Skip to main content

Byggvärlden nr 9 2026

Page 1

Maxad styrka. Noll kompromisser. Upptäck samspelet mellan natur och teknik. Masonite Beams klarar höga ljudkrav och långa spännvidder, samtidigt som installationerna blir enklare. Kort sagt: maximal prestanda, utan kompromisser. Utforska våra bjälklagslösningar på masonitebeams.se Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING

NUMMER 9 • oktober 2026

PRIS: 1 599KR/ÅR

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Industrisatsningar får Ånge att växa Från avfolkning till framtidskommun

SID 12-13

Snart öppnar Oceana – men tvisterna fortsätter

Hyr en container - för flexibel förvaring Tel. 010-7094200 l info@boxit.se l www.boxit.se

Båtnörden som vände Veidekkes affärsområde

SID 14

​K RÖNIKA

Orimligt pressade tidsplaner har blivit norm i stället för undantag

Byggvärlden Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal

SID 16

FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Pressar klimat­ avtrycket med återbruk och energiåtervinning

SID 4


2

Nummer 9 • oktober 2026

KRÖNIKA

Jeanet Corvinius:

Chefer flyr produktionsledet – det måste vi göra något åt

J

ag fick nyligen ett mejl från en av våra medlemmar. Han är en erfaren arbetsledare som arbetat ute i produktionen sedan slutet av 80-talet. Hans ord var rakare än de flesta branschanalyser jag läst på sistone. Han ställde en fråga som hela vår bransch måste våga besvara: ”Hur ska vi få de yngre att stanna kvar ute i produktionen?” I sitt mejl beskriver han en vardag där det numera ska ”byggas dubbelt så fort med hälften av personalen” jämfört med när han klev in i branschen. Hans iakttagelse är varken unik eller ny, men den sätter fingret på ett akut systemfel som skär rakt igenom hela samhällsbyggnadssektorn.

VA R J E Å R K L I V E R nya, lovande talanger ut på våra byggarbetsplatser med ett genuint engagemang för hantverket och ledarskapet. Men mötet med verkligheten blir snabbt en kalldusch. När de ser hur platschefer och arbetsledare tvingas dra ett orimligt tungt lass för att få ihop en kalkyl och en tidsplan som var spräckt redan på ritbordet, söker de sig vidare. De väljer bort den operativa produktionsledningen till förmån för lugnare kontorsroller. Det gör ont att se, för ute i produktionen finns

E T T V I K T I GT ST E G på vägen är EU-kommissi-

egentligen branschens starkaste gemenskap och roligaste utmaningar. Men hur kul jobbet än är i grunden döljs det tyvärr i skuggan av tidspressen. Kvar står en alltmer utmattad skara chefer som förväntas täcka upp för bristande förutsättningar. Veteranen i mitt mejl sammanfattade konsekvenserna av detta uppskruvade tempo kort och smärtsamt: ”Fort ska det gå. Och så frågar många, varför blir det så mycket fel?” D E T Ä R I N T E folket ute på byggena det är fel på. Problemet sitter i de ramar vi ger dem. Orimligt pressade tidsplaner har blivit norm i stället för undantag, och här måste vi våga granska hur vi handlar upp byggprojekt. Inte minst gäller det den offentliga upphandlingen via LOU, där fokus på lägsta pris och kortast möjliga byggtid under lång tid har fått styra. För den enskilde entreprenören blir detta en försåtlig fälla. Att som anbudsgivare flagga för att en utlyst tidsplan är ohållbar innebär i praktiken att man sorteras bort direkt. Systemet belönar i stället glädjekalkyler, där de saknade tidsmarginalerna i slutändan tas ut ur produktionsledningens hälsa och i förlängningen drabbar både kvalitet och säkerhet.

BILDEN

JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

onens färska förslag att i offentliga upphandlingar prioritera kvalitet och goda villkor framför lägsta pris. Det skickar en tydlig signal till svenska myndigheter och kommuner att sluta gömma sig bakom stelbent praxis och i stället gå före som ansvarsfulla beställare. Men förändringen kan inte stanna där. Både offentliga och privata beställare måste börja behandla realistiska tidsplaner som en nödvändig investering i ett hållbart byggande. Och på samma sätt måste entreprenörernas egna ledningsgrupper visa ett större affärsmässigt mod. Det är dags att sluta skriva under avtal där man redan från början vet att kalkylen bara går ihop om platschefen jobbar ihjäl sig. V I P R ATA R OAV B R U T E T i branschen om hur vi

ska lyckas locka fler unga till sektorn och säkerställa framtidens kompetensförsörjning. Det är lätt att glömma bort att det inte spelar någon roll hur många vi lyckas rekryterar om vi inte skapar en arbetsmiljö i produktionen där de faktiskt vill stanna. Det är hög tid att vi ger cheferna ute på byggena de förutsättningar de behöver för att orka hela vägen.

CITAT

FOTO: TOMAS ENQVIST, PEAB

Man kan säga att nu får vi betalt för framtida vinster direkt i stället

Detta är min historia i byggbranschen, mina utmaningar, mina motgångar

Tomas Carlsson NCC Sid 4

Mariam Mohammedamin Lars Bergqvist-stipendiat Sid 24

Vi skulle ha testat systemet ännu mer än vad vi gjorde

I Göteborg ska 70 procent vara utsläppsfritt till 2030

Thor Jonsson ID06 Sid 5

Svante Axelsson Fossilfritt Sverige Sid 18

​Ida Harjufors platschef på Region Infra inom Peab Anläggning vid renoveringen av den historiska Norra Danviksbron i Stockholm. Bron ligger mellan Södermalm och Nacka, över Danvikskanalen vid Hammarby Sjö. Sid 20

Q

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@byggvarlden.se samuel.karlsson@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: Layout: n Jon 072 - 231 69 08 EmilÖst, Hansson jon.ost@spmedia.se Svenska Media i Ljusdal AB

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Layout/Produktionsansvarig: Reporter: n Isak Andersson Annika Rådlund isak.andersson@byggvarlden.se annika.radlund@svenskamedia.se

n Mikael Persson, 072 - 401 05 44

Produktionsansvarig: mikael.persson@svenskamedia.se n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Koordinator: Annonsförsäljning/platsannonsering: n Emelie 0651 - 69 90 08 Jon Öst,Hansson, 072 - 231 69 08 emelie.hansson@svenskamedia.se jon.ost@spmedia.se Webb: www.byggvarlden.se n Mikael Persson, 072 - 401 05 44 E-post: info@byggvarlden.se mikael.persson@svenskamedia.se

Prenumeration och adressändring: Webb: www.byggvarlden.se www.byggvarlden.se/kontakt E-post: info@byggvarlden.se E-post: pren@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB. n Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

S

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal info@byggvarldenb.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se


Tested to Work

EFFEKTIVISERA D I N B E S TÄ L L N I N G AV A R B E T S K L Ä D E R MASCOT är mer än produkter av högsta kvalitet. Utöver branschens bredaste sortiment och höga leveranssäkerhet får ni en enkel och effektiv onlinebeställning, skräddarsydda logolösningar och snabb leverans.

BRETT SORTIMENT

ENKEL BESTÄLLNING

LOGOTRYCK

SNABB LEVERANS

www.mascot.se


4

NYHETER

Nummer 9 • oktober 2026

Försäkringsbolaget skärper tonläget Oceana öppnar i början av nästa år, men tvisten om ansvaret för branden fortsätter. Liseberg, NCC och Whitewater har alla stämt Trygg-Hansa, som nu riktar skarp kritik mot NCC:s ansvar för arbetsmiljö och brandskydd. I början av nästa år öppnar Oceana, men för Liseberg och övriga parter är kapitlet långt ifrån avslutat. Tre parter har nu stämt Trygg-Hansa efter branden: Liseberg, NCC och Whitewater. NCC och Liseberg har begärt gemensam handläggning av sina mål, medan Whitewater också har begärt att dess mål ska handläggas tillsammans med de övriga. Något beslut om gemensam handläggning har ännu inte fattats. I slutet av augusti har Trygg-Hansa lämnat in sitt utvecklade svaromål i NCC-målet. I det 63 sidor långa dokumentet har de byggt ut argumentationen mot NCC rejält. Försäkringsbolaget skriver bland annat att NCC har brustit allvarligt i sitt ansvar för arbetsmiljö och brandskydd på byggarbetsplatsen. Trygg-Hansa pekar särskilt på att NCC hade flera samordnande roller, bland annat som BAS-U, brandskyddsansvarig och tillståndsansvarig för heta arbeten. Enligt bolaget

borde NCC ha identifierat och hanterat riskerna kring den elmuffsvetsning som startade branden. Trygg-Hansa framhåller bland annat att det inte togs fram någon arbetsberedning eller riskanalys för arbetena med elmuffsvetsning, att de aktuella montörerna från Whitewater saknade relevant utbildning och erfarenhet av elmuffsvetsning, och att något tillstånd för heta arbeten inte hade utfärdats. Försäkringsbolaget hänvisar också till att endast två av sju personer från Whitewater som arbetade på platsen den dagen hade genomgått NCC:s obligatoriska introduktion och utbildning. S L U T SAT S Ä R att NCC genom grov vårdslöshet, eller genom att ha tagit en betydande risk, har framkallat försäkringsfallet. Därför menar bolaget att NCC saknar rätt till försäkringsskydd enligt projektförsäkringens villkor. Trygg-Hansa hävdar dessutom att NCC åtminstone borde ha insett att skada med stor sannolikhet skulle kunna inträffa. I ett skriftligt svar till Byggvärlden skriver Amelie Winberg, presschef, NCC Sverige: ”Trygg-Hansa saknar grund för sina påståenden. Branden orsakades av

T RYG G - H A N SAS

Måndagen den 12 februari eldhärjades Oceana vid Liseberg i Göteborg. Oceana var inte färdigbyggt när den FOTO: HENRIK EKBERG tragiska händelsen inträffade där en person omkom. Whitewater, inte av NCC. Whitewater var anlitade av Liseberg, inte av NCC. De här frågorna hanteras i en domstolsprocess och den får nu ha sin gång.” Och på frågan om varför de vill ha en gemensam handläggning:

”Vi har begärt att domstolen handlägger NCC:s och Lisebergs mål tillsammans eftersom det ger förutsättningar för en mer samlad och effektiv prövning. Whitewater och Trygg-Hansa har begärt att målet mellan dem handläggs tillsammans

med målen mellan NCC/Liseberg och Trygg-Hansa. Domstolen har ännu inte fattat något beslut om gemensam handläggning.” ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Tvisterna: Liseberg stämmer Trygg-Hansa: Liseberg lämnade in sin stämning 7 juli 2025 och kräver drygt en miljard kronor, plus ränta och rättegångskostnader. Liseberg hävdar att man har rätt till ersättning enligt projektförsäkringen för skadorna efter branden. Liseberg pekar bland annat på att man ägde den skadade egendomen, tecknade försäkringen och finansierar återuppbyggnaden. Trygg-Hansa anser att Liseberg saknar försäkrat intresse och därmed rätt till ersättning ur projektförsäkringen. Trygg-Hansa har också hävdat att två av Lisebergs entreprenörer har framkal-

Q

lat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet. (Däremot har de inte hävdat att Liseberg varit oaktsamt på ett sätt som undantar försäkringsskydd.) Liseberg bestrider Trygg-Hansas resonemang och menar att det strider mot syftet med projektförsäkringen. NCC stämmer Trygg-Hansa: NCC lämnade in sin stämning 23 april 2026. NCC har väckt en så kallad fastställelsetalan där man vill få fastställt att NCC har försäkringsskydd under projektförsäkringen. Syftet med stäm-

Q

ningen, enligt NCC, är framför allt att undvika preskription och säkerställa bolagets rättigheter inför framtiden. NCC:s menar att det inte finns stöd för att de agerat grovt vårdslöst eller medvetet tagit risker. NCC hänvisar också till Statens haverikommissions utredning och menar att riskerna med den så kallade elmuffsvetsningen inte var allmänt kända i byggbranschen när branden inträffade. Whitewater stämmer Trygg-Hansa: Whitewater West Industries Ltd, ett aktiebolag med säte i Kanada, stämde Trygg-Hansa vid

Q

Stockholms tingsrätt 7 juli 2026. Whitewater, som levererade vattenattraktionerna till Oceana, har väckt en fastställelsetalan. De yrkar att tingsrätten ska fastställa att projektförsäkringen gäller mellan Trygg-Hansa, som försäkringsgivare, och Whitewater, som medförsäkrad. De yrkar även att tingsrätten ska fastställa att det enligt projektförsäkringen, inte föreligger någon regressrätt för Trygg-Hansa gentemot Whitewater med anledning av försäkringsersättning som Trygg-Hansa har utgett eller kan komma att utge till Liseberg och/eller NCC under Projektförsäkringen.

NCC:s vändning: Säljer Industry för 8,2 miljarder Först stoppade NCC försäljningen. Sedan kom köparna tillbaka med ett bättre bud. Nu säljs Industry för 8,2 miljarder kronor – och NCC:s vd och koncernchef Tomas Carlsson ser nya möjligheter för byggjätten.

verksamheten är projektbaserad och förändras löpande. De har olika krav när det gäller system, processer, utveckling och kompetensutveckling. Det gör att man måste driva två olika verksamheter samtidigt.

NCC meddelade förra veckan att affärsområdet Industry säljs för totalt 8,2 miljarder kronor i företagsvärde. Heidelberg Materials köper de svenska och norska verksamheterna, medan CRH tar över de danska och finska. Enligt Tomas Carlsson var det samma aktörer som NCC förhandlade med tidigare under året, men i en ny konstellation. Den tidigare processen avbröts eftersom NCC inte ansåg att buden var tillräckligt attraktiva. – Vi fick inget tillräckligt bra bud. Vi ställde in den processen helt då. A R B E TA D E N C C vidare med möjligheten att göra Industry till ett självständigt företag. Affärsområdet skulle då kunna behållas inom NCC, börsnoteras, eller få in en partner. Men i början av sommaren återkom några av de tidigare intressenterna. – Då startade en ny process. Vi har ett avtal där de har varit helt öppna med att de omedelbart kommer att dela verksamheten mellan Heidelberg och CRH.. Enligt Tomas Carlsson var det köparna som tog initiativ till att återuppta kontakten. – Det var de som kom tillbaka. Vi

DÄ R E F T E R

Tomas Carlsson, vd och koncernchef för NCC.

Vi var på väg mot något helt annat

ning när affären är klar. Vi kommer att kunna göra satsningar framåt och kanske också dela ut pengar till våra ägare. SA M T I D I GT TA P PA R N C C de framtida

var på väg mot något helt annat. Försäljningen innebär att NCC frigör betydande kapital och blir mindre kapitalintensivt. Tomas Carlsson ser flera möjligheter framöver. – Vi får en väldigt stark balansräk-

vinsterna från Industry. – Man kan säga att nu får vi betalt för framtida vinster direkt i stället. Han beskriver det som ett val mellan att behålla framtida vinster över lång tid eller att få en större summa pengar direkt genom försäljningen.

FOTO: HENRIK EKBERG

– Just nu har vi valt att tro att det här är bättre för oss. Enligt Tomas Carlsson är en viktig del av affären att NCC efter försäljningen kan fokusera på bygg- och anläggningsverksamheten. Han pekar på skillnaderna mellan Industrys verksamhet och NCC entreprenadrörelse. – Industry producerar standardiserade produkter från fasta anläggningar på definierade geografiska marknader, medan entreprenad-

TO M AS C A R L S S O N M E N A R att en tydligare fokusering kan göra verksamheten mer effektiv. – Jag tror absolut att det är bra för verksamheter att fokusera på en modell. Det blir mest effektivt. Industry hade en omsättning på 12,6 miljarder kronor och ett rörelseresultat på 879 miljoner kronor under 2025. Omkring 2 600 anställda berörs av försäljningen. Affären är ännu inte helt klar. Den ska bland annat prövas av konkurrensmyndigheter. – Inget är helt säkert i livet utom döden och skatterna. Men det här är väldigt nära det. Under alla normala omständigheter ska affären godkännas och gå igenom. Den stora osäkerheten är i stället hur lång tid processen tar, säger Tomas Carlsson. N Ä R A F FÄ R E N VÄ L är genomförd ser han den som ytterligare ett steg i NCC strategiska utveckling. – Vi ska bli ett mer fokuserat byggoch anläggningsföretag. Det är även bra för Industry att få fokuserade ägare som kan den här affären.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se


NYHETER

oktober 2026 • Nummer 9

5

ID06: ”Vi hann inte med att svara” Byggföretag berättar om långa väntetider hos ID06 och anställda som därför inte kan komma ut på arbetsplatserna. ID06 säger att kundtjänsten inte hunnit med efter problem med den nya beställningsplattformen och förstärker nu supporten.

Företagare berättar om långa väntetider och stora svårigheter att få kontakt med kundtjänsten på ID06. En företagare inom byggbranschen som Byggvärlden pratat med säger att han försökt komma i kontakt med kundtjänsten i fyra veckor, utan att lyckas komma fram. – Man hamnar i telefonkö och väntar och väntar. Efter lång väntan får man ett meddelande ”att just nu är det många som ringer” och samtalet kopplas ner. Det är katastrof. Jag har anställda som väntar på att få komma in på arbetsplatser. En annan företagare i branschen berättar att ”det numera tar veckor” att få svar och att han just nu försöker lösa ID06-kort för nyanställda, men får inte hjälp med en fråga gällande komplettering och samordningsnummer. – Under tiden får jag flytta runt mina gubbar så att de med ID06 är på arbetsplatser som kräver det. Men det gör det svårare för mig att få ut alla i jobb och det blir svårare att planera. Det är anmärkningsvärt att ID06, som har monopol på marknaden, inte har bättre återkoppling så att man kan få svar på sina frågor. Det är riktigt dåligt. B E K R Ä F TA R AT T handläggningstiderna är längre än normalt. Enligt Thor Jonsson, chef för produkt och marknad på ID06, har problemen flera orsaker. I slutet av januari infördes nya krav på identifiering, där den som beställer ett ID06-kort måste identifiera sig med pass eller nationellt ID-kort. För många kunder innebar det att de behövde besöka en scanningpartner för att identifiera sig. – Redan där blev det ju en hel del support, säger Thor Jonsson. Men den stora belastningen kom efter lanseringen av en ny beställningsplattform i maj. – Vi hade problem med den beställningsplattformen. Det gjorde att det blev svårt för kunderna att gå igenom sina kortordrar och ansluta sina företag. Och då blev det ju än mer support. ID06 ökade bemanningen i supporten när problemen upptäcktes. – Vi hade bemannat upp med mer människor i supporten, men det räckte ju inte på långa vägar. Samtidigt började företaget rätta de tekniska problemen i systemet. Under juni och juli gjordes enligt

Företagare berättar om lång väntan och svårigheter med att komma fram till kundtjänsten hos ID06.

ID06

Thor Jonsson, chef för produkt och FOTO: ID06 marknad på ID06. Jonsson över 200 rättningar. – Vi gjorde otroligt mycket rättningar under sommaren och vi har ju fortsatt göra det i höst också. Men under sommaren gjorde vi en otrolig kraftansamling för att komma tillrätta med de bekymren som kunderna upplevde när de skulle beställa kort. problemen som kunderna mötte i juni i princip lösta. Men den stora mängden supportärenden har lämnat efter sig en backlogg. – Men det gjorde ju att vi fick en

E N L I GT I D 0 6 Ä R

UNDERHÅLLSFRIA ENTRÉTAK Vi har ett tak för varje stil, tycke och smak. Enkla att montera tack vare den unika aluminiumkonstruktionen.

Levereras med infällda spotlights WWW.DESIGNTAK.SE

enorm supportmängd. Där hann vi inte med helt enkelt att svara på samtal och vi låg efter att svara på mejl som kom in då. Den backloggen finns fortfarande kvar. – Vi jobbar med den hela tiden samtidigt som vi får in nya ärenden. Jag kan just nu inte ge något besked om när backloggen ska vara avbetad. Vi har som sagt genomfört ett antal rättningar i systemet som har gjort att många ärenden kunnat lösas, och arbetet med att minska backloggen fortsätter. Thor Jonsson säger att ID06 är medvetna om att problemen med långa väntetider kan ställa till det för företagare och deras anställda. – Vi är givetvis inte nöjda som det är i dag, eller med att företagare känner att de hindras. Men vi jobbar på det och arbetar aktivt för att korta ner tiderna genom att förstärka kundservice. Men man ska också ha i åtanke hela syftet med ID06 och varför kraven blev strängare i början året. Våra kort bidrar till att motverka svartarbete, arbetslivskriminalitet och ekonomisk brottslighet samt bidrar till sund konkurrens, säger han. Om du ska vara lite självkritisk – vad skulle ni ha gjort annorlunda för att undvika långa väntetider? – Vi skulle ha testat systemet ännu mer än vad vi gjorde, även om vi gjorde omfattande tester så räckte det uppenbarligen inte. Enligt Thor Jonsson har situatioQ

nen förbättrats under de senaste månaderna. Han pekar bland annat på att försäljningen av kort återhämtat sig efter den svaga junimånaden. – I juli så började vi komma i kapp och i augusti så var vi förbi förra årets försäljning. Och även september ser jättebra ut. För att korta väntetiderna ska kundtjänsten förstärkas ytterligare. – Vi håller på att ta in fler personer som ska hjälpa till. Men det är ett externt företag så de behöver läras upp och komma in i våra rutiner först. Inom två till tre veckor kommer ytterligare tio personer jobba med vår kundservice, då blir vi totalt 32 personer på kundtjänst, säger Thor Jonsson. M Å L E T Ä R AT T handläggningstider-

na ska återgå till det normala. En normal handläggningstid ligger enligt honom på omkring en till tre dagar. – Sen kan ett ärende ta längre tid när vi till exempel ber om fler dokument som kunden behöver skicka in för att säkerställa rätten att jobba i Sverige. En normal dag beställs och utfördas cirka 1 500 ID06-kort. – De flesta som beställer gör det problemfritt, men vi är inte där vi vill vara när det gäller kundservicen just nu. Det är helt oacceptabelt – vi gör vårt yttersta för att komma ifatt och ha en smidigt och snabb supporttjänst. Enligt Jonsson handlar en del av problemen om att ID06 uppdrag är

FOTO: ID06

att kontrollera att personen har rätt att arbeta i Sverige, vilket innebär att olika regler och dokument gäller beroende på individens situation. – Det som gör det krångligt är ju att vårt uppdrag är ju att bekräfta rätten att jobba i Sverige. För svenska medborgare handlar det i huvudsak om att identifiera sig med pass eller nationellt ID-kort. Handlar det om utländska medborgare krävs ytterligare underlag som visar rätten att arbeta i Sverige. För vissa grupper krävs exempelvis handlingar kopplade till socialförsäkring och skatt. Även externa faktorer kan påverka handläggningstiden. Jonsson tar bland annat upp kravet på så kallat styrkt samordningsnummer. – Det kan vi inte påverka. I D 0 6 A R B E TA R O C KSÅ med föränd-

ringar som ska göra det lättare för företag att planera sina kortbeställningar. En ny möjlighet är att beställa ett kort som börjar gälla vid ett framtida datum, upp till 14 dagar framåt. – Det innebär exempelvis att en person som ska arbeta i Sverige kan göra klart kortbeställningen innan resan och få kortet skickat till arbetsplatsen. När personen kommer fram kan kortet aktiveras. Att vara ute i god tid är ett tips till alla, säger Thor Jonsson. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

PERFEKT FÖR FLERBOSTADSHUS Vi har ett brett grundutbud av entrétak som fyller de flesta behov. Vi arbetar med flera material i olika färger. Alla tak kan anpassas efter era behov. Det finns även möjlighet att specialtillverka ett entrétak efter dina önskemål.


6

NYHETER

Nummer 9 • oktober 2026

Trafikplats Duvberget är en del av Tvärförbindelse Södertörn.

BILD: TRAFIKVERKET

Nu börjar miljardprojekten upphandlas Efter många år av planering och väntan på att alla tillstånd ska vara på plats kan nu miljardprojekten i Tvärförbindelse Södertörn börja upphandlas. – Det är egentligen först nu som vi kan trycka på knappen, säger Alexandra Stassais Söderblom, programchef Trafikverket.

Efter många års planering är det dags att gå från ord till handling för Tvärförbindelse Södertörn. Alla de avgörande tillstånden är nu på plats och Trafikverket kan börja lägga ut entreprenader. – Vi har allt på plats. Det betyder ju att vi nu kan börja upphandla, säger Alexandra Stassais Söderblom, programchef för TvärAlexandra förbindelse SöderStassais törn. Söderblom Tvärförbindelse Södertörn är en två mil lång mötesfri motortrafikled från Kungens Kurva via Flemingsberg till Jordbro, med en separat gång- och cykelväg längs sträckan. P R O J E K T E T H A R VA R I T igång sedan 2014, men vägen fram till byggstart har kantats av långa processer kring bland annat tillstånd, överklaganden, naturreservat, vattenverksamhet och detaljplaner. Vägplanen vann laga kraft i januari

2024 och har därefter varit föremål för överklaganden. 28 april i år kunde Regeringen till slut ta beslut om byggstart. – Det är egentligen först nu som vi kan trycka på knappen så att det går ut, säger Alexandra Stassais Söderblom. Alexandra Stassais Söderblom har själv en lång historia i projektet. Hon kom tillbaka till Tvärförbindelsen för fyra år sedan, efter att tidigare ha varit projektchef i två år. Däremellan arbetade hon bland annat på Swedavia och som konsult, men när möjligheten att återvända till projektet kom tvekade hon inte. – Jag älskar mitt jobb, jag tycker det här är superspännande och jätteviktigt. Det är samhällsutveckling på hög nivå, säger hon. D E T F Ö R STA T E C K N E T på att projektet nu går in i en ny fas är att Trafikverket redan har skickat ut förfrågningsunderlaget för en av de förberedande entreprenaderna, TSE502. Entreprenaden gäller förberedande arbeten vid tunnelpåslagen. De första större upphandlingarna blir enligt Alexandra Stassais Söderblom trafikplats Glömsta och bergtunnlarna vid Flemingsbergsskogen. Någon detaljerad tidplan finns ännu inte, men Trafikverket arbetar med att lägga den under hösten. Tanken är att entreprenaderna ska spridas ut så att marknaden får

möjlighet att räkna på flera jobb och entreprenörerna kan planera sin kapacitet. Samtidigt måste Trafikverket förhålla sig till flera andra stora infrastrukturprojekt i Stockholm som Ostlänken och tunnelbanan. En förändring som Trafikverket nu arbetar med är att dela upp vissa av entreprenaderna i mindre kontrakt. – Alla våra entreprenader är ju en miljard och uppåt. Så vi bryter ner det till lite mindre entreprenader och syftet är att fler entreprenörer ska kunna vara med och konkurrera. På den östra delen av Tvärförbindelsen planeras exempelvis flera entreprenader i storleksordningen 200 miljoner till en miljard kronor. Trafikverket har i september gått ut med information om kommande marknadsdialoger för sträckan Gladö kvarn till Slätmossen. SA M T I D I GT KO M M E R D E riktigt stora och komplexa entreprenaderna att ligga kvar som ett stort kontrakt. – Duvberget, Masmotunnlarna, Glömstatunneln och Flemingsbergstunneln är de största. Hur kostnaderna fördelas mellan projektets olika delar kommer också att bli tydligare under hösten, säger hon. Det finns gott om tekniska utmaningar i projektet. På flera håll ska den nya vägen byggas nära befintlig infrastruktur. Vid Vårdkasen handlar det bland

Trafikverkets tio prioriterade projekt Trafikverket föreslår byggstart mellan 2027 och 2029 för bland annat Fyra spår Uppsala-Stockholm, Malmbanan Murjek och dubbelspårsutbyggnad på Sundsvall C–Dingersjö.

Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att föreslå vilka projekt i den nationella planen för transportinfrastrukturen som ska byggstartas år 2027–2029 respektive förberedas för byggstart 2030–2032. Nu har myndigheten presenterat utvalda projekt där byggstarten på olika sätt lyfts fram och tidigareläggs.

– Genom att korta ledtider och hitta nya lösningar har vi möjliggjort tidigareläggning av byggstart för flera stora projekt som är viktiga för Sverige. – En tidigarelagd byggstart gör att vi snabbare kan få ut nyttorna i transportsystemet. Det gynnar det svenska näringslivet och i förlängningen stärker det Sveriges konkurrenskraft, säger Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

REDAKTIONEN redaktionen@byggvarlden.se

Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket. FOTO: ELIN GÅRDESTIG

Tvärförbindelse Södertörn: Cirka 2 mil mötesfri motortrafikled. Går från Kungens Kurva via Flemingsberg till Jordbro. Separat gång- och cykelväg längs i princip hela sträckan. Tre större tunnlar. Byggstartsbeslut fattades av regeringen 28 april 2026. Vägplanen vann laga kraft januari 2024. Projektet är finansierat inom den nationella transportinfrastrukturplanen 2026–2037.

KÄLLA: TRAFIKVERKET

annat om Huddingevägen och stambanan, där Trafikverket nu planerar för en annan lösning än den som ursprungligen fanns i projektet. – Det är jättedålig mark och höga vattentryck. Så där kommer det nu att bli en brolösning. På andra håll ska nya tunnlar byggas samtidigt som projektet behöver ta hänsyn till tunnelbana och Spårväg syd. E N AV D E stora utmaningarna blir också trafiken under byggtiden. På E4/E20 passerar omkring 100 000 fordon per dygn, enligt Alexandra Stassais Söderblom. – Och så ska du samtidigt bygga 19 broar. Trafikverket abetar samtidigt aktivt med marknadsdialoger inför upphandlingarna. På myndighetens branschsida finns flera aktuella och tidigare marknadsdialoger publicerade. För den östra delen har Trafikverket exempelvis nu bjudit in entreprenörer till enskilda dialogmöten

inför kommande upphandlingar. Alexandra Stassais Söderblom beskriver marknadsdialogen som en viktig del av arbetet och säger att den pågår ständigt. H O N TA R U P P en tidigare upphand-

ling som exempel. När intresset för Pålamalmsvägen var svagt valde Trafikverket att dra tillbaka upphandlingen och göra om delar av upplägget efter dialog med marknaden. – Det ledde till förändringar i projekteringen. Så vi har gjort detaljprojektering på mark och VA, till exempel. Projektet är finansierat genom den nationella planen. Den totala kostnaden för Tvärförbindelsen tillsammans med E4/E20-delen, exklusive Pålamalmsvägen, uppgår enligt Alexandra Stassais Söderblom till 26,6 miljarder kronor i 2026 års prisnivå. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Trafikverkets förslag på projekt som byggstartas från 2027 Trafikverket föreslår att följande tio projekt ska få beslut om byggstart under åren 2027–2029. Projekten har inte tidigare ingått i regeringens beslut om byggstart. Q Malmbanan Murjek förlängning av mötesstation Q Luleå C ombyggnad av personbangård (etapp 2) Q Sundsvall C–Dingersjö, dubbelspårsutbyggnad, etappen Kubikenborg–Dingersjö Q E45 Vattnäs–Trunna

Ostkustbanan, fyrspår (Uppsala– länsgränsen Uppsala/Stockholm) delen Söder Bergsbrunna–Uppsala C Q Högsjö västra, förbigångsspår Q Rv 50 Medevi–Brattebro (inkl. Nykyrka) Q Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/Göta älv, delen Lilla Edet Q E4 Trafikplats Ljungarum, genomgående körfält Q Värnamo–Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hast, delen Nässjö–Värnamo, elektrifiering. Q


BYGGD FÖR DIG SOM KÖR HELA VÄGEN. Spärrbar bakdiff och lågväxel ger kraften där den gör skillnad. Ramchassi, 24 cm markfrigång, 30 graders stigningsvinkel samt underkörningsskydd av stål gör att du både kan och vågar köra över stockar och sten. Det är så vi bygger pickuper med hårt arbete i blodet, precis som du.

Isuzu D-Max Double Cab fr. 469.900 kr exkl. moms. Bränsleförbr. bl. körn. 9,0 l/100 km, CO2 blandad körning 236 g/km (WLTP). Bilen på bilden är extrautrustad.

isuzusverige.se


8

NYHETER

Nummer 9 • oktober 2026

Hoppas på bättre timing med miljardupphandlingen Trafikverket gör ett omtag i jätteupphandlingen av upprustningen av Trollhätte kanal. Enligt projektchef Mikael Nummedal hoppas man att timingen är bättre den här gången. – Den brist på konkurrens som gjorde att vi tvingades avbryta upphandlingen förra gången hoppas vi inte ska upprepas, säger han. Nya slussar är en förutsättning för att sjöfarten ska kunna fortsätta att fungera och utvecklas. Trafikverket är byggherre och ansvarar för att bygga de nya slussanläggningarna. – Projektet har uppdraget att planera för byggandet av nya slussar i Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg, Mikael Nummedal, projektchef på Trafikverket. I vilket skede är utbyggnaden av slussarna och kanalen nu? – För delen Lilla Edet kungjorde Mark- och miljödomstolen dom gällande vattenverksamhet i september. Vi inväntar nu att domen ska vinna laga kraft samt att kommunens detaljplan ska antas. Vår plan är att detta ska vara klart i vinter och att regeringen fattar ett byggstartsbeslut så att vi kan påbörja de fysiska byggarbetena under våren/sommaren. – Vi jobbar sedan årsskiftet tillsammans med Skanska Sverige i en entreprenad med tidig leverantörsmedverkan för att hitta rätt kostnad Q

och innehåll i de arbeten som ska genomföras. – För delen i Trollhättan pågår tillståndsprövningen och detaljplanearbetet. Upphandling av entreprenör pågår. – För delen i Vänersborg har vi inte kommit lika långt då denna sluss är i bättre skick än övriga, men vi drar nu igång tillståndsprocesserna med en större intensitet och vi genomför marknadsdialoger under oktober månad för att få inspel på vårt tänkta entreprenadupplägg. Hur omfattande investeringar är det i hela projektet och hur stor del ingår i den här upphandlingen? – Enligt nationell plan för transportinfrastrukturen är kostnaden drygt åtta miljarder kronor i prisnivå 2025-02. Upphandlingen i Trollhättan omfattar cirka tre miljarder kronor. Q

Vilken entreprenadform är det i projektet? – I Lilla Edet och Trollhättan är det totalentreprenad med tidig entreprenörsmedverkan. För Vänersborg tittar vi nu på entreprenadform och kommer att genomföra marknadsdialoger kring detta under oktober månad. Q

Allmän kommentar om upphandlingen? – Det är en stor och komplex entreprenad på en marknad där det finns många intressanta jobb. Vi tror Q

Trafikverkets projektchef Mikael Nummedal samt kommunstyrelsens ordföranden i Vänersborg respektive FOTO: JERRY LÖVBERG, VÄNERSBORGS KOMMUN Trollhättan, Benny Augustsson (S) och Peter Eriksson (M).

och har indikationer på att ”timingen” är bättre denna gång och att den brist på konkurrens som gjorde att vi tvingades avbryta upphandlingen förra gången inte ska upprepas. Allmän kommentar om projektet som helhet?

Q

Byggkonkurserna minskar – trots ny uppgång totalt Konkurserna i Sverige ökade något i september efter flera månader av nedgång. Samtidigt fortsätter utvecklingen åt rätt håll i byggbranschen. Antalet byggföretag som gick i konkurs minskade med fem procent jämfört med september i fjol.

Totalt gick 798 aktiebolag i konkurs under september, enligt Creditsafe. Det är två procent fler än samma månad förra året, då 781 bolag gick i konkurs. Det är första gången i år som antalet konkurser ökar jämfört med motsvarande månad föregående år. Septembernivån är dessutom den högsta för månaden sedan 1994. – September innebär ett mindre

hack i årets positiva konkursutveckling. En ökning på två procent är i sig ingen dramatisk förändring, men det som sticker ut är att ovanligt många stora bolag har gått i konkurs, samtidigt som vi också får gå tillbaka till 1994 för att hitta en septembermånad med fler konkurser, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe. I september minskade antalet konkurser inom bygg med fem procent jämfört med september 2025. Även sett över årets första nio månader är utvecklingen positiv. Antalet byggkonkurser har minskat med sju procent jämfört med samma period förra året. För byggbranschen innebär septembersiffran att den positiva utvecklingen från årets tidigare månader håller i sig.

Bygg är inte den enda bransch där konkurserna fortsätter minska. Under september sjönk konkurserna inom hotell och restaurang med 18 procent, industrin med 17 procent och detaljhandeln med 15 procent. E-handeln minskade med nio procent. Samtidigt ökade konkurserna kraftigt inom flera andra branscher. Partihandeln hade 56 procent fler konkurser än i september förra året, medan bilhandeln ökade med 29 procent och verkstäder med 33 procent. Bland fastighetsbolagen var ökningen 13 procent. ANNA SJÖSTSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

De största byggkonkurserna i september Företag:

Ort

Bransch

Omsättning

Anställda

Partnex AB

ÅKERSBERGA

Byggande av bostadshus och andra byggnader

137421

11

Aiebero Rot Aktiebolag

SOLNA

Rivning av hus och byggnader

103533

6

Luggude Bygg AB

HELSINGBORG

Byggande av bostadshus och andra byggnader

56346

20

Lokala Hantverkarna i Sverige AB

GÖTEBORG

Annan övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

34342

25

UPGRADE Living AB

STOCKHOLM

Teknisk konsultverksamhet inom bygg- och anläggningsteknik

34338

6

Boevo AB

STOCKHOLM

Byggande av bostadshus och andra byggnader

33754

35

Byggimperium i Stockholm AB

BAGARMOSSEN

Byggande av bostadshus och andra byggnader

25668

8

Atamo AB

NYNÄSHAMN

Byggande av bostadshus och andra byggnader

18106

2

Greloc AB

SÖDERTÄLJE

Byggande av bostadshus och andra byggnader

17469

4

Sediment AB

VÄSTERÅS

Teknisk konsultverksamhet inom bygg- och anläggningsteknik

15000

2

– Vi har god framdrift i projektet vilket är viktigt då befintlig slussar är i dåligt i skick, säger Mikael Nummedal. Hur många som deltog i första rundan av upphandlingen är sekretessbelagt. Projekt Slussar i Trollhätte kanal

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se

Analys: Utbudet matchar inte behoven Det behöver byggas fler bostäder. Men trots det kan det vara svårt att få avsättning för nyproducerade hyresrätter. Enligt Ludvig Uggla, senior ekonom, på Prognoscentret motsvarar inte utbudet behoven. – I många fall ligger hyran för högt för att matcha efterfrågan, säger han. Enligt Boverkets reviderade prognos behöver det byggas 50 600 nya bostäder årligen fram till 2035 för att möta bostadsbristen. Under de senaste två åren har nyproduktionen legat på 28 300 om året. Men trots att utbudet är mindre än efterfrågan har en del projekt svårt att få de nybyggda hyresrätterna uthyrda. – Det är viktigt att man håller isär behov och efterfrågan så att man inte förväntar sig mer än vad som är möjligt att verkligen realisera. Det blir svårt att få avsättning när hyrorna för nyproducerade hyresrätter ligger över betalningsförmågan. Hur påverkar höga hyresnivåer i nyproduktion efterfrågan? – Hushållen med god ekonomi är inte intresserade av ett boende med en hög hyra. De väljer i högre utsträckning ett ägt boende. Och de hushåll som inte har någon möjlighet att spara ihop till ett kapital för att köpa en bostadsrätt har även svårt att betala hyran för de nyproducerade lägenheterna. De hushåll som befinner sig i den behovssituationen kommer inte driva upp nyproduktionstakten av hyresrätter framöver. Det blir en diskrepans mellan utbudet och behoven. Q

Vad kan politikerna göra för att få fart på bostadsbyggandet?

Q

Källa: Creditsafe

arbetar nu efter en ny tidplan. De nya slussarna i Lilla Edet planeras att kunna tas i drift omkring 2032 och i Trollhättan och Vänersborg omkring 2034.

Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret var en av talarna under den Stora Byggdagen. FOTO: SAMUEL KARLSSON – Ett sätt att stötta efterfrågan politiskt är att höja bostadsbidraget. Det skulle kunna underlätta för hushåll med lägre inkomst att ha råd med en hyresrätt i nyproduktion. Men min huvudpoäng är att det finns inga enkla svar. Man kan inte reducera de här frågorna till enskilda förslag. Det behövs större systemgrepp för att få balans i bostadsbyggandet. Q Har det saknats långsiktighet i bostadspolitiken? – Ja, det har varit en ryckighet som skapat en osäkerhet i branschen. Vi hade ett investeringsstöd för hyresrätten som infördes. Det plockades bort och återinfördes och plockades bort igen. Nu får vi se om det återkommer på nytt. Det är väldigt viktigt med mer långsiktiga åtgärder och en tydlighet för att få förutsägbara och hållbara investeringsbeslut, säger Ludvig Uggla.

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se


NYHETER 9

oktober 2026 • Nummer 9

Ny miljardsmäll för Stegra samtidigt som Boden satsar Samtidigt som Stegra meddelade att det saknas kapital för att färdigställa stålverket invigde Bodens kommun den nya vägen till stålverksområdet. Vägprojektet kostar kommunen närmare 500 miljoner kronor, men är inte avhängigt hur det går med Stegra, menar Lena Goldkuhl (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. – Vi har ju inte byggt en väg till Stegra, vi har byggt en väg till industriområdet, där Stegra nyttjar två femtedelar av ytan, säger hon.

Parallellt med den nybyggda järnvägen går den nya vägen som förbinder väg 97 med Stegras område på Boden Industrial Park. Vägen är en investering från Bodens kommun som ska förbättra tillgängligheten och samtidigt minska trafikbelastningen i bostadsområdena som ligger i närheten. Vägen är nu klar fram till industriområdet, vilket innebär att etapp ett är avklarad. I nästa etapp ska den sammanbindas med Flarkenvägen, som därtill ska upprustas, något som ska vara klart om ett år. Johan Larsson, kommunens projektledare, berättar att bygget hittills tagit ungefär 2,5 år. Projektet har genomförts tillsammans med Boden Järnväg AB. Polar Structure, som finansierar järnvägen, är entreprenör, PEAB är utförare och Sweco har projekterat.

sisk planering på kommunen har haft med boende och organisationer i området, berättar hon. Enligt ett pressmeddelande från Stegra som skickades samma dag som invigningen har den nya ägargruppen Wallenberg och nya styrelsen som tillträdde i juni gjort en genomlysning av bolaget och projektet i Boden som visar att det krävs ytterligare kapital för att slutföra stålverksbygget, då kostnaderna är väsentligt högre än vad som antogs i juni. källor till tidningen Affärsvärlden handlar det om minst tio miljarder kronor som bolaget behöver ta in, men det har inte Stegra bekräftat. Enligt uppgifter i SVD har man tidigare bland annat missbedömt mängden cement, hur många mil elkabel som ska andas samt hur många kilometer rör som krävs. Det har också varit svår att rekrytera utbildade grävmaskinister och certifierade elektriker till projektet. Stegra meddelar samtidigt att styrelsen har beslutat att tidigare SAAB-chefen Håkan Buskhe ska utses till ny vd och tillträder den 1 november, 2026. Henrik Henriksson lämnar vd-rollen och fortsätter som rådgivare till bolaget.

E N L I GT T VÅ O B E R O E N D E

Lena Goldkuhl (S) klipper bandet för den nya vägen till Boden Industrial Park. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA – Både järnväg och väg har byggts som ett projekt – det har varit ett lagarbete – och vi har hållit både budget och tidsplan, säger Lena Goldkuhl. L Ä N G S M E D D E N nya bilvägen finns

en gång- och cykelväg. Det finns också en gångbro över vägen och en tunnel under den för att man ska kunna ta sig till friluftsområdet på Gruvberget till fots, till häst, eller på skidor eller skoter. – Det är ett resultat av den dialog och samverkan som enheten för fy-

Dessa rapporter kommer samtidigt som den här jättesatsningen från kommunen invigs – finns det någon oro?

Q

Vägen klar till Stegra men orosmolnen hopar sig över mångmiljardprojektet. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA – Vi har ju inte byggt en väg till Stegra, vi har byggt en väg till industriområdet. Stegra nyttjar två femtedelar av hela industriområThomas det och det pågår Sundqvist planer för resten av området också. Vägen behövs även till annan verksamhet, säger Lena Goldkuhl, men när det gäller vilka aktörer det handlar om hänvisar hon till Thomas Sundqvist, utvecklingschef i Bodens kommun. Han närvarade också vid invigningen. – Vi för diskussioner med ett antal aktörer, men det är för tidigt att säga vilka, säger han.

Hur tänker du om uppgifterna om att Stegra saknar finansiering, känns det svajigt? – Det är så klart aldrig roligt när sådan information kommer oss till del. Det är alltid olyckligt och det är klart att vi gärna hade sett att det inte varit så. Men vi har en bra dialog med Stegras personal och följer det här nogsamt och vi har inte ändrat inställning. Sådana här stora projekt har alltid utmaningar, men att det kommer att bli ett stålverk känner vi oss trygga med, säger Thomas Sundqvist. Q

ULRIKA VALLGÅRDA redaktion@byggvarlden.se

Norrlandsfonds-projekt i Boden byggs på rekordtid Tomten mitt emot Prästholmsskolan i Boden saneras just nu från gamla miljösynder. Här ska 41 radhus byggas upp på rekordtid med inflyttning i april nästa år. – Vi bygger moduler och byggtakten är upp till fyra hus om dagen, säger Ahmad Shakarchi, projektutvecklare på företaget Surewood Housing.

Surewood Housing har sitt säte i Stockholm och radhusbygget i Boden är den första satsningen företaget gör i Norrbotten, värd 120 miljoner kronor. – Vi tittar på andra möjliga projekt också i Boden, Luleå och Kiruna, säger Ahmad Shakarchi, som kommit till Boden denna vecka för att träffa lokala entreprenörer som ska hjälpa till i bygget. Bygglovet kom för bara någon månad sedan och därefter startade arbetet direkt. Inflyttning beräknas ske redan i april nästan år. Projektet medfinansieras av Norrlandsfonden Bostadsfinansiering, vars uppdrag är att underlätta bostadsbyggande på orter där stora industri- och samhällsinvesteringar snabbt ger ett ökat behov av bostäder, men där traditionell finansiering kan vara svår att få på plats. D E T S O M S K A byggas är hyresrätter

i form av 41 radhus, fördelat på fem längor. Varje lägenhet är i två plan. 25 av lägenheterna blir på 70 kvadrat, 16 på 90 kvadrat. Inomhus blir det normal standard för nyproduktion, berättar han, med kakel och klinkers i badrum, klinkers i hall och parkettgolv i övriga rum. – Och så har de små trädgårdar och altaner på baksidan. De större lägenheterna har en egen uppfart för bilen. På de gemensamma ytorna utomhus blir det lekplats, cykelställ,

förråd, teknikrum och miljörum för sopsortering. Det sätts också upp laddstolpar och motorvärmare för alla lägenheter. Husen byggs helt i trä med tak av betongpannor. – Trä är det som är mest hållbart anser vi, både ekonomiskt och miljömässigt. Människan mår bra av trä, säger Ahmad Shakarchi. De byggs upp i moduler med kök, badrum, ytskikt och installationer i företagets egen fabrik i Småland. – När husen kommer hit på trailers är de i princip helt färdiga och monteras på plats.

teringsexpert på enheten för fysisk planering i Bodens kommun. På Prästholmen låg förr kommunens avfallsdeponi som avvecklades i slutet på 1960-talet. Efter det har kommunen använt fastigheten som förråd med bilverkstad, biltvätt och smörjhall fram till 1980-talet. Därför är det nu kommunens ansvar att bekosta saneringen, men det blir Surewood som samordnar den. Emilia Björkemyr, miljöstrateg i kommunen, berättar att prover har tagits i mark och grundvatten för flera olika föroreningar.

FA B R I K E N L I G G E R I Vimmerby och ägdes tidigare av bostadsutvecklaren BoKlok som ingår i Skanska. BoKlok hade ett samarbete med Anebyhusgruppen, som gick i konkurs 2023. Surewood Housing i sin tur bildades 2023 ur Anebyhusgruppens konkursbo och köpte då också BoKloks fabrik i Vimmerby. På kontoret i Stockholm arbetar i dagsläget cirka tio personer och ett 80-tal i fabriken kunde återanställas. I Boden kommer företaget inte ha några anställda. – Däremot byggledaren kommer från en lokal firma och vi kommer även ta in flera underentreprenörer under byggtiden. Från att husmodulerna anländer till Boden monterar man upp till fyra hus om dagen. – Det går fort, konstaterar han. Surewood Housing ska fortsätta äga och förvalta husen när de är färdiga. Men först ska saneringsarbetet utföras på fastigheten, som heter Ägir, och är på 9 000 kvadratmeter.

Vad misstänker ni? – Inom delar av fastigheten har tidigare miljötekniska undersökningar påvisat förhöjda halter av bland annat petroleumkolväten, PAH, metaller och PCB7. Föroreningssituationen är inte fullständigt avgränsad och därför ser vi ett behov av kompletterande provtagning inför sanering. I dagsläget vet hon inte hur mycket saneringen kommer att kosta då föroreningen ännu inte är helt avgränsad. Bygget kan komma igång först när provtagningen och saneringen är avklarad. – Hur lång tid det tar beror på hur mycket föroreningar det är, säger Ahmad Shakarchi. Q

Ahmad Shakarchi, projektutvecklare på företaget Surewood Housing. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Är det inte oroligt att hålla på med detta bredvid skolan? – Nej, så länge man sköter det på ett bra sätt och ser till att inga föroreningar sprids är det absolut inga problem. Även om inte radon är något problem här, lägger man sedan en radonduk innan man bygger. – Det är för att ingenting ska kunna tränga upp ur marken, förklarar Ahmad Shakarchi. Q

S U R E W O O D KÖ P E R FAST I G H E T E N av

Bodens kommun för 4,5 miljoner kronor. Formellt tas beslut om försäljningen på kommunstyrelsens möte måndag 5 oktober, berättar Cecilia Kvibacke, mark- och exploa-

Visionsskiss över området.

ULRIKA VALLGÅRDA BILD: SUREWOOD HOUSING

redaktion@byggvarlden.se


10 NYHETER

Nummer 9 • oktober 2026

Så fungerar ”nya generationens byggbolag” Hanssons Hus Entreprenad eller H2 Entreprenad är både totalentreprenör och långsiktig fastighetsägare. Just nu har bolaget drygt 3 000 bostäder i produktion, en siffra som nästa år ska öka. De utger sig för att vara ”nya generations byggbolag”, men vad innebär det och hur stora ska de bli?

H2 Entreprenad startades upp av Rikard Hansson i Ulricehamn 2015. Sju år senare passerade de miljardgränsen i omsättning och förutom en liten dipp 2024 har det fortsatt uppåt sett till omsättning. Nyligen blev det klart att H2 Entreprenad bygger 500 hyresrätter som totalentreprenör åt Bonava och Slättö på Norrbodahöjden i Upplands-Bro. Strax före sommaren byggstartades projekt Bergsterrassen i Nacka Strand – 83 exklusiva bostadsrätter som man bygger åt Klövern. Och i Bromsten i Västerort utökar man sitt eget fastighetsbestånd i kvarter Hildur och Märit med närmare 600 lägenheter. Huvudkontoret ligger kvar i Ulricehamn samtidigt som många av projektet återfinns i Stockholmsregionen. Q

Frågan är hur det kommer sig? – Bolaget har sitt ursprung i Ul-

ricehamn, det är där jag bor, där vi startade och där en stor del av vår stab finns. Vi arbetar i storstadsregionerna, och Stockholm är den marknad som haft bäst utveckling de senaste åren – därför är det där vi har störst produktionsvolym i dag. Samtidigt har vi fortsatt verksamhet i Västra Götaland inom koncernen, och vi ser en positiv tillväxt där de kommande åren. Vi ser inte det som en motsättning utan som två ben att stå på, förklarar vd:n Rikard Hansson. Vilka fördelar finns det med att ha huvudkontoret i Ulricehamn? – Det är kortare beslutsvägar och en kultur där vi känner varandra. Att ha en stabil grund i en mindre stad skapar en trygghet i hela koncernen, och vi har nära till våra egna specialistfunktioner. Det ger oss också tillgång till kompetens som inte konkurrerar om samma personer som storstadsbolagen.

standardiserade lösningar och egen projektering, vilket ger förutsägbarhet i både kostnad och tid. Vi arbetar dessutom med långsiktiga partners hela vägen – beställare, underentreprenörer och leverantörer – som ger oss kontinuitet i produktionen även när marknaden är svajig. Ni beskriver er som den ”nya generationens byggföretag” och som en ”nytänkande aktör” – vad betyder det konkret? – I hur vi arbetar snarare än i hur vi pratar. Egen projektering, industriell produktion, digitala verktyg för uppföljning, och en organisation som är van att se ett projekt som en helhet – utveckla, bygga, äga och förvalta. Vi vill vara ett bolag som gör det kostnadseffektivt och samtidigt bidrar till att utveckla branschen. Q

Q

Ni har växt stadigt och verkar framför allt inom bostadsbyggande – ett segment som haltar, hur lyckas ni? – Genom att kombinera rollen som entreprenör med rollen som utvecklare och ägare, och genom att arbeta kostnadseffektivt i hela kedjan från byggrätt till förvaltning. Vi har satsat på industriellt byggande,

Förutom entreprenadverksamheten bygger ni vägen eget bestånd med långsiktigt ägande. Hur viktigt är detta i er tillväxtstrategi och hur mycket är målsättningen att äga? – Det är mycket viktigt. Det egna beståndet ger stabilitet och framdrift i produktionen, vilket är avgörande för att vi hela tiden ska kunna utveckla våra processer. Det ger oss också realtidsdata på hur husen driftar och fungerar över tid – kunskap som gör att vi kan utveckla morgonQ

Rikard Hansson, vd på H2 Entreprenad. FOTO: H2 ENTREPRENAD

Q

dagens hus snabbare och utan informationstapp mellan projekt och förvaltning. Hur många är ni i dag på bolaget och hur ser fördelningen ut mellan tjänstemän/byggarbetare? – Vi är cirka 190 medarbetare i koncernen fördelade på sex operativa bolag – 110 tjänstemän och ett 80tal yrkesarbetare. Q

Vad omsätter ni i dag och vad är målsättningen att omsätta om fem år? – Vi kommer omsätta närmare 2,5 miljarder kronor 2026. Just nu har vi strax över 3 000 bostäder i produktion och kommer öka upp mot 4 000 under det kommande året. Vi har aldrig satt tillväxtmål i siffror – vi växer och utvecklas löpande utifrån de nyckeltal vi följer och när vi ser att vi kan utvecklas på ett bra sätt som koncern. Om fem år har vi fortsatt att växa och skapat ännu fler ringar på vattnet, men vi sätter inga fasta mål då finns det risk att man begränsar sig. Q

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

”Sverige riskerar att dräneras på ingenjörskompetens” Sverige dräneras på kompetens och förmåga om de mest komplexa infrastrukturuppdragen går till utländska aktörer, menar Simon Bergström, vd för teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren Stockholm. – Låter man det här gå för långt trycker man ut kompetensen ur landet, säger han. Simon Bergström menar att miljardupphandlingar inom den offentliga sektorn i dag allt för ofta styr mot utländska konsortier. – Man är så bred i upphandlingarna och ställer så höga krav i alla discipliner så att endast utländska storbolag klarar av att lämna anbud. Simon Bergström säger att det finns flera exempel, både privata industriprojekt och stora offentliga upphandlingar, som tilldelats konstellationer med stora utländska bolag. Detta kan leda till brist på lokalförståelse vad gäller till exempel svenska byggnormer och säkerhetskrav. Det kan, menar han, även bli svårare att säkerhetspröva personalen och den inhemska kompetensen, som i synnerhet måste finnas i kris och krig, kan gå förlorad. Detta samtidigt som landet dräneras på kunskap och kompetens. – Jag menar inte att vi ska stänga gränserna. Konkurrens behöver vi ha och lagen om offentlig upphandling är i grunden en bra lag. Men vid samhällskritisk byggnation måste lokal förankring och förmåga till säkerhetsinsyn över tid väga tyngst. Simon Bergström riktar sig i första hand till projekt i tidiga skeenden, med konsult-, ingenjörs och arkitektupphandlingar, men han ser det här fenomenet även i entreprenadupphandlingarna. Varför tror du att man väljer att vara så breda och ställa så höga krav vid upphandlingar? – Det är svårt att handla upp, det har jag stor förståelse för. Speciellt de offentliga är svåra eftersom de har regelverk att förhålla sig till. Och Q

de vill ha in de bästa aktörerna. Men just därför är det viktigt att branschen har en dialog om det här, för på sikt blir det problem. S I M O N B E R G ST R Ö M T YC K E R att upp-

Simon Bergström, vd för teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren FOTO: BENGT DAHLGREN Stockholm.

Det handlar inte om att vi ska tjäna mer pengar, utan låser man timpriserna då kan de andra delarna i projektet lyftas fram och bli viktigare

handlare måste börja ställa tydligare krav i sina processer. Han anser att säkerhetsklassning och lokal beredskapsförmåga ska väga lika tungt som priset och att anbudskraven utformas så att möjligheten finns för svenska aktörer att tillsammans lämna anbud. Han tycker också att det finns en positiv trend där krav på personalkontinuitet under hela projektets livslängd samt att timpriserna låses. – Det handlar inte om att vi ska tjäna mer pengar, utan låser man timpriserna då kan de andra delarna i projektet lyftas fram och bli viktigare. Vid fri prissättning tillåts priserna att pressas under rimliga nivåer, vilket driver fram osund outsourcing, timdebitering och bemanning. Och det slutar ofta med ett bristande resultat. H A N M E N A R AT T detta inte minst är

viktigt i Sverige i dag, med tanke på oroligheterna i omvärlden. – Vad händer i ett scenario där samhället på något sätt är ansträngt och något händer med en viktig produktionsanläggning eller infrastruktur och kompetensen för att komplettera, reparera eller underhålla sitter utomlands? Han betonar att svenska ingenjörer historiskt har åkt runt i världen och bidragit till stora projekt, men nu står man inte ens högst upp på listan när det gäller projekt i Sverige. – Kompetensen finns i Sverige, fortfarande. Men låter man detta gå för långt så trycker man ut den kompetensen ur landet och får ett sämre resultat i sina projekt på köpet.

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

Ölandsbron består av 155 spann. Den första etappen 2025 omfattade 13 FOTO: GETTY IMAGES spann. Den nya entreprenaden omfattar 135 spann.

Renoverar Ölandsbron för 689 miljoner NCC får fortsatt förtroende att renovera Ölandsbron. Entreprenaden omfattar den andra etappen av de omfattande betongreparationerna på den drygt sex kilometer långa bron, där frost och saltinträngning har orsakat skador i betongkonstruktionen. Ölandsbron ska fortsätta rustas för framtiden. NCC får uppdraget att genomföra etapp två av Trafikverkets långsiktiga renovering av bron mellan Kalmar och Öland. Arbetena är en del av det omfattande underhåll som krävs för att säkra brons funktion och förlänga dess livslängd. Den utsatta placeringen över Kalmarsund innebär att konstruktionen påverkas av väder, vind och en miljö där salt och fukt bidrar till nedbrytningen av betongen. S K A D O R N A H A R B L A N D annat uppstått genom frostpåverkan och saltinträngning. Renoveringen handlar därför om att reparera skadade delar av betongkonstruktionen och förebygga fortsatt nedbrytning. Den andra etappen omfattar 134 spann av Ölandsbron. Arbetet är en fortsättning på den första etappen, som inleddes 2025. I den första etappen har NCC

bland annat använt hängande ställningar under bron för att komma åt konstruktionen och utföra betongreparationer. Lösningen gör det möjligt att arbeta från undersidan av bron och har använts för att begränsa påverkan på trafiken. D E N T E K N I S K A LÖ S N I N G E N med specialanpassade ställningar har även gjort det möjligt att genomföra arbeten under bron utan att behöva stänga av hela trafikförbindelsen. Trafikverkets långsiktiga ambition är att Ölandsbron ska kunna användas åtminstone till 2070. Fortsatt underhåll och återkommande reparationer är en förutsättning för att nå dit. Trafikverket fick in två anbud i upphandlingen av den andra etappen. NCC Sverige AB lämnade ett anbud på 688 705 478 kronor, medan W-Tech Entreprenad AB anbud uppgick till 787 555 000 kronor. NCC anbud låg därmed omkring 99 miljoner kronor lägre än konkurrentens och det bedömdes som ekonomiskt mest fördelaktig med tilldelningsgrund pris.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se


Welcome to more Cramo blir Boels Rental. Samma människor och service som du redan känner, nu med ännu fler möjligheter. Mer kompetens. Fler maskiner och mer utrustning. Mer specialistkompetens. Större resurser och kapacitet, med styrkan från ett av Europas ledande maskinuthyrningsföretag i ryggen. Nu tar vi ett viktigt nästa steg i arbetet med att föra Cramo och Boels Rental närmare varandra i Sverige. Från och med nu introducerar vi vårt nya dubbla varumärke – ett synligt tecken på att två starka företag blir ett. Cramo | Boels Rental

Läs mer här:

www.cramo.se


12 FOKUS ÅNGE

Nummer 9 • oktober 2026

Från vattenkraft till vätgas – Ånge Ånge kommun

Befolkning: I Ånge kommun bor cirka 9000 personer på en yta som är 3052 kvadratkilometer. I centralorten Ånge bor knappt 3000 personer.

Q

Politiskt styre: I valet 2026 blev Socialdemokraterna och det lokala partiet Vår Framtid (VFÅ) största partier.

Q

Tre aktuella projekt: Viskananstalten

Q

Byggstart: Andra kvartalet 2026 (Etapp 2) Byggherre: Intea Viskan AB Entreprenör: Peab Omfattning:Klass 2-anstalten byggs ut för ytterligare 120 klienter. Det innebär att ett bostadshus med 60 bostadsrum ska byggas. Lokaler för avskildhet, besök, sysselsättning samt administration utökas genom om- och tillbyggnader på anstalten. Inflyttning: Projektet beräknas vara färdigställda under sista kvartalet 2027. Alby PtX Byggstart: 2028 eller 2029

Q

Byggherre: Alby PtX Entreprenör: Ej utsedd Omfattning: 20 hektar Driftsättning: 2030-2031 Aktörer: Bakom bolaget Alby PtX står Prime Capital och Norsk e-Fuel. RES Renewable Norden driver projektutvecklingen tillsammans med Norsk e-Fuel. Ånge kommunhus (se separat artikel)

Mathias Sundin, samhällsbyggnads- och tillväxtchef i Ånge kommun.​​

Q

​ M iljardinvesteringar i vätgas och hållbart flygbränsle samt en utbyggd anstalt ska bidra till nya jobb och nya invånare i Ånge. Men för att lyckas behövs också bostäder. – Vi vill inte ha ett fly in- fly out-läge, säger Mathias Sundin, samhällsbyggnads- och tillväxtchef i kommunen. Ånge kommun, mitt i Sverige, vill växa. Idag bor cirka 9 000 invånare i kommunen som tillhör Västernorrlands län. Sedan 1970-talet har befolkningen minskat, men nu hoppas man på en annan utveckling. – Även om vi inte når målet om 11 000 invånare i närtid så tänker jag att det ändå är viktigt att visa att det vänder. Det är otroligt viktigt för framtidstron, särskilt hos ungdomar som ska kunna känna att det faktiskt går att få jobb och skapa sig en framtid här, säger Mathias Sundin, samhällsbyggnads- och näringslivschef i kommunen, när Byggvärlden träffar honom för att prata om kommunens utvecklingsplaner. antalet invånare och arbetstillfällen ska växa nämner Mathias Sundin först och främst kommunens planerade industrikluster som en viktig tillväxtfaktor. – Jag vill lyfta site Alby, en nyindustrialisering som vi jobbar med nu och som kommunen har utvecklat själv. Planerna på att etablera elintensiv industri i området inleddes 2021. Site Alby ligger söder om centralorten Ånge, och den planerade verksamheten ska bidra till att sätta Ånge på kartan som en innovativ hub för grön omställning. Kommu-

PÅ F R ÅG A N H U R

Största offentliga arbetsgivare: Ånge kommun Största privata arbetsgivarna: Industrierna Nouryon, Elkapsling och Elicron.

Q

Kuriosa: Sveriges geografiska mittpunkt hamnar olika beroende på hur man mäter, om man använder rutsystem eller fysiska modeller, tar hänsyn till öars läge och territorialvatten osv. Strax intill Munkbysjön i Ånge kommuns östra del ligger berget Flataklocken, som genom tyngdpunktsbestämning av Sveriges landmassa utsågs utgöra platsen för Sveriges Geografiska Mittpunkt via Stockholms högskola (nu KTH) 1947.

Ånge är en klassisk svensk järnvägsknut där Norra stambanan och Mittbanan möts.​​ nen, som tagit fram detaljplanen, äger marken och säljer till företag som vill etablera sig. – Vi har investerat, men vi har investerat utifrån att vi också har säkrat upp intäkter, säger Mathias Sundin. D E N STÖ R STA SAT S N I N G E N står bo-

laget Alby PtX för, som vill bygga Sveriges största anläggning för hållbart flygbränsle, E-saf, baserat på grön vätgas. I processen används elektricitet, vatten och koldioxid och målet är att producera 80 000 ton per år från och med 2030. Byggstarten för Alby PtX är planerad till 2028 eller året därpå. Projektet befinner sig nu i en fas där detaljprojekteringen ska ta vid. – Investeringen uppskattas till

bortåt 20 miljarder kronor, och vi har ett köpekontrakt från Alby Ptx på cirka 20 hektar. Det är den avsevärt dyraste och största investeringen på det här området. E N L I GT M AT H I AS S U N D I N finns det

flera samverkande faktorer som gör just Ånge till en lämplig plats för den här typen av industri. Tillgången till energi är en central förutsättning. I området finns tillgång till lokal grön energiproduktion och Tovåsens stamnätsstation, samtidigt som kommunen arbetar med utbyggnaden av elnätet. Även vattenförsörjningen spelar en viktig roll. Vätgas- och flygbränsleproduktionen kommer att kräva kylvatten, och kommunen har tagit fram och fått en vattendom beviljad.

– Vi har bra förutsättningar både vad gäller marktillgång och tillgång till lokal grön energiproduktion samt kylvatten från Ljungan. Dessutom ligger Ånge strategiskt till i ett stråk mellan Bottenhavet och Atlanten med närhet till hamnar i både Sundsvall, Gävle och Trondheim. Vi har också järnväg i fyra riktningar. TA N K E N Ä R AT T Site Alby ska utveck-

las till ett kluster där företagen kan dra nytta av varandras restströmmar. Den planerade landbaserade fiskodlingen är ett exempel. Den ska kunna använda syrgas från vätgasproduktionen. Kommunen arbetar också för att etablera växthus som kan använda överskottsvärme från industrin. Om alla kringverksamheter blir

verklighet skulle Site Alby kunna skapa totalt upp emot 300 till 500 arbetstillfällen, enligt Mathias Sundin. Med tanke på de gynnsamma förutsättningarna är han heller inte främmande för framtida AI-etableringar och datacenter i kommunen. Något beslut är inte fattat, men han uppger att man fått förfrågningar från AI-bolag. – Det känns nästan givet att det kommer hända något. AI-bolagen har otroligt mycket pengar och stora expansionsbehov. E T T A N N AT V I K T I GT och påbörjat projekt i kommunen, som Mathias Sundin lyfter, är utbyggnaden av Viskananstalten i Torpshammar. Den tidigare anstalten har byggts om och


FOKUS ÅNGE 13

oktober 2026 • Nummer 9

hoppas på en ny industriell era Projekt: Ånge kommunhus Byggherre: ÅFA, Ånge Fastighet & Industri AB

Q

Q

Generalentreprenör: Rekab

Q

Arkitekt: KOD

Underentreprenörer: Miljöventilation, Granitor, Järvsö Värme & Sanitet, LSAB, OCAB

Q

Omfattning: Helrenovering av två kontorsplan om totalt 2400 kvm.

Q

Q

Byggstart: Maj 2026

Q

Inflyttning: Januari 2028

Q

Totalsumma: 74 Mkr

Sara Granlund Sundholm, fastighetschef på Ånge Fastighets & Industri AB ÅFA och Oscar Hamrin, platschef hos entreprenören Rekab.​​

åter tagits i bruk som klass 2-anstalt. Med den fortsatta utbyggnaden väntas anstalten generera totalt 200 nya arbetstillfällen. Utbyggnaden ställer samtidigt krav på kommunens infrastruktur. Reningsverket har inte kapacitet för den utökade verksamheten och behöver byggas ut. Finansieringen sker i samverkan med fastighetsägaren Intea och Kriminalvården. Den kanske största utmaningen i Ånges framtidsutveckling är samtidigt bostäderna. – Det spelar ingen roll hur många jobb som skapas här om det inte finns någonstans att bo, då kommer man kanske inte bli kvar på jobbet. Då kan vi få ett fly in fly out-läge, som i till exempel Kiruna. Kommunen arbetar därför med att skapa förutsättningar för både tillfälliga och permanenta bostäder. I dagsläget pågår ingen nyproduktion av flerbostadshus, men kommunen har kontakt med byggföretag och arbetar med detaljplaner, tomter och VA för att göra framtida bostadsbyggande möjligt. – Vi planerar för tillfälliga entreprenörsboenden. Vi tror att vi kommer att ha upp emot 2 000 arbetare här som ska bygga allt det här. D E T G Ä L L E R samhällsbyggnadsprocessen, såsom bygglov, samarbetar Ånge med Bräcke kommun. – Vi har gemensam bygg- och miljöförvaltning och bygg- och miljönämnd med Bräcke kommun. De är lokaliserade i Bräcke och vi har ett bra samarbete. Men det är inte så lätt i små kommuner att locka till sig och behålla kompetens. Mathias Sundin jämför dagens utveckling med Ånges historia. I början av 1900-talet byggdes vattenkraften ut, vilket bidrog till etableringen av elintensiv industri i bland annat Alby och Ljungaverk. Industrin skapade arbetstillfällen och bidrog till att befolkningen ökade och samhällen växte fram. Nu hoppas kommunen på en liknande utveckling – denna gång med ny förnybar elproduktion som grund för ny elintensiv industri. – Så det blir Ånge 2.0, säger Mathias Sundin.

NÄR

TEXT OCH FOTO: SUSANNE BENGTSSON redaktion@byggvarlden.se

50-åriga Ånge kommunhus uppdateras nu med nytt klimatskal, nya installationer och moderna kontorsmiljöer.

Uppe på taket byggs ett nytt fläkthus som ska ersätta det gamla.

50-åring får nytt liv – kommunhuset rustas för framtiden Ånge kommunhus fyller 50 år – och får samtidigt en rejäl uppdatering. Med nytt klimatskal, nya installationer och moderna kontorsmiljöer ska huset rustas för många år framåt. – Det här ska bli en fräsch 50-åring, säger Sara Granlund Sundholm, fastighetschef på Ånge Fastighets & Industri AB, ÅFA. Bakom Centraltorget pågår ett av Ånges stora byggprojekt. Här genomför kommunens allmännyttiga bostadsbolag en totalrenovering av kommunhuset. I första etappen, som blev klar för två år sedan, renoverades bottenplan. Nu är det förvaltningens två kontorsplan som rivits ut helt. FÅ R E T T uppdaterat klimatskal med tilläggsisolering i väggarna och nya fönster. Även installationer och el görs om och ett nytt kylsystem installeras. – Det är ju jättestor skillnad på standarden i dag jämfört med på 70-talet. Huset, som inte renoverats på 50 år, är utdaterat. Vi väljer nu att lyfta hela huset ur miljö- och energiperspektiv och anpassar lokalerna efter hyresgästerna, berättar Sara Granlund Sundholm, fastighets-

HUSET

chef på det kommunalägda bolaget som äger och förvaltar 800 bostäder, samt kommersiella och kommunala verksamhetslokaler. Ett nytt 60 meter långt och sex meter brett fläkthus byggs uppe på taket av fastigheten. – Det blir ett varmt ombonat fläktrum med ståhöjd och fina golv med matta. I dag går alla dragningar i krypvinden. De som ska jobba med underhåll och drift i framtiden ska inte behöva krypa i isolering och kliva ut på ett tak, säger Oscar Hamrin, platschef hos entreprenören Rekab. AT T R E N OV E R A E T T 50 år gammalt hus är en sak. Att göra det samtidigt som flera verksamheter fortfarande pågår i byggnaden är en annan. Bland annat hyr hotell Mittlandia, Folktandvården och kommunens verksamhet Campus Ånge lokaler i fastigheten. – Vi ställde krav i upphandlingen på en genomförandeplan från entreprenören på hur de hanterar pågående verksamhet. Rekab, som vann upphandlingen, har lång och gedigen erfarenhet från sjukhusmiljö, säger Sara Granlund Sundholm. Samarbetet mellan byggherre, entreprenör och hyresgäster är nå-

got man värderar högt i projektet. – Kommunikationen med verksamheterna är viktig. Vi har fysiska störningsmöten med hyresgäster varje måndag och digitala störningsmöten varje månad, där vi planerar mer långsiktigt, säger Oscar Hamrin, som jobbat på Rekab i tolv år. R I V N I N G SA R B E T E T H A R VA R I T en av projektets stora utmaningar ljudmässigt. Framöver väntar rivning av det gamla vindsbjälklaget, stomrenovering, även i de befintliga verksamhetslokalerna, och fönsterbyten. – Vi försöker vara så flexibla som möjligt och verksamheterna har varit väldigt medgörliga. Hyresgästerna har kunnat önska uppehåll under vissa tider, som när de har lunch. Framförhållning gör också att de som har möjlighet kan planera att jobba hemifrån. I början av november ska alla 230 fönster bytas ut. När gamla fönster ska bytas ut väntar också PCB-sanering. Dessutom finns asbest i ventilationskanalerna som behöver saneras. – Mycket av byggmaterialet är original och behöver bytas. Däremot försöker vi bevara den tidstypiska designen där det går, som till

exempel vid valet av fönster, berättar Sara Granlund Sundholm. På det övre våningsplanet ska bland annat samhällsbyggnadsavdelning, ekonomiavdelning och stab sitta i öppna aktivitetsbaserade lokaler. På våningen under flyttar socialförvaltningen in. Deras verksamhet kräver en mer rumsindelad planlösning. Inflyttning beräknas till januari 2028. KO M M U N H U S E T Ä R E T T av flera äldre kommunala bestånd som ÅFA arbetar med att anpassa för framtiden. – Ånge blomstrade på 70-talet och många lokaler är från den tiden. Vi har byggt två nya förskolor, i Fränsta och Ånge. Säbo i Ånge kan stå näst i tur. Beslut om fortsatt projektering inväntas i februari, säger Sara Granlund Sundholm, och fortsätter: – När det gäller bostadsbyggandet säger vår styrelse just nu att vi ska avvakta då de planerade industrisatsningarna i kommunen inte är tillräckligt långt gångna för att vi ska se effekterna. Men vi har köpt in mark att kunna bygga på.

TEXT OCH FOTO: SUSANNE BENGTSSON redaktion@byggvarlden.se


14

Nummer 9 • oktober 2026 Martin Gadd, koncerndirektör Veidekke Bygg Sverige.​​

intervjun

Från minus till plus på två år Han har, tillsammans med sina medarbetare, lyckats vända skutan för Veidekke Bygg Sverige – en verksamhet som länge kämpat i motvind. Sedan två år tillbaka är Martin Gadd ansvarig för verksamheten. – Det har varit en utmanande men inspirerande tid, säger han. För snart två år sedan gick han in som ansvarig för Veidekkes hårt prövade verksamhet Bygg Sverige. Krisen i bostadsbyggandet satte sin prägel på affärsområdets resultat och Martin Gadd fick ett tydligt uppdrag att vända skutan. Nu två år senare visar verksamheten svarta siffror men det har inte saknats utmaningar på vägen. – Ur mitt perspektiv har det varit en period av omställning. Mitt uppdrag specifikt är att vända den negativa trend som verksamheten har varit inne i under en längre tid. Både när det gäller de sjunkande volymerna och de svaga resultaten, säger Martin Gadd. Hur var det första året på posten? – Det bestod till ganska stor del av en organisatorisk ombyggnad. Och ett ökat fokus på de absolut mest kritiska kärnprocesserna. Under det här andra året handlar det om att hålla kvar och inte avvika från den planen. Vi kan se att omsättningen har stabiliserats och resultaten har också vänt tillbaka till den positiva sidan. Q

Vilka framgångsfaktorer har varit viktiga för er? – Den stora utmaningen är att hålla fast i det som man menar är rätt beslut. Även om de är kortsiktigt obekväma. I en vikande marknad kan det vara frestande att ta projekt för att säkerställa att organisationen har aktivitet. Men erfarenhet visar att fel projekt blir långt värre än att ha tomma stolar i organisationen. I förlängningen har det inneburit att vi har behövt dra ner på folk och det är inga lätta beslut att ta. Q

Hur har ni hanterat krisen i bostadsbyggandet? – Vi hade en för hög exponering mot det segmentet. Den viktiga lärdomen är egentligen behovet av att balansera portföljen. Vi är fortsatt starka på att bygga bostäder. Men nu har vi en mer bred och robust portfölj än vad vi hade för några år sedan. Q

Vad innebär det konkret? – I dag har vi mer samhällsfastigheter som förskolor och äldreboenden. Men det kan även handla om privata projekt som exempelvis ombyggnationer av kontor. Den typen av projekt arbetar vi betydligt mycket mer med än vad vi har gjort förr. Q

Vilka regioner är ni verksamma inom din organisation? – Vi är väl etablerade i de tre storstadsregionerna. I Stockholm och Uppsala opererar vi under Veidekkes namn och dotterbolaget Arcona. De två tillsammans skapar en bra spridning på kunder. – I Göteborg har det historiskt varit väldigt mycket bostäder men idag är verksamheten 90 procent annat. Där finns även dotterbolaget BRA men det ligger inte under mitt ansvar. – I syd så har vi utgångspunkt i Lund och Helsingborg. Där har vi hela tiden lyckats hålla en bättre balans mellan bostäder och kommersiella projekt. Q

Ser du någon potential att växa för er? – Vi har inte tillväxt som ett mål i sig. Vi har tillväxt av resultat och lönsamhet som vårt mål. För oss handlar det om att välja rätt projekt snarare än att vinna många projekt. Men ett exempel på nya möjligheter är försvarssektorn. Vi tror också att det kommer ske en förbättring på bostadssidan. Kanske framför allt i Stockholm. Q

Hur har den här perioden varit för dig personligen? – Att gå in i en sådan här roll och göra förändringar är såklart krävande. Men samtidigt är det stimulerande med ett så tydligt och utmanade uppdrag. Tidigare hade jag ett uppdrag i vår norska infrastrukturverksamhet. Den här flytten till Sverige har inneburit att jag får fler dagar ihop med familjen och det är ju självklart väldigt positivt. Så det har många goda element med sig även om det har varit en krävande tid. Q

Hur är du som ledare när det är utmaningar i organisationen? – Jag tror att jag är ganska engagerad och drivande. Men jag är också väldigt nyfiken. Jag har som ambition att ställa fler frågor än jag har svar. Om jag lyckas med det får väl de runt omkring mig bedöma. Q

Martin Gadd Ї Titel: Koncerndirektör för Veidekke Bygg Sverige. Ї Bakgrunden i korthet: Civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lund. Även jobbat inom Försvarsmakten, Arriva, McKinsey & Company och LB-hus. Ї Ålder: 49 fyller snart 50. Ї Familj: Fru och tvillingar. En pojk och en flicka som är 14 år idag. Ї Senaste lyssnade låt: Troligt någon rocklåt från andra halvan av 90-talet. Ї Senaste lästa bok: Skördebarn av Hans Rosenfeldt. Ї Senaste resan: En veckas solsemester med familjen i Kroatien. Ї Kuriosa: Jag är lite båtnörd och gillar att gå på olika båtkurser för att utbilda mig. När barnens intresse har tagit slut ska jag ha båt.

Har du någon bakgrund av att vara ledare i någon annan position? – Ja, jag började mitt yrkesliv som officer. Det är rätt lång tid tillbaka nu men det har präglat mig som individ. Jag har även jobbat i andra branscher och företag innan jag kom till Veidekke för 14 år sedan. Men den röda tråden har varit att jag jobbat med ledningsfrågor. Q

Skolade du om dig efter tiden i försvaret? – Ja, jag utbildade mig till ingenjör. Det var en neddragning inom försvaret som triggade mitt beslut. Även dåliga erfarenheter kan man ha god nytta av som ledare när man tvingas säga upp personal. Jag vet hur det känns att sitta på den andra sidan. Q

Hur kom du in i byggsvängen? – Det var lite av en slump. Det dök upp en tjänst i närheten av där vi bor på LB-hus i Skåne. Det var småhus i stället för stora hus som är det vi håller på med nu. Q

Vad gör du när du inte jobbar? – Jag har inte så mycket tid utanför jobbet på grund av att det är ganska mycket resande. Men på helgerna spenderar jag min tid så mycket jag bara kan med mina barn. De är väldigt aktiva i idrottsaktiviteter. Och då försöker jag vara en så närvarande pappa i det som jag kan. Det är viktigt för mig. Mina egna intresse för båtar sätter jag lite på en paus till förmån för mina barn. Men någon gång i framtiden ska vi ha en egen båt, säger Martin Gadd. Q

TEXT OCH FOTO: SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se


Byggd för dig inom bygg som vill uppnå mer. Next ger dig verktyg för hela byggprojektet, från planering till faktura, med över 30 års erfarenhet bakom varje detalj. Då behöver flera personer ha koll. Entreprenörer, UE och leverantörer arbetar tillsammans, och en glömd ÄTA eller missade timmar påverkar alla. Därför skapades Aceve. Aceve samlar ledande system för bygg och installation, så som Next, Entré och Accurator, byggda av människor som känner er bransch.

Läs mer på aceve.se

Next är nu en del av Aceve. Tillsammans uppnår vi mer.


16 HÅLLBARHET

Nummer 9 • oktober 2026

Så lyckades de pressa klimatavtrycket ​mbitionerna var högt ställa. A Men slutresultatet lyckades slå målen. Med renoveringen vid Mälardalens universitet hoppas Hemsö att sätta ett exempel för hur mycket man kan återbruka i ett renoveringsprojekt. – Vi måste alla göra vad vi kan för att minska klimatutsläppen, säger Thomas Wall, projektchef, Hemsö. Det blänker om golven när vi kommer in i Södra huset vid Mälardalens Universitet i Västerås. Alla trädetaljer är nyslipade, väggarna nymålade och de utbytta isolerglasen i fönstren dämpar ljudet från den trafikerade gatan utanför. Projektet är slutbesiktade och allt känns nytt och fräscht men på vissa ytor syns spår av historien. Lokalerna som ska husera universitetets administrativa personal har renoverats i grunden men med ett stort fokus på återbruk. – Det här projektet har varit unikt från dag ett. Vi inledde med att ta fram en väldigt hög kravbild för att möta hyresgästens och våra höga hållbarhetsambitioner. Vår ambition har varit att demontera, förädla och återmontera så långt som det bara är möjligt. Men det finns inget facit på hur man ska återbruka på det här sättet. Vi har fått lära oss under arbetets gång, säger Thomas Wall, projektchef på fastighetsägaren Hemsö F L E R A AV BYG G N A D E R N A på univer-

sitetsområdet uppfördes i början av 1990-talet och de har en tydlig prägel av arkitektur och materialval från den tiden. Det är tegel och mycket fönster och burspråk med träkarmar som dominerar i gestaltningen. Men efter 30 år har en del av materialen uppfyllt sin tekniska livslängd och slitaget på ytskikt i lokalerna gjorde att det behövdes en uppfräschning. Enligt Thomas Wall var man redan från start överens med hyresgästen om att satsa på återbruk i stället för att riva och slita ut det gamla. Allt för att minska klimatavtrycket. – För att det ska vara möjligt att genomföra ett sådant här projekt måste alla vara med på tåget redan från början. Det kräver lite extra från oss som fastighetsägare, hyresgästen kanske behöver gå med på en något högra hyra och entreprenören måste vara öppen för dialog. Annars är det dömt att misslyckas, säger han. P R O J E K T E T H A R G E N O M F Ö RT S i samverkan mellan Hemsö och NCC men även hyresgästen Mälardalens Universitet har varit delaktig i många av besluten som tagits under arbetets gång. Det är ofta som samverkan lyfts fram som ett framgångskoncept men i det här projektet har det varit helt avgörande för att uppnå den högt ställda kravbilden, enligt Christian Björkman, projektchef på NCC. – Vi har haft en otrolig erfarenhetsbank bland våra medarbetare i projektet. Från tjänstepersoner till yrkesmedarbetare och underentreprenörer och montörer. Det har viktigt att fånga den kraften i kreativiteten för att vi skulle lyckas. Det är ofta de som jobbar ute i projektet som kan komma med de där lite innovativa detaljlösningarna, säger han. Man har haft en öppen dialog med alla från plattsättare, fönsterle-

Projektet i korthet Södra huset, Mälardalens universitet

Ї

Ї

Byggår: 1994

Projektstart: våren 2025

Ї

Slutbesiktning: 16 september 2026

Ї

Ї

6 000 kvm i tre plan

Ombyggnadsprojekt – Kontor för MDU:s administration

Ї

Stort fokus på återbruk och hållbarhet

Ї

Fastighetsägare/ beställare: Hemsö

Ї

Ї

Hyresgäst: MDU

Ї

Entreprenör: NCC

Certifiering: Miljöbyggnad guld 4.0 – Ombyggnad

Ї

Återbruk genomsyrar hela projektet i Västerås. Gradängen är fylld med återbrukat material.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Produkter i projektet Ї

Reglar: WoodTube 100% återvunna

Ї

Skivmaterial: Recoma 100% återvunna

Ї

Gips: Norgips 100% återvunna

Ї

Isolering: Träfiber 100% återvunna

Ї

Textilplattor: Ogeborg 100% återvunna

Ї

Planglas: Oreaglas 64% återvunna

Undertak: Ecophone 70% återvunna glasull & 53% återvunna bärverk

Ї

Ї

Installationsrör: ITube återvunnen plast

Christian Björkman, projektchef på NCC och Thomas Wall, projektchef, Hemsö.​​ verantörer, målare och montörer för att få med dem tidigt i projekteringen. Allt för att hitta de bästa alternativen och minska klimatavtrycket. Man har exempelvis haft en dialog med mattläggarna om linoleummattorna och kom då fram till att det gick att slipa och måla för att få ett nytt och fräscht ytskikt i stället för att riva ut och lägga in nytt. Samma arbetssätt har återkommit när det gäller glaset i fönstren. Där har man plockat ner dem och bytt isolerglaset på plats i en specialbyggd mall. Ambitionen har varit att återbruka varje detalj där det varit möjligt. Nu vill man ta erfarenheterna vidare till kommande projekt. – Vi har lärt oss massor under arbetets gång. Tanken är nu att vi ska sammanställa en manual med gemensam erfarenhetsåterföring där ambitionen är att den ska kunna fungera som checklista till kommande projekt för att bidra till metodutveckling och innovation i branschen, säger Thomas Wall. som använts i renoveringen av byggnaden är 60 procent återbrukat. När det har varit möjligt har man tagit till vara

AV A L LT M AT E R I A L

I framtiden kommer vi titta på hur vi kan använda en del av de här produkterna som standard i andra projekt det som funnits på plats. Om det inte varit ett genomförbart alternativ har man valt produkter som är återbrukade eller tillverkade av återbrukat material. Ett exempel är regeln Woodtube som använts för att regla upp innerväggar. Totalt har man minskat klimatpåverkan med 50 procent jämfört mot gränsvärdet som krävs för att uppnå certifieringen för Miljöbyggnad Guld. – Det finns återbrukade alternativ att få tag på om man gör lite efterforskningar på marknaden. I framtiden kommer vi titta på hur vi kan använda en del av de här produkterna som standard i andra projekt. Det

finns ingen anledning att göra på något annat sätt. Ofta när man gör de här valen så famlar man lite i blindo men här har vi faktiskt kunnat mäta och visa på hur stor skillnad det gör när man väljer att återbruka material, fortsätter han. har inneburit att man varit tvungen att ha återkommande utvärderingar för att balansera klimat, kostnad och materialval. Som en hjälp i beslutsprocessen har man använt sig av återbruksstegens fem led. I första hand låter man den ursprungliga produkten sitta kvar. Fungerar inte det väljer man att förädla på plats. Är inte det möjligt blir nästa steg att köpa in en återbrukad produkt. Finns det inte på marknaden får man söka vidare och köpa in en produkt tillverkad av återbrukat material. Och slutligen, om det går att få tag i något lämpligt alternativ, då blir valet att köpa en ny produkt av jungfruligt material. – Det här sättet att tänka systematiskt i alla led har genomsyrat hela projektet. Vi har haft en pressad tidsram och då har man inte hur mycket tid som helst att lägga på beslutspro-

D E T N YA A R B E T S SÄT T E T

FOTO: SAMUEL KARLSSON

cessen. Men med hjälp av återbruksstegen kan man komma vidare i arbetet, säger Christian Björkman. hanteringen av byggavfall en källa till klimatpåverkan vid många byggen. Vid projektet i Västerås har den största delen av avfallet gått till materialåtervinning eller energiåtervinning. Endast två procent har skickats vidare till deponi. Här har man också arbetat systematiskt för att minska avfallsmängden. – Det har varit lite av ett pilotprojekt men om vi skalar upp det här sättet att jobba kommer det få stor effekt på klimatpåverkan, säger Christian Björkman. De nyrenoverade lokalerna i Södra huset är nu redo att ta emot hyresgästen. Men arbetet med att renovera och återbruka fortsätter på området. Nästa steg är att använda kunskapen från S-huset där vi ska renovera och byta ut 1 600 isolerglas med samma metod i grannbyggnaden.

F Ö R U TO M BYG G M AT E R I A L Ä R

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se


HÅLLBARHET 17

oktober 2026 • Nummer 9

Nya energiregler: ”Företagen bör förbereda sig” De nya energikraven innebär nya beräkningar, större ansvar och mer utrymme för olika tolkningar. Sigrid Granström, energi- och miljöexpert, Byggföretagen, reder ut vad som gäller och hur företagen kan förbereda sig.

Fyra hus ingår i Deromes innovationsprojekt Pilen i Varberg, där nya material och bygglösningar har FOTO: EMMA IVARSSON/DEROME testats. Foto: Emma Ivarsson/Derome

Testhusen klarar framtidens klimatkrav Deromes innovationsprojekt Pilen har testat nya material och bygglösningar för att minska klimatavtryci småhus. Enligt bolagets beräkningar klarar huset Boverkets föreslagna klimatgränsvärde för 2030. Nu ska lösningarna utvärderas för möjlig uppskalning i den industriella produktionen.

När Derome drog igång innovationsprojektet Pilen i Varberg var målet att undersöka hur långt det går att pressa klimatpåverkan från ett småhus utan att göra avkall på ekonomi, funktion och gestaltning. Nu är projektet färdigt. Enligt Deromes klimatberäkning uppgår klimatavtrycket till 78 kilo CO2e per kvadratmeter BTA, jämfört med cirka 170 kilo för genomsnittet av klimatberäknade småhus i Sverige. Om huset i stället beräknas enligt Boverkets föreslagna regelverk för 2030 landar klimatavtrycket på 122 kilo CO2e per kvadratmeter BTA. Det föreslagna gränsvärdet för småhus är 130 kilo. – Den viktigaste lärdomen är att det går att sänka klimatavtrycket betydligt redan med dagens teknik och material. Men det kräver Patrik ett tydligt mål, rätt Snödahl kompetens i varje skede och ett nära samarbete mellan alla som är involverade i projektet. Många små och stora insatser har tillsammans bidragit till det låga klimatavtrycket, säger Patrik Snödahl, entreprenadschef på Derome. E N AV D E mest uppmärksammade lösningarna i Pilen är den egentillverkade trägrunden. Patrik Snödahl pekar ut just grunden som den lösning som gett störst effekt. – Klimatberäkningarna visar att den minskar klimatpåverkan från grunden med upp till 72 procent jämfört med en traditionell betonggrund. Grunden har också fungerat bra i själva byggprocessen.

– Den tog under en timma att montera, och har gett oss viktiga erfarenheter inför framtiden. Tillsammans med Rise har vi installerat mätpunkter i grunden, så att vi över tid ska kunna följa utvecklingen. Hittills har det varit stabila resultat. Projektet innehåller även en ny väggkonstruktion, träfiberisolering av granflis, en stor andel trä i den invändiga miljön samt solceller, möjlighet till batterilagring och AI-styrning. Totalt har 25 procent återvunnet material använts. M E N A L L A LÖ S N I N G A R har inte varit lika enkla att genomföra som traditionella byggmetoder. – Vi har inte behövt överge några lösningar under projektets gång, men många av de nya materialen och konstruktionerna har krävt mer tid än traditionella lösningar. Det har gett oss värdefull kunskap om vad som behöver förenklas och standardiseras för att kunna användas i större skala framöver. En central fråga har varit om klimatvinsterna går att kombinera med ekonomi. Deromes mål var att Pilen skulle bli högst åtta procent dyrare än ett standardhus. Det målet har enligt bolagets beräkningar klarats med marginal. Merkostnaden är omkring 2 000 kronor per kvadratmeter. – Man ska komma ihåg att det projektet innehåller många nya lösningar som testats för första gången. SA M T I D I GT F I N N S D E T fortfarande kostnader som kan vara svåra att jämföra med ett konventionellt småhus. – De största merkostnaderna är kopplade till att vi har utvecklat och testat nya lösningar som ännu inte är standardiserade, så till exempel den egentillverkade trägrunden. Vi har också valt att maximera huset med flera tekniska och materialmässiga lösningar för att utvärdera deras effekt. Samtidigt har det varit viktigt för oss att hålla projektet på en nivå som är relevant för vanliga husköpare, säger Patrik Snödahl.

Nästa fråga för Derome är vad som går att ta vidare till den ordinarie produktionen. Vissa delar är redan möjliga att använda i andra projekt, medan de större konstruktionslösningarna behöver utvecklas vidare. – Det finns flera lösningar från Pilen som vi redan i dag ser potential att använda i andra projekt. Framför allt handlar det om materialval, ytskikt och lösningar i badrum som kan bidra till minskad klimatpåverkan och resurseffektivitet. De större innovationerna, som trägrund och väggkonstruktion, behöver vi fortsätta utvärdera för att se hur de kan utvecklas och skalas upp. D E R O M E S E R SA M T I D I GT en möjlighet att kostnaderna kan minska om lösningarna går från experiment till industriell produktion. – Om både trägrund och väggkonstruktioner i framtiden kan tillverkas i vår industriella produktion ser vi möjligheter till kostnadsbesparingar. Det är en utveckling vi tidigare sett i samband med andra innovationer inom byggandet. För Snödahl är samverkan mellan projektets olika aktörer en annan viktig lärdom. – Vi har haft ett fantastiskt samarbete där såväl entreprenörer, leverantörer och projektgrupp har tagit ansvar utanför det givna uppdraget och bidragit med egna idéer och förbättringar. Många små beslut har tillsammans gjort stor skillnad.

De nya föreskrifterna om energihushållning och värmeisolering vänder sig i första hand till aktörer i byggprocessen som professionellt arbetar med att projektera, bygga och kontrollera. De innebär i korthet att kraven på energihushållning i byggnader preciseras och moderniseras och får samma struktur som Boverkets nya byggregler, med färre och tydligare bestämmelser, teknik- och materialneutrala funktionskrav samt i princip enbart föreskrifter – nästan inga allmänna råd. Reglerna började gälla den 1 oktober med en övergångstid på ett år. Vad innebär de nya föreskrifterna konkret för byggföretag? – För att inte gå in för mycket på detalj kan vi nämna tre sätt. För det första byter man beräkningsgrund: energiprestanda anges Sigrid som energiprestanGranström datal i stället för primärenergital, så verktyg och rutiner behöver uppdateras. För det andra får projektörer och entreprenörer ett större eget ansvar att motivera och dokumentera sina lösningar, eftersom de allmänna råden i princip är borta. För det tredje införs skärpningar successivt fram till 2033, bland annat krav på solenergi och högre energiprestandakrav, främst för lokalbyggnader och offentliga byggnader. Företag som bygger sådana projekt bör titta på kommande nivåer redan nu, säger Sigrid Granström, energi- och miljöexpert, Byggföretagen. Q

Hur ska branschaktörer tänka under övergångsperioden? – Under övergångstiden, fram till sista september 2027, kan byggherren välja om de nya reglerna eller de upphävda reglerna i BBR och BEN ska tillämpas. Det är i första hand byggherren som väljer, men vi vill att byggföretagen är med och stöttar det beslutet. Vår utgångspunkt är att man bedömer det projekt för projekt. Har projekteringen kommit långt bör man normalt fortsätta på det regelverk man började med, eftersom ett byte mitt i kostar tid och pengar. För projekt som startar nu är Q

det klokt att räkna på båda alternativen och tänka på framtiden. Ett hus som byggs enligt de gamla reglerna precis före övergångstidens slut kan snabbt hamna efter de skärpta nivåerna. Oavsett val ska det stå tydligt i avtal och kontrollplan vilket regelverk som gäller, så att man inte blandar. Vilka delar av de nya reglerna tror ni blir de största utmaningarna? – Vi tror att de största utmaningarna blir: Omställningen till nya beräkningar och energiprestandatal, där det i början finns risk för fel och olika tolkningar. Tolkningsutrymmet i funktionskraven. När ”hur-frågan” för­svinner kan bedömningarna skilja sig mellan projektörer, kontrollansvariga och kommuner. Skärpningarna i flera steg, som gör att man behöver planera produkter, detaljlösningar och inköp längre fram. Stödet saknas delvis ännu. Boverkets vägledning publiceras efter hand, så tidiga projekt får mindre att luta sig mot. Q

Vad bör företagen förbereda nu? – Utbilda personal, uppdatera beräkningsverktyg, mallar, avtal och kontrollplaner, ta fram interna referenser för vanliga byggnadstyper. Det är alltid bra att ha tidig dialog med byggherrar och beställare om vilket regelverk som ska gälla Q

Ni har sagt att ni ser risk för ökad arbetsbörda, vad menar ni? – Ja, särskilt de första åren. Två regelsystem löper initialt parallellt, beräkningsmetoderna behöver göras om och krav på dokumentation ökar, eller åtminstone förändras vilket i säger innebär en omställningskostnad. Detta kommer slå hårdast mot mindre företag som inte har egna energispecialister. Därför är det viktigt att Boverket tar fram tydlig vägledning i god tid. Mycket lämnas nu åt branschen, som behöver enas om gemensamma tolkningar, beräkningsmallar och exempellösningar. Samtidigt finns utvecklingsmöjligheter. Målet med teknik- och materialneutrala krav är att ge utrymme för innovation och mer kostnadseffektiva lösningar. För att den nyttan ska uppnås behöver beställare också snabbt sätta sig i dessa nya regler – och våga ta dialog med branschen om hur innovation och kostnadseffektiva lösningar kan arbetas fram. Q

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

P R O J E K T E T H A R O C KSÅ förändrat Deromes syn på vad som är möjligt att kombinera i ett småhus. – Vi har fått en ännu större förståelse för att hållbarhet inte behöver stå i konflikt med ekonomi, gestaltning eller boendekvalité. Vi har också lärt oss att ganska enkla åtgärder kan göra större skillnad än man tror, säger Patrik Snödahl.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De började gälla den 1 oktober BILD: GETTY IMAGES 2026.


18 HÅLLBARHET

Nummer 9 • oktober 2026

Växlar upp för cirkulärt byggande Det pågår flera utvecklingsprojekt för att förflytta byggbranschen mot mer återvinning och cirkularitet. Skanska är involverad i flera projekt som drivs i samarbete med andra aktörer. – Vi tar ett nytt branschgemensamt steg för att växla upp omställningen, säger Barbro Brattström Grujovic, ansvarig på Skanska.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

”Politiken har sabbat marknaden” Lösningarna för att minska klimatpåverkan finns men efterfrågan saknas. För att få fart på omställningen har Fossilfritt Sverige tagit fram en ny industripolitik. – Det pinsamma är att många företag gör precis det vi önskat men efterfrågan är för låg, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Det nya förslaget ”Ny industripolitik i en ny tid” som organisationen tagit fram består av tre delar och huvudrubriken för alla punkterna är riskdelning. Den första punkten är att man vill ha en tydlig strategi för hur vi ska bygga Sveriges elförsörjning. Är det kärnkraft eller vindkraft eller något annat alternativ som är den långsiktiga lösningen? Investerarna vill se en långsiktig strategi för att de ska våga satsa, enligt Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, som var en av talarna under Skanskas seminarie om cirkularitet i praktiken. – Det är väldigt viktigt att prata om målen. Hur vi vill investera och vad det är vi vill uppnå. Det är helt avgörande för att investerarna ska våga satsa, säger han. Den andra punkten är de offentliga upphandlingarna som årligen uppgår till 1 000 miljarder kronor. Nu har EU bestämt att länderna inom unionen ska köpa av varandra i större utsträckning än tidigare. Man tvingar fram krav på hur stor del av produkterna som ska tillverkas inom unionen. Det ska även ingå krav på en viss klimatförbättring i produkterna. – Det är ett sätt att få i gång tillväxten och teknikutvecklingen inom unionen, fortsätter han. Den tredje punkten handlar om hur man ska få större företag att investera i EU när det är oklart om utsläppen även fortsatt kommer ha det höga priset som det har idag. Då är man inne på att sätta ett garantipris för exempelvis tillverkningen av cement i Slite på Gotland. – Om man producerar cement ska

När vi nu fått fram el-lastbilar ska vi inte sänka priserna på det fossila så mycket som man gjort. Då blir det lönsammare att ligga kvar med en dieselmotor i stället för att skifta över till el-motor man veta hur priserna för konkurrenternas utsläpp ser ut. Då får man en garanti och fungerar inte priserna på utsläppshandeln går staten in och säkrar upp glappet. Den här åtgärden ligger väldigt nära i tid eftersom regeringen tillsatte en utredning precis före valet. Det ska vara klart till hösten 2027. Vad görs för att snabba på utvecklingen? – Det pinsamma är att många företag gör precis det vi önskat. Vi kan ta lastbilstillverkare som exempel. De har tagit fram el-lastbilar men efterfrågan är för låg. I Kina köper man cirka 30 procent el-lastbilar. Inom EU är det 4 procent och Sverige ligger det på 10 procent. När vi nu fått fram el-lastbilar ska vi inte sänka priserna på det fossila så mycket som man gjort. Då blir det lönsammare att ligga kvar med en dieselmotor i stället för att skifta över till el-motor. Politiken har sabbat marknaden för de som tagit fram smarta grejer. Q

Hur får man i gång den efterfrågan? – Det är att man helt enkelt gör som i exempelvis Göteborg där man lovar inom bygg- och anläggningsbranschen att ha höga ambitioner

vid upphandlingarna. I Göteborg ska 70 procent vara utsläppsfritt till 2030. Då blir det en marknad för el-lastbilar och eldrivna grävmaskiner. Vi behöver också höja bränslepriserna. Får vi upp normalpriser vid pump kommer elektrifieringen bli mer lönsam. Hur påverkar de här åtgärderna byggbranschen? – För en byggentreprenör kan det innebära att man beställer en åkare till ett bygge som har el-lastbilar. Då får man direkt utsläppsfri leverans. Om inte den marknaden finns får entreprenören själv betala eller tvinga fram kunden som kan fixa en eldriven grävare eller lastbil. Det bör vara de generella spelreglerna som sätter i gång efterfrågan. Men det måste börja med att kommuner, länsstyrelser och andra upphandlar de nya produkterna för att få ökad volym. När volymerna ökar pressas priserna. Upphandlingarna är det starkaste verktyget vi har för att få till en förändring. Q

Det finns idag fem geografiska omställningslabb som ska fungera som testmiljöer för nya lösningar inom byggd miljö och mobilitet. De är placerade i Malmö, Karlstad, Göteborg, Lund och Sälenfjällen. Syftet är att driva på utvecklingen mot ett mer cirkulärt byggande. – Alla sitter med samma problem och vi behöver involvera både interna och externa experter för att kunna göra en förflyttning inom det cirkulära byggandet på allvar, säger Barbro Brattström Grujovic. Skanska är involverade i två projekt inom ramen för omställningslabbet i Göteborg. Det ena projektet ”Vasskant”. Syftet är att utveckla metoder för att ersätta 90-graders kanter i betong, sten eller stål med vassbeklädd kant med hjälp av cirkulära massor. ”Shift2mera” syftar till att återanvända schaktmassor. Projektet drivs av Göteborgs stad och ambitionen är att skapa bättre förutsättningar och incitament för cirkulär masshantering och hållbar stadsutveckling. För att vända utvecklingen har Göteborgs Stad satt som mål i sin avfallsplan att 100 procent av alla användbara massor återanvändas till 2030. – Vi vet att vi kan bli mer cirkulära. Vi har tidigare genomfört två pilotprojekt i Göteborg med återvunnen betong ballast i ny betong. . Det

DET ANDRA PROJEKTET

ena var en skatepark och det andra var Vasakronans projekt Kaj 16. Det största hos oss är cirkulär ballast där vi skapar en produkt som går Barbro att återbruka och Brattström blir mer resurssmarGrujovic ta, säger hon. Skanska driver även flera projekt kopplat till cirkularitet inom ramen för SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond). Det ena är ”Cirkulärt index för mineraliska massor” med syftet att utveckla ett branschgemensamt index för att mäta och styra mot mer cirkulär användning av mineraliska massor. Det andra projektet ”Utanför grindarna” syftar till att öka återbruk och återvinning av material inom infrastrukturprojekt. Ett tredje projekt fokuserar på att skapa testytor för cirkulärt byggande. – Allt vi får fram i de här projekten är öppet för alla. Det är inga hemligheter. Det blir större kraft i omställningen om vi hjälper varandra att förflytta oss mot mer cirkulära processer, säger hon. Är det något du skulle önska dig för att snabba på utvecklingen? – Vi skulle vilja se långsiktiga politiska beslut. Vi är idag 3,4 procent cirkulära inom byggbranschen i Sverige. Det behövs mer tydliga mål och krav i lagstiftning för att det ska ske en förflyttning på riktigt. Vi har hur mycket potential som helst. Om du återbrukar ett fönster så ger det noll i klimatpåverkan. Det skulle kunna fungera likadant för det cirkulära, säger Barbro Brattström Grujovic. Q

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se

Hur tycker du att utvecklingen ser ut nu om du jämför med hur det såg ut för tio år sedan? – Det är en chockartad utveckling. Om du hade frågat mig tio år tillbaka så hade inte jag kunnat tro jag skulle kunna ha en cementklump i näven som är klimatneutral från Norge. Det finns el-grävare och jag har en fossilfri stålbit i bakfickan. Allt det där var fantasier för tio år sedan. På så vis har det gått oerhört fort. Och tittar man i det perspektivet så har jag inte fantasi nog att förutse vad som har hänt om ytterligare tio år. Jag kommer ha fel. Utvecklingen kommer gå fortare än vi kan föreställa oss. Den 25 november kommer organisationen officiellt att lämna över sitt underlag och sina förslag för en ”Ny industripolitik i en ny tid” direkt till den svenska regeringen. Q

Q

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se

Vasakronans Kaj 16 är ett av projekten där Skanska har levererat FOTO: BENEDIKTA CAVALLLIN återbrukad betong.


Hyr eller leasa med 360°Care

SPECIALISTER PÅ PROFESSIONELL TVÄTT I 80 ÅR

En ny tvättstuga utan stor engångsinvestering Med 360°Care kan ni hyra eller leasa en komplett tvättstuga och samla finansiering, service och underhåll i ett och samma avtal. • Hyra eller leasing i upp till 10 år • Garanti i upp till 10 år med Fullservice • Reservdelar, arbete och restid ingår med Fullservice • Förebyggande och prioriterad service

Skanna koden eller ring 031-752 01 00 för kostnadsfri rådgivning

PODAB_Byggvärlden_0926.indd 1

2026-09-30 11:08:01


20 NYHETER

Nummer 9 • oktober 2026

Historiskt lyft – nya broklaffen på plats Den över 200 ton tunga broklaffen är på plats vid Norra Danviksbron i Stockholm. Peab, som är entreprenör för renoveringen, lyfte den nya stålkonstruktionen på plats med sjökranen Lodbrok. Monteringen krävde bland annat expanderaxlar som kylts ner till minus 20 grader.

På uppdrag av Region Stockholm och Stockholms stad renoverar Peab just nu den historiska Norra Danviksbron i Stockholm. Bron ligger mellan Södermalm och Nacka, över Danvikskanalen vid Hammarby Sjö. Den förbinder bland annat Henriksdal med området kring Danvikstull och trafikeras av både vägtrafik och Saltsjöbanan. Projektet innebär att den gamla bron ska renoveras och anpassas till dagens krav, samtidigt som det kulturhistoriska utseendet ska bevaras. I slutet av september har den öppningsbara ståldelen av bron, själva broklaffen, monterats och Peab beskriver det som en av de stora milstolparna i projektet. – Det var ett väldigt unikt lyft som gjordes med sjökranen Lodbrok. Klaffen transporterades in via Danvikskanalen och det har varit mycket planering bakom ett sådant här montage med hänsyn till påverkan på sjötrafik och risker för påverkan av biltrafiken på vägg 222, vid Södra Danviksbron. Planering och förberedande arbeten har pågått under flera månader, säger Ida Harjufors platschef på Region Infra inom Peab Anläggning. E N AV D E tekniska detaljerna i mon-

taget var de så kallade expanderaxlarna. Axlarna väger omkring ett ton vardera och kyldes ned till minus 20 grader för att underlätta monteringen. – Vi gör mätning av både expanderaxlar och lager innan montage och för att öka chanserna för ett lyckat montage kan man arbeta med temperaturskillnader. I detta fall valde vi att kyla axlarna vilket gjorde att

vi kunde montera dem endast med hjälp av handkraft vilket var mycket lyckat, säger Ida Harjufors. Själva renoveringen innebär samtidigt stora utmaningar eftersom delar av den befintliga konstruktionen inte har kunnat undersökas fullt ut i förväg. – Det är alltid utmaningar med att arbeta med befintliga konstruktioner som omprojekterats utifrån relationshandlingar som är hundra år gamla. Trots att man försökt tolka, gissa och utreda hur allt ser ut är det svårt att förutse allt vilket gör att vi som entreprenör ofta stöter på överraskningar som gör att vi ibland får planera om arbetet. H A R J U F O R S B E S K R I V E R projektet som komplext, inte minst eftersom bron ska återskapas med dagens byggnormer utan att det kulturhistoriska uttrycket går förlorat. – Det som är unikt är just att det är en renovering av Danviksbron där det varit viktigt för kunden att bevara det kulturhistoriska värdet. Detta innebär att detaljer så som granitsättningar ska bevaras eller återmonteras, betong- och stålkonstruktionen som byggs med dagens normer ska efterlikna den gamla bron. Projektet är beläget längst med väg 222 där det passerar cirka 3 800 bussar per dygn och över farleden genom Danvikskanalen som är en viktig sjöled mellan Mälaren och Saltsjön. Den nya brokonstruktionen innehåller omkring 500 ton stål. Drygt 300 ton är SSAB Zero, vilket enligt Peab innebär en minskning av klimatavtrycket med omkring 65 procent för stålkonstruktionen. – I rena siffror räknat innebär detta en besparing med cirka a 445 ton CO2e (CO2-ekvivalenter) i hela brokonstruktionen.

I DA

innebär dock inte att projektet är färdigt. Flera stora arbetsmoment återstår innan bron kan tas i bruk.

BROKLAFFEN

PÅ

P L AT S

Den 200 ton tunga klaffen transporterades in via Danvikskanalen för att lyftas på plats.

Film: Se rivningen av Danviksbron

https://www.byggvarlden.se/ film-se-rivningen-av-danviksbron/

Q

Betong- och stålkonstruktionen som byggs med dagens normer ska FOTO: TOMAS ENQVIST, PEAB efterlikna den gamla bron. – Det kvarstår många kritiska moment bl.a. montage av maskineri, kuggstänger och balansstag samt gjutning av motvikt med järnmalmsbetong. När allt detta är gjort

skall bron driftsättas tillsammans med en sidoentreprenör för styrsystemet vilket kommer att krävas bra samordning. Utöver detta ska en åkvagn installeras och driftsättas

Ännu ett starkt år för Lindbäcks

Sture Nilsson om hektiska veckan

Trots en lågkonjunktur i byggsektorn säkrar Lindbäcks nya affärer. Nu är 459 nya bostäder avtalade. – Det är oerhört glädjande att vi säkrar affärer på en i stort försiktig marknad, säger Ida Snäll, affärschef, Lindbäcks Bygg.

På en dryg vecka har byggbolagen inom Byggpartnergruppen tagit hem fyra projekt på totalt drygt 1,6 miljarder. Byggvärlden har hört med koncernchef Sture Nilsson om den positiva veckan.

Lindbäcks har lyckats kamma hem sju nya affärer trots att bostadsbyggandet i stort har gått på sparlåga de senaste åren på grund av kostnadsökningar och en generell lågkonjunktur. Bolaget har klarat att hålla nere kostnadsökningarna bättre än branschsnittet, vilket kan vara en faktor som gör försäljning framgångsrik, menar affärschef Ida Snäll. – Vi har nyligen gjort klart med sju nya affärer, som omfattar 459 bostäder. Det är ett styrkebesked för Lindbäcks att vi i en tuff konIda kurrens kan säkra de Snäll projekten, säger hon. Hur upplever ni efterfrågan på bostäder under 2026? – Vi upplever fortfarande marknaden som rätt försiktig, men har haft konstruktiva och givande dialoger

med våra beställare och har tillsammans lyckats forma flera lönsamma bostadsprojekt. Projekten finns på våra kärnmarknader, i Norr och i Mälardalen. Prognos förra hösten var att ni skulle förbättrade resultat trefalt jämfört mot 2024. Blev det så och hur ser det ut i år? – Ja, resultatet 2025 förbättrades trefalt jämfört med 2024. Prognosen för 2026 är att året slutar minst lika starkt som 2025.

FOTO: TOMAS ENQVIST, PEAB

under broklaffen samt sedvanliga VA-arbeten och återställning av befintliga mark. Bron beräknas kunna tas i bruk under våren 2027. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Q

Är det aktuellt med några nyanställningar? – Det ser bra ut då vår orderingång säkrar vår fabriksproduktion framåt. Så vi ser en tillväxt för kommande månader, därför inleder vi nu en serie rekryteringar av nyckelpersoner. Bland annat en fabrikschef till vår Superfabrik i Norr samt Supply chain manager. Sedan är vi medvetna om att vi lever i en orolig tid med många osäkra omvärldsfaktorer, men just nu ser vi ljust på den närmaste tiden, säger Ida Snäll. Q

Q

Det började 21 september med bostadsprojektet i Södra Sörse i Varberg åt Varbergs Bostad. 220 lägenheter och ett P-hus som Flodéns bygger för 530 miljoner kronor, där man i konkurrens med hela 16 byggaktörer lyckades knipa kontraktet. Detta följdes upp av multiarenan i Linköping som Åhlin och Ekeroth bygger åt Lejonfastigheter till ett ordervärde om 470 miljoner kronor. En dryg vecka senare blev det klart att Byggpartner bygger 135 lägenheter åt Sandvikens kommun för 429 miljoner och att Flodéns ror hem ytterligare ett kontrakt – nu i Kungsbacka där en F-5-skola ska byggas åt Kungsbacka kommun för 186 miljoner kronor. Alla tre byggbolag inom koncernen tar alltså hem projekt på totalt drygt 1,6 miljarder inom loppet av nio dagar. Det känns som det går bra för er nu? – Vi har haft en starkt uppåtgående trend under längre tid, senaste rapporten visade vi till exempel Q

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se

I Södra Sörse i Varberg bygger Byggpartnergruppen genom Flodéns 220 lägenheter och ett P-hus.

BILD: FREDBLAD

ARKITEKTER, VISULENT

rekord-orderstock som ökat 50 procent på ett år, omsättningsökning om 35 procent samt fortsatt ökad lönsamhet. Att därtill nu få dessa Sture fina projekt känns Nilsson naturligtvis jättebra, säger koncernchef Sture Nilsson. Det är en bra blandning i dessa senaste projekt; bostäder, skola och multiarena, är det så ni vill jobba? – Precis! Vi visar att vi följer det breda marknadsbehoven. Sen är flera av dessa projekt frukten av längre samarbeten med kunderna innan vi nu startar produktion. Q

Ni gjorde ett fint andrakvartal med, som du nämnde, en rekord-orderstock, blir det tredje och fjärde ännu bättre? – Vi ger ju inga prognoser, men nästa rapport kommer om några veckor. Q

Lite kort om hur marknaden känns just nu generellt? – Stora lokala variationer, men generellt ser vi ökade aktiviteter. Många offensiva industrisatsningar och glädjande att nu även bostadsmarknaden börjar röra på sig. Q

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se


FORMA DIN FRAMTID Ansökningsperioden till Byggchefernas populära ambassadörsprogram är nu öppen. Programmet vänder sig till dig som ung byggchef och ger dig ett brett branschnätverk och ett individuellt mentorskap för att vässa dina kunskaper och stärka dig i din yrkesroll.

Tillsammans med drivna kollegor får du genom ambassadörsprogrammet en unik plattform att påverka, utmana och utveckla hela byggsektorn. Sök nu och ta chansen att leda vägen.

Ansök här senast 13 december

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se


22 STATISTIK SKÅNE

Nummer 9 • oktober 2026

Historisk satsning i Trelleborg En av orterna i Skåne som har många stora framtidsprojekt är Trelleborg. Förutom en ny anstalt är ambitionen att bygga 5000 nya bostäder. – Trelleborg befinner sig i en omfattande omvandling, säger Mattias Hägg, enhetschef på kommunen.

Trelleborg genomför en av de största stadsutvecklingsprojektet i kommunens historia. Målet är att bygga cirka 5 000 nya bostäder. En del i expansionen är Västra Sjöstaden som kommer att byggas ut i flera etapper och omfatta totalt fyra detaljplaner. – Hela Västra Sjöstaden kommer växa fram successivt under många år. Det är alltså inte ett enskilt bostadsprojekt utan utvecklingen av en helt ny stadsdel med bostäder, service, förskolor, gröna miljöer, strand och offentliga platser, säger Mattias Hägg, enhetschef exploatering & strategisk lokalförsörjning i kommunen.

Trelleborg befinner sig i en omfattande omvandling. När hamnverksamheten, för en av Sveriges största hamnar, flyttats österut skapas nya möjligheter att utveckla staden närmare havet omkring 1 800 bostäder i Västra Sjöstaden. Men enligt Mattias Hägg är det viktigt att skilja mellan kommunens och exploatörernas investeringar. – En stor del av kvartersmarken inom den första detaljplanen ägs av privata fastighetsägare, som svarar för investeringarna till stor del. Kommunens investeringar är framför allt kopplade till den infrastruktur och de allmänna miljöer som krävs för att den nya stadsdelen ska fungera – exempelvis gator, anslutningar, parker, strandpromenad och kustskydd. Därför finns det inte en enda investeringssumma som beskriver hela Västra Sjöstaden; det handlar om investeringar från flera olika aktörer under en lång utbyggnadsperiod, säger han.

TOTA LT P L A N E R AS F Ö R

F Ö R KO M M U N E N H A N D L A R satsning-

en om mer än bostadsbyggande. Den är en del av en långsiktig stadsoch näringslivsutveckling där man vill skapa förutsättningar för fler

Den nya anstalten i Trelleborg.

människor att bo och arbeta i Trelleborg, samtidigt som staden knyts närmare havet. – Trelleborg befinner sig i en omfattande omvandling. När hamnverksamheten, för en av Sveriges största hamnar, flyttats österut skapas nya möjligheter att utveckla staden närmare havet. Västra Sjöstaden är en viktig del av den utvecklingen. Ett annat stort projekt i Trelleborg är Sjöstaden, där delar av det nuvarande hamnområdet på sikt ska omvandlas till en helt ny stadsdel. När hamnens verksamhet koncentreras längre österut frigörs ett stort och centralt område vid havsfronten, direkt intill Trelleborg Centralstation. Det är ett långsiktigt stadsutvecklingsprojekt som kommer att utvecklas under flera decennier. S K E R STO R A investeringar på andra håll i kommunen. I det östra verksamhetsområdet byggs den nya kriminalvårdsanläggningen, och Business Center Trelleborg utvecklas som ett verksamhetsoch logistikområde med närhet till hamn, väg och järnväg. Till detta kommer planeringen av Ringvägen och den östliga hamninfarten, som är centrala delar av Trelleborgs långsiktiga utveckling samt satsningar på service i form av nytt vattenverk, ombyggnation av reningsverket. Men det finns hinder på vägen. – Stora stadsutvecklingsprojekt sträcker sig över många år och innebär alltid frågor som måste lösas successivt. Det kan handla om detaljplaner, miljötillstånd, strandskydd, markförhållanden, finansiering, upphandlingar och samordning mellan kommunen, privata fastighetsägare, myndigheter och andra aktörer, säger han.

SA M T I D I GT

I E N K U ST STA D som Trelleborg är kli-

matanpassningen dessutom en central fråga. I Västra Sjöstaden byggs därför kustskyddet in som en del av stadsutvecklingen. Marken ska höjas och området ska skyddas mot framtida höga havsnivåer, samtidigt som en ny strand och strandpromenad skapas. Vad betyder det att kriminalvården satsar i staden? – Det betyder mycket för Trelleborg att en stor statlig verksamhet etablerar sig här. När den nya kriminalvårdsanläggningen är färdigställd kommer den att kunna rymma omkring 800 platser och sysselsätta omkring 600 medarbetare. Ambitionen på lite längre sikt är att Trelleborg ska kunna växa med både fler invånare och fler arbetstillfällen som en attraktiv helhet, säger Mattias Hägg.

Nyhamnen är Malmös stora stadsutvecklingsprojekt.

Topplista: Stekhet byggmarknad i Skåne En anstalt i Trelleborg, ett reningsverk i Malmö och datacenter i Hässleholm – byggmarknaden i Skåne är het. Även bostadsbyggandet är på uppgång med flera miljardprojekt de närmsta åren. Här är sammanställningen med de 15 största planerade satsningarna. Bostadsbyggandet har varit ett sorgebarn under de senaste åren i hela landet. Men nu verkar det som det är på väg att lossna i Skåne. I Trelleborg planerar man för Västra Sjöstaden med omkring 1 800 bostäder. Ambitionen är att bostadsbyggandet ska kunna börja under

I Hässleholm planeras det inte bra för ett nytt stort datacenter. Det finns även långt gående planer på att bygga 1 500 nya bostäder i projektet Västra centrum. I sammanställningen finns fler bostadsprojekt och andra storsatsningar som planeras de kommande fyra åren. Topplistan bygger på ett urval av uppgifter som rapporterats till Byggfaktas databas Smart samt uppgifter i media. Projektkostnaden och byggstart kan komma att ändras. SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se

PROJEKT

NAMN

KOMMUN

KOSTNAD, mn kr

BYGGSTART

1

Exploatering för nytt bostadsområd i Trelleborg

Västra Sjöstaden

Trelleborg

75000

dec-27

2

Nybyggnad datacenter, Hässleholm Nord

Datacenter Panattoni

Hässleholm

Ej officiell

mar-28

3

Nybyggnad av akutsjukhus i Östra Ramlösa, Helsingborg

Nya Sjukhusområdet

Helsingborg

Ej officiell

jun-28

4

Nytt bostads och kontorsområde i Malmö

Nyhamnen, et 2 mfl

Malmö

Ej officiell

apr-30

5

Ny stadsdel i Malmö

Jägersro

Malmö

7000

maj-30

6

Ny-, till- och ombyggnad av avloppsreningsverk i Malmö

Nya Sjölunda ARV, Maxima

Malmö

6500

sep-27

7

Nybyggnad av kolavskiljningsanläggning för Avfallsförbränning, Malmö

SkyZero

Malmö

3700

jan-28

8

Nybyggnad av bostäder mm för ny stadsdel i Hässleholm

Västra Centrum

Hässleholm

Ej officiell

jan-27

9

Nybyggnad av kriminalvårdsanläggning i Trelleborg

Anstalt Trelleborg

Trelleborg

Ej officiell

apr-26

10

Nybyggnad av avloppstunnel till Sjölunda Avloppsreningsverk i Malmö

Avloppstunnel Norr, Projekt Tunnel MAXIMA

Malmö

2750

jan -28

11

Nybyggnad av anstalt i Kristianstad Etapp 2

Anstalten Vä Etapp 2

Kristianstad

2600

sep-27

12

Nybyggnad av bostäder i Furulund

Häradsvägen

Kävlinge

2500

sep-30

13

Nybyggnad av bostäder i Malmö

Elinelund, et 3

Malmö

2500

sep-27

14

Nyb av hotell för golfanläggning m.m. i Bara

Bara Söder, Wärby resort

Svedala

2000

sep-27

15

Nybyggnad av bostäder och kommersiella lokaler i Lyckebacken, Lund

Lyckebacken

Lund

Ej officiell

jan-27

16

Nybyggnad av avloppstunnel i Malmö

Avloppstunnel Söder, Projekt Tunnel MAXIMA

Malmö

1750

jan-28

17

Nytt bostads och rekreationsområde i Trelleborg

Västra Sjöstaden

Trelleborg

1750

dec-27

18

Ny vindkraftspark på Kriegers flak i Östersjön

Kriegers Flak i Östersjön

Trelleborg

Ej officiell

2030-2031

19

Nybyggnad av nytt bostadsområde i Kirseberg, Malmö

Kirseberg

Malmö

1500

apr-28

20

Nybyggnad av bostäder och lokaler i centrala Kristianstad

Nya Udden

Kristianstad

Ej officiell

mar-28

21

Nybyggnad av bostäder, centrumbebyggelse, skola m.m. i östra ramlösa, Helsingborg

Östra Ramlösa, öster om väg 111

Helsingborg

Ej officiell

sep-27

22

Basunderhåll Västkustbanan Syd

Västkustbanan Syd

Malmö

1300

apr-28

23

Nybyggnad av bostäder i Minnesdal, Kävlinge

Minnesdal

Kävlinge

1250

mar-29

24

Nybyggnad av bostäder i Brunnshög

Råängen etapp 1

Lund

Ej officiell

2027

25

Ny stadsdel i Kävlinge

Åstaden, et 1

Kävlinge

1250

apr-30

samuel.karlsson@byggvarlden.se

BILD: SPECIALFASTIGHETER

2027. Västra Sjöstaden är den första nya stadsdelen inom Kuststad Trelleborg som är det största stadsutvecklingsprojektet i kommunens historia. När Trelleborgs hamn flyttar österut frigörs över 60 hektar mitt i staden, precis vid havet. Målet är att bygga cirka 5 000 nya bostäder, kompletterade med förskolor, skolor, utbildningslokaler, kulturhus, kallbadhus, parker, torg och kontor. I Malmö är det stadsutvecklingen i Nyhamnen som sticker ut i sammanställningen. Hela området beräknas vara fullt utbyggt runt år 2050 och ska då rymma upp till 9 000 nya bostäder och 16 000– 21 000 arbetsplatser.

Topplista Skåne

Q

SAMUEL KARLSSON

BILD: MALMÖ STAD

Källa:


STATISTIK SKÅNE 23

oktober 2026 • Nummer 9

Så ska Malmö lyckas med omvandlingen Det pågår fler stora stadsutvecklingsprojekt i Malmö och flera tusen nya bostäder ska byggas. Men omvandlingen av staden innebär även andra stora satsningar, enligt exploateringschef Sven Gustafsson. – Det handlar inte om ett enskilt stort byggprojekt, utan om en mycket bred omvandling av staden, säger han. Malmö har nyligen antagit ett nytt bostadsförsörjningsprogram för 2026–2030. Det är stadens handlingsplan för bostadsförsörjningen. Utifrån den förväntade befolkningsutvecklingen bedöms behovet till cirka 1 900 nya bostäder per år. När hänsyn även tas till det befintliga underskottet och behovet av en viss bostadsreserv är behovet högre, omkring 2 900 bostäder per år. Det faktiska byggandet ligger dock för närvarande betydligt lägre och påverkas starkt av konjunktur, ränteläge, byggkostnader och hushållens efterfrågan. – En viktig utgångspunkt är att kommunen skapar förutsättningar för bostadsbyggandet, men inte själv styr hur mycket som faktiskt byggs. Malmö stad lyfter också fram att marknadsförutsättningarna och bostadsmarknadens aktörer är avgörande för hur snabbt bostäderna kan realiseras, säger Sven Gustafsson, Exploateringschef. på många håll i Malmö. Eftersom större stadsutvecklingsområden byggs ut under lång tid handlar det om olika etapper som successivt blir klara. Under de närmaste åren sker fortsatt bostadsbyggande och stadsutveckling i bland annat Västra Hamnen, Hyllie, Elinelund, Sege Park och Ellstorp. Samtidigt fortsätter utvecklingen av flera av Malmös större omvandlingsområden, där Nyhamnen

är ett av de allra mest betydelsefulla på längre sikt. Även i de befintliga bostadsområdena sker satsningar. – I Malmö har vi en tydlig ambition att investera mer i socioekonomiskt utsatta delar av staden. I Holma påbörjas en större utbyggnad av allmän plats, samtidigt som motsvarande arbete planeras i bland annat Rosengård. Syftet är både att utveckla den befintliga stadsmiljön och att skapa förutsättningar för kompletterande bostadsbyggande och andra investeringar, säger han.

En viktig ambition är att bygga en tät och grön stad STA D E N F O RT SÄT T E R AT T växa och behöver långsiktigt kunna möta behovet av bostäder, arbetsplatser, service och infrastruktur. Staden behöver samtidigt utvecklas på ett sätt som håller ihop Malmö socialt, ekonomiskt och geografiskt, menar Sven Gustafsson. – Det är viktigt att se satsningarna i områden som Holma och Rosengård i det perspektivet. Stadsutveckling handlar inte bara om att bygga nya stadsdelar på obebyggd mark, utan också om att investera i och utveckla den stad vi redan har, säger han.

Det planeras och byggs mycket i Malmö. Malmö befinner sig i en stark omvandling och enligt Sven Gustafsson är det inte bara mängden projekt som är det intressanta utan att utvecklingen sker på väldigt många olika fronter samtidigt: nya bostadsområden, omvandling av tidigare industri- och hamnmark, investeringar i befintliga bostadsområden, kollektivtrafik, idrott, energi och stora offentliga verksamheter. Klimatomställningen är en annan central fråga. Malmö arbetar bland annat med klimatkrav vid markan-

FOTO: GETTY IMAGES

visningar och med att minska utsläppen från stadens egna markentreprenader. – En viktig ambition är att bygga en tät och grön stad. Det innebär bland annat stort fokus på träd, gröna miljöer och klimatanpassning. Ett exempel är arbetet i Nyhamnen där olika arter och lösningar testas utifrån de speciella förutsättningarna nära havet, säger han.

lan 300 – 400 miljoner kronor per år för exploateringsverksamheten. Tekniska nämndens investeringar totalt sätt inklusive investeringar för infrastruktur, hamnanläggningar byggnader med mera uppgår till cirka 1,2 miljarder kronor årligen. Byggande av offentliga lokaler som idrotsshallar, simhallar, skolor är därutöver och hanteras av andra nämnder.

utbyggnad av allmän plats uppgår till mel-

samuel.karlsson@byggvarlden.se

STA D E N S KO ST N A D E R F Ö R

SAMUEL KARLSSON

D E T PÅG Å R STA D S U T V E C K L I N G

Storsatsningar i Malmö Q Varvsstaden fortsätter att utvecklas. Där drivs Nyhamnen är ett av de största stadsutvecklingsprojekten. Här utvecklas på sikt en blandad stadsdel en stor del av bebyggelseutvecklingen av privata med bostäder, arbetsplatser, service och offentliga aktörer medan Malmö stad ansvarar för bland annat miljöer. allmän plats och den offentliga stadsmiljön.

Q

Övriga stora etableringar och byggprojekt i Malmö är sjukhusområdet, nya lokaler för Tandvårdshögskolan på Universitetsholmen, kollektivtrafikdepån i Lockarp och nytt polishus i Vintrie.

Q

Q Malmö hamn där det pågår och planeras stora Q Till det kommer större offentliga projekt, som ett Stadionområdet med nya idrottsanläggningar som kombineras med annan stadsutveckling och nya investeringar inom bland annat energi, infrastruktur, nytt konstmuseum och investeringar i kollektivtrafik byggrätter. logistik och verksamheter. och cykelinfrastruktur.

Q

KRÖNIKA

Jonas Colting:

AI kan allt – nästan

K

ommer AI att ta ditt jobb? Kanske. Och om en stor del av ditt jobb består av att producera mejl, sammanställa information, göra Powerpoints, skriva rapporter, flytta siffror mellan Excelark och sitta i möten för att prata om nästa möte – då finns det kanske faktiskt anledning att vara lite orolig. För utvecklingen går rasande fort. AI kan redan skriva texter, analysera enorma mängder information, skapa bilder, programmera, projektera, planera och lösa problem på några sekunder som tidigare tog människor timmar eller dagar. Och det här är bara början. J AG A N VÄ N D E R S J Ä LV AI nästan varje dag och

blir omväxlande imponerad, förvånad och ibland nästan provocerad över hur bra det fungerar. Saker som tidigare kunde ta mig en halv arbetsdag kan plötsligt vara avklarade på en kvart. Så visst kommer AI att förändra arbetsmarknaden. Självklart kommer vissa arbetsuppgifter att försvinna. Säkert också vissa yrken. Men kanske ställer vi fel fråga? Kanske borde frågan inte vara vilka jobb AI kommer att ta ifrån oss utan vilka mänskliga egenskaper som blir ännu viktigare när AI blir bättre på allt det andra?

För det finns en sak som AI aldrig fullt ut kommer att kunna ersätta. Människan. Eller mera specifikt – mötet mellan människor. The human touch. Vi vill bli sedda. Vi vill bli lyssnade på. Vi vill känna tillhörighet, uppskattning och förtroende. Vi vill skratta tillsammans. Vi vill känna att någon faktiskt bryr sig. Och ju mer av vår tillvaro som digitaliseras, automatiseras och effektiviseras desto mer övertygad är jag om att just de egenskaperna kommer att öka i värde. Förtroende. Empati. Humor. Intuition. Närvaro. Omdöme. Mod. F Ö R M ÅG A N AT T L ÄSA av ett rum. Att se att nå-

gon inte mår bra trots att personen säger att allt är okej. Att förstå när en medarbetare behöver en spark i baken och när samma människa istället behöver en hand på axeln. Det finns ingen algoritm för det. Och framförallt finns det ingen prompt som automatiskt skapar förtroende mellan människor. Det här tror jag är särskilt viktigt för chefer och ledare. En chef kommer sannolikt inom kort att kunna få hjälp av AI med nästan allt det administrativa runt sitt ledarskap. Planering, uppföljning, analys, dokumentation, kommunikation och beslutsunderlag kommer att kunna göras både snabbare och bättre. Toppen! För om AI kan frigöra flera timmar

i veckan från administration så borde den tiden kunna användas till något betydligt viktigare. Människorna.

och förmodligen bättre. Den konkurrensen kommer människan att förlora. M E N D E N C H E F som människor litar på, vill

G Å U T PÅ arbetsplatsen. Prata med folk. Drick

kaffe tillsammans. Ställ frågor. Lyssna på svaren. Se den som behöver bli sedd. Ta det där jobbiga samtalet ansikte mot ansikte istället för via mejl. Beröm någon som gjort något bra. Fråga hur någon faktiskt mår. För själva ledarskapet uppstår fortfarande i relationen mellan människor. Det uppstår när man är närvarande. När man lyssnar. När man visar omtanke. När man tar ansvar. När man står kvar när det blåser. Och kanske framförallt när andra människor känner att den som leder faktiskt bryr sig. I Hållbara Chefer arbetar vi utifrån övertygelsen att hållbara verksamheter kräver hållbara människor. Men kanske behöver vi lägga till ytterligare en dimension i den ekvationen - i en värld som blir allt mer artificiell måste vi bli ännu bättre på att vara genuina. SÅ J AG T R O R inte att framtidens bästa chef behöver vara rädd för AI. Däremot tror jag att den dåliga chefen kanske ska vara det! För den chef vars främsta kompetens består i att administrera, vidarebefordra information, boka möten och producera dokument kommer snart att konkurrera med någon som gör allt detta snabbare, billigare

följa, vågar prata med och känner sig sedd av? Den människan blir svårare att ersätta. Så använd AI till det AI gör bäst. Och använd tiden du sparar till det som du förhoppningsvis gör bättre. Var människa. Och led andra människor.

JONAS COLTING PROJEKTLEDARE, HÅLLBARA CHEFER FÖR BYGGCHEFERNA


24 STIPENDIUM

Nummer 9 • oktober 2026

Hon tilldelas Lars Bergqviststipendiet 2026 ​ ariam Mohammedamin tilldeM las årets Lars Bergqvist-stipendium för sitt arbete för en mer inkluderande samhällsbyggnadsbransch. Med stipendiet vill hon trycka och sprida sin nyskrivna handbok till byggutbildningar i hela Sverige. Boken riktar sig till kvinnor på väg in i byggbranschen.

Kan du ge exempel på dina egna motgångar? – Ja, att min egen chef tvivlade på mig. Det var nog det värsta jag har varit med om. Jag var tvungen att jobba hårt för att visa att jag dög. Sen såg han att jag var duktig. Q

Du tilldelades Byggföretagens pris Årets Byggkvinna 2023. Har det hänt något sen dess inom byggsektorn gällande inkludering och jämställhet? – Det har hänt mycket. Vi har jobbat och jobbar fortfarande med ett mentorskapsprogram mellan KYH och Byggföretagen som riktar sig till kvinnliga studenter som läser andra året på utbildningarna inom bygg och anläggning. Vi hjälper kvinnor att stanna kvar i branschen så att de inte enbart pluggar. Jag själv har hjälpt jättemånga att få anställning. Vi har träffar runt om i landet och man ser att det går åt rätt håll, man kan vända detta att fler kvinnor fortsätter inom byggsektorn. Q

Lars Bergqvist-stipendiet delas varje år ut av Byggcheferna till personer och initiativ som bidrar till ökad jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnadssektorn. I år går stipendiet till Mariam Mohammedamin. Efter att ha utsetts till Årets Byggkvinna 2023 ville hon använda uppmärksamheten till att göra skillnad på riktigt. I dag arbetar hon för att vara en brygga mellan den machokultur som fortfarande finns i branschen och ett mer inkluderande ledarskap. – Det som imponerar på mig med Mariam är att hon gör frågan konkret. Hon vet vad hon själv hade behövt när hon kom in i branschen och använder nu sina erfarenheter för att göra vägen lättare för andra. Det är precis den typen av förändringskraft som Lars Bergqvist stod för och som vi vill uppmärksamma med stipendiet, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna. M A R I A M S N YS K R I V N A H A N D B O K rik-

tar sig till kvinnor som är på väg in i eller redan arbetar i byggbranschen. Den bygger på det stöd hon själv saknade när hon började. Med stipendiet på 60 000 kronor vill hon trycka och sprida handboken till byggutbildningar runt om i landet. – Jag är så otroligt glad och tacksam för den här utmärkelsen! För mig handlar det här priset inte bara om min egen resa, utan om att visa nästa generation att byggbranschen är till för alla. Att få den här typen av uppmärksamhet ger mig bara ännu mer energi att fortsätta driva på för förändring, öppna dörrar för andra och visa att allt går om man bara vågar köra på, säger Mariam Mohammedamin.

Stipendiepristagaren Mariam Mohammedamin tillsammans med Byggchefernas styrelse.

Juryns motivering: Ї ”Mariam Mohammedamin tilldelas Lars Bergqvist-stipendiet 2026 för sitt målmedvetnaarbete för en mer inkluderande samhällsbyggnadsbransch. Genom sitt mentorskap och sitt engagemang inom utbildning och arbetsliv visar Mariam hur inspiration kan omsättas i konkret förändring. Hon delar med sig av sina erfarenheter och stärker kvinnor och studenter på väg in i branschen. Med stipendiet får Mariam möjlighet att sprida sin handbok till byggutbildningar över hela Sverige och ge nästa generation praktiska verktyg för ett mer inkluderande arbetsliv. Mariam Mohammedamin för Lars Bergqvists engagemang vidare genom konkret handling.”

M A R I A M M O H A M M E DA M I N H A R job-

bat som bland annat byggledare, arbetsledare och projektledare inom byggsektorn. I dag sitter hon i ledningsgrupperna för både KYH Yrkeshögskola och YH-Akademin. Samtidigt jobbar hon som projektledare med fokus på jämställhet och har startat eget bolag för att kunna ge ut boken. I boken beskriver hon utmaningarna som hon själv upplevt på olika byggarbetsplatser. – Detta är min historia i byggbranschen, mina utmaningar, mina motgångar och det som jag har lyckats med, säger hon. Vad är syftet med boken? – Det jag vill säga är att hela byggbranschen gynnas av att vara inkluderande och jobba med jämställdhet. Vi har kommit en bit men det är fortfarande saker som saknas och finns att göra.

FOTO: HENRIK EKBERG

Q

Byggchefernas vice ordförande Anders Hinn, stipendiaten Mariam Mohammedamin och styrelseledamot Andréas Grüneberger.

FOTO: HENRIK EKBERG

Q Hur var det att få ta emot ytterligare en utmärkelse? – Det var svårt att tro faktiskt. Men jag hade ändå förhoppningar. Jag vet vad jag gör och det jag gör kommer att gynna alla i branschen. 36-åriga göteborgaren Mariam Mohammedamin, som dock numera bor i Malmö, är utan tvivel drivande och vet vad hon vill. Samtidigt ger hon ett intryck av att vara lite lågmäld och försiktig, trots alla priser och utmärkelser. Ödmjuk, kanske man kan säga. Hon berättar där vi sitter på hotellet med blommor, en enorm check och diplom att det ändå finns mycket kvar att göra för kvinnor i branschen. Framför allt att få dem att stanna kvar på arbetsplatserna där jargongen ibland är tuff. – Det finns fortfarande en machokultur där ute, men det handlar inte enbart om det. Det gäller också för kvinnorna att visa att de har skinn på näsan och att de vill stanna. Ser arbetsgivaren det så kommer de att lyckas, det gäller att ha viljan. Jag är övertygad om att branschen kan ändra sig, men det hänger också på kvinnorna. Det handlar om båda parter. Q Har det hänt något inom machokulturen de senaste åren? – Jag tror inte det har blivit bättre, vi vet hur det är ute i bodarna. Alla kvinnor som har jobbat ute på fältet vet. Man kan inte ändra mentaliteten snabbt på alla i branschen. Boken är skickad till tryckeriet och ligger nu och väntar på att tryckas. Tack vare stipendie-pengarna kan man nu trycka på den gröna knappen. Inom kort kommer den att finnas ute på marknaden och vid skolor. Över 100 ex är redan sålda. Hennes författarkarriär kanske heller inte slutar där. – Det kan bli en till. Den ska i så fall också handla om jämställhet. Det finns mycket mer att skriva om där, säger hon.

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

Om Lars Bergqvist-stipendiet Ї Lars Bergqvist var Byggchefernas ordförande i närmare 30 år. Under den tiden blev han en viktig röst för jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnad, bland annat som initiativtagare till Stoppa machokulturen. Lars Bergqvist-stipendiet

är till för att stödja personer som verkar i hans anda.Varje år kan totalt 60 000 kronor delas ut till en eller flera medlemmar i Byggcheferna. Stipendiet går till en medlem och ett initiativ som bidrar till att öka jämställdhet och mångfald inom samhälls-

byggnadssektorn. Stipendiet kan antingen finansiera planerade insatser eller belöna något som redan gjorts. För att bli tilldelad måste du ha varit medlem i Byggcheferna i minst tre månader.


25

oktober 2026 • Nummer 9

​P RYLAR

5

1

Fasadskruv för montage

Nytt portabelt elverk

ESSVE lanserar bimetallskruv för montage av träfasad på stålreglar. Q Skruven har en härdad borrspets av kolstål som effektivt borrar genom stål upp till 1,6 mm, samtidigt som skruvkroppen i rostfritt A4-stål ger en långvarig och korrosionsbeständig infästning för krävande utomhusmiljöer. www.essve.se

Q

Nu lanserar STIHL IR 40, ett portabelt bensindrivet inverterelverk för professionella användare och privatpersoner, utvecklat för att ge stabil ström även till känslig elektronik. IR 40 använder inverterteknik för att leverera ren och stabil strömförsörjning. Det gör att elverket även kan användas för känslig elektronik som bärbara datorer och smartphones. Ett integrerat överlastskydd skyddar elverket och anslutna enheter om belastningen blir för hög. www.stihl.se

Q

2

Hilti lanserar ny tigersåg

6

Hilti lanserar SR 10-22, en ny batteridriven tigersåg utvecklad för professionell rivning och kapning. Med samma slaghastighet som föregångaren SR 30-A36 men upp till 45 procent lägre vibrationer kombinerar SR 10-22 kraftfull prestanda med ökad kontroll, komfort och ergonomi. www.hilti.com

Q

Plåtsax för snabba snitt Milwaukee fortsätter att utöka M12™-systemet med den nya M12 Fuel plåtsax som kombinerar hög precision, kontroll och prestanda i ett kompakt och batteridrivet format. Q Med en minsta kurvradie på endast 13 mm erbjuder den marknadens snävaste svängradie för en plåtsax, vilket gör det enkelt att utföra detaljerade och komplexa snitt med hög kontroll. www.se.milwaukeetool.eu Q

3

Kompakt värmekamera för felsökning Nya testo 862 kombinerar hög bildkvalitet, intelligenta analysfunktioner och ett smidigt fickformat. Med snabb uppstart och robust konstruktion är den utvecklad för yrkesverksamma inom ventilation, kyla, industri, fastighetsförvaltning och byggteknik. www.nordtec.se

Q

big-gruppen.com

EN NORDISK LOKALPATRIOT BIG-gruppen är Nordens ledande fristående bygg- och industrikedja med yrkesbutiker och lokala lager från norra Norge till södra Sverige. Vi erbjuder kunder inom bygg-, service och tillverknings-industrin samt offentlig sektor en av branschens bredaste sortiment av verktyg, maskiner, infästning, personligt skydd och förnödenheter. Hos oss hittar du Helly Hansens funktionella och högkvalitativa underställ, regn- och yrkeskläder.

4

Mångsidig kombihammare Med en vikt på endast 1,83 kg (utan tillbehör), SDS-Plus-fäste och ergonomisk design är KHC-S 18 bra för arbete i trånga utrymmen och över axelhöjd. Den integrerade LED-belysningen ger god sikt över arbetsområdet, medan den praktiska upphängningskroken gör det enkelt att hänga upp verktyget mellan arbetsmomenten. Q KHC-S 18 erbjuder tre funktioner i ett och samma verktyg: hammarborrning, borrning utan slag samt mejsling. www.festool.se Q

BIG-gruppen orter: Borås | Boden | Eskilstuna | Falkenberg | Gävle | Gällivare | Jönköping | Karlstad | Kiruna | Ljungby | Luleå | Markaryd | Norrköping | Pajala | Piteå | Ronneby | Sjöbo | Skellefteå | Skene | Stockholm/Bromma/Globen/Hornsberg/Sätra/Täby/Lunda/Västberga | Umeå | Uppsala | Västerås | Växjö | Ystad | Örebro | Örnsköldsvik | Östersund BIG-gruppen företag: Autotjänst Laitis | Flinks Järn | Gamla Jernboden | Industriprofil Skåne | JT Center | Laitis | Lundqvist Maskin&Verktyg | Markaryds Järn | Maskin&Verktyg | Skene Järn | Sohlbergs | Stål&Verktyg | Wijklunds | Österbergs


26 STATISTIK

Nummer 9 • oktober 2026

Nyligen upphandlade projekt

Konkurser i byggbranschen

Byggentreprenör Jimmy Olsson Jonas Blom Daniel Johansson Stina Karlsson

Skeppsviken Bygg i Skövde AB

Joacim Larsson

YLAB Larssons Bygg AB

Magnus Klang David Käll David Sundström Martin Andersson Erik Saltin

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun

Byggkostnad

Företag

Ostmejeri Götene

Nybyggnation av ostmejeri, Götene

Götene kommun

3,2 mdkr

Stockholms län Kylstickan AB

Kungsmontage AB Hanssons Hus Entreprenad AB Lindbäcks Bygg AB Nimab Entreprenad AB

Solna

Jb Bad & Bygg AB

Rosersberg

Byggra AB

Järfälla

Dez bygg AB

Farsta

Kvalitetsfog i Stockholm AB

Vallentuna

Lupus Entrepenad och Security AB

Stockholm

Greloc AB

Södertälje

300-400 mkr

M-vyn Markutveckling AB

Stockholm

Raisa Raihan AB

Stockholm

300 mkr

Byggimperium i Stockholm AB

Bagarmossen

Håldemo AB

Vendelsö

Margretelundstrand AB

Stockholm

Däckloppis Sverige AB

Vallentuna

Tyrbergs VVS AB

Stockholm

Berg villa AB

Stockholm

JVALD AB

Norrtälje

LAMA Bygg AB

Järfälla

Nybyggnad av äldreboende i Jönköping

Tuna Torg

Nybyggnad av bostäder och service i Tumba

Botkyrka kommun

350-500 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Flemingsberg, omr A

Huddinge kommun

300-500 mkr

Hälsovägen, område A Tjärnbacken etapp 2 Mårtens Backe Solhällan Et. 1

Nybyggnad av flerbostadshus i Boden Nybyggnad av LSS och SÄBO på Mårtens Backe i Lund

Jönköpings kommun

RocMore Bygg & Bad AB

Rosenlunds äldreboende, Rosengården

Bodens kommun Lunds kommun

580 mkr

YLAB Larssons Bygg AB

Ruukki Construction, Plannja och Designtak

Nybyggnad av industrihus i Vetlanda

Vetlanda kommun

250-300 mkr

Anna Källström

Flodén Byggnads AB

Södra Sörse etapp 1,2

Nybyggnad av flerbostadshus och parkeringshus, i Varberg etapp 1,2

Varbergs kommun

240 mkr

Nybyggnad av flerbostadhus i Uppsala etapp 3

Uppsala kommun

200-250 mkr

Sehed Byggmästargruppen AB

Vaksala-Lunda 25

Alexander Karlsson

Skanska Sverige AB

Verdandi 1

Nybyggnad aväldreboende i Växjö

Växjö kommun

220 mkr

Pontus Jannebring

NOVAB AB

IPT Förråd SkövdeKarlsborg

Nybyggnad av typbyggnadsförråd i Skövde och Karlsborg

Skövde kommun

Ej officiell

Joakim Sköld Mikael Hofmann

Oljibe AB Er-Ho Bygg AB

Gränby A-hall Lödde kors

Utbyggnad och renovering av ishall i Uppsala Ny och tillbyggnad av bostäder i Kävlinge

Uppsala kommun Kävlinge kommun

Stockholm Entreprenad & Invest AB Saltsjöbaden MAP Entreprenad AB

Stockholm

SKG Entreprenad AB

Södertälje

A.J.V. Bygg AB

Ösmo

Majbäcks Måleri AB

Farsta

VKV Bygg AB

Vaxholm

150-200 mkr

Tak och Golv Nacka AB

Saltsjö-Boo

Ledion Bygg AB

Skärholmen

Takalliansen i Sverige AB

Stockholm

SBS AB

Stockholm

180-200 mkr

Tomas Lindblom

YLAB Larssons Bygg AB

BRF Alkemisten

Nybyggnad av flerbostadshus i Solna

Solna stad

150-200 mkr

Andreas Sahlén

Asplunds Bygg i Örebro AB

Tranholmens vård- och omsorgsboende

Nybyggnad av vård- & omsorgsboende samt trygghetsboende och parkering på Ekerö

Ekerö kommun

170 mkr

Uppsala län Raffes Projekt AB

Uppsala Uppsala Uppsala

Anders Persson

NCC Sverige AB

Stehag pumpstation

Nybyggnation av pumpstation i Stehag, Eslövs kommun

Eslövs kommun

170 mkr

Upplands Bygg & Fönsterrenovering AB

Peter Stüven

Järngrinden Logistikbyggnader AB

Logistikanläggning Falkenberg

Nybyggnad av logistikanläggning i Falkenberg

Falkenbergs kommun

130-180 mkr

MMHF:s Bygg Consult AB

Cedrik Andersson

Rekab Entreprenad AB

Norrvalla IP

Nybyggnad av fotbollshall i Skellefteå

Skellefteå kommun

145 mkr

Weyn Group AB

David Öhman

Selbergs Entreprenad i Umeå AB

Syrenen 7

Nybyggnad av bostäder i Umeå

Umeå kommun

100-150 mkr

Kinnemond AB

Anton Esbjörnsson

MVB Väst AB

Knebildstorps gård

Nybyggnad av flerbostadshus i Knebildstorp, Halmstad

Halmstads kommun

115 mkr

Climate Shield Sweden AB

Claes Pettersson Jens Gejke

Consto Öst AB

Wijk Oppgårds trädgårdsstad

Nybyggnad av flerbostadshus i Upplands-Väsby

Upplands Väsby kommun

90-100 mkr

Luleå kommun

80-100 mkr

Nybyggnad och rivning av parkeringshus i Huddinge

Huddinge kommun

80 mkr

Nybyggnad av bostäder i Ängelholm

Ängelholms kommun

60-90 mkr

Nybyggnad av flerbostadhus i Uppsala etapp 2

Uppsala kommun

50-100 mkr

Ombyggnad av flerbostadshus i Gustavsberg

Värmdö kommun

50-100 mkr

Per Utterström Tobias Josbrant

Nåiden Bygg AB

Joakim Sahlsten

Storstadens Entreprenad AB

Paradisgaraget

Gustav Holm Eric Johansson

RO-Gruppen i Helsinborg AB

BRF Havsbaden

Magnus Zetterlund

Sehed Byggmästargruppen AB

Vaksala-Lunda 24

HRB Service AB

Gustavsberg

Pål Vennerlund Jesper Svensson Adam Lindström Tobias Engqvist Richard Karlsson Martin Enebjörk Daniel Törnquist Christopher Hjelm

Hökerum Bygg AB Peab Sverige AB MTA Bygg & Anläggning Halland AB Peab Bostad AB Nbi Bygg AB Brixly AB

Coop arena

Hingsten Arenabadet Brf Norrdalsporten Almelunds Gård, Oxbacken Acerium

Ombyggnad av i ishall i Luleå

Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Täby kommun Ombyggnad av Arenabadet i Skövde

Täby kommun Skövde kommun

Nybyggnad av flerbostadshus i Varberg Varbergs kommun Nybyggnad av flerbostadshus i Västerås

Västerås stad

Helsingborg

Möllers Måleri AB

Knislinge

XpressRoom Bygg & Glas AB

Klippan

WALS Bygg i Skåne AB

Lund

Royal Kakel Malmö AB

Arlöv

Autensius Plåtslageri AB

Kävlinge

M Service Bruk & Form AB

Kävlinge

JN Klimat AB

Påarp

Västra Götalands län

Göteborg

60-80 mkr

Göteborg

TIFA AB

Uddevalla

60 mkr

Wallbrix AB

Göteborg

COR&DAR bygg AB

Göteborg

60 mkr

Golvat & klart Göteborg AB

Göteborg

Krantjänst Göteborg AB

Borås

40-60 mkr 50 mkr

Center för daglig verksamhet

Nybyggnad av dagcenter i Lerum

Lerums kommun

45 mkr

Örebro län Inlandstak AB

Örebro

NORTH 3 AB

Örebro

Västmanlands län

Huddinge kommun

45 mkr

Oscar Jacobsson

Nära Hem AB

Kv Bagarmästaren

Kv Bagarmästaren Etapp 1

Varbergs kommun

25-65 mkr

Marc Micallef

Credentia AB

Hagby äng och kullar etapp 2

Nybyggnad av radhus i Åkersberga etapp 2

Österåkers kommun

40 mkr

Lisas Trädgårdar

Nybyggnad av parhus i Huddinge

Huddinge kommun

40 mkr

Kalmar kommun

Ej officiell

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

Luggude Bygg AB

Lokala Hantverkarna i Sverige AB

Lunds kommun

Tillbyggnad av affärshus i Kalmar

Skåne län

Lilla Edet

Nybyggnad av radhus i Stångby Väster, Lunds kommun

Jysk Hansa city

Karlskrona

Nordisk Assist AB

Upprustning av personalrestaurang vid Huddinge sjukhus

Multibygg Sydost AB

Kalmar

Blekinge län

Göteborg

Personalrestaurangen 61:an

Magnus Pettersson

Nyköping

Kalmar län

W & S Elinstallation AB

Metrolit Byggnads AB

Eknors Entreprenad AB

Södermanlands län

Utby Entreprenad AB

Linus Hedberg

Gunnar Eknor

Stockholm

Peter Fors Måleri & Entreprenad AB Arlandastad

Nilla Jönsson Anton Edman

Magnus Zetterlund

Län

Barca Bygg Consulting AB

Arboga

WILLFAB AB

Västerås

Dalarnas län Cactus Bygg AB

Leksand

Västernorrlands län Englunds Bygg & Kakel AB

Sundsvall

BL gräv och entreprenad AB

Ramsele

Jämtlands län Freon AB

Östersund

Norrbottens län Dennis Nyström Bygg AB

Luleå

DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.


27

oktober 2026 • Nummer 9

NAMN & NYTT Han är ny affärsenhetschef för Forsen i Malmö

Forsen utser Christian Oxling till ny affärsenhetschef i Mamlö från den 28 september. Efter flera nya större avtal i regionen stärker ForChristian sen nu organisatioOxling nen för att möta den fortsatta tillväxten. Christian har varit en del av Forsen sedan 2017 och har gedigen erfarenhet av projektledning, affärsutveckling och ledarskap. I sin nya roll får han det övergripande ansvaret för att leda och utveckla teamet i Malmö, driva affären och stärka relationerna med såväl befintliga som nya kunder. Q

Byggvesta stärker organisationen

Q Jonas Granström återvänder till Byggvesta som projektutvecklingschef och tar plats i ledningsgruppen. Han har lång erJonas farenhet av bostadsGranström utveckling i ledande roller, bland annat som vd för Skanska Nya Hem och som projektchef på ByggVesta 2016–2021. Han har även ansvarat för Scandic Hotels projektverksamhet, en erfarenhet av att skapa värde i hela vistelsen, inte bara i byggnaden. Han kommer närmast från Bonava, senast som regionchef för Stockholm och Mälardalen.

Hon blir ny regionchef för Caverion Syd

Caverion Sverige har rekryterat Ann-Charlotte Vejlö som ny regionchef för Region Syd. Ann-Charlotte har lång erfarenhet av Ann-Char- att leda verksamhelotte Vejlö ter, utveckla kundrelationer och skapa lönsam tillväxt i fastighets- och tekniknära miljöer och kommer närmast från Sodexo. Ann-Charlotte har också tidigare haft ledande roller inom bland anQ

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

nat CBRE, Getinge, Volvo Group Real Estate, Coor och Skanska.

Linda Wäppling har rekryterats som ny Team Manager till Bengt Dahlgren Göteborg. Linda kommer senast från rollen Linda som strategikonsult Wäppling hos Hifab Advisory och har en bred erfarenhet av strategisk rådgivning, förändringsledning samt energi- och klimatstrategiska frågor inom samhällsbyggnadssektorn. Q

Han utses till vd för Logistic Contractor

Wästbygg Gruppens koncernbolag Logistic Contractor har utsett Martin Häller till ny vd. Han tillträder befattningen den 1 oktober Martin 2026 och blir samtiHäller digt medlem i bolagets koncernledning. Martin Häller började på LC 2011 och har därefter haft flera ledande befattningar inom operativ ledning och affärsutveckling. Sedan fem år tillbaka är han vice vd och har i denna roll haft en central betydelse för bolagets ledning och strategiska utveckling. Q

Rikard Skoglund rekryteras till Logicenters kommersiella team. Han har lång erfarenhet från fastighetsbranschen. Närmast kommer Rikard han från Cushman Skoglund & Wakefield, där han var Partner och Head of Logistics & Industrial Leasing med fokus på uthyrning inom logistik- och industrisegmentet. Han blir en del av Logicenters svenska kommersiella team. Q

Johan Södergren har tillträtt som ny affärsområdeschef för Vattenbyggnad på Niras Sweden. Han kommer närmast från NorJohan consult och får anSödergren svar för Niras svenska verksamhet inom bland annat VA, dagvatten, skyfall och klimatanpassning. Johan Södergren har lång erfarenhet som konsult och ledare inom vattenområdet. Närmast kommer han från rollen som avdelningschef för Norconsults VA-verksamhet i södra Sverige. Han får ansvar för att utveckla NIRAS svenska verksamhet inom Vattenbyggnad och möta efterfrågan inom bland annat dagvatten, skyfall och klimatanpassning. Q

De stärks inom strategi och omställning

Logicenters stärker det kommersiella teamet

Han blir ny affärsområdeschef på Niras

Karin Artling blir vice vd för Pilotage

Nu tillträder Karin Artling som vice vd för konsultbolaget Politage. Hon Artling fortsätter som chef för region väst men tar Karin ett bredare grepp i Artling rollen som vice vd. Hon har tidigare bland annat varit projektchef på Skanska och anslöt till Pilotage 2023. Q

Storsala rekryterar fastighetschef

Storsala stärker organisationen inom förvaltning och fastighetsutveckling och rekryterar Sofia Strandell som fastighetschef. Sofia Hon kommer närStrandell mast från Stadsrum Fastigheter,Sofia tillträder tjänsten den 5 oktober 2026 och kommer att ingå i Storsalas ledningsgrupp. Q

Ny affärsutvecklingschef på Svevia Q

Den 2 november tillträder Petter

Petter Semrén

Semrén som affärsutvecklingschef för Svevia, division Drift. Petter har tidigare arbetat på Svevia och återvänder nu till bolaget i en ny roll med fokus på verksamhets- och affärs-

utveckling. Petter Semrén kommer närmast från Terranor där han arbetat som controllerchef. Han är civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings universitet och har närmare tio års erfarenhet av drift och underhåll. Efter sin utbildning började Petter på Svevia som trainee 2017 och har därefter arbetat som arbetsledare och platschef inom basunderhåll samt som region- och koncerncontroller.

Max Barclay utses till vd för Newsec

I rollen som vd kommer Max Barclay att arbeta nära Newsecs ledningsgrupp för att driva tillväxt, utveckla bolagets förmågor och ytterligare stärka dess position som en ledande partner inom fastighetsrelaterade tjänster och rådgivning.

Q

Eva Martini, Eleanor Bergren, Matilda Marcström, Carl Martinsson, Filip Dahlberg, Mira Lehto, Anna Weckström samt Agnes Kalén Trägårdh.

Åtta nya medarbetare till Ahrbom & Partner

Efter sommaren har Ahrbom & Partner välkomnat åtta nya kollegor till kontoret. Rekryteringarna omfattar både erfarna specialister och yngre arkitekter. Tillsammans stärker de kontorets arbete med bostäder, kulturmiljöer, restaurering och komplexa ombyggnadsprojekt. De nya medarbetarna är: Eva Martini, Eleanor Bergren, Matilda Marcström, Carl Martinsson, Filip Dahlberg, Mira Lehto, Anna Weckström, samt Agnes Kalén Trägårdh.

Q

Han blir klimatpolitisk expert på Byggföretagen Lars Ahlm blir Byggföretagens nya expert inom klimatpolitik och grön konkurrenskraft. Han kommer närmast från en tjänst på Region Stockholm. Lars Ahlm har, enligt Byggföretagen, bred erfarenhet av klimatfrågor från forskning, näringsliv och offentlig sektor. Han är docent och doktor i miljövetenskap med bakgrund inom atmosfärsfysik och klimatmodellering. Lars Ahlm har arbetat som klimatkonsult inom infrastruktur på Afry och var programansvarig på Vinnova för InfraSweden, det strategiska innovationsprogrammet för hållbar transportinfrastruktur.

Lars Ahlm blir Byggföretagens nya expert inom klimatpolitik och grön konkurrenskraft. Närmast kommer Lars från Region Stockholm, där han ansvarade för klimatfrågor inom bygg och anläggning.

ANNONSBÖRSEN

Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar Fordonsbarriärer Avspärrning

www.vagjobb.se

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

Läs om flera byggprojekt och dom senaste nyheterna på:

.se

Vi utbildar alla i byggsektorn. Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud. www.byggakademin.com Tel 010-228 15 55

REDAKTION


28 ​EFTERSNACK

Nummer 9 • oktober 2026

Här byggs en stad för för 2 000 industriarbetare ​ 00 rum är redan klara och de 7 första boende har flyttat in. Nu fortsätter bygget av Aurora Village i Luleå – ett personalboende för omkring 2 000 personer där byggandet sker i högt tempo, samtidigt som delar av anläggningen redan är i bruk.

Aurora Village: Ї Projektet omfattar totalt 39 byggnader: 37 bostadslängor i två plan, ett aktivitetshus, reception, mataffär och restaurang med 800 platser. Till anläggningen hör även fotbollsplan, basketplan, isrink och grillplatser.

Aurora Village i Luleå byggs för att ge tillfälligt boende åt de människor som ska arbeta med den stora industriomställningen i norra Sverige, bland annat ska det bli boende åt personer som arbetar med SSAB:s omställning till fossilfri stålproduktion. När anläggningen är fullt utbyggd ska omkring 2 000 personer kunna bo där. Sedan byggstarten den 1 juni har omkring 700 rum färdigställts och de första gästerna flyttade in i juli. Just nu arbetar upp mot 150 personer på byggarbetsplatsen varje vecka. – Det här är inte ett vanligt bostadsprojekt. Aurora Village ska rymma cirka 2 000 personer och min roll handlar mycket om att Souleimane få logistik, teknik, Sellidj människor och tidplan att fungera tillsammans i ett väldigt högt tempo, säger Souleimane Sellidj, Project Delivery Manager på Adapteo Sverige. A DA P T E O STÅ R F Ö R byggandet medan Strawberry Living ansvarar för drift och service. Projektet presenterades första gången under 2025 som ett svar på det växande behovet av personalboenden i samband med de stora industrietableringarna i Norrbotten. Det handlar inte bara om att snabbt skapa många bostadsplatser, utan om att bygga en hel boendemiljö där människan står i centrum, säger Souleimane Sellidj. Foto: Foto: Spoon, på uppdrag av Adapteo Nu pågår flera delar av projektet parallellt. – Vi färdigställer bostadshus, arbetar med tekniska installationer, markarbeten och gemensamma ytor, samtidigt som delar av anläggningen redan är i bruk, säger Souleimane Sellidj. Målet är att hela anläggningen ska stå klar i början av 2027. Den stora utmaningen är enligt honom kombinationen av projektets storlek och det höga tempot. – Det handlar inte bara om att få upp byggnader, utan om att skapa ett fungerande litet samhälle med boende, service, restaurang, trygghet, logistik och gemensamma miljöer.

byggprocessen måste samordnas med den verksamhet som redan pågår på området. – Vi behöver hela tiden tänka flera steg framåt, samtidigt som vi är närvarande på plats och kan fatta snabba beslut när det behövs. Aurora Village kommer att bestå av 37

DET INNEBÄR

AT T

Ї Adapteo bygger och Strawberry Living ansvarar för drift och service. Ї Antal boenderum: 2 000 Ї Plats: Storporsön, Luleå Ї Beräknas helt klar: början av 2027

Storporsön utanför Luleå förvandlas när Aurora village byggs upp. FOTO: SPOON, PÅ UPPDRAG AV ADAPTEO

Aurora Village kommer att bestå av 37 bostadslängor i två plan.

FOTO: SPOON, PÅ UPPDRAG AV ADAPTEO

På området finns bland annat restaurang, gym, minimarket och gemensamma ytor. Här finns också fotbollsplan, basketplan, isrink och grillplatser.​​

Det handlar inte bara om att snabbt skapa många bostadsplatser, utan om att bygga en hel boendemiljö där människan står i centrum, säger FOTO: SPOON, PÅ UPPDRAG AV ADAPTEO Souleimane Sellidj.

bostadslängor i två plan. Bostäderna byggs med Adapteos modulära bygglösningar. – Våra modulära bygglösningar är konstruerade för att kunna användas, demonteras, anpassas, flyttas och användas igen hos nästa kund, säger han.

samarbete med Tengbom och bygger på neurodesign, där färger, material, ljus och rumsliga flöden används för att skapa lugn, orienterbarhet och trivsel.

Sellidj med redan från början, bland annat i hur byggnaderna monteras och installationerna dras. – På så sätt kan vi möta ett stort behov snabbt, men också bygga på

F L E X I B I L I T E T E N F I N N S E N L I GT

ett mer långsiktigt ansvarsfullt sätt. Men tanken är att Aurora Village ska vara mer än en plats att sova på. På området finns bland annat restaurang, gym, minimarket och gemensamma ytor. Här finns också fotbollsplan, basketplan, isrink och grillplatser. – Många av de boende arbetar långa dagar och är långt hemifrån, och då blir miljön runt boendet väldigt viktig. Därför finns ett stort fokus på trygghet, trivsel, mat, gemenskap och återhämtning. Inredningen har tagits fram i

F Ö R A DA P T E O Ä R projektet också ett

exempel på hur personalboenden kan bli en del av infrastrukturen kring nya industrietableringar. – Den gröna industriomställningen i norra Sverige kräver inte bara fabriker och infrastruktur, utan också fungerande boenden för människorna som ska göra jobbet.

Han menar att Aurora Village visar hur personalboende kan utvecklas från rena sovplatser till mer kompletta boendemiljöer. – Det handlar inte bara om att snabbt skapa många bostadsplatser, utan om att bygga en hel boendemiljö där människan står i centrum, säger Souleimane Sellidj.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook