


![]()



Läs om hur gruvstaden blev till och utmaningarna med flytten
Så dömde tingsrätten

Byggsektorn välrepresenterad i Almedalen –Byggvärlden tipsar

Inför valet: Så svarar partierna på byggbranschens knäckfrågor
Betong är en central del i byggandet av en hållbar framtid i Sverige
Henrik Vinell:
De politiska diskussionerna hur vi ska hantera klimatförändringarna har tagit fart på allvar i Sverige. Översvämningar, starka vindar och extrema värmeböljor väntas tyvärr bli mer förekommande väderfenomen i framtiden. Betongens egenskaper ger ett naturligt motstånd mot naturens krafter. Nu behöver vi bygga långsiktigt hållbart, vilket handlar om att minska klimatpåverkan men också om att klimatanpassa byggnader och konstruktioner.
Nedan ger vi fyra anledningar varför betong är det bästa byggmaterialet vi har i kampen för en klimatanpassad framtid.
BETONG ÄR ETT oorganiskt material som tål fukt och möglar inte. Stormar, kraftiga regn och svåra översvämningar blir allt vanligare. Betong tål dessa förändrade förhållanden väl, vilket gör det idealiskt för klimatanpassade byggnader.
Betong brinner inte och avger inte rök eller
andra giftiga gaser. Materialet förhindrar även att bränder sprider sig. Ett hus med betongstomme behåller sin bärande kapacitet vid brand, vilket skyddar människoliv och gör att brandkårens släckningsarbete blir säkrare.
Byggnader och infrastruktur gjorda av betong har en lång livslängd samtidigt som de har ett litet drifts- och underhållsbehov. Det här betyder att konstruktionerna inte behöver ersättas eller renoveras lika ofta som byggnader tillverkade av andra material. Den långa livslängden minskar behovet av att producera nytt material vilket bidrar till minskad klimatpåverkan över tid.
BETONG SPARAR ENERGI. Det innebär att betongbyggnader kräver mindre energi för att värmas upp och kylas ner. Det här ger möjligheter till energieffektivisering och låg energiförbrukning under byggnadens driftsfas. Energibesparingen innebär minskade koldioxidutsläpp under konstruktionens hela livslängd.
I Sverige är höjd havsvattennivå och över-

svämningar de klimatförändringar som sannolikt kommer få störst påverkan på bebyggelse och infrastruktur. Johan Silfwerbrand, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, har genomfört en studie för att identifiera kunskapsluckor och forskningsbe-
hov gällande infrastrukturens anpassning till klimatförändringarnas effekter.
Silfwerbrand lyfter fram att betong kan användas för ljusa tak och gatubeläggningar som minskar lokal temperaturökning i städer, att skapa vattengenomsläppliga ytor som minskar belastningen på dagvattensystemet samt som markstabilisering och översvämningsskydd.
VI I BETONGBRANSCHEN jobbar intensivt med att sänka vårt klimatavtryck. Våra medlemsföretag har redan produkterna för att nå mer än en halvering av betongens klimatpåverkan jämfört med år 2019. Lösningen heter klimatförbättrad betong där en del av cementen byts ut mot alternativa bindemedel. Politiker och den stora allmänheten har inte råd att längre förbise betongens fördelar när vi behöver bygga långsiktigt hållbart med så låg klimatpåverkan som möjligt samtidigt som samhället behöver klimatanpassas. Betong är en central del i byggandet av en hållbar framtid i Sverige och i resten av världen.
Ingen seriös aktör inom byggbranschen ifrågasätter behovet av ordning och reda på våra arbetsplatser. Vi välkomnar kontroller som motverkar arbetslivskriminalitet, svartarbete och osund konkurrens. Det är en förutsättning för en sund marknad.
Men när kontrollsystemen själva blir ett hinder för produktion, tillväxt och samhällsutveckling måste vi våga diskutera konsekvenserna. Det är precis där vi befinner oss idag med ID06.
UNDER DE SENASTE veckorna har förändringar i beställnings- och valideringsprocessen skapat omfattande problem för byggföretag runt om i Sverige. Företag som vill göra rätt möts av långa väntetider, otydliga processer och ett system som i praktiken hindrar människor från att börja arbeta.
Resultatet? Anställda står på bänken, projekt försenas, kostnaderna ökar och produktiviteten sjunker.
För många företag handlar det inte om enstaka individer utan om hela arbetslag som inte kan komma ut på projekten eftersom ID06-processen inte fungerar som den ska. Den nya processen skapar dessutom ett märkligt moment 22. För att kunna valideras måste den anställde i många fall redan befinna sig i Sverige och vara tillgänglig för fysisk identitetskontroll. Samtidigt kan personen inte arbeta på byggar-
Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal info@byggvarldenb.se
betsplatsen utan ett giltigt ID06-kort.
Konsekvensen blir att arbetsgivaren måste anställa, betala lön, ordna boende, transporter och administration innan personen ens har möjlighet att få tillträde till arbetsplatsen.
I praktiken innebär det ofta att en nyanställd måste avlönas under en vecka eller mer innan produktivt arbete kan påbörjas.
För ett mindre eller medelstort byggföretag är detta en betydande ekonomisk belastning.
FÖR FÖRETAG SOM rekryterar internationell kompetens blir konsekvenserna ännu större. Byggsektorn har redan genomgått tre av de tuffaste åren i modern tid. Tusentals arbetstillfällen har försvunnit. Många välskötta företag har gått i konkurs. Investeringar har skjutits på framtiden.
Samtidigt står Sverige inför historiskt stora behov av investeringar inom:
● Infrastruktur
● Järnväg
● Elnät
● Energiförsörjning
● Försvarsanläggningar
● NATO-relaterade projekt
● Industriel l omställning
Politiken talar med rätta om behovet av att bygga mer och snabbare. Men då måste också de administrativa systemen fungera. Varje dag som arbetskraft inte kan komma ut på
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
arbetsplatserna försenas projekt som Sverige är beroende av.
Den kanske viktigaste frågan är principiell. ID06 har i praktiken blivit en samhällskritisk funktion. Utan systemet kan människor inte komma in på byggarbetsplatser. Utan systemet kan projekt stanna. Utan systemet påverkas miljardinvesteringar i både offentlig och privat sektor. Trots detta drivs systemet av privata aktörer med kommersiella intressen.
NÄR EN SÅDAN funktion blir en förutsättning för att hela byggsektorn ska fungera måste kraven på tillgänglighet, kapacitet, transparens och ansvar vara exceptionellt höga.
Många företag upplever idag att dessa krav inte uppfylls. Detta är inte ett argument mot ID06. Tvärtom. Branschen behöver kontrollsystem. Men systemen måste utformas så att de stödjer seriösa företag istället för att skapa nya hinder.
Vi behöver:
● Omedelbara övergångslösningar när tekniska förändringar införs.
● Betydligt kortare handläggningstider.
● Tillfälliga digitala behörigheter medan kort produceras.
● Möjlighet till säker digital identifiering utan onödiga fysiska moment.
● Oberoende tillsyn av systemets funktion och konsekvenser för näringslivet.
Framför allt behöver vi en öppen diskus-
sion om huruvida en så samhällskritisk funktion bör ligga hos privata aktörer eller om staten bör ta ett större ansvar. Byggbranschen vill göra rätt. Vi vill följa reglerna. Vi vill motverka fusk. Men vi måste också kunna bygga. När kontrollsystemen börjar hindra produktionen riskerar vi att motverka det som hela systemet var tänkt att skydda. Sverige behöver fler människor ute på arbetsplatserna – inte fler människor sittande på bänken i väntan på ett plastkort.

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
Layout/Produktionsansvarig: Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Layout: n Emil Hansson Svenska Media i Ljusdal AB Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson, 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se
Steni Colour Reuse
Återbruk av byggmaterial är
nutidens- och framtidens lösning på flera globala miljöutmaningar.
Nu lanserar vi Steni Colour Reuse – fasadskivor som kan användas flera gånger.
12 standardiserade format
Standardiserad borrning
80 kulörer och 3 glansgrader
Enkel montering och demontering
Slagtåligt och byggt för tuffa miljöer


Regeringen går vidare med reformerna av strandskyddet.
Regeringen föreslår slopat strandskydd
Q Strandskyddet gäller i dag vid i princip samtliga stränder runt om i landet. Inom 100 meter från strandlinjen råder förbud mot nya byggnader, och dispens beviljas restriktivt. Regeringen föreslår nu en förnyad inriktning för Strandlovsutredningen. Man vill gå från en förbudslagstiftning till en lovlagstiftning, där kommunerna styr över sina strandlinjer framför länsstyrelsen.
Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 31 december i år.

Universum är en central mötesplats på Campus Umeå.
Peab bygger om på campus i Umeå
Q Peab har fått uppdraget att genomföra en totalombyggnad av Universum på Campus Umeå. Beställare är Akademiska Hus och kontraktssumman uppgår till 348 miljoner svenska kronor. Projektet omfattar en total ombyggnation av cirka 12 000 kvadratmeter.
Uppdraget har föregåtts av ett så kallat fas 1-avtal och nu går projektet in i fas 2 som innebär tecknande av entreprenadkontrakt. Ombyggnationen av Universum är en utförandeentreprenad i samverkan. Projektet påbörjas efter sommaren och beräknas vara färdigställt i september 2028.
... minskade antalet inbrottsstölder från byggarbetsplatser med från år 2024 till 2025. Drygt 3 500 inbrottsstölder från byggarbetsplatser anmäldes till polisen under 2025.
– Vi ser fortfarande alldeles för många företagare som drabbas, men regeringens insatser mot stöldligor verkar ge resultat, säger Tanja Rasmusson Hjorth, vice vd och chef för näringsliv & påverkan, Byggföretagen.
Byggföretagens sammanställning bygger på statistik från Brottsförebyggandet rådet, Brå.
Bygger om äldreboende för 390 miljoner
Q Skanska har fått i uppdrag av Leksandsbostäder att utföra om- och tillbyggnad av Edshults särskilda boende. Uppdraget är värt cirka 390 miljoner kronor. Uppdraget innefattar ombyggnation av befintligt hus samt tillbyggnad och stort fokus läggs vid att skapa god tillgänglighet och en inomhusmiljö. Projektet innefattar även trädgårdsmiljön utanför boendet. Boendet omfattar totalt 121 lägenheter.
Byggstart är planerad att ske under tredje kvartalet i år och arbetet beräknas vara färdigt under 2030.

Alla åtalade frias efter hissolyckan i Sundbyberg där fem byggarbetare miste livet. Tingsrätten anser att det inte är bevisat att de åtalade gjort sig skyldiga till brott – trots allvarliga brister som pekats ut i utredningen. Domen kommer att överklagas.
Åklagarna yrkade på ett års fängelse för vd:n och 1,5 år vardera för de bägge hissmontörerna.
– Enligt min uppfattning finns det ingen tvekan om vad som orsakade olyckan och det är ju att skruvförbanden inte var inskruvade. Och vi vet att det var montörerna som jobbade för hissbolaget som skulle ha gjort det – den delen är ju ganska klar, har åklagare Lars Ågren tidigare sagt.
ÅKLAGAREN HAR OCKSÅ lagt ansvaret på montörerna och hissbolaget och har inte delat försvararnas bild av att hvudentreprenören har ett ansvar. – Det finns ett avtal mellan hissbolaget och Andersson där hissbolaget tar på sig ansvaret för riskbedömning, montering och att godkänna hissen och upprätta proto-
kollen och när den är säker och klar lämna över den till Andersson som då kan börja använda den. Hissbolaget har tagit på sig hela ansvaret och därför är det deras ansvar att det blev som det blev.
Solna tingsrätt, som meddelade dom förra veckan, friar samtliga åtalade.
TINGSRÄTTEN ANSER ATT det utifrån rapporten från Statens Haverikommission och vad som i övrigt framkommit i målet att det är utrett att olyckan inträffat på grund av att det saknats skruvförband mellan mastsektionerna 18 och 19 samt att skruvförbanden inte har monterats den 1 november 2023 eller senare.
– Utredningen ger inte en entydig eller fullständig bild av vad som har lett fram till olyckan, vem som hade skyldigheten att göra nödvändiga kontroller av hissen eller när det skulle ske. Det höga beviskravet för en fällande dom är därmed inte uppfyllt, säger rättens ordförande, chefsrådmannen Karin Sandahl. Montörerna frikänns därför från ansvar för brott.
Tingsrätten anser också att utredningen heller inte visar att den
åtalade vd:n har varit vållande till olyckan genom att han brustit i organisationen av arbetet och åsidosatt sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen. Även han frikänns därför.
Med anledning av tingsrättens bedömningar avslås även talan om företagsbot mot bolaget och målsägandenas skadeståndsanspråk.
Försvarsadvokat Mikael Fredblad, advokatfirman Mikael Fredblad, som företrädde en av de frikända montörerna menar att domstolen i stort följt försvarets linje, men att åtalet saknade stöd i utredningen.
Han menar att målet i stor utsträckning har kommit att handla om alternativa händelseförlopp snarare än vad som faktiskt kan bevisas. – Domstolen bygger upp resonemanget kring en alternativ hypotes om att det kan ha gått till på ett annat sätt. Min uppfattning är striktare än så. I utredningen finns ett så kallat pappersspår som borde ha upptäckts tidigare, redan före åtalet.
HAN LYFTER SÄRSKILT brister i dokumentationen kring hissens höjningsarbete. Han menar att flera
indikatorer fanns som visade att arbetet inte var slutfört när hissen ändå togs i bruk.
– Det finns två tydliga indikatorer på att höjningen inte var färdig. Ändå används hissen.
Åklagare Jennie Nordin, som varit med och drivit fallet, anser att tingsrättens bedömning är felaktig. Till tidningen Arbetet bekräftar hon att hon kommer att överklaga domen.
– Jag tycker personligen att man krånglar till det. Man höjer masten den 1 november. Den andra november finns en anteckning om att hissen inte går hela vägen upp, och då kommer den här personen dit och åtgärdar det. Men det har inget med skruvförbanden att göra. Det är de två montörena som inte satt dit dem, säger hon till Arbetet.
NÄR DET KOMMER till hissbolagets vd, menar hon att om han inte tagit sitt ansvar.
– Om han hade tagit sitt ansvar så man fångat upp att de här egenkontrollerna inte lämnats in, säger Jennie Nordin.
ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se
Samtliga åtalande efter hissolyckan frias. Byggnads förbundsordförande Kim Söderström menar att det är en skandal. – Fem personer dör men ingen är ansvarig?
Solna tingsrätt frikänner samtliga åtalade vilket innebär att ingen hålls ansvarig för olyckan.
– Fem personer dör men ingen är ansvarig? Det är inget annat än en skandal. Vi måste analysera domen innan vi kan gå in i detaljer, men det här väcker frågor om rättssystemet har kompetens och kapacitet att hantera arbetsplatsolyckor, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande och fortsätter:
– Frikännandet sätter fingret på grundproblemet i vår bransch: bristen på ordning och reda. Hundratals underentreprenörer trängs på samma arbetsplats och arbetsmiljöansvaret tappas bort när ingen tar ansvar för helheten. Nu har fem personer dött men ingen kan sägas vara ansvarig? Här måste politiken kliva in. Vi kräver bland annat att man gör som i Norge och begränsar antalet tillåtna underentreprenörsled till max två, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.
HAN STÄLLER SIG också frågade till varför inte huvudentreprenören fanns med i åtalet.
– Huvudentreprenören Anders-

son Company ska ha det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. I det ingår att säkerställa att alla tekniska anordningar är besiktigade och prövade innan de används, samt att dessa kan användas på ett sätt som inte orsakar skada.
BYGGFÖRETAGEN VILL INTE kommentera domen.
– Byggföretagen har följt rättsprocessen men avböjer att kommentera tingsrättens dom, skriver pressansvarige Lars Kriss i ett mailsvar. HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

Det största kontraktet den senaste tiden är ett basunderhållskontrakt i Malmö med en kontraktssumma på över en miljard kronor. FOTO: INFRANORD
De senaste veckorna har Infranord tagit hem flera stora kontrakt, vilket också ligger i det statliga bolagets strategi.
– Vi kommer att fortsätta fokusera på affärer där vi kan bidra med rätt kompetens, säger vd och koncernchef Stefan Gustavsson.
Under nio dagar i början av juni räknade Infranord hem fem stora projekt kopplat till järnvägen till ett sammanlagt värde av närmare tre miljarder kronor. Samtliga projekt utförs åt Trafikverket och omfattar basunderhåll av järnvägsanläggning i Västra Götaland, Malmö och Mälardalen, en bangårdsombyggnad i Luleå och tillverkning av teknikbyggnader för detektor- och radioanläggning.

Stefan Gustavsson är vd och koncernchef för statliga Infranord med en omsättning på cirka fem miljarder kronor och med cirka 1 600 anställda.
Q Hur kommer det sig att ni har vunnit så många upphandlingar den senaste tiden?
– Det är väldigt glädjande att vi har haft goda framgångar i flera upphandlingar den senaste tiden. De uppdrag vi har vunnit ligger väl i linje med vår strategi och stärker vår position inom områden där vi ser goda möjligheter att skapa värde, säger han.
Q Hur upplever ni konkurrensen i upphandlingarna?

Bilden är från Gammelstads bangårdsförlängning i Luleå kommun. FOTO: INFRANORD
– Det finns en konkurrens om uppdragen som visar att det finns ett stort intresse på marknaden, vilket gör utfallen särskilt positiva. Våra anbudsframgångar är ett resultat av ett målmedvetet arbete med att lämna väl avvägda och konkurrenskraftiga anbud på uppdrag som passar vår verksamhet och vår långsiktiga inriktning.
Q Vad betyder detta för er konkret, behöver ni rekrytera?
– I de kontrakt vi försvarar har vi befintlig personal, men i det nya basunderhållskontraktet för Västra Götaland Göteborg (VGG) kommer
vi att behöva rekrytera. Gällande Infranord Components har vi en tillväxtstrategi som kräver fler och till viss del nya kompetenser, inte minst kopplat till nya uppdrag.
Q Hur ser planen ut framåt: Kommer ni att fortsätta vara offensiva? Hur mycket kan ni växa?
– Vi ser positivt på utvecklingen och kommer även framöver att fortsätta fokusera på affärer där vi kan bidra med rätt kompetens, hög kvalitet och ett starkt genomförande.
HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

I september förra året hävde Trafikverket kontraktet med WLC.
Sista entreprenaderna tilldelade i Västlänken
Q Efter hävningen av kontraktet med WLC, där NCC är en av parterna, har nu Trafikverket tilldelat Implenia entreprenaden för Station Korsvägen. Kontraktsvärdet uppgår till tre miljarder kronor. Tilldelningen omfattar i huvudsak byggnation av station Korsvägen.
Tidigare stod det klart att Züblin får det första nya kontraktet efter hävningen av entreprenaden vid Korsvägen. Den delen av entreprenaden omfattar färdigställande av spårtunnel öster om stationsområdet och är värt cirka 512 miljoner kronor.
Q I en ny rapport till Region Stockholms trafiknämnd framgår att utbyggnaden av tunnelbanan ser ut att bli flera miljarder dyrare än man tidigare trott. Den största anledningen är att kostnaderna i byggbranschen fortsätter att öka snabbare än den allmänna prisutvecklingen i samhället.
Q Basunderhållskontrakt för
Mälarbanan
Anbudssumma: drygt 460 miljoner kronor. Entreprenaden påbörjas den 1 juli 2027 och pågår i fem år med möjlighet till förlängning i sammanlagt två optionsår.
Q Basunderhållskontrakt av järnvägsanläggningen Malmö, sydöstra Skåne
Anbudssumma: 1,08 miljarder kronor. Entreprenaden påbörjas den 1 september 2027 och pågår i sex år med möjlighet till ett optionsår.
Q Basunderhållskontrakt för
Västra Götaland Göteborg (VGG)
Anbudssumma: 591 miljoner kronor. Entreprenaden påbörjas den 1 september 2027 och pågår i sex år med möjlighet till ett optionsår.
Q Bangårdsombyggnad Luleå C
Anbudssumman: cirka 450 miljoner kronor. Projektet kommer att pågå till 2030 och entreprenaden är uppdelad i sju byggdelar varav tre optioner.
Q Tillverkning av teknikbyggnader För detektor- och radioanläggning inom Trafikverkets järnvägsinfrastruktur. Ramavtal på tre år med optioner om sammanlagt fem års förlängning. Anbudssumman: drygt 260 miljoner kronor.
– Enkelt förklarat kan man säga att våra fakturor följer byggindex och vår ersättning från parterna följer KPI. Skillnaden i kostnadsutveckling mellan dessa kallar vi indexgapet. Vi får helt enkelt inte lika mycket i ersättning som vi lägger ut på att bygga. Vår bedömning är att index för bygg- och anläggningssektorn fortsätter att växa snabbare än KPI även framåt och det är det vi flaggar för nu, säger förvaltningschef Per Ling-Vannerus.
De får miljarduppdrag av Kriminalvården
Q Det blir NCC som får i uppdrag att bygga det nya häktet i Gävle. Projektkostnaden beräknas till 1,4 miljarder kronor.
Byggnaden är planerad i sju våningsplan, samt källarplan, och ska inrymma alla väsentliga funktioner som administration, personalutrymmen, storkök, sysselsättning, transport, besök och bostadsavdelningar. Det planeras för totalt cirka 183 platser på bostadsavdelningarna. LOA beräknas till cirka 21 300 kvadratmeter.
Kritiseras för otillåten direktupphandling
Q Konkurrensverket riktar kritik mot Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun Karlstads för en otillåten direktupphandling i samband med omfattande ändringar av en byggentreprenad för ett ridhus. Efter att markproblem upptäckts under projekteringen gjordes omfattande förändringar, värda cirka 38 miljoner kronor, utöver det ursprungliga kontraktet på 45 miljoner kronor. Kommunen ansåg att ändringarna kunde göras enligt undantagsregler och standardavtalet ABT 06, men Konkurrensverket bedömer att undantagen inte var tillämpliga och att ändringarna borde ha upphandlats på nytt.
Söndag den 13 september går svenskarna och röstar. I tider med global instabilitet är beredskapen en fråga som är högst aktuell och som även berör byggsektorn. Liksom de senaste årens knäckfråga: hur får vi igång bostadsbyggandet. UE-ledsfrågan har det senaste
året blivit en het potatis i diskussioner kring arbetslivskriminalitet och arbetsplatsolyckor och kompetensförsörjningen är ständigt aktuell i svallvågorna efter de tuffa byggåren. Så här vill riksdagspartierna lösa knäckfrågorna.
Hur ska ni få igång bostadsbyggandet? Vilka konkreta åtgärder vill ni genomföra?
Är det rätt att lagstadga om max två UE-led? (varför/varför inte)
Hur ska kompetensförsörjningen stärkas inom byggsektorn?
Hur kan byggsektorn bidra i Sveriges beredskap?

Staten måste ta större ansvar för bostadspolitiken och finansieringen av bostadsbyggandet, särskilt billiga hyresrätter. Vi vill återinföra statligt byggstöd kopplat till krav på lägre hyror samt införa statliga topplån med låg ränta för att minska byggbolagens kapitalbehov och stärka konkurrensen. Ett statligt byggbolag bör etableras för att öka byggandet av prisvärda hyresrätter. Kommuner som inte tar ansvar för bostadsförsörjningen ska kunna åläggas att bygga fler bostäder genom starkare regional planering. Allmännyttan måste stärkas och utförsäljningar av kommunala bostäder stoppas.
Ja, vi anser att det är rätt att lagstifta om en begränsning till max två UE-led då detta är ett viktigt led i att stoppa arbetslivskriminalitet, svartjobb och osund konkurrens där dåliga arbetsvillkor ofta förekommer i de lägre leden. Allt för långa UEled bidrar till sämre säkerhet på byggarbetsplatser.
Genom investeringar i både utbildning och direkta anställningsstöd kan branschens behov av både kompetens och personalstyrka mötas. Vi avsätter därför medel i vår budget både för riktade statliga satsningar på yrkesutbildningar och statliga stöd till anställningar inom byggsektorn.
Sektorn är central för totalförsvaret då den upprätthåller samhällsviktig infrastruktur och försörjningsberedskap. Ett starkt samhälle i fredstid är grunden för att kunna hantera kriser och påfrestningar. Därför måste bland annat bostadsbristen byggas bort, och samhällsbehov måste ges företräde framför kortsiktiga marknadsintressen.
Byggsektorns kompetens är en viktig tillgång i beredskapsarbetet. Välutbildad arbetskraft, goda arbetsvillkor och energieffektiva byggnader stärker samhällets motståndskraft. Vi vill därför genomföra miljardinvesteringar i samhällsviktig infrastruktur och byggande. Uteblivna investeringar påverkar hela totalförsvarets förmåga att fullgöra sitt uppdrag.

För oss kristdemokrater är det avgörande att vi tar tag i de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Det har byggts för lite där människor vill bo, flyttkedjorna har fungerat dåligt och trösklarna till ägt boende har varit höga.
Vi vill fortsätta verka för en mer välfungerande bostadsmarknad genom regelförenklingar, snabbare planprocesser, bättre förutsättningar för småhusbyggande och reformer som gör det enklare att ta steget in på bostadsmarknaden.
Det behöver byggas fler bostäder över hela landet, och det är viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer som passar i livets olika skeden. Genom fri hyressättning i nyproduktion kan vi bygga fler hyresrätter och därmed bygga bort bostadsköerna.
Vi ser i dagsläget inte något behov av att lagstifta om maximalt två underentreprenörsled, då det här är en fråga för branschen att hantera.
Det gör vi genom fler utbildningsvägar, bättre matchning och tryggare arbetsvillkor. Vi vill utveckla yrkesutbildningar och yrkeshögskolan, underlätta för branschskolor och göra det enklare för personer mitt i livet att vidareutbilda sig.
Bygg- och anläggningssektorn är central för den utbyggnad som nu sker inom industri, infrastruktur, bostadsbyggande och totalförsvar. Med långsiktiga villkor kan branschen upprätthålla kompetens, kapacitet och materialförsörjning vid kriser och höjd beredskap. Då krävs tydligare planeringsförutsättningar, stabila regelverk och ett nära samarbete med staten och kommunerna.
...tydligare planeringsförutsättningar, stabila regelverk och ett nära samarbete med staten och kommunerna

Sveriges bostadsmarknad behöver reformer som håller över tid. Vi vill se breda samtal mellan riksdagspartierna och avtal mellan stat, regioner och kommuner som leder till fler bostäder. Det behövs åtgärder som bättre kreditgarantier, landsbygdslån, skattereformer, bostäder för sociala ändamål och en modell för bosparande. Även hyressättningen behöver diskuteras för att bryta dödläget i bostadspolitiken.
Vi ställer oss inte bakom en så strikt begränsning. Åtgärder behövs, men en lagstiftning som den som här föreslås riskerar att drabba näringslivet. Det behövs i stället stärkta kontroller och ökade resurser till myndigheterna för att stoppa fusk och utnyttjande. Företag som inte sköter sig ska straffas, inte hela branschen.
Vi vill bygga ut yrkeshögskolan och lärlingsutbildningar för att matcha näringslivets behov
Vi vill bygga ut yrkeshögskolan och lärlingsutbildningar för att matcha näringslivets behov. Det är också helt avgörande att vi värnar arbetskraftsinvandringen. Därför vill vi avskaffa det skadliga lönegolvet och i stället låta kollektivavtalade löner gälla. Det säkrar kompetens och motverkar lönedumpning.
Byggsektorn är en fundamental del av samhällets krisberedskap. Sektorns främsta bidrag är att bygga och underhålla robust infrastruktur och säkra byggnader som klarar påfrestningar. Det handlar också om allt från bostäder och arbetsplatser till skyddsrum och annan samhällsviktig infrastruktur. Byggsektorns kompetens är avgörande för att uppfylla de funktionskrav som måste ställas i ett modernt totalförsvar.

Sverigedemokraterna
Vi vill få igång bostadsbyggandet genom omfattande regelförenklingar, fler möjligheter till Sverigehus, typgodkända småhus och snabbare plan- och byggprocesser. Det stora problemet med bostadsbyggandet ligger i att reglerna är krångliga, tillståndsprocesserna är långa och dyra, dessutom råder brist på attraktiv mark. Vi vill se ett förenklat regelsystem där standardiserade byggplaner lätt kan uppföras utan stora kostnader.
Vi vill låta oss inspireras av Oslo-modellen och vi är positiva till att införa ett maxtak för antalet UE-led. Långa entreprenadkedjor gör det svårare att kontrollera arbetsmiljö, löner och vilka som faktiskt utför arbetet. Ett tydligt tak för antalet UE-led förtydligar ansvaret, minskar utrymmet för fusk och gynnar seriösa företag som följer svenska regler och avtalsenliga löner.
...se fler myndighetsgemensamma samarbeten mot fusk, bättre regelefterlevnad med personalliggare och ordning och reda i arbetskraftsinvandringen
Vi vill stärka kompetensförsörjningen i byggsektorn genom fler yrkesutbildningar och lärlingsplatser, utbyggd yrkeshögskola och arbetsmarknadsutbildning. Vi vill också se tätare samverkan mellan utbildning och arbetsliv samt åtgärder som gör det enklare och mer förutsägbart att anställa och utbilda konkurrenskraftig personal.
Byggsektorn kan avsevärt stärka Sveriges beredskap genom att bygga och underhålla robust, trygg och flexibel infrastruktur, leverera bostäder och anläggningar för samhällsviktiga funktioner, samt samarbeta tätt med myndigheter i totalförsvarsplanering och övning.

Regelförenkling, mer byggbar mark och kortare ledtider är nyckeln. Vi vill reformera plan- och bygglagen, förenkla byggreglerna och se över riksintressena för att öka tillgången på byggbar mark.
Automatisk godkännande för enklare tillståndsärenden, överklagandeavgift och ökad konkurrens för Lantmäterimyndigheten ska minska väntetiderna och ett friare strandskydd ökar tillgången på byggbar mark.
För att minska arbetslivskriminaliteten vill Moderaterna bland annat se fler myndighetsgemensamma samarbeten mot fusk, bättre regelefterlevnad med personalliggare och ordning och reda i arbetskraftsinvandringen. Att reglera antalet underentreprenörer i lag är ett trubbigt verktyg som skapar fler problem än vad det löser.
Utbildningen ska fokusera på anställningsbarhet och yrkesskicklighet snarare än akademisk tyngdpunkt
Genom tvåårig yrkesskola som likvärdigt alternativ till högskoleförberedande utbildning, utökad lärlingsutbildning och branschskolor. Utbildningen ska fokusera på anställningsbarhet och yrkesskicklighet snarare än akademisk tyngdpunkt.
Byggsektorn är en strategisk resurs för totalförsvaret. Näringslivet ska delta i övningar och planläggningar för krisberedskap, och det måste finnas möjligheter till produktionsomställning och direktupphandling vid kris. Företag bör ses som naturliga delar av den civila beredskapen och byggsektorn fyller en viktig funktion i att bygga nya regementen och viktig infrastruktur för totalförsvaret.
Vi vill införa statligt stöd för byggande av hyresrätter och studentbostäder som även omfattar ombyggnationer och renoveringar av befintliga fastigheter som ger fler bostäder.
Det är viktigt med åtgärder för att säkerställa konkurrens på lika villkor och stärkt kontroll och tillsyn. Samhället behöver förebygga oseriösa och kriminella aktörer. Det behövs en utredning som förbehållslöst tittar på vilka insatser som är mest effektiva för att säkerställa god arbetsmiljö och regelverk. En sådan utredning ska titta på lagändringar för att begränsa långa underleverantörskedjor, samtidigt som konsekvenser för exempelvis småföretag vägs in.
Fler vägar in i yrket behövs. Vi vill se stärkt yrkesvux, YH och lärlingsspår mot byggbristyrken
Fler vägar in i yrket behövs. Vi vill se stärkt yrkesvux, YH och lärlingsspår mot byggbristyrken. En nationell samordnare ska matcha utbildningar med branschens behov. Det behövs starkare samverkan mellan bransch, skola och Arbetsförmedling.
Genom robust infrastruktur och säkerställd reparationsförmåga i samhället skapar vi en god beredskap. Att material i högre utsträckning produceras i Sverige minskar importberoende. Energieffektivisering i hela samhället gör oss bättre rustade för att hushålla med en mer begränsad mängd energi. Byggsektorn har stor erfarenhet av logistik och resurshantering som är viktigt för civilförsvaret.

Vi vill reformera strandskyddet i grunden, så att kommunerna själva ska kunna bestämma var det ska gälla. Liberalerna vill korta plan- och byggprocesserna genom att ta bort kravet på startbesked och se över överklagandereglerna. Vi vill också förenkla byggreglerna genom att godkänna hustyper en gång i stället för att samma prövning görs om och om igen.
Det är viktigt att fastslå vem som har juridiskt ansvar för en byggarbetsplats. Vi tror att andra former av utökat ansvarsutkrävande är mer långsiktigt gångbara, än att lagstadga om max två underentreprenörskapsled.
För att möta kompetensbristen behöver Sverige fler yrkesutbildade personer. Därför har Liberalerna i regeringen beslutat att yrkesprov ska införas i gymnasieskolans yrkesprogram, vilket kommer att höja kvaliteten och ge tydliga signaler till arbetsgivare om elevernas yrkeskunnande. Vi tror att yrkesproven kommer att förbättra elevernas möjligheter på arbetsmarknaden och stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv. Liberalerna i regeringen har också gjort stora satsningar på yrkeshögskolan, bland annat för att säkra kompetensförsörjningen inom byggsektorn. Vi bygger ut yrkesutbildningarna med 1500 platser i år, 3000 nya platser 2027 och cirka 5000 år 2028. Dessutom har vi infört ett pilotprojekt med nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna inom bristyrken, med rejäl finansiering.
Byggsektorn är självklart central för uppförande av byggnader och infrastruktur som behövs för Sveriges försvar. Liberalerna tycker också att man bör inkludera byggsektorn ytterligare ur ett totalförsvarsperspektiv, så att vi har kapacitet att reparera och återuppbygga, om kriget kommer till Sverige. Erfarenheten från Ukraina visar att en stark och inkluderad byggsektor är helt kritisk för resiliens och motståndskraft.

Socialdemokraterna
Staten behöver åter ta en aktiv roll. Det handlar om statliga byggkrediter, byggstimulanser, en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och ett ökat ansvar för kommunerna att planera och bygga. Kostnaderna måste pressas genom effektivare processer, återbruk och energieffektivt byggande.
Kriminella och maffialiknande företag ska ut från våra arbetsplatser
Vi måste ta tillbaka kontrollen över våra arbetsplatser. Kriminella och maffialiknande företag ska ut från våra arbetsplatser.
Om du går in på en byggarbetsplats i dag riskerar du att mötas av organiserad brottslighet. Som fuskar, begår brott, dumpar löner, struntar i arbetares liv och hälsa och snedvrider konkurrensen för seriösa företag som försöker göra rätt. Det här måste få ett stopp. Därför vill vi Socialdemokrater som huvudregel begränsa antalet underleverantörsled till två i riskbranscher.
Det kraftigt inbromsande byggandet i Sverige innebär inte bara att vi blir utan nya bostäder, det riskerar också att kompetens i en hel bransch går förlorad. Vi måste snarast få igång byggandet igen. Vi måste också ha fler jobbutbildningar.
Kriget i Ukraina har visat på det stora behovet av yrkeskunnig personal som kan bygga upp och reparera det som blir förstört i ett krig. Under de kommande åren kommer också utbygganden av vår försvarskapacitet innebära ett behov av byggsektorns kompetens när infrastrukturen för både det militära och civila försvaret behöver stärkas.
Är Sverige världsmästare på regelkrångel?
Ett av de ämnen som Installatörsföretagen fokuserar på i ett seminarium i Almedalen är just hur krångliga regler och höga kostnader kan undanröjas.
Installatörsföretagens rapport, “By råkratins avgifter göder byggkost nader”, visar att cirka 32 procent av kostnaden för ett småhus utgörs av offentliga taxor och avgifter.
– Det kan handla om allt från av slutning av VA till plan- och bygg kostnader som är direkt kopplade till nybyggen. Dessa avgifter har ökat kraftigt, och det är naturligt vis illavarslande eftersom sju av tio svenskar vill bo i småhus, säger An dreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.
DET ÄR AV utgångspunkterna för seminariet ”Varför gör vi det så svårt att bygga?” som Installatörsföretagen arrangerar på Samhällsbyggararenan.
– Sverige är ju lite av en världsmästare på regelkrångel och byråkrati. Det har visserligen gjorts en hel del under den här mandatperioden, men det är väldigt mycket mer som behöver göras. Det finns mycket att prata om i den här frågan. Förutom han själv så medverkar

Andreas Åström, näringspolitisk chef, Installatörsföretagen.
Installatörsföretagen föreslår ett avgiftsstopp för offentliga myndigheter vid småhusbyggande, ett beslut som de menar bör drivas från riksdagspolitikens håll. Förutom avgifterna pekar Andreas Åström på behovet av att förenkla tillståndsprocesserna och minska regelkrångel.
– Vi har oerhört mycket mark i Sverige, men problemet är att man lagt en död hand över stora områden på grund av alla olika regleringar som strandskydd, riksintressen och naturreservat. Planprocesserna måste kortas och myndighetskraven minska, säger han.
Q Ni har politiker med på scen, vilka svar vill du få från dem?
ring är det dolda kraftslaget vi kan använda här och nu. Vi behöver producera mer elektricitet, men också använda den befintliga energin smartare. Samtidigt har vi en stor brist på elektriker, VVS-montörer, säkerhetstekniker och ventilationstekniker. Kompetensförsörjning är därför kritiskt. Rot-avdraget bör höjas för att kraftfullt stimulera hushållen att energieffektivisera.
Q Varför vill ni medverka i Almedalen?
Q Varför gör vi det så svårt att bygga? 24 juni, klockan 10-10.50, Samhällsbyggararenan.
även Larry Söder, bostadspolitisk talesperson (KD), Stefan Attefall, regeringens egnahemskommissionär, Ulrika Nyström, affärsområdeschef för Bostad, Riksbyggen, Mikael Anjou, Nordic Climate Group och Lucas Otterling, vd, Brickanta.
– Att de ska fortsätta jobba med regelförenklingar även nästa mandatperiod. Jag hoppas att de lyssnar på vårt förslag om att införa ett avgiftsstopp för offentliga myndigheter i samband med att bygga småhus. Det här är inte en blockskiljande fråga. Vi utgår från att både det röda och det blå laget verkligen vill göra det enklare att bygga.
Q Vilka andra frågor hoppas ni hamnar i fokus?
– Energieffektivisering, elektrifiering, kompetens och ett permanent höjt rot-avdrag. Energieffektivise-
– För oss är det jätteviktigt att vara med i Almedalen och träffa såväl politiska som myndighetsmässiga beslutsfattare. Det är unikt att man kan ta en kopp kaffe och resonera om olika samhällsutmaningar och göra det på ett väldigt avslappnat och bra sätt. Installatörsföretagen arrangerar även seminariet ”När lampan slocknar och värmen dör: Är Sverige redo?” Det handlar om Sveriges beredskap i kris och krig – bland annat hur vi skyddar kritisk infrastruktur och säkerställer en robust energiförsörjning.
ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se
Medverkar gör: Andreas Åström, Installatörsföretagen. Larry Söder, (KD), Stefan Attefall, egnahemskommissionär, Ulrika Nyström, Riksbyggen, Mikael Anjou, Nordic Climate Group och Lucas Otterling, vd, Brickanta. Q När lampan slocknar och värmen dör: Är Sverige redo? 23 juni, klockan. 10-10.50, Samhällsbyggararenan.
Medverkar gör: Alexandra Anstrell, (M). Rickard Nordin, (C). viceamiral Ewa Skoog Haslum, Försvarsmakten. Anders Thor, Energiföretagen. Johnny Petré, Installatörsföretagen. Christoffer Järkeborn, vd Nimlas Group, och Johan Davidsson, statssekreterare hos infrastruktur- och bostadsministern.
En av programpunkterna vid
Samhällsbyggararenan i Almedalen handlar om att använda krisen som drivkraft. – Klimatkrisen hamnar lite i skymundan, men vi behöver kunna hantera alla kriser, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli, som arrangerar programpunkten.
Programpunkten Med krisen som drivkraft tar avstamp i det prekära läget som samhällsbyggandet har befunnit sig i den senaste tiden och fortfarande befinner sig i med lågkonjunktur, krig och kris.
– Vi har en ekonomisk kris och den har påverkar byggindustrin mycket, många har fått dra ner på sina verksamheter eller lägga ner helt. Vi har säkerheten, både internt i Sverige och globalt och samtidigt pågår en klimatkris som hamnar lite

Susanne Rudenstam, kanslichef på Sveriges Träbyggnadskansli.
FOTO: BJÖRN FOTOGRAF
Samhällsbyggararenan arrangeras av Stockholmsmässan och drivs av mässprojekten Nordbygg, Byggmaterialdagen och Train & Rail.
Var: Hästgatan 4 i Visby
När: 23-25 juni
Ur programmet: Q AI, data, pengar och makt – vem styr nästa samhällsskifte?
Arrangör: Fastighetssverige. Tid: 23 juni, 9.00-9.30
Q Håller vi kursen? Klimatmål, stadsbyggnad och ekonomins nya spelplan
Arrangör: Fastighetssverige. Tid: 23 juni, 9.30-9.50
i skymundan. Men vi behöver kunna hantera alla kriser och använda dem som motor för utveckling och samverkan för att bygga mer klimatsmart, cirkulärt, demonterbart, snabbt och effektivt, säger Susanne Rudenstam som även agerar moderator vid panelsamtalet.
Q Vad förväntar du dig av panelsamtalet?
– Dels tycker jag det är roligt att paneldeltagarna medverkar för det innebär att de kanske även blottlägger vissa svagheter och utmaningar som vi står inför. Almedalen är en otroligt intressant arena att samlas vid, för de här frågorna löser man inte vid den egna kammaren utan de kommer man att behöva lösa ihop. Vi förväntar oss också att vi får ett samtal med publik och åhörare och att man kan starta upp nya samarbeten där och då eller om det finns
Q Byggsektorns materialförsörjning: Säkring av samhällskritiska byggmaterial i kris och krig.
Arrangör: Byggmaterialindustrierna. Tid: 23 juni, 12.30-12.55
Q Mod, kultur och kraften att forma Stockholm till en världsstad
Arrangör: Stockholm stad. Tid: 24 juni, 13.30-14.15
Q Järnvägsbranschen kraftsamlar – räcker dagens politik för framtidens järnväg?
Arrangör: Föreningen Sveriges Järnvägsindustrier, Järnvägsbranschens Samverkansforum, Swedtrain, Tågföretagen. Tid: 25 juni, 9.00-11.00
löften om det när alla är tillbaka i arbete i augusti.
Q Hur ser programmet ut i övrigt i Almedalen?
– Vi har två punkter vid Samhällsbyggararenan, dels Med krisen som drivkraft, men också Klimatmål möter samhällsuppdrag där jag också är moderator och där vi fördjupar samtalet kring konkreta sätt för branschen att bidra till ökad beredskap och samtidigt stärka sin egen motståndskraft. Bland annat när det gäller byggnation av fängelser, vi ställer oss frågan: Kan man låsa in kolet samtidigt som man låser in fångarna.
REDAKTIONEN redaktion@byggvarlden.se
Q Se hela programmet här: www.samhallsbyggararenan.se/program/
Q Med krisen som drivkraft, onsdag 24 juni klockan 8.00.
Medverkar gör: Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef Ekologisk hållbarhet. Anders Carlsson, hållbarhetschef, Derome. Anna Ryberg Ågren, direktör Svenskt Trä. Magnus Falk, projektledare RISE. Anna Ervast, operativ chef Folkhem. Q Klimatmål möter samhällsuppdrag, onsdag 24 juni klockan 11.00. Moderator för båda programpunkterna är
Susanne Rudenstam, chef Sveriges Träbyggnadskansli
Under Almedalsveckan samlas flera av byggbranschens tunga aktörer i Visby. Här berättar fem deltagare vad de tänker fokusera på under årets upplaga.

Kim Söderström Förbundsordförande, Byggnads
Q Vad ska du göra i Almedalen?
– Byggnads arrangerar ett eget seminarium om vår nya bostadspolitiska rapport, som jag tror kommer att bli väldigt spännande. Utöver det kommer jag att vara med på ett antal andra seminarier om bland annat bostadskrisen och arbetslivskriminaliteten i byggbranschen. Man kan säga mycket om Almedalen, men det är en plats där makthavare samlas. Då ska vi också vara där och visa våra medlemmars verklighet.
Q Vilken fråga som rör byggbranschen tror du kommer att vara mest aktuell?
– Det finns två stora frågor: kriminaliteten och arbetslösheten. Båda hotar svensk byggbransch på ett extremt allvarligt sätt och båda kräver politiska insatser.
Båda hotar svensk byggbransch på ett extremt allvarligt sätt och båda kräver politiska insatser
Q Tror du att höstens val kommer att spela någon roll för debatten under Almedalsveckan?
– Att det är valår kommer säkert att märkas, även om bostadspolitiken tyvärr oftast nedprioriteras av partierna. Vi åker till Almedalen för att sätta våra medlemmars frågor på agendan och ruska om politikerna.

Sofia Hansdotter
Vd, Byggherrarna
Q Vad ska du göra i Almedalen?
– Vi fokuserar samtalen kring den sunda affären och hur vi stoppar arbetslivskriminalitet och fusk i våra affärer. Vi arrangerar ett seminarium i frågan tillsammans med Trafikverket och Rättvist Byggande. Jag ser fram emot att diskutera hur byggherrar, entreprenörer, myndigheter och politiken tillsammans kan stärka förutsättningarna för den sunda affären.
– Det kommer även vara en del fokus på digitalisering, klimat och beredskap Jag kommer bland annat medverka på ett seminarium om digital utveckling tillsammans med vår medlem Coreco. Det kommer även vara flera samtal kring byggsektorns väg mot klimatneutralt byggande och hur ökade krav påverkar byggherrens kalkyler.
Q Vilken fråga som rör byggbranschen tror du kommer vara mest aktuell?
– Jag tror att förutsättningarna att driva sunda affärer kommer att prägla många samtal. Svensk beredskap och stora investeringar i exempelvis energi, infrastruktur, försvar och samhällsfastigheter bygger på att det finns seriösa och ansvarstagande branschaktörer. Men jag tror också att många samtal kommer fokusera på långa processer, osäkerheter och höga kostnader – vad som hindrar våra investeringar och vad som krävs för att bana väg för fler.
Q Tror du att höstens val kommer spela någon roll för debatten under Almedalsveckan?
– Ja, det tror jag. När valrörelsen närmar sig hamnar fokus på konkreta politiska förslag och skiljelinjer, men också frågor om tillväxt och konkurrenskraft. Där passar byggbranschens utmaningar väl in. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden behöver det finnas ett bra investeringsklimat och en genomförandeförmåga utan kriminella inslag. Jag hoppas att många politiker lämnar Almedalen med känslan av att vara ansvarsfulla möjliggörare!
Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden behöver det finnas ett bra investeringsklimat och en genomförandeförmåga utan kriminella inslag

HR- och hållbarhetschef, SH bygg, sten och anläggning
Q Vad ska du göra i Almedalen?
– Jag kommer att delta i seminarier och samtal som rör hållbarhet, arbetsmarknad/ kompetensförsörjning, och samhällsbyggande. För mig är Almedalen en viktig mötesplats där näringsliv, politik och samhälle kan diskutera gemensamma utmaningar och kanske framförallt lösningar. Jag ser särskilt fram emot att ta del av samtal kring hur vi kan stärka kompetensförsörjningen, öka inkluderingen på arbetsmarknaden och skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för branschen.
Q Vilken fråga som rör byggbranschen tror du kommer vara mest aktuell?
– Kompetensförsörjningen kommer fortsatt att vara en av branschens viktigaste frågor, men jag tror att den i allt större utsträckning kommer att diskuteras som en hållbarhetsfråga. För att klara den gröna omställningen, möta investeringsbehoven i infrastruktur och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft behöver vi attrahera fler människor till branschen och ta tillvara den kompetens som redan finns. Där blir den sociala hållbarheten central, hur vi skapar vägar in i arbetslivet, når nya målgrupper och bygger en sund bransch där fler känner sig välkomna och vill stanna kvar.
– Samtidigt kommer även den ekonomiska och miljömässiga hållbarheten att vara högt på agendan. Frågor om klimatomställning, resurseffektivitet och lönsamma investeringar behöver gå hand i hand för att vi ska kunna bygga morgondagens samhälle på ett hållbart sätt.
Q Tror du att höstens val kommer spela någon roll för debatten under Almedalsveckan?
– Ja, det tror jag. Även om valet fortfarande ligger några månader bort kommer många frågor att börja ta form inför den politiska debatten. I ljuset av det osäkra omvärldsläget tror jag att frågor om beredskap, robust infrastruktur och Sveriges långsiktiga motståndskraft kommer att få ökat fokus.
– Bygg- och anläggningsbranschen har en viktig roll i detta. Oavsett om det handlar om transportinfrastruktur, energiförsörjning, vattenanläggningar eller andra samhällsviktiga funktioner är vi med och bygger de system som samhället är beroende av både i vardagen och vid kris. Därför tror och hoppas jag att investeringar i infrastruktur, kompetensförsörjning och hållbar samhällsutveckling kommer att vara frågor som knyter samman både valdebatten och branschens framtidsdiskussioner.

Tanja Rasmusson Hjort
Vice vd, Byggföretagen
Q Vad ska du göra i Almedalen?
– Jag ska delta i ett antal paneldebatter, om frågor som berör Byggföretagens medlemmar. Utöver det hoppas jag hinna med att lyssna på intressanta seminarier också, och inte minst träffa medlemsföretag och de beslutsfattare som ansvarar för våra viktigaste frågor.
Utöver det hoppas jag hinna med att lyssna på intressanta seminarier också, och inte minst träffa medlemsföretag och de beslutsfattare som ansvarar för våra viktigaste frågor
Q Vilken fråga som rör byggbranschen tror du kommer vara mest aktuell?
– Frågor som rör snabbare tillståndsprocesser och en bättre balans mellan olika samhällsintressen bör vara högt på agendan. Jag ser också fram emot att diskutera hur vi, tillsammans med våra medlemmar, facket och myndigheterna kan jobba tillsammans för en sund och säker byggbransch.
Q Tror du att höstens val kommer spela någon roll för debatten under Almedalsveckan?
– Det hoppas jag verkligen att det gör. Hur Sverige ska kunna byggas bättre, starkare och mer konkurrenskraftigt i tider av stor osäkerhet borde diskuteras av politiker på alla nivåer. Jag tycker att enskilda väljare och näringslivet förtjänar tydliga svar på hur de olika partierna vill underlätta för samhällsbyggande och stabil tillväxt i hela Sverige.

Lennart Weiss
Senior rådgivare, A-krimgruppen
Q Vad ska du göra i Almedalen?
– Mitt huvudfokus blir den bostadspolitiska arenan på Wisby hotell under tisdag och onsdag i regi av bostadspolitik.se, tillsammans med ett flertal partners i branschen men därutöver kommer jag att delta i en handfull andra seminarier med inriktning på bygg och bostäder.
Q Vilken fråga som rör byggbranschen tror du kommer vara mest aktuell?
– Sannolikt kommer kompetensförsörjningen samt det klena bostadsbyggandet vara i fokus och till del också det omfattande fusket och kriminaliteten inom bygg med koppling till användningen av utländsk arbetskraft. (Vad gäller det senare finns det dock många som föredrar att ducka.)
Q Tror du att höstens val kommer spela någon roll för debatten under Almedalsveckan?
– I högsta grad. Media och rikspoliken kommer ha ett närmast febrift fokus på kommande val där varje nyans och kommatecken kommer att analyseras. Bostads- och byggfrågor kommer att vara närvarande på många sätt men främst som en aspekt av andra frågor, som det kritiskt låga barnafödande, bostadspriser, hushållens lån, frågor som på olika sätt har koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen.
Bostads- och byggfrågor kommer att vara närvarande på många sätt men främst som en aspekt av andra frågor, som det kritiskt låga barnafödande, bostadspriser, hushållens lån, frågor som på olika sätt har koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen
Situationen i Mellanöstern gör att priserna på många byggmaterial ökar, i synnerhet de plastbaserade. FOTO: GETTY IMAGES




Det är hög aktivitet i Byggmaterialindustrin, trots lågkonjunktur och prisökningar – Vi försöker på bästa sätt hantera motsättningen mellan stora utvecklingsbehov och tuffa förutsättningar, säger Veronica Koutny Sochman, vd på Byggmaterialindustrierna.
Det är fullt upp för byggmaterialbranschen och för Veronica Koutny Sochman som sedan i höstas är vd för Byggmaterialindustrierna med alla typer av byggrelaterade material, företag och organisationer under paraplyet. Lågkonjunkturen biter sig kvar och situationer i omvärlden förbättrar inte läget utan pressar upp priserna. Samtidig ställs krav kopplat till nya lagar och regler och i många hållbarhetsinitiativ är det byggmaterialet som strålkastarna riktas mot. Vi har även den alltmer aktuella beredskapsfrågan där byggmaterialet är ett viktigt fokusområde.
– Vi försöker efter bästa förmåga hantera motsättningen mellan tillgängliga resurser och nya byggregler där det efterfrågas att branschen ska träda fram och finansiera framtagning av rekommendationer, samtidigt som vi har vi en tuff lågkonjunktur med prisökningar, säger Veronica Koutny Sochman. ÄVEN INOM DIGITALISERINGEN av byggprodukter är behoven stora. En branschöverenskommelse lanserades i februari 2025 och en förstudie blev klar senare under året.
– Nu tittar vi tillsammans med Smart Built Environment och andra branschorganisationer på hur vi tar nästa steg. Det blir fokus på da-

talexikon och vilka egenskaper materialen har och hur de ska synkas i värdekedjan. Där diskuterar vi om vi ska ha ett gemensamt centralt datalexikon för hela byggmaterialsektorn eller om vi ska bygga en central hub där vi samlar olika datalexikon, till exempel från Svensk Betong eller Svenskt Trä. När det kommer till försörjningsberedskapen jobbar organisationen nära Boverket med att identifiera och analysera de enorma mängder byggmaterial och byggprodukter som finns på marknaden. – Boverket är väldigt framåtlutade och håller i taktpinnen. Det vi
månar om är framför allt att processen blir så effektiv som möjligt och att sakkunniga experter involveras tidigt, säger Veronica Koutny Sochman.
DE NYA BYGGREGLERNA, som infördes första juli 2025 och som fullt ut gäller från och med första juli 2026, ska vara mer funktionella och flexibla, men mer ansvar läggs också på aktörerna inom byggsektorn.
– Det är spännande att se hur maktbalansen kommer att förflyttas med den här regelmodellen. Vilken roll kommer standarderna att ha när vi inte längre hänvisar till dem
i de allmänna råden, kommer branschen behöva något handgripligt att hålla sig i för att slippa tvister? Det blir även intressant att se vilka som verifierar om en sektorsnorm har rätt kvalitet och hur samspelet utvecklar sig mellan den svenska regelmodellen och olika typer av EU-regelverk. Överlag kan det konstateras att det är en tuff kombination med lågkonjunktur och att byggsektorn ska kliva fram och ta fram branschnormer, för det kommer med en prislapp. Vi har även försäkringsbolagen som är mer aktiva när byggreglerna blir mer övergripande.
Q Hur påverkas ni av situationen i Mellanöstern?
– Vi har en palett av olika materialslag och alla påverkas på olika sätt. Men de flesta är beroende av energi i till exempel produktionen och transporterna och påverkas då av dieselpriset. När det gäller de plastbaserade materialen pratar man om att priserna har ökat med 40-80 procent. Det kan vara till exempel isoleringsmaterial och VA-system, som är viktiga produkter i den byggda miljön.
Q I september går vi till val, vad vill du se från politiken?
– Något vi delar med hela sektorn är att vi har ett enormt behov av att få fart på byggandet, framför allt av bostäder. Inte minst med tanke på att vi också tappar kompetens, som är viktig, inte minst ur beredskapssynpunkt.
– Sen har vi klimatomställningen, de delar av vår sektor som står för mycket av klimatutsläppen och verkligen vill bidra och ställa om för
att nå sina och sektorns klimatmål, de investerar miljarder i detta, men en förutsättning för att lyckas är tillgång till fossilfri energi, oavsett om det är el eller biogas. Den begränsade tillgången är en kritisk utmaning och flaskhals i flera delar av landet.
Den begränsade tillgången är en kritisk utmaning och flaskhals i flera delar av landet
HON NÄMNER ÄVEN de CCS-satsningar runt om i landet som nu pausas på grund av finansieringsproblem, inte minst Heidelberg Materials i Slite. – Svensk industri betalar och kommer betala ännu mer till EU för utsläppshandel, dessa pengar förs tillbaka till Sverige. Men till skillnad från många andra länder så är de inte öronmärkta, utan hamnar i statskassan. Dessa pengar bör öronmärkas, gå tillbaka till industrin och stödja klimatomställningen. Tröga och dyra tillståndsprocesser är också något som hon tycker den nya regeringen behöver fortsätta effektivisera när en ny myndighet för miljöprövning nu ska införas. – Byråkratin kring dessa tillstånd när det gäller till exempel täkter är kostsamma för industrin. Även det här är kopplat till beredskapsfrågan. När vi nu ska göra så stora infrastruktursatsningar behöver vi en stabil försörjning av olika material.
HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se
Efter några tunga år börjar byggmaterialmarknaden i Sverige återhämta sig. 2025 ökade marknaden med omkring två procent, mätt i fasta priser, för att i år närma sig en total tillväxt om sex procent. Men återhämtningen sker i skuggan av ett nytt geopolitiskt störningsmoment: kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet, som riskerar att driva upp byggkostnaderna och bromsa den inledda uppgången.
Q Botten nådd – nu vänder det Det är en lång väg tillbaka från de rekordnivåer som byggmaterialmarknaden noterade 2021–2022, då den totala marknaden toppade på 143 miljarder kronor (vi avser här material exklusive grund, stomme och tekniska installationer). Därefter följde ett dramatiskt ras. Nybyggnation av bostäder, som fram till 2022 var den huvudsakliga volymdrivaren på byggmaterialsidan, kollapsade med nära 39 procent mellan 2022 och 2023, och ytterligare nästan 32 procent under 2024. Förklaringen är välkänd: stigande räntor slog hårt mot hushållens köpkraft och bostadsutvecklarnas kalkylförutsättningar, medan höga byggkostnader pressade lönsamheten i nyproduktionen. Bostadsrätterna drabbades hårdast.
NU ÄR DOCK vändningen ett faktum. Segmentet nya bostäder steg med 4 procent 2025 och förväntas ta ett rejält kliv uppåt under 2026, med en uppgång på drygt 21 procent. Den direkta drivkraften är det sakta men säkert ökande antalet byggstarter. Prognoscentret räknar med omkring 33 000 påbörjade bostäder 2026, mot 30 600 under 2025. Det är en återhämtning på en marknad som börjar hitta balans igen, men notera att tidslaggen mellan byggstarter och materialefterfrågan där den huvudsakliga materialefterfrågan sker några månader efter byggstart, vilket innebär att volymen i

materialsegmentet till stor del reflekterar de projekt som byggstartades under andra halvåret 2025.
Q Lokalsidan växer igen, men ojämnt
Materialförbrukningen från nybyggnation av lokaler föll lite oväntat tillbaka under 2025 med 14 procent efter att ha legat på höga nivåer under de senaste åren, drivet av industribyggnation och lagerlogistik. Industribyggnader, som tidigare stod för en historiskt stor del av lokalbyggandet, minskade markant. Under 2026 väntas dock ett tydligt uppsving.
DRIVKRAFTEN FRAMÅT ÄR en kraftig utbyggnad av offentliga lokaler – rättsväsendet, försvaret och samhällsskydd – i kombination med fortsatt hög industribyggnation.
Byggmaterialmarknaden, tillväxt per marknadssegment 2022 - 2026
terial, klimatskal medan produkter tunga mot konjunkturkänslig renovering – som kök och badrum växer lite långsammare.
Q Irankriget – ett nytt störningsmoment
Den återhämtning som nu är på väg riskerar att bromsas av kriget i Iran och nedstängningen av Hormuzsundet. Enligt IEA är detta den största energikrisen någonsin, större än oljekriserna 1973 och 1979. Effekten på byggmaterialpriserna väntas inte slå igenom omedelbart – erfarenhetsmässigt tar det 5–8 kvartal innan initiala energiprisökningar fullt ut reflekteras i byggkostnader. Det innebär att den mest påtagliga pressen på byggmaterialpriserna väntas under 2027, snarare än under 2026. Vi ser inte heller några uppenbara tecken i statistiken till prisökningar än så länge. Det ska dock inte ses som omöjligt att höjningen från såväl leverantörer som i handelsled kommer lite snabbare denna gång än tidigare, i och med att vi nyligen gått igenom en kraftig prisökningscykel.
Återhämtningen är reell men skör. Den totala marknaden väntas fortsätta växa 2027 och 2028, om än i långsammare takt, Byggmaterialmarknaden följer med i den trenden – förutsatt att konflikten i Mellanöstern inte förvärras ytterligare och att centralbankerna lyckas hålla inflationsförväntningarna i schack.
Rot-segmenten, som utgör omkring 75 procent av byggmaterialmarknaden har utvecklats mer stabilt genom nedgångscykeln. Såväl bostads- som lokalrenoveringarna förväntas öka marginellt under 2026. Drivkrafterna är ett åldrande fastighetsbestånd, EU:s energieffektiviseringsdirektiv EPBD och stigande energipriser som gör energirenoveringar mer lönsamma. Samtidigt hämmas tillväxten inom bostadsrenoveringarna av det från årsskiftet 2025/2026 sänkta rot-avdraget.
Produktionsvolymen av betong ökade första kvartalet 2026 jämfört med första kvartalet 2025. – Ökningen är fyra- till fem procent och den märks mest inom bostadsbyggandet, säger Henrik Vinell, vd för Svensk Betong.
Sammanställningen är gjord i Svensk Betongs Betongindikator som är branschorganisationens verktyg för marknadsprognos. Dit rapporterar organisationens 55 medlemsföretag om vilka produktionsvolymer de levererat till olika ändamål.
– Marknadsprognosen baseras på faktiskt produktion. Den blir på så sätt en temperaturmätare på både konjunkturläge och branschens aktivitetsnivå. Det ser ut som vi nått botten och nu börjar det vända uppåt så sakta även om det sker från låga nivåer, säger Henrik Vinell. Ökningen på bostadssidan noteras också av Byggföretagens konjunkturrapport för första kvartalet 2026, där prognosen gäller för 2026 och 2027.

Produktionsvolymerna ökar för betongbranschen visar Svensk Betongs betongindikator.
– Det vi ser ligger i linje med Byggföretagens senaste prognos där en återhämtning också noteras. Skillnaden är att vår Betongindikator baseras på inrapporterade volymer. De inrapporterade produktionsvo-
lymerna för första kvartalet 2026 visar att det vänder uppåt för betongbranschen, säger Henrik Vinell.
REDAKTIONEN redaktion@byggvarlden.se
NÄR DET KOMMER till produktgrupper väntas starkast utveckling för de med högre vikt mot nybyggnation samt sådana som är mindre konjunkturkänsliga – isolering, skivma-

Under ledning av Skogforsk har Älvsbyhus och Sveaskog deltagit i ett projekt om digital spårbarhet, med målet att synliggöra trädets resa via QR-kod.
EU:s skärpta krav på spårbarhet genom hela värdekedjan väntas öka transparensen inom flera industrier. Framöver kan det innebära att digitala produktpass blir allt vanligare. Lösningar där konsumenten scannar en QR-kod för att få information om materialens ursprung används redan inom exempelvis klädindustrin, och på sikt kan samma typ av spårbarhet bli aktuell även inom skogsbruket.
– Man kan säga att digitala produktpass är ett sätt att stärka transparensen i värdekedjan. I det här fallet handlar det om kedjan från skog som blir en träpanel till ett färdigt trähus, säger Maria Iwarsson Wide, programansvarig på Skogforsk. Under de senaste tre åren har projektet undersökt hur den träråvara som Älvsbyhus använder kan
...ett sätt att stärka transparensen i värdekedjan
spåras digitalt, från skogsfrö till färdigt hus.
Projektet är det första där ett digitalt produktpass för skogsindustrin har testats i praktiken.
De träd som används i Älvsbyhus husproduktion kommer i dag från ett område inom cirka tolv mil från husfabriken, vilket gör det möjligt att följa råvaran genom hela processen.
– Våra trähus börjar som ett frö som planteras i skogen, och timret som används har vuxit upp i närområdet kring fabriken. Det betyder att vi faktiskt kan berätta för våra kunder var deras hus en gång har vuxit upp, säger Jennifer Johansson.
REDAKTIONEN redaktion@byggvarlden.se


Att nå EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 är en stor utmaning för bygg- och anläggningssektorn. Traditionella byggmaterial som betong och stål har hög klimatpåverkan, men det finns alternativ. Sedan några år tillbaka finns en helt betongfri husgrund att bygga på.
Efter att ha arbetat med projektutveckling av fastigheter tillsammans med sin bror, Johan Persson, och därefter drivit en ingenjörsbyrå i tio år, hade Erik Goverde blivit allt mer fascinerad av KL-träets egenskaper.
Korslimmat trä, som introducerades i Sverige i slutet av tiotalet, tillverkas av flera massiva träskikt och är känt för sin höga bärförmåga. – Det var fantastiskt att bygga bostäder av de här jättestora byggblocken, som kan användas som bjälklag, tak, väggar, ja allt, med sin precision, kvalitet och prefabriceringsgrad, säger han när vi ses på Klara Byggsystems kontor i Båstad en vårdag.
SKULLE MAN INTE kunna använda det också som grund? Bröderna funderade och försökte hitta produkten
på marknaden. Men den fanns inte. – Det var ingen som riktigt förstod vad vi pratade om, så vi började utveckla en platta på mark konstruerad av korslimmat trä, vilket gör den väldigt formbeständig. Den rör sig inte som en träkonstruktion eller en träregel gör.När vi insåg att den skulle kunna bli väldigt bra tog vi steget att kommersialisera idén.
DE FICK MED Lars Guttorp och Gustav Rundberg, ”gamla känningar” sedan studenttiden på Lunds Tekniska Högskola, tog två patent på tekniklösningar som gör dem unika på
marknaden och sjösatte Klara Byggsystem 2021. – Första projektet var ett eget fritidshus som vi byggde för att prova trägrunden i verkligheten. Sen lyckas vi övertyga en hel del större kunder.
Deromes husbolag A-hus och SBU Framtid var tidigt med och byggde.
”Vem vågar ge sig in på att bygga hus på en trägrund?” är en fråga de ofta fått. Men det handlar inte om mod, menar Erik, som arbetar med innovation och teknik i bolaget.
– Man behöver inte vara ett dugg risktagande. Det handlar mycket
mer om att vara intresserad nog att investera tiden i att förstå principen.
KLARAGRUNDEN BESTÅR AV pre fabricerade element av KL-trä och isolering, som är belagda med ett fukttätt och diffusionsöppet mem bran på ovansidan och kanterna. Detta gör blocken okänsliga för regn under montage och transport. Som tillval finns ett radonmembran som gör konstruktionen helt emissionstät. Fuktsäkerheten garanteras av enkla byggfysikaliska principer, samma som för en betongplatta, förklarar han.


Ї Har sitt huvudkontor i Båstad och filial i Helsingborg. Tillverkningen av Klaragrunden sker i fabrik i Klippan, där de hyr in sig. Organisationen består av de fyra grundarna.
Ї Klaragrunden är testad av RISE, uppfyller Boverkets byggregler, BBR och följer 13793:2001
Temperaturskillnaden mellan varm ovansida och kall mark gör att fukt transporteras nedåt, inte uppåt, precis samma princip som för det

kortar byggtiden.
En traditionell betongplatta tar ungefär två veckor att gjuta och samordna och uttorkningstiden är



eller projekt som är beställda av eller utförs av offentlig sektor, berättar
I Danmark, som har hårdare klimatlagstiftning vad gäller nyproduktion, är det främst det lägre klimatavtrycket som lockar, medan det i Sverige framför allt är snabbhet som efterfrågas.
hus, attefallshus och isolerade ute rum och en systemlösning, customblock, som passar bebyggelser med upprepning eller som är av större
stärkningsarbeten, är 2-plans eller 2,5-plansvillor.
– Många som vi säljer den stora lösningen till är projekt i Danmark

– Standardblocken till små projekt är den snabbaste, mest miljövänliga och den billigaste lösningen. Vi har ett så pass lågt snittpris på grunden och dessutom blir ju små ytor som ska gjutas ofta dyrare per kvadratmeter än stora. När det gäl-
ler de stora, beror det på hur man planerar och bedriver projektet, så det hamnar någonstans runt tio procent billigare eller dyrare. Och då har man inte tagit hänsyn till koldioxidbesparingen på 60-70 procent.
– Så det finns all anledning att anta att framtiden är ganska ljus för både den här produkten och för andra produkter som löser kombon av snabbhet och hållbarhet, avrundar Lars.
PETRA CARLSSON redaktion@byggvarlden.se
Den 28 augusti ifjol meddelade LKAB att ytterligare 6 000 människor i Kiruna måste flytta. Överallt vart man än vänder sig byggs det och så fort markfrågan är löst kommer det att byggas ännu mer.
– Alla som bor här är påverkade av stadsomvandlingen, säger Åsa Persson, stadsbyggnadschef på kommunen.
Hon har gjort i ordning ett bildspel som visar Kirunas historia fram till idag ur ett byggperspektiv.
– Det normala är ju att man bosätter sig vid älven där man kan fiska och odla, men Kiruna byggdes på lågfjället mellan två gruvberg.
Orsaken till valet av plats var malmfyndigheter och hon påminner om att det bara var drygt hundra år sedan staden blev till. Kiruna kyrka som flyttades förra sommaren invigdes så sent som 1912.
Den gamla staden byggdes upp i snirklar på höjden med utsikt mot både gruvbergen och fjällvärlden. Merparten av husen byggdes i trä och många hade pastellfärger. Runt 1960 tillkom de gula och bruna modernistiska betonghusen i kvarteret Ortdrivaren, specialdesignade av arkitekten Ralph Erskine för att stoppa vinden, och satte en särskild prägel på Kiruna.
Idag är gamla centrum rivet.
FÖR 22 ÅR sedan kom det första beskedet från LKAB om att Kiruna centrum måste flyttas, men ännu visste man inte åt vilket håll. Det fördes långa diskussioner och allmänheten fick tycka till, men det hände inte så mycket konkret i början, berättar Åsa Persson.
Sedan ökade takten. 2004 meddelade LKAB att 6 000 människor måste flytta. Det gamla Stadhuset var en av de första byggnaderna som revs och 2018 flyttade kommunen in i det nya mitt i nya centrum, tre kilometer österut.
Cirka 40 särskilt värdefulla kulturbyggnader skulle räddas kom man överens med länsstyrelsen om. Den största av dem var Kiruna kyrka. 2022 invigdes nya centrum under festliga ceremonier och i den nya gallerian fick affärerna ett uppsving.
– Det var precis när jag började på min tjänst. Alla hjälptes åt för att bli färdiga i tid. Det var jättemycket folk här och alla var så glada och uppåt, minns hon.
När hon nu tänker på allt som är borta blir det påtagligt hur fort det har gått.
– Man får nästan svindel, säger hon när hon visar en bild på gamla centrum.
BARA TVÅ ÅR senare, 2024, aviserade LKAB att det skulle komma en ny prognos för en större flytt. Kommunen fick då också kännedom om sex större samhällsviktiga byggnader som behövde rivas och ersättas: två skolor, ett äldreboende, vattentornet, värmeverket, sporthallen. Sjukhuset visste man redan om sedan tidigare.
Att flytta skolor är ingen enkel sak, konstaterar hon.
– Hela skolstrukturen påverkas. Var bor barnen och var ska skolorna ligga? Det är jättemycket att tänka på i planeringen.
Kommunen började fundera på var byggnaderna skulle placeras, samtidigt som man skissade på olika scenarier för var deformationslinjen skulle kunna tänkas gå. Det är den linje som markerar på vilken sida staden ska rivas.


I september 2025, bara dagar efter den internationellt uppmärksammade kyrkflytten, kom den nya deformationsprognosen. På en presskonferens visade LKAB kartan där linjen var dragen. – Det var värre än vårt värstascenario, säger Åsa Persson.
YTTERLIGARE 6000 PERSONER måste flytta, vilket innebär att närmare 3000 nya bostäder behöver byggas.
Och det var bråttom. Inom tio år måste det vara klart.
– Detta ska alltså dra igång redan innan den förra flyttproceduren ät helt klar.
Att skapa nya detaljplaner och hinna bygga på så kort tid är extremt utmanande är alla överens om. Särskilt som inte markfrågan är löst. I
Kiruna är det staten som äger den mesta marken och mycket skyddas av riksintressen. Det handlar om naturskyddade fjällmiljöer, kulturmiljöer, mineralfyndigheter, områden med försvarsintressen och – inte minst – områden av intresse för rennäringen.
– I denna omgång ska dessutom 850 villor ersättas, vilket är väldigt ytkrävande.
KOMMUNEN HAR PEKAT ut några möjliga områden nära nya centrum som är lämpliga att bygga på statens mark. Både kommunen och LKAB har ansökt om att få köpa denna mark, men ingenting är klart.
– Och även när markförvärvet är klart kan det bli överklagningar av våra kommande detaljplaner, så det


finns risk för att det drar ut på tiden. Medan kommunen sköter allt planarbete är det huvudsakligen LKAB som betalar för de nya byggnaderna. LKAB ersätter antingen med pengar, eller med en ny byggnad med samma funktion.
– Vis av erfarenhet är det bättre att välja funktion mot funktion, för annars kan det hända saker i omvärlden som gör att byggkostnaderna går upp, eller så väljer man att göra en större byggnad, och så räcker inte pengarna. Som badhuset. Det blev jättedyrt. Oavsett innebär flytten en stor ekonomisk påfrestning för kommunen, konstaterar hon.
På nya byggnader är man skyldig att göra avskrivningar vilket belastar den kommunala ekonomin. Men
även på andra sätt är det ansträngande för kommunen.
– Personalen inom exempelvis äldreomsorg och skola ägnar idag en stor del av sin tid till att planera för och genomföra flytten, istället för att ta hand om sina äldre och eleverna.
NYA HUS HAR barnsjukdomar, det är inte unikt för Kiruna, men det blir påtagligt när så många byggnader är nya samtidigt, konstaterar hon. Stadshuset Kristallen är ett exempel, där läcker det in vatten genom taket. Andra indirekta följder är att deformationslinjen inte passar in i den befintliga strukturen. En av skolorna som blir kvar ligger i ett område där det inte längre kommer att bo några barn. I ett annat område blir bostä-


personer ska flytta. Dörrhandtagen på gamla stadshuset fick följa med till nya stadshuset Kristallen.

derna kvar, men allt annat runtomkring rivs, så att det inte finns några affärer eller annan service.
ALLMÄNNYTTIGA Kirunabostäder bygger bara en liten del av de nya bostäderna, eftersom det är så svårt att få ekonomi i nybyggnationer. Det mesta bygger LKAB. Ingen ska behöva bli utan ersättningsbostad, men även detta är komplicerat. Privata hyresgäster får skyhöga hyreshöjningar i de nybyggda lägenheterna jämfört med i de tidigare och bostadsrättsinnehavare får höjda avgifter.
Det som också berörs är över 500 000 kvadratmeter gata och park, liksom kommunikationer, fjärrvärme, fiber och VA-nät.
– VA-nätet berörs nästan först. Vi
har jättemycket vattenläckor i gamla delen.
Järnvägsstationen ligger fem kilometer från nya centrum.
– Det är en knepig fråga. LKAB har lovat ersätta järnvägsstationen –men inte spåret. Nyligen presenterades en ny skiss och plats för nya sjukhuset. I det gamla sjukhuset spricker väggarna så att en del har fått stängas av, så det är en kamp mot klockan att få det nya färdigt.
En rent utseendemässig fråga är att gamla Kiruna är byggt vid olika tider och därför blir det en naturlig variation i bebyggelsen. Här byggs allting samtidigt.
– Det finns en skola som säger att man inte får imitera äldre byggnader, utan att det ska märkas vilken
tid de är byggda. Men jag håller inte med här, säger Åsa Persson och visar hur man byggt upp LKAB:s gamla Bolagshotell på nytt i gammal stil.
TILL EN BÖRJAN byggdes alla hus i grått och i jordfärger.
– Sedan var det en enskild person på LKAB som bestämde att man skulle låna pastellfärgerna från gamla Kiruna till några nybyggda radhuslängor. Det blev en riktig färgklick som fick stor betydelse.
Något hon har lärt sig är hur viktigt det är med närmiljön. I nya centrum finns ännu inga parkmiljöer eller promenadstråk. Överallt är det maskiner och byggstök.
– Det kommer att bli jättefint när vi är klara, men folk ska kunna bo här under tiden också. Det är något
vi kommer att ta med oss framöver – att man ska börja med grönområdena.
Men trots alla utmaningar vill hon ändå se optimistiskt på framtiden.
– Det är lätt att hitta alla fel och misstag och minnas all otur man haft. Men alla som bor här vill samma sak: Att skapa ett nytt och trivsamt och välfungerande samhälle.
Befolkning:
Ї 22500
Politiskt styre:
Ї Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Samelistan
Större byggprojekt de närmaste tio åren:
Ї Ett nytt sjukhus, drygt 3000 bostäder, upp till tre nya skolor, flera förskolor och äldreboenden, en ny sporthall och ishall.
Största offentliga arbetsgivare:
Ї Kommunen och regionen
Största privata arbetsgivare:
Ї LKAB, Last & Terräng Häggroths traktor AB, LKAB Malmtrafik AB och Svenska rymdaktiebolaget.
Tre byggprojekt (från Byggfakta/Hubexo)
Ї Kirunas nya sjukhus
Beskrivning: Regionens Nya Sjukhus I Kiruna (RNSIK). Hälsocentral, tandvård, akutmottagning, helikopterplatta, parkeringshus och ambulanshall.
Kostnad: 3,5 miljarder kronor
Byggstart: 2027
Byggherre: Region Norrbotten
Entreprenör: NCC
Ї Kiruna järnvägsstation
Beskrivning: Ny station samt utbyggnad av cirka 7,5 km nytt elektrifierat dubbelspår.
Kostnad: 1,3 miljarder
Byggstart: 2029
Byggherre: Trafikverket Norr
Entreprenör: Anbudsförfrågan till entreprenörer skickas ut under januari 2029.
Ї Kvarter 108
Beskrivning: Entreprenaden omfattar projektering och utförande av ett nytt bostadskvarter.
Kostnad: 300 miljoner kronor
Byggstart: 2027
Byggherre: LKAB
Entreprenör: Anbud på totalentreprenad infordras.
Kuriosa:
Ї Kiruna har tillsammans med en annan gruvkommun, Gällivare, lägst arbetslöshet i Sverige.

Kiruna behöver tusentals nya bostäder i samband med samhällsomvandlingen. Nu byggs nya hus upp i området Lombolo – på samma plats där gamla hus revs då det var överskott på lägenheter för 25 år sedan. – Det blir barnvänligt och trevligt, säger Per Nordlund, platschef på Lindbäcks bygg, en av de största -byggaktörerna i kommunen just nu.
I slutet av 1990-talet, före beskedet om stadsomvandlingen, var bostadssituationen i Kiruna en helt annan än idag. Invånarantalet sjönk och lägenheter måste kallställas. Till slut fanns inget annat alternativt än att göra sig av med en del av beståndet. På Rönnplan i Lombolo revs några av hyreshusen från 1970-talet för 25 år sedan.
Nu har Piteåföretaget Lindbäcks bygg fått uppdraget att bygga fyra hyreshus på samma ställen där de gamla husen låg, så att det blir en förtätning av området, i ett byggprojekt som tillkommit utöver det som ska ersättas i samhällsomvandlingen, berättar Therése Unander, som är projektchef på Kirunabostader.
– Det är jättefint för barn, nära affärer och motionsspår och bara tre kilometer till nya centrum, säger hon.
THERÉSE UNANDER VÄXTE upp här och pekar ut vilket hus hon bodde i.
– När jag var liten rev man ett hus på varje gård. Jag minns att det kändes tomt när husen försvann, så det känns fint att återställa de ursprungliga gårdsmiljöerna.
Alla gårdar i området hade en egen färg, innan allt målades i grått.

De befintliga husen i områden är slitna och ska också renoveras och samtidigt ska de också få tillbaka sina gula nyanser som de hade när de var nybyggda.
Nu tar man tillbaka den gula färgen igen på Rönnplan och även de gamla husens fasader ska få tillbaka sin gula färg. – Vi bor i en industristad, så det är ändå så mycket grått omkring oss, därför är jag glad att vi får lite mer färg här, säger Therese Unander. Per Nordlund är platschef på Lindbäcks Bygg som är huvudentreprenör i projektet. Både stommen och fasaden blir i trä, medan insidans väggar består av dubbla lager gips för att klara brandsäkerhetskraven, berättar han. – Det är klimatsmart att binda upp koldioxiden i trästommen, därför har vi specialiserat oss på trä, säger han.
Lindbäcks färdigställer moduler till sina byggprojekt hemma i sin fabrik i Piteå. I de moduler som sedan skickas iväg är fönster, dörrar och ytterväggar klara, golvet invändigt är lagt, väggarna målade och det finns badrum och kök och även vattenledningar och avlopp.
HUSEN I DETTA fall är i två våningar och nästan 40 meter långa, så de har delat upp dem i sektioner på cirka fem meter som lastats och körts iväg på lastbil.
När delarna kommer fram lyfts de över till den förberedda grunden med en lyftkran och monteras ihop som ett lego, förklarar han. Därefter kopplar man in elen, vatten, avlopp,
Ї Projektet startade i juni 2025 med markberedning, grunden gjöts i augusti 2025 och i augusti i år ska de besiktigas och inflyttning sker i oktober.
Ї Det blir ettor, tvåor, treor och fyror, totalt 64 stycken i fyra tvåvåningshus med totalt 3840 boarea. De har parkettgolv överallt utom i badrummet där det blir klinkers och kakel.
Ї Lägenheterna har diskmaskin och det är förberett för tvättmaskin, men det finns också gemensamma tvättstugor.
Ї Alla lägenheter har altan eller balkong.
Ї Mellan tio och tjugo personer har jobbat med bygget, men nu i slutfasen är man nere på två.

Per Nordlund på Lindbäcks bygg och Therése Unander på Kirunabostäder visar runt inne i lägenheterna som blir inflyttningsklara inför hösten.
ventilation och lägger ihop golvskarvara.
Endast taket byggs på plats och lyfts på direkt huset har anlänt.
– Totalt tar det cirka en vecka att montera upp ett helt hus från färdig grund till att taket är på plats, säger Per Nordlund.
Lindbäcks bygg har ritat husen själva utifrån Kirunabostäders önskemål om att de ska likna de gamla husen.
– Vi kan bygga precis det kunden vill ha. Däremot gör vi dem modernare invändigt. Det enda som har varit utmanande i det här bygget är att det har varit lite trångt, i och med att det handlar om en förtätning.
– Annars har det varit ett ganska enkelt och trevligt bygge.
Q Är det en speciell känsla att bygga just i Kiruna?
– Man är så inne i det man gör, men i backspegeln tror jag det kommer att kännas speciellt och jag kanske kommer åka hit med mina barn och berätta att jag har varit med och byggt detta. Det är ju flytta stan eller stänga gruvan som gäller. Stängs gruvan, då dör staden, så de är i symbios med varandra. För Kirunas framtid finns inget alternativ.
TEXT OCH
Anna Ryberg Ågren, direktör för
Svenskt Trä, lyfter fram trä som ett alternativ för att minska byggbranschens klimatpåverkan. FOTO: SVENSKT TRÄ

Svensk skog- och sågverksindustri har blivit allt hetare i debatten.
Både som en möjlighet att lösa klimatkrisen och i diskussionen om den biologiska mångfalden. Mitt i hetluften står Anna Ryberg Ågren, direktör på Svenskt Trä.
– Min roll är att försöka navigera och se till att vi gör rätt saker, säger hon.
När klimatkraven ökar alltmer inom byggbranschen har trä hamnat i ett större fokus. Å ena sidan som ett intressant alternativ till mer traditionella byggmetoder med betong och stål. Men det riktas också kritik som ifrågasätter skogsbrukets hållbarhet. Som direktör för Svensk Trä är det en av Anna Ryberg Ågren uppgifter att försöka navigera i debatten och lyfta fram en bransch där utvecklingen går snabbt framåt.
– Vi vill vara en trovärdig aktör som det går att lita på. Det är ett starkt ledord för mig. Jag har en bakgrund bland annat från IVL Svenska Miljöinstitutet, som är ett miljöforskningsinstitut, och håller den fanan högt. Vi ska ta ansvar och inte ducka för frågorna, säger hon.
Svenskt Trä är en branschorganisation inom ramen för Skogsindustrierna med ett eget uppdrag som handlar om att sprida kunskap om trä, träprodukter och träbyggande. Man företräder de svenska sågverken samt tillverkarna av KL-trä och limträ och behandlar bland annat aktuella frågor som rör samhällsbyggandet. Nyligen gick man ut och krävde att Boverkets förslag till klimatgränsvärden skulle skärpas.
– Tidsfönstret för att nå de uppsatta klimatmålen är kort. Fastighetssektorns utveckling när det gäller klimatpåverkan från uppvärmning har kommit mycket längre men om vi tittar på hur vi bygger våra bostäder så har det inte utvecklats alls på samma sätt. Tekniken och kunskapen finns. Nu behövs incitament på bredden. Vi tror att marknaden kan bättre, säger hon.
Q Räcker Sveriges skogar till för att täcka de volymer som skulle behövas för att göra skillnad på allvar när det gäller klimatavtrycket?
– Om vi bara tittar på de tillgängliga volymer som finns så räcker det absolut. Vi tillverkar ungefär 18 miljoner kubikmeter sågade trävaror varje år. Idag går majoriteten, 75 – 80 procent, av det som sågas på export. Om marknaden skulle vilja öka träbyggandet i Sverige så finns den möjligheten. Det
är marknaden som styr var volymerna hamnar.
Q Hur ser du på den ökade polariseringen kring skogen och avverkningarna?
– Jag tycker den är olycklig. Det känns som man låst fast sig i känslor och inte så mycket i kunskap. Vi ser att det har hänt väldigt mycket. I början av 1900-talet hade vi nästan ingen skog kvar. Då ökade tryck för återplantering men man hade inte lika stort fokus på den biologiska mångfalden. Men det kom en ändring i början av 1990-talet. Omloppstiden för skogen är 100 år och de senaste 30 åren har vi haft en otroligt fin utveckling vad gäller biologisk mångfald som ofta glöms bort.
Q Hur mår branschen?
– Det har varit några tuffa år. Byggkonjunkturen har varit låg, råvarupriserna har varit historiskt höga. Under förra året hade vi flera nedläggningar. Samtidigt finns det en stark tro på trä som material. När vi gick in i det här året var det många som trodde på en vändning men så kom Irankriget som ett bakslag med bland annat ökade drivmedelspriser som en effekt. För en exporttung industri slår det väldigt hårt. Men trä som material är ett framtidsmaterial.
Q Vilka trender uppfattar ni i träbyggandet?
– Ser vi till småhussegmentet så är trä fortfarande det dominerade materialet. I övrigt sker det en ökning av industrifastigheter som byggs i trä och även andelen samhällsfastigheter som idrottshallar och skolor växer volymmässigt. Vi ser fortfarande en stor potential inom flerbostadshus och intresset för hybridlösningar ökar. Många väljer att ha med trä åtminstone till viss del för att minska klimatavtrycket.
Q Hur ser ni på debatten som kom efter IVL-s rapport där man ställde trä mot betong ur ett mångfaldsperspektiv?
– Jag tycker att man tappat skogens systemper-
Ї Titel: Direktör Svenskt trä.
Ї Bakgrund i korthet: Utbildad civilingenjör inom kemiteknik från Chalmers. Har sedan dess jobbat, bland annat på IVL Svenska Miljöinstitutet och som hållbarhetschef på Derome. Senast vd för Byggmaterialindustrierna.
Ї Familj: Tre barn i tjugoårsåldern.
Ї Bor: Delar sin tid mellan Onsala och Vallentuna.
Ї Senaste lästa bok: Bortom horisonten av Jojo Moyes.
Ї Senast lyssnade låt: Spotifylista med sommarklassiker.
Ї Minnesvärd resa: Vandring i Lake District i England.
Ї Gör helst en ledig dag: Gillar att vara aktiv. Rida, springa eller påta i trädgården.
Ї Kuriosa: Renoverar själv hemma. Tar rum efter rum.
spektiv. Skogssystemet bygger på att man avverkar på en yta, en trakt, parallellt med att det sker tillväxt på andra ställen. De indikatorer som användes utgick från ett globalt perspektiv, inte ett svenskt . Därtill använde de urskog som referens, vilket inte är relevant eftersom dagens svenska trävaror kommer från skogar som är brukade sedan generationer. Det är en metod för att mäta biologisk mångfald som inte är färdigutvecklad. Vi är gärna med och bidrar till att ta fram metoder som ger en rättvisande bild.
Q Hur ser du på din roll i organisationen?
– Min roll är att försöka navigera och se till att vi gör rätt saker så det blir lätt för alla som vill använda trä. Inte minst när det gäller byggandet.
Q Hur ser du på dig själv som ledare?
– Vi är individer men mitt uppdrag är att bidra till att vi jobbar som ett lag. Jag har mina medarbetare och vi ska tillsammans uppfylla vårt uppdrag. Vi har ganska olika profiler och är utspridda geografiskt. Men alla mina medarbetare brinner för det de gör. Det är väldigt tacksamt att vara chef i den här organisationen.
Q Du har snart varit fyra år på Svenskt Trä, hur skulle du sammanfatta den tiden?
– Det har varit en otroligt spännande tid. Det har varit givande och lärorikt att få en insyn i hur viktig den här näringen är för samhället och den gröna omställningen. Det är lätt att tro att sågverk är en enkel process men det är verkligen högteknologiskt. De senaste fem åren har sågverken investerat 17,9 miljarder för att kunna utnyttja råvaran så effektivt som möjligt. Även i skogen sker en teknisk revolution, med till exempel avancerad fjärranalys, satellitbilder och drönarteknik
Q Har du någon egen koppling till skogen eller träindustrin?
– Jag har tidigare jobbat som hållbarhetschef på Derome, som är en träindustri med verksamhet i hela kedjan från skog till färdigt hus. Privat har jag alltid uppskattat att vara i skogen. Det är där jag hämtar min energi om det så är med löpskorna eller på hästryggen.

Nedräkningen inför fotbolls-VM är i full gång. Men hur ser förutsättningarna ut för framtidens fotbollsspelare? Vi sammanställer aktuella projekt med nya fotbollsplaner och arenor. De största satsningarna planeras på Nya Malmö stadion, Örjans Vall och Jernvallen.
Skanska tecknade nyligen avtal med Malmö stad om att påbörja fas två i bygget av en ny anläggning för fotboll och friidrott i Malmö. Kontraktet är värt cirka 990 miljoner kronor. Skanska har sedan ett drygt år tillbaka arbetat med utveckling av den nya anläggningen samt rivning av befintlig stadion i en första fas. Inom kort påbörjas produktion av den nya anläggningen
DEN NYA FRIIDROTTS- och fotbollsanläggningen blir godkänd för internationella tävlingar och matcher i friidrott och fotboll, och planeras få en publikkapacitet på upp till 8000 åskådare.
Även i Halmstad planerar man för en storsatsning på en fotbollsarena. Arkitektbyrån Liljewall har tagit fram ett förslag på hur den nya arena kan se ut. Förstudie är inspirerad av originalet från 1922 och formad som en öppen paviljong. Den nya arenan planeras att ha kapacitet för 8 000 sittande åskådare, men med möjlighet att utökas till 9000 – 10 000 genom en flexibel ståplatslösning.
DET TREDJE STÖRSTA projektet som planeras är utbyggnaden av Jernvallen i Sandviken. Här är dock planerna i tidigt skede.
Tittar vi lite längre ner i listan hittar vi ett nationellt fotbollscenter som planeras i Kista med fyra fotbollsplaner. Det är Svenska fot-

bollförbundet som står bakom projektet som är tänkt att bli en anläggning för landslagens träning, utbildning av ledare, tränare och domare på en nationell nivå. Förbundets stockholmsdistrikt kommer att också ha sin utbildningsverksamhet på området.
ANLÄGGNINGEN ÄR TÄNKT att bli en målpunkt för hela Sverige och Stockholms fotbollsverksamhet. Den ska också kunna nyttjas lokalt och regionalt för att möta bristen på fotbollsplaner som finns idag. Även i Göteborg planeras för en storsatsning på en ny fotbollsarena. Där IFK Göteborg i samarbete med Serneke planerar nya Kivbergarena. Sammanställningen bygger på ett urval av uppgifter som rapporterats in till Byggfakta/Hubexos databas Smart. Uppskattad projektkonstand och byggstart kan komma att förändras.
SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se
Projekttitel
1 Nybyggnad av fotbolls- och friidrottsanläggmng
2 Nybyggnad av fotbollsarena
Nybyggnad av fotbollsarena i Kviberg, Göteborg
5 Nybyggnad av nationellt träningscenter i Stockholm
6 Nybyggnad av fotbollsplaner till nationellt träningscenter
Kommun Kostnad, mn kr Byggstart
De senaste inflationssiffrorna tog många på sängen. Om trenden fortsätter kan följden bli räntehöjningar som får negativa konsekvenser för byggbranschen, enligt Ludvig Uggla, senior ekonom, på Prognoscentret. – Utvecklingen under sommaren blir viktig för räntebeskeden under hösten, säger han.
Inflationsökningen under maj månad var överraskande hög för många bedömare och visar på ökat pristryck. Konsekvenserna av Irankriget börjar långsamt visa sig och även om Sverige har ett bra utgångsläge finns det skäl för oro, enligt Ludvig Uggla.

– Det underliggande pristrycket har dämpats av tillfälliga finanspolitiska åtgärder, men om man bortser från dessa är inflationen högre och utvecklingen under sommaren blir viktig för räntebeskeden under hösten, säger han
Q Har det skett någon förändring i inställningen till en möjlig räntehöjning?
– Ja, centralbankerna har bytt ton. Diskussionen har gått från räntesänkningar till möjliga höjningar, tidigare än väntat.
Q Hur reagerar marknaden på den ökade inflationen?
– Marknaden agerar före Riksbanken. Räntorna för företagen påverkas redan när marknaden räknar med höjningar. De korta marknads-



– Det får snabbare genomslag än tidigare. Fastighets- och byggbolag är lånetunga, och kortare ränte- och kapitalbindningstider gör att ränteförändringar slår igenom snabbare på kassaflöden och finansieringsvillkor.
räntorna har stigit trots oförändrad styrränta på 1,75 procent.
Q Har det blivit en mer försiktig attityd bland företagen inför möjliga räntehöjningar?
Q Hur väl rustade är byggbolagen inför den här typen av svängningar på marknaden?
– Byggbolagen har starka balansräkningar. De stora byggbolagen har låga skulder och finansierar sig främst via banker, inte obligationsmarknaden. För dem är frågan efter-

frågan snarare än finansiering.
Q Hur påverkar räntan fastighetesägarna?
– Det blir en följdeffekt. Räntan fortplantar sig via fastighetsägarna. Högre räntor ger svagare projektkalkyler, vilket leder till färre byggstarter och projektutvecklingar och därmed färre beställningar till byggbolagen.
Q Vilken effekt har hushållens förväntningar på räntan vad gäller bostadsbyggandet?
– Efterfrågan av bostäder styrs
av hushållen. Byggstarter sker först när bostäderna säljs och eventuella räntehöjningar förväntas dämpa efterfrågan.
Q Vilka områden inom byggbranschen påverkas mer eller mindre av eventuella räntehöjningar?
– När det handlar om infrastruktur, anläggning och offentligt byggande så påverkas de mindre än det komersiella fastigheter och bostadsbyggandet.
Q Inflationen ligger ändå under Riksbankens mål, varför förväntar sig marknaden en räntehöjning på sikt?
– Det är olika bedömningar om räntan framöver beroende på aktörer. Men det främsta anledningen är att det underliggande prisytrcket är högre än vad KPIF visar med anledning av att regeringens tillfälliga åtgärder trycker ner nivåerna, så utan dessa skulle inflationen varit högre. Och risken är att det trender uppåt under sommaren, samtidigt som den internationella kontexten är den av högre inflation och förväntade räntehöjningar.
Q Vad kan konsekvenserna bli om konflikten med Iran blir ännu mer långvarig och fortsätter över sommaren?
– Konsekvensen är att det blir svårare att inte föra vidare ökade kostnader längre ut i konsumentled. Tillfälliga kostnadsökningar kan vissa företag absorbera, men om utvecklingen inte förbättras blir det tydligare spridningseffekter, säger Ludvig Uggla.
SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se



Fem kilometer järnväg har saknats för att förbinda Stegra med omvärlden. I förra veckan var det invigning av den nya sträckningen, unik såtillvida att den byggts på initiativ av kommun och dessutom på bara 20 månader.
– Det har gått som tåget – eller som på räls, sa kommunalrådet Béatrice Öman (S).
En förutsättning för att stålverkssatsningen i Boden ska lyckas är att det finns en järnväg på plats som knyter ihop industriområdet med Malmbanan och därmed med resten av världen. Men lösningen på hur den ska byggas har inte varit självklar, enligt Béatrice Öman.
– Ett kommunfullmäktige i en liten kommun är inte avsett att ta sådana beslut. Kommunallagen är inte gjord för det, ingenting är gjort för det i den kommunala sektorn.
BODENS KOMMUN BÖRJADE därför med att ta fram ett helt nytt ramverk för att det ens skulle vara möjligt att upphandla ett järnvägsbygge.
– Det var så sent som i september 2023, påminner hon om.
Lösningen blev till sist en upphandling med uppdrag att bygga järnvägen i privat-offentlig samverkan.
Polar Structure heter bolaget som tog sig an att finansiera och bygga järnvägen tillsammans med Peab och sedan äga den och sköta driften.


Bodens kommun äger nio procent och Polar Structure 91 procent och sedan betalar Stegra en månadsavgift för att använda järnvägen.
– Bodens kommun visade en optimist och tro som la grunden till att vi vågade göra de här satsningarna.
Vi ville hjälpa till så att det skulle bli verklighet, säger Tobias Emanuelsson, vd på Polar Structure.
PEAB FICK KRAV på sig att färdigställa järnvägen inom 20 månader och både tidsplan och budget har hållits med marginal. Jesper Göransson, vd och kon-
cernchef på Peab, fick frågan om hur man klarat det.
– Det handlar om två saker: Det ena är en oerhört transparent dialog – att vara öppen mellan parterna. Det andra handlar om kompetenta människor. Vi har jätteduktig personal som har förmått samverka med alla aktörer i projektet.
Niklas Wass, vd för Stegra i Boden, kallar järnvägen för en livsnerv för bolaget.
– Vi kommer att ha miljontals av produkter som kommer in till oss på den, skrot järnmalmspellets och så vidare, och det är på den våra
stålprodukter ska gå ut till kunder i Sverige och Europa och förhoppningsvis bidra till fler infrastruktur runtom i världen.
HAN HOPPAS DESSUTOM att fler industrier som kan använda järnvägen ska etablera sig i Boden Industrial Park.
Infrastrukturminister Andras Carlsson (KD) var också på plats och gratulerade Boden. Han tror att vi kommer att få se flera nya och annorlunda infrastrukturlösningar på sikt och ser järnvägsbygget i Boden som en föregångare.

25-28 april 2028
Fyra inspirerande dagar fyllda av möten, kunskap och innovation.



23-25 juni 2026
Samtal
– Hela det här klustret som kan växa fram här i Boden i Industrial Park kommer att bli väldigt spännande att följa framöver. Nu finns spåret och anslutningen och det är verkligen värt att fira. Istället för traditionell bandklippning fick därefter alla talare därefter hoppa på ett tåg som kom rullande på spåret i farten ”klippte” det blågula bandet inför åskådarna.
ULRIKA VALLGÅRDA redaktion@byggvarlden.se
Följ





Vi bygger ut med en ny mötesplats för branschen i väst.
21-22 april 2027 Åby Arena, Göteborg nordbyggvast.se

Som medlem i Byggcheferna får du nu ännu mer stöd och trygghet i din chefsroll. Vi presenterar stolt två nya samarbeten som är skräddarsydda för att stärka och förenkla din vardag på bygget:
Juridiskt stöd från Lindahl: Står du inför affärsjuridiska frågor?
Nu kan du få rabatt på kvalificerad rådgivning direkt från Advokatfirman Lindahl. De är specialiserade inom entreprenadrätt och kunniga inom det mesta som rör vår bransch. Läs mer om stödet genom att scanna QR-koden!

Hållbart ledarskap till medlemspris: Investera i din egen och ditt teams utveckling. Genom en utbildning hos Hållbara chefer får du praktiska verktyg för att främja hälsa och ett hållbart arbetsliv. Som medlem i Byggcheferna får du ett unikt medlemspris på paketerbjudanden från Hållbara chefer. Läs mer om vilka paket som passar ditt team på QR-koden!




Under Almedalsveckan finns Byggcheferna på plats för att representera dig som chef inom samhällsbyggnadsbranschen. Oavsett vad som diskuteras argumenterar vi för att du ska få så bra förutsättningar att göra ditt jobb som möjligt. I Visby kommer vi bland annat att presentera årets upplaga av Machoindex samt en helt ny rapport om kunskaps- och utbildningsläget gällande höjd beredskap.
Är du nyfiken på vad vi och andra i branschen diskuterar under veckan? Följ gärna oss på LinkedIn där vi varje dag kommer att presentera sammanfattningar av de mest intressanta diskussionerna.
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Det finns några välciterade rader ur en dikt som lyder ”Two roads diverged in a wood, and I – I took the one less traveled by, And that has made all the difference.”
Dikten är skriven av Robert Frost och kan tolkas som att våga välja det nya, obekanta och obekväma.
JAG ÄR ÖVERTYGAD om att rädsla är en av människans primära drivkrafter. En del av oss är rädda för det stillastående och statiska och andra för det framåtdrivande och dynamiska. Rädd för att stanna här eller för att gå framåt. Rädd för att stå stilla eller för att röra på sig? Utgör det stadigvarande och välbekanta en trygghet eller ett fängelse? Blir det nya okända ett straff eller en välsignelse? Befintlighet eller förändring. Ett klassiskt mänskligt dilemma faktiskt…
VI LEVER I ett samhälle med absurt många tillgängliga val och med sociala skyddsnät som gör att fallhöjden ifrån eventuella misslyckanden, kriser och trauman i regel är tacksamt låg. Aldrig tidigare har vi heller haft så mycket tillgänglighet och utrymme för fritid och självförverkligande. Dessa tre aspekter av modernt västerländskt liv borde rimligtvis utgöra ett fundament för lycka och själslig frid. Men verkligheten visar på motsatsen. Den största orsaken till sjukskrivning idag är mentala
Flera nya lagar och regeländringar som berör branschen börjar gälla under sommaren. Det är bland annat skärpta regler för arbetskraftsinvandring, nya regler leverantörskontroller vid upphandlingar, införandet av byggbedömare och – inte minst –de nya byggreglerna.
Q Ändringar i plan- och bygglagen: Certifierat byggprojekteringsföretag blir byggbedomare. En byggbedömare är ett företag med ett certifikat som styrker att det har ett kvalitetsledningssystem och särskild sakkunskap och erfarenhet av att bedöma att en byggnad uppfyller vissa krav. Om en byggbedömare används, ska byggnadsnämnden inte pröva det som omfattas av byggbedömarens ansvar, varken inför beslut om lov, startbesked eller slutbesked.
Börjar gälla 1 juli.
Q Nya byggreglerna: Tidigare bygg- och konstruktionsregler, BBR och EKS, är ersatt med flera nya författningar. Den ettåriga övergångsperioden för Boverkets nya byggregler upphör den 30 juni 2026. Från och med den 1 juli 2026 gäller enbart de nya grundförfattningarna fullt ut för alla nya projekt.
Q Ny lag om skyddsrum:
Lagen innebär förändringar för främst kommuner och fastighetsägare. Bland annat kommer ett nytt skyddsalternativ utöver skyddsrum att införas: skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme ger ett begränsat skydd jämfört med ett skyddsrum
och psykiska åkommor där stress, utbrändhet och depression är centrala i sjukdomsbilden. Många människor idag är helt enkelt olyckliga. Det skaver en aning i själen. Kan det vara så att bekvämligheten har blivit obekväm? Absolut! Här följer tre exempel som svar på varför;
Q Den fysiska kroppen är idag separerad ifrån den själsliga kroppen. Inte bara det, den fysiska kroppen har i princip gjorts överflödig och nästintill en belastning med sina inneboende krav på skötsel och omvårdnad. Nästan inga yrken idag, eller livet i stort, kräver en fysisk ansträngning. De flestas kroppar går igenom dagen understimulerade samtidigt som hjärna, själ och intellekt är överstimulerade. Ett enormt problem då vi i högsta grad är synnerligen fysiska varelser.
Q Tillvaron blir mer och mer abstrakt och mindre konkret. Både arbete, kommunikation och nöjen utförs och upplevs i hög grad via datorer och digitala kanaler och betydligt mindre i en konkret verklighet.
Q Snabba kickar, behovsuppfyllnad och tillfredsställelse finns i överflöd, överallt och hela tiden.
Det är ingen tillfällighet att motion, frisk luft och dagsljus samt natur ligger högst på

JONAS COLTING
PROJEKTLEDARE, HÅLLBARA CHEFER FÖR BYGGCHEFERNA
listan över rekommendationer till människor som av olika skäl mår dåligt. Det är i grova drag något i princip alla känner till som en väg till bättre välmående. Ändå är det förtvivlat få som i grunden är beredda att helt byta och bryta en ohållbar livsstil och välja en ny väg i livet. Varför? Därför att det är obekvämt, osäkert och skrämmande.
JAG ÄR ÖVERTYGAD om att motionärer är lyckligare människor än genomsnittet. Jag är övertygad om att det just är motionen som gör dem lyckligare. Jag vet att jag blir lyckligare av att träna! Och att det är tillfällena av trötthet, kyla, värme, ansträngning, hunger, törst, smärta, och tillfällig utsatthet som skänker perspektiv att göra bekvämligheten meningsfull. När man inte väjer för det obekväma så vet man att det enda man behöver frukta är rädslan i sig.
INOM HÅLLBARA CHEFER arbetar vi med mänsklig hållbarhet utifrån övertygelsen att hållbara verksamheter kräver hållbara människor. En chef som vågar prioritera återhämtning, rörelse, relationer och personlig utveckling bygger inte bara sin egen motståndskraft utan också starkare team och organisationer. Kanske är det just där vägen framåt börjar – i modet att välja det som känns obekvämt idag för att skapa ett mer hållbart liv och ledarskap imorgon.

men ger ändå ett tillräckligt skydd mot effekterna av stridsmedel som kan komma att användas i krig. Dessa kan exempelvis vara tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage och källare i betongbyggnader. Börjar gälla 1 juni.
Q Enklare att etablera ny kärnkraft: Fler ändringar, bland annat i miljöbalken för att möjliggöra för ny kärnkraft på fler platser vid kusten. (Börjar gälla 15 juli). En annan lagändring möjliggör ett tidigare ställningstagande till nya kärntekniska anläggningar från regeringen och
berörda kommuner jämfört med tidigare och börjar gälla den 17 juni. Andra ändringar som införs möjliggör återstart av avstängda reaktorer och att en anläggning för utvinning och bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen inte längre ska anses vara en kärnteknisk anläggning. (Gäller från och med 15 juli).
Q Skärpta regler för arbetskraftsinvandring: Ett lönekrav på 90 procent av medianlönen införs som villkor för arbetstillstånd. Vissa yrkesgrupper ska dock kunna undantas från lö-
nekravet, om behovet talar särskilt starkt för att medge undantag. (Se nästa punkt.)
Två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Träder i kraft 1 juni.
Q Undantag från det nya lönekravet: Regeringen har beslutat att vissa yrkesgrupper inte ska omfattas av lönekravet. De flesta yrkesgrupperna är inom vård och it, men även svetsare och gasskärare och stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare finns bland undantagen. För dessa yrken gäller istället att lönen
minst ska uppgå till 75 procent av medianlön i Sverige vid tidpunkten för ansökan.
Undantaget för yrkena gäller från den 1 juni.
Q Hyrköp av bostäder: Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Q Enklare att göra leverantörskontroller:
Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten. Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Källor: Regeringen, Myndigheten för civilt försvar, Boverket, Migrationsverket, ANNA SJÖSTRÖM
De senaste årens konjunktur har slagit hårt mot de mindre byggaktörerna. Men även de stora drabbas, bland annat i form av färre anställda. Såväl Skanska, Peab och NCC minskade med över 400 anställda mellan 2024 och 2025.
Byggvärlden har granskat års- och hållbarhetsredovisningarna från Skanska, NCC, Peab och JM där det framgår hur många anställda koncernerna har. Antalet anställda gäller från slutet av rapportperioderna och gäller såväl tillsvidareanställda som visstidsanställda.
Ї Antal anställda 2025
Ї Totalt: 25 860
Fördelat på:
Sverige: 6 805
Norge: 4 485
Finland: 1 210
Storbritannien: 3 250
Polen: 1 080
Tjeckien: 1 906
Slovakien: 584
USA: 6 486
Övriga länder: 54
Ї Antal anställda 2024
Ї Totalt: 26 276
Fördelat på:
Sverige: 7 035
Norge: 4 459
Finland: 1 383
Storbritannien: 3 221
Polen: 1 213
Tjeckien: 1 985
Slovakien: 585
USA: 6 325
Övriga länder: 70
Sett till hela koncerner och antalet anställda runt om i världen är
Skanska ohotad etta med hela 25 860 anställda 2025. Det betyder att Skanska minskar med 416 medarbetare från 2024 då det totala antalet var 26 276.
I SVERIGE GICK Skanska från 7 035 år 2024 till 6 805 år 2025. I Norge och Slovakien behöll man ungefär samma styrka medan man blev färre i Finland, Polen och Tjeckien. Ökade gjorde dock Skanska i Storbritannien (+29) och i USA där antalet anställda 2025 landade på 6 486, en ökning med 161.
Ї Antal anställda 2025
Ї Totalt: 12 962
Fördelat på:
Sverige: 9 481
Norge: 1 320
Finland: 1 797
Danmark: 364
Ї Antal anställda 2024
Ї Totalt: 13 383
Fördelat på: Sverige: 9 808
Norge: 1477
Finland: 1 747
Danmark: 351
Nästan lika ohotad som Skanska är globalt är Peab i Sverige där man räknade in 9 481 anställda. Totalt i koncernen hade Peab 12 962 anställda i slutet av 2025, att ställa mot 2024 då man var 13 383 medarbetare, alltså ett tapp på 421 anställda på ett år, varav 327 berörde den svenska verksamheten. I övrigt växte Peab i Finland och Danmark men blev färre i Norge.
NCC MINSKADE SIN personalstyrka med 463 anställda mellan 2024 och 2025. Liksom Peab var det den svenska verksamheten som berördes mest där man gick från 6 832 till
Såväl Skanska, Peab och NCC minskade med över 400 anställda mellan 2024 och 2025. FOTO: GETTY IMAGES
Ї Antal anställda 2025
Ї Totalt: 11 154
Fördelat på: Sverige: 6 480
Norge: 1 697
Danmark: 2 231
Finland: 739
Övriga: 7
Ї Antal anställda 2024
Ї Totalt: 11 617
Fördelat på: Sverige: 6 832
Norge: 1 752
Danmark: 2 185
Finland: 840
Övriga länder: 8
6 480. Bland NCC:s verksamheter var det endast i Danmark som bolaget växte, från 2 185 till 2 231 anställda. JM räknade i slutet av 2025 in 1 916 anställda i sina verksamhetsländer Sverige, Finland och Norge. Därmed tappar man 117 anställda från 2024. I Sverige och Norge minskade antalet anställda medan den finska verksamheten ökade sett till antal anställda.
henrik.ekberg@byggvarlden.se


Ї Antal anställda 2025
Ї Totalt: 1 916
Fördelat på:
Sverige: 1 466
Finland: 178
Norge: 272
Ї Antal anställda 2024
Ї Totalt: 2033
Fördelat på:
Sverige: 1 582
Finland: 166
Norge: 285
Alla tak som kan beträdas ska ha taksäkerhetsutrustning och vilka krav som gäller förändras över tid. Där är vår erfarenhet och kunskap din trygghet. Våra produkter hjälper dig att arbeta säkert på taket – varje dag. Upptäck våra svensktillverkade produkter på vår hemsida.
perwikstrand.se
inspirerade av naturen
Q Designföretaget Wood on Wall tillverkar akustikpaneler i äkta trä. Nya Nature Collection har sitt ursprung i återbruk av organiska material och innehåller material som mossa, sommarblommor och fårull. Materialen torkas varsamt och pressas för att bevara både struktur, färg och doft. Resultatet är paneler med stark visuell karaktär, där naturen blir en integrerad del av inredningen. woodonwall.com/sv
Q Med nya Stihl TSA 350 breddar man sitt sortiment för trädgårds-, landskaps- och byggproffs. Det är en kraftfull och mångsidig batteridriven kapmaskin. TSA 350 är utrustad med en lågbullrig och i princip slitagefri EC-motor som levererar högt vridmoment. Den har en effekt på 3,3 kW. Den kapar både mineraliska och metalliska byggmaterial upp till 125 Millimeter tjocklek med sitt 350 mm kapningshjul. Rekommenderat batteri är AP 500 S, som ger driftstid på upp till 20 minuter. stihl.se
Q Genom att välja beslagspro dukter i blyfri mässing kan bygg- och fastighetsbranschen nu göra hållbara materialval. Assa Abloys uppdaterade sorti ment minska miljöpåverkan och ökar säkerheten. Satsningen om fattar både den välkända Assa Clas sic-serien och nödutrymningsbe slag i 179-serien. Samtliga produkter har nu fått omdömet ”Accepteras” hos Byggvarubedömningen. assaabloy.com/se




Q Bihui AGBLA5 är en batteridriven vinkelslip. Den borstlösa motorn ger högre effektivitet, längre driftstid och minimalt underhåll. Med skivdiameter på 125 millimeter och M14-fäste passar den för en rad olika kap-, håltagnings- och sliparbeten. Det ställbara varvtalet, 4.000/6.000/8.500 rpm, tillsammans med mjukstart ger ökad kontroll oavsett material. Vinkelslip AGBLA5 levereras utan batteri eller diamantklinga. Produkten är avsedd för 21 V-batteri på 4Ah eller högre och är kompatibel med Makita 21 V-batterier på 4Ah eller högre. tebo.se
Q Grabo lanserar en ny plattlyft, med borstlös motor – Grabo Pro Brushless.
Cirkelsåg för krävande kapningar
Q Milwaukee utökar sitt M18 Fuel sortiment med nya M18 Fuel 165 mil limeter cirkelsåg.
Utvecklad för yrkesanvändare som behöver större sågdjup med en kapkapacitet på upp till 66 millimeter vid 90 grader. Konstruerad med både övre och nedre klingskydd för hög hållbarhet på arbetsplatsen utan onödig vikt. Ett omarbetat, integrerat dammutsläpp förbättrar dammutsuget, ger bättre sikt över kaplinjen och minskar behovet av efterarbete. se.milwaukeetool.eu




Motorn bygger snabbt upp vakuum, ger längre drifttid per laddning och bidrar samtidigt till längre livslängd på komponenterna. En stor LED-display visar tydlig information med valbara enheter (kg/ bar/lb/psi) och justerbar vakuumnivå, för anpassning vid olika material – från robust natursten till känsligt glas. Utrustad med integrerad trådlös fjärrkontroll för säker och smidig styrning på avstånd. grabo.com
Svensktillverkat staket och insynsskydd
Q Räckesbutiken lanserar nu Verto i Sverige, en ny produkt framtagen för kunder som vill skapa stilrena och funktionella avgränsningar utomhus. Verto är ett system av staketstolpar för liggande träreglar och fungerar som en stabil stomme för allt från låga staket till högre insynsskydd och spaljéer. Stolparna har färdiga, integrerade hål som hjälper träet att hamna rätt direkt. Produkten tillverkas i pulverlackerad aluminium. rackesbutiken.se
Europeiskt patent för “Knapp & App”
Q Demex AB har beviljats europeiskt patentskydd för företagets säkerhetslösning “Knapp & App”. Patentet har nu validerats i Norge samt genom det enhetliga europeiska patentsystemet i ytterligare 19 europeiska länder. Lösningen är utvecklad för områdesskydd och styrning av grindar i miljöer där säkerhet och kontrollerad åtkomst är avgörande – exempelvis inom industri, byggarbetsplatser och samhällskritisk verksamhet. demex.se




Byggentreprenör
Projektnamn
Projektrubrik
Mattias Gustafson Byggnads AB Tornstaden Hässelby Berså Nybyggnad av bostäder i Hässelby Villastad
John Brander 2xa Entreprenad AB vid Huddinge station Nybyggnad av bostäder i Fullersta, Huddinge
Benny Svärd Anders Fredriksson
JM AB Marievik 15, kv 4
Jan Edlund Byggnads AB Tornstaden Norrgården
Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB Sågtorp
Simon Lundgren
Tomas Staf
Fredrik Berglund
NCC Sverige AB Habo avloppsreningsverk
Linda Zeffer Peab Sverige AB Brf klacksparken, Kv Liraren etapp 4
Joakim Lindahl Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Särskilt boende i Grevie
Malin Lindskog
Parisa Ahmadi
JM AB Lotus, Söderdalen
Lael Maanja Hanssons Hus Entreprenad AB Näsby Dunge, Sågtorp 2
Jonas Boklund
Sinem Kilic
Joakim Olsson Daniel Martell
Byggnadsfirma G Insulander AB kv Hägern ROTrenovering
Nybergs Entreprenad AB Scandic Hotell
Fredrik Sjolid NCC Sverige AB Dalsjöbadet
Rivning och nybyggnad av bostäder på Liljeholmen, Stockholm
Nybyggnad av bostäder i Mölnlycke
Nybyggnad av studentbostäder och förskola i Roslags-Näsby, Täby
Om, ny- och tillbyggnad av avloppsreningsverk i Habo
Nybyggnad av flerbostadshus i Solna etapp 4
Nybyggnad av särskilt boende i Grevie, Båstads kommun
Kommun Byggkostnad
Stockholms stad 600-800 mkr
Huddinge kommun 616 mkr
Stockholms stad 500-600 mkr
Härryda kommun 250-400 mkr
Täby kommun 200-300 mkr
Habo kommun Ej officiell
Solna stad 220 mkr
Båstads kommun 200 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus i Järfälla Järfälla kommun 150-200 mkr
Nybyggnad av hyresrätter i Näsby dunge Täby kommun 150-200 mkr
Stambyte och badrumsrenovering mm i flerbostadshus i Strängnäs
Strängnäs kommun
Ny-och tillbyggnad av hotell i Visby Gotlands kommun
Om- och tillbyggnad av Dalsjöbadet i Borås
150 mkr
140 mkr
Borås stad 130 mkr
Nils Staffansson Peab Sverige AB Rätspsykiatrin Ny och ombyggnad av vårdlokaler i Kristinehamn Kristinehamns kommun 119 mkr
Marcus Nicklasson Flodén Byggnads AB K0017.094 Utbildningshall
Nybyggnad av utbildningshall i Hallands län, Fortifikationsverket
Elias Bäckström Rekab Entreprenad AB Vegahallen Nybyggnad av matchanläggning och musikundervisning i Vännäs
Företag Län
Stockholms län
Huovinens Byggservice AB Stockholm
Mariehälls Bygg & Konsult AB Spånga
Björks Schakt & Transport AB Järfälla
Toneruds Bygg & Entreprenad AB Rimbo
KE Balkongbyggare Stockholm AB Vaxholm
Plåt & Bygg i Orminge AB Tyresö
Hallunda QSR BYGG AB Södertälje
Skepptuna Mark & Entreprenad AB Svartsjö
DMW Byggservice AB Solna
Gotlands Bygg & Träteknik AB Stockholm
Bruney Entreprenör AB Svartsjö
Ställningsarmén AB Johanneshov
LS maskin och transport AB Stockholm
Projekt Kompetens i Stockholm AB Stockholm
J&H Bygg och Ställningar AB Järfälla
GandacBygg AB Västerhaninge
A&A Entreprenad AB Rimbo
Svensk Entreprenad & Marina AB Sollentuna
Gold Star Bygg & Design AB Enskede
PVC Bröderna AB Tumba
Måleri Produktion Mälardalen AB Stockholm
JHGV Stockholm Bemanning AB Spånga
Uppsala län
Bygg och Inredningsservice Km AB Uppsala
Solid Byggpartner Ekerö AB Uppsala
Södermanlands län
Bredberg Bygg AB Nyköping
Markgruppen i Eskilstuna AB Eskilstuna
Jönköpings län
Halmstads kommun 90 mkr
Vännäs kommun 80 mkr
Johan Caviedes Billström Riemer Andersson Bygg AB (publ) Jordbro företagspark Nybyggnad av industrihus i Jordbro Haninge kommun 50-100 mkr
Magnus Dahlberg TM2 Bygg AB Kvarter 41 Nybyggnad av flerbostadshus i Mölndal Mölndals stad 70-80 mkr
Karl-Gustav Gustavsson Skanska Sverige AB Region Hus Väst K0017.099 Besiktning- och smörjhall, Halmstad
Nybyggnad av besiktnings- och smörjhall i Halmstad
Halmstads kommun 70 mkr
Marcus Ingelsson Byggmästarn i Skåne AB StrandängsskolanHus D, E, F, G och H Om- och tillbyggnad av skola i Båstad Båstads kommun 62 mkr
Emil Lövgren Bröderna Lövgren Bygg AB BRF Fotbollsplanen Intill Lekevi IP Dala
Mats Kindberg Skanska Sverige AB Folktandvård Västervik
Nybyggnad av bostäder i Mariestad Mariestads kommun 50-70 mkr
Nybyggnad av lokaler för folktandvården i Västervik
Västerviks kommun
Elias Bäckström Rekab Entreprenad AB Kv Klockslaget 1 Nybyggnad av räddningsstation i Vännäs Vännäs kommun
Robin Ferlesjö Thage i Skåne AB Gruppboende Atlas 1 Nybyggnad av gruppboende i Vä, Kristianstad
Mikael Thorgren
60 mkr
60 mkr
60 mkr
Kristianstads kommun
Viktor Aurell TN Bygg & Anläggning AB Tuolluvaara kv 42 Nybyggnad av gruppbostad mm i Kiruna Kiruna kommun
Karl-Johan Johansson Daniel Våtz
Göta Stenhus AB Undantaget Nybyggnad av radhus i Vadstena Vadstena kommun
Martin Andersson Nimab Entreprenad AB Nya Stationsvägen Nybyggnad av flerbostadshus i Västra Ingelstad, Vellinge kommun Vellinge kommun
Daniel Ellis
Aquasvea AB Reningsverk ÖstanåRoslagskulla Nybyggnad av reningsverk i Östanå/ Roslagskulla
Österåkers kommun
Mattias Nordahl Vaner AB Stortorps Äldrecentrum Renovering av storkök på äldrecentrum i Huddinge Huddinge kommun

40-80 mkr
60 mkr
57 mkr
55 mkr
50 mkr

Hva Installation AB Huskvarna
Kronobergs län
Toruz AB Tävelsås
Kalmar län
Rundberg MarkEntreprenad AB Färjestaden
Skåne län
Måleri Pilevallen AB Gärsnäs
Monika Kubiks Konsult AB Ludvigsborg Hallands län
SB Bygg i Varberg AB Varberg
Västra Götalands län
KBK entreprenad AB Skövde
Isolerings Teknik Väst AB Göteborg
Töreboda Limträbroar AB Töreboda Örebro län
Rensan AB Örebro
Västmanlands län
Lml Rör & Svets AB Västerås
BMD Bygg & Renovering AB Västerås Dalarnas län
Forsbo Bygg och Industriservice AB Falun
Gävleborgs län
NH-Byggproffsen AB Gävle
MJ snickeri och Inredning AB Sandviken
Västernorrlands län
DOMA Entreprenad AB Sundsvall
Jämtlands län
Åre Snickarn AB Duved
Wiklunds Handyman & Service AB Östersund Norrbottens län
JS Metall AB Haparanda
Vi utbildar alla i byggsektorn.

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring.
Upptäck vårt kursutbud. www.byggakademin.com Tel 010-228 15 55


Fackförbundet Byggnads nya ledning: Emil Persson avtalssekreterare, Kim Söderström förbundsordförande,
vice förbundsordförande samt Thomas Schultz förbundssekreterare.
Byggnads kongress valde Kim Söderström till förbundsordförande efter en tajt omröstning. Man valde även Linda-Li Käld till vice förbundsordförande, Thomas Schultz till förbundssekreterare och Emil Persson till avtalssekreterare.
Efter omröstning på fackförbundet Byggnads kongress fick Kim Söderström fortsatt förtroende som ordförande. Omröstningen som föregicks av interna konflikter gav honom fortsatt mandat även om valberedningens kandidat stöttades av fyra distrikt. Kim Söderström vann omröstningen med 82 röster mot valberedningens kandidat Wilhelm Bertilssons som fick 71 röster. – Jag är stolt och ödmjuk inför uppdraget. Byggnads är ett starkt förbund med över 100 000 med-
lemmar som varje dag bygger Sverige. Vi har ett riktigt vasst lag i ledningen och ska fortsätta arbetet för högre löner, säkrare arbetsplatser och ordning och reda i byggbranschen, säger Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads.
Kim Söderström har varit förbundsordförande sedan 2024.
VID STÄMMAN VALDES även den övriga förbundsledningen. Till vice förbundsordförande utsågs Linda-Li Käld.
Hon blir den första kvinnan någonsin i Byggnads förbundsledning. Hon är målare och kommer ursprungligen från Målareförbundet, som gick upp i Byggnads 2024. Linda-Li Käld har lång facklig erfarenhet och kommer närmast från en tjänst som avtalsansvarig ombudsman på Byggnads.
– Det känns stort och hedrande att få medlemmarnas och kongressens förtroende. Det är stort, inte bara för mig, utan för alla andra kvinnor i byggbranschen. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet för ett starkare Byggnads och en bättre byggbransch, säger Linda-Li Käld. Till förbundssekreterare utsågs Thomas Schultz är träarbetare från Kristinehamn och kommer närmast från en tjänst som avtalsansvarig i Byggnads Örebro-Värmland. Emil Persson som har varit avtalssekreterare sedan 2024 blev omvald av kongressen.

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se
Han tar över som styrelseordförande

Q Jonny Hellman är vd för VA & VVS-Fabrikanterna och ny styrelseordförande för Byggmaterialindustrierna. Med lång erfarenhet från byggmaterialbranschen vill han bidra till att stärka branschens gemensamma röst och driva frågor som hållbarhet, resurseffektivitet och samverkan framåt.
Hon blir tf kontorschef

Q Ida Stavenow har utsetts till tillförordnad kontorschef på Fojab:s kontor i Malmö med omkring 100 arkitekter och ingenjörer. Ida är en av Fojab:s 28 delägare och har varit i bolaget sedan 2011.
Hon har tidigare bland annat varit ateljéchef och det senaste året ansvarig för Kultur och Kompetens. Vid sidan av de interna uppdragen är Ida en del av affärsområde Bostad och ansvarar för bostadsprojekt i tidiga och sena skeden.
Han är Lambertssons nya distriktschef

Q Martin Christensson är ny distriktschef för Lambertssons elentreprenad i södra Sverige. Med en kombination av teknisk bakgrund och erfarenhet av ledande roller ser han nu fram emot att fortsätta utveckla verksamheten.
Han har ägnat i stort sett hela sitt yrkesliv åt el- och teknikbranschen, dels som elektriker, dels i roller som projektledare och arbetsledare.

Ny ordförande för Hantverkarnas Riksorganisation

Q Johan Sterndal blir ny ordförande i Hantverkarnas Riksorganisation. Mellan åren 2010 och 2019 verkade han som vd för både Hantverkarnas Riksorganisation och Stockholms Hantverksförening. Sedan 2024 har han varit suppleant inom riksorganisationen.
Krook & Tjäder rekryterar Anna Mähler

Q Krook & Tjäder rekryterar Anna Mähler som Concept and Experience Lead. Hon kommer främst arbeta med hotell och restaurang samt kontor och handel i nära samarbete med kontorets arkitekter, inredningsarkitekter och varumärkesstrateger.
Anna Mähler har en gedigen bakgrund inom hotellutveckling och destinationsskapande projekt, bland annat inom ESS Group och via sin egen designbyrå.
De blir hållbarhetsansvariga på Forsen

Q Forsen stärker sitt hållbarhetsarbete genom att tillsätta Maria Nilsson och Helena Staaf som hållbarhetsansvariga. I sina roller ska de driva och utveckla arbetet med hållbar bygg- och projektledning och bidra till att hållbarhet blir en ännu mer integrerad del av både kunduppdrag och arbetssätt.
DÄRFÖR VÄLJER BYGGARE OCH INSTALLATÖRER SAWA WC-FIXTUR:
✓ INTEGRERAD LÄCKAGEDETEKTERING
✓ EXTRA SKYDDSLAGER RUNT CISTERNEN
✓ SNABB MONTERING
✓ FLEXIBEL VATTENANSLUTNING
✓ 50 ÅRS RESERVDELSTILLGÄNGLIGHET





Nu vet vi hur den nya operabyggnaden i Stockholm troligen kommer se ut. Ett förslag till detaljplan med en påbyggnad på den befintliga huskroppen skickas vidare för samråd.
– Vi har kämpat kvällar och nätter för att komma hit, säger Maria Östholm, projektägare på SFV.
Stockholms stad går nu ut på samråd för ny detaljplan gällande operabyggnaden. Syftet med detaljplanen är att ge Kungliga Operan förutsättningar att vara kvar och utvecklas på den plats där opera och balett har framförts i 250 år. För att verksamheten ska rymmas krävs utöver renovering och ombyggnad även en påbyggnad.
TIDIGARE HAR STATENS fastighetsverk genomfört renoveringen av National museum tillsammans med Skanska. Det var en liten uppvärmning inför utmaningarna med renoveringen av operahuset som beräknas gå loss på 3,5 miljarder kronor.

– Det här är det störa projektet som vi genomfört. Det är en jätteutmaning där vi skapar en parallellorganisation med 500 personer. För att bedriva den här typen av stora projekt ställer helt andra krav än vad vi är vana vid. Det påverkar hela SFV, säger Maria Östholm, projektägare på Statens Fastighetsverk.
Q Vad ser ni för utmaningar i själva byggprocessen?
– Nu är vi förbi de två inledande stegen. Den första milstolpen var att vi upphandlade Skanska som totalentreprenör och den andra var detaljplanen. Nu väntar vi på att den ska vinna laga kraft så vi kan ansöka om bygglov för projektet. Men de stora utmaningarna med projektet är logistiken mitt i stan och planeringen och att renovera alla 1400 rummen i den här byggnaden. Samtidigt som vi ska bygga nytt.
Q Projektet med arkitekterna har pågått sedan 2017. Hur ser du på lösningen som presenteras nu med en utbyggnad på den befintliga byggnaden?
– Vi har testat nästan allt. Men när vi fick det här sista förslaget då var det som att pusselbitarna föll på plats. Nu kunde Operan vara nöjda, Operakällaren kunde acceptera förändringarna och vi känner att det här kan vi genomförbart givet en budget och tidplan som är realistisk. Tidigare förslag blev alldeles för dyra och tog för mycket yta. Kravbalanseringen som vi kämpat med i alla år föll på plats.
Q Hur har det varit att jobba fram till den här dagen?
– Vi har kämpat kvällar och nätter

av operahuset i Stockholm har redan påbörjats med fasadarbeten.

I den nya utbyggnaden kommer det bland annat rymmas en ny scen samt tre balettsalar.
BILD: AHRBOM PARTNER OCH LUNDGAARD TRANBERG ARKITEKTER

Q Byggdes 1891–1898
Q Cirka 1 400 rum fördelade på tolv våningsplan
Q Cirka 40 000 kvadratmeter bruttoarea
Q Byte av 10 kilometer avloppsrör
Q Byte av 20 kilometer vattenrör
Q Totalentreprenör Skanska
Q Projektkostnad 3,5 miljarder
för att komma hit. Det är viktigt att vi håller tidplan och att vi håller budget och om det samarbetet fungerar i projektorganisationen så får man även byggkranar och annat fungera också. Det är många timmar om dagen men vi gör det med glädje, säger Maria Östholm.
NÄR SKANSKA NU går in som totalentreprenör finns det en historisk koppling. De var en av aktörerna redan när den befintliga operabyggnaden uppfördes vid Gustav Adolfs torg för 125 år sedan. Enligt Skanskas projektchef Fredrik Johansson så är det många utmaningar som följer med uppdraget.
– Det här är ett väldigt speciellt uppdrag. Jag gillar gamla hus och de kulturvärden som finns. Det är oerhört spännande, säger han.
Q Vad ser du för utmaningar med projektet?
– Det är jättemånga. Vi ska säkerställa byggnaderna och alla de känsliga miljöerna under hela byggprocessen. Väderskydd ska upp och huset är stort. Arbetsmiljön är viktig för att undvika olyckor. Det kommer vara många arbetare under hela långa projekttiden. Det gäller att hålla ordning och struktur på arbetsplatsen. Det här är ett väldigt speciellt uppdrag. Jag gillar gamla hus och de kulturvärden som finns i en sådan här byggnad.
Q Finns det risk för överraskningar? – En ombyggnad är alltid förenat med överraskningar. Vi vet aldrig exakt hur det ser ut innan vi börjar öppna upp. Vi kommer behöva anpassa oss under arbetets gång efter de förutsättningar som vi upptäcker i huset, säger Fredrik Johansson. Den nya detaljplanen möjliggör en ny scen, med en egen foajé och entré från Jakobs torg. Påbyggnaden kommer även att rymma tre balettsalar, nya repetitionsmöjligheter för orkestern, ett stort personalrum mot Strömmen och en publik terrass mot Kungsträdgården. Publikupplevelsen kommer också att förbättras i det befintliga delarna av operahuset vad gäller bland annat akustik, komfort, tillgänglighet och inomhusmiljö.
ÄVEN OPERAKÄLLAREN BERÖRS av renoveringen. Utöver att få en förbättrad arbetsmiljö i renoverade och anpassade lokaler blir det möjligt med uteserveringar mot Karl XII:s torg och Kungsträdgården, Strömgatan och Jakobs torg. Ett annat inslag i det nya förslaget är att byggnadens stentrappor kommer att återfå sin funktion som entré till Operakällarens lokaler. Samrådet avseende operabyggnaden startar den 26 maj och pågår fram till och med den 6 juli.