror du att vår typ av relation är vanlig bland syskon?” Varpå jag svarade ”nej det tror jag inte”. Han säger att han uppskattar livet jättemycket och är tacksam för det han gått igenom, för erfarenheterna har gjort honom till den person han är idag. Men det har krävts hårt arbete. – Jag har jobbat mycket med mig själv och mina rädslor, vilket har gjort mig mer motståndskraftig men också mer tålmodig och ödmjuk för andra människor. IDAG ARBETAR HAN på föreningen Hjärnkoll som ambassadör, samordnare och kommunikatör. Med sina populära föreläsningar hoppas han hjälpa andra människor, framförallt unga män. – Jag vill ge andra de verktyg som har fungerat för mig och uppmuntra till att våga vara öppen med att vara i behov av hjälp, för att identifiera mönster och be-

hov. Jag har fått höra i hela mitt liv att jag är modig, att vara modig innebär för mig att göra det man känner rädsla för. I framtiden kanske han involverat sig i politik på något sätt och så drömmer han om att bli pappa. – Jag är jättetaggad på barn, verkligen redo. Som pappa kommer de viktigaste uppgifterna vara att låta känslor existera och uppmuntra barnen att prata om allt. Sen, kanske det viktigaste; att låta barnet vara just barn. Något han själv aldrig fick vara. ○

Om Andrzej Burda Ålder: 32 år. Yrke: Föreläsare, samordnare och kommunikatör på Hjärnkoll. Familj: Katten Elvis och dejtar en tjej där de pratar mycket om en långsiktig framtid med barn och hus. Bor i: Stockholm.

Korpberget Behandlingscenter

erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård. För kvinnor och män från 18 år. Vi är ett av Sveriges äldsta behandlingshem som bygger på 12-stegsprogrammet. Verksamheten har pågått sedan början av 1980-talet och har fortfarande förändring och utveckling som ledande principer.

Verksamhetschef: Christer Gustafsson Renlid | 070-156 43 40 | christer@korpberget.se info@korpberget.se | www.korpberget.se

28 | www.ssil.se

TEMA: HVB/BEROENDE Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri, har specialiserat sig kring adhd. Foto: Appendix fotografi ​​

Adhd-hjärnan kan lättare fastna i beroende Vi vet att vi ska äta bra, röra på oss, stressa mindre och dricka måttligt. Det är lättare sagt än gjort och extra svårt om man har adhd. Tobak, alkohol och droger behöver personer med adhd vara särskilt försiktiga med, just för att hjärnans belöningssystem har andra förutsättningar än de flesta andra. Men med kunskap och stöd går det att förebygga de ökade riskerna. TEXT JENNY FORS FOTO APPENDIX FOTOGRAFI, GETTY IMAGES OCH EVA LINDBLAD

Personer med skadligt bruk och beroende har ofta någon form av samsjuklighet. Enligt Socialstyrelsen har mer än en tredjedel som söker hjälp för beroende också ångest eller symptom på depression. Dessutom har över hälften av patienterna som har vårdats för skadligt bruk en eller flera psykiatriska diagnoser. Forskning visar att personer med adhd har en mångdubbel risk att utveckla skadligt bruk och beroende. Risken är högre eftersom samma system i hjärnan är inblandade både vid adhd och beroendetillstånd. – Diagnos eller inte, har man de här personlighetsdragen som är typiska för NPF, är risken större att utveckla beroende. Det pratas mycket om överdiagnostisering nu, men bland personer med skadligt bruk och beroende är det snarare en underdiagnostisering, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri. Hon har skrivit flera populära böcker om adhd, bland annat Åren går – adhd består (2023), Natur & Kultur. Där beskriver hon hur det kan vara att få sin

diagnos i vuxen ålder och hur då alla pusselbitar kan hamna på plats. Att helt plötsligt förstå varför det har varit så svårt att få struktur i vardagen, varför det som verkar så lätt för andra har verkat helt omöjligt eller varför suget efter alkohol är så stort. – Tyvärr kan det bli så att de som är i störst behov av en diagnos kanske har svårast att få den. Därför är det viktigt att vi som träffar personer med skadligt bruk tänker på att det också kan finnas en odiagnostiserad NPF där bakom. Samtidigt så liknar symptomen på långvarigt beroende eller abstinens symptomen för adhd. Då behöver man ta reda på om dessa symptom fanns med även i barndomen innan bruket startade. JU TIDIGARE MAN kan minska risken för skadligt bruk och beroende desto bättre. Där kan en tidig NPF-diagnos hjälpa till, eftersom det hjälper till att uppmärksamma problemen och sätter fokus på stöd och hjälp. En adhd-diagnos kommer inte att kunna trolla bort en persons svårigheter med självreglering. Men det kan skapa

insikter och förståelse hur hjärnan fungerar så det går att med rätt verktyg få lite bättre kontroll. FÖR EN PERSON utan dessa svårigheter är

det ibland omöjligt att föreställa sig vad problemet är. Vi vet inte vad som försiggår i den andres hjärna, att det bakom den duktiga och kapabla fasaden finns ett kaos av tankar. – Vi kanske ser någon som verkar älska listor och excell-ark, vi tror att de är super-organiserade. Vi får till och med lite dåligt samvete att vi inte själva har samma ordningssinne, därför råder vi personen att släppa lite på kontrollen och slappna av. Det vi inte vet är att personen har jättesvårt för att hålla saker i huvudet, så varje liten sak måste dokumenteras för att inte glömmas bort. Många har hela sitt liv känt sig annorlunda, fått höra att de kan bara de vill, stött på motgångar och misslyckats gång på gång. De svårigheter som kännetecknar adhd är ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Men vad innebär det egentligen? Lotta Borg Skoglund förklarar det så

www.ssil.se | 29

Självreglering är extra svårt för personer med adhd, särskilt saker som är dopaminhöjande. Foto: Getty Images ​​

bra i boken. Att det är svårt att organisera och planera. Att tänka i flera led. Att prioritera, det är omöjligt att skilja på vad som behöver göras nu och vad som kan vänta. Att komma igång och att slutföra, man tappar koll på tiden och vill vara göra lite till. Så här kan det låta när en person med adhd beskriver hur svårt det är med självreglering: ”Jag är allergisk mot att ha tråkigt, jag är i gång jämt och sedan kraschar jag och orkar ingenting när jag väl behöver göra något viktigt.” Det är också svårt att reglera sitt humör, sina känslor, sin aptit och sömnen.

»Hjärnans belöningssystem reagerar starkare hos personer med adhd på till exempel alkohol,« ​

DEN HÄR STÄNDIGA rastlösheten och tankar

digare i livet och har svårt att hitta en nivå som inte innebär en risk för hälsan. Allt som regleras av belöningssystemet kan bli extra problematiskt för den med adhd. Det kan vara alkohol, spel, mat eller sex.

som hela tiden snurrar och inte vill komma till ro är förstås tärande. Det är inte konstigt att alkohol och droger lockar för att lugna ned nervsystemet. Det kan bli

en ond cirkel av självmedicinering. Till en början kan det kännas bättre, men i förlängningen blir det värre. Det som adhd-hjärnan har svårt med påverkar sju viktiga livsstilsområden som är extra svårt att kontrollera för personer med adhd. Dessa är kost, motion, sömn, stress, relationer, beroenden och ekonomi. KANSKE HAR MAN börjat använda alkohol ti-

– Hjärnans belöningssystem reagerar starkare hos personer med adhd på till exempel alkohol, vilket gör det svårare att motstå. Det är också därför det är svårare för personer med adhd att skifta fokus, eftersom dopaminet är förhöjt för det som känns lustfyllt, säger Lotta Borg Skoglund. Många personer med beroendeproblematik får inte utredning av och behandling för sina psykiatriska tillstånd. Det är extra viktigt för att kunna bli fri från sitt beroende. Det här gäller all samsjuklighet och är anledningen till att kraven höjs på en bättre integrerad vård och behandling. ○

Sveriges närmsta behandlingshem! info@lindalen.com | 0650 - 320 40 | www.lindalen.com

30 | www.ssil.se

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år KBT och 12-stegsbehandling, samt familjestödsamtal. HVB | TIERP | TÄRNSJÖ Alima 072-559 09 39 | Östagården 073-405 00 15

Stödboende för personer 16-20 år Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet. ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA 070-974 58 18

Lotta Borg Skoglund vill informera om sambandet mellan adhd och beroende. Foto: Eva Lindblad ​​

De 7 livsstilsfaktorerna Sju viktiga livsstilsfaktorer är till stor del kopplad till svårigheter för personer med adhd.

Förstärkt familjehemsvård med coach / behandlingsfamiljer Familjehem för barn och unga upp till 21 år FaIRO I UPPSALA med omnejd ÖPPENVÅRD | BEHANDLINGSFAMILJ 076-116 68 06

1. Kost – svårighet att känna av och reglera hunger och mättnad gör det svårt att hålla sig till regelbundna och hälsosamma måltider och hejda sötsuget. Du kan glömma bort att äta eller äta för mycket. 2. Träning – svårighet att etablera hälsosamma och balanserade rutiner, orealistiska mål, svårighet att hålla träningen på en normal nivå. 3. Sömn – svårigheter att gå och lägga sig i tid, varva ned, kliva upp i tid. 4. Stress – svårighet att koppla av och återhämta dig på grund av en konstant inre stress. 5. Känslor – svårigheter att få till och vårda betydelsefulla relationer, låg självkänsla, utmattning, ensamhet.

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning UPPSALA 070-569 01 74

6. Beroendebeteenden – svårigheter att dricka ”lagom” mycket alkohol, reglera skärmtid, problematiskt spelande, för mycket jobb eller sociala medier. 7. Ekonomi – svårt att komma ihåg att betala räkningar, impulsivt shoppande, svårigheter att ta ekonomiska beslut, komma ihåg läkarbesök eller att ta sina mediciner. 072-399 05 33 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se

TEMA: HVB/BEROENDE

Sorg och skam i rollen som anhörig Anna vill hjälpa andra medberoende Det tog lång tid för Anna att förstå att hon var medberoende och att det var ett destruktivt beteende. En medberoende anpassar sig efter den som är beroende i hopp om att kunna hjälpa. Det kan göra att man lätt tappar bort sig själv och inte tänker så mycket på vad man själv behöver och vill. TEXT JENNY FORS ​

I programmet inför Socionomdagarna stod det att Anna Bergfors och hennes son skulle föreläsa tillsammans om hur det är att tillfriskna från medberoende och beroende. Det har varit hennes dröm att få föreläsa tillsammans med sin son. Nu blev det inte så. Han blev nämligen dömd till ett fängelsestraff för innehav av narkotika. Det är ingen lätt väg att bli fri från beroende och missbruk. Och det har inte varit lätt för Anna som mamma. Det har varit väldigt svårt för henne att prata om det här. Men nu föreläser hon, om än ensam. Därför fokuserar hon också på sin egen upplevelse. HON VILL HJÄLPA andra som är medberoende, genom föreläsningar, coaching och poesi. För 15 år sedan började Anna Bergfors att skriva. Det var en tröst att få sät-

32 | www.ssil.se

ta sina tankar och känslor på pränt. År 2020 gick hon en skrivarkurs och blev inspirerad att ge ut sina texter. – Jag berättade inte det här för min son. Han fick se mig i Nyhetsmorgon på TV4. Det var så han fick veta att jag hade gett ut en bok, eller ett häfte kan man nästan säga. Men jag är stolt över min bok, eller häfte. Det var inget lätt beslut, men det var rätt beslut. Om en mamma kan känna tröst. Då är det värt det, tänkte jag. HON LÄSER UR boken:

”Jag har inga ord kvar, fast jag har så mycket att säga... Jag. Har. Inga. Ord. Kvar. De tog slut. Men jag kan skriva orden. Jag planerar för din begravning. Det har jag gjort ganska länge nu. Det finns nån slags tröst i det. Som att jag får ta ut sorgen nånstans.

För jag sörjer. Jag sörjer det jag saknar. Jag sörjer att jag saknar. Jag saknar verkligen dig. Det känns som om jag är en barnlös mamma. En halv mamma. En ganska misslyckad mamma...” DET VAR SÅ det kändes, innan hon förstod

att det var en beroendesjukdom. Då trodde hon att hon hade gjort något fel. Att hon skulle kunna rätta till allt. Om hon bara fixade och donade, hjälpte till att betala hyran. Men hon hade hamnat i ett medberoende. Hon var som en möjliggörare att hans pengar kunde gå till knark när hon köpte mat, lånade pengar och betalade skulder.

Anna Bergfors berättar om sina erfarenheter av medberoende. Foto: Privat​

Hon var också anhörig till sin lillebror som gick bort på grund av en överdos när han var 22 år gammal. I samma veva upptäcktes att sonen också missbrukade. Hela familjen hamnade i chock och Anna blev otroligt rädd, eftersom hon tänkte att det skulle sluta på samma sätt för sonen. – Skola och BUP reagerade kraftigt, men ju mer insatser desto mer eskalerade det. Idag är han 37 år och har hållit sig ren några månader som mest, det har gått upp och ned i 20 års tid. I början kände hon mycket skam och skuld. Ingen pratade om det, men alla visste.

– Hade någon frågat så hade jag berättat. Jag hade ett stort behov av att berätta, men höll det inom mig. På jobbet kompenserade jag med att prata mycket om mitt barnbarn när alla andra berättade om sina barn. HON FÖRLORADE SIG själv i medberoendet.

– Det var jättejobbigt. Jag hade inte huvudrollen i mitt eget liv. Först hade det varit min lillebror, sedan min son. Jag var som en spegel; var han arg så blev jag arg. Jag var sällan glad. Som anhörig är det väldigt lätt att utveckla ohälsa; stress, oro, ångest, skam och skuld. Det blev bara värre och led-

de fram till en ohållbar situation. Anna läser: ”Jag går över bron mot kyrkan, pratar med mamma i mobilen. Jag förstår att det är min son som ligger därframme. På marken, utslagen i en snödriva. Ambulansen kommer, tar med min son. Jag följer inte med.” – Jag hade följt med vid så många liknande tillfällen tidigare, men jag tänkte att nu räcker det. Jag orkade inte mer. Jag hade gjort allt jag hade kunnat, men det går inte att hjälpa någon som inte är mottaglig.

www.ssil.se | 33

Medberoende gör att man tar på dig en annan persons problem och beteenden som om de vore ens egna. Foto: Getty Images ​​

Anna har fått mycket hjälp, eller rättare sagt sökt sig till hjälp. Enligt henne finns det mycket hjälp att få, men man behöver vara aktiv själv. Hon har gått i samtalsgrupper, individuella samtal, anhörigprogram, självhjälpsgrupper, 12-stegsprogram för anhöriga. – Jag är tacksam för den hjälp jag har fått. Det tog lång tid att inse mitt medberoende och vad ett beroende är. Trots det kände jag maktlösheten. Det är inte säkert att vi når fram, alla hittar inte vägen ut, men vi måste fortsätta. SJÄLV VAR HON tvungen att stänga dörren

och fokusera på sig själv. – Jag var väldigt tydlig, jag sa: ”Jag älskar dig, men jag vill inte att du hör av dig när du är påverkad och jag kommer inte att hjälpa dig med hyran.” Det har jag hållit mig till och han också. Jag älskar inte min son mindre för att han har

34 | www.ssil.se

»Jag var som en spegel; var han arg så blev jag arg. Jag var sällan glad.« ​ en beroendesjukdom. Jag kommer att vara den första som öppnar dörren när han är ren. JUST NU GÅR det inte jättebra. Sorgen har varit en ständig följeslagare. Sorgen att

det blev som det blev för både henne och honom. Det enda hon kan göra är att berätta. För att andra ska få en viss tröst. Och det är läkande att berätta. Det är också viktigt att sprida kunskap. Att våga prata, fast ingen frågar. ○

Tecken på medberoende Q Känslomässig bergochdalbana: Eget mående styrs av den närståendes beteende. Q Fysiska/Psykiska besvär: Stress, utmattning, ångest och nedstämdhet är vanligt. Q Överansvar: Att ta ansvar för den andres handlingar, lögner och konsekvenser. Q Kontrollbehov: Försök att kontrollera den andres missbruk eller mående. Q Självförsummelse: Egna behov, intressen och hälsa nedprioriteras. Q Dålig gränssättning: Svårt att säga nej och sätta gränser, vilket skapar obalans i

relationen

SKYDDAT BOENDE MED IVO TILLSTÅND Ronak är ett skyddat boende med lång erfarenhetn av våld i nära relation samt hedersrelaterat våld. Boendet erbjuder stöd i olika former, strukturerade samt, praktisk hjälp, stöd med myndighetskontakt, stöd med kontakt med Polisärenden advokat etc. Boendet utför riskbedömningar såsom PATRIARK, FREDA OCH SARA. Vi har barnsamtal.

Familjehemsindex Kvalitetssäkring för uppdragsgivare Det självklara verktyget för dig inom kommunal eller konsulentstödd familjehemsvård som vill stärka relationer med dina uppdragstagare.

Boendet riktar in sig på både akuta som planerade placeringar. Verksamheten erbjuder hämtning dygnet runt. Boendet har bostadsgarantin inom max fyra månader med första handskontrakt. Vill du veta mer – kontakta oss!

www.ronak.se 076-226 88 52 | info@ronak.se

0585-738 112 | kund@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Söker du LSS-placering? Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har över 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskaps­ företag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism. Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsansvariga:  placeringsansvarig@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

EVENT & UTBILDNING

Viljan.​

Fimab.​ Sauna HVB.​

Ta chansen! Föreläsarna på scenen.​

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Valbo.​

Beroendedagen blev en succé Det var premiär för Beroendedagen den 5 februari, ett nytt event som SSIL – För vård och omsorg arrangerar. Fullt hus, härlig stämning på mässgolvet och många intressanta föreläsare bjöd dagen i Uppsala på. TEXT: JENNY FORS FOTO: TILDA THINGVALL

36 | www.ssil.se

Personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol och andra droger har ofta en komplex problematik där medicinska, psykologiska och sociala faktorer samspelar. Robert Grahn, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, presenterade resultat från forskningsprogrammet ESTR.

Humana.​

»Vi fick höra om de arbetssätt som faktiskt gör skillnad«

Securdia.​

Måviken rehabcenter.​ Skyddsvärnet.​

Novia omsorg.​

Iris Utvecklingscenter.​

Missbruksproblematik är sällan isolerad. Bakom ett beroende finns ofta en komplex väv av psykisk ohälsa, trauma och ibland oupptäckta neuropsykiatriska svårigheter. Lotta Borg Skoglund, överläkare och forskare, delade med sig av aktuell kunskap om hur vi kan förstå och möta personer med missbruksproblematik på ett mer nyanserat sätt. Andrzej Burda, (H)järnkollambassadör, berättade om hur det är att vara anhörig till missbrukande föräldrar, hur det formade hans uppväxt och påverkade hans relationer i vuxen ålder utan att han till en början förstod det. ”En givande dag. Jag uppskattar Lotta Borg Skoglunds beskrivning av oss

Robert och Tobias, SSIL.​

människor som maskrosor, tulpaner och orkidéer – en påminnelse om våra olika nivåer av skörhet och känslighet, och hur lätt det är att glömma hur viktigt det är att möta varje individ utifrån sina förutsättningar”, säger Camilla Jardevall, socionom och leg. psykoterapeut. ”Vi fick höra om vardagens utmaningar, samsjuklighet och om de arbetssätt som faktiskt gör skillnad. Vi fick bidra med lösningar och skapa dialog i dessa viktiga frågor.”, tyckte man hos utställaren Iris Utvecklingscenter.

Basta! Guldutställare.​

www.ssil.se | 37

38 | www.ssil.se

Jonna Granberg visade upp sin nya bok på Socionomdagarna. Foto: Mia Breitholtz ​​

Verktyg att klara svåra samtal Analys, självreglering och kommunikation

Att möta människor i utsatta situationer kräver mod och lyhördhet. När vi kan se och förstå våra egna och klientens beteenden tillsammans med en stor portion empati, då kan vi bättre möta det svåra. Jonna Granberg vill lära ut beteendeanalys och andra beprövade verktyg. TEXT JENNY FORS FOTO MIA BREITHOLTZ, ROBERT JANSSON, ÅLANDSTIDNINGEN OCH GETTY IMAGES

Som socialsekreterare ställs du säkert ofta inför svåra samtal, med klienter som kanske inte alls vill prata med dig, som känner rädsla och stress över att kallas till ett möte med socialtjänsten. Även du själv kan lätt bli fylld av jobbiga tankar och känslor som triggas av situationen. – Vi har många fina verktyg inom det sociala arbetet när det gäller att utreda, bedöma, fatta beslut och ge stöd. Men det grundläggande arbetet att skapa kontakt och förändring i mötet med klienten, var är verktygen för det? Det är något som vi pratar för lite om, säger Jonna Granberg, socionom, terapeut och handledare. HON HAR SKRIVIT boken ”Den analytiska so-

cialarbetaren – analys, självreglering och kommunikation i svåra samtal”, (Natur & Kultur) tillsammans med Raimo Lappalainen, psykolog och professor. De delar samma övertygelse att framgångsrikt socialt arbete kräver en djup förståelse för vad som driver oss människor. Jonna Granberg bor på Åland och stu-

derar till legitimerad psykoterapeut vid Åbo akademi. Hon är utbildad socionom i Sverige vid Örebro universitet och har en filosofie magisterexamen i socialt arbete från Lunds universitet. – Jag har arbetat som socialarbetare, kurator och socialchef. I min chefsroll såg jag det här behovet i personalgruppen att ha verktyg för att hantera svåra samtal. Det var när jag började läsa psykoterapi som jag förstod att det krävs en förståelse för det som händer inom mig och inom klienten, att se kedjan av tankar, känslor och beteenden, för att hantera det här. I BOKEN FÅR läsaren följa den fiktiva socialarbetaren Marie som i den första delen av boken träffar klienten Martin. Det är egentligen ett rutinärende på barn- och familjeenheten. Man har fått in en orosanmälan från Polisen om en tonåring som stulit en bil tillsammans med andra ungdomar. Pappan Martin har nyligen gått igenom en skilsmässa och har ensam vårdnad över tonårspojken, något

som är påfrestande. Pappan gör sitt bästa, men sonens stöld har träffat honom som ett slag i magen. Han kanske inte är tillräcklig som pappa. Han har försökt nå sin son på telefon och frustrationen växer tillsammans med den gnagande oron när han kliver in på socialtjänstens kontor. MARIE ÄR TYNGD av sin arbetsbörda på soci-

alkontoret och sover dåligt eftersom hon ofta har tankarna på svåra ärenden. Hon ser Martin i receptionen, sammanbiten och spänd. När han kommer in i det lilla mötesrummet känns luften tjock, pappan suckar tungt och det ger som små stötar i Marie, som uppfattar pappans hårda skal av motstånd. En tanke ekar i henne: Tänk om jag inte lyckas nå honom? Hennes inledande ord om varför de träffas och fortsättningen när hon frågar hur han uppfattar det som har hänt, vilket stöd han tror att sonen behöver går som på autopilot. Utan värme och den empati hon egentligen vill förmedla.

www.ssil.se | 39

Jonna råder att försöka se sina tankar som moln, att låta dem finnas där och bara dra förbi. Foto: Getty Images ​​

När Martin mumlar ”Jag vet inte”, börjar Marie gå igenom vilka stödinsatser som finns. För honom låter hennes ord byråkratiska och avståndstagande. Hon känner hans frustration och försöker hålla sig lugn, men kroppen reagerar snabbare än tankarna. Pulsen rusar, hjärtat bultar hårt och handflatorna blir fuktiga. Hon ser hur Martins käkar späns och klarar inte av att bemöta honom. Hon klamrar sig fast vid strukturen, orden blir tomma.

FOTO: ROBERT JANSSON, ÅLANDSTIDNINGEN

MARTIN SER INTE Maries ångest, utan tol-

kar det som distans. Sedan följer en hård och spänd dialog. Marie vill titta på pappans roll och hur situationen hemma kan ha påverkat sonen. Redan tyngd av skuld känns det som en rak anklagelse och han höjer rösten: ”Menar du att Jonna Granberg. jag är en kass farsa el-

40 | www.ssil.se

»Nyckeln är att känna igen och förstå det som triggar i gång oss och hur vi brukar agera« ​ ler vad då, din jävla idiot!?” Marie rycker till och blir rädd att Martin ska bli våldsam. Paniken kommer snabbt, ljuset från fönstret förvandlas till det skarpa ljuset från kökslampan i barndomshemmet, Martins förvridna ansikte blir hennes pappas. Impulsen att lugna ersätts av en annan reaktion; att slå tillbaka. Utan att hon hinner hejda sig kommer orden: ”Du beter dig som en sådan!” RELATIONSTRÅDEN MELLAN MARIE och Martin har brustit. Dagar av ångest och skuld tynger Marie som börjar tänka katastroftankar, tänk om hon blir av med jobbet. Några dagar senare kommer en liknande anmälan och Marie reagerar starkt, hon känner samma panikkänsla och stress som i förra mötet, trots att inget har hänt än. Hon blir rädd av sin egen reaktion. Den här delen av henne som tog över kunde hon inte styra. Hon

kan inte lita på sig själv längre. Sedan får vi följa Maries resa att lära sig analysera sitt eget och klientens beteende, vilka triggers hon och klienten reagerar på, hur vi tolkar situationen, vilka känslor som driver våra reaktioner och vad detta ger för beteenden. – Det är viktigt att lära sig den här kedjan av händelse, beteende och vilken konsekvens som blir. Att agera i affekt ger en kortsiktig belöning. Nyckeln är att känna igen och förstå det som triggar i gång oss och hur vi brukar agera. MARTIN FÅR UTLOPP för sin frustration och Marie upplever en känsla av kontroll. Men långsiktigt så har relationen mellan dem skadats, det kan påverka stödet till sonen och för Maries del leda till ökad oro för framtida möten. – Jag vill förmedla hopp med boken, att det finns möjlighet att lära sig att sty-

»Det finns möjlighet att lära sig att styra sina impulser och kommunicera bättre med värme och empati« ra sina impulser och kommunicera bättre med värme och empati så att vi kan skapa bra möten trots att det är svårt, säger Jonna Granberg. TANKAR ÄR DET som vi har störst möjlighet

att påverka. Det är också tankarna som spelar en avgörande roll för våra reaktioner. – När vi blir medvetna om våra egna och våra klienters tankar så blir det lättare att förstå hur de påverkar känslor och beteenden. Då kan vi också bryta negativa spiraler. Martin tänker att Marie inte bryr sig, Marie tänker att hon kanske inte lyckas nå honom. Båda fastnade i katastroftankar, att det värsta skulle hända och ett svartvitt tänkande att de var antingen en bra eller en dålig förälder eller socialarbetare, inget däremellan. Boken råder att fråga sig själv om de här tankarna verkligen är rimliga. Hjälper de här tankarna mig eller gör de situationen svårare? Finns det andra sätt att se på vad som händer? Marie växte upp med konflikter och osäkerhet i hemmet. Hon har utvecklat ett sätt att se på världen som farlig, vilket gör att hon måste känna att hon har kontroll. Hon känner sig ofta otillräcklig och behöver därför alltid prestera på topp. Det kan bli svårt när gamla livsregler följer med i nya situationer och skapar begränsningar. Våra känslor säger mycket om oss själva, vår historia och våra värderingar. I boken råder författarna att lyssna på sina känslor och låta dem guida dig även i de svåraste samtalen.

hot; fight, flight och freeze är djupt rotade instinkter. Dessa syntes tydligt hos både Marie och Martin. Hon blev formell och neutral, ett typiskt flight-beteende och han höjde rösten i fight-läge. Det visar hur svårt det kan vara att ta sig ur ett reakVÅRA REAKTIONSMÖNSTER VID

​

tionsmönster när det väl är i gång. För att kunna stoppa det behöver vi vara medvetna om vad som händer. Del två i boken handlar om självreglering. Hur du kan hantera stress och uppmärksamma kroppens tidiga signaler så att du bara inte kör på och riskerar negativa konsekvenser. BOKEN TAR UPP sju verktyg för självregle-

ring. Defusion – att skapa distans till sina tankar är ett sätt. – Jag brukar undervisa ibland och på vägen dit kände jag hur pulsen började öka, jag darrade, kände mig nervös och fick handsvett. Då testade jag en teknik som jag har fortsatt med i stressade situationer och det hjälper mig. Jag föreställer mig hur det snöar, lätta snöflingor singlar ned och jag liksom öppnar upp hela min bröstkorg och låter snön landa där. Jag frågar mig själv: Vad är det jag känner? Rädsla – och den får plats i mig. Det är okej att känna, jag låter rädslan finnas men den har inget grepp om mig och då släpper krampen. Jag blir mindre ansträngd och mer närvarande i det jag ska göra. Det följer också tankar med känslorna. Man kan se dem som moln som passerar på himlen. Det är som att tankarna finns högt där uppe och sakta seglar förbi medan jag går stabilt här nere på jorden, säger Jonna.

Övriga verktyg är andningsövningar, mindfulness, acceptans för det man inte kan påverka, självmedkänsla och kognitiv omstrukturering. Grunden till verktygen är våra värderingar, därför är det hjälpsamt att identifiera vad som är viktigt för oss. Det ger en riktning när känslorna sätter igång. – Jag vill vara en socialarbetare som är närvarande och på ett lugnt och empatiskt sätt ge svar på frågor. Det är lättare att påminna mig att hålla mig lugn om jag tänker att det är en del av mina värderingar. Men våra värderingar kan också ställa till det, jag kan börja ifrågasätta om jag är tillräckligt närvarande. Där kommer tankefällorna igen. BOKENS TREDJE DEL fokuserar på kommunikation där Marie omsätter sina verktyg i praktiken i ett nytt fall. Hon är mer medveten om vad som händer i henne och i andra, hon är bättre förberedd på att utstråla lugn och empati. Att ord kan vara triggande för klienten, till exempel ”utredning” är ett vardagligt ord för Marie, men låter hårt och jobbigt för den som ska utredas. Tonfall, kroppsspråk, tystnad. Allt har betydelse. – Det är i mötet mellan människor som vi kan komma framåt och vårt mål är att ge dig vetenskapligt förankrade och praktiska verktyg som gör skillnad i din vardag, avslutar Jonna Granberg. ○

Insikter och verktyg Q Notera dina triggers. Vad sätter igång dina reaktio-

ner? Att identifiera dina triggers är första steget mot att hantera dem.

Q Var medveten om dina tankar. Då kan du börja ifråga-

sätta om de hjälper dig.

Q Låt känslorna finnas utan att de tar över. Då ger du dig

en chans att agera lugnare och mer genomtänkt.

Q Notera dina reaktioner och beteenden. Se sambandet mellan triggers, tankar, känslor

och beteenden.

Q Var medveten om klientens reaktioner, triggers och hela kedjan. Då kan du förstå

dennes behov och skapa bättre trygghet.

www.ssil.se | 41

42 | www.ssil.se

REPORTAGE I den musikaliska kontakten med barn blir det tydligt hur samspelet är i familjen. ​​

Med musiken som hjälpmedel Så används musikterapi hos familjebehandlarna i Botkyrka Musik påverkar affektiva tillstånd, mer eller mindre hos alla människor och musikterapi används inom många områden i vården. Familjebehandlarna Rebecca Tilles och Rut Wallius jobbar med musikterapi som en del av behandlande samtal med barn som har utsatts för eller bevittnat våld. – Musik kan vara ett ickeverbalt sätt att både hantera och kommunicera känslor, säger Rebecca. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO ​​

Jag träffar familjebehandlarna Rebecca Tilles och Rut Wallius hos Öppenvård familj på socialtjänstens kontor i Botkyrka kommun. Rut har jobbat med musikterapi som ett inslag i familjeterapin sedan 2016 och Rebecca drygt ett år. Musikterapeuter finns inom flera områden i vården, till exempel inom psykiatrin, demensvården och den palliativa vården. Rut och Rebecca arbetar med musikterapi som en del av familjebehandling vid misstänkt barnmisshandel. BEHANDLINGEN HAR FOKUS på

föräldrarnas ansvar och förändringsprocess, och att ge barnet möjlighet till bearbetning och skuldavlastning. – Det finns mycket man kan göra utan ord. Här använder vi musikterapi som ett verktyg i samspelet mellan barn och föräldrar. Det gör att vi får syn på hur familjen interagerar med varandra, alltså hur de har det i sin relation. Vi väver in

samtal med musikterapi, berättar Rut. Rut jobbade i många år som musiklärare och blev nyfiken på vad som händer i den musikaliska, icke-verbala kontakten med barn. Sedan hon blev färdig musikterapeut år 2001 har hon arbetat både privat och som anställd inom BUP, vuxenpsykiatri och skola. REBECCA ÄR MUSIKTERAPEUT och frilansande

musiker och låtskrivare med erfarenhet av att arbeta med musik, bland annat inom äldrevård och barnsjukvård. Under sin utbildning till musikterapeut på Musikhögskolan gjorde hon sin praktik här på socialtjänsten, fick ett vikariat och är nu anställd som familjebehandlare. Rebecca är även aktiv i styrelsen för Sveriges Musikterapeuter som bland annat jobbar för att auktorisera yrket. I familjebehandlingen träffas man i normala fall en gång i veckan under sex månader, men det händer att insatsen

förlängs vid behov. Behandlingsformen med både samtal och musikterapi passar alla som känner sig bekväma med att uttrycka sig med musik och ljud. Öppenvården tar emot vårdnadshavare med barn i åldrarna 0-18 år och i teamet där Rut och Rebecca arbetar vill man helst att barnen och föräldrarna kommer tillsammans. – Målet med familjebehandlingen är främst att hjälpa föräldrar att utveckla vardagsstrategier som minskar risken för att konflikter blir för allvarliga och skrämmande för barnet. Våra insatser utgår alltid ifrån barnets berättelse om utsatthet och våld, och oftast har familjen kommit i kontakt med socialtjänsten efter en orosanmälan från skola eller förskola. BARNEN ÄR DELAKTIGA, dels för att deras upplevelser ska bli bekräftade, men också för att kunna bidra med sitt perspektiv

www.ssil.se | 43

Rut och Rebecca demonstrerar hur musikterapin kan gå till. ​​

på vilken förändring föräldrarna behöver göra, berättar Rut. Ett möte brukar börja med att föräldrar och barn tillsammans deltar i någon form av musikalisk aktivitet. Det kan vara en sång där man sjunger allas namn eller en musiklek som blir en introduktion till det man kommer att jobba vidare med. Sen brukar föräldrar och de lite äldre barnen skiljas åt en stund för individuella möten med varsin familjebehandlare innan vi alla återförenas och avslutar tillsammans. Då kan det också bli någon gemensam musikaktivitet. Yngre barn, upp till cirka 2-3 år, är med föräldrarna under hela mötet. – Den här stunden då vi sjunger är ett avväpnande sätt att börja mötet och det blir som ”vår grej”. Att musicera eller sjunga är ett sätt att rent fysiskt göra något tillsammans, då man synkroniserar puls, rytm och röst. Vårt jobb är att följa dem vi möter och se vad som passar för just den aktuella familjen, förklarar Rut.

44 | www.ssil.se

»Våra insatser utgår alltid ifrån barnets berättelse om utsatthet och våld« I rummet där vi sitter finns bland annat ett piano, en gitarr, slaginstrument, tamburin och långa plaströr i olika färger, så kallade boomwackers, som man slår mot golvet och får olika toner. Det behövs inga som helst förkunskaper och meningen är inte att prestera, utan att uttrycka sig med hjälp av instrumenten. RUT BERÄTTAR ATT hon genomför samspelsbedömningar som bygger på musikaktiviteter som förälder och barn gör tillsammans. På så vis får de information om hur behandlingen behöver utformas. – Med hjälp av samspelsbedömningen kan vi bland annat se hur föräldrarna ger emotionellt stöd till barnet, och hur barnet svarar på förälderns icke-verbala kommunikation. Rut förklarar:

​

– Ibland kan det vara svårt för ett barn att förstå en förälder om det som sägs inte stämmer överens med vad föräldern visar med mimik och ansiktsuttryck. I musikaktiviteterna kan vi också se om föräldern kan vara flexibel och lyhörd för barnets kreativa uttryck, en viktig del av föräldraförmågan. DET KAN VARA en stark upplevelse, både för föräldrar och barn att uppleva varandra i musikaliskt samspel, något som kanske är ovanligt i deras vardag. – Nästan alla föräldrar säger att de har svårt att få sina barn att lyssna på dem, och så gör barnen det här. Det kan vara stärkande. För oss är det härligt att se när barn och föräldrar lyssnar intensivt på varandra och får vara i en

Rut och Rebecca är båda utbildade musikterapeuter. ​​

lekfull situation. Det blir en god stund tillsammans, menar Rut och fortsätter: – Många barn konkurrerar med så mycket i sina föräldrars liv; andra syskon, mobiltelefoner, jobb, ekonomi och trångboddhet. De får kämpa hårt för att få föräldrarnas uppmärksamhet. Till oss kommer barnen tillsammans med sina föräldrar och får vara i fokus både i de gemensamma stunderna med föräldrarna och i individuella möten med en behandlare.

barn och deras föräldrar i samband med en återföreningsprocess. Resultaten visar så här långt att musikterapi kan ge barn och föräldrar möjlighet att uttrycka känslor på ett sätt som upplevs som ofarligt och inte riskerar att leda till konflikter eller våld. – Möjligheten att dela känslor och att skapa tillsammans kan på så vis förbättra relationen mellan förälder och barn i samband med återföreningen, menar hon.

RUT OCH REBECCA ingår i ett team där man

UNDER NÄSTA ÅR kommer de att starta en

har vana av att möta familjer kring frågeställningar om våld. De upplever att det finns en stor nyfikenhet och öppenhet bland kollegorna. – Musikterapin har blivit en naturlig del av de metoder som teamet erbjuder, tillsammans med andra kreativa uttryck som lek, bildskapande och rollspel. Rut forskar för tillfället på hur musikterapi upplevs av familjehemsplacerade

musikterapigrupp för barn 2-5 år och deras vårdnadshavare. – Tanken är att vi ska möta familjer som någon gång haft en kontakt med socialtjänsten. Det kommer inte att vara en biståndsbedömd insats, utan ett förebyggande arbete enligt den nya socialtjänstlagen. Målet är att främja en trygg anknytning för barnet och förhoppningsvis förhindra framtida orosanmälningar om

»För oss är det härligt att se när barn och föräldrar lyssnar intensivt på varandra och får vara i en lekfull situation« ​

våld. Vi vill erbjuda barn och föräldrar en bra stund där de på ett kravlöst sätt får vara tillsammans i sång, lek och musik, säger Rut. ○

Fakta: Musikterapi Musikterapi är en forskningsbaserad och etablerad terapiform för människor i alla åldrar, där musiklyssning, musicerande och kreativa uttryck används för att främja hälsa och välbefinnande. Det är en motiverande och engagerande form av terapi som låter barn och vuxna att använda musik för att må bättre och öka sin livskvalitet. Musikterapi passar för barn och vuxna i olika livssituationer, från sjukhusvistelser till svåra sociala förhållanden eller funktionsnedsättningar. Öppenvården inom Botkyrka socialförvaltning är idag den enda öppenvård i landet som har fast anställda musikterapeuter.

www.ssil.se | 45

Barn i riskzon lämnas utan tillräckliga insatser. Foto: Getty Images ​​

Socialstyrelsen ser allvarliga brister i samhällets skydd av barn Trots återkommande oro och omfattande kontakter med hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och polis, utsätts barn för grovt och dödligt våld. Det visar en ny granskning från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har utrett ärenden som rör 98 brottsoffer, varav 41 barn och 57 vuxna. Resultaten presenteras i två olika rapporter, en om barn som brottsoffer och en om vuxna brottsoffer. I GRANSKNINGEN FRAMKOMMER att när våldet

begås av föräldrar eller andra närstående har barnen ofta levt med våld, försummelse och omsorgsbrister under lång tid. I flera fall har både hälso- och sjukvård och socialtjänst haft omfattande kontakt med familjen före brottet – utan att tillräckliga skyddsåtgärder satts in. Det kan handla om att vården inte anmäler risk för försummelse till socialtjänsten eller att socialtjänsten inte inleder utredning trots allvarliga problem. ”Rapporten visar att barnen i de ut-

46 | www.ssil.se

redda ärendena inte fått det skydd från samhället som de hade behövt. Vår övergripande slutsats är att samhället behöver göra mer för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Hela kedjan av åtgärder från olika samhällsaktörer behöver fungera för att det ska vara möjligt att förebygga denna typ av allvarliga brott”, skriver Pär Ödman, tillförordnad myndighetschef. I ÄRENDEN DÄR barn utsatts för våld av en

icke-närstående handlar det ofta om barn som redan i tidig ålder visar tydliga tecken på allvarlig utsatthet – hög skolfrånvaro, normbrytande beteende och tidigare våldsutsatthet. Många hade även tidigare varit utsatta för våld eller försummelse av sina föräldrar eller bevittnat våld i nära relation. När föräldrarna inte förmår eller inte vill ta emot frivilliga insatser avslutas ärendet, i stället för att barnens situation följs upp systematiskt. Socialstyrelsen har identifierat brister

i samtliga av de utredda ärendena. Flera av bristerna har även lyfts i tidigare rapporter. I de flesta fall finns det reglering och metodstöd på området, men de har inte följts i det praktiska arbetet. Socialstyrelsen konstaterar att ett tydligt perspektivskifte behövs för att barnkonventionen ska bli verklighet i praktiken. ”VI FÖRESLÅR BLAND annat att lämplig myn-

dighet får i uppdrag att utveckla stöd för samverkan mellan familjerätten och socialtjänstens barn- och ungdomsenhet. Vidare föreslår vi att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskapsstöd eller nationella riktlinjer för utredning och behandling av trotssyndrom och uppförandestörning. Ett ytterligare förslag är att Polismyndigheten får i uppdrag av regeringen att utveckla den interna samverkan när det gäller barn i riskzon att rekryteras in i kriminella nätverk”, skriver Moa Mannheimer och Marie Nyman, som har utarbetat rapporten. KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter. Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år. För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Vi har IVO-tillstånd Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet. Telefon: 070 – 82 67 962 E-mail: info@satinab.se

För pojkar och flickor 9-13 år • Individanpassade insatser • Traumamedvetet förhållningssätt • Omsorg - Trygghet - Delaktighet 0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Kvinnoboendet Sabria är ett skyddat boende som erbjuder skydd och stöd till kvinnor och barn utsatta för våld eller hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har lång erfarenhet av målgruppen. Utför riskbedömningar enligt FREDA, PATRIARK och SARA. Erbjuder BRA-samtal och TRAPPAN till barn. På boendet arbetar vi med helheten, trygga- och hållbara lösningar för klienterna. Vårt boende är baserat i Mellansverige.

Vi har tillstånd från IVO

Hämtning dygnet runt i hela landet. Husdjur är tillåtna på boendet. För mer information och kontakt se www.sabria.se eller ring 076-072 16 14.

LÖRDAG 21 NOVEMBER Stockholm Kulturhuset Sergels Torg

Familjehemsdagen 2026 Vill du träffa nuvarande och framtidens familjehem, boka din plats som utställare. Läs mer och anmäl dig på familjehemsdagen.se

Juno Blom, barnombudsman, var en av talarna på Barnkonventionsdagen. ​​

Samhället måste kunna skydda utsatta barn De kriminella nätverken har snabbt identifierat sårbara barn som är mottagliga för att utnyttjas. Det här är barn som samhället har misslyckats med att fånga upp för att ge stöd och skydd. Barnombudsman Juno Blom var en av talarna på Barnkonventionsdagen. TEXT JENNY FORS FOTO RICKARD ERIKSSON

48 | www.ssil.se

Barnombudsmannen delar Socialstyrelsens bild av att det finns omfattande brister från samhällets sida att skydda utsatta barn. – En förtvivlad handläggare berättade om ett barn som det fanns 40 orosanmälningar på, utan att kommunen hade lyckats ge rätt insatser. Nu sitter det barnet frihetsberövat för brott, säger Juno Blom, barnombudsman.

BARNKONVENTIONSDAGEN Hon talade på Barnkonventionsdagen som JP Infonet arrangerade den 4 februari. Barnombudsmannens årsrapport för 2025 ”Ni måste hinna före” bygger på djupintervjuer med 88 frihetsberövade barn och unga samt 543 enkätsvar. Det är ett underlag som ger en unik inblick i frihetsberövade barns erfarenheter och uppväxtvillkor. BARNEN BERÄTTAR OM våldsutsatthet under

uppväxten, eget utövande av våld i skolan eller i gäng och dessutom kränkningar, maktmissbruk och våld från personal under frihetsberövandet. Ständigt nya övergrepp och nya svek. – Det som var gemensamt för dessa barn är att de har saknat trygga vuxna. Rapporten samlar deras röster och är en tydlig vädjan att vi måste hinna före de kriminella. Barnen är medvetna om att de har begått brott, att de var stökiga redan i unga år, men tycker att få personer har undrat varför? Varför vill socialtjänsten inte ta reda på vad som ligger bakom beteendet? Ansvariga myndigheter har mest fokuserat på själva beteendet och missat de bakomliggande faktorerna, säger Juno Blom. Vi har en tydlig lagstiftning i Sverige för att kunna skydda barn, men alltför ofta når inte det här stödet fram som det är tänkt. – Vi behöver agera kraftigare. Vid till exempel mobbing i skolan behöver vi skydda den som utsätts men även ta reda på vad som ligger bakom mobbarens beteende. För alldeles för många barn är hemmet en brottsplats. Det som ska vara den tryggaste platsen. Det kan vara våldsutsatthet, missbruk eller psykisk ohälsa. Barnen uttrycker att de hade behövt att någon ställer frågor om hur de egentligen har det hemma. Barnen är ofta kända av socialtjänsten, många har redan många kontakter och insatser utifrån sitt beteende. Men de har inte fått frågan om sin egen utsatthet och de missförhållanden som har präglat sin uppväxt. Som ett barn sa: ”Det ni ser är min utsida, men det som gör ont sitter på insidan.” – Det måste finnas en vilja att identi-

Barnombudsmannen är helt emot 13-åringar i fängelse.

»Det måste finnas en vilja att identifiera varje barn som riskerar att hamna i kriminalitet« fiera varje barn som riskerar att hamna i kriminalitet. Det hjälper inte att vi gör orosanmälningar om vi inte agerar på oron, säger Juno Blom. HON MENAR ATT vi måste utgå från att barn vill göra rätt. När de inte gör rätt så har de inte fått förutsättningarna till det. Då behöver samhället ge stöd. Men det finns en rädsla hos barnen hur samhället kommer att skydda dem.

​

– De barn som vi har träffat i häkten säger att de har saknat någon vuxen att vända sig till innan det har gått för långt. Barnombudsmannen är helt emot 13-åringar i fängelse. – Rekryteringen av barn till kriminella gäng behöver stoppas innan 13-åringar blir misstänkta för grova brott. Då kommer de här fängelseplatserna att stå tomma, avslutar Juno Blom. ○

Barnombudsmannen kräver Q Fråga rutinmässigt

Professionella inom hälso och sjukvård, socialtjänst, skola och rättsväsende måste ställa frågor om våld som en självklar del av sitt uppdrag. Barn ska inte vara beroende av att vuxna “råkar upptäcka” tecken. Att fråga systematiskt är en skyddsfaktor.

Q Erkänn våldets konsekvenser för umgänge

En vårdnadshavare som utsätter barnet för våld är inte en trygg omsorgsperson. Våld mot barn är en kriminell handling, och barnet är ett brottsoffer. Barn ska därför inte tvingas, pressas eller övertalas till umgänge med förövare.

Q Bygg system som fångar upp barn tidigt

Sammanhållen barnjournal, utvecklade hembesöksprogram, och nationell traumascreening är centrala delar i ett förebyggande skyddsnät.

www.ssil.se | 49

Den socioekonomiska utsattheten i Sverige är stor, främst hos personer med migrantbakgrund. Foto: Getty Images ​​

Barnrättsarbetet i Sverige går bakåt 13-åringar i fängelse, lång förvaring på återvändarcenter, skärpta regler för familjeåterförening. Rädda Barnen larmar om att barnrätten i Sverige är i fara när Regeringen går vidare med en rad förslag från Tidöavtalet som FN:s Barnrättskommitté oroades för och uppmanade Sverige att inte genomföra. TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES

50 | www.ssil.se

Hur går det för Sverige att följa rekommendationerna från FN:s Barnrättskommitté? Det är något som Rädda Barnen har undersökt och som barnrättsjurist Karin Sjömilla presenterade under Barnkonventionsdagen den 4 februari som JP Infonet arrangerar. – Det håll vi går åt nu, det är bakåt. Av de 131 rekommendationer som Sverige fick för två år sedan är det inte en enda

BARNKONVENTIONSDAGEN

som är åtgärdad, för 36,7 procent har ingenting skett, men 45 procent är på gång. Det värsta är att för 10,7 procent av rekommendationerna går vi i motsatt riktning. Det är en dyster bild som hon målar upp och vädjar till politikerna att ta rekommendationerna på allvar. – Barnkonventionen och barns rättigheter gäller alla barn. Mänskliga rättigheter gäller alla. Man kan inte välja ut vissa barn. DE OMRÅDEN DÄR det inte har hänt något är bland annat övergripande barnrättsarbete, att se till barnets bästa och barnets rätt att komma till tals, speciellt barn med funktionsnedsättning och att arbeta med likvärdighet i skolan. Situationen på SiS kräver också enorma förändringar. Områden där det har börjat göras förbättringar är att vi har en ny socialtjänstlag på plats, stärkt barnrättsperspektiv på skyddade boenden, förslag på ny LVU, ombud för barn i vårdnadstvister och det nya fritidskortet som är en bra reform. FN:s Barnrättskommitté uttryckte vid den senaste granskningen oro för bland annat Tidöavtalens förslag. Det är förslag som nu har blivit verklighet eller ligger i statens budget och är på väg att gå igenom. – Vi har identifierat att 14 rekommendationer går i helt fel riktning mot vad kommittén önskade. De uttryckte till och med en stark oro för samtliga 33 åtgärdsförslag i Tidöavtalet och uppmanade Sverige att inte gå vidare med dessa. Det är starka ord som de använde i stället för att rekommendera, som är det uttryck de brukar använda, säger Karin Sjömilla. Det är tre områden som går bakåt för barns rätt i Sverige; migration, åtgärder för gängkriminalitet och socioekonomisk utsatthet. Hon ger några exempel: – Kommittén vill att Sverige ska lätta reglerna som gäller för familjeåterförening. Nu skärper man reglerna för familjeåterförening. De vill att man ska möj-

»Barnkonventionen och barns rättigheter gäller alla barn« ​ liggöra för långsiktiga lösningar för sitt boende i Sverige. Vi tar bort möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Det finns till och med förslag om att återkalla permanenta uppehållstillstånd, vilket är ett helt rättsvidrigt förslag. Man har också ökat tiderna i förvaring för familjer med utvisningsbeslut, trots att barn ska sitta kortast möjliga tid i förvar. Allt det här går rakt emot vad kommittén uppmanade. När hon kommer till punkten om 13-åringar i fängelse blir hon märkbart skakad. – FN:s Barnrättskommitté var väldigt tydliga med att Sverige borde behålla straffbarhetsåldern på 15 år. I enlighet med artikel 41 i barnkonventionen uppmuntrar de alla stater som har en straffbarhetsålder högre än 14 år att under inga omständigheter sänka den. RÄDDA BARNEN SER det här med stänkt straffbarhetsålder som den största frågan just nu och att den bör ses i ett större perspektiv. – Jag kan knappt uttrycka vad jag tycker om att sätta 13-åringar i fängelse. Det går emot allt, alla remissvar, all forskning och beprövad erfarenhet. Ju yngre ett barn är som frihetsberövas

desto större påverkan blir det på barnets framtida utveckling. Det finns också en jättestor risk att ännu yngre barn rekryteras till gängkriminaliteten. De gängkriminella bryr sig inte riktigt hur unga barnen är som utför våldsbrotten, säger Karin Sjömilla. DEN SOCIOEKONOMISKA UTSATTHETEN i Sverige är stor, främst hos personer med migrantbakgrund. Här kommer det ett stort paket med bland annat bidragstak och att nyanlända måste kvalificera sig för att ta del av den svenska välfärden med bland annat barnbidrag. – Det här går stick i stäv med barnkonventionen. Rättigheterna gäller alla barn oavsett status. Till och med utredningarna inför Tidöpartiernas olika förslag varnade för vad förslagen skulle innebära i form av ökad fattigdom, ökad psykisk och fysisk hälsa samt ökat utanförskap. Rädda Barnen ser risker för ökad rasism, stigmatisering och polarisering. – Vi måste våga stå upp för barnrätten. Det man kan göra inom kommuner och myndigheter är att tolka lagstiftningen i linje med barnkonventionen, begära lagprövning och inte använda lagstiftning som är i strid med barnkonventionen, avslutar Sjömilla. ○

Här går barnrätten åt fel håll Rädda Barnens sammanställning visar att 14 rekommendationer från FN:s Barnrättskommitté går i motsatt riktning. Kommittén uttryckte oro för samtliga 33 åtgärdsförslag i Tidöavtalet och uppmanade Sverige att inte gå vidare med dessa. Dessa finns inom tre områden; migration, åtgärder för gängkriminalitet och socioekonomisk utsatthet.

www.ssil.se | 51

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall besökte socialtjänsten i Hudiksvall. ​​

”Det här är det roligaste i mitt uppdrag” Ministerbesök i Glada Hudik Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall besökte Hudiksvall den 12 februari och deltog i ett samtal med socialtjänsten i kommunen. Ministern fick ta del av medarbetarnas erfarenheter och medskick. TEXT OCH FOTO JENNY FORS ​ ​

Det var ett glatt gäng från socialtjänsten i Hudiksvalls kommun som tidningen Omtanke bjöds in att träffa med socialtjänstministern. Besöket var givande från båda håll. – Det är jätteroligt att hon ville besöka oss, säger Ann-Sofie Åhs Bodin, förvaltningschef på Social- och

52 | www.ssil.se

omsorgsförvaltningen i Hudiksvall. – Det här är det roligaste i mitt uppdrag, att träffa barn och unga och de som jobbar med dem. Det är en riktig vitamininjektion och man känner att det finns en sådan kraft runt det här bordet, säger Camilla Waltersson Grönvall. Hon imponeras av hur långt man har

kommit i Hudiksvall när det gäller förebyggande och tidiga insatser. – Jag har fått höra mycket fint om hur omställningen till den nya socialtjänstlagen har gått, att kunna tänka nytt och satsa digitalt. HUDIKSVALL HAR NYLIGEN lanserat Min Digi-

tala Socialtjänst, något som de var först i landet med. Det är en ny plattform för att stärka relationer och förebygga problem. – Här finns kortare filmer som man kan titta på hemma för att få stöd kring vanliga utmaningar och frågor, till exempel vad som händer vid en orosanmälan eller

Här är hela gänget från Hudiksvalls kommun som träffade socialtjänstministern. ​​

»Jag har fått höra mycket fint om hur omställningen till den nya socialtjänstlagen har gått, att kunna tänka nytt och satsa digitalt« ​

vad psykisk misshandel kan vara. Det är ett första steg att få stöd innan problemen har hunnit bli för stora, säger Helen Lundholm, verksamhetschef Barn och unga.

– Vi har en tillåtande kultur där våra medarbetare är med och påverkar och vågar testa nytt, säger Ann-Sofie Åhs Bodin.

SOCIALTJÄNSTMINISTERN TYCKER ATT det

DET GÖRS TILL exempel mycket aktiviteter runt om i skolorna, där man passar på att fråga elever vad de skulle önska, vad de tycker skulle vara en lättillgänglig socialtjänst. Man har ökat samverkan i skolorna och har kunnat underlätta för eleverna att till exempel få träffa socialtjänsten på skolan. I Hudiksvall pågår flera olika samverkansformer mellan socialtjänst, skola, polis och fritid. SSPF bland annat med individuella insatser. Man har fått medel från Brå att utveckla det arbetet vidare.

är jätteroligt att få konkreta exempel på framgångsrikt utvecklingsarbete. Det råder en positiv stämning kring bordet och man vill gärna lyfta fram att finns så många fina historier inom det sociala arbetet trots att många gånger det neCamilla gativa tar över nyhetsWaltersson Grönvall. rapporteringen.

Nya socialtjänstlagen och barnperspektivet med barnkonsekvensanalyser är något som man arbetar kommunövergripande med i Hudiksvall, något som Camilla Waltersson tycker är en styrka. BARN I SAMHÄLLSVÅRD är den stora utma-

ningen och där förfasas man över den oroväckande utvecklingen med otrygga placeringar på HVB och SiS. – Jag är besviken att inte SiS-utredningen är klar, men vi har en HVB-utredning som ska reformera HVB till en ny boendeform, därtill ett förstärkt familjehemspaket som är på gång. Att ha fri tillgång till mobiltelefon och utan möjlighet att genomsöka rummen är ohållbart. Situationen på HVB måste bli bättre, säger Camilla Waltersson Grönvall. ○

www.ssil.se | 53

PÅ GÅNG Efterfrågan på vård relaterad till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt, samtidigt har en marknad vuxit fram där privata aktörer erbjuder neuropsykiatrisk vård som finansieras av den enskilde. IVO har i en riktad tillsynsinsats granskat tio privata vårdgivare avseende neuropsykiatriska bedömningar, utredningar och behandlingar. Brister har uppmärksammats i samtliga verksamheter och rör hela vårdkedjan, från den första bedömningen till diagnos och behandling. Ingen av vårdgivarna uppfyller kraven på en god och säker vård helt. Tillsynen visar att informationsinsamlingen vid initial bedömning i flera fall är otillräcklig. I vissa fall saknas kartläggning av barnets livssituation, somatiska hälsa, erfarenheter av våld och trauma eller andra möjliga orsaker till besvären. Även vid utredning och diagnossättning finns brister. Det handlar framför allt om att det saknas motivering till varför en diagnos ställs, eller att motiveringen har brister. I ett fall har barnet diagnostiserats med adhd trots att det inte uppfyller alla de kriterier som krävs, utan närmare motivering. Tillsynen visar att adhd-läkemedel i flera fall satts in som första eller enda insats vid behandling av adhd, vilket strider mot nationella riktlinjer och rekommendationer. Det saknas i vissa fall tillräcklig kartläggning av ärftlighet för hjärtsjukdomar. Även kontroll av vikt, längd, blodtryck och puls saknas i vissa fall, vilket innebär att barn riskerar att få läkemedel trots att det inte är lämpligt. Tillsynen visar vidare att två av tio granskade verksamheter har brister i samverkan med förskola och skola.

Ensamhet i sena tonåren kan ge ångest Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i de tidiga vuxenåren. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. – Övergången till vuxenlivet är en period som präglas av stora sociala förändringar. Vår studie visar att ensamhet under denna period är associerad med depression och ångest under de följande åren, säger Karina Grigorian, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Resultaten visar att cirka 14 procent av deltagarna upplevde ensamhet vid 18 års ålder. Dessa individer var mer benägna att diagnostiseras med depression och ångest vid 19–20 års ålder samt att rapportera symtom vid 21 års ålder.

54 | www.ssil.se

FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Brister vid utredning och behandling av NPF

AV JENNY FORS

Går vidare med sänkt straffbarhetsålder Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar en bred reform av skärpta regler för unga brottslingar. Enligt lagrådsremissen föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2026. Reformen innehåller bland annat: - Ungdomsreduktionen för 18-20 åringar avskaffas helt. Har man fyllt 18 år ska man räknas som vuxen och inte särbehandlas eller kunna dömas till ungdomsvård. - Ungdomsreduktionen ska minskas kraftigt för 15-17 åringar. 17-åringar får 80 procent av ett tänkt straff för en vuxen, jämfört med 30 procent idag. 16-åringar får 60 procent, jämfört med 25 procent och 15 åringar 40 procent, jämfört med 20 procent idag. Det längsta straffet för en 17-åring höjs från 14 år till 18 år. - Påföljden ungdomsövervakning ska skärpas och användas i fler fall. Utredningens förslag om utvidgad ungdomsövervakning genomförs inte. - Straffbarhetsåldern sänks tillfälligt (under fem år) till 13 år för allvarliga brott som mord och mordförsök. Den som döms ska kunna få ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning eller ungdomsfängelse som påföljd. Ungdomsreduktion ges med 90 procent till 13-åringar och 80 procent till 14-åringar. Åklagaren måste väcka bevistalan om brottet har ett minimistraff på minst fyra års fängelse. Tidöpartiernas lagförslag om att sätta 13-åringar i fängelse har fått stor kritik. Under pressträffen den 26 januari förklarade justitieminister Gunnar Strömmer att man har tagit remissinstansernas kritik på stort allvar men ändå har tagit beslutet att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. – Vi är mycket medvetna om riskerna, men riskerna är ännu större som det är idag. Under 2025 har 52 barn under 15 år varit involverade i rättsliga prövningar avseende mord och mordplaner, säger Gunnar Strömmer.

KRÖNIKA

Priset för att vardagsfungera har varit högt Klumpen i magen växer för varje ord överläkaren Lotta Borg Skoglund säger. Tårarna lurar bakom ögonlocken, nära att tappa kraften att stå emot. Hennes ord slår ut som pratbubblor i serietidningar; kol­svarta bokstäver, blixtar och utropstecken. Det är som om hon pratar om mitt liv – flickan som var så duktig på att hålla ihop. Jag sitter längst fram under föreläsningen under Beroendedagen i Uppsala. Det är så mycket som stämmer av det hon säger, min skoltid, bråken hemma och den förförande alkoholen. Jag slungas tillbaka till klassrummet i ettan i Märsta, eller rättare sagt bänken utanför klassrummet. Där fick jag sitta och skämmas, för att jag var störande. Eller i mellanstadiet där läraren vrålade UUUT och jag fick tillbringa resten av lektionen i korridoren på de bruna, kalla klinkergolven. Eller på högstadiet när historieläraren jagade mig, efter att jag utvisats och sedan sprang runt och klottrade könsord på elevskåpen. JAG LÄSER I mina

gamla dagböcker om oron, tårarna och om den starka längtan till helgen då vi skulle ut och supa. När tristessen äntligen skulle lösas upp av kvarting renat eller billigt rödvin. Uppe på scenen berättar Lotta att personer med ADHD börjar dricka alkohol och testa droger tidigare än andra. Jag minns hjärtklappningen och den torra munnen efter att ha rökt hasch, om bråken; gråtattackerna och det dramatiska språnget ut på bilvägen. Det var fest, vi var unga, vi skulle hångla, leva för evigt eller dö på en gång. I skolan gick det bra när jag var intresserad, men det gick inte alls när det var tråkigt. På kvartssamtalen sa lärarna att jag ”kunde om jag bara ville” men också ”det är ju bra att hon får utbrotten hemma och inte i skolan”. Mamma och pappa trodde på lärarna, andades ut av vet-

skapen att jag skötte mig i skolan, att det bara var hemma jag grät, skrev dödsdikter, slog sönder saker, vrålade ut mitt hat och bankade huvudet i väggen. Idag, många år senare, vet jag att jag exploderade hemma för att jag hållit ihop i så många timmar. Maskerat, imiterat och försökt så huvudet sprängdes. Sen kom helgen, frälsaren när alla hårda sömmar spräcktes och det inuti fick härja fritt. När spritflaskan låg i ryggsäcken och nya cigaretter tändes med gamla. Och sedan slutet i gryningen; i bråk, i en buske, en spya. ÅREN GICK OCH jag hamnade inte i missbruk, men priset för att vardagsfungera har varit högt. Ångest, oro och värk i kroppen och den överväldigande längtan efter något annat någon annanstans. Ohyggligt många år senare gör jag en neuropsykiatrisk utredning. Vissa resultat ligger inom normalspannet, vissa långt under. Jag får ingen diagnos, även om jag har väldigt många symtom. Sen var det ju det här med skolan, som ändå fungerade okej om man ser till närvaroprocenten. Enligt psykologen, verkade mina svårigheter vara ångestdrivna. Jag blev besviken, kanske gör jag en ny utredning framöver för jag är övertygad om att jag har ADHD. Att det ändå ”gått bra” för mig har ju handlat om min förmåga att maskera och spara sammanbrotten tills jag var ensam och utom synhåll. Jag känner en djup sorg, som om jag missat något i livet, kanske något avgörande. Jag kan inte låta bli att fundera över hur mitt liv hade blivit om mina svårigheter hade upptäckts och jag hade fått adekvat hjälp.

Anne Haavisto skribent

»Idag, många år senare, vet jag att jag exploderade hemma för att jag hållit ihop i så många timmar«

www.ssil.se | 55

GÄSTKRÖNIKAN

FOTO: CARL SCH

Varför gör vi det lätta så svårt?

Sanna Detlefsen Direktor på Östergötlands Stadsmission

»I Oslo har man gjort det otänkbara: man har tagit bort krånglet«

56 | www.ssil.se

Mitt första jobb på Stadsmissionen blev ett uppvaknande. Jag mötte kvinnor som kämpade för sina liv, men jag upptäckte snart att den tyngsta fienden inte alltid var drogerna – utan den tystnad som omgav våldet de flesta upplevt. Sedan dess har vi på Stadsmissionen lärt oss massor, men i byråkratins Sverige räcker kunskap sällan hela vägen. Jag minns samtalen på vårt HVB-hem. Vi jobbade med behandling, vi umgicks i vardagen, vi kämpade sida vid sida. Men det fanns något som ingen pratade om; våldet. Det var en central nerv i nästan varje kvinnas livshistoria, men ändå erkändes inte kvinnorna som grupp som särskilt utsatt. Inte heller behandlades konsekvenserna av våldsutsatthet. I dag vet vi bättre. Vi på Stadsmissionen har krokat arm med forskare och socialtjänster över hela landet. Vi förstår vikten av att behandla båda problematikerna samtidigt. Men kunskap är en sak – systemet en helt annan. Och vårt svenska system är, milt uttryckt, en utmaning. NYLIGEN LANDADE EN artikel på mitt skrivbord som fick mig att stanna upp. Den handlade om en enhet på Oslo universitetssjukhus som berättade om åtta kvinnor som träffas varje måndag runt ett bord för att prata om hur våld och substanser har satt spår i deras kroppar och deras liv. Det låter kanske inte revolutionerande, men det är sättet de når dit som är det geniala.

I Oslo har man nämligen gjort det otänkbara: man har tagit bort krånglet. Vill du vara med? Skicka ett SMS. Ring. Chatta. Ingen remiss som ska godkännas av tre olika instanser, ingen oändlig kö, ingen journal som låser dig i gamla mönster. Det formella är underordnat människan. Kravet är enkelt: du ska inte vara synbart påverkad vid mötet, för allas trygghet. Men du behöver inte ha presterat veckor av negativa prover för att ens få sätta din fot i rummet. Passar inte gruppsamtal, då erbjuds du andra insatser som är lika lätta att få tillgång till. JAG TÄNKER PÅ de

kvinnor vi möter på Stadsmissionen varje dag. Jag tänker på alla insatser från sjukvård och socialtjänst, alla goda intentioner och alla dyra projekt som ändå fastnar i maskineriet. Det är frustrerande att se hur vi så ofta gör det lätta så förtvivlat svårt. Egentligen är det norska projektet grundat i det mest basala vi har: Att lyssna. Att förstå. Att skapa trygghet och föra samman människor som delar samma verklighet. Det handlar om att stabilisera ett liv, inte att bocka av en administrativ ruta. Vi har förvisso en ny socialtjänstlag i Sverige, men jag är orolig. Innan det byråkratiska krånglet är utsopat kommer många kvinnors liv ha hunnit släckas eller slås i spillror. Krånglet fungerar som en mur som hindrar människor från att ens påbörja sin resa mot en ny livschans. Det är märkligt att vi i ett land som Sverige inte gör mer av det som faktiskt är lätt. Att vi inte i vår digitala värld vågar lita på att ett SMS kan vara början på ett nytt liv.

036-550 40 00 072-853 04 21

Skyddat boende

SecuraNova journalsystem Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder: • Reglerna och säkerhetskraven i GDPR • Planering, uppföljning och utvärdering • Delegering av medicinska arbetsuppgifter • Systema�sk bedömning och kvalitetsledning • Fakturering och ramavtalsupphandlingar • Journalstöd, dokumenthantering, gallring • Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF • Ska�a måluppfyllelse - få resultatmå� • Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc • Överför dokument digitalt till uppdr.giv. • Familjehemsvinjetter och FREDA • Integration med ES Maker enkätsystem • Digital signering av dokument som skapas • Skyddade boendens dokumentation

SecuraNova - Dokumentationssystem sedan 1996

info@securanova.se

För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark – barnansvarig psykologkontakt – säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan

EGENKONTROLL - underlä�a egenkontroller med automa�ska aviseringar om vik�ga processer. KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredning av familjehem, handledning och insatser för placerade.

010 70 60 350 www.vejbyhem.se

Kontakta oss gärna för test av journalsystemet. Läs mer på https://securanova.se

Genom evidensbaserad praktik med fokus på flexibilitet och tillgänglighet skapar vi förutsättningar för en hållbar och positiv förändring.

Öppenvård | Stödboende | Skyddat boende | Familjebehandling | Familjehem

En del av Kurera Omsorg www.kureraomsorg.se

Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Vinn!

Den här bo kan du vin ken na! Sidan 66

Flickan som blev kvar

Att finna lugn och lycka efter trauman Aminah växer upp i en familj som är fylld med kärlek och glädje – tills en dag då allt förändras. När hon är tio år sker det ofattbara: hennes pappa dödar hennes mamma. Från en dag till en annan tvingas hon lämna det liv hon känner till. Hon hamnar på barnhem och i familjehem, skiljs från sin familj och har en pappa i fängelse. Vuxenvärldens stöd brister och Aminah lämnas ensam att hantera de svårigheter hon fortsätter att möta. Bokens första del skildrar hennes liv som barn fram till idag. I bokens andra del berättar hon konkret och djupgående om erfarenheter och metoder som hjälpt henne att läka. Författare: Aminah Ådin Förlag: Dana Förlag, danaforlag.se

Den analytiska socialarbetaren

Analys, självreglering och kommunikation i svåra samtal

Vinn!

Socialarbetare möter dagligen barn, ungdomar och vuxna i situationer fyllda av starka känslor, motstånd och stress. Hur kan de här situationerna, de svåra samtalen, hanteras? Boken visar hur man kan arbeta med beteendeanalys – en viktig del av kognitiv beteendeterapi (KBT) – tillsammans med självreglering och kommunikation, där empatin utgör den bärande grunden. Genom berättelsen om socialarbetaren Marie, som vi får följa i bokens alla tre delar, blir verklighetens utmaningar levande. Den första delen av boken introducerar KBT och beteendeanalys i socialt arbete. Författare: Jonna Granberg och Raimo Lappalainen Förlag: Natur & Kultur, nok.se

ken Den här bo na! kan du vin Sidan 66

Utan er, ingenting Vägen till frihet

När Jessicas exman Sebastian, efter år av misshandel, döms i Hovrätten för grov kvinnofridskränkning tror hon att livet ska ta en ljusare vändning. Men domen blir början på en ny mardröm. Sebastian låter Jessica veta att han aldrig kommer att lämna henne ifred, och ännu värre: han kommer göra allt för att behålla kontrollen över barnen. Med stark närvaro beskriver Jessica sin kamp för att bygga ett nytt liv, samtidigt som rättsväsendet sviker gång på gång. Men hon låter oss också ta del av kärleken till sina barn, som är så stark att den kan övervinna allt. ”Utan er, ingenting” är en stark uppföljare till självbiografin ”En våldsam kärlek – vägen till ett värdigt liv”. Författare: Jessica MacDowall Förlag: Forum, forum.se

Diagnosernas tid

Hur psykiatrin format vår syn på lidande – och oss själva Sannolikt har vi aldrig tidigare pratat så mycket om psykisk ohälsa. Vi ser det överallt – på arbetsplatser, i skolor och i medier. Men också i våra vardagliga samtal. Diagnoser som ADHD, depression och social fobi har blivit lika välbekanta som förkylningar och influensa. Allt fler går i terapi eller medicineras. I boken följer Martin Wolgast den dominerande psykiatriska modellens framväxt: från tidiga försök att skapa struktur i samtal om lidande, till ett system där mänskliga erfarenheter klassificeras och förklaras genom diagnoser. Boken beskriver denna modell, granskar dess vetenskapliga grund och undersöker vilka konsekvenser den får – för individen, för vården och för samhället i stort. Författare: Martin Wolgast Förlag: Norstedts, norstedts.se

58 | www.ssil.se

BOKHYLLAN Inte din statsminister När en man massmördade människor med utländsk bakgrund på SFI-skolan Campus Risbergska bedyrade både polisen och politiker direkt att dådet inte var ideologiskt. I denna djupt personliga bok skriven månaderna efter massakern skildrar Nicolas Lunabba våldet som riktats mot sådana som hans familj och vänner, från 1990-talets nazistattacker via seriemördaren Peter Mangs till den värsta masskjutningen i modern tid. Det är en text om blatteprekariatet, om att vara förälder i Sverige. Om Gaza, Malta och östra Lund. Och om den parlamentariska rasismen som pekar ut en viss grupp av människor som problemet. Författare: Nicolas Lunabba Förlag: Ordfront, ordfrontforlag.se

Efter skotten

Sanningen om Sveriges värsta masskjutning Om liknande händelser skulle upprepa sig i framtiden kommer här ett livsviktigt råd. Se till att inte befinna dig i mitten av byggnaden. För den handfull poliser som går in och ser dig allvarligt skottskadad och i telefon med 112, kommer tänka på sina egna familjer och backa undan. Kanske ligger du 67 steg från närmaste utgång, och där förblöder du medan ett fyrtiotal poliser på utsidan väntar på order som aldrig kommer. Efter Skotten är inte en berättelse om gärningsmannen. Det är en berättelse om människorna som stod kvar när skotten tystnat. Författaren Frida Sundkvist är en av Sveriges mest erfarna grävande journalister. Författare: Frida Sundkvist Förlag: Ordfront, ordfrontforlag.se

Imorgon ska jag vara som alla andra Funderingar och fakta om adhd och autism

Barn och tonåringar som väntar på en utredning eller redan har fått en diagnos har ofta många funderingar: Är det något fel på mig om jag får en diagnos? Ska jag berätta för andra om min adhd-diagnos? Kommer allt bli bra bara jag får en diagnos? Hur blir det när jag blir vuxen? Boken är skriven för 9–15-åringar och beskriver vad diagnoserna adhd och autism innebär samt hur en neuropsykiatrisk utredning går till. Genom många citat från intervjuer med barn och unga som själva har adhd och/eller autism erbjuder boken både igenkänning och stöd, samt ger utrymme för den känslomässiga aspekten av att få och leva med en diagnos. Boken avslutas med värdefulla tips och råd från både ungdomar och behandlare. Författare: Inger Gynning och Camilla Söderberg Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Medarbetarkraft

Att utveckla ansvarstagande, samarbete och tillit I dagens komplexa och snabbt föränderliga omvärld behöver verksamheter medarbetare som kan ta ansvar, samarbeta och göra professionella bedömningar i stunden – och chefer som kan leda på sätt som gör det möjligt. Till hjälp och stöd finns den här boken som konkret och vardagsnära beskriver vilka beteenden, förhållningssätt, strukturer och arbetssätt som stärker gruppers gemensamma handlingskraft och hur både chefer och medarbetare behöver ställa om och anpassa sig. Boken hjälper verksamheter att ta steg från god vilja till faktisk beteendeförändring. Både chefer och medarbetare får språk, struktur och arbetssätt för att hitta bättre lösningar tillsammans – med dem man finns till för i centrum. Författare: Charlotta Lundgren Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

www.ssil.se | 59

DEBATTARTIKEL

FOTO: JENNIFER GLANS

Gode män slåss mot väderkvarnar för kaffepengar

Maria Rundgren God man

»En annan överraskning var att all korrespondens sker per snigelpost«

60 | www.ssil.se

Det råder stor brist på gode män och förvaltare i Sverige. Många äldre och funktionsnedsatta väntar förgäves på hjälp för att sköta ekonomiska, juridiska och personliga ärenden. Det är problematiskt, inte minst för att de riskerar att bli utnyttjade eller hamna hos kronofogden. Så vad beror bristen på? En anledning kan vara arvodet som ligger på en tusenlapp per månad – före skatt. Enligt Överförmyndarnämnden ska uppdraget ses som en ideell insats och inte drivas av ekonomisk vinning. Gott så. Att hjälpa någon som inte kan är en vacker handling. Samtidigt är kraven för att bli god man högt ställda. Förutom att genomgå myndighetens utbildning ska man ha god koll på administration, ekonomi och juridik, vara fri från vandel och ha huvudet på skaft. Ett vanligt uppdrag kan handla om att betala räkningar, hålla kontakt med anhöriga och vård, ansöka om hemtjänst eller liknande insatser; något som Överförmyndaren menar klaras av på ett par timmar per månad. MEN VERKLIGHETEN VISADE sig vara något helt annat, vilket kom som en chock. Vad sägs om att bygga upp en huvudmans hela tillvaro från noll? En bostadslös individ som inte talar svenska, lider av afasi och saknar inkomster eller anhöriga i Sverige. Stora och komplexa behov som kräver driv, struktur och en lösningsförmåga utöver det vanliga; i många fall fick jag laga efter läge trots att det innebar kliv utanför de ramar som Överförmyndaren satt upp.

Ett exempel: då jag talar huvudmannens språk följde jag med på olika fysiska möten när ingen tolk fanns tillgänglig. I stället fick jag tolka till svenska – och tillbaka igen. Inget av detta ingår i mitt uppdrag. Ändå såg jag mig nödgad att agera, för hur skulle det annars gå till? EN ANNAN ÖVERRASKNING var att all korrespondens sker per snigelpost (på grund av sekretess), vilket är häpnadsväckande med tanke på vårt i övrigt totaldigitaliserade samhälle. Här görs ingenting med ett knapptryck, den gode mannens värld är helt analog och stundtals surrealistisk med tjänstemän som bollar svåra frågor vidare eller helt enkelt inte svarar. Man kan bli knäpp för mindre. Att föra över pengar från ett förmyndarspärrat konto till ett transaktionskonto tar i bästa fall två-tre veckor på grund av ett intrikat system av dokument som skickas per post kors och tvärs mellan myndigheten, gode mannen och banken. Ibland hakar det upp sig någonstans och då är det bara att börja om. Byråkratin är minst sagt tålamodsprövande. I dag har min huvudman en egen lägenhet, etablerade vårdkontakter, hemtjänst, gymkort och pengar så han klarar sig. Vissa veckor har vi setts var och varannan dag. Värdet på mina insatser? Tusen kronor i månaden. HUR VORE DET om Överförmyndaren slu-

tar krångla till allt och gör det möjligt att vara god man? Hur vore det om redovisningen förenklades så att den gode mannen slipper ägna timmar år att fylla i högar av papper med samma siffror om och om igen? Och hur vore det om arvodet stod i proportion till insatsen? Det är i dag kaffepengar i ett slagfält mot väderkvarnar. Inte konstigt att så få vill bli god man.

Kommunerna som är bäst och sämst på kvinnofrid Unizon presenterar Kvinnofridsbarometen 2025 som undersöker kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Trollhättan, Eskilstuna och Södertälje toppar listan. I många av landets kommuner är kvinnofridsarbetet varken prioriterat eller strukturerat. Kvinnofridsbarometern illustrerar tydligt att det stöd och skydd som kvinnor och barn kan få varierar mycket mellan olika kommuner. I vissa kommuner erbjuds ett omfattande stöd och ett systematiskt arbete finns på plats. I andra kommuner är stödet bristfälligt, och grundläggande åtgärder för att garantera ett bra skydd saknas. ”Det är nu tio år sedan den första Kvinnofridsbarometern publicerades. Redan då konstaterade vi stora brister i kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Grundläggande åtgärder, som att kartlägga omfattningen av våldet, saknades i många kommuner. Tio år senare ser vi att dessa basala brister i flera fall kvarstår”, säger Olga Persson, ordförande i Unizon. PÅ MÅNGA HÅLL följs varken ny eller sedan

länge gällande lagstiftning. Ett exempel är krav på förebyggande arbete där andelen kommuner som arbetar förebyggande ökat, men inte till 100 procent. Ett annat exempel är stödinsatser till barn, som sedan lång tid tillbaka ska beviljas enbart med en vårdnadshavares godkännande vilket fortfarande inte görs i landets alla kommuner. Glappet mellan de politiska ambitionerna och insatserna i kommunerna måste överbryggas för att förbättra skyddet för kvinnor och barn. ”Kvinnofridsbarometern är mer än en granskning. Den är ett verktyg, en checklista och en uppmaning till handling. Att skydda kvinnor och barn och att stoppa mäns våld är inte en ambition bland andra, det är en skyldighet enligt lag”, säger Olga Persson. KÄLLA: UNIZON

Olga Persson, ordförande i Unizon. foto: Sara Arnald ​​

Kommuner i topp

Kommuner i botten

1. Trollhättans stad 2. Eskilstuna kommun 2. Södertälje kommun 4. Västerås stad 5. Lidköpings kommun 5. Lunds kommun 7. Nordanstigs kommun 8. Sigtuna kommun 8. Karlstads kommun 8. Göteborgs stad

170. Svalövs kommun 170. Mariestads kommun 173. Högsby kommun 173. Simrishamns kommun 175. Bjuvs kommun 176. Ydre kommun 177. Åtvidabergs kommun 177. Bromölla kommun 179. Sotenäs kommun 180. Boxholms kommun

www.ssil.se | 61

EVENT & UTBILDNING

Emelie Segerdahl, sakkunnig på Unizon. ​

Devi care.​

Rilancio.​ Camici.​

Ta chansen! Emelie Segerdahl och Sanna Knutsson. ​

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Issis Melin med Vejbyhem.​

Bilder från Dagen för Skyddat Boende Den 5 mars arrangerade SSIL Dagen för Skyddat Boende i Örebro. Det var den första av tre tillfällen under året på samma tema. Föreläsare var Sanna Knutsson, advokat på Advokatbyrå Rebecca Lagh, Emelie Segerdahl, sakkunnig på Unizon och Issis Melin, sakkunnig och föreläsare på Hedersuppdrag. TEXT OCH FOTO JENNY FORS ​​

62 | www.ssil.se

Den 1 april 2024 trädde lagen om placering av barn i skyddat boende i kraft. Samtidigt blev också skyddat boende tillståndspliktigt. Två veckor innan dess började Emelie Segerdal på Unizon, riksförbundet för tjej- och kvinnojourer. Hon var en av föreläsarna på Dagen för Skyddat Boende i Örebro och tog bland

Hos Hanna. ​

»Vi behöver tänka mer på hur vi pratar om våld«

Parcer.​

Min Framtid.​ Omsorg Skydd Säkerhet.​

MKFB.​

Trappan.​

annat upp det faktum att antalet placeringar i skyddat boende går nedåt och har gjort så under flera år. Detta trots att våld i nära relation ligger på i stort sett samma nivå som tidigare. ENLIGT SOCIALSTYRELSENS SKADE- och dödsfallsutredningar 2024-2025 identifierades 57 vuxna brottsoffer (40 kvinnor och 17 män), där våldsutsattheten var känd i 37 av 57 fall. Våldet var ofta upprepat och eskalerande, risk fanns och var känd. – Få våldsutsatta fick ta del av det skydd som samhället kan erbjuda. Vi ser också att det finns en ökad risk för dödligt våld vid separation. Vi behöver tänka

Hemlikt.​

mer på riskerna och hur vi pratar om våld. För hur vi benämner våldet påverkar också hur vi tänker om risker. Våld är våld, det finns inget light våld som inte är så allvarligt, säger Emelie Segerdahl. VÅLDET PÅVERKAR OCKSÅ barnen

i allra högsta grad. Mer än 10 procent av alla barn utsätts för våld. Rebecca Lagh talade om hur hon använder sig av socialtjänstens journalanteckningar för att bevisa att barnet inte bör tvingas till umgänge med förövaren.

Hemstaden.​

www.ssil.se | 63

Event 2026

Kalendarium

Målgrupp:

HVB LSS Familjehem Skyddat boende Stödboende

Januari 22

LSS-dagen

Scandic Rubinen, Göteborg

Februari 5

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Beroende

Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

Mars Scandic Örebro Väst, Örebro

5

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

11

HVB-/Familjehemsdagen

7A Odenplan, Stockholm

12

LSS-dagen

7A Odenplan, Stockholm

26

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

April 16

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

22

LSS-dagen

Scandic Star Lund, Lund

23

HVB-/Familjehemsdagen

Scandic Star Lund, Lund

Lugnetkyrkan Falun, Falun

Maj 7

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

20

LSS-dagen

21

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

7A Odenplan, Stockholm

28

HVB-/Familjehemsdagen

Skövde Kulturhus, Skövde

Scandic Frimurarehotellet, Linköping 7A Odenplan, Stockholm

September Västerås Kongress, Västerås

3

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

9

HVB-/Familjehemsdagen

7A Odenplan, Stockholm

10

LSS-dagen

7A Odenplan, Stockholm

17

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

Scandic Triangeln, Malmö

19 (lör)

Stora LSS-dagen – träffa de som omfattas av LSS och anhöriga

7A Posthuset, Stockholm

Oktober 1

HVB-/Familjehemsdagen

8

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

Valand, Göteborg

15

HVB-/Familjehemsdagen

20

LSS-dagen

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

21

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Gävle Konserthus, Gävle Scandic Triangeln, Malmö

November 5

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

12

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Växjö Konserthus, Växjö

19

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Norrlands Nation, Uppsala

21 (lör)

Familjehemsdagen – träffa nuvarande/blivande familjehem

Karlstad CCC, Karlstad

Kulturhuset, Stockholm

December 2

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

7A Odenplan, Stockholm

3

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

7A Odenplan, Stockholm

Kontakta oss för att boka! kund@ssil.se

JOBBAR DU MED ATT RÄDDA LIV? Vi tar emot våldsutsatta oavsett könsidentitet

SKYDDAT BOENDE – PLACERING DYGNET RUNT Husdjur är välkomna Hämtning ingår vid placering Flerspråkig personal erbjuder stöd på engelska, finska, georgiska, arabiska, ryska och spanska

KVALITET OCH SÄKERHET Tillstånd från IVO Erfaren personal är utbildad i hot- och riskbedömningarna Sara, SAM, Patriark och Freda Individuella säkerhetsplaneringar

BARNPERSPEKTIV Personal har utbildning i Trappan- och BRA-samtal Barnansvarig säkerställer att barnens rättigheter och behov tillgodoses Kontakt dygnet runt: 08-93 23 50 www.hoshanna.se

Med Vår Hjälp, en del av

Skyddat boende med tillstånd från IVO

EFTERSNACK

AV JENNY FORS

Eftervåldet och kampen om barnen skildras i ny bok

Arkitekturen förenar säkerhet och omsorg

Tävling! Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.

66 | www.ssil.se

Här är bokvinnarna i förra numret! I förra numret lottade vi ut tre böcker. ”Fallet Rucher” av Luay Mohageb går till Ulrica Thorén i Surahammar. Boken ”Motiverande samtal, MI och CRAFT” av Liria Ortiz vinner Adriana Petrache i Ljungby. Och Sune Linder i Nyköping får ”Handledning vid problemskapande beteende”. Stort grattis! Böckerna är postade. Om du vill få chansen att vinna böcker maila jenny@svenskamedia.se med ”Tävling” i ämnesraden och säg vilka böcker på sidorna 58-59 som du vill vinna.

FOTO: GABRIEL LILJEVALL

Krook & Tjäder har tillsammans med Region Kalmar län och verksamheten utformat nya psykiatrisjukhuset i Västervik. Resultatet är en byggnad som stödjer vårdens arbete, stärker tryggheten för patienter och personal samtidigt som den bidrar till en hållbar helhet. – Målet har varit att utforma lokaler som gör det lätt att arbeta och vistas i. Miljön ska inge lugn och stötta mötet mellan människor, säger Christian Johannesson, arkitekt på Krook & Tjäder i ett pressmeddelande. Byggnadens dryga 24 000 kvadratmeter samlar vuxenpsykiatrins olika verksamheter, allt från öppenvård till rättspsykiatri. Planlösningarna utgår från vårdens behov av överblick och orienterbarhet, samtidigt som de värnar om patienternas behov av integritet. Innergårdarnas gyllengula tegelsockel och böljande träkonstruktion har fått en central roll. De är synliga från alla våningsplan och bidrar till ljus och värme, kontakt med naturen och en känsla av samhörighet. Det är byggnadens lägereld att samlas vid.

När Jessica MacDowalls exman döms i hovrätten för grov kvinnofridskränkning tror hon att livet ska ta en ljusare vändning. I stället tar eftervåldet vid. I nya boken ”Utan er, ingenting – vägen till frihet” skildrar hon hur kontrollen kan fortsätta efter en separation. ”Utan er, ingenting” (Forum) är uppföljaren till ”En våldsam kärlek” som gavs ut 2023. I den nya boken berättar MacDowall om tiden efter domen, när hon försöker bygga ett nytt liv men samtidigt tvingas hantera nya processer och nya konflikter kopplade till barnen. Sebastian låter Jessica veta att han aldrig kommer att lämna henne ifred, och ännu värre: han kommer göra allt för att behålla kontrollen över barnen. Med stark närvaro skildrar hon också barnens perspektiv och konsekvenserna av att växa upp med rädsla och otrygghet. Boken tar avstamp i eftervåldet, när våldet inte längre handlar om slag utan fortsätter genom kontroll, manipulation och ekonomiska hållhakar. – När du skiljer dig blir du inte slagen längre. Men nästa helvete börjar i stället. Eftervåldet kan vara vårdnadsprocesser som aldrig tar slut, anmälningar och stämningar som avlöser varandra och en ekonomisk kontroll som håller dig fast i lån och bodelning. Allt blir en kamp om tid, pengar och ork, och det sliter ned den förälder som försöker skapa trygghet för sina barn, säger Jessica MacDowall. Jessica MacDowall är tv-producent sedan tjugo år tillbaka och har bland annat producerat omtalade dokumentärserier som En våldsam kärlek, En kropp till salu, En våldsam heder och Utan samtycke för SVT. Källa: Forum

Med individen i fokus, där varje barn ses som den hjälte de är

010-202 34 34

Skyddat boende & Avhopparverksamhet

Avs: SSIL För vård och omsorg Adressändring: info@ssil.se, 0651-160 40

Skyddat boende på tre platser i Sverige Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt

HEMLIKT NORD Kollektivt Boende

HEMLIKT MITT Skyddslägenheter i central stadsmiljö

HEMLIKT SYD Skyddslägenheter i central stadsmiljö

Telefon 0767-990 001 E-post skydd@hemlikt.se Webb hemlikt.se