Hyr en container - för flexibel förvaring Tel. 010-7094200 l info@boxit.se l www.boxit.se
Gratis för medlemmar i
BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING
NUMMER 8 • september 2026
PRIS: 1 599KR/ÅR
ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
Testar gränserna i Kaj 16
De udda vinklarna, sneda taken och kapade hörnen i prestigebygget utmanar entreprenören
SID 20-21
Så påverkar valutgången byggsektorn Karlstads vattennära läge – både styrka och dilemma SID 12-13
DEBATT
Det mest provocerande är att långsamheten inte är någon naturlag
Byggvärlden Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal
SID 10
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
Sigrid uppskattar att både ge och få förtroende
SID 4
2
Nummer 8 • september 2026
DEBATT
Kristoffer Tamsons:
”Framtidstro byggs när beslut blir till byggstarter”
M
ånga år i politikens maskinrum har lärt mig en sak: Det råder sällan brist på utredningar. Däremot kan det råda en besvärande brist på beslut. Det är en erfarenhet jag tar med mig in i byggvärlden. Jag är nyfiken, engagerad och – ska erkännas – ganska otålig. Jag gillar när saker händer. Just därför är årets Nationella ledtidsindex, som Byggföretagen tar fram tillsammans med initiativet Bygg i Tid och Fastighetsägarna, så frustrerande läsning. Det ljusnar visserligen för bygg- och anläggningsbranschen. Investeringarna i väg och järnväg ökar, industrisatsningarna fortsätter och bostadsbyggandet tycks ha bottnat. Bland Byggföretagens medlemsföretag finns en försiktig framtidstro. Men framtidstron riskerar att fastna i väntan på planer, besked och tillstånd.
F Ö R F Ö R STA G Å N G E N sedan Nationellt led-
tidsindex lanserades överstiger den genom-
snittliga tiden från planstart till byggstart fem år. Ledtiderna har dessutom ökat i varje mätning sedan 2023 – mitt under en historisk byggkris. För företagen betyder varje extra månad högre kostnader och större osäkerhet. För samhället betyder det bostäder som inte byggs, investeringar som skjuts upp och jobb som aldrig blir till.
samhällsbygget. Strandskydd och riksintressen, säkert lovvärda på sina håll, lägger ofta en våt filt över möjligheten att bygga där människor vill bo och företag vill investera. SV E R I G E H A R I N T E råd med ännu en mandatperiod där avgörande tillväxtfrågor främst ska utredas, analyseras och beredas. Nästa regering måste sätta ett tydligt mål om kortare ledtider, genomföra de reformer som redan ligger färdiga och låta kommuner som lyckas visa vägen för andra. Bygg- och anläggningsbranschen kan och vill växla upp. Framtidstro byggs när beslut blir till byggstarter. När spaden sätts i marken och borren i berget. Det är dags att gå från ord till handling.
D E T M E ST P R OVO C E R A N D E är att långsamhe-
ten inte är någon naturlag. Lund, Trollhättan och Trosa toppar årets index. De visar vad tydliga mandat, strukturerade arbetssätt och systematisk uppföljning kan åstadkomma. Det handlar alltså inte om att springa förbi miljökrav, rättssäkerhet eller lokalt inflytande. Det handlar om att göra rätt saker, i rätt ordning och i rimlig tid. Ändå hamnar alltför många goda idéer i ett ingenmansland mellan politisk ambition och praktiskt genomförande. Regler staplas på regler. Vid sidan om kommunerna gör dessutom stat och myndigheter många gånger allt annat än underlättar för
KRISTOFFER TAMSONS VD FÖR BYGGFÖRETAGEN
CITAT
Vi vet att det kommer vända Henrik Asp, Moelven Byggretur Sid 5
Vi ser att utbildningarna inte alltid matchar behoven
Kristina Einarsson, Boverket Sid 6
Olof Wedel, Peab Sid 14
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@byggvarlden.se samuel.karlsson@svenskamedia.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: Layout: n Jon 072 - 231 69 08 EmilÖst, Hansson jon.ost@spmedia.se Svenska Media i Ljusdal AB
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Layout/Produktionsansvarig: Reporter: n Isak Andersson Annika Rådlund isak.andersson@byggvarlden.se annika.radlund@svenskamedia.se
n Mikael Persson, 072 - 401 05 44
Produktionsansvarig: mikael.persson@svenskamedia.se n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Du bygger i princip en sammansvetsad vägg av pelare Emil Sundgren, Keller Sid 16-17
Koordinator: Annonsförsäljning/platsannonsering: n Emelie 0651 - 69 90 08 Jon Öst,Hansson, 072 - 231 69 08 emelie.hansson@svenskamedia.se jon.ost@spmedia.se Webb: www.byggvarlden.se n Mikael Persson, 072 - 401 05 44 E-post: info@byggvarlden.se mikael.persson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressändring: Webb: www.byggvarlden.se www.byggvarlden.se/kontakt E-post: info@byggvarlden.se E-post: pren@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB. n
N VA
ENMÄRK
E
Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.
n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se
Testa Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 30 dagar
Följ Byggvärlden på
Linkedin.
Trycksak 3041 0174
Prenumerationen avslutas automatiskt efter provperioden.
www.byggvarlden.se/kampanj30
T
S
Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal info@byggvarldenb.se
Syftet med reglerna är att koldioxidutsläppen ska minska
Tested to Work
EFFEKTIVISERA D I N B E S TÄ L L N I N G AV A R B E T S K L Ä D E R MASCOT är mer än produkter av högsta kvalitet. Utöver branschens bredaste sortiment och höga leveranssäkerhet får ni en enkel och effektiv onlinebeställning, skräddarsydda logolösningar och snabb leverans.
BRETT SORTIMENT
ENKEL BESTÄLLNING
LOGOTRYCK
SNABB LEVERANS
www.mascot.se
4
NYHETER
Nummer 8 • september 2026 De rödgröna vann med en knapp marginal i årets val.
Fortsatt kalkbrytning i Slite.
FOTO: HEIDELBERG MATERIALS
Grönt ljus för Slite Högsta domstolen har meddelat att det inte blir någon ytterligare prövning av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite. Med de skyddsåtgärder som ingår i tillståndet har domstolar och myndigheterna kunnat konstatera att den planerade verksamheten lever upp till ställda miljökrav. Tillståndet gäller i 30 år och Heidelberg Materials kommer att investera cirka 1,5 miljarder kronor i åtgärder som skyddar vatten och natur på Gotland. Q
Så påverkas byggsektorn av valutgången Det blev en knapp seger för det rödgröna blocket i årets val. Men hur påverkar detta byggsektorn? Byggvärlden hörde med några experter efter valrysaren.
Peab bygger om och till Hitachis lokaler i Landskrona.
BILD: HITACHI ENERGY
Peab bygger åt industrikoncernen Peab får uppdraget att bygga om och till Hitachi Energys anläggning i östra Landskrona, strax norr om tågstationen. Den totala ytan uppgår till närmare 24 000 kvadratmeter, varav 18 000 kvadratmeter utgör produktionshallar och 6 000 kvadratmeter kontorsytor. Projektet kommer att genomföras enligt certifieringen Miljöbyggnad silver 4.0 för ombyggnad. Uppdraget är en totalentreprenad och kontraktssumman uppgår till 349 miljoner kronor. Arbetet startar under september 2026 och beräknas vara färdigställt i mars 2028. Q
0,3%
... ökade byggstarterna med mellan juli och augusti, enligt Byggstartsindikatorn från Prognoscentret. – Bostadsbyggandet fortsätter att öka, men det är fortsatt specialbostäder snarare än bostads- och hyresrätter som bidrar. Inom lokalbyggandet är det delvis kommunala idrotts- och badanläggningar som ökar under augusti och utgör en större del av byggstarterna. Geografiskt står våra tre största regioner för 60 procent av de samlade byggstarterna, säger Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret.
Positivt markbesked för Kiruna LKAB får köpa den statliga mark som behövs för den fortsatta samhällsomvandlingen i Kiruna. Regeringens beslut välkomnas av kommunen. – Det viktiga är att Kiruna nu får tillgång till den mark som både LKAB och Kiruna kommun har pekat ut som nödvändig, säger kommunalråd MatsTaaveniku. LKAB äger marken under utvecklingsfasen och tar då också det ekonomiska ansvaret och risken för utvecklingen. När områdena är utvecklade återgår marken till Kiruna kommun. Q
I skrivande stund har Ulf Kristersson meddelat talmannen att han avgår som statsminister. Det är nu upp till oppositionen med Magdalena Andersson i spetsen att forma en ny regering. Förhandlingar väntar. Frågan är hur allt påverkar byggsektorn? Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen, påpekade direkt efter valnatten att flera av de frågor som Byggföretagen har drivit inför valet också har lyfts av de flesta partierna under valrörelsen: konkurrenskraft, bostadsbyggande, infrastruktur, energiförsörjning och stärkt beredskap. Även effektivare myndighetsprocesser, kortare ledtider, regelförenklingar, standardisering och industrialiserat byggande har stått högt på agendan. D E T Ä R N U viktigt, menar hon, att den kommande regeringen inte börjar om från början, utan tar vid där det redan finns genomarbetade förslag. – Det finns redan förberedda reformer på många av de här områdena. De skulle minska regelbördan, pressa byggkostnaderna
och effektivisera tillståndsprocesser, vilket skulle stärka Sveriges konkurrenskraft. Men det gäller att man samlar sig här ganska Anna snabbt och klarar av Broman att gå vidare med de reformer som faktiskt redan är förberedda. L E N N A RT W E I S S , S O C I A L D E M O K R A T I S K debattör, tidigare kommersiell direktör på Veidekke och numera senior rådgivare på Akrimgruppen, befarade på måndagen efter valnatten att regeringsbildningen kommer att bli svår med tanke på att ”både C och V drar till synes kompromisslösa röda linjer”, vilket talar för nyval inom några månader. Han nämnde att bostadsfrågan ”för ovanlighetens skull” uppmärksammades i årets val. – Mycket talar för att det är en trend som kommer att stärkas. Å andra sidan är det uppenbart att de politiska partierna saknar en Lennart sammanhållen anaWeiss lys, än mer ekonomisk, politiska program. S vill bryta segregationen men ger ganska vaga svar. Både M och KD har markerat att frågan om marknadshyror
i nyproduktionen avförs från dagordningen. I Stockholms län har M i minst tre kommuner gått till val på att INTE bygga fler bostäder. Det är en ny signal som inte bådar gott. Den bästa lösningen för byggsektorn, enligt Weiss, vore breda lösningar över blockgränserna, oavsett vilken sida som bildar regering. P E T T E R K L I N T E , V D och grundare
av Downtown Advisors, före detta moderat ordförande för exploateringsnämnden i Stockholms stad, tror att komplicerade regeringsförhandlingar väntar där både Centerpartiet och Vänsterpartiet kommer att behöva ompröva tidigare positioner och röda linjer. – Nu börjar den mest intressanta fasen: att förstå vem som faktiskt får inflytande över samhällsbyggnadsfrågorna och vilka Petter politiska prioriteKlinte ringar som följer. För byggbranschen innebär det ett stort behov av att snabbt förstå de nya politiska förutsättningarna, både nationellt och lokalt. Det avgörande för byggsektorn nu, enligt Klinte, blir vilken regering som bildas och vilken politik som faktiskt går att få igenom. – Det centrala testet för nästa regering blir om den kan minska
glappet mellan politiska ambitioner och genomförande. Det finns redan en relativt bred samsyn kring behovet av regelförenklingar, kortare ledtider och bättre förutsättningar för investeringar. Nu kommer branschen att bedöma politiken efter vad de kan åstadkomma. M E N H A N M E N A R också att mycket ligger på kommunerna. – Kommunerna styr över detaljplaner, markanvisningar, exploateringsavtal och lokal infrastruktur. För ett enskilt projekt kan därför ett förändrat kommunalt styre få större och mer direkt betydelse än vem som sitter i regeringen, säger han och fortsätter: – För byggsektorn är det viktigaste inte en viss regeringskonstellation, utan långsiktiga och förutsägbara spelregler. En fråga att följa är inte bara vilken politik som kommer att föras utan också hur den nya regeringen organiserar samhällsbyggnadsfrågorna. Om bostäder, infrastruktur och planfrågor får starkare politiskt fokus och tydligare ansvarsfördelning kan det påverka reformtakten. Bygg- och stadsutvecklingsprojekt sträcker sig ofta över flera mandatperioder och är beroende av att politiska beslut håller över tid.
HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se
Ny prognos: stabilt läge för bostadsbyggandet Byggverkets senaste byggprognos visar på ett stabilt marknadsläge som inte påverkas nämnvärt av Iran-kriget. I år bedöms 32 000 bostäder byggstartas och en ökning väntas kommande två år.
Boverket konstaterar att den oroliga omvärlden inte har haft någon större effekt på bostadsbyggandet, vilket innebär minskad risk för bakslag. – Det som sticker ut i denna prognos är hur stabilt marknadsläget är, trots kriget i Iran. Förutsättningarna för bostadsbyggandet är snarare en spegling av läget i september förra året vilket gör att vi också tror på ett byggande som i stort liknar 2025, säger Oskar Gram-
stad, nationalekonom på Boverket. Boverkets bedömer att över 32 000 bostäder byggstartas i år, 30 000 genom nybyggnad och cirka 2 000 genom ombyggnad. Prognosen pekar på att bostadsbyggandet ökar till nivåer på runt 34–35 000 de kommande två åren. Dock hänger den lägre köpkraften kvar sedan Ukraina-kriget. Likaså byggkostnaderna ligger på en hög nivå. Ändå bedömer man marknaden som stabil och att risken för ett tydligt bakslag för bostadsbyggandet under 2026 har minskat.
Diagram, Boverkets byggprognos, september, 2026.
HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se
Påbörjade bostäder
Färdigställda bostäder
Om prognosen Boverkets byggprognos beskriver trenden och potentialen för bostadsbyggandet utifrån en ögonblicksbild av marknadsläget. Underlaget ger
beslutsfattare och branschen en sammanställd bild över vilken byggtakt som förväntas om marknadsläget inte förändras. Prognoserna syfte är att ge
beslutsfattare en indikation på om bostadsbyggandet når acceptabla nivåer.
NYHETER
september 2026 • Nummer 8
5
” Vi vet att det kommer vända, men vi vet inte när ” För ett år sedan öppnade Moelven Byggmodul en produktionslina igen efter en stor order. Nu har bolaget varslat 80 anställda om uppsägning. Vd Henrik Asp beskriver en byggmarknad där affärerna inte kommer in i den takt som krävs – och där återhämtningen kan dröja. Det är den svaga orderingången som ligger bakom varslet på Moelven Byggmodul. Bolaget har inlett förhandlingar med de fackliga parterna, och först när de är avslutade står det klart hur många som faktiskt får lämna företaget. – Vi följer hela tiden orderingången och beläggningen. Oftast har vi en del affärer inne som ligger långt bort i tiden, och en del affärer som kommer in för produktion i mer närtid. Vid en viss tidpunkt behöver vi ta ett beslut baserat på affärssituationen och då går vi ut med ett varsel, säger Henrik Asp, vd för Moelven Byggmodul. Förhandlingarna med facken inleddes dagen efter varslet. – Förhandlingar pågår till dess att vi är klara och då går vi ut med utfallet av dessa. Vi försöker också vara ute i verksamheten och prata med våra kollegor och svara på frågor. F Ö R U N G E FÄ R E T T år sedan öppnade Moelven Byggmodul en produktionslina igen, efter att ha fått en stor order. Och nu varsel. Det kan för en utomstående framstå som att det svänger snabbt. Men enligt Henrik Asp var beslutet en förutsättning för att ordern över huvud taget skulle bli verklighet. – Att vi tog beslut om att starta linjen förra året var en förutsättning för att vi skulle få den stora
Tyvärr har inte affärerna fortsatt komma in i den takt som behövs för att hålla produktionen igång
– Vi ser också att Kriminalvården har ett stort behov av platser, och där är vi precis färdiga med ett projekt, tillsammans med NCC, utanför Kristianstad som vi hoppas blir ett fint referensprojekt framåt. Han ser möjligheter i Kriminalvårdens fortsatta utbyggnad. – Vi är redo att stötta Kriminalvårdens utbyggnad, både med egna projekt eller tillsammans med andra aktörer i branschen. E T T VA R S E L I N N E B Ä R samtidigt en
Henrik Asp, vd Moelven Byggmodul. FOTO: SOLSTAFOTO/MOELVEN
order vi då fick. Hade vi inte startat upp hade ledtiden blivit för lång och affären hade inte blivit av, säger Henrik Asp. SA M T I D I GT FA N N S DÅ en förhopp-
ning om att byggmarknaden var på väg att vända. – Vi kände också att marknaden nog var på väg i rätt riktning och att fler affärer var på väg in, vilket också blev fallet. Men tyvärr har inte affärerna fortsatt komma in i den takt som behövs för att hålla produktionen igång. Det är framför allt bostadsmarknaden som är svag, enligt Henrik Asp. Samtidigt har ledtiderna i vissa projekt blivit längre än väntat. Moelven Byggmodul har kontrakterade affärer för produktion under nästa år, men inte tillräckligt för att hålla produktionen igång i full takt. – Samtidigt jobbar vi med ett flertal affärer som vi hoppas kommer in och skapar beläggning för
2027. Där hoppas vi kunna återkomma längre fram när dessa är undertecknade. En möjlig marknad finns inom större industrietableringar. Moelven har kunder som bygger bostadsriggar för arbetare vid stora industrisatsningar, både i Sverige och utomlands. – Kommer den typen av affärer in kan det innebära beläggning under flera månader i fabrik. På frågan om när en vändning kan komma är Henrik Asp är försiktig. – Branschen trodde på en återhämtning både inför 2025 och inför 2026, men tyvärr har vi haft fel. Han hoppas fortfarande på 2027, men ser en risk att vändningen dröjer. – Givetvis hoppas vi att 2027 är året det vänder, men utifrån vad vi kan se just nu är det stor risk att det åtminstone dröjer en bra bit in på nästa år. E N V I K T I G N YC K E L är bostadsbyg-
gandet. Samtidigt pekar han på andra områden där behovet av byggmoduler är stort. Moelven Byggmodul har bland annat nyligen färdigställt ett projekt tillsammans med NCC utanför Kristianstad för Kriminalvården.
risk att kompetens försvinner från företaget. – Ja tyvärr finns det alltid en risk att vi tappar kompetens. Att varsla är inget vi tar lätt på, och givetvis hade vi velat behålla våra medarbetare, men tyvärr kunde vi inte ta något annat beslut än att varsla. För Henrik Asp handlar ledarskapet nu mycket om att vara närvarande och tydlig. – Den tuffa perioden har återigen bevisat vikten av tydlig kommunikation. Att vara rak och ärlig. Att möta kollegorna i verksamheten. Att ha en bra dialog med fackliga parter. Samtidigt vill han hålla fast vid tron på verksamheten. – Vi ser att samhället i grunden har behov av våra produkter. Vi kan bygga snabbt och med höga miljöprestanda. Det behövs bostäder. Det behövs skolor och äldreboenden. Det behövs tyvärr anstalter och SIShem. Han fortsätter: – Som ledare tror på det vi håller på med, även om det tyvärr har varit tufft de senaste åren. Vi vet att det kommer vända, men vi vet inte när. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se
NCC projekterar nytt regemente för 6,5 miljarder NCC och Fortifikationsverket har tecknat ett samverkansavtal om att projektera och i nästa steg bygga ett helt nytt artilleriregemente i Kristinehamn. I ett nästa steg tecknas entreprenadkontrakt för att inleda produktionen. Regementet kommer att byggas på Harberget i östra Kristinehamn och innebär att Försvarsmakten återetablerar sin verksamhet i regionen.
När regementet står färdigt beräknas omkring 350 försvarsmaktsanställda jobba inom regementsområdet och 250 värnpliktiga utbildas årligen. Projektet omfattar ett planområde på 211 hektar med ett 40-tal byggnader och omfattande markoch anläggningsarbeten. Parterna inleder nu en första fas som omfattar projektering för att ta fram bygghandlingar, kalkylering och fastställa budget för de olika de-
UNDERHÅLLSFRIA ENTRÉTAK Vi har ett tak för varje stil, tycke och smak. Enkla att montera tack vare den unika aluminiumkonstruktionen.
Levereras med infällda spotlights WWW.DESIGNTAK.SE
larna av entreprenaden. I ett nästa steg tecknas entreprenadkontrakt för att genomföra produktionen. – Vi är glada över att inleda det här tidiga samarbetet med Fortifikationsverket. Nu ska vi tillsammans sätta rätt förutsättningar för att bygga det nya regementet på ett effektivt och strukturerat sätt. NCC har länge byggt för både försvarsverksamhet och annan samhällsviktig infrastruktur, där kraven är höga på planering, samordning
och hantering av känslig information, säger Niklas Sparw, affärsområdeschef NCC Building Sverige. Regeringen fattade i somras beslut om nybyggnationen av Bergslagens artilleriregemente A9 i Kristinehamn till en kostnad av högst cirka 6,5 miljarder kronor. Fyra entreprenörer lämnade anbud: Byggdialog AB, Skanska Sverige AB, NCC Sverige AB och Peab Sverige AB. ANNA SJÖSTRÖM
Almunge skola ligger cirka tre mil FOTO: BYGGDIALOG öster om Uppsala.
180-miljonersuppdrag till Byggdialog Byggialog har fått i uppdrag att genomföra en totalrenovering av Almunge skola utanför Uppsala. Uppdraget, som är värt cirka 180 miljoner kronor, omfattar en fullständig upprustning av skolans samtliga byggnader samt en förbättring av utomhusmiljön. Just nu pågår planering av projektet. Renoveringsarbeten på fastigheten startar under våren 2027 och beräknas pågå under cirka tre år.
Q
Entreprenörernas kostnader ökade FOTO: GETTY IMAGES med 2,6 procent.
Diesel och el driver upp kostnaderna Byggkostnaderna för flerbostadshus fortsätter att stiga. I augusti ökade Byggkostnadsindex med 0,6 procent jämfört med månaden före och med 3,5 procent på ett år. Framför allt ökade kostnaderna för diesel, elkraft, transporter och byggmaterial. Entreprenörernas kostnader för gruppen transporter, drivmedel och elkraft ökade med 2,6 procent. Inom denna grupp ökade kostnaderna för elkraft med 5,5 procent och dieselolja med 7,4 procent. Även kostnaderna för lastbilstransporter ökade med 1,3 procent.
Q
546
...miljarder kronor väntas investeringarna på den svenska byggmarknaden uppgå till i år. Det innebär en ökning med 3 procent och blir andra året i rad med tillväxt, enligt Prognoscentrets nya prognos. Bostadsbyggandet står för en stor del av uppgången. Prognoscentret räknar med att 33 700 bostäder påbörjas under 2026, en ökning med 10 procent. Det är samtidigt 48 procent färre än rekordåret 2021.
PERFEKT FÖR FLERBOSTADSHUS Vi har ett brett grundutbud av entrétak som fyller de flesta behov. Vi arbetar med flera material i olika färger. Alla tak kan anpassas efter era behov. Det finns även möjlighet att specialtillverka ett entrétak efter dina önskemål.
6 HÅLLBARHET
Nummer 8 • september 2026
Nya klimatkrav för byggnader Ї Boverket har hittills fått in drygt 3 200 klimatdeklarationer. Omkring en tredjedel ligger över de föreslagna framtida gränsvärdena. Ї Dagens klimatdeklarationssystem föreslås upphöra den 1 april 2027. Ї Från den 1 januari 2028 ska GWP-livscykelanalyser redovisas för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter. Ї Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan föreslås införas den 1 januari 2030. Ї De föreslagna nivåerna ligger på 150–250 kg CO₂e/m² BTA för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor. För övriga byggnader föreslås 295 kg CO₂e/ m² BTA. Ї Boverket föreslår sanktionsavgifter vid överskridanden. För stora byggnader kan avgiften uppgå till omkring tre miljoner kronor. Ї Lagen om klimatdeklaration gäller nya byggnader där bygglov sökts från och med den 1 januari 2022. Lagen om klimatdeklarationer gäller inte bland annat byggnader där en privatperson är byggherre eller byggnader som är mindre än 100 kvadratmeter.
Var tredje ny byggnad ligger över kommande gränsvärde – kan ge miljonavgift ver tusen nybyggda hus har Ö klimatutsläpp som ligger över Boverkets föreslagna gränsvärden. Från 2030 kan motsvarande utsläpp bli kostsamma – Boverket föreslår sanktionsavgifter på upp till tre miljoner kronor. Byggvärldens granskning av klimatdeklarationer som lämnats in till Boverket under 2025 och första halvåret 2026 visar att drygt tusen nybyggda hus ligger över de gränsvärden för klimatpåverkan som Boverket föreslår ska börja gälla 2030. Det motsvarar ungefär en tredjedel av de drygt 3 200 klimatdeklarationer som hittills registrerats. Kristina Einarsson, projektledare på Boverket, är inte överraskad. – Nej, jag är inte förvånad. Enstaka klimatdeklarationer redovisar väldigt höga utsläpp. Där kan man ju misstänka att de kanske inte har räknat rätt. Det kan vara så att det är en nolla för mycket. SA M T I D I GT S E R B OV E R K E T att de registrerade klimatdeklarationerna över tid visar en högre klimatpåverkan. – Det är väl ett tecken på att byggherrarna lärt sig mer om regelverket och fyller i klimatdeklarationerna på rätt sätt. Men variationerna är stora. Många byggnader ligger långt under de föreslagna gränsvärdena. – Det visar att det är fullt möjligt att uppföra byggnader med lägre klimatpåverkan, säger Kristina Einarsson. I dag får det inga ekonomiska
förts och ligger över de framtida gränsvärdena drabbas därför inte av någon sanktion. Men siffrorna ger en fingervisning om hur stor omställning delar av byggsektorn kan behöva göra före 2030. Enligt Kristina Einarsson behöver byggherrarna framför allt skaffa sig bättre kunskap om var byggnadernas klimatpåverkan uppstår. – Syftet med reglerna är att koldioxidutsläppen ska minska. Det som är absolut viktigast är att byggherrar behöver skaffa sig kunskap om klimatpåverkan. I de flesta projekt står byggmaterialen för en stor del av den klimatpåverkan som redovisas. – Väljer man ett material som
Kristina Einarsson, projektledare FOTO: WRETMARKS FOTO på Boverket.
Tove Sjöberg på Acan Sverige.
konsekvenser att ligga över de föreslagna nivåerna. Men från 2030 kan situationen bli en annan.
betong får man vara mer noggrann och välja produkter på marknaden med mindre klimatpåverkan, förklarar hon. För byggherrar vars projekt redan i dag ligger högt finns det därför anledning att dra lärdom inför kommande projekt, menar hon. – Har man stor klimatpåverkan från uppförda byggnader i dag, så bör man vidta åtgärder till nästa projekt, säger Kristina Einarsson Samtidigt står hela systemet för klimatdeklarationer inför en förändring. Dagens klimatdeklarationer föreslås upphöra den 1 april 2027 och ersättas av ett nytt EU-anpassat
H A R F Ö R E S L AG I T ett system med sanktionsavgifter för nya byggnader som överskrider gränsvärdet. Avgiften ska bland annat bero på byggnadens storlek. – Företag ska inte bara kunna ta kostnaden och betala för att de överskrider gränsvärdet. Sanktionsavgiften ska vara kännbar, upp emot tre miljoner kronor för stora byggnader, utan att företag ska behöva slås ut av den. Reglerna ska inte vara retroaktiva. Byggnader som redan har upp-
B OV E R K E T
FOTO: EMELIE ASPLUND
system. Från den 1 januari 2028 ska fastighetsägare redovisa GWP-livscykelanalyser (Global Warming Potential) för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter. Gränsvärdena för byggnaders klimatpåverkan föreslås därefter träda i kraft den 1 januari 2030. Förslaget har mött skarp kritik från delar av byggbranschen, som anser att gränsvärdena är för lågt satta. Enligt Boverkets förslag ska kommunerna ta över ansvaret. – Förslaget är att Boverket inte ska ha fortsatt tillsynsansvar, utan det blir kommunen som får det. Då finns det inte längre något syfte med Boverkets klimatdeklarationsregister, säger Kristina Einarsson. Uppgifterna om byggnadernas klimatpåverkan är i stället tänkta att hamna i energideklarationsregistret. – Det finns inget skäl att ha två separata register, det är viktigt att hålla nere den administrativa bördan för byggsektorn. Övergången innebär samtidigt att det uppstår ett glapp mellan det gamla och det nya systemet. – Det är konsekvenserna av anpassning till energiprestandadirektivets krav, säger Kristina Einarsson.
ÄV E N T I L L SY N E N F Ö R Ä N D R AS .
F Ö R S L AG L I G G E R nu hos regeringen. Därefter krävs en proposition och beslut i riksdagen innan de nya reglerna kan träda i kraft. En komplikation är att alla regist-
Det kan bli dyrt att överskrida de nya gränsvärdena.
FOTO: GETTY IMAGES
rerade utsläppssiffror inte är korrekta. Det ideella nätverket Acan står bakom Byggutsläppslistan, där byggprojekt och företag rangordnas efter de klimatutsläpp som redovisats i Boverkets klimatdeklarationsregister. Men en del värden är uppenbart felaktiga. – Det är ju inte de faktiska utsläppen som visas på Byggutsläppslistan, utan de deklarerade klimatutsläpp som byggherrarna själva registrerat hos Boverket. Så länge Boverket inte ändrar på uppgifterna, så gör inte vi det heller, säger Tove Sjöberg på Acan Sverige. E N L I GT H E N N E G Å R mycket av arbetet med listan åt till att upptäcka felaktigheter. Hon tror att problemen delvis beror på att klimatdeklarationerna fortfarande är ett relativt nytt system och att kunskapen varierar. Samtidigt är hon kritisk till att byggherrarna inte själva reagerar när siffrorna är uppenbart orimliga. Acan har ännu inte bestämt hur Byggutsläppslistan ska hanteras när dagens klimatdeklarationssystem upphör. – Det lär ju inte bli enklare för byggherrarna att deklarera. Vi tycker att man borde behållit det som finns och byggt på, säger Tove Sjöberg.
B OV E R K E T S
EVA-MARIA FASTH redaktion@byggvarlden.se
NYHETER
september 2026 • Nummer 8
7
Ledtidsindex: ” Trenden går åt fel håll” Den årliga rapporten Ledtidsindex mäter kommunernas planoch bygglovsprocesser. Och för tredje året i rad visar rapporten att ledtiderna ökar. Trots att antalet processer minskar. – Det är tydligt att det här är en strukturell utmaning, säger Anna Broman, näringspolitisk expert, Byggföretagen. Årets Ledtidsindex visar på en generell ökning av ledtiderna. Genomsnittlig ledtid uppgår till 5,1 år. De har ökat i varje mätning sedan indexet lanserades 2023 då ledtiden i genomsnitt var 4,5 år. Skillnaden mellan olika kommuner är också stor – från 3,1 år till 7,4 år. – Plan- och bygglovsprocesser tar allt längre tid, trots att bostadsbyggandet är historiskt lågt. Det är en tydlig signal om att orsakerna är strukturella. Effektiva arbetssätt gör skillnad, men nationella reformer är nödvändiga, säger Anna Broman. Rapporten visar också att de ökade ledtiderna inte går att härleda till en motsvarande ökning i arbetsbelastning. Tvärt om har antalet plan- och bygglovsprocesser minskat. Är det nedslående att ledtiderna ökar för tredje året i rad? – Trenden går åt helt fel håll. Men samtidigt ser vi de här stora skillnaderna mellan kommunerna som visar att olika arbetssätt påverkar ledtiderna. Om alla kommunerna var lika snabba som Trollhättan då hade vi kunnat bygga ungefär 3 000 fler bostäder om året sett till hela landet. Det är en ökning med 10 procent mot dagens nivå. Det visar att det går att göra väldigt mycket redan inom dagens system. Q
Om alla kommunerna var lika snabba som Trollhättan då hade vi kunnat bygga ungefär 3 000 fler bostäder om året Varför ökar ledtiderna? – Det är naturligtvis flera faktorer men vi ser att utredningsinflationen fortsätter. Vi måste få tidigare besked från det offentliga och utreda rätt sak vid rätt tidpunkt. Annars kommer vi inte kunna bryta trenden. Q
Vad är framgångsfaktorerna för de kommunerna som lyckas? – Det handlar ofta om att man har de tidiga mötena och reder ut om det finns saker som man kan
reda ut direkt, som strandskydd eller riksintressen. Så man inte börjar jobba med något i onödan. Är det verkligen nödvändigt att utreda? Men också att man sätter upp gemensamma målbilder. De som sätter upp en gemensam målsättning har också i genomsnitt ett år kortare ledtid i jämförelse mot kommunerna som inte gör det. BYG G I T I D , Byggföretagen och Fastighetsägarna menar att genomsnittlig ledtid inte bör vara längre än 2,5 år. Plankostnaden bör sällan vara högre än två till tre miljoner kronor. Nationellt Ledtidsindex väger samman faktorer som ledtid, servicegrad, produktionstakt och tillväxt. Tyngdpunkten ligger på att mäta tiden i plan- och bygglovsprocesser. Priset har delats ut sedan 2023. Bakom Nationellt Ledtidsindex står initiativet Bygg i Tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna.
Q
SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se
Sju rekommendationer för mer effektiva processer: Q
Ta fram och följ en planeringsstrategi.
Q
Utred frågor i rätt skede och rätt tid.
Q
Stärk projektledarrollen.
Q
Inkludera bygglovskompetens redan i detaljplaneskedet.
Q
Formulera konkreta mål för kortare ledtider.
Q
åll översiktsplanen aktuell och låt den styra det H löpande planeringsarbetet.
Q
Säkerställ kompletta bygglovsansökningar från början.
Josefin Kaldo, t.f. förvaltningschef på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trollhätten. Kommunen är bäst i Ledtidsindex för andra året i rad.
FOTO: SAMUEL KARLSSON
Framgångsfaktorerna bakom de korta ledtiderna Lund, Trollhättan och Trosa har Sveriges effektivaste plan- och bygglovsprocesser, medan Umeå gjort årets bygglovsförbättring. Det visar Nationellt Ledtidsindex 2026. Och bäst av alla är Trollhättan. Trollhättan har Sveriges effektivaste plan- och bygglovsprocesser och är vinnare i kategorin mellanstora kommuner. Det visar Nationellt Ledtidsindex 2026. Enligt Josefin Kaldo, T.f. förvaltningschef på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trollhätten, ligger flera faktorer bakom de korta ledtiderna i kommunen. – Det är inte bara en sak som gjort att vi lyckats korta ledtiderna. Men vi lägger tid för utvecklingsarbete och att vi jobbar tillsammans med andra aktörer. En kommun kan inte klara av det på egen hand. Man bygger stad tillsammans. Vi har sedan flera år tillbaka lagt mycket fokus på tidiga skeden för att identifiera det som kan ställa till det senare i processen. Vi tar tag i de svåra frågorna tidigt och vågar vara tydliga i vår myndighetsutövning. Det är också viktigt att bygga en trygg och bra grupp med personer som utvecklas och som stannar. Det gäller både planoch bygglovskontor, säger hon. Hur många ärenden behandlar ni varje år? – Vi har ungefär mellan 20-25 pågående detaljplaner. Bygglovsärenden har minskat något men vi har haft fullt upp. Vi har till exempel det stora slussprojektet vid Trollhätte kanal med detaljplaner. Q
Vad är det för utmaningar med det ärendet? – Det mycket utredningar och där
kan man tappa mycket tid. Där försöker vi vara proaktiva och hantera i så tidigt skede som möjligt men också våga ifrågasätta så vi har rätt nivå på utredningar. Det är en unik samhällsbyggnadsprocess. Det har inte byggts kanal på 100 år. Vi fick inleda med att tillsammans med Trafikverket och Sjöfartsverket försöka förstå vad det är som gäller. Från det till att synka processer och miljöprövningar. Det är två separata miljöprövningar. En för det stora projektet och en för detaljplanarbetet. Det ser lite olika ut. Q Behöver ni hantera många överklaganden? – Vi är ganska förskonade i Trollhättan. Men det blir en del överklaganden. Vi hade en stor bostadsplan nyligen som blev överklagad men där har vi haft väldigt mycket samrådsmöten med många arga men där det till slut blev två som överklagade. Där nådde vi ändå väldigt långt med att tillmötesgå de närboende. Sedan når man inte alltid hela vägen.
Hur ska ni göra för att behålla den här titeln framöver? – Det är väl kul om någon annan kommun utmanar oss. Men vi kommer fortsätta jobba med vårt arbetssätt som vi haft i flera år. Det gäller bara att hålla i det. Och fortsätta våga ta tid till utveckling och omvärldsbevakning. Men också träffa andra kommuner och lära av dem. Vi tittar bland annat på Skövde som faktiskt är snabbast på plansidan. Vi har en hel lista med saker som vi vill förbättra, säger Josefin Kaldo. Q
Q
SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se
Alla vinnarna Ledtidsindex 2026: Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen som är en av initiativtagarna till Ledtidsindex.
FOTO: SAMUEL KARLSSON
Q Q
Stora kommuner: Lund Medelstora kommuner: Trollhättan
Q Q
Små kommuner: Trosa Årets förbättrare: Umeå
BEHOV AV SKÖTBORD? Robust är ett svensktillverkat vägghängt skötbord i massivt trä framtaget för offentlig miljö. Finns i flera olika uföranden, bland annat bok, ek, vit, och svart. Finns även möjlighet att välja egen färg på skötbordet, eller ett eget motiv på frontskivan.
På den svenska marknaden i över 40 år!
Kontakta oss gärna! Tel. 046-294642 | info@skotbord.com www.skotbord.com
8
NYHETER
Nummer 8 • september 2026
Magnus Persson, vd, Skanska Sverige, Boel Godner, kommunalråd Södertälje, Rikard Jermsten, generaldirektör Kriminalvården samt Alexandra Laurén, vd Specialfastigheter, tog det symboliska första spadtaget för utbyggnaden av Hall.
FOTO: SAMUEL KARLSSON
Ser ökad efterfrågan av säkerhetsklassade projekt Nästa steg i utbyggnad och modernisering av klass 1-anstalten i Hall har byggstartats. Det är Skanska som är entreprenör för projektet och enligt Magnus Persson, vd Skanska Sverige, behöver man vässa organisationen när efterfrågan på säkerhetsklassade projekt ökar. – Nu när vi har ett behov av att skyndsamt få den här typen av lokaler på plats behöver vi jobba med vår produktivitet, säger han.
De senaste två åren har Kriminalvården skapat över 2 000 fler platser i anstalter och häkten, vilket motsvarar kapaciteten av ungefär sex hela
Hall-anstalter. Platsökningen har skett genom ökad dubbelbeläggning, nybyggnation och ombyggnation. – Utbyggnadstakten är hög. Vi har över 50 byggprojekt igång nu över hela landet. Det är inte vår kärnverksamhet som det såg ut för tio år sedan. Rikard Det är ett inslag och Jermsten kompetenser som vi behövt utveckla de senaste åren och som vi kommer behöva fortsätta att utveckla eftersom behoven av nyetableringar eller tillbyggnader är väldigt stort, säger Rikard Jermsten, Kriminalvårdens generaldirektör.
När efterfrågan ökar behöver vi hela tiden jobba med vår produktivitet och effektivitet för att få saker på plats snabbare På anstalten Hall revs för en tid sedan två äldre bostadshus med 112 platser. De ersätts nu av två nya större byggnader. Dessutom byggs ett
nytt hus för intagnas sysselsättning. Utbyggnaden genomförs av Skanka på uppdrag åt Specialfastigheter. Avtalet är värt cirka 810 miljoner kronor. – Vi ser att efterfrågan ökar av den här typen av projekt. Både vad gäller Kriminalvårdens utbyggnad men också andra säkerhetsklasMagnus sade byggnader vad Persson gäller försvar och andra känsliga projekt. Vi har byggt upp organisationen och har erfarenheten för att kunna hantera kraven som det ställer på oss som entreprenör, säger Magnus Persson.
Har du några konkreta exempel på projekt ni jobbar med nu? – Vi har flera omfattande projekt åt försvaret och bygger ett antal säkerhetsklassade samhällsfastigheter. Vi var med och byggde den första delen här i Hall och vi är mitt i utbyggnaden av Österåker anstalten. Det är en naturlig del av vår verksamhet men när efterfrågan ökar behöver vi hela tiden jobba med vår produktivitet och effektivitet för att få saker på plats snabbare, säger han. Q
SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se
Specialfastigheter växlar upp Fram till år 2034 räknar Kriminalvården med att satsa 57 miljarder och tredubbla antalet fängelseplatser. Majoriteten av projekten kommer hamna under Specialfastigheters ansvar. Enligt Alexandra Laurén, vd, på bolaget behöver man växa för att möta efterfrågan. – Det är en jättestor utveckling för Specialfastigheter, säger hon. Just nu driver Kriminalvården 50 projekt runt om i landet för att öka antalet fängelseplatser och möta behovet som beräknas växa explosionsartat de kommande åren. En av de aktuella utbyggnaderna byggstartade nyligen vid anstalten i Hall utanför Södertälje. Det är Special fastigheter som är byggherre i projektet. – För oss innebär den här utbyggnaden att vi investerar och bygger ut den anstalt som vi redan driftar och
förvaltar idag. Det skapar ett större värde för oss men också för våra kunder, säger Anna Lauren. Ni bygger både ut befintliga anstalter och satsar på helt nya – vilken del växer mest just nu? – De största volymer som är i produktion just nu är på befintliga anstalter där vi förtätar och bygger om och förbättrar. Men det som kommer är att vi bygger nytt både i Trelleborg och Kalmar som får nya anstalter. Q
Vad innebär den här omfattande expansionen på kort tid för er verksamhet? – Tidigare var vi mest ett bolag som förvaltat fastigheter. Nu när kriminalvården och våra kunder efterfrågar mer behöver vi även projektutveckla nya projekt. Både i befintliga beståndet men även utanför. Vi har förstärkt och byggt upp en projektutvecklingsverksamhet som Q
Alexandra Laurén, vd, Specialfastigheter.
FOTO: SAMUEL KARLSSON
De största volymer som är i produktion just nu är på befintliga anstalter där vi förtätar och bygger om och förbättrar ska driva projekten och jobba tillsammans med entreprenören och Kriminalvården för att få ut bästa produkten. Kommer ni behöver utveckla er verksamhet ytterligare framöver? – Det gör vi kontinuerligt hela tiden. Nu är vi ett bolag som driftar, förvaltar och projektutvecklar. Det är en jättestor utveckling av Specialfastigheter. Det blir också större Q
volymer att drifta och förvalta. Den enheten växer samtidigt. Vi behöver göra allting mer effektivt för att kunna gör mer på de resurser vi har. Det är mycket betong och armering i en anstalt och som ger stort klimatavtryck. Hur stort fokus lägger ni på klimatavtrycket när ni upphandlar en ny entreprenad? – Vi sätter en klimatbudget för varje projekt och sedan är det upp till entreprenören att komma med lösningarna. Det är jätteviktigt för oss. Vi har ett klimatmål men det har även byggbranschen. Vi jobbar oftast ihop med entreprenörer som också har samma mål att halvera klimatavtrycket till 2030 och nettonoll till 2045. Men vi måste sätta kraven och ta ansvar. Vi behöver vara tydlig i vår beställning. Q
SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se
Stärk din kompetens i frågor där besluten får konsekvenser Från AB-avtal och entreprenadförsäkringar till tillståndsprocesser och miljökrav. JUC:s kurser ger dig den juridiska kompetens som krävs för att hantera risker, fatta välgrundade beslut och navigera i dagens bygg- och fastighetsprojekt. Lär av ledande experter och få konkreta verktyg för att hantera komplexa frågor i praktiken.
Utforska kursutbudet på juc.se/bygg
Skandinaviens ledande aktör inom juridiska kurser, konferenser, certifieringar och nätverk
10
Nummer 8 • september 2026
Sigrid Gunnemark är projektchef på Implenia och jobbar just nu med tunnelbaneutbyggnaden vid station Sofia i Stockholm.
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
intervjun
Språkkurs blev vägen till miljardprojekten En kurs i tyska i Düsseldorf ledde Sigrid Gunnemark till miljard projekt inom svensk infrastruktur. I dag är hon projektchef för Implenia i tunnelbaneutbyggnaden vid station Sofia. För henne handlar ledarskap mycket om att veta när man ska gasa – och när man ska bromsa. Det är snart slut på ett kapitel. I mars ska Implenia vara klara med sin del av tunnelbaneutbyggnaden vid station Sofia i Stockholm på uppdrag av Region Stockholm. Tunnlarna är överlämnade och nu återstår enbart biljetthallen runt den övre delen av hisschaktet. Armeringen sticker upp som en skog av stålpinnar ur marken och på bygget håller man på att forma och armera för de nedre delarna av biljetthallen. För Sigrid Gunnemark innebär det att en organisation som en gång bestod av omkring 35 tjänstemän och ett 60-tal yrkesarbetare och flertalet underentreprenörer nu har krympt till elva tjänstemän och i huvudsak två underentreprenörer. – Men det är naturligt att vi blir färre när projektet går mot sitt slut. Vi har blivit en smågullig organisation nu. Skämt åsido så har det varit ett jätteroligt projekt att jobba med och det har varit en väldigt bra tid: jag har fått jobba med många bra människor och projektet i sig är spännande och många är intresserade av vad vi gör. H O N H A R H O N varit projektchef i tre år och när hon
beskriver rollen säger hon: – I grunden handlar det om att få alla andra att veta vad de ska göra. Arbetstiden går åt till möten, beslut, frågor och problemlösning. Men kanske framför allt till att skapa trygghet i organisationen. – Ofta kanske det handlar om att bara putta folk i rätt riktning. ”Välj det alternativet.” ”Vi kör den här taktiken den här gången.” Och när någon kör fast ska hon finnas där. – Sen behöver det inte alltid vara jag som kommer på lösningen, ibland är det att hjälpa andra att hitta den. Vägen till projektchef för ett av Stockholms stora infrastrukturprojekt var långt ifrån utstakad. När Sigrid Gunnemark gick på gymnasiet valde hon att läsa extra tyska. Någon särskild koppling till Tyskland hade hon inte. Däremot hade hon en bra tyskalärare och föräldrar som själva hade läst tyska. E F T E R T R E Å R på väg och vatten på Chalmers ville hon ta ett sabbatsår. Via Folkuniversitetet fick hon möjlighet att gå en intensivkurs i tyska i Tyskland och praktikplatsen hon tilldelades fick stor betydelse för henne. – Jag var praktikant på Bilfinger Berger som byggde tunnelbana mitt i Düsseldorf. Praktiken förändrade hennes bild av vad hon ville arbeta med. – När jag började på Chalmers tänkte jag mig att
bygga hus. Men efter att jag hade varit i Düsseldorf 2012 och varit med om ett projekt med en TBM rakt igenom Düsseldorf kände jag att stora projekt inom infrastruktur lockade mig mer. Det är något speciellt med de här stora projekten där man blandar in olika typer av tekniker. Så man kan säga att jag började en kurs i tyska i Tyskland för att få ett jobb i Sverige. S E DA N D E S S H A R hon fortsatt på den vägen. Efter
praktiken frågade hon om hon kunde fortsätta arbeta deltid i Sverige, vid sidan av masterstudierna på Chalmers. Bilfinger Berger blev Implenia 2015 och Sigrid Gunnemark blev kvar. Varbergstunneln, Slussen och nu tunnelbanan i Stockholm är några av de stora projekt hon nu jobbat i. – Jag har inte varit på ett projekt som har varit mindre än en miljard ungefär. Man får nästan lite svindel när man tänker på det. Det är inte nödvändigtvis storleken i sig som lockar. – Jag har varit inne i bergfrågor, jag har varit inne i betongfrågor, i markfrågor. Det blir en variation som jag tycker om i de här stora projekten. Hon gillar bredden snarare än att bli specialist på en enda sak. – Jag är ingen expert på någon av dem, men jag gillar att ha en övergripande förståelse för olika moment. E N B R A A R B E T S DAG är enligt Sigrid Gunnemark
inte nödvändigtvis den där en spektakulär milstolpe nås. – När man känner att man kommer framåt. Det behöver inte vara några specifika arbetsuppgifter men det är när man känner att man har ett bra svar till beställaren. Det kan lika gärna handla om att få ordning på en avvikelse eller känna att organisationen har en plan. – Man kanske inte ens kommer i mål men man känner att nu har vi en plan, när alla vet vad vi ska göra och alla är ombord. Det tycker jag är en bra dag. För henne handlar chefskapet mycket om balans. – Man måste veta när man ska bromsa också och när man ska gasa. Ibland behöver jag fatta beslut och säga: nu gör vi så här. Ibland behöver jag i stället backa och låta organisationen tänka. Jag tror båda är lika viktiga och att det bästa ledarskapet ser olika ut beroende på situationen, säger hon. Under åren har hon blivit bättre på att släppa detaljer.
Jag har inte varit på ett projekt som har varit mindre än en miljard ungefär
Sigrid Gunnemark Ї Ålder: 37 år. Ї Familj: Sambo i Stockholm. Ї Bor: Lägenhet i Hammarby Sjöstad. Ї Senaste resan: Till Västkusten för att hälsa på mina föräldrar där. Senaste resan utomlands var till Cancun i Mexiko i början av året. Ї Senaste boken: ”Warbreaker” av Brandon Sanderson och, som ljudbok, ”Huset Habsburg” Dick Harrison. Ї Senaste låten: Bon Jovi – It’s my life . Ї Gör helst en ledig dag: Tränar på gym, resa, testa nya restauranger samt spela brädspel med vänner.
– Jag tror jag har blivit bättre på att delegera. Som chef går det inte att kräva att alla ska göra saker på exakt samma sätt som jag själv skulle ha gjort. Jag har lärt mig att alla kommer inte göra så som jag hade tänkt att man skulle göra. Men resultatet blir faktiskt samma. Eller bättre. Det har lett till ett mer coachande förhållningssätt. – Vi fokuserar på målet vi ska nå, inte så mycket på vägen dit. är konflikter nästan ofrånkomliga, säger hon. – En viktig ledarskapsuppgift är att se till att konflikterna stannar där de hör hemma. Alla kan inte vara överens om allt, det är man sällan i ett så här stort projekt. Ibland måste man kompromissa på ett sätt som gör att ingen är riktigt nöjd, men då får man fokusera på målet. Det handlar också om att skilja på person och roll. – Det är inte någon personlig grej i att man har olika åsikter och efter ett tufft byggmöte ska det fortfarande gå att skratta tillsammans vid lunchbordet. Vi ska inte sitta och tjafsa om saker som hör till byggmöte eller ekonomimöte vid lunchen. Där kanske vi pratar om vad som händer i helgen. Som ledare vill hon uppfattas som glad och tydlig. Hon vill att medarbetarna ska känna att de blir lyssnade på – men också veta vad som gäller när beslutet väl är fattat. – Har vi stängt någonting så har vi stängt det. Då ska vi inte dra upp gammalt groll, det hjälper ingenting.
I STO R A I N F R AST R U K T U R P R O J E K T
S I G R I D G U N N E M A R K ÅT E R KO M M E R flera gånger till
förtroende. Både till det hon fått från sina egna chefer och det hon vill ge vidare. – Jag har fått mycket frihet. Man får kunna ha gjort misstag och det har varit okej. Det är också något hon försöker ge sin egen organisation. – Jag finns här. Du behöver inte alltid springa in om du inte behöver. Men behövs det, så finns jag. För henne är det en förutsättning för att kunna leda ett stort projekt. – Jag hinner inte göra allting här. Över huvud taget inte. Och då måste man släppa det och ha det förtroendet till dem som är i vår organisation. När tunnelbaneprojektet avslutas i mars vet Sigrid Gunnemark ännu inte vad som väntar. Har du något drömprojekt du skulle vilja jobba med? – Ett projekt där det är en blandning mellan olika discipliner. Det tycker jag är kul. Annars så att få jobba med det kommande TBM-projektet på gula linjen här i Stockholm. Det vore som att komma tillbaka till var jag började i Düsseldorf. Q
ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se
INFRASTRUKTUR 11
september 2026 • Nummer 8
Tunnelbanan: Ny slutprognos tas fram efter miljardökningen Kostnaden för utbyggnaden av nya tunnelbanan har ökat med flera miljarder. En anledning uppges vara att prisutvecklingen i bygg- och anläggningssektorn fortsatt öka mer än konsumentprisindex. Nu tas en ny slutprognos fram. – Vi får helt enkelt inte lika mycket i ersättning som vi lägger ut på att bygga, säger Emma Sahlman, pressansvarig på nya tunnelbanan.
Det har cirkulerat uppgifter i media om en fördyrning av utbyggnaden av nya tunnelbanan på 3,5 miljarder. Flera av de berörda kommunerna har ställts sig frågande till uppgifterna och det råder oklarhet om vem som ska betala för kalaset. Men enligt Emma Sahlman som är pressansvarig på nya tunnelbanan är det inget anmärkningsvärt med uppgifterna om kostnadsökningarna. – Det är uppgifter som vi helt enligt avtal rapporterat till regionen och till våra finansierande parter. Vi har en finansieringsmodell som innebär att det inte finns några pengar i budgeten för risker eller oförutsedda kostnader, utan vi rapporterar systematiskt och helt enligt avtal till parterna om risker som fallit ut och om kommande risker, senast i tertialrapporteringen i maj i år, säger hon. Är uppgifterna korrekta eller finns det något annat besked ni kan ge om
Q
Genomlysning genomförs av nya tunnelbanan. FOTO: REGION STOCKHOLM eventuella kostnadsökningar? – Vår rapportering till parterna och regionens trafiknämnd var korrekt när den skedde i maj. Vi redovisar på olika sätt till styrelserna och till regionen. Till regionen rapporteras investeringar och resultat åtskilt. Till styrelsen samtliga utgifter och kostnader. Till Regionen rapporteras avvikelsen mot senaste investeringsprognos och till styrelsen rapporteras avvikelsen mot finansiering.
Riskerar det att bli kostnadsökningar i den fortsatta utbyggnaden av den Gula linjen? – Vi arbetar aktivt med att identifiera och minimera risker, men det går givetvis inte idag att säga att inga risker kommer att falla ut under en decennielång byggtid. Inte minst ser vi att skillnaden mellan KPI och byggindex fortsätter att öka. Vår ersättning från parterna följer KPI, medan våra fakturor följer bygQ
gindex. Vi får helt enkelt inte lika mycket i ersättning som vi lägger ut på att bygga. Vad är er allmänna kommentar till kostnadsutvecklingen i projektet? – Eftersom vi har en ersättningsmodell som enbart täcker de kostnader för att bygga ut som var kända när avtalet tecknades kommer vi att fortsätta att rapportera risker och riskutfall till våra parter. Q
FRAMTIDENS LÖSNINGAR Som ledande inom byggkemikalier utvecklar vi expertlösningar och innovativa tjänster som bidrar till en mer hållbar byggbransch.
Vad gör ni för nu för att få kontroll på de fortsatta kostnaderna? – Vi jobbar just nu med en genomlysning av alla projekt, för att få fram en ny, detaljerad slutprognos för tid och pengar, säger Emma Sahlman. Q
SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se
12 FOKUS KARLSTAD
Nummer 8 • september 2026
Karlstad växer i lågkon Karlstad
Antal invånare: 99 003 i kommunen och 69 615 i tätorten. (31 dec 2025) Q
Politiskt styre: Q S, C och MP styrde kommunen tillsammans under mandatperioden 2022–2026. När den här tidningen gick till tryck såg det ut att bli fortsatt rödgrönt styre i Karlstads kommun, men det var inte formellt klart. Största privata arbetsgivare: Q Valmet AB (725), Q
SBAB Bank AB (875),
Coop Värmland Ekonomisk förening (425), Q
Största offentliga arbetsgivare: Q Karlstads kommun (8 175), Q
Region Värmland (6 875),
Q
Karlstads universitet (1 325),
Kuriosa: Q Karlstad brann nästan ner till grunden 1865. Efter branden byggdes staden om med bredare gator och fler stenhus för att minska risken för en ny katastrof. Det är en av anledningarna till att dagens centrala Karlstad ser ut som det gör.
Martin Hollertz har varit stadsbyggnadsdirektör i Karlstad i cirka två och ett halvt år. Han har tidigare jobbat med samhällsbyggnadsfrågor i bland annat Skövde, Kungälv och Uddevalla.
arlstad växer, bostadsbygganK det håller relativt hög takt och kommunen placerar sig högt när byggprocessernas ledtider mäts. Men flera stora projekt bromsas av rättsprocesser – och vägen från idé till färdigt projekt är inte alltid rak. – Det är väl lite grann det vattennära läget som är Karlstads styrka och Karlstads dilemma, säger Martin Hollertz, stadsbyggnadsdirektör Karlstad. När man går av tåget är man mitt i ett bygge. Ett nytt resecentrum växer fram och när området står klart 2028 ska buss- och tågtrafiken samlas kring centralstationen. En ny passage, Vikenpassagen, under järnvägen minskar barriären mellan stadens olika delar och frigör mark för framtida byggande. Under 2025 ökade befolkningen i Karlstad med nästan 1 000 personer. Vid årsskiftet hade kommunen 99 007 invånare. Målet om 100 000 invånare har funnits länge. Nu är kommunen så nära att det politiska målet har tagits bort. – Förmodligen under 2027 tror jag att vi passerar 100 000-strecket, säger Martin Hollertz, stadsbyggnadsdirektör i Karlstad. E N V I K T I G F Ö R K L A R I N G till tillväxten är Karlstads universitet. – Bostadsmarknaden för studenter är relativt välförsörjd. Men det är ett ständigt pågående arbete att bygga studentbostäder. Bostadsbyggandet har varit relativt starkt de senaste åren. Under 2025 färdigställdes omkring 1 000 lägenheter i flerbostadshus och en-
KÄLLA: KARLSTADS KOMMUN
svarsindustrin som boomar just nu. PÅ B O STA D S S I DA N F I N N S samtidigt
Bygget av Karlstads nya resecentrum är i full gång vid centralstationen. När området står klart 2028 ska tåg, buss, gång och cykel knytas samman i en ny trafiknod.
ligt Hollertz är bostadsmarknaden i huvudsak i balans. Vakansgraderna är låga, även om bostadsrättsmarknaden har det tuffare. – Det som efterfrågas nu och som det är lite brist på är större lägenheter i centrala lägen. Det har visat sig att fler familjer väljer att bo kvar i centrala lägen. I år väntas 400–500 bostäder färdigställas, vilket är i nivå med kommunens mål. Kommunen försöker hålla byggandet igång genom nya projekt. Tingvalla idrottsplats är ett exempel där mark frigörs för bostäder, och även området kring Brigadmuseet står på tur. – Det sker mycket förtätningar inne i centrala stan och det är gan-
Det har varit ett sätt att få igång och hålla igång bostadsbyggande och utveckling även i de mindre orterna ska blandad bebyggelse, både radhus och flerfamiljshus för att ha ett varierat utbud. F Ö R AT T FÅ igång bostadsbyggandet även utanför centrala Karlstad an-
vänder kommunen så kallade dubbla markanvisningar. Det innebär att en exploatör får möjlighet att bygga på ett attraktivt läge i centrala Karlstad, men samtidigt åta sig att bygga i en mindre ort. – Det har varit ett sätt att få igång och hålla igång bostadsbyggande och utveckling även i de mindre orterna, säger Martin Hollertz. Kommunen och regionen försöker samtidigt väga upp den svaga byggkonjunkturen genom stora offentliga investeringar. Nya CSK och flera skolprojekt håller byggföretagen sysselsatta. – Det innebär också att vi inte tappar lika många byggarbetare till andra delar av industrin eller till för-
flera projekt i pipeline. Martin Hollertz lyfter fram de lokala aktörerna som en av Karlstads styrkor. – Karlstad har flera starka lokala aktörer som har ett långsiktigt intresse i Karlstads utveckling. Erna Fastigheter (tidigare NWT), Löfbergs, ett företag som har funnits i hundratals år i Karlstad, samt Lecab, bara för att nämna tre. En av de största utmaningarna är samtidigt något som är svårt för kommunen att påverka. Karlstads läge vid vatten innebär att många projekt måste hantera strandskydd, stigande vattennivåer och geotekniska utmaningar. – Det är väl lite grann det som är Karlstads styrka och Karlstads dilemma. Man har ett strandnära läge som är jätteattraktivt, men det innebär också att strandskyddsfrågor, stigande vattenproblematik och geoteknikfrågorna kommer som ett brev på posten. Man måste hantera de frågorna i alla detaljplaner. E T T E X E M P E L Ä R Kanoten vid Tull-
holmsviken, där planen omfattar omkring 200 bostäder och ett 24 våningar högt hus. Detaljplanen antogs av Karlstads stadsbyggnadsnämnd i april 2025. Länsstyrelsen upphävde därefter kommunens beslut med hänvisning till strandskyddsfrågan. Kommunen har överklagat Länsstyrelsens beslut och ärendet prövas nu av Regeringskansliet. – Vi ansåg att vi var överens med Länsstyrelsen om tolkningen av strandskyddet eftersom strand-
FOKUS KARLSTAD 13
september 2026 • Nummer 8
ILLUSTRATION: WHITE ARKITEKTER
junktur Nya akuthuset blir 90 000 kvadratmeter stort.
Nya CSK går in i nästa fas - nu startar produktionen av akuthuset Skanska har tecknat kontrakt för det nya akuthuset vid Centralsjukhuset i Karlstad. För 4,4 miljarder kronor ska ett 90 000 kvadratmeter stort sjukhus byggas mitt i en pågående vårdverksamhet. – Det är bland det svåraste man kan bygga, säger Oskar Lindegren, biträdande projektdirektör på Skanska. Vid Stora torget pågår en påbyggnad. Erna Fastigheter utvecklar det tidigare Folksamhuset på Västra Torggatan 16. Tre befintliga våningsplan totalrenoveras samtidigt som huset byggs på med två nya plan. Projektet, som fått namnet Växthuset, omfattar omkring 1 100 kvadratmeter per våningsplan och ska ge moderna kontorslokaler.
skyddet var upphävd av den befintliga planen. Men de hade en annan tolkning juridiskt. De har inte något emot att vi bygger, utan vill bara säkerställa att vi inte bryter mot de här strandskyddsreglerna. Även det planerade trähotellet med omkring 260 rum är ett projekt som brottas med överklaganden. – Det som tar mest tid, min upplevelse, det är när vi får olika överklaganden och rättsprocesser som fördröjer planerna. Den norske hotellentreprenören Arthur Buchardt står bakom satsningen, som nu planeras vid resecentrum. För Karlstad handlar projektet både om fler hotellrum och om att profilera staden som trästad. – Något som Värmland är känt för är att vi exporterar trä och träprodukter i en eller annan form. Och då vill man gärna ha en signaturbyggnad just byggd helst i trä. Samtidigt finns ett konkret behov av fler hotellrum om KCCC, Karlstad Congress Culture centre, ska kunna ta emot större konferenser. Karlstad utsågs 2024 till bästa medelstora kommun i Nationellt Ledtidsindex. I 2025 års mätning hamnade kommunen på tredje plats. Den totala ledtiden för detaljplan och bygglov för flerbostadshus minskade samtidigt från 4,2 år 2024 till 3,4 år 2025. – Jag som har jobbat i flera olika kommuner med de här frågorna kan konstatera att vi har en väldigt driven och duktig plan- och byggenhet i Karlstad och vi har bra fungerande rutiner för samarbete mellan de olika förvaltningarna. Men kan ni göra något för att korta ledtiderna ytterligare? – Ja, allt kan göras ännu lite bättre. Jag har tankar om hur vi skulle kunna utveckla samarbetet med exploatörerna ännu ett steg och kanske få länsstyrelserna mer inriktade på regional utveckling. Annars är Q
färre överklaganden något att stilla bedja om. Hur ska Karlstad se ut om tio år? – Det jag ser som en framtidsspaning, och önskemål, är att vi måste utveckla kommunikationen ännu mer till storstadsregionerna. Stockholm–Oslo 2.55 är ett viktigt samarbete i det sammanhanget. Om Nobelbanan mellan Kristinehamn och Örebro blev verklighet skulle det göra att Örebro och Karlstad hamnade i samma arbetsmarknad till nytta för båda städerna. Samtidigt ska vi utveckla kollektivtrafiken så att Karlstad upplevs som en grön, klimatneutral eller till och med klimatpositiv stad. Och så ska vi fortsätta att jobba med de fina lägen som finns. Jag hoppas också att Karlstad om tio år fortfarande är en trygg plats i världen, precis som den är idag. Q
Vilken är Karlstads största styrka? – Att det är en 15-minutersstad. Du har centrum, vatten och natur nära. Och vi har ett välfungerande centrum. Tryggheten i en stad som närmar sig 100 000 men som saknar utsatta utanförskapsområden är också unikt. Q
Vad är du mest överraskad av sedan du blev stadsbyggnadsdirektör? – Den fantastiska utvecklingen som har varit här ute på Tullholmen och Tyggårdsviken. Här låg tidigare industrispår, lager, bageri och andra verksamheter. I dag är området en integrerad del av staden med bostäder, restauranger, kollektivtrafik och närhet till vatten. När jag flyttade härifrån 1996 var det väldigt mycket arbetsplatser, men det var inget ställe man rörde sig på som medborgare. Nu känns det som en integrerad och central del av stan, säger Martin Hollertz. Q
TEXT OCH FOTO: ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se
Skanska går nu in i nästa fas av Nya Centralsjukhuset i Karlstad. Nya CSK genomförs i samverkan mellan Skanska och Region Värmland och är uppdelat i flera faser. I den första fasen arbetar parterna gemensamt fram lösningar, omfattning och ekonomi. När akuthuset nu går in i fas två kan produktionen starta. Akuthuset omfattar omkring 90 000 kvadratmeter och ska bland annat rymma akutmottagning, förlossning, infektionsvård och intensivvård. På taket planeras också en helikopterlandningsplats. Byggstarten är planerad till hösten, men den synliga byggproduktionen dröjer. Arbetet på plats inleds med markarbeten och schaktning. blir omfattande markarbeten. Marken ska schaktas ur för att ge plats åt byggnadens nedre plan och grundläggningen. Först flera år senare kommer stommen att börja växa fram, säger Oskar Lindegren, biträdande projektdirektör på Skanska. Samtidigt pågår redan en omfattande projektering. – Det är en jätteinsats på ett så stort hus. Vi har mycket folk inblandade i projekteringen för att ta fram alla handlingar. Arkitekter, konstruktörer, VVS-, el- och brandkonsulter är några av de kompetenser som arbetar med projektet. Projekteringen väntas pågå i omkring tre år. En viktig del har varit att få in vårdens behov i byggnaden. – Grundtanken är att vårdens behov ska styra utformningen av huset.
D E T F Ö R STA A R B E T E T
VÅ R D P E R S O N A L H A R U N D E R flera år varit involverad i arbetet med systemhandlingen. Med hjälp av VR-teknik har personalen kunnat gå runt i den framtida byggnaden och testa bland annat dörrplaceringar, utrustning och utrymme för sjukhussängar. – Man testar innan. Det är jätteviktigt, så att det inte blir fel när det är färdigbyggt. Det som gör projektet särskilt komplext är inte bara storleken. Sjukhuset ska byggas samtidigt
Oskar Lindegren, biträdande projektdirektör på Skanska på området där akuthuset ska byggas. som vården fortsätter som vanligt. Vårdverksamheten pågår dygnet runt samtidigt som delar av sjukhuset rivs, byggs om och ersätts av nya lokaler. – Det är bland det svåraste som man kan bygga. Det är en väldigt komplex och avancerad byggnad som ska uppföras och som måste fungera alla dagar och alla tider. Ingenting får fallera, säger Oskar Lindegren. E T T E X E M P E L Ä R arbetet intill för-
lossningen och neonatalvården. – På neonatalavdelningen kan till och med ljus och ljud behöva begränsas. Så man måste förstå den här verksamheten för att kunna jobba bredvid den. Det är något som är unikt med att jobba i ett sjukhus. Skanska har därför särskilda rutiner för byggarbetena. Bland annat finns system som gör att vårdpersonal kan signalera direkt om störningarna blir för stora. – Då bryter vi jobbet med en gång. Alla lägger ner verktygen. Dagliga avstämningar med vårdpersonal är en annan del av arbetssättet. – Vi frågar: Hur har det gått? Låter det något? I dag ska vi göra det här – är det okej att vi gör det klockan nio? Om inte, så gör vi det klockan elva. En annan utmaning är logistiken. När nya delar ska byggas måste verksamheter flyttas runt – totalt handlar det om omkring 20 flyttar. I vissa fall behöver verksamheter flytta mer än en gång innan de slutligen kan ta plats i sina nya lokaler
och varje flytt innebär i praktiken också en ombyggnad. – Det är flyttkedjor där en del kanske måste flytta till och med två gånger innan de kommer in i sin nya lokal. Samtidigt måste vissa äldre byggnader rivas för att ge plats åt den nya sjukhusbyggnaden. Att behålla befintliga byggnader är normalt bättre ur klimatsynpunkt, men de äldre husen är inte alltid möjliga att anpassa till dagens krav på teknik och vårdmiljö. Material från rivningen ska därför i möjligaste mån återvinnas. Tegel från rivna byggnader ska återbrukas i andra projekt. Återbruk är redan en del av Nya CSK. Teglet i fasaden på det nya mottagningshuset kommer från rivna byggnader. Mottagningshuset har fått uppmärksamhet för sin trästomme och sitt låga klimatavtryck. Enligt Skanska är klimatavtrycket omkring 40 procent lägre än för en jämförbar sjukhusbyggnad. A K U T H U S E T FÅ R DÄ R E M OT en helt annan konstruktion. Här ställs höga krav på robusthet, bärighet och vibrationsstabilitet. Byggnaden ska klara tung medicinteknisk utrustning och känslig utrustning som MR- och röntgenutrustning. Robusthetskraven handlar också om att sjukhuset ska kunna fungera i kris och höjd beredskap. För att hantera komplexiteten använder Skanska ett nationellt nätverk av personer med erfarenhet från sjukhusprojekt. Ett tiotal personer i Karlstadsprojektet kommer från andra delar av landet, bland annat Göteborg, Malmö och Stockholm. Erfarenheten från Malmö är särskilt relevant eftersom även där en stor vårdbyggnad byggdes inne i en befintlig sjukhusmiljö. – Då lär man sig hur man ska organisera sig och hur man ska leda och styra ett sånt stort projekt. Det kan man inte göra på samma sätt som ett normalt stort projekt. Samtidigt som akuthuset nu går in i nästa fas närmar sig flera andra delar av Nya CSK färdigställandet, eller är redan färdiga. Mottagningshuset väntas bli klart efter årsskiftet och ett nytt parkeringshus är redan färdigställt och inflyttat. Därefter återstår framför allt akuthuset. Planen är att den nya byggnaden ska stå klar 2033. – Det sista åren är det bara akuthuset som vi jobbar med, säger Oskar Lindegren.
TEXT OCH FOTO: ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se
14 KOMPETENS/UTBILDNING
Nummer 8 • september 2026
”Det finns en matchningsproblematik” Peab om kompetensbristen ven om bygg- och anläggningsÄ programmet såg en viss uppgång bland sökande i våras är det fortsatt en utmaning att få ungdomar att hitta till byggsektorn. Olof Wedel är projektledare på Peab, som med olika insatser försöker öka intresset för sektorn. – Jag tror många slentrianmässigt väljer samhälls- eller ekonomiprogrammet, säger han.
som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. – Byggåret är en stor succé med massor av sökande. Vi har mellan 30 och 50 sökande per plats varje år till Byggåret, det är mycket. Där drar vi i gång en ny grupp med 18 nya lärlingar nu i september, och tjejerna som går Byggåret får en anställning och lön. Samtliga som gått klart Byggåret har fått jobb. Sen är förstås Peabskolan betydligt större än Byggåret med cirka 300 elever samtidigt. Vi fyller våra klasser, men intresset kan vara större, säger han och fortsätter: – Vi ser en annan problematik kring det hela eftersom nästa alla tjejer som går Byggåret har en annan utbildning från början, och många säger efteråt att de borde sökt sig till byggsektorn tidigare. Detta kostar samhället mycket pengar i onödan.
Kompetensbristen har under flera år varit en av byggsektorns största utmaningar. Förutom att det är svårt att locka ungdomar in i bygg- och anläggningssektorn så kommer pensionsavgångarna framöver att öka rejält, från dagens cirka 5 000 per år till upp emot 8 000 årligen kommande år. F Ö R U TO M E G N A I N I T I AT I V som Byg-
gåret och Peabskolan är Peab ute hos skolor och kommuner för att lyfta bygg- och anläggningssektorn som ett framtida alternativ för ungdomar. Nyligen arrangerade man en programpunkt under Frihamnsdagarna i Göteborg där ungdomar fick ställa frågor till ett gäng olika Peab-anställda med olika yrkesroller, bland annat för att visa bredden i branschen. Av Peabs cirka 13 000 anställda finns totalt 228 olika yrkestitlar. – Det var väldigt roligt att få möta glada ungdomar och att få inspirera dem. Många av de som besökte oss går naturprogrammet och vill bli läkare, apotekare, tandläkare och så vidare. Men vi vill visa dem andra vägar för i många av våra roller har vi svårt att rekrytera och vi behöver generellt fler ungdomar som söker sig till de tekniska yrkena. Inte enbart via högskola och universitet utan kanske framför allt via yrkeshögskola, säger han. E N L I GT O LO F W E D E L finns i dag en
matchningsproblematik. Många ungdomar är arbetslösa, trots att i stort sett alla går gymnasiet. – Vi ser att utbildningarna inte alltid matchar behoven. Inom vissa yrken är det jättesvårt, till exempel på maskinförarsidan och inom plåtoch ventbranschen. Det är inga som
omkring 3 500 ungdomar genom olika program som är kopplade till specifika projekt. – I alla våra projekt så finns det en klausul som heter socialt ansvarstagande, särskilt när vi jobbar med kommunala beställare. Då tar vi vårt ansvar genom att komma ut i skolor och berätta om branschen, bjuda in till studiebesök, involvera ungdomar i olika kreativa projekt.
P E A B T R Ä F FA R Å R L I G E N
Vad tror du om framtiden, går det att vända trenden och få fler intresserade av byggsektorn? – Ja det tror jag. I tjänstemannasektorn ersätter AI succesivt hela yrkeskategorier. Vägar, broar, bostäder byggs inte av AI, det är människor, det är byggnadsarbetare och anläggare som får det att hända. Det är hög tid att yrkesutbildningarna får den status de förtjänar, som en avgörande del av det svenska samhällsbygget. Vi ser redan nu att tekniska och praktiska utbildningar lyfts fram i debatten och där kan vi tillsammans göra ännu mer för att få våra ungdomar, och deras föräldrar, att inse att det är här framtidens säkra jobb finns. Q
Olof Wedel är projektledare på Peab och ansvarar bland annat för Byggåret.
utbildar sig till det helt enkelt, utan de utbildar sig till fel yrken. Han tror att allt för många ungdomar i dag slentrianmässigt väljer samhälls- eller ekonomiprogrammen. – Nu har det i och för sig kommit ett nytt regelverk kring dimensioneringen av framför allt gymnasieutbildningar där kommuner har fått i uppdrag att pusha för vissa typer av utbildningar. Men det är fortfarande så att det handlar om årskurs 9-elever och de väljer vad de väljer och där ser vi att utbildningsvalen
inte matcher arbetsmarknadens behov. Det är alldeles för få som läser bygg- och anläggningsprogrammet och vissa inriktningar, särskilt inom anläggning och maskinförare. Vad tror du det beror på? – Det är tiotusenkronorsfrågan. Men det är viktigt att tänka på att gymnasievalet inte i första hand är ett utbildningsval för vilket yrke man vill ha i framtiden, utan det är för väldigt många ungdomar ett identitetsval som svarar på frågor som: vem är jag, vilken typ av kompiQ
FOTO: HENRIK EKBERG
sar har jag, vilka går på de olika skolorna, vilken stil har de och så vidare. Vilken utbildning det blir har alltså lägre prioritet. Och då får vi matchningsproblematiken; elever som läser en yrkeshögskoleförberedande utbildning, men som ändå inte tänker fortsätta studera. D E T TA L E D E R T I L L att branschen får ta egna initiativ, vilket Peab har gjort genom bland annat det ettåriga lärlingsprogrammet Byggåret, som vänder sig till tjejer, och genom gymnasieutbildningen Peabskolan,
HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se
Oljekris, inflationsoro och riksdagsval Vad innebär det för byggkonjunkturen och för din verksamhet framåt?
Läs mer om Prognospaketet på www.prognoscentret.se
16 BYGGREPORTAGE
Nummer 8 • september 2026
Emil Sundgren, arbetsledare, visar ett av verktygen som används för att få ner cementblandningen i marken.
FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA
Speciallösning bär upp jätteanläggningen i Luleå I Luleå bygger SSAB ett toppmodernt stålverk som ska minska koldioxidutsläppen med upp till 90 procent. Under markförberedelserna har arbetet fått pausas flera gånger efter ett antal giftlarm och 34 sjukdomsfall som uppmärksammats i hela landet. – Vi har lärt oss jobba med säkerhet på ett helt nytt sätt, säger Per Vedin, områdeschef för norra Sverige på Keller Grundläggning. Byggvärldens reporter, minutiöst utrustad i varselkläder, kängor och hjälm, är den första från media som släpps in på site sedan arbetet kom igång på allvar. Den nya anläggningen byggs inom SSAB:s befintliga industriområde på Svartön i Luleå och ersätter dagens masugnar med elektriska ljusbågsugnar. Råvaran är stålskrot och järnsvamp och slutprodukten är stålband i rulle, så kallade coils. Syftet är att kraftigt minska klimatpåverkan. I det markförberedande arbetet, som startade i juni förra året, spelar Keller en central roll och var i starten den huvudentreprenör som hade mest personal på plats. De andra två huvudentreprenörerna är NCC och Peab. Keller är ett företag inriktat på
djupgrundläggning och arbetar ofta med speciallösningar som inte är så vanliga i Sverige. – Det vi gör kommer inte att synas sedan, för det sker under mark, men vi säkerställer att den kan bära de mycket stora lasterna från byggnader, fundament och processutrustning, säger Per Vedin. I E T T T I D I GT skede fick Keller frågan av SSAB om det gick att hitta alternativ till de mycket stora mängder betongpålar som skulle ha behövts. – Omfattningen riskerade att bli kostsam och tidskrävande och skulle dessutom skapa stora logistiska utmaningar. Efter att ha testat olika metoder – i vinterklimat dessutom – kom man fram till de metoder som används i dag. Man stabiliserar jorden på djupet genom att blanda jord med cementbaserat bindemedel och kalk, bygger stenpelare under jord med hjälp av så kallad vibroteknik och packar marken genom att släppa tunga vikter från hög höjd. – Det intressanta är inte en enskild metod, utan möjligheten att välja och kombinera olika tekniker över det stora området. Det kostar mindre än betongpålning, genererar färre transporter och reducerar klimatpåverkan, säger Per Vedin.
Hela anläggningen byggs på en yta på cirka en kvadratkilometer och SSAB:s investering uppgår till cirka 50 miljarder kronor. Det kommer ändå att ske pålning på vissa ställen, men bara där det ska stå tyngre byggnader. D E T O M R Å D E V I ska titta på i dag är Aronstorp. Just här ska inga byggnader uppföras, utan det ska senare användas som en deponi för slagg från ståltillverkningen och nu under byggnationen som upplagsyta för maskiner och material. Men Keller
är verksamt över hela industriområdet som är cirka en kvadratkilometer. – Just storleken på området är en av de största utmaningarna. Hundratals människor, tunga maskiner, transporter och flera entreprenörer arbetar i dag parallellt över mycket stora ytor, berättar han. Här utanför Luleå skulle på 1970-talet det så kallade Stålverk 80
BILD: SSAB
ha byggts. Kort efter första spadtaget gick planerna i stöpet i lågkonjunkturens spår, något som blev närmast ett kollektivt trauma för kommunen. Tomten består av muddermassor från tidigare farledsmuddring och har stått obebyggd sedan dess, men använts för olika industriändamål under flera decennier, bland annat materialupplag och hantering av biprodukter.
BYGGREPORTAGE 17
september 2026 • Nummer 8
Detta ska byggas Ї Huvudbyggnaden är det integrerade elektrostålverket, som omfattar två ljusbågsugnar, avancerad sekundärmetallurgi, stränggjutning, varmvalsning, kallvalsning samt lager- och logistikytor. Fakta /: Ї Byggnaden blir cirka 1,5 kilometer lång och upp till 500 meter bred på den bredaste punkten. Produktionskapaciteten blir 2,5 miljoner ton stål per år. Ї Som en del av projektet byggs inte bara själva stålverket utan även nödvändig stöd- och infrastruktur, exempelvis vägar, logistikytor, vattenhantering, pumpstationer, ställverk, lagerytor och anläggningar för hantering av material och biprodukter. Ї Det planeras också för en vätgasanläggning.
Keller är en av tre huvudentreprenörer som arbetar med markförberedelserna på SSAB:s stålverksbygge i Luleå.
Per Vedin, områdeschef på Keller, och Emil Sundgren, arbetsledare.
Nu lyser septembersolen över den vidsträckta inhägnade byggarbetsplatsen, där borriggar, hjullastare och grävmaskiner är i full gång. Längre bort syns den befintliga stålindustrin, där rök och ånga stiger från olika delar av produktionsprocessen. S U N D G R E N Ä R arbetsledare och han visar hur de just nu arbetar med markförstärkningen. I slangar från en blandarstation pumpas bindemedlet ner i marken. Vi går fram och tittar på en av maskinerna. Den har ett blandningsverktyg som dels har tänder för att kunna borra sig ner under marken, dels något som liknar en visp med små hål där cementen ska sprutas ut för att bilda stabiliserande pelare under jord. – Du bygger i princip en sammansvetsad vägg av pelare utan mellanrum, förklarar Emil Sundgren. När det är färdigt kommer det vara ett raster av pelarväggar under jord. Överallt där man kliver fram är det lerigt på marken, men i en container har Keller ett eget laboratorium där det är närmast kliniskt rent. Här analyserar de kontinuerligt prover på blandningen som använts för att stabilisera marken. – I ett vanligt projekt skickar man
EMIL
FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA
proverna till ett labb någon annanstans men det skulle ta alldeles för lång tid att få svar. Här tar vi alla prover själva och testar direkt, berättar Per Vedin. I N N E I T I L L FÄ L L I G A baracker som har byggts upp bredvid parkeringen arbetar ingenjörer och andra professioner med kalkyler, ritningar och analyser av provtagningar. Keller grundläggning ingår i den internationella koncernen Keller Group som grundades 1860 i Tyskland och i dag finns i ett 40-tal länder. I Sverige har Keller sitt säte i Kungsbacka och har även ett regionkontor i Stockholm. 2024 bestämde man sig för att etablera sig i Luleå, eftersom det pågår så många stora byggen i norra Sverige. – SSAB:s stålverksbygge var inget vi tittade på då, utan det var gruvindustrin, hamnen och andra tänkbara projekt. Men av en händelse blev det SSAB också.
Keller i Sverige fördubblat antalet anställda från 100 till 200 varav cirka 100 arbetar i Luleå, hälften yrkesarbetare, hälften tjänstemän. – Men för enklare jobb, som transporter och att köra grävmaskin och
S E DA N D E S S H A R
FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA
Keller utför markstabiliserande åtgärder på området. Arbetsledaren Emil FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA Sundgren visar hur det går till.
Vi försöker i första hand rekrytera personer som jobbar inom Keller i Sverige eller andra länder, eftersom de har de kunskaper som behövs hjullastare, använder vi även lokala underentreprenörer. Att hitta personal och att hitta bostäder till personalen är en av de stora utmaningarna. – Vi försöker i först hand rekrytera personer som jobbar inom Keller i Sverige eller andra länder, eftersom de har de kunskaper som behövs. Just nu är de 20 nationaliteter på arbetsplatsen. – Det är väldigt välkomnande, man blir litegrann som en familj, säger Elin Larsson som jobbar som lagerhållare hos Keller och just passerar förbi. Det var i april 2024 som SSAB:s
styrelse fattade beslut om att bygga ett nytt, elektrifierat stålverk i Luleå. Investeringen ligger på cirka 50 miljarder kronor och är en av de största industrisatsningarna i Sverige i modern tid. Det ska stå klart 2029 och minska koldioxidutsläppen med upp till 90 procent jämfört med dagens stålverk, men också minska koldioxidutsläppen med cirka sju procent totalt i Sverige. direkt anslutning till både hamn- och järnvägsinfrastruktur. Men arbetet har stött på patrull. Från februari i år och efterföljande månader kom det rapporter om totalt 34 sjukdomsfall relaterade till arbetsmiljön på området, en plats där det legat industrier under lång tid. I perioder har arbetet pausats både här och på det andra området där Keller jobbar och SSAB har gjort omfattande mätningar i luft och mark och skärpt säkerheten. Länsstyrelsen, polisen och arbetsmiljöverket har alla varit delaktiga i tillsynen. – Själva har vi tagit in ett eget testteam som mätt både luftkvalitet och gaser kontinuerligt och vi har egna väderstationer som mäter temperatur och vindriktning.
P R O J E K TO M R Å D E T L I G G E R I
Keller satsar också hårt på att säkerhetsutbilda anställda och underentreprenörer och alla som rör sig på området har idag en gasmask med sig för att vara redo om det kommer ett gaslarm. – Vi har haft perioder som varit väldigt utmanande, inte minst arbetsmiljömässigt. Då måste säkerheten gå före produktionen. Vi har behövt stanna upp, mäta, analysera och förändra våra arbetssätt. Det har krävt mycket av organisationen, säger Per Vedin. Ingen av Kellers anställda har haft symptom, däremot några av underentreprenörerna. Händelserna har inneburit omfattande arbete med riskbedömningar, mätningar, personliga gasdetektorer, uppföljning och förändrade arbetsmetoder tillsammans med SSAB och andra berörda aktörer. E N V I K T I G E R FA R E N H E T är att säker-
het inte kan vara något som en enskild avdelning hanterar vid sidan av den ordinarie verksamheten, berättar han. – Den måste byggas in i produktionen och skapas varje dag av yrkesarbetare, operatörer, arbetsledning, ingenjörer och projektledning tillsammans. Trots avbrotten håller de både tidsplan och budget och både anställda och underentreprenörer har fått betalt hela tiden. Keller är anslutet till Byggföretagen och följer branschens kollektivavtal med Byggnads och Unionen. – Vi har en bra dialog med facket och mycket samtal med huvudskyddsombudet på Byggnads, säger Per Vedin. På övervåningen inne i barackerna pågår just nu en sex timmar lång säkerhetsutbildning, som Qaisar Abbas Naqvi, arbetsmiljöingenjör från Pakistan håller i. Linus Kivijärvi ska köra bandtraktor och gör sin första dag på jobbet. – En sådan här grundlig säkerhetsgenomgång har jag aldrig haft på någon tidigare arbetsplats, säger han. ULRIKA VALLGÅRDA redaktion@byggvarlden.se
18 NYHETER
Nummer 8 • september 2026
Uppstickaren siktar på mer än fördubblad omsättning Byggbolaget Tm2 i Göteborg vill utmana normerna och ser ekonomiska vinningar i hållbarhetsarbetet. Förra året omsatte bolag knappt 300 miljoner kronor, men kring 2030 ska man ligga på runt 800 miljoner kronor. – Vi kommer att utöka våra redan befintliga affärsområden, säger vd:n Magnus Rudén. Magnus Rudén tror att de fyrkantiga regelverken riskerar att bromsa klimatarbetet och tillväxten. Han har precis varit uppe på Lokalmarknadsdagens scen i Göteborg och pratat om just detta. Därför, menar han, måste man utmana regler och processer och tänka nytt. Som Tm2 gjorde i projektet Omställningen i Hisings Backa som 2026 belönades med utmärkelsen Årets Bygge. – Ibland är det inte nödvändigt att till exempel bygga stora cykelhus om de inte kommer att användas. Då kan man lägga de pengarna på annat. Hela branschen och myndigheterna måste våga göra denna typ av avvikelser för att få en förändring. Det står i dag många tomma cykelrum i Göteborg som ska driftas och värmas upp, men ingen vill ha dem förutom myndigheterna. Det är bättre att använda dessa pengar för att skapa mervärde för de boende och samtidigt minska klimatavtrycket, säger han. lyckades man mer än halvera klimatavtrycket genom att använda en närproducerad trästomme från Dero-
I P R O J E K T O M STÄ L L N I N G E N
I Omställningen gjordes inga direkta avvikelser från myndighetskraven, men man hade önskemål om det, bland annat gällande takhöjden. – Vi ville får ner takhöjden från 2,50 till 2,40, men det fick vi inte. Men vi ser framför oss att vi kommer att göra fler avvikelser, om vi får med oss byggherren. Bland annat från dagsljuskraven och parkeringsnormerna för cykel och kanske även för bil. Bullerkraven skulle nog också gå att utmana samt tillgängligheten. Har man med sig byggherren så får man prova detta mot myndighetskraven och jag hoppas myndigheterna är mottagliga för detta. Det måste de vara om vi ska nå ett koldioxidavtryck på 120 kilo CO2/BTA år 2030, just nu är det en bromskloss som gör att det inte kommer klaras.
Magnus Rudén är vd på byggbolaget Tm2 i Göteborg. FOTO: HENRIK EKBERG
me i Anneberg, strax söder om Göteborg. Gips- och skivmaterial köptes in från en elektrifierad fabrik. – Vi vågade testa olika grejer, till exempel skumbetong i grunden. Vi köpte återbrukat stål av Stena Stål, vi använde massivträ till trappor och balkonger, återbrukat skiffer till fasaden och återbrukat plåt till fasadentréerna. Även i stort sett allt kakel och klinker var återbrukat, vilket ställde höga krav på hantverkarna, berättar han.
N Y L I G E N L Ä M N A D E T M 2 över bostadsprojektet Koltrasten i Pedagogen Park Mölndal till Stena Fastigheter, även det med hårda klimatkrav. Här landade klimatavtrycket på 125 kilo CO2e per kvadratmeter samtidigt som projektet genom effektivare lösningar kunde skapa 18 procent mer intäktsyta. Just nu är man bland annat i full gång med ytterligare ett bostadsprojekt på Litteraturgatan i Hisings Backa åt kommunala Framtiden Byggutveckling. – Vi vet att det inte behöver kosta mer att bygga hållbart, tvärtom finns det en större möjlighet att hålla nere kostnaderna. Kan vi dessutom öka mervärdet för kunden i form av mer försäljningsbar yta och
ökade värden för de boende så är det en win-win i alla led. Branschen och myndigheten behöver landa i enkelheten och förstå syftet varför vi bygger och för vem, säger Magnus. R U D É N B L E V ett namn inom byggsektorn redan 2011 när han tilldelades Byggvärldens och Byggchefernas pris Årets Byggchef, där just hans nytänkande lyftes fram (motiveringen var ”Han vågar tänka nytt”). – Haha, jag kunde inte vara tyst då heller. Men då var det värre, mycket mera jante inom bygg. Det var mycket uppförsbacke, man kunde komma med idéer, men fick höra att man inte skulle sticka upp. Det är fördelen nu, förutom att jag är lite äldre och klokare, så tillåts man tänka lite friare, åtminstone kan jag göra det i min roll och i vårt bolag. Magnus Rudén tror det handlar om att våga ifrågasätta hela projektet och inte bara enskilda materialval. – Varför bygger vi på ett visst sätt? Behövs den här lösningen? Kan vi använda ytan bättre? Kan vi minska klimatavtrycket och samtidigt få en bättre ekonomi? Vi försöker komma in tidigt och vrida och vända på de frågorna tillsammans med byggherren. Det är ofta där vi hittar de stora vinsterna. TM2 har i dag 28 anställda och kontor vid Backaplan på Hisingen. Bolaget är en generalentreprenör och bygger åt både den offentliga och privata sektorn, i synnerhet handlar det om flerbostadshus, så-
M AG N U S
väl nybyggnad som ombyggnad, men också hotell och kommersiella fastigheter. Hur upplever du marknaden i dag? – Jag tycker man möts av lite mer leende på läpparna, det finns hopp och en tro. Men det har inte vänt än, vi ser många underentreprenörer som går under. Det innebär för oss att vi får jobba extremt hårt med säkerheter eftersom vi utsätter oss för en stor risk om vi handlar upp ett projekt och inte har någon backup. Vi måste skapa en trygghet för oss själva och kunden. Men känslan när man möter människor är ändå mycket bättre i dag än tidigare. 2024 omsatte bolaget närmare 330 miljoner kronor och förra året landade man på drygt 300 miljoner kronor. Just nu har man en orderstock på cirka 740 miljoner kronor och när året är slut räknar Magnus Rudén med att omsättningen hamnar på runt en halv miljard. På det sättet tänker man successivt växa och 2030 ska omsättningen ligga på runt 800 miljoner. – Vi kommer att utöka våra redan befintliga affärsområden och fortsätta att verka i Storgöteborg, men vi är inte främmande för att resa, vilket vi också har gjort tidigare. Dock planerar vi inte att öppna några filialer, vi har sett så många företag som ger sig ut i landet och gör förvärv, men samtidigt förlorar själen. Det ska vi undvika. Q
HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se
HÅLLBARA CHEFER
Jonas Colting:
”Ser värdet i att utsätta mig för något rejält obekvämt”
I
början av september så deltog jag på ÖtillÖ i Stockholms Skärgård, VM i Swimrun. ÖtillÖ är en av världens hårdaste och mest prestigefyllda endagarsevent för uthållighetsidrottare med en oförlåtande bansträckning på 70 kilometer mellan Sandhamn och Utö och där du i par med en partner tillryggalägger distansen simmandes och springandes i våtdräkt och skor. Totalt nio kilometer simning och 61 kilometer löpning över och mellan ett 20-tal öar. 2026 markerade eventets 20-årsjubileum och det här var mitt 19:e lopp och med det är jag med råge den ”mesta” deltagaren. J AG H A R FA K T I S K T lyckats vinna ÖtillÖ vid tre
tillfällen men som 53-årig småbarnspappa håller jag nu till i den senare hälften av startfältet och är timmar efter täten i mål. Så det är knappast segervittring och äregirighet som får mig att återkomma år efter år. ÖtillÖ bjuder på den mest tekniska och svårmanövrerade terräng man kan tänka sig. Hala eller vassa klippor och tusen tillfällen att potentiellt ramla och slå sig. Min mardröm. För någon som kommer från triathlon med barmarkslöpning och som betraktar oriente-
ring som en militärövning så kunde det inte vara längre ifrån idealiska förutsättningar för att trivas på banan. Så det är knappast min kompatibilitet med bansträckningen som lockar mig. J AG AV S KY R H E LT enkelt banan. Men jag älskar
eventet. Jag älskar det faktum att något som börjar som en mycket obskyr utmaning och tar den initiala formen av ett perifert gräsrotsevent 20 år senare samlar många hundra deltagare från 25 länder som alla är spjutspetsen i en idrottsform med uppskattningsvis en halv miljon utövare världen över. Jag älskar det faktum att en utmaning som initialt ansågs i princip omöjlig att ens klara (under de första åren var det inga lag som ens gick i mål med dagens tävlingsforms mått) och nu tävlas det från första minuten till sista i ett nästan löjligt högt tempo. J AG Ä L S K A R O C KSÅ det faktum att många i swimrun hittat en enastående fin, social och välkomnande träningsform där både simning i öppet vatten och löpning avdramatiseras och att det mycket mera än prestation handlar om ett äventyr och att klarar banan. Att köra swimrun i allmänhet och ÖtillÖ
i synnerhet är också en övning i lagarbete, prioriteringar, situationsanpassning, krishantering och delmålsträning med fokus på nuet. Och att på det sättet bli en metafor för självledarskap och lagarbete i alla dess sammanhang. Att hjälpa varandra och att utnyttja varandras styrkor och komplettera brister, den simmaren drar exempelvis den sämre simmaren med en förankringslina så att laget rör sig snabbare. Att kunna hushålla med krafterna, anpassa teknik och strategi till väder och vind och strömmar i vattnet. Att peppa varandra och pusha varandra och hantera problem direkt innan de blir för stora. Och mer än något annat att fokusera på en simning och en ö i taget. Banan är fruktansvärt lång när man ser den i sin helhet men en med en simning och en ö i taget så är det åtminstone hanterbart. M E N D E T F R Ä M STA skälet till att jag återvänder år efter år är att jag ser värdet i att utsätta mig för något rejält obekvämt på regelbunden basis. Att åtminstone en gång om året tvinga mig rejält utanför min komfortzon. Och att både träningen inför och loppet som sådant stärker min resiliens och höjer mina marginaler. Jag tror att det gör mig lite bättre på att leda mig själv och därmed också att leda andra.
JONAS COLTING, PROJEKTLEDARE, HÅLLBARA CHEFER FÖR BYGGCHEFERNA
Welcome to more Cramo blir Boels Rental. Samma människor och service som du redan känner, nu med ännu fler möjligheter. Mer kompetens. Fler maskiner och mer utrustning. Mer specialistkompetens. Större resurser och kapacitet, med styrkan från ett av Europas ledande maskinuthyrningsföretag i ryggen. Nu tar vi ett viktigt nästa steg i arbetet med att föra Cramo och Boels Rental närmare varandra i Sverige. Från och med nu introducerar vi vårt nya dubbla varumärke – ett synligt tecken på att två starka företag blir ett. Cramo | Boels Rental
Läs mer här:
www.cramo.se
20 BYGGREPORTAGE
Nummer 8 • september 2026
Göteborgs nya landmärke testar gränserna ”Inget standardbygge” anske är det de udda vinklarna K som utmärker huset mest. Åt vilket håll du än tittar ser du sneda tak, kapade hörn eller en bit av något torn som tittar fram där man inte förväntar sig det. – Detta är nog det mest utmanande bygget jag har varit inblandad i, men också det roligaste, säger Martin Stridh, platschef på Vestia. Vi befinner oss på innergården på plan fem, i själva hjärtat av byggnaden. Runt oss sträcker sig de båda tornen mot himlen i oräta vinklar. Man kan ana att den danska arkitektbyrån Dorte Mandrup har hämtat inspiration från en trädkrona när de ritade Kaj 16. De fyra bottenvåningarna i betong utgör stammen medan grenverket startar på våning fem. Härifrån och uppåt är huset nästan helt och hållet byggt i trä, med pelare och balkar i limträ, och bjälklag i KL-trä. Förslaget vann den arkitekttävling som Vasakronan utlyste 2019. – Jag har sett de andra förslagen, säger Martin Stridh. Detta var helt klart mest spännande, det är definitivt inte något standardbygge. K A J 1 6 L I G G E R vid älven, alldeles intill Hisingsbron. Tidigare låg här fyravåningshuset “Kromet”, en kontorsbyggnad från åttiotalet där fasaden täcktes av välvda metallplåtar. Byggnaden var inte uttjänt, men Vasakronan ville utveckla området och bestämde sig för att låta Kromet gå till återvinning. – Man har faktiskt lyckats ta till vara hela 98 procent av byggnaden, berättar Martin. Glas, dörrar, undertak, kabelstegar, allt som varit möjligt att återanvända har loggats och gått till återbruk, antingen i Kaj 16 eller i andra byggen. Betongen i väggar och bjälklag krossades och har återanvänts i grunden och de välvda metallplåtarna har rätats ut och bockats om. Nu täcker de fasaden på de nedre våningarna på Kaj 16. Den stora mängden återbrukat material är en orsak till att koldioxidutsläppen från bygget inte är mer än 250 kilo per kvadratmeter ljus BTA. En annan orsak pekar Martin ut när vi återvänt in under tak. Utefter en vägg står sopkärlen på rad. Här finns ett tiotal fraktioner, så som gips, metall, trä och lysrör. – Sådana här stationer finns på varje våning, berättar han. Vi vill inte skicka i väg en massa osorterat byggavfall till förbränning. Därför ser vi till att allt hamnar rätt med en gång. Gipsspill går direkt till återvinning. F R Å N VÅ N I N G F E M tar vi hissen upp i
det östra tornet. De glidgjutna hisschakten stod färdiga långt innan resten av huset var byggt och hissarna monterades i ett tidigt skede. På så sätt har man haft riktiga hissar på plats under byggprocessen vilket har varit en stor logistisk fördel. Väl uppe på våning 15 är det dags för ännu ett besök utomhus. Här kliver vi ut på en av husets 26 terrasser. Utsikten över Göta Älvdalen är storslagen. – Vanligtvis lägger man ju tak när huset nått sin fulla höjd, säger Mar-
tin Stridh, men här finns det terrasser med en pergola på alla de övre våningsplanen. Att se till att ytskiktet håller tätt och att avrinningen fungerar är en av alla utmaningar som vi tampas med. För att vara helt på den säkra sidan har KL-trät i bjälklaget under terrasserna bytts ut mot HD/F. Skulle det uppstå en läcka finns det i alla fall inte organiskt material under. Så snart ytskiktet på terrasserna är på plats tar arbetet vid med att sätta upp solceller och få dit sedum och planteringslådor. Vi återvänder tillbaka ner till bottenvåningen. Den snäckformade trappan och ett område med fyra våningars takhöjd skvallrar om att huset även invändigt är tänkt att vara något extra. – Här ska det bli ett restaurangtorg, förklarar Martin Stridh och pekar ut var de tre köken kommer att vara placerade. På bottenvåningen ska också finnas plats för en mindre butik, samt en större hyresgäst som allt som allt disponerar närmare 13 000 kvadratmeter fördelat på åtta våningar. Resten av huset blir kontorslokaler. Från våning fyra ska det gå att kliva direkt ut på gångbanan på Hisingsbron, vilket är ytterligare en av alla de utmaningar som Kaj 16 bjuder på. – Hela bygget är fullt av klurigheter. Framför allt är det väl den udda planlösningen som ställer till det. Det går inte heller att copy-pastea någonting i byggprocessen eftersom ingen detalj är den andra lik. Att bygga så här hade knappast gått utan BIM. Information Modeling innebär att hela bygget finns som en digital 3D-modell, med alla ritningar i molnet, liksom dokumenthantering, mätningar, uppgifter om materialåtgång, mängdning, dokumentation och mycket mer. – Där borta står den ena av våra två BIM-stationer, berättar Martin och pekar på en stor dataskärm några meter bort. Men de flesta som jobbar här använder en platta, eller sin smartphone. Det innebär att vi måste ha ett välfungerande Wifi i hela huset. På sin mobil plockar Martin fram en PDF över våning 11. Han förstorar ritningen och tar med ventilation och träpelare. – Du väljer själv vad du vill ha med, förklarar han. Rör, sprinklers eller eldragningar - du tänder det du vill se, helt enkelt. En liten brun prick under fliken arbetsmiljö visar att det finns en notering på platsen. Martin zoomar in och läser vad det handlar om. Någon har visst lämnat överblivet material efter sig. ”Måste tas bort” står det. Lite längre ner i tråden ser vi att problemet är åtgärdat. – Att använda sig av BIM kräver mer arbete i projekteringsskedet, men det har man igen senare under byggprocessen, säger Martin. Jämfört med att ha 400 ritningar att hålla reda på är det bara fördelar. Personligen vill jag inte gå tillbaka.
BIM, ELLER BUILDING
BENEDIKTA CAVALLIN redaktion@byggvarlden.se
Martin Stridh är platschef på Vestia som är totalentreprenör.
Från Kaj 16 ska det gå att kliva rakt ut på gångbanan på Hisingsbron.
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
Kaj 16 Ї Byggherre: Vasakronan. Ї Vestia har totalentreprenad ihop med ett par andra aktörer. Ї Inflyttningen startar i slutet av 2027. Om det finns uthyrda delar kommer de att ha stoppstandard runt halvårsskiftet 2028. Ї Huset är ritat av arkitektbyrån Dorte Mandrup. Liljevalls har hjälpt till med att skapa bygghandlingar. Ї Antal våningar: 16 varav tolv byggs i trä. Ї Antal kvadratmeter: 37 500 BTA Ї Solcellerna på huset ska producera 100 000 kWh per år vilket motsvarar förbrukningen hos fem normalstora villor.
Kaj 16 växer fram alldeles intill älven och Hisingsbron. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
FOTO: BENEDIKTA CAVALLLIN
BYGGREPORTAGE 21
september 2026 • Nummer 8
Våningsplanet som ska bli restaurangtorg har en imponerande takhöjd.
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
De båda tornen i trä har många detaljer och oräta vinklar.
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
Kaj 16 ligger granne med Platinan som stod klar 2022.
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
22 NYHETER
Nummer 8 • september 2026
Han ser ökad efterfrågan av samhällsfastigheter RO-Gruppen har fått i uppdrag av Hemsö Fastighets AB att bygga ett nytt äldreboende i stadsdelen Djurgården i Linköping. Enligt Andreas Lennartsson, affärsområdeschef på RO-Gruppen, ser man en ökad efterfrågan av samhällsfastigheter. – Det pågår en tydlig anpassning till den demografiska utvecklingen, säger han.
Boendet omfattar cirka 6 550 kvadratmeter och 80 platser. Byggstart planeras till sommaren 2026 och inflyttning till sommaren 2028. Det nya äldreboendet blir en del av Djurgården, ett av Linköpings största stadsutvecklingsområden. Här växer en ny stadsdel fram med bostäder, skolor, förskolor, vård, idrott och service. – Vi är glada över förtroendet från Hemsö. Ett äldreboende ställer höga krav på såväl funktion och kvalitet som förståelse för de människor som ska bo och arbeta i byggnaden. Vi ser fram emot att tillsammans skapa en trygg och väl genomtänkt miljö som håller över tid säger Robert Ohlsson, affärsområdeschef på RO-Gruppen. Byggnaden ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad 4.0, med målsättningen att nå nivå Guld för energianvändning. Projektet utformas med höga krav på energieffektivitet, inomhusmiljö och långsiktig kvalitet. RO-Gruppen bygger sedan tidi-
Andreas Lennartsson, affärsområdeschef på RO-Gruppen.
Stadsdelen Södra Djurgården i Linköping.
FOTO: RO-GRUPPEN
gare ett vårdboende med 90 platser och en förskola åt Lejonfastigheter på Lägerbålet 1 i Linköping. Det nya uppdraget för Hemsö stärker företagets närvaro i kommunen och bygger vidare på erfarenheten av att uppföra moderna vård- och omsorgsmiljöer. – Vi har god erfarenhet av att bygga samhällsfastigheter där verk-
samhetens behov behöver finnas med i varje beslut. Vår uppgift är att omsätta dessa behov till en byggnad som fungerar i vardagen, både för de boende och för verksamheten, säger Andreas Lennartsson, affärsområdeschef på RO-Gruppen. RO-Gruppen bygger äldreboendet på uppdrag av Hemsö, som utvecklar projektet tillsammans med
Linköpings kommun och Lejonfastigheter. Ser ni en ökad trend på efterfrågan på äldreboenden? – Ja, det pågår en tydlig anpassning till den demografiska utvecklingen, säger Andreas Lennartsson. Q
Q
Är affärsområdet med samhälls-
PRESENTERAR
STORA BYGGDAGEN 2026 Byggbranschens självklara mötesplats
Torsdag 8 oktober Stockholm Bygget Fest & Konferens, Norrlandsgatan 11 Stora Byggdagen är mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter. Vill du ställa ut eller bli partner? Maila: seminarier@fastighetssverige.se
PARTNERS:
Säkra din plats nu! Halva priset för dig som läser Byggvärlden.
Kod: BV50
fastigheter ett växande område för RO-gruppen? – Nej, inte strategiskt sett. Vi bygger allt och strävar efter den bästa mixen inom ramen för varje tids rådande marknadsläge. Kontraktssumman för projektet är 160 miljoner kronor. SAMUEL KARLSSON
23
september 2026 • Nummer 8
JURISTKRÖNIKAN
Johan Lundgren:
Gäller en muntlig beställning av ÄTA?
D
et finns som bekant två typer av ÄTA-arbeten i kommersiella entreprenader, sådana som beställs/föreskrivs av beställaren och s.k. likställda ÄTA-arbeten. Denna artikel handlar om det förstnämnda, alltså föreskrivna ÄTA-arbeten. Enligt AB 04 ska sådana ÄTA-arbeten beställas skriftligen och huvudregeln, i AB 04, är att entreprenören inte har rätt till ersättning för ett sådant ÄTA-arbete om det utförs utan skriftlig beställning. Detta avtalsvillkor, och övriga bestämmelser i standardavtalen, är framförhandlade mellan byggbranschens aktörer och är tänkta att utgöra en rimlig intressebalans och riskfördelning i entreprenader. Med kravet på att ÄTA-arbeten ska beställas skriftligen ville man nog undvika missförstånd, och minska antalet tvister. AT T E N T R E P R E N Ö R E N H E LT går miste om
I E N SÅ DA N situation bör entreprenören först och främst hävda att det är oskäligt att denne inte får betalt. Entreprenören bör dock även argumentera på ett annat sätt. Enlig svensk rätt gäller nämligen den principen att parter genom nya avtal och överenskommelser kan ändra innehållet i ett tidigare ingånget avtal. I princip finns det därför inte finns något hinder mot att parterna muntligen kommer överens om att frånfalla ett avtalat skriftkrav. Detta har Högsta domstolen slagit fast – i ett mål som rör hyra av parkeringsplatser och inte entreprenadrätt – och då samtidigt uttalat att ”en muntlig över-
enskommelse om något som enligt avtalet fordrar skriftlighet i regel måste anses innebära ett sådant frånfallande”. Detta borde nog, översatt till entreprenadrätt, innebära att parterna i det enskilda fallet kan anses ha frånfallit det avtalade skriftlighetskravet i AB 04 om de muntligen kommit överens om att ett ÄTA-arbete ska utföras. Högsta domstolens uttalande är dock inte villkorslöst och det är inte helt klart vad som gäller i fråga om de aktuella villkoren i standardavtalen. En särskild fråga är också vad som gäller när parternas avtal dessutom innehåller en s.k. NOM-klausul som anger att alla ändringar i avtalet måste vara skriftliga för att vara gällande. Sådana klausuler accepteras i vissa andra rättsordningar, men det är tveksamt om de står sig mot dessa grundläggande avtalsrättsliga principer i svensk rätt. E N E N T R E P R E N Ö R S O M har fått en muntlig FOTO: DELPHI
ersättning för ett utfört tilläggsarbete (och beställaren samtidigt får arbetet utfört utan kostnad) kan såklart vara en allt för hård påföljd i vissa fall. I AB 04 finns därför en ventil som innebär att entreprenören trots allt har rätt till ersättning om det vore oskäligt att
denne inte fick betalt. Ventilen är dock en undantagsregel som, enligt kommentarstexten till AB 04, är tänkt att tillämpas exempelvis om saken varit akut och det inte varit möjligt att invänta beställning. Frågan är vad som händer om entreprenören faktiskt får en beställning, men bara muntligt, och sedan utför arbetet. Ska denne då inte få någon ersättning trots att beställaren faktiskt har beställt arbetet och således gett uttrycklig för en vilja att arbetet ska utföras mot ersättning?
JOHAN LUNDGREN, PARTNER, ADVOKAT, ADVOKATFIRMAN DELPHI
beställning att utföra ett ÄTA-arbete bör under alla förhållanden kräva att få en skriftlig beställning och meddela att denne inte avser att utföra arbetet utan en sådan beställning. Det är ju faktiskt en regel som gäller för både entreprenören och beställaren.
24
Nummer 8 • september 2026
Konkurser i byggbranschen
Nyligen upphandlade projekt Byggentreprenör
Projektnamn
Projektrubrik
Kommun
Byggkostnad
Företag Stockholms län
Magnus Insulan Mattias Larsson
T-Byggen Sverige AB
Säteriet etapp 2
Nybyggnad av flerbostadshus på Råda Höjder i Mölnlycke etapp 2, Härryda
Härryda kommun
450-500 mkr
Fredrik Jihammar Claes Johansson
Peab Sverige AB
Botkyrka Kommunhus
Ombyggnad av kommunhus i Botkyrka
Botkyrka kommun
400 mkr
Reine Johnsson
AB Tornstaden
BRF Ateljé, Mölnlycke fabriker Etapp 3
Nybyggnad av flerbostadshus i Mölnlycke, Härryda
Härryda kommun
390 mkr
Darko Mihajlovic
Logistic Contractor Entreprenad AB
Salix Group, Norra hamnen, Malmö Industrial Park, tomt 1
Nybyggnad av logistik- och lagerlokal i Malmö
Malmö stad
285 mkr
Kristineberg
Nybyggnad av radhus i Vallentuna
Wojciech Wondell Andreas Hartman
Titania AB Hökerum Bygg AB
Bryggarebacken Hus 4, Etapp 1
Nybyggnad av flerbostadshus i Tumba
Vallentuna kommun
230 mkr
Botkyrka kommun
200-250 mkr
Lina Gustafsson
Kålltorps ByggnadsAB
Livered
Om-, ny- och tillbyggnad av mottagnings- och återvändandecenter, Mölndal
Mölndals stad
200-250 mkr
Leif Einarsson
Flodén Byggnads AB
Liljan skola
Nybyggnad av skola i Kungsbacka
Kungsbacka kommun
190 mkr
Jonas Höjman Andreas Hartman Joakim Selin Ola Bengtsson
Lagans Byggnads AB
Nybyggnad av ambulansstation i Kalmar
Kalmar kommun
180 mkr
Bryggarebacken Hus 1 Etapp 2
Nybyggnad av flerbostadshus Tumba,
Botkyrka kommun
150-200 mkr
Storwerk Entreprenad AB
Sunnanåskolan
Om- och tillbyggnad av skola i Skellefteå
Skellefteå kommun
170 mkr
Trefabygg AB
Bostäder Dannemannen etapp 2
Nybyggnad av bostäder i Eslöv
Eslövs kommun
100-150 mkr
Nybyggnad av hjulsvarv i Göteborg
Göteborgs stad
100-150 mkr
Dime Usinovski Magnus Persson
We Construction Göteborg AB
Utby 753:474
Emil Jonsson
ED Bygg Sverige AB
Ryttargårdskyrkan, Ekkällan etapp 2
Nybyggnad av bostäder i Linköping etapp 2
Linköpings kommun
80-160 mkr
ByggPartner i Dalarna AB
Verkstadsvägen 28, 34, 36 och 38
Renovering av flerbostadshus i Falun, Etapp 2
Falu kommun
120 mkr
Alf Joakimsson
Asplunds Bygg i Mellansverige AB
Rödesunds torg, Hus E1 och E2
Nybyggnad av flerbostadshus i Karlsborg
Karlsborgs kommun
Ej officiell
Niklas Skagerstam
Brixly AB
Kardiologilaboratorium
Ombyggnad för kardiologilaboratorium vid Skaraborgs sjukhus i Skövde
Skövde kommun
94 mkr
Elin Hasselgren
Ronny Senkal
Lina Davidsson
Byggmästargruppen Stockholm BMG AB
International School of Stockholm Region (ISSR)
Renovering och ombyggnad av skola på Södermalm
Stockholms stad
70 mkr
Skanska Sverige AB
Björröd
Nybyggnad av radhus i Härryda
Härryda kommun
60-70 mkr
Västerbergs folkhögskola, Hus 1 &2
Om- och tillbyggnad av folkhögskola i Sandviken
Sandvikens kommun
62 mkr
Viktor Edler
ENovogruppen i Stockholm AB
BUP- lokaler
Ombyggnad av mentalvårdsanläggning i Stockholm
Stockholms stad
50 mkr
Mathias Ramberg
Ramberg & Merin Bygg AB
Kunskapsskolan
Nybyggnad av skola i Örebro
Örebro kommun
Peter Forsberg Andreas Sundström
Peab Sverige AB
Västra Ingelstad Skyttis skidstadio etapp 2
Nybyggnad av bostäder i Vellinge Nybyggnad av skidskyttearena i Örnsköldsvik etapp 2
Vellinge kommun Örnsköldsviks kommun
Solna
Cross Laminated Timber (CLT) Prefab Byggsystem A
Bromma
Atamo AB
Nynäshamn
Bratec AB
Täby
Björnö MarkEntreprenad AB
Norrtälje
AGRY AB
Bromma
NPN Bygg Sthlm AB
Stockholm
Selebo Sand & Grus Transport AB
Nykvarn
MHM Entreprenad AB
Södertälje
Keom AB
Stockholm
Main General Construction Sweden AB
Stockholm
Partnex AB
Åkersberga
Parsab Solution AB
Stockholm
Mansteca AB
Solna
Civesta AB
Stockholm
Boevo AB
Stockholm
Always Here Service AB
Stockholm
JD Plåtslageri AB
Stockholm
Uppsala län AMG Ställningar AB
Enköping
Sweden Health & Business group AB Uppsala Mälardalens Trägolv AB
Enköping
Södermanlands län NTB Capital AB
Katrineholm
Harmoni Villa Sverige AB
Mariefred
SWE Byggställningar AB
Eskilstuna
LGA Bygg AB
Eskilstuna
Jönköpings län Svärds Mattor AB
Gränna
Habo Plåtkonsult AB
Jönköping
Righults Måleri o Konsult AB
Älmeboda
Blekinge län
Pierre Entreprenad i Gävle AB
Mjöbäcks Entreprenad AB
Stockholm
Aiebero Rot AB
Kronobergs län
Anders Lindén Daniel Åhlander
Mattias Bengtsson
B C Betong AB
WM Entreprenad I kungens kurva AB Tumba
Ambulansstation Kalmar, Hus 51
Hökerum Bygg AB
Län
Härlöv Bygg & Design AB
Karlskrona
AH Tak & Sol AB
Olofström
PJ Sprinkler & Svetsmontage AB
Karlshamn
Skåne län BT Tak & plåt service AB
Vellinge
Kollebäckshem AB
MunkaLjungby
40-50 mkr
Lomma Måleri AB
Lomma
Linds Bygg i Malmö AB
Malmö
40-50 mkr
E-H HOME Performance AB
Bara
Casa Development Scandinavia AB
Malmö
Ej officiell
Allerums Trädgård & Service AB
Hässleholm
SHS Entreprenad AB
Hässleholm Arlöv
Magnus Pettersson
Multibygg Sydost AB
Rusta
Nybyggnad av butikslokal i Mörbylånga
Mörbylånga kommun
40-45 mkr
I.K Måleri AB
Amir Nordenving
Prime Construction Sweden AB
Solidenpark
Nybyggnad av flerbostadshus i Norrtälje
Norrtälje kommun
40 mkr
Nordens Bygg och Måleri AB
Nimab Entreprenad AB
Lomma IP
Upprustning och nybyggnad av idrottsanläggning i Lomma
Lomma kommun
40 mkr
Timber On Top Bygg AB
Hovås Lidköping
Erik Saltin
Hallands län Landeryd
Västra Götalands län
Håkan Bengtsson
Väst Sverige Bygg AB
ICA Gustavslund
Nybyggnad av affärshus i Helsingborg
Helsingborgs stad
30-50 mkr
Damsam Bygg och Snickeri i Götene AB Solse Sverige AB
Göteborg
Jimmy Johansson Andreas Holst
Byggkompaniet i Nässjö AB
Lidl Götafors Vaggeryd
Nybyggnad av livsmedelsbutik, Vaggeryd
Vaggeryds kommun
30-50 mkr
PLC Eltek AB
Strömstad
Hakija Saljunovic
SH SNICKERi AB
BRF Kummelnäs
Nybyggnad av parhus i Nacka
Nacka kommun
30-50 mkr
Norddig AB
Sandagymnasiet, Hus 6 Om- och tillbyggnad av skola i Jönköping
Jönköpings kommun
35 mkr
Rune Adielsson Byggnads AB
Utmarksskolan, storkök
Om- och tillbyggnad av storkök och matsal vid Utmarksskolan i Göteborg
Göteborgs stad
33 mkr
Hakija Saljunovic
SH SNICKERi AB
Brf Gladö Sjöutsikten
Nybyggnad av grupphus i Huddinge
Huddinge kommun
20-40 mkr
Mariusz Skalski
Folkets Bygg AB
Vendelsfrid 2
Takbyte samt konvertering till FX i flerbostadshus i Malmö
Malmö stad
30 mkr
Isak Danell Damjan Maksovic
Brixly AB
Värmlands län
Digital Bygg Karlskoga AB
Karlskoga
RA Consulting i Nora AB
Örebro
Hklimat AB
Örebro
KV Service AB
Lindesberg
Västmanlands län Björkmans Glasmästeri Västerås AB Västerås J Meijer form & betong AB
Kolsva
Gävleborgs län
Anton Lindborg
AB Lindborg & Söner
Skinnaråsens IP
Nybyggnad av servicebyggnad vid idrottsplats i Sollentuna
Sollentuna kommun
30 mkr
Robin Hellströms bygg & allservice AB
Henrik Mattsson
T-Konstruktion AB
Kallax
Nybyggnad av lager i Luleå
Luleå kommun
30 mkr
Västernorrlands län
Joel Rolandsson
NA Bygg AB
Formmax
Nybyggnad av verksamhetsområde i Örebro
Örebro kommun
27-29 mkr
BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.
Säffle
Örebro län
EL, Bygg & IT Montage Sverige AB
Söderhamn
Sundsvall
Västerbottens län Henriksson Energi och Bygg AB
Vännäs
DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.
ALDRIG ENSAM I LEDARROLLEN Som chef i byggbranschen står du i centrum när Sverige ställer om och bygger nytt. Det kräver tuffa beslut, men du ska aldrig behöva stå ensam. Byggcheferna är branschföreningen inom Ledarna som driver dina frågor med ren branschkunskap. Inför den kommande avtalsrörelsen ser vi till att dina villkor speglar din vardag och ditt ansvar.
Vi kämpar för en tryggare arbetsmiljö, en jämställd bransch och rätt förutsättningar för dig som chef. När nya krav ställs jobbar vi för att du ska få rätt utbildning och resurser, inte bara mer ansvar på dina axlar. Gör din röst starkare. Bli medlem i Byggcheferna i dag.
Skanna QR-koden för att läsa mer
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
26
Nummer 8 • september 2026
NAMN & NYTT Han är ny regionchef för Svevia
Andreas Jonsson har utsetts till regionchef för Svevia, division Drift, region Mitt. Han tillträder tjänsten permanent efter att ha Andreas varit tillförordnad Jonsson regionchef sedan slutet av juni. Han har över 20 års erfarenhet från bygg- och anläggningsbranschen. 2017 anslöt han till Svevia som kalkylingenjör och har sedan dess haft flera roller inom division Drift, bland annat som entreprenadchef och sedan 2022, som arbetschef för Stockholm Söder. Han kommer närmast från rollen som arbetschef inom division Drift. Q
Byggdialog rekryterar områdeschef från NCC
Andreas Wikman
Q Byggdialog välkomnar Andreas Wikman, tidigare affärschef på NCC, som ny områdeschef för norra Sverige. Rekryteringen beskrivs som ett led i bolagets fortsatta expansion i
regionen. Andreas har över 25 års erfarenhet från storbolagen i byggbranschen. De senaste tio åren har han varit affärschef för NCC:s verksamhet i norra Sverige, med ansvar för projektutveckling och kundrelationer.
Kranpunkten byter vd
Kranpunkten får en ny vd den 1 oktober 2026. Micke Rydbeck efterträ-
Q
der Fredrik Paulsson, medgrundare och mångårig vd, som nu övergår till en ren styrelseroll. Micke Rydbeck kommer närmast Micke från rollen som Rydbeck marknads- och försäljningschef för Volvo Lastvagnar i Norge.
en stark arbetsplatskultur. Karin är civilingenjör och har arbetat med arbetsmiljöfrågor i olika roller sedan 2010. Hon tillträdde rollen den 10 september.
Återvänder till Tyréns och blir divisionschef
Hon blir ny regionchef för Forsen Stockholm
Forsen rekryterar Linnéa Lööw som ny regionchef. Hon kommer närmast från Ramboll och har under flera år haft chefs- och Linnéa ledarroller inom Lööw samhällsbyggnadssektorn, med erfarenhet från bland annat Ramboll, Sweco och VR. Hennes bakgrund spänner över ledarskap, affärsutveckling samt projekt- och uppdragsledning, med erfarenhet från komplexa samhällsbyggnadsprojekt. Linnéa tillträder den 26 oktober och blir samtidigt en del av bolagsledningen. Q
Ny chef ska stärka Bravidas säkerhetskultur
Bravida har rekryterat Karin Moberg som ny arbetsmiljöchef för Bravida Sverige. Hon får ett strategiskt ansvar för att vidareutveckla föKarin retagets arbetsmiljöMoberg arbete med fokus på säkerhet, psykologisk trygghet och Q
Martin Ålenius
Q Martin Ålenius är ny divisionschef för Environment på Tyréns Sverige. Han tillträdde den 1 september och kommer närmast från rollen som affärsutvecklingschef Norden på
AECOM. Ålenius återvänder till Tyréns efter flera år i ledande roller på Ramboll och AECOM. Han började på Tyréns 2003 och har tidigare haft flera chefs- och strategiska roller inom företaget, bland annat som avdelningschef och affärsstrateg.
Ny chefscontroller för Svevia division Drift
Q Matilda Knuts har tillträtt som ny chefscontroller för Svevia division Drift. Rollen innebär ett övergripande ansvar för att fortsätta utMatilda veckla divisionens Knuts ekonomiska styrning och uppföljning. Matilda Knuts tillträdde den 1 augusti och ingår i divisionens ledningsgrupp. Matilda Knuts har sju års erfarenhet från Svevia och arbetade dessförinnan på Ramudden.
Går från Specialfastigheter till Locum
Q Anna Rydberg Björklind har tillträtt som ny inköpsdirektör på Locum. Hon kommer senast från rollen som inköpschef på SpecialAnna fastigheter. Hon har Rydberg tidigare arbetat som Björklind inköps- och kontorschef på Statens fastighetsverk samt haft uppdrag som inköpsdirektör på Sjöfartsverket.
Stockholmshem har ny chef för Stadsutveckling och Nybyggnad
Den 1 september tillträdde David Lundgren som chef för Stadsutveckling och Nybyggnad. Han har över 30 års erfarenhet av bostadsutDavid veckling och en bakLundgren grund från ledande positioner inom NCC, Småa och Bonava – senast som chef för produktionsverksamheten på Besqab. Q
Wihlborgs anställer ny regionchef i Helsingborg
Q Charlotte Norell blir ny regionchef för Wihlborgs i Helsingborg och tillträder den 1 oktober. Hon är medgrundare till Croisette, där Charlotte hon tidigare varit Norell chef för värdering och analys, och har även varit transaktionsprojektledare på Castellum.
Hon är civilingenjör inom lantmäteri med inriktning mot fastighetsekonomi och är bosatt i Helsingborg.
Stena Fastigheter förstärker organisationen
Sevil Ahmadi, Elin Cederholm och Caroline Pettersson Stena Fastigheter i Stockholm förstärker organisationen inom stadsutveckling. Sevil Ahmadi blir chef för den nya avdelningen för stadsutveckling. Hon började på Stena 2019 och har sedan 2023 varit avdelningschef på Stena Bygg i Stockholm. Ny avdelningschef för Stena Bygg i Stockholm blir Elin Cederholm, som har arbetat inom Stena sedan 2014, senast som projektutvecklare med ansvar för tidiga skeden. Caroline Petterssons roll inom marknad och kommunikation utvecklas med platsutveckling som en del att ytterligare knyta samman kommunikation, platsidentitet och konceptutveckling inom vårt stadsutvecklingsarbete. Förändringarna trädde i kraft den 1 september.
Q
Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se
Henrik Barckman är ny branschexpert inom ventilation på Plåt & Ventföretagen.
FOTO: PLÅT & V ENTFÖRETAGEN
Plåt & Ventföretagen tillsätter branschexpert Plåt & Ventföretagen välkomnar Henrik Barckman till den nyinrättade rollen som branschexpert inom ventilation. Den 1 juli blev Plåt & Ventföretagen medlem i Svensk Ventilation. Nu tar förbundet nästa steg genom att inrätta rollen som branschexpert inom ventilation. – Det händer mycket inom ventilation och vi vill vara en stark partner för medlemsföretagen i den utvecklingen. Med medlemskapet i Svensk Ventilation och vår branschexpert Henrik Barckman, stärker vi både vår kunskap och våra möjligheter att driva frågor som gör skillnad i medlemsföretagens vardag, säger Annika Brännmark, bransch- och regionchef på Plåt & Ventföretagen. Nya branschexperten Henrik Barckman har tio års erfarenhet från ventilationsbranschen, bland annat flera år hos Systemair, och närmast från rollen som OEM-ansvarig i Norden på Franke Futurum.
– Jag ser fram emot att lära känna våra medlemsföretag, lyssna på vilka frågor som är viktiga för dem och bidra med kunskap och stöd. Genom samarbetet med Svensk Ventilation får vi också fler möjligheter att påverka medlemsföretagens intressen och branschens utveckling. Mitt fokus är att skapa konkret nytta för våra medlemsföretag, säger Henrik Barckman, branschexpert inom ventilation på Plåt & Ventföretagen. S I N N YA roll kommer Henrik Barckman bland annat att medverka i branschrelaterade projekt, agera remissinstans och bidra till att branschfrågor lyfts i relevanta forum. Han kommer även att vara engagerad i Plåt & Ventföretagens ventilationssektion samt i relevanta styrgrupper ihop med representanter från Svensk Ventilation.
I
REDAKTIONEN redaktionen@byggvarlden.se
27
september 2026 • Nummer 8
EFTERSNACK
Hockeyspelare provade att lägga asfalt i Timrå ad är egentligen tuffast, att V spela hockey eller lägga asfalt? Den frågan stod i centrum när Timrå IK:s damlag fick prova på asfaltläggning tillsammans med Peab Asfalt i Sörberge i Timrå kommun. Under förmiddagen fick hockeydamerna följa med Peab Asfalts asfaltslag ut på uppdrag och uppleva en arbetsdag på nära håll. Genom samarbetet vill Timrå IK och Peab Asfalt inspirera fler kvinnor och unga att upptäcka möjligheterna inom både hockeyn och bygg- och anläggningsbranschen. Samtidigt vill de utmana föreställningar om vilka yrken och fritidsintressen som är till för vem. Under besöket fick spelarna ta del av allt från säkerhetsgenomgång och arbetsplanering till praktiska moment. De fick bland annat prova på att laga potthål, skyffla och raka asfalt och köra välten. För Peab Asfalt blev besöket ett tillfälle att bjuda in till sin vardag där egenskaper som nyfikenhet och samarbetsförmåga är ännu viktigare än tidigare yrkeserfarenhet. P E A B AS FA LT H A R i dag omkring 50 beläggningsarbetare i norra Sverige och anställer årligen ett 15-tal nya medarbetare inför säsongsstarten i april. Precis som inom lagidrotten är kommunikation och att lita på varandra, avgörande för att lyckas. – Det var så roligt att ha spelarna med oss ute på jobb idag. De kom in med nyfikenhet, energi och ett imponerande driv. De lärde sig snabbt och sa att de tyckte att det var roligare och enklare än de trott. Samtidigt fick vi chans att visa hur vår vardag ser ut och vi hoppas att vi kan inspi-
Nu ser vi fram emot att bjuda in asfaltlaget till en hockeymatch i SCA Arena...
rera fler att jobba i vår bransch, säger Johannes Pettersson, regionchef Peab Asfalt.
Timrå IK och Peab Asfalt tillsammans vid asfaltläggningen.
FOTO: PEAB
G E M E N SA M T F Ö R P E A B Asfalt och Timrå IK är lagandan, det höga säkerhetstänket och viljan att utvecklas tillsammans. Under dagen blev det tydligt att asfaltlaget och hockeylaget har fler likheter än skillnader. Båda verksamheterna bygger på att stötta varandra för att nå gemensamma mål. – Tjejerna fick en oerhört fin dag tillsammans med Peabs asfaltslag där de fick testa på flera olika moment i en asfaltsläggares dag i sann laganda. Nu ser vi fram emot att bjuda in asfaltlaget till en hockeymatch i SCA Arena så de får testa på tjejernas dagliga verksamhet också, säger Helene Ersson, klubbchef Timrå IK. R O L L BY T E T F O RT SÄT T E R under hösten. Snart är det dags för asfaltlaget att snöra på sig skridskorna när de möter Timrå IK:s damlag i en träningsmatch. Då ska frågan avgöras: är det egentligen tuffast att lägga asfalt eller spela hockey?
Under en dag fick tjejerna i Timrå IK prova på att lägga asfalt. Under hösten kommer även Peab Asfalt att testas på isen mot hockeylaget. FOTO: PEAB
Johannes Pettersson, chef för Peab Asfalt i region Nord, och Helene Ersson, vd och klubbchef för Timrå IK. FOTO: PEAB
ANNONSBÖRSEN
Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar Fordonsbarriärer Avspärrning
www.vagjobb.se
Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert
www.maxmoduler.se
0950-138 88 info@maxmoduler.se
Läs om flera byggprojekt och dom senaste nyheterna på:
.se
Vi utbildar alla i byggsektorn. Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud. www.byggakademin.com Tel 010-228 15 55
REDAKTIONEN redaktion@byggvarlden.se
STÅLTRAPPOR SOM SÄNKER PROJEKTETS TOTALKOSTNAD Våra ståltrappor är utvecklade för projekt där krav på hållbarhet, precision och leveranssäkerhet är avgörande. Genom hög teknisk kvalitet och effektiv projektering minskar vi risken för förseningar, omarbete och framtida underhåll. Det ger dig: • Dokumenterad prestanda för krävande miljöer • Effektiv projektering som sparar tid i byggprocessen • Förutsägbar leverans – minskar risk i projektet • Lång livslängd med lägre totalkostnad över tid Vi bidrar med teknisk kompetens i varje steg – från dimensionering och anpassning till färdig projektering – för att säkerställa en trygg, effektiv och förutsägbar genomförandeprocess. Eurostair – när varje steg räknas
www.eurostair.se • +46 (0) 54 85 00 40
SPIRALTRAPPOR
RAKA TRAPPOR
MODULRAMPER
GALLERDURK