5 minute read

Omstart för slussen i Södertälje

I Södertälje pågår just nu det näst största infrastrukturprojektet i landet som byggstartades 2022, enligt Byggfaktas statistik. Ombyggnationen av slussen och klaffbron är ett miljardprojekt som än så länge inte satt så stora spår i omgivningarna.

Solen skiner och det blänker i vattnet i Södertälje kanal. Det är vår i luften men det är inte fågelsång som ekar ut över den gamla slussen och klaffbron som just nu genomgår en omfattande renovering och ombyggnation. Det pyser, fräser och hörs korta kommandon från en dykare som jobbar 17 meter ner i en vattenfylld grop.

– Vi förbereder för uppförandet av en ny vägg i spontgropen och dykarna monterar fästen i botten. Dykledaren står hela tiden i kontakt med dykaren och följer arbetet på en skärm som en säkerhetsåtgärd, säger Fredrik Åslund, som är arbetschef på Peab Anläggning och ansvarig för Södertälje sluss.

SPONTGROPEN, SOM DYKAREN jobbar i, kommer användas när själva slussportarna ska monteras på plats. Den grävdes av en tidigare entreprenör som var engagerad i projektet i tre år. Det var Züblin Scandinavia som ursprungligen fick Sjöfartsver- kets uppdrag att rusta upp Södertälje kanal och sluss. Kontraktssumman skrevs då till närmare 1,2 miljarder kronor och omfattade bland annat nya slusshuvuden, slussportar, slusskammare, teknikhus, ny klaffbro över kanalen, ny spont längs hela kanalen och stödkonstruktioner för schakter. Efter tre år då projektet kantats av flera geotekniska och tekniska problem valde man att bryta entreprenaden.

NU ÄR DET Trafikverket som tagit över som beställare och Peab Anläggning som har totalentreprenaden. Kontraktssumman är 1,5 mijarder kronor och man har valt en annan teknik för slussportarna som är väldigt lik dagens konstruktion.

– Vi startade projektet i somras och var på plats här i december. Det är klart att för vår del hade det varit enklare om vi hade fått börja från början utan att någon hade varit här före oss. Nu måste vi exempelvis anpassa spontgroparna som är alldeles för stora för vår lösning. Den ligger inte heller helt på rätt plats så det blir lite mer komplicerat än det skulle behöva vara, säger han.

DEN URSPRUNGLIGA SLUSSEN i Södertälje uppfördes mellan 1910 och 1924. När arbetet utfördes var området torrlagt och det var ett gediget arbete som dåtidens kanalbyggare lade ner. Det ursprungliga grundarbetet står sig än idag och slussportarna till den norra delen av slussen är de samma som från start. Även om de har renoverats.

NU NÄR SLUSSEN ska byggas om är förutsättningarna lite annorlunda. Under hela byggprocessen kommer den att vara i bruk för sjöfarten. Förutom vid åtta tillfällen då det blir uppehåll på en vecka för genomförande av kritiska moment i projektet. – Det här är ett otroligt komplext projekt. Inte bara vad gäller konstruktion och förutsättningarna på platsen. Vi bygger också mitt i stan

De 20 största byggstartade anläggningsprojekten 2022

och måste ta hänsyn till både biltrafiken och båttrafiken, fortsätter Fredrik.

När vi besöker projektet i Södertälje är det fortfarande i ett väldigt tidigt skede och det är lite svårt att se med blotta ögat att det just nu är Sveriges näst största infrastrukturprojekt. Bara slaget av vindkraftsparken i Los. Men skenet bedrar.

– Även om vi rör oss på en liten yta så är det ett oerhört komplext projekt med många kostsamma delar. Exempelvis så kommer slussportarna som är enorma att uppföras i rostfritt stål för att få längre hållbarhet, säger Fredrik.

SJÄLVA SLUSSBASSÄNGEN SKA förlägnas från 168 meter till 193,6 meter och breddas från 19,6 meter idag till 25,3 meter när det är klart. Första steget i projektet är att bygga den nya klaffbron 50 meter längre ut mot Saltsjön innan man börjar med själva arbetet med slussen.

Slutdatum för ombyggnationen är satt till juni 2026. Entreprenaden ingår i Trafikverkets projekt Södertälje sluss och kanal som syftar till att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom den tre kilometer långa Södertälje kanal till hamnarna i Västerås och Köping. När allt är klart ska fartyg som är 160 meter långa och 23 meter breda kunna ta sig igenom nålsögat i Södertälje för vidare transporter in i Mälaren.

– FÖR MIG PERSONLIGEN är det fantastiskt att få genomföra ett så här intressant projekt. Vi var här redan 2008 när vi bytte ut de södra slussportarna så det känns naturligt att nu genomföra hela ombyggnationen. Det är ett komplext projekt men vi är ett rutinerat och väl sammansvetsat team. Utan alla kompetenta medarbetarna skulle det inte gå, säger Fredrik Åslund.

SAMUEL KARLSSON

Det offentliga byggandet håller uppe byggandet när bostadsmarknaden bromsar in. Och det är vägar och utbyggnaden av tunnelbanan som väger tyngst i statistiken.

I Byggfaktas databas inordnas alla byggprojekt i olika kategorier. När det gäller infrastruktur och anläggning så delas det upp i fyra huvudgrupper: idrott- och fritidsanläggning, kraft och belysning, samfärdselanläggning samt vägar, gator, broar och vatten. De är i sin tur uppdelade i en mängd underkategorier med mer avgränsade området.

Den allra största av huvudkategorierna är den som omfattar vägar, gator, broar och vatten. Det är också den typen av projekt som ökar mest i antalet kronor och ören. Under 2022 byggstartade det projekt för cirka 48 miljarder kronor. Det var en ökning med cirka 5,1 miljarder mot föregående år. I procent räknat motsvarar det 12 procent.

– Det handlar främst om utbyggnaden av Stockholms tunnelbana, men även vägunderhållet bidrar, säger Tor Borg, analyschef Byggfakta.

Ser man till den största ökningen i procent så hamnar idrott- och fritidsanlägg- ningar i toppen av listan. Under 2022 byggstartades projekt för 1,4 miljarder inom den kategorin. Det var en ökning med 381 miljoner kronor eller 36 procent och nästan hela uppgången berör det som kallas sport- och rekreationsanläggningar.

– När det gäller byggstarter av offentliga projekt, som kultur-, idrotts- och fritidsprojekt så verkar det nästan finnas en fyraårig politisk cykel med toppar under valår. Även 2018 låg denna kategori högt, fortsätter han.

UNDER HÖSTEN 2022 visade statistiken på en kraftig inbromsning av bostadsbyggandet som legat

Byggstarter, projektkostnad tusen kronor, Anläggningar och infrastruktur

på en rekordhög nivå under de senaste tio åren. Med ökade räntor och allt färre som vågar investera i att köpa ett nytt boende har krisen förvärrats. Inledningsvis har byggstartsstatistiken hållits uppe av det offentliga byggandet av infrastruktur och anläggningar. Men frågan är hur länge det kan fortsätta.

– TITTAR VI FRAMÅT så finns det många stora projekt som planeras. Med tanke på att både konjunktur, byggkostnader och finansieringsförutsättningar ändrats snabbt så är det dock väldigt osäkert om och när dessa sätts i gång, säger Tor Borg. SAMUEL KARLSSON

Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen.

Nej till ettårigt avtal

I Byggföretagens senaste

Byggbarometer uppger nästan hälften av de tillfrågade medlemmarna att man vill se ett treårigt avtal. Ettårs-alternativet, som Byggnads kräver, säger man tydligt nej till.

Enligt Byggföretagens förhandlingschef Mats Åkerlind behövs det långsiktiga spelregler för att stärka konkurrenskraften och trygga jobben.

– De kommande åren blir lågkonjunktursår. Ökade kostnader för materiel, drivmedel och elkraft gör det dyrare för våra medlemsföretag att bygga, säger Mats Åkerlind.

När det kommer till oro för konflikt eller strejk i samband med avtalsrörelsen är Byggföretagens medlemmar mer splittrade. Drygt hälften av företagarna svarar att man inte känner någon oro – medan fyra av tio oroas.

– Det finns en viss förtröstan om att Byggnads vill göra en rimligare förhandlingslösning än kraven som presenterades i samband med växlingen av yrkanden, säger Mats Åkerlind.

Byggföretagens ingångsvärde i avtalsrörelsen är att värna märket och ett flexiblare kollektivavtal gällande till exempel arbetstider. Byggnads ställer sig bakom LO-samordningens krav på 4,4 procent i löneökningar och kräver ett ettårigt avtal. Undersökningen i Byggbarometern genomfördes under perioden 6 till 13 februari och besvarades av 587 medlemsföretag. Nuvarande Byggavtal löper ut den 30 april.