”Svårigheten är investeringen”

Teknik, kunskap och användningsområden finns, men ändå har robotar i byggbranschen inte slagit igenom.

– Svårigheten är att lösa investeringen och knäckfrågan är vem som ska äga ”maskinen”, säger Ulf Håkansson, teknisk chef på Skanska och en av hjärnorna bakom den armeringsrobot som nyligen vann det internationella priset Quality Innovation Award.

Ett bra sätt att definiera innovationer enligt Ulf Håkansson är uttrycket ”new things that work”. – Funderar man lite kring det så är ”new” lika med en risk och en osäkerhet för många. Varför ska jag testa något nytt när jag najat med najtång i flera hundra år? När det kommer till ”that work” är problemet hur det ska implementeras och svårigheterna med vem som ska investera i implementeringen?

IDÉN TILL DEN armeringsrobot han själv varit med och tagit fram föddes under bygget av Norra Länken där alla prefabricerade armeringskorgar tillverkades för hand på plats och sedan lyftes de på plats. Resultatet?

– Vi tjänade månader i tidsplanen. Nästa steg var att göra det ännu mera effektivt och använda robotar i stället. Tillsammans med ABB och Robotdalen startades ett proof of concept-projekt som resulterade i en prototyp.

SVÅRIGHETEN I byggbranschen, jämfört med till exempel robotar inom bilindustrin, är att robotens rörelser enkelt måste kunna varie- ras eftersom armeringskorgarna är olika stora.

– Vi behövde komma på ett sätt att slippa den tidskrävande programmeringen.

Den problemställningen följde med in i nästa projekt, som startades 2020 med hjälp av finansiering från Vinnova och Trafikverket. Det var också där de hittade lösningen.

– Från en bim-modell av armeringskorgen får robotarna instruk- tioner för att med hjälp av algoritmer bygga korgen. Ska roboten bygga en annan korg så laddar man ner en ny 3D-modell från molnet. Vi har testat det här på två korgar nu och det har visat sig att med samma algoritm går det att bygga två olika korgar, säger Ulf Håkansson.

HAN MENAR ATT svårigheten med att implementera innovationer är brist på incitament inom företagen och mellan olika aktörer.

– Sedan är det en fragmenterad bransch, det finns ingen aktör som sitter på hela värdekedjan.

Det är också en fråga om finansiering. Enligt Ulf Håkanssons erfarenheter finns det ofta ”rätt bra” med pengar i tidiga skeden, som för pilotprojekt. Men sen blir det svårare.

– När det är dags för fullskaliga försök är det ingen som vill ta den notan. Så var det med robotarna här också.

Q Vad händer med armeringsroboten?

– Nu håller vi på med korg nummer tre. Det är en liten korg, vilket gör att vår robotanläggning, som egentligen är skala 1:2, fungerar som en fullskaleanläggning. Utöver det håller vi på att leta efter nya kunder. Tanken är att ett start-up-företag ska driva idén vidare och Skanska och ABB hjälpa till inom sina områden.

Knäckfrågan är vem som ska äga roboten, just nu är det väldigt avvaktande. Det är många som tittar på det, men jag ser inget genombrott. Q Vad krävs för ett genombrott?

– Fördelarna och användningsområdena för robotar är många och kända, så det handlar inte om det. Man borde ju ta ett varv till med stora beställare och man måste tidigt in i projekten. Kanske är det också en fråga för branschorganisationerna att se över hur innovationer ska främjas. I Sverige är vi duktiga på att komma på innovationer och tidigt få in pengar, men när det kommer till skedet då det ska implementeras, då tar det stopp. När man väl har hittat den första fullskaleanläggningen, då tror jag att det kommer att hända saker snabbt, då blir det en ketchup-effekt.

Q Hur är intresset för er robot?

– Eftersom branschen är så trög så valde vi att gå ut publikt med det här, bland annat filmer på Youtube med mera. Efter det har vi bland annat blivit kontaktade av ett större utländskt företag, som ser användning för den när de bygger raffinaderier. Vi har även blivit kontaktade av aktörer i Saudiarabien som är inblandade i bygget av den nya staden i öknen. ANNA SJÖSTRÖM