Skip to main content

Byggvärlden nr 5 2026

Page 1


Intervjun: Från militär till ambassadör för Byggcheferna Handlar om att stat och kommuner inte ger enskilda företag rimliga förutsättningar

SID

Emma Bonnevier:

”Det

finns ett gap mellan politikens krav på klimatanpassning och vad enskilda företagare kan leva upp till”

Medeltemperaturen stiger. Risken för bränder ökar till följd av värmeböljor. Ras, skred och erosion blir allt vanligare.

Klimatförändringarna är här och kostnaderna ökar snabbt. Under 2024 registrerades över 20 000 naturorsakade försäkringsskador i Sverige. Kostnaden översteg 1,2 miljarder kronor. Skadekostnaderna är väsentligt högre än kostnaderna för de förebyggande åtgärderna. Samtidigt fortsätter den nationella politiken att ibland agera som om klimatanpassning kan skjutas på framtiden.

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN har en avgörande roll i att klimatanpassa byggnader, infrastruktur och VA-system. Men det finns också ett gap mellan politikens krav på klimatanpassning och vad enskilda företagare kan leva upp till.

I Byggföretagens senaste Byggbarometer sva-

Jeanet Corvinius: KRÖNIKA

rar sju av tio företag att ökade krav på klimatanpassning kommer att påverka deras projekt de kommande fem åren. Fyra av tio ser också klimatanpassning som ett sätt att stärka sin affär. Men sex av tio företag uppger att de saknar rätt kompetens för att hantera frågorna. Nio av tio har inte heller vidtagit några åtgärder i företaget, eller i enskilda projekt, för klimatanpassning.

DET HANDLAR INTE om brist på vilja, utan om att stat och kommuner inte ger enskilda företag rimliga förutsättningar att lyckas. Företag förväntas lösa översvämningsrisker, dagvattenhantering och bristande vatteninfrastruktur inom ramen för enskilda projekt, samtidigt som reglerna är otydliga, ansvarsfördelningen splittrad och beslutsunderlagen ofta otillräckliga. Det gör att spaden inte kommer i marken – och att projekt inte genomförs i takten som behövs för att öka motståndskraften.

Samhällets resiliens kan inte byggas pro-

jekt för projekt. Viktiga förslag från tunga utredningar som Klimatanpassningsutredningen och VA-beredskapsutredningen väntar fortfarande på att genomföras. Därför krävs nu ett tydligt nationellt ledarskap.

LÅNGSIKTIGA klimatanpassningsåtgärder måste finansieras gemensamt och offentligt. Kommuner och myndigheter behöver göra risk- och sårbarhetsdata betydligt mer tillgänglig och användbar. Byggaktörer behöver veta var riskerna finns innan projekten startar, inte efteråt. Det krävs ett nationellt kunskapslyft kring klimatrisker och naturrelaterade hot. Kompetensen varierar i dag kraftigt mellan kommuner, vilket skapar ojämlika villkor och osäkerhet i hela landet. Klimatförändringarna synliggör samhällets sårbarhet. Bygg- och anläggningsbranschen vill bidra till att öka motståndskraften, men det nationella klimatanpassningsarbetet är fragmenterat och underfinansierat.

Vem leder egentligen bygget?

Vi har blivit skickliga på att dela upp ansvar i byggbranschen. Ibland nästan för skickliga. Och visst finns det skäl till det, stora projekt behöver struktur och specialkompetens. Men när byggprocessen blir allt mer uppdelad ställs också större krav på den som leder verksamheten. Ju längre avståndet blir mellan beslut och utförande, desto viktigare blir det att någon håller ihop helheten och ser till att ansvaret följs av rätt förutsättningar.

Därför handlar frågan inte bara om hur många entreprenörsled vi har eller hur ansvarsfördelningen ser ut. Den handlar om vilket ledarskap vi vill ha i vår bransch, och om att människor ska känna att någon faktiskt bryr sig om arbetet de gör, men också om att de kommer hem hela efter arbetsdagen.

NÄR NÅGOT HÄNDER pekar vi gärna på systemet eller avtalet, men kanske är problemet att ingen längre riktigt äger helheten. För när ledarskapet tunnas ut saknas ofta någon som håller ihop riktningen och ser till att alla förstår vad deras arbete betyder i slutändan. Det syns också i hur våra byggarbetsplatser är organiserade. När Byggnads och S&D granskade 100 byggprojekt hade 44 procent av arbetsplatserna tre underentreprenörsled eller

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal info@byggvarldenb.se

fler. Samtidigt var bara var tionde person på arbetsplatsen anställd hos huvudentreprenören. Det gör frågan om vem som faktiskt leder bygget väldigt konkret.

Hissolyckan i Sundbyberg, där fem byggnadsarbetare miste livet 2023, har gjort frågan ännu mer smärtsamt påtaglig. Under byggtiden fanns enligt uppgifter 119 underentreprenörer i fem led på arbetsplatsen. Nu pågår rättegången om olyckan och skuldfrågan ska förstås prövas där. Men oavsett utgång har tragedin redan visat hur viktigt det är att vi vågar prata om långa kedjor, arbetsmiljö och vem som faktiskt har kontroll över det som händer ute på bygget.

JAG TROR ATT många i byggbranschen känner igen känslan av att stå längst ute i produktionen och få veta vad som ska göras, men inte alltid varför. När besluten fattas långt från den som ska utföra arbetet blir det också svårare att förstå, känna stolthet eller ifrågasätta om man ser att något är fel och kunnat gjorts på ett bättre sätt, särskilt när man är beroende av nästa uppdrag. Då krävs ett ledarskap som skapar inkludering och gör det tryggt att säga ifrån. Många nära produktionen har begränsat handlingsutrymme. När villkoren redan är satta och marginalerna små kan det kännas svårt att lyfta en arbetsmiljörisk, även när det

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

är precis det som behövs. Därför räcker det inte att säga att alla har ansvar för säkerheten. Som chefer och ledare måste vi skapa förutsättningar för människor att faktiskt kunna förvalta det ansvaret.

Det behöver vi prata mer om, för ju längre kedjorna blir, desto svårare blir det att fånga upp risker i tid. Byggföretagens senaste arbetsskadestatistik visar att arbetsplatsolyckor-

na inom bygg minskade under 2024. Men åtta människor omkom på svenska byggarbetsplatser förra året. Åtta människor som hade familjer, kollegor och någon som väntade på att de skulle komma hem efter jobbet. Det får aldrig bli siffror vi vänjer oss vid. Samtidigt har Fair Play Bygg, som tar emot tips om misstänkt brottslighet i byggbranschen, på tio år fått in över 3 000 tips. Det säger något om vad som kan hända när insynen blir för svag.

DET ÄR DÄRFÖR positivt att fler nu försöker korta och tydliggöra kedjorna. Skanska med några till har till exempel infört max två externa underentreprenörsled i nya avtal och Trafikverket har börjat begränsa antalet led i stora upphandlingar. Färre led kan ge bättre insyn och tydligare ansvar, men begränsningar av underentreprenörsled löser inte allt. Vi kan skriva in krav på sund konkurrens och ordning i leden. Det ska vi också göra. Men säkerhetskultur och ansvarstagande uppstår inte bara för att de finns i ett avtal. De blir verklighet först när människor märker att människor känner sig inkluderade, att någon lyssnar och att risker tas på allvar. Kanske är det där frågan egentligen börjar. Inte bara i vem som har ansvaret på pappret, utan i vem som får människor att känna att deras arbete och deras liv faktiskt spelar roll.

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout/Produktionsansvarig: Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Layout: n Emil Hansson Svenska Media i Ljusdal AB Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson, 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se

Effektivisera din arbetsdag!

Upptäck enkelheten med att boka dina maskiner online! Boka en demo hos din närmaste depå och få 10% onlinerabatt i 3 månader.

Boka här!

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden och avtalsrabatter. Gäller t.o.m. 30 juni.

Nya arenan beräknas stå klar runt årsskiftet 2028–2029. BILD: SKANSKA

Miljardkontrakt för bygget av nya arenan

Q Skanska har tecknat avtal med Malmö stad om att påbörja fas två i bygget av en ny anläggning för fotboll och friidrott i Malmö. Kontraktet är värt cirka 990 miljoner kronor.

Skanska har sedan ett drygt år tillbaka arbetat med utveckling av den nya anläggningen samt rivning av befintlig stadion i en första fas. Den nya friidrotts- och fotbollsanläggningen blir godkänd för internationella tävlingar och matcher i friidrott och fotboll, och planeras få en publikkapacitet på upp till 8 000 åskådare.

28 %

... av företagen inom byggbranschen använder AI, en ökning från 17 procent året innan. 49 procent uppger att de inte använder AI alls och resterande vet inte, enligt Ramirentrapporten.

I dag används tekniken främst för administration, som att granska bygghandlingar, strukturera dokumentation och förbättra kommunikationen i projekt.

Totalt, i alla branscher, minskade konkurserna med 15 procent.

FOTO: CREDITSAFE

Konkurserna minskar – men ännu osäkert

Q Antalet konkurser fortsätter att minska inom bygg (och övriga branscher). I april föll byggkonkurserna med 20 procent, enligt Creditsafe. Men en osäker omvärld och stigande energipriser riskerar att vända utvecklingen. April präglades av flera större konkurser inom industri, bygg och partihandel. Största byggbolaget att gå i konkurs var Ljusdalsföretaget Sidskogen Bygg, med en omsättning på 185 miljoner och 54 anställda.

Två projekt i ett uppdrag för Byggdialog

Q Byggdialog får i uppdrag att bygga om Vaggeryds kommunhus Skillingehus, samt renovera Fenixgymnasiet. Den totala projektbudgeten uppgår till cirka 250 miljoner kronor.

Skillingehus utrymdes för snart ett år sedan på grund av stora skador, bland annat fuktskador, och behöver nu totalrenoveras.

Fenixgymnasiets huvudbyggnad ska genomgå en omfattande renovering: tak, brandskydd, ventilationssystem, klassrum samt byggnation av ett nytt tillagningskök.

Projekten samordnas i en gemensam upphandling inom ramen för strategisk partnering. Projektet beräknas vara färdigställt i sin helhet 2028.

Nu ska ansvarsfrågan klarläggas

Åklagaren menar att grova brister i montage och egenkontroller ledde till hissolyckan där fem personer omkom. De åtalade fick många frågor om detta, men montörerna har inga minnen av den specifika arbetsplatsen och vd:n tycker att ansvaret också ligger på kunden.

I sin sakframställan sa åklagare Lars Ågren att tre åtalade gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott då de genom grov oaktsamhet orsakat fem personers död och ytterligare framkallat fara för två personer – de som var på väg in i hissen. Alternativt yrkar han på vållande till annans död, grovt brott, i fem fall, samt framkallande av fara för ytterligare två personer.

– Skruvförbanden har inte monterats korrekt och inte heller har egenkontrollen efter höjningen utförts korrekt. Hade det gjorts, hade den aktuella händelsen med högsta sannolikhet inte inträffat. Vd:n åtalas eftersom han har arbetsmiljöansvar för det företag han leder, men han har inte organiserat arbetet så att egenkontrollerna säkerställs.

EN STOR DEL av sakframställan bestod av tekniska detaljer: hissens konstruktion, tekniska specifikationer och resultat från brottsplatsundersökningen. Bland annat var det saknades skruvförband och även att det fanns felmonterade skruvförband.

Jenny Sundin, kammaråklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, visade protokoll från egenkontroller av hisshöjningarna. De två åtalade montörerna var båda med vid kontrollerna, enligt åklagaren, även om båda inte skrivit under protokollen.

– Ett protokoll saknas helt, det från då sektion 18, 19, och 20 höjdes. Det vill säga de sektioner där skruvförbanden saknas (18 och 19), sa hon.

Målsägandebiträdandena framförde också enskilda anspråk mot de tre åtalade och företaget. Anspråken från de anhöriga varierar mellan 110 000 kronor och cirka

175 000 kronor. Det är bland annat skadestånd för sveda och värk, särskild anhörigersättning och ersättning för kostnader som resor, begravningskostnader, kyrkogårdsavgifter och andra kostnader som dödsfallen medfört för de anhöriga.

NÄR DET SENARE i rättegången var dags för förhör var montörerna först ut. Åklagaren hade frågor om det saknade protokollet.

– Kanske var paddan trasig och vi fick ta det i pappersform. Jag har faktiskt ingen aning och jag har ingen bättre förklaring. Vi gör alltid kontroll och protokoll efter jobben. Just det här tillfället kommer jag inte ihåg. Vi gör alltid egenkontroller, så jag kan inte säga att vi inte gjort det här, svarade en av montörerna.

Den andra tilltalade montören, en man i 60-årsåldern, förhördes därefter och då fokuserade åklagaren på montörernas arbetssätt och hur utfört arbete kontrolleras och dokumenteras. Montören hade få, eller inga, minnen av de händelser som ska ha lett fram till olyckan. Han hade heller ingen förklaring till varför det saknas ett protokoll.

På frågan varför det saknas skruvförband sa han:

– Vi brukar inte lämna något kvar eller åka därifrån utan att ha gjort det vi ska.

Q Kan ni ha missat de fyra bultarna, kan det bero på ett mänskligt fel?

– Nej. Min känsla är att jag inte har förbigått det.

Vd:n för hissboalaget berättade att när han kom till olycksplatsen såg han direkt att det sakandes bultar.

– Jag hade ingen tanke om att det var något som mina killar gjort. Jag tänkte att det måste ha hänt något efteråt. Jag är stolt över min personal och kallar hisspersonalen för elitstyrkan. De kan sitt jobb. Jag har alltid litat på dem och litar på dem än i dag, berättade han.

AV ÅKLAGARE LARS Ågren fick han många frågor om företagets riskanalyser och hur de identifierar risker i arbetet. Vd:n berättade om riskanalyser över arbetsmiljön, som

arbetet på hög höjd och tunga lyft.

– Riskanalysen ska säkerställa att mina grabbar är säkra på arbetsplatsen, den har inget med att bygga hiss att göra, svarade vd:n. Åklagare Lars Ågren gick vidare och ville veta hur egenkontrollen riskbedöms och hur företaget säkerställer att den utförs korrekt.

– Den ska göras korrekt innan den överlämnas till kund och kunden har ett ansvar att säkerställa att egenkontrollen är gjord innan de nyttjar hissen.

Q Hur fångar ni upp om montörerna skulle glömma kontrollen?

– Det är core i det vi gör, det är en icke-fråga. Hissen ska inte nyttjas om det inte finns en egenkontroll. Det ligger på montörerna att de gör den korrekt och det ligger på kunden att ta emot kontrollen.

Q Hur har ni som bolag organiserat för att fånga upp brister som en utebliven kontroll?

– Det är digitalt så att allt är spårbart.

Q Varför upptäckes det inte att det saknas ett protokoll?

– Pass på den frågan.

Av målsägandebiträdena fick han också frågan om vem på arbetsplatsen som har ansvaret för att hissen börjar användas efter höjning.

– Det är den som är ansvarig på bygget, platschef eller liknanden roll. Vi är en av många underentreprenörer.

NÄR DET BLEV dags för Johan Eriksson, vd:ns försvarsadvokat, att ställa frågor återkom han till vad vd:n tänkte när han såg att det saknades skruvförband.

– Det var ofattbart, det ska inte kunna hända. Att det skulle vara en miss av mina killar fanns inte. Jag tänkte att masten kanske hade stått i vägen för något på bygget, att den stått för nära husfasaden till exempel, och att man lyft bort den. Det var antingen det eller sabotage, sa vd:n.

Första rättegångsdagen var den 5 maj och totalt var åtta dagar avsatta för förhandlingar, fram till 26 maj. (Samt en reservdag.)

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

De tilltalade:

Q I augusti förra året kom åtalet där tre personer åtalas för arbetsmiljöbrott, grovt brott.

Q Man, 52 år, hissmontör

Q Man, 64 år, hissmontör

Q Man, 54 år, vd

Lars Ågren, senior åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, har varit förundersökningsledare.

Åklagaren yrkar att hissbolaget ska åläggas med företagsbot på sju miljoner kronor.

Q Läs mer här:

Själva förhandlingarna hålls i Attunda tingsrätt, även om åtalet väckts vid Solna tingsrätt.
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
Åklagare Lars Ågren.

6 miljarder– tunnelbanans största kontrakt ute nu

Kontraktet är värt cirka 6 miljarder och det är tunnelbanans största upphandling någonsin. Det handlar om att borra tunnlarna för den nya gula linjen med tunnelborrmaskin.

Johan Brantmark, chef för tunnelbanan till Älvsjö, berättar varför det blir ett stort kontrakt och hur de skärper arbetet för att undvika brister och förseningar.

Upphandlingen för mångmiljardkontraktet har startat. Det handlar om att borra ut tunnlarna för tunnelbanans nya gula linje mellan Fridhemsplan och Älvsjö med TBM, tunnelborrmaskin. Förvaltning för utbyggd tunnelbana räknar med att tilldela våren 2028.

– Detta blir det största enskilda kontraktet inom hela tunnelbeneutbyggnaden, vi pratar om mellan 5,3 och 6,1 miljarder kronor, säger Johan Brantmark, chef för tunnelbanan till Älvsjö.

Två gigantiska tunnelborrmaskiner, kommer att borra ut båda spårtunnlarna samtidigt. I kontraktet ingår även att spränga ut stationsutrymmen för fyra stationer: Älvsjö, Östbergahöjden, Årstafältet och Årstaberg.

– Det här är en lagom lång sträcka för att TBM ska vara det sammanvägt bästa alternativet, inte så kort att det blir onödigt dyrt och inte så lång, djup eller svängig att det blir för krångligt. Vi får dessutom en tät tunnel omedelbart, med tanke på de strikta villkor vi fått på andra sträckor är det en fördel,  säger Johan Brantmark.

DET ÄR DEN största entreprenaden, men långt ifrån den enda för Gul linje, säger han.

– Vi har ett tiotal berg- och anläggningsentreprenader, vi har bygg och installation och så småningom även trafiksystem.

I stället för att dela upp arbetet på flera mindre kontrakt blir det en entreprenör som ansvarar för hela

tunneln och fyra av de sex stationerna.

– Arbetena är beroende av varandra. Genom att samla tunneldrivningen och fyra stationer i ett större kontrakt får entreprenören större möjlighet att planera och fördela resurser effektivt. Det minskar risken för förseningar och skapar bättre förutsättningar för ett effektivt genomförande, säger Johan Brantmark.

HAN SER INGA risker med att ett så stort arbete skulle leda till färre anbud och minskad konkurrens.

– Nej, vi bedömer att konkurrensen kommer att vara god. Det kommer att vara andra entreprenörer än om vi handlat detta i mindre delar, men intresset från marknaden upplever vi som stort.

Q Finns det här kompetensen i Sverige?

– Ja, till viss del, men vi vänder oss till en europeisk marknad. Det har genomförts ett antal stora TBM-projekt i såväl Sverige som Norge som har liknande geologiska förutsättningar. Till exempel har Svenska Kraftnät just drivit en lång

tunnel genom Stockholm och i Norge pågår utbyggnad av tunnlar för vattenförsörjningen i Oslo. Follobanan, en järnvägstunnel i närheten av Oslo är ett annat exempel. Vi ser fram emot att få in många bra anbud.

Q Hur ser ni på underentreprenörsled? Har ni övervägt begränsningar?

– Vi ser positivt på de strömningar på marknaden där stora aktörer själva begränsar antalet led av underentreprenader, men vi ser inte att vi idag som beställare kan ställa det som ett absolut krav i en upphandling. Det är en komplex entreprenad där det kan finnas behov av underentreprenörer i flera led.

Q Med CRTG i åtanke, hur ska ni som beställare säkerställa att kostnader och tid inte drar iväg?

– Vi utvecklar ständigt våra arbetssätt och strävar efter att få så smidiga och konfliktfria kontrakt som möjligt. Vi tar till oss både positiva och negativa erfarenheter från alla kontrakt vi driver. Inför den här upphandlingen har vi vidareutvecklat vår utvärderingsmodell med större fokus på kvalitet, genomförandeförmåga och förståelse för entreprenaden. Det handlar om att säkerställa att vi får seriösa och kompetenta entreprenörer som kan genomföra projektet på ett bra sätt och till rätt pris. Vi utvecklar även våra incitamentsmodeller för att främja ett effektivt genomförande och minska risken för förseningar och kostnadsökningar. I detta fall ser vi att konkurrensen från europeiska bolag är god, så vi begränsar även upphandlingen till EU och de länder vi har frihandelsavtal med, säger Johan Brantmark. Enligt nuvarande planering kommer tunnelborrmaskinerna till Stockholm hösten 2029 och då monteras de i Älvsjö.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Så mycket ökade eller minskade vd:arnas löner 2025

Byggbranschen har haft några tuffa år. Många byggbolag har tvingats varsla eller slänga in handduken helt. Och det avspeglas även i vd-lönerna. Vissa vinner andra förlorar. I nedan lista presenterar vi löneutveckling för vd- och koncerncheferna för några av de största börsnoterade byggbolagen i landet.

Listan utgår från börsbolagens årsredovisningar och den summa personerna fått i ersättning för helåret (grundlön, rörlig ersättning och förmåner) år 2025 och 2024.  Ökar mest procentuellt bland de vi granskat gör Sture Nilsson, vd och koncernchef för Byggpartnergruppen, vars lön ökade med drygt 15 procent. Bland de största byggbolagen ökade Anders Danielsson, vd och koncernchef för Skanska, mest. Han gick från 23,8 miljoner 2024 till 25,7 miljoner 2025.

MINSKAR MEST GÖR Tomas Carlsson, vd och koncernchef för NCC, som fick se en sänkning av lönen från 20,6 till 13,5 miljoner kronor. Tilläggas här ska att grundlönen var i stort sett densamma båda åren (12,1 miljoner 2024 och 11,6 miljoner 2025), det som framför allt skiljer är den rörliga ersättningen som gick

från 8,3 miljoner 2024 till 1,7 miljoner 2025. Under verksamhetsåret 2025 fattade NCC:s styrelse beslut om en ”diskretionär” rörlig ersättning. Ersättningen för 2025 är maximerade till 75 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta finansiella mål.

Q Jesper Göransson, Peab (Noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap)

2025: 16,8 miljoner kronor   2024: 17,4 miljoner kronor Ökning/minskning: -3,4 procent

Q Tomas Carlsson, NCC (Noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap)

2025: 13,5 miljoner kronor.   2024: 20,6 miljoner kronor.  Ökning/minskning: -34,5 procent

Q Anders Danielsson, Skanska (Noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap)

2025: 25,7 miljoner kronor  2024: 23,8 miljoner kronor Ökning/minskning: 8 procent

Q Mikael Åslund, JM (Noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap)

2025: 7,1 miljoner kronor

2024: 6,8 miljoner kronor

Ökning/minskning: 4,4 procent

Anstalten kommer att vara en klass 3-anläggning.

De bygger anstalt för halv miljard

Q Skanska har tecknat avtal med Monen Fastighetsförvaltning om att inleda byggfasen av en ny kriminalvårdsanstalt i Ulriksfors, Strömsund. Anstalten som hyrs ut till Kriminalvården kommer att ha plats för cirka 140 intagna. Uppdraget innefattar ombyggnad och viss nybyggnad. I en första fas har Skanska under ett knappt år arbetat med förberedelser och rivning på platsen.

Kontraktet är värt cirka 570 miljoner kronor. Projektet beräknas vara färdigställt i augusti 2028.

109

... nya bostadsrätter ingår i projektet Nod 431 i Forsåker i Mölndal. MVB har tecknat avtal med bostadsutvecklaren Nordr om att uppföra bostäderna. Nod 431 omfattar ett flerfamiljshus i fem våningar med lägenheter från ett till fyra rum och kök, på mellan 30 och 85 kvadratmeter. Nod 431 beräknas stå färdigt under våren 2028.

Projektet Perrongen byggstartades under maj.

Byggstart för 247 bostäder

Q Moelven Byggmodul har tecknat avtal med K2A om att som totalentreprenör uppföra projektet Perrongen i Slakthusområdet i Stockholm. Projektet omfattar två kvarter med totalt 247 student- och forskarbostäder, en förskola och en idrottshall.

Bostäderna och förskolan uppförs med volymelement i trä som produceras i Moelvens fabriker i Värmland, och kommer att miljöcertifieras enligt Svanen. Idrottshallen kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Inflyttning i det första kvarteret planeras till hösten 2027 och idrottshallen planeras stå klar i början av 2028.

Q Sture Nilsson, Byggpartnergruppen (Noterat på Nasdaq First North Premier Stockholm) 2025: 3,7 miljoner kronor 2024: 3,2 miljoner kronor Ökning/minskning: 15,6 procent

Q Jonas Jönehall (vd tom 2025-0206 då Patrik Mellgren tillträdde), Wästbyggruppen (Noterat på Nasdaq Stockholm, Small Cap)

2025: 5,1 miljoner* 2024: 3,7 miljoner kronor Ökning/minskning: 37,8 procent

*Nuvarande vd:n Patrik Mellgren hade från tillträdet avtal med fakturering från eget bolag men är anställd från och med 2026-01-01.

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

AF Bygg får uppdrag värt en halv miljard

Q AF Bygg Syd, ett dotterbolag inom AF Gruppen, har tilldelats uppdraget att genomföra ny- och ombyggnad av Sjöviksverket på uppdrag av Trelleborgs kommun. Kontraktssumman uppgår till cirka 530 miljoner kronor. Projektet genomförs som en samverkansentreprenad där Fas 1 (projektering och planering) nu har slutförts och övergår i Fas 2.

Vissa bygg-vd:ars löner ökade medan andra minskade under förra året. FOTO: GETTY IMAGES
Johan Brantmark, chef för tunnelbanan till Älvsjö.
FOTO: REGION STOCKHOLM/JANN LIPKA

Miljardsatningarna på

CCS som kom av sig

Med CCS-tekniken skulle koldioxidutsläppen infångas och förvandla miljöbovar till föregångare i klimatomställningen. Men runt om i landet har kraftbolag och kommuner dragit i handbromsen när riskerna bedömts vara för stora. Sex av tio aktuella projekt har satts på paus.

I Värtahamnen i Stockholm är Stock holm Exergi i full färd med att fär digställa anläggning Beccs. När den står färdig kommer den fånga in och lagra omkring 800 000 ton biogen koldioxid per år från rökgaserna vid Värtaverket som producerar värme och el från restprodukter från skogs och sågverksindustrin. Skanska har inlett mark och betongarbeten samt byggnation av en ny kaj i Ener gihamnen i Värtan. Målsättningen är att anläggningen ska tas i drift under 2028.

Men smakar det så kostar det. Totalkostnaden för anläggningen beräknas landa på cirka 13 miljarder kronor. Finansieringen sker bland annat genom ett stöd på 20 miljar der kronor under en 15 årsperiod från Energimyndigheten som även kommer gå till driften. Samt lån och stöd från EU.

ÄVEN OM MAN satt spaden i jorden för Beccs i Stockholm så är det ett av få projekt där man gått från ord till handling. De stora investeringskost naderna för utbyggnaden av CCS an läggningarna sätter stopp för flera planerade satsningar. Totalt är det lite över 20 olika projekt som har va rit eller är på gång runt om i landet. Här tittar vi närmare på ett urval av dem.

Satsningen på att fånga in kol dioxiden från en av Sveriges största utsläppare, Heidelberg Materials ce mentfabrik i Slite, sattes på paus för ra året. Beskedet kommer efter att Energimyndigheten avslagit bola gets ansökan om medfinansiering.

Men utan statens fortsatta stöd för genomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar för att realisera projektet i Sverige.

– Vi har arbetat länge för att ge nomföra en av de mest kraftfulla klimatinvesteringarna i svensk in dustrihistoria med syfte att säkra långsiktig konkurrenskraft. Men utan statens fortsatta stöd för ge nomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar för att realisera projektet i Sverige, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Materials Sverige, i ett pressmeddelande.

NÅGRA ANDRA EXEMPEL på projekt där man dragit i handbromsen är utbyggnader av CCS anläggningar vid Igelstaverket i Södertälje, kraft värmeverk i Jordbro, Hedensbyns värmeverk i Skellefteå, Sandviks verken i Växjö och i Västerås pausar man utbyggnaden efter ett lyckat

Vid första spadtaget för Beccs medverkade EU-kommissionär Wopke Hoekstra, Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholm, miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari samt Stockholm Exergis vd, Anders Egelrud. FOTO: STOCKHOLM EXERGI

Topplista CCS-projekt

Planerade CCS-anläggningar Byggherre Kommun Kostnad Mkr Byggstart

1 Stockholm BECCS

Stockholm Exergi Stockholm 13000 apr-25

2 Skyzero Sysav Malmö 3000 jan-28

3 Innozhero, Filbornaverket

4 Kristinehedsverket

Öresundskraft Helsingborg 3000 2’a Halvåret 2025

Halmstad Energi och miljö Halmstad 1000 jun-26

5 Kraftvärmeverk i Jordbro Vattenfall Haninge Uppgift saknas Pausat

6 Cementfabriken i Slite Heidelberg Materials Gotland Uppgift saknas Pausat

7 Kraftvärmeverket i Hedensbyn Skellefteå kraft Skellefteå Uppgift saknas Pausat

8 Igelstaverket Söderenergi Södertälje Uppgift saknas Pausat

9 Sandviksverket Växjö Energi Växjö Uppgift saknas Pausat

10 Kraftvärmeverket i Västerås Mälar Energi Västerås Uppgift saknas Pausat

försök med en testanläggning. Pro jektet anses för dyrt och osäkert. Det är aspekter som återkommer i de av brutna projekten.

När kommunstyrelsen i Växjö ny ligen beslutat att pausa det fortsatta arbetet med koldioxidinfångning hänvisade man till de ekonomiska riskerna och oklarheter kring vilka stöd som kan bli aktuella. – Att gå vidare med projektet

innebär en alldeles för stor ekono misk risk för Växjö kommun. Det finns för många oklarheter och mycket är fortfarande osäkert. Vi lever i en turbulent tid och behöver fatta trygga beslut, utan att utsätta kommunen för alltför stora ekono miska risker. I det här läget är det ansvarsfullt att pausa projektet och i stället följa utvecklingen innan vi eventuellt tar nästa steg, säger Malin

förstudie genomförts om möjlig heterna att införa koldioxidinfång ning vid kraftvärmeverket på Tors vik men inget investeringsbeslut tagits.

I GÖTEBORG UTREDER man förut sättningarna för en utbyggnad för koldioxidavskiljning vid avfalls kraftvärmeverket i Sävenäs. Renova Miljö har beviljats en miljon kronor från Energimyndigheten för två del projekt som ska undersöka risker och tekniska lösningar. Först när det är klart är man redo att gå vidare med eventuella byggplaner. Ett annat framtidssatsning med högt flygande planer är Liquid Winds projekt i Örnsköldsvik. An läggningen är tänkt att samverka med Övik Energis biobränsleelda de kraftvärmeverk, där infångad biogen koldioxid kombineras med förnybar vätgas för att producera hållbar e‑metanol. Nyligen lämnade man in en ansökan om in ansökan om miljötillstånd för storskalig elek trobränsleanläggning vid Mark och miljödomstolen i Umeå. Återstår att se om projektet förverkligas. Några som kommit lite längre i utbyggnaden är Malmö och Helsing borg.

I MALMÖ PLANERAR avfallsbolaget Sysav att bygga anläggningen Sky zero för att fånga in koldioxid från sopförbränningen på Spillepengen. Satsning beräknas gå loss på 3,7 mil jarder kronor. Vid full kapacitet ska den planerade anläggningen kunna fånga in runt 400 000 ton koldioxid per år. Det är nästan hälften av Mal mös årliga utsläpp 2024. Investe ringen ska finansieras främst med lån samt med stöd från EU, staten och ägarkommunerna. Kommunstyrelsen i Malmö har beviljat ett lån på 1.2 miljarder. Men finansierningen är fortfarade osä ker. Det är totalt fjorton ägarkom muner i bolaget och tio av dem har nekat att bidra med lån. Ett skarpt investeringsbeslut beräknas tas i slutet av 2027. Målet är att Skyzero ska vara i drift 2030. Även Helsingborgs kommun har röstat ja till en CCS anläggningen som man kallar för Innozhero. Den ska uppföras vid kraft och värme verket Filbornaverket. Den ska kun na fånga 200 000 ton koldioxid per år och beräknas kosta cirka 3 miljar der kronor. Om allt går i lås kommer anläggningen stå klar om två år.

UNDER PERIODEN 2026–2046 ska Energimyndigheten dela ut 36 mil jarder kronor i stöd till anläggning ar för koldioxidinfångning. Pengar na fördelas genom en så kallad om vänd auktion. Det innebär att olika aktörer lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den som kan leverera mest till lägst kostnad vin ner auktionen. En ny möjlighet för ansökan till auktion går ut augusti i år då flera projekt har chansen att få hjälp med finansieringen.

Lauber (S), kommunstyrelsens ord förande. Beslutet innebär att pågående arbete vid Sandviksverken avbryts, att inga nya åtaganden görs och att projektet läggs vilande.

I några kommuner har man på börjat förstudier men man har inte kommit fram till om man ska gå vi dare eller avvakta med att gå vidare med projekten. I Jönköping har en

Sammanställningen med aktu ella CCS projekt bygger på ett urval av uppgifterna som inrapporterats till Byggfakta/Hubexos datbas Smart och uppgifter från respektive kraft bolag.

Antagning, preliminära siffror:

Bygg- och anläggningsprogrammet i Storstockholm:

Q Antal platser: 652

Q Antal antagna: 260

Q Antal kvinnor: 25

Q Lediga platser: 392

Bygg- och anläggningsprogrammet i Göteborgsregionen:

Q Antal platser: 414

Antal antagna: 155

Q Antal kvinnor: 18

Q Lediga platser: 259

Bygg- och anläggningsprogrammet i Malmö stad:

Q Antal platser: 70

Q Antal antagna: 18

Q Antal kvinnor: 2

Q Lediga platser: 52

KÄLLA: GYMNASIEANTAGNINGARNA FÖR STORSTOCKHOLM, REGION GÖTEBORG OCH MALMÖ STAD

Många lediga platser på byggoch anläggningsprogrammen

Ett stort antal stolar kan stå tomma i bygg- och anläggningsprogrammens klassrum i storstäderna när höstterminen startar. Det visar statistik från gymnasieantagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. – För byggbranschen får det här stora konsekvenser både på kort och lång sikt, säger Diana Vasiliou, kompetensförsörjningsexpert på Företagarna.

Många gymnasieutbildningar inom bygg och anläggning har svårt att fylla sina platser. Vid höstterminens skolstart i år riskerar klassrummen i vissa skolors bygg- och anläggningsprogram att eka tomma. Det visar siffror från gymnasieantagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Antagningssiffrorna är än så länge preliminära och kan ändras i sommar. Den 1 juli är slutantagningen klar.

I STORSTOCKHOLM ÄR endast omkring 40 procent av platserna på bygg- och fastighetsprogrammen besatta hittills. Ännu färre är det i Malmö stad, bara 25 procent av plat-

serna till bygg- och anläggningsprogrammen är antagna. I Göteborgsregionen ser situationen bättre ut med drygt 60 procent antagna elever på byggprogrammen.

Q Varför har gymnasier i storstadsregionerna så svårt att få upp söktrycket till bygg- och fastighetsprogrammet?

– Siffrorna visar på den utmaning vi står inför när det gäller kompetensförsörjningen. Trots att branschen skriker efter utbildad arbetskraft är det fortfarande svårt att få till rätt matchning mellan utbildning och arbetsmarknad, och många unga saknar fortfarande tillräcklig kunskap om vilka möjligheter yrkesutbildningar ger, säger Diana Vasiliou, expert på kompetensförsörjning på organisationen Företagarna.

Hon tror att en orsak till varför det är svårt att få upp antalet sökande kan vara att många utbildningar ligger utanför stadskärnorna.

– Vi vet att detta påverkar ungdomars val mer än man kanske tror. Tillgänglighet, pendling och den sociala bilden av en skola spelar

Vi har ett tak för varje stil, tycke och smak. Enkla att montera tack vare den unika aluminiumkonstruktionen. WWW.DESIGNTAK.SE

stor roll. Samtidigt lever det fortfarande kvar ett allmänt rykte om att yrkesprogram skulle vara ett “andrahandsval”, trots att de i många fall leder till jobb direkt efter examen. Där har vi fortfarande ett stort arbete kvar att göra kring status och attityder, säger hon och fortsätter:

– För byggbranschen får det här stora konsekvenser både på kort och lång sikt. Vi vet redan att många företag har svårt att hitta rätt kompetens och om för få söker sig till utbildningarna riskerar kompetensbristen att fördjupas ytterligare. Det påverkar i förlängningen både byggtakten, företagens möjlighet att växa och i slutändan hela samhällsutvecklingen, säger Diana Vasiliou.

STATISTIKEN VISAR OCKSÅ att kvinnorna lyser med sin frånvaro när det gäller antagna till bygg- och fastighetsprogrammen. Många skolor har inte en enda kvinna på byggprogrammen. Men det finns ett undantag. På Alströmerskolan i Alingsås är var fjärde antagen elev till bygg- och anläggningsprogrammet en kvinna. – Branschen har en stor utma-

ning framför sig när det gäller att få fler unga kvinnor att söka till byggoch anläggningsprogrammet. Det behövs fler kvinnliga förebilder och

Levereras med infällda spotlights

en modernare bild av yrkena och vad man faktiskt kan jobba med inom bygg. Många unga tjejer ser fortfarande inte byggbranschen som ett naturligt val för dem och där behöver både skolan och branschen bli bättre på att visa bredden av yrken, utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljöer som faktiskt finns idag, säger hon.

MEN DET FINNS enstaka ljus i mörkret. Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning husbyggnad på Nacka Gymnasium har 19 antagna elever till 20 platser.

Liknande positiva resultat uppvisar byggprogrammen på Praktiska Gymnasiet Stockholm Liljeholmen, som har 5 av 6 platser antagna och Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga med 12 antagna elever till 13 platser. Bygg- och anläggningsprogrammen i Partille Gymnasium och Yrkesgymnasiet i Göteborg har 99-procentig beläggning. Bäst i klassen är Peabskolan i Malmö som har fyllt alla sina fem platser.

EVA-MARIA FASTH redaktion@byggvarlden.se

PERFEKT FÖR FLERBOSTADSHUS

Vi har ett brett grundutbud av entrétak som fyller de flesta behov. Vi arbetar med flera material i olika färger. Alla tak kan anpassas efter era behov. Det finns även möjlighet att specialtillverka ett entrétak efter dina önskemål.

Siffror från gymnasieantagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö visar att många platser är tomma.
FOTO: GETTY IMAGES
Diana Vasiliou, expert på kompetensförsörjning på Företagarna. FOTO: FÖRETAGARNA

Plan för 1 171 miljarder – så fördelas pengarna

1 171 miljarder kronor – ungefär hälften går till underhåll och resten till investeringar i ny infrastruktur.

Det är fokus på underhåll och krisberedskap för att bättre möta totalförsvarets behov.

Regeringen har nu beslutat om en ny nationell infrastrukturplan för perioden 2026–2037. Totalt omfattar satsningen cirka 1 171 miljarder kronor och beskrivs som den största investeringen i svensk transportinfrastruktur hittills.

Av investeringarna i planen går drygt hälften, 607 miljarder kronor, till utveckling av infrastrukturen, 354 miljarder till drift och underhåll av vägar och resterande 210 miljarder till drift och underhåll av järnväg.

– Underhållet har släpat efter under lång tid och nu fokuserar vi på det. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige. Vi har kartlagt infrastrukturskulden i hela Sverige för att få en tydlig bild av läget, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson på en av de många pressträffar som hölls i samband med att planen presenterades.

41 MILJARDER KRONOR ska användas till bärighetshöjande åtgärder och tjälsäkring, vilket inkluderar 27 miljarder för att öka stora delar av vägnätet till BK4. I planen ingår också klimatanpassningsåtgärder och stöd till enskilda vägar. Underhållet av järnväg handlar om att byta ut växlar, spår, kontaktledningar och signalsystem.

FÖRUTOM SATSNINGAR PÅ underhåll ökas därför även medlen till så kallade trimnings- och miljöåtgärder, det är åtgärder upp till en kostnad av 150 miljoner kronor. Det är satsningar i transportsystemet som ökar trafiksäkerheten, minskar miljöpåverkan eller ökar kapaciteten och de uppgår till 62,5 miljarder kronor. När det kommer till investeringar i ny infrastruktur innehåller planen bland annat:

Q Malmbanan: utöver tidigare åtgärder lägger regeringen även nya objekt: förlängning av bangården i Kalixfors samt byggandet av en 3-spårsstation i Kaisepakte. I planen avsätts cirka 400 miljoner kronor för att dessa två projekt ska kunna

för underhåll och utveckling av den statliga infrastrukturen. FOTO: TRAFIKVERKET

genomföras under planperioden.

– Malmbanan är av stor vikt för både Norrbotten och hela Sveriges konkurrenskraft. Med dessa beslut stärker vi en järnvägssträcka som har stor betydelse för svensk industri och export, sa Andreas Carlson.

Q Ostkustbanan: dubbelspår mellan Sundsvall C och Dingersjö, med etappen Kubikenborg–Dingersjö.

Totalt går elva miljarder till Ostkustbanan och byggnaden av dubbelspår. Fyra av dessa går till sträckan Kubikenborg-Dingersjö.

– Utbyggnaden mellan Sundsvall och Dingersjö är en efterlängtad och nödvändig satsning som stärker arbetsmarknaden, förbättrar pend-

lingen och ökar tillförlitligheten i järnvägssystemet i hela regionen, sa Andreas Carlson.

Q Stockholm-Oslo: bland annat dubbelspår på den så kallade Värmlandsbanan, sträckan Karlstad-Kil. 2,1 miljarder kronor är avsatt.

Q Stockholmsområdet: planering av östlig förbindelse ska påbörjas, regeringen tillsätter en miljard kronor för ändamålet.

– Det är en viktig del för redundans, för att förkorta restiderna och för näringslivet. Det är på tiden att vi nu får in östlig förbindelse i planen, sa Andreas Carlson. Andra namngivna investeringar

OPS på väg in i infrastrukturen

Regeringen öppnar för att använda OPS-lösningar i infrastrukturen och vill pröva modellen i flera utvalda vägprojekt.

Men idén om ett ”nytt Trafikverket” behöver utredas ytterligare.

En av nyheterna som släpptes i samband med den nya nationella infrastrukturplanen är att regeringen nu öppnar för att använda OPS, offentlig-privat samverkan, inom infrastruktur.

– Det handlar om att få effektivare planer, byggande och förvaltning av transportinfrastruktur. Det handlar också om att få mera pengar till infrastruktur och att få mera infrastruktur för pengarna, sa Andreas Carlsson, bostads- och infrastrukturminister på en pressträff.

I sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 20262037 lyfter Trafikverket nio möjliga OPS-objekt – fyra vägprojekt och fem järnvägsprojekt. Nu har regeringen valt ut fyra och ger Trafikverket i uppdrag att pröva OPS i fyra vägprojekt: E4 Kongberget-Gnarp, E4 Förbifart Skellefteå, Hjulsta, ny- eller ombyggnad av bro, paket av utvalda vägåtgärder, exempelvis bärighetsåtgärder med geografisk koppling.

– Det blir ett startprogram för OPS i Sverige. Vi hoppas att det släpper lös innovationskraft och att det leder till effektivare byggande och ökad produktivitet. Regeringen avser att komma tillbaka till Trafikverket om att fördjupa analyserna i syfte att skapa förutsättningar för OPS, sa Andreas Carlsson.

En statlig utredare har också tagit fram ett förslag om att inrätta ett nytt statligt bolag som skulle kunna bygga och förvalta infrastruktur, med institutionell konkurrens till Trafikverket. Bolaget har ibland kalllats ”ett nytt Trafikverket”.

– Modellen fungerar bra i Norge och Danmark, men efter att vi har analyserat remissynpunkterna har vi konstaterat att det finns ytterligare juridiska åtgärder som behöver göras. Det kommer att bli en stor reform och det är viktigt att allt blir rätt. Det behövs ytterligare utredningar. Vi återkommer till det framöver, sa Andreas Carlsson.

i Stockholmsområdet är fyrspår till Uppsala, del av Ostkustbanan, samt kapacitetsförstärkningar på E4 mot Arlanda – båda för att öka Arlandas tillgänglighet och kapacitet samt byggstartsbeslut för tvärförbindelse Södertörn.

Q Västra stambanan: dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås. 4,2 miljarder kronor tilldelas Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås, inledningsvis Olskroken-Partille, samt utredning av hela sträckan.

Q Riksväg 40: byggs ut till 2+2 väg hela sträckan och den sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping

åtgärdas. Det innebär att hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg rustas upp till sammanhängande motorvägsstandard. Regeringen avsätter cirka 3,8 miljarder kronor för den cirka fyra mil långa sträckan.

Q Södra stambanan: ökad kapacitet på Södra stambanan genom att bygga ut till fyra spår genom Lunds kommun. Regeringen har därför tillskjutit medel för att möjliggöra tidigareläggning av hela objektet Hässleholm–Lund. Totalt 3,3 miljarder kronor för utbyggnaden av Södra stambanan.

Q Inlandsbanan rustas: investeringen uppgår till cirka 30 miljarder kronor och syftar främst till att tillgodose totalförsvarets behov. Den nya infrastrukturplanen innebär också att tidigare projekt nu tas bort eller ändras. Bland annat berörs järnvägsprojekt runt Jönköping. Planen på ny järnväg mellan Byarum och Tenhult slopas. – Det är en mycket dyr investering som skulle leda till försämrade möjligheter till arbetspendling eftersom det ersätter den befintliga banan som i dag går i sträckan lite mera västerut, sa Andreas Carlsson. I stället fördelas pengar så att elektrifiering och viss upprustning sker på hela sträckan Vaggerud-Jönköping.

DET KOM ÄVEN nya besked gällande Ostlänken. Regeringen har meddelat att Ostlänken ska avslutas i Torvinge och inte dras till centrala Linköping. Beskedet innebär bland annat att den planerade nya centralstationen inte kommer att byggas.

– Stångådals- och Tjustbanorna kommer att ha kvar sin anslutning till stambanan, vilket är oerhört viktigt för försvarsmakten eftersom de har ansvaret att mobilisera ut mot ostkusten, sa Sverigedemokraternas trafikpolitiska talesperson Thomas Morell. Han fortsatte:

– Järnvägen är oerhört viktigt för försvaret och att säkerställa att den fungerar i hela riket har varit en av de viktigaste delarna i hela planen.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Den nationella planen för transportinfrastruktur omfattar åtgärder

12 projekt får grönt ljus

Tvärförbindelse Södertörn, satsningar på Malmö Central samt införande av nytt signalsystem på vissa sträckor av järnvägen – det är några av de tolv satsningarna som regeringen presenterar i ett paket på 50 miljarder kronor.

I samband med att regeringen fattade beslut om den nya nationella planen för transportinfrastruktur för 2026-2037, beslutade de också om byggstart för ett antal objekt –infrastrukturinvesteringar på cirka 50 miljarder kronor. Det betyder att Trafikverket nu kan börja gå vidare med projekten och upphandla entreprenörer.

De objekt som nu får grönt ljus ska, enligt regeringen, vara så färdiga i planeringen att de i stort kan genomföras på det sätt och till de kostnader som Trafikverket anger i sitt förslag till beslut.

– Det är mycket positivt att regeringen beslutat att Trafikverket får möjlighet att påbörja byggnationen av även dessa objekt inom den komman-

de treårsperioden. Sedan tidigare finns ett relativt stort antal objekt som fått motsvarande beslut tidigare, samt ett stort antal som pågår eller är i skedet att de håller på att upphandlas, säger Ulrika Geeraedts, planeringsdirektör på Trafikverket.

Q Hur kommer objekten att prioriteras?

– Byggstart kommer löpande att planeras in allt eftersom allt upphandlingsunderlag för respektive objekt är klar och att det finns ekonomiska medel så att de ska kunna byggas på ett effektivt sätt.

Q När kan upphandlingarna börja?

– Upphandlingar kommer att gå ut löpande allt eftersom objekten är klara att upphandla. Det är i större utsträckning det som styr prioriteringen än att något objekt skulle vara viktigare än ett annat. Alla objekt som regeringen beslutat ska byggas är viktiga för att skapa det transportsystem som eftersträvas.

ANNA SJÖSTRÖM SAMUEL KARLSSON redaktion@byggvarlden.se

Regeringen skjuter till 7,6 miljarder kronor extra till det västsvenska paketet. FOTO: TRAFIKVERKET

7,6 miljarder till Västlänken

Regeringen skjuter till 7,6 miljarder till det Västsvenska paketet för att säkra framdriften i Västlänken. Men trängselskatten i Göteborg förlängs inte.

Vid regeringens pressträff i Göteborg kom beskedet att staten skjuter till 7,6 miljarder kronor för att betala en del av kostnadsökningarna för Västlänken. Detta är en del av den nya nationella planen för transportinfrastrukturen 2026-2037.

Regeringen har i planen utökat medlen till ett antal objekt och lagt till ett antal nya objekt jämfört med Trafikverkets förslag.

I Trafikverkets planförslag ingår endast medel för lokaliseringsutredning för objektet Göteborg–Alingsås, högre kapacitet, etapp Olskroken–Partille. För att ytterligare stärka kapaciteten på Västra stambanan beslutar regeringen därför att utöka objektet till att omfatta hela den kvarvarande sträckan Olskroken–Alingsås.

VIDARE LÄGGER REGERINGEN till objektet Värmlandsbanans anslutning till Västra stambanan samt E6/E40 Kallebäcksmotet som nya objekt i den nya nationella planen. Även arbetet med Göteborg–Borås fortsätter enligt plan i den nya planen. Men regeringen kommer inte att förlänga trängselskatten som utgör

Regeringen har beslutat om byggstart för följande objekt:

E4 Kongberget–Gnarp (Gävleborgs län): Objektet omfattar 22 kilometer ny sträckning av E4 utformad som mötesfri 2+1-väg anpassad för hastigheten 110 km/h och planskilda trafikplatser enligt motorvägsstandard.

Införande av ERTMS: ERTMS, ett gemensamt europeiskt signalsystem, införs inom Stockholm och Gävle samt Göteborg trafikledningscentral.

E45 Säffle–Valnäs, delen Hammwar–Valnäs (Värmlands län): Vägen utformas som mötesfri 2+1 väg för hastighet 100 km/h på större delen av sträckan. Korsningar åtgärdas.

en stor del av den regionala finansieringen av det Västsvenska paketet, där Västlänken ingår. Trafikverkets förslag var att förlänga trängselskatten till 2044, alltså sju år längre än tidigare planerat. Trafikverket får nu uppdraget att göra en ny kostnadsuppskattning av hela det Västsvenska paketet.

– Vi ger nu ett mycket tydligt besked, men det är för tidigt att säga exakt hur medfinansieringen ska se ut. Det kommer att vara en fråga för lokala och regionala aktörer, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till SVT Väst.  Helén Eliasson (S) är regionstyrelsens ordförande.

– Det är positivt att regeringen bekräftar den nationella betydelsen av Västsveriges infrastruktur, bland annat genom satsningen på dubbelspår på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Sverige behöver ett Västsverige i rörelse och satsningar som ökar kapaciteten och minskar sårbarheten är avgörande för pendling, näringsliv, export och klimatomställning i hela landet. Samtidigt kvarstår finansieringen av Västlänken, den är fortsatt oklar och vi vidhåller att regionens invånare inte ska bära den kostnaden, säger hon.

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

E4/Lv 259 Tvärförbindelse Södertörn (Stockholms län): Förbättrad vägförbindelse för motorfordon och cykel som ger förutsättningar för säkra och effektiva resor och transporter över Södertörn från E4/E20 till riksväg 73 via Flemingsberg.

E4/E20 Hallunda-Vårby, delen Fittja-Vårby (Stockholms län): Syftar till att öka kapaciteten genom att utöka till 4+4 körfält på E4/E20 mellan Hallunda och Vårby backe för att undvika flaskhalsar som orsakar kö när Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm ansluts till nuvarande E4/E20.

RV 26 Mullsjö–Slättäng (Jönköpings län): Förbättrad framkomlighet och ökad säkerhet längs den aktuella sträckan.

Blekinge kustbana (Blekinge/Skåne län): Järnvägssträckan Kristianstad–Karlskrona. Åtgärder som ingår är en ny mötesstation i Bredåkra, växelbyte för högre växelhastigheter i Bromölla samt rälsförhöjning på delar av sträckan för att möjliggöra högre hastighet.

Markarydsbanan/Knäred (Hallands län): Nytt mötesspår i Knäred med nya sidoplattformar för resandeutbyte och plattformsförbindelse i plan. Plankorsningar både väster och öster om stationsområdet uppgraderas.

E22 Björketorp (Ronneby Ö)–Nättraby (Blekinge län): Ombyggnad till motorväg. Utbyggnaden ska skapa bättre trafiksäkerhet och framkomlighet.

Malmö C (Skåne län): Två nya plattformsspår inklusive ny mittplattform, ett uppställningsspår och ett stickspår avsett för banarbetsfordon. Fehmarn Bält-förbindelsen är planerad att öppna efter år 2029 och bedöms påverka transporterna genom Danmark och södra Sverige.

Malmö godsbangård (Skåne län): Utbyggnad av ett nytt infartsspår till Malmö godsbangård för minst 750 meter hinderfri tåglängd. Åtgärden innebär förbättrade möjligheter att köra godståg till och från Malmö hamn där gods omlastas mellan järnväg och sjöfart.

E65 Svedala – Börringe (Skåne län): Syftet är att förbättra trafiksäkerhet och kapacitet på E65, samt skapa ett sammanhållet och förbättrat gång- och cykelnät med statlig väghållning på sträckan Svedala–Börringe–Skurup. Kopplingen till Malmö Airport/Sturup ges en bättre kapacitet och framkomlighet.

Ulrika Geeraedts

Norrköping förbereder

I Norrköping satsar kommunen närmare två miljarder om året på infrastruktur och nya byggprojekt de närmsta fyra åren. Investeringarna är till stor del sammankopplade med Ostlänktens dragning genom staden. – Vi förbereder Norrköping inför framtiden, säger Håkan Elm, chef på samhällsbyggnadskontoret i kommunen.

Utbyggnaden av Ostlänken mellan Järna och Linköping får stor betydelse för kommunerna längs med sträckan. Den nya tågförbindelsen skapar framtidstro men medför även stora investeringar för de berörda kommunerna. I Norrköping råder en intensiv utbyggnad av infrastruktur, bostäder och verksamhetslokaler.

– Det är klart att Ostlänken tillsammans med det geografiska läget med hamn, flyg och två Europavägar som passerar staden gör att Norrköping är och kommer bli ännu mer attraktivt för många aktörer, säger Håkan Elm

FÖRBEREDELSERNA FÖR Ostlänken är i full gång och kommunen har redan flyttat godsbangården utanför staden som ett första steg. Ett annat stort projekt som pågår just nu är utbyggnaden av den östliga förbifarten som kallas för Johannisborgsförbindelsen. Syftet med den är att avlasta de centrala delarna av staden från all trafik. Den ska även passera över Ostlänken. Prognosen för etapp två i den östliga förbindelsen ligger nu på 1,2 miljarder kronor (se separat reportaget om Johannisborgsförbindelsen).

– Just nu byggs etapp två av den östliga förbifarten men även etapp tre och fyra måste vara på plats innan Trafikverket kommer med spåren. När Ostlänken dras fram kommer man gräva av den stora genomfartsleden genom staden, säger han. När Ostlänken fortsätter från den

nya tunneln under Kolmården norr om Norrköping kommer banvallarna samförläggas med den Södra stambanan som kommer ligga kvar. Men Ostlänken får en lite annorlunda kurvradie när den kommer in i själva Norrköping eftersom stationen flyttas 150 meter. Det senaste beskedet från Trafikverket och kommunen är att man frångår de tidigare planerna på ett upphöjt stationsläge. Nu tittar man i stället på ett markförlagt stationsläge för att spara på kostnaderna.

– Vi kommer få göra ett omtag i planeringen. Tidplanen har inte förändrats något. Vi får lägga mer tid på planering men det kommer gå snabbare att bygga själva stationen, säger han Sträckningen söder ut kommer inte följa den gamla stambanan utan leds vidare i en ny tunnel ut genom staden.

Vår strategi är att försöka stärka innerstaden för att dra nytta av effekterna som Ostlänken kan ge. Det finns möjligheter att ta hand om tillväxten.

– Även under byggnation skapas mycket arbetstillfällen i staden. Det är mycket pengar som ska investeras både från Trafikverket och kommunen. Vår strategi är att försöka stärka innerstaden för att dra nytta av effekterna som Ostlänken kan ge. Det finns möjligheter att ta hand om tillväxten. Ett annat flaggskeppsprojekt för Norrköping är omvandlingen av

den inre hamnen. På det gamla hamnområdet byggs nu flera kvarter med bostäder, kontor och verksamhetslokaler. Totalt kommer det bli 1 000 bostäder i etapp ett och cirka 2 000 i etapp två. – Vi har ett gott samarbete med alla byggherrar och även om bostadsmarknaden har varit tuff, precis som i hela landet, så har vi fortsatt bygga i Inre hamnen. Omvandlingen är en del i att satsa på innerstaden med attraktiva bostäder nära ett kommande resecenter med Ostlänken och nya centralstationen.

I DET GAMLA hamnområdet pågår omvandlingen i alla faser. En del projekt är klara och människor har flyttat in och använder miljöerna. Det pågår bostadsproduktion, produktion av gator och vägar, sanering av mark, stora ledningsflyttar samt

detaljplanering för vissa kvarstående delar.

– Statistiken för bostadsbyggandet i Norrköping de senaste åren är inte så rolig om vi inte räknar med den Inre hamnen. Men det har varit postivt både för staden och branschen att det ändå byggs, säger han.

ETT ANNAT BOSTADSPROJEKT som ligger i startgroparna är omvandlingen av vitvarujättens Whirlpools gamla industriområde Norra Himmelstalund. Det kommer omfatta 3 000 – 4 000 bostäder.

– Det är ett väldigt stort projekt och vi kommer förhoppningsvis att anta en detaljplan för etapp ett med 1 000 bostäder efter sommaren. Vi har ett centralt läge inte bara logistiskt, inte bara i Sverige men också i vår region. Vi har arbetsgivare både i Finspång och Linköping som plane-

rar stora investeringar som kommer innebära många nya arbetstillfällen. Där kan Norrköping bli ett alternativ för boendet, säger han. Utöver Inre hamnen, Norra Himmelstalund, Ostlänken och Johannislundsförbindelsen pågår även andra projekt i Norrköping. Det är stor efterfrågan på mark för utbyggnad av logistik- och lagerlokaler. Och så planerar Kriminalvården att bygga en helt ny anstalt med 400 platser.

– Det är mycket som händer just nu. Vi satsar väldigt mycket pengar på att förbereda kommunen för den tillväxt som vi hoppas kommer att komma, säger Håkan Elm.

Omvandlingen av det gamla hamnområdet pågår för fullt. Med gångavstånd till den nya stationen för Ostlänken hoppas kommunen locka pendlare till de nybyggda bostäderna.
FOTO: SAMUEL KARLSSON
Håkan Elm, chef på samhällsbyggnadskontoret i kommunen.
FOTO: SAMUEL KARLSSON

förbereder sig för Ostlänken

Fakta om Norrköping

Befolkning:

Ї 144 913 personer (enligt uppgift från mars 2026).

Politiskt styre:

Ї Minoritetskoalition som kallas ”Kvartetten”, vilken består av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Största privata arbetsgivare:

Ї Billerud, Martin och Servera Logistik, Holmen, Kolmårdens djurpark, Rusta logistik, Nuvia Nordic.

Största offentliga arbetsgivare:

Ї Kriminalvården, Migrationsverket, Linköpings universitet, Samhall, Sjöfartsverket, SMHI, Försäkringskassan.

Tre aktuella projekt

Ї Kolmårdsbranten

Beskrivning: Ny tunnel för Ostlänken

Kostnad: 5,7 miljarder

Byggstart: 2027

Beställare: Trafikverket

Byggherre: Trafikverket

Entreprenör: -

Omfattning: Tunnel mellan stationen i Norrköping och Klinga 15 km, ca 8 km dubbelspårstunnel med servicetunnel, 19 tvärtunnlar och ett ventilationsschakt.

Ї Vätet 5

Beskrivning: Nybyggnad av lager

Kostnad: 600-700 miljoner kronor

Byggstart: 2027

Beställare: Stadium AB

Byggherre: Vätet 5 i Norrköping AB

Entreprenör: Ylab Larsson Bygg AB

Omfattning: En lagerbyggnad med bruttoarea 41 128 kvadratmeter.

Ї Centrumtomten 1

Beskrivning: Nybyggnad av kommersiella lokaler i Inre hamnen.

Kostnad: 375-425 miljoner kronor

Byggstart: 2027

Beställare: -

Byggherre: Castellum

Entreprenör: -

Omfattning: En byggnad i nio våningar med en bruttoarea på 4250 kvadratmeter.

Landmärken:

Ї Industrilandskapet

Ї Tornhuset

Ї Rådhuset

Kuriosa:

Ї Att staden kallas Peking lär härstamma från en föreläsning som upptäcktsresanden Sven Hedin höll på ett läroverk i stan. Han nämnde att Peking betyder ”Norra staden” och det plockades upp som ett smeknamn för Norrköping.

KÄLLA: BYGGFAKTA SMART/HUBEXO

Ett pussel där allt hänger samman

En förutsättning för att Ostlänken ska kunna dras genom Norrköping är att trafiksituationen förbättras. En ny ringled ska leda bort den tunga trafiken från innerstaden.

– Alla projekt flätas samman med Ostlänken, säger Daniella Aman, övergripande projektledare på samhällsbyggnadskontoret.

Den nya ringleden har varit på tapeten under många år i Norrköping. Olika alternativ och sträckningar har diskuterats för att avlasta innerstaden från den tunga trafiken som behöver passera mellan E22:an och E4:an. Men i och med att Ostlänken nu är på väg att byggas har man varit tvungen att göra slag i saken och sparka i gång genomförandet av den ny östliga förbindelsen som även kallas för Johannisborgsförbindelsen.

– Vi måste ha vår omledning på plats om vi ska kunna bygga Ostlänken. Annars kommer det bli stopp överallt, säger Daniella Aman, övergripande projektledare för Johannisborgsförbindelsen etapp 2 och 3 på samhällsbyggnadskontoret.

UTBYGGNADEN AV DEN nya ringleden är uppdelat i fem etapper och det övergripande projektmålet är att de första två etapperna ska vara färdigställda till 2030. Etapp 5 som syftar till att utveckla Söderleden och förbättra anslutningen till E22:an kommer att genomföras i ett senare skede. Just nu pågår arbetet med etapp 2.

– Vi har full produktion och är på många ställen samtidigt. Vi bygger nya vägar, lägger om ledningar i marken och har påbörjat arbetet med bron, säger Daniella Aman. En utmaning med projektet är att den nya sträckan delvis går på en av de tidigare huvudlederna in i Norrköping. Det innebär att man

behöver hantera mycket som ligger under marken innan man kan bygga själva vägbanan. – Vi behöver lägga om fjärrvärme, vatten, avlopp, el, biogas, dagvatten och växtbäddar. Det är mycket som ska ner i backen och som ska hålla sig på kanterna och inte mitt i körbanan. Vi har även fastighetsägare på vägen. Då blir det väldigt begränsat med plats, säger Daniella.

DET FINNS ÄVEN flera utmaningar med de geotekniska förutsättningarna i projektet.  Stora delar av Norrköping ligger på det som tidigare var sjöbotten. Historiskt är det också en industristad med mycket gamla föroreningsskulder. De besvärliga geotekniska förutsättningarna bidrar till att kostnaderna är svåra att förutspå i projektet som bedrivs som en totalentreprenad i samverkan med NCC.

– En samverkansentreprenad skapar bättre förutsättning för ett lyckat genomförande när det är så stora utmaningar med marken. Vi har jobbat med Samhällsbyggnadskontoret tidigare och vi har lärt oss hur vi ska förhålla oss till varandra. När förutsättningarna är

så här komplicerade är det viktigt att vi som entreprenör är involverade vid projekteringen redan i tidigt skede. Sedan är det ändå vi som är ansvariga, säger Anders Morath, projektchef på NCC. Budgeten för etapp 2 uppdateras under arbetets gång och nu ligger den på över 1,2 miljarder för etapp två. Då återstår en del upphandlingar som ska genomföras.

– När det är så svårt att förutse kostnaderna är det väldigt bra med samverkan. Alla vill samma sak och alla vill framåt. Hade vi bara haft en vanlig totalentreprenad hade det framför allt tagit mycket längre tid med projekteringen, säger Daniella.

EN INTRESSANT DETALJ i den nya ringleden är bron som ska byggas över Motala ström. Det kommer bli en öppningsbar konstruktion av nederländsk modell. Vilket innebär att den öppnas uppåt med vipparmar och dragstag som sitter i framkanten av bron. De olika delarna kommer troligtvis att tillverkas

utomlands och fraktas på pråm till Norrköping.

– Det här är en av de mer komplicerade delarna i projektet. Vi bygger mitt i Motala ström och det är väldigt strömt. Dessutom är bron svängd. Det hade varit enklare om den hade varit rak, säger Daniella.

I OCH MED omvandlingen av den Inre hamnen i Norrköping, från hamnområde till bostads- och verksamhetsområde, är det väldigt begränsas båttrafik som ska in genom bron. Det är främst fritidsbåtar som kan komma behöva att den öppnas och tillfälligt stoppa biltrafiken i framtiden.

– Vi har även jobbat tillsammans med NCC i Inre hamnen. Där skapar vi förutsättningar med boenden för de som är tänkta att pendla med Ostlänken. Johannisborgsförbindelsen, Inre hamnen, och Ostlänken hänger ihop. Allt flätas samman, säger Daniella Aman. Målet är att de två första etapperna i östliga förbindelsen ska vara klar till 2030.

Den framtida klaffbron över Motala ström får en Nederländsk konstruktion.
BILD: NORRKÖPINGS KOMMUN
Daniella Aman
Anders Morath
Fundamentet till en ny gång- och cykeltunnel gjuts under den ny vägen.
FOTO: SAMUEL KARLSSON

Halvtid för unik lansering av träbro

I Skellefteå har nu den tredje delen av Karlgårdsbron lanserats. Enligt Jonas Stenberg, projektchef på Skanska, är det ett unikt sätt att bygga en träbro som inte gjorts tidigare i Sverige. – Det har krävts rätt mycket nya lösningar för att få det att funka, säger han.

Den nya bron kommer bli en cirka 400 meter lång hängverksbro med träöverbyggnad. Utformningen med de röda träbockarna är inspirerad av Sveriges äldsta träbro, Lejonströmsbron som byggdes 1737. Den ligger också i Skellefteå och är fortfarande i bruk. Den nya Karlgårdsbron beräknas stå klar under hösten 2027 och ska förbättra förutsättningarna för smidigare resor i staden.

– Det blir ju som ett landmärke i stan. Det kommer bli väldigt häftigt när allt är på plats, säger säger Jonas Stenberg som leder arbetet på plats tillsammans med biträdande projektchef Karl-Erik Malm, Skanska.

TOTALT SKA BRON sättas ihop och lanseras i sex etapper innan hela körbanan, inklusive gång- och cykelväg, är på plats. Och nu har man påbörjat arbetet med den fjärde sektion i den nya bron.

– Vi inleder varje etapp med att ställa ihop ett stort antal träbalkar inne i väderskyddet. Bakänden på den föregående sektionen är utformat med ett antal balkar som sticker ut med mellanrum. Där skarvar vi på nästa etapp. Det blir en gigantisk fingerskarv med limträbalkar, fortsätter Jonas Stenberg . Byggdelarna till körbanan levereras av Martinsons och tillverkas på Holmens sågverk i Bygdsiljum, som ligger drygt en timme ifrån byggplatsen. Själva monteringen sker sedan i ett stort väderskydd som man rest på strandkanten.

– Det är ju ett sätt att få en kontrollerad miljö. Men det kan ändå uppstå skillnader i materialet eftersom träbalkarna kan ha olika torktider. Den andra omgången vi fick var mycket torrare än den första och då kan det skilja någon millimeter på varje träbalk. Det är alltid svår att förutse hur träbalkarna kommer bete sig när vi spänner ihop och skarvar de olika etapperna efter varandra, säger Karl-Erik Malm.

Monteringen av de olika brosektionerna sker i ett vädertält.

Sektionerna i träbron sammanfogas i stora kilar.

SKANSKA

Inne i väderskyddet har man monterat upp ett balksystem med tvärgående balkar som kan röra sig med hela brobanan vid lanseringen.

Varje etapp är ungefär 65  meter lång och har en skarvzon mot nästa etapp som är 15 meter lång. – Det är kämpigt ibland när vi

Bron laseras ut på temporära brostöd i stål. FOTO: SKANSKA

ska kila ihop de olika segmenten. Men det blir som en homogen skiva och vi skjuter ut hela brobanan med hjälp av domkrafter, fortsätter Karl-Erik Malm.

DET FINNS INGA tidigare projekt eller erfarenheter med lansering-

ar av träbroar i denna storlek och länd  som de kan luta sig tillbaka emot. Vilket har inneburit att man till stor del fått prova sig fram för att hitta de bästa lösningarna.

– Det vi gör här är unikt. Vi har ingen som vi kan fråga utan får testa oss fram. Det kanske inte fungerar

helt klockrent första gången men vi skruvar på detaljerna inför varje ny etapp. Vi har fortfarande inte hittat den optimala lösningen och kommer göra förändringar även inför den fjärde etappen, säger Jonas Stenberg.

NÄR DE NYA brosektionerna lanseras rullar de ut på de temporära brostöd i stål med speciella lanseringslager på toppen. Och sedan glider den ut sektion för sektion som på ett rullband. De permanenta brostöden kan inte användas för detta moment. När  alla laneringsetapper genomförts och de vinklade elementen, bockarna, monterats tillsammans med alla tvärbalkar kan bron sänkas ner. Då kommer bron att vila på de permanenta brostäden i betong som redan står på plats i älven, säger Karl-Erik Malm.

I mars år 2024 stoppades bygget av Karlgårdsbron i Skellefteå efter en konflikt mellan entreprenören Kauno Tiltai och kommunen. Entreprenören var oenig med kommunen om betalning och kommunen var missnöjd med både kvaliteten på arbetet och tidsplanen. En ny upphandling gjordes, och uppdraget gick till Skanska Sverige AB som samverkar med kommunen i entreprenaden.

– Det är viktigt att framhålla att vi har ett bra samarbete med kommunen. Jag tror det hade varit svårt att få projektet att fungera om inte samarbetet fungerade, säger Jonas Stenberg.

TOTALT SKA SEX träsektioner lanseras innan hela körbanan, inklusive gång- och cykelväg, är på plats. Ett av de sista stegen innan bron kan öppnas för trafik är asfaltering av körbanan. I projektet ingår en del markarbeten och anslutande vägar. Det ska även göras en ny vattenledning.

– Det är mer än bara brobygget. Det är miljön runt omkring. Det är ingen tvekan om att den nya Karlgårdsbron kommer bli ett häftigt landmärke i Skellefteå. Det blir mäktigt, säger Jonas Stenberg.

SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se

FOTO: SKANSKA
FOTO:

NY DRIVLINA. SAMMA D-MAX.

8-växlad automatlåda – 2.2 liters turbodiesel – 400 Nm vid 1600–2400 v/min.

Bränsleförbr. bl. körn. 9,0 l/100 km. CO2 blandad körning 236 g/km (WLTP). Bilen på bilden är extrautrustad.

isuzusverige.se

den erfarenheten.

intervjun

Tar med sig militärt ledarskap in i bygg

Från jägarsoldat och dykare till byggledare – efter flera år i Försvarsmakten tog Carl Robb steget över till byggbranschen. I dag leder han projekt på Skanska kopplade till totalförsvaret och använder erfarenheter från det militära för att skapa struktur, tydlighet och motivation i teamen.

Efter flera år som jägarsoldat, dykare och instruktör inom Försvarsmakten valde han att byta bana.

– Jag hade jobbat länge inom Försvarsmakten och varit mycket borta hemifrån. Till slut kände jag att jag ville göra något annat, ha bättre arbetstider och spendera mer tid med nära och kära, säger Carl Robb.

Det var en tidigare chef inom Försvarsmakten som tipsade honom om utbildningen.

– Han hade själv gjort samma resa och sa att byggbranschen skulle passa mig. Det finns mycket likheter i hur man arbetar med struktur, planering och ansvar.

Mellan 2022 och 2024 gick han en YH-utbildning på Nackademin och utbildade sig till byggnadsingenjör med inriktning mot hållbart byggande.

I dag arbetar han som arbetsledare på Skanska, främst i projekt kopplade till totalförsvaret.

Han kom i kontakt med Skanska genom Byggchefernas ambassadörsprogram och via ett projekt han jobbade med då.

– Jag träffade flera personer från Skanska och började prata med en projektchef. Det slutade med att jag tog en kaffe med min nuvarande chef. Vi skulle ses i en halvtimme, men satt i en och en halv. Sedan hamnade jag här, säger han.

Sedan årsskiftet arbetar han på Skanska och beskriver övergången som enkel.

– Jag trivs väldigt bra. Det finns en struktur här som påminner om den jag är van vid från Försvarsmakten.

I DAG ARBETAR Carl med anbudsarbete och projektledning hos Skanska. Även om han inte kan gå in på detaljer kring projekten beskriver han hur arbetet tydligt visar sambandet mellan totalförsvar, säkerhet och framtidens samhällsbyggande. Han menar att byggbranschen och Försvarsmakten delar fler likheter än många tror.

– I grunden handlar båda om att lösa en uppgift. I bygg ska vi uppföra ett hus och det finns mängder av delmoment för att nå dit. I Försvarsmakten fungerar det på samma sätt. Man har ett mål och bryter ner det i mindre uppgifter och delar upp ansvaret. Även organisationsstrukturen ser han som snarlik.

– I Försvarsmakten har man bataljoner, kompanier/skvadroner och plutoner. I bygg har man regioner, distrikt och projektorganisationer. Det är olika ord, men mycket fungerar på liknande sätt, säger han.

Om människor inte förstår varför man gör någonting blir det svårt att få med sig gruppen.

Hans tid inom Försvarsmakten har format honom både professionellt och personligt. Efter en första period som jägarsoldat i Karlsborg under åren 2016–2018 återvände han till Stockholm och tjänstgjorde inom en amfibisk dykpluton. 2020 deltog han i en Natoledd utbildningsinsats i Irak, där svenska soldater utbildade irakiska styrkor.

– Att jobba som soldat var väldigt utvecklande. Framför allt lärde man sig vikten av planering och kommunikation. Jag har också fått höra att jag är pedagogisk, och kan nog vara lite fyrkantig ibland, och det är nog ett sätt att kommunicera som jag tar med mig från tiden inom försvaret.

Som dykare blev planeringen avgörande.

– När man väl är under vatten går det inte att prata med varandra. Då måste alla veta exakt vad som ska göras innan man börjar.

Det är erfarenheter han tycker går att överföra direkt till byggprojekt.

– Om människor inte förstår varför man gör någonting blir det svårt att få med sig gruppen. Där tror jag byggbranschen kan bli bättre – vi behöver prata mer om syftet bakom besluten, säger Carl Robb.

HAN ÅTERKOMMER FLERA gånger till vikten av ledarskap och reflektion. Inom Försvarsmakten är utvärderingar en självklar del av vardagen – något han tycker saknas i många andra branscher.

– Där är man väldigt bra på att utvärdera allt man gör. Vad fungerade? Vad fungerade inte? Det handlar inte om att hitta syndabockar utan om att bli bättre nästa gång.

I byggbranschen kan det vara svårare, menar han, eftersom ekonomiska frågor ofta påverkar diskussionen.

– Det blir lätt känsligt att erkänna misstag när det också finns en kostnad kopplad till dem. Men jag tror att vi skulle vinna mycket på att vara öppnare med vad som inte fungerar.

Carl Robb

Ї Gör: Arbetsledare på Skanska

Ї Bakgrund i korthet: Soldat inom Försvarsmakten 2016-2022, studerade till byggnadsingenjör på Nackademin 2022-2024, arbetsledare Jiben och jobbar på Skanska sedan årsskiftet.

Ї Ålder: 31 år

Ї Familj: Sambo

Ї Bor: Bostadsrätt i Midsommarkransen

Ї Senaste resan: En helg i Amsterdam med kompisar.

Ї Senaste låten: Have a nice day med Bon Jovi.

Ї Senaste boken: Omgiven av dåliga chefer: varför bra ledarskap är så sällsynt av Thomas Erikson.

Ї Gör helst en ledig dag: Jag tycker om att träna och tar gärna en springtur i skogen. Matlagning är ett annat intresse och jag gillar att lägga upp en dagsplanering för en riktigt god maträtt.

Han beskriver sitt eget ledarskap som tydligt och strukturerat, men också inkluderande.

– Jag tror mycket på att ta in gruppen. Det finns ofta fler perspektiv och erfarenheter än man själv sitter på. Ibland måste man fråga om någon har idéer eller förslag, man får känna av gruppen. Om man involverar människor tidigt får man också bättre beslut.

SOM ARBETSLEDARE ARBETAR han nära yrkesarbetarna i projekten. Ett exempel är arbetsberedningar, där man tydligt går igenom varför ett arbete ska utföras på ett visst sätt.

– Om någon inte förstår varför vi gör något blir det svårt att motivera personen. Därför är ”varför” så viktigt.

Han menar också att byggbranschen ibland får ett oförtjänt negativt rykte.

– Det är lätt att människor kommer ihåg det som går dåligt. Du kan genomföra nio fantastiska projekt, men det är det tionde som gick fel som alla minns.

Själv beskriver han bygg som en bransch fylld av kompetenta och drivna människor.

– Min upplevelse är att väldigt många vill väl och vill att projekten ska fungera. Det finns ett stort engagemang.

Sedan 2025 är han ambassadör inom Byggcheferna, ett program som stöttar unga chefer inom samhällsbyggnad. Ambassadörerna delar med sig av sina erfarenheter genom exempelvis föreläsningar och branschevenemang.

– Nu är vi flera ambassadörer, drivna människor som vill vara med och påverka branschen, så det är jättekul att få vara med.

Q Vad vill du fokusera på som ambassadör?

– Mina hjärtefrågor är Försvarsmakten, samhällsviktiga funktioner och beredskap. Så det är väl de sakerna jag kommer att fokusera mest på. Det händer också mycket nu. Man pratar om materialförsörjning, robusthet och hur byggbranschen ska fungera vid kris eller krig. Det tycker jag är väldigt intressant.

Samtidigt betonar han att beredskap inte bara handlar om att bara ha en plan.

– Alla planer fungerar tills något händer. Sedan måste de testas, utvärderas och förbättras. Det är först då man vet var bristerna finns.

Trots att han ibland saknar kamratskapet och friluftslivet från tiden i Försvarsmakten ångrar han inte karriärbytet.

– Jag är väldigt glad att jag tog steget. Fler borde våga byta bana mitt i livet. Vi ska jobba länge, och då måste man få utvecklas och prova nya saker, säger Carl Robb.

Carl Robb säger att det kunde vara tufft att jobba som dykare, men han vill inte vara utan

Steni Colour Reuse

Designat för återbruk –byggt för

100 år.

Återbruk av byggmaterial är

nutidens- och framtidens lösning på flera globala miljöutmaningar.

Nu lanserar vi Steni Colour Reuse – fasadskivor som kan användas flera gånger.

12 standardiserade format

Standardiserad borrning

80 kulörer och 3 glansgrader

Enkel montering och demontering

Slagtåligt och byggt för tuffa miljöer

Betong – snart inte längre slit och släng

Visionen i projekt Återhus är att när ett hus rivs ska konstruktionen komma till användning i nya byggen. Än så länge är det en förlustaffär att återbruka betong, men kanske inte så länge till.  – Snart börjar systemet med fria utsläppsrätter inom EU att fasas ut. Då blir prisbilden en annan, säger Jan Suchorzewski på Rise.

Platsgjuten betong är inte gjord för att bli återbrukad. När den en gång hälldes i gjutformen var det ingen som tänkte sig att den en dag skulle bli uppsågad och återanvänd. Men det är just det som är planen för S:t Eriks gamla ögonsjukhus på Fleminggatan i Stockholm.

– Vi ska bygga en rund paviljong där mycket av byggmaterialet kommer från sjukhuset. Arkitekten och konstruktören har gått husesyn och valt vilka delar de vill återbruka. Måtten på dessa har sedan fått styra måtten på paviljongen, förklarar Nicolas Jacquier, huskonstruktör på Skanska.

DEN GAMLA SJUKHUSBYGGNADEN är utkyld och tömd på inredning. Om bara några veckor påbörjas rivningen, men innan dess ska flera fönster och stålprofiler räddas till återbruk,

liksom fasaden i ett vitt tegelliknande material. Nicolas Jacquier pekar ut en fyra meter hög pelare i den dunkla sjukhusentrén.

– Den tänker vi återvända som bärande element centralt i paviljongen, förklarar han. Dessutom planerar vi att såga upp delar av det platsgjutna bjälklaget och gjuta in det i bottenplattan till den nya paviljongen.

Jan Suchorzewski och hans kollega Nerma Ceric har rest till Stockholm för att undersöka om betongen håller måttet. Hur är hållfastheten? Har den åldrats under de 57 år som gått sedan sjukhuset byggdes eller håller den för återbruk?

– Utöver undersökningarna på plats tar vi med oss en borrkärna och lite armering till labbet i Borås för vidare tester, förklarar Jan. Men allt talar för att betongen är i bra skick. Inomhus är den ju inte utsatt för särskilt mycket påfrestningar. Att återbruka platsgjuten betong är ett omständligt projekt och det är absolut inte någon besparing.

Nicolas Jacquier uppskattar att kostnaden för paviljongen blir högre än om de hade använt nya material, men bygget ger andra vinster.

– Kan vi återanvända betongelementen och ge dem en likvärdig

funktion minskar både utsläppen och avfallsmängden, säger han. Troligen kommer andrahandsvärdet på betong att öka i framtiden, i takt med att priset på ny betong stiger. Redan idag utgör prefabricerade betongelement en resurs och i framtiden blir det kanske ekonomiskt lönsamt att även ta vara på den platsgjutna betongen.

DOVA SMÄLLAR BORTA vid pelaren avslöjar att Nerma Ceric har plockat fram studshammaren. Med den

mäter hon hårdheten hos betongen. Samtidigt drar Jan Suchorzewski en liten låda på hjul över ytan.

– Det är samma teknik som används vid geologiska undersökningar, förklarar han. Med hjälp av elektromagnetiska radiovågor kan apparaten uppskatta densiteten i underlaget och på så sätt avslöja var armeringen är placerad och på vilket djup.

Snart vet vi att pelaren innehåller sex armeringsstänger på ett djup av mellan 30 och 40 cm, vilket stäm-

mer alldeles utmärkt med ritningen som Nicolas begärt ut från Stadsbyggnadskontoret. Även bjälklaget kontrolleras noga, både ovanifrån och underifrån, liksom karbonatiseringsdjupet.

Paviljongen blir inte särskilt stor men på många sätt bryter den ny mark.

– Projektet kommer ge desto mer kunskap om hur platsgjuten betong kan återbrukas, säger Nicolas Jacquier. Vi dokumenterar varje steg noga och kommer att dela med oss av våra erfarenheter genom ett SBUF-projekt.

ÅTERBRUK I BETYDLIGT större skala sker på Yrket 4 i Solna. Här togs 6 000 kvadratmeter prefabricerade håldäck och ett antal socklar om hand när två lamellhus från 80-talet revs i fjol. Dessa ska återanvändas när NCC bygger ett huvudkontor för Svenska kraftnät på tomten.

– Att återbruka tar tid, kräver arbete och kostar en del, men det är också en investering för framtiden, säger Mattias Malmgren, projektchef på NCC.

Vi sitter i konferensrummet på platskontoret tvärs över gatan. Inne på bygget är man just nu igång med pålningen och ur ett återbruksperspektiv finns här inte så mycket att se. Håldäcken har transporterats till Strängnäs för vidare undersökning och pågjutning av lyftöglor som ska

Bjälklaget blir noga undersökt, både underifrån och ovanifrån.
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
En av de blå pelarna i entrén till S:t Eriks gamla ögonsjukhus ska få nytt liv när Skanska bygger paviljong strax intill. Jan Suchorzewski och kollegan Nerma Ceric ska bara kontrollera först att betongen inte har åldrats.
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
Nicolas Jacquier Jan Suchorzewski

förenkla monteringen. Socklarna står på en åker utanför Huddinge och det dröjer ett halvår innan de ska transporteras tillbaka och användas i bygget.

Det är inte första gången som håldäck återbrukas men tidigare har det bara skett i betydligt mindre skala.

– Yrket 4 är Sveriges hittills största återbruksprojekt och utöver håldäcken återbrukar vi också mattor, glaspartier och ett kalkstensgolv i form av Terazzo, berättar Mattias Malmgren. Att genomföra detta i praktiken och i så stor skala innebär andra utmaningar. Bland annat var vi tvungna att utveckla ett helt nytt lyft-ok för att kunna demontera håldäcken.

KVALITETEN PÅ DEN återbrukade betongen är inget hinder. Alla undersökningar visar att håldäcken presterar bättre än beräknat. Om bara några månader ska Rise också vara klara med en svensk standard för kvalitetssäkring av prefabricerade betongprodukter vid återbruk. Det är något som Mattias Malmgren välkomnar.

– Ju mer standardiserat det är desto större är chansen att man väljer återbruk. Vi jobbar ständigt med våra CO2-utsläpp och då måste vi förhålla oss till EU-krav och taxonomi. En standard skulle hjälpa branschen att ställa om till cirkulär ekonomi.

Återhus

Ї Återhus är ett Vinnova-finansierad innovationsprojekt med syftet att utveckla metoder, processer och verktyg för att kunna återbruka tunga element från byggnader, exempelvis stommar och fasader av betong, stål och trä.

Ї Projektet drivs av Rise och får bidrag från Vinnova och Energimyndigheten.

Ї Yrket 4 är ett av sex byggprojekt som ingår i Återhus.

Ї Bygget av en paviljong vid

S:t Eriks Ögonsjukhus är inte en del av Återhus. Däremot är SBUF (svenska byggbranschens utvecklingsfond) med och finansierar genom ett projekt för utveckling av metoder för återbruk av platsgjuten betong. När S:t Eriks ögonsjukhus på Fleminggatan är rivet ska Skanska bygga kontor och bostäder på platsen.

I Solna bygger NCC huvudkontor åt Svenska Kraftnät. Mattias Malmgren är projektchef.

I framtiden väntas priset på nytillverkad betong att öka. Fram till nu har industrier inom EU tilldelats ett visst antal fria utsläppsrätter vilket innebär att de inte behövt betala för sina koldioxidutsläpp, men det systemet ska fasas ut. Från och med i år minskar tilldelningen av fria utsläppsrätter och 2034 ska den vara nere på noll. Då kommer cementindustrin behöva betala för sina koldioxidutsläpp vilket troligen driver upp priset på betong.

HUR SER DÅ prisbilden för återbruk ut? Idag är det något dyrare jäm-

Med den här dosan går det att ta reda på var i betongen som armeringsjärnet är placerat. Det sker med hjälp av elektromagnetiska

För att förenkla

fört med nytillverkat eftersom demonteringsfasen tar längre tid och eftersom håldäcken behöver transporteras, mellanlagras och efterbearbetas.

– Men ur ett resursperspektiv är det en annan sak, säger Mattias Malmgren. Här minskar vi avfallsmängden med 2 400 ton och koldioxidutsläppen med 300 ton. Dessutom bygger vi kunskap som vi gärna delar med oss av till resten av branschen.

BENEDIKTA CAVALLIN redaktion@byggvarlden.se

Temponox Prisvärt och hamnar sällan i fel miljö och med fel media.

Alla undersökningar har visat att håldäcken från åttiotalet håller god kvalitet.
monteringen ska det dock gjutas på lyftöglor på dem.
FOTO: WILMA DAHLIN, NCC
radiovågor, samma teknik som geologerna använder. FOTO: BENEDIKTA CAVALLLIN
S:t Eriks gamla ögonsjukhus på Fleminggatan byggdes i slutet av 60-talet. När det rivs ska bland annat fasaden och flera fönster tas om hand för återbruk. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN
Yrket 4 i Solna är just nu det största återbruksprojektet med prefabricerade håldäck i landet. FOTO: WILMA DAHLIN, NCC
FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Jonas Colting:

Hur är din hälsoekonomi?

Inflation. Ränta. Skuld. Belåning. Dessa är ord och begrepp som just nu har ett allvar som ingen i min generation av 70-talister tidigare har upplevt. Och visst är det så. Det är oroliga tider för oss alla, vilket kan skaka om tillvarons grundvalar.

Den kanske värsta omständigheten runt den rådande eller annalkande ekonomiska krisen är att det mesta sker utanför vår kontroll. Vi kan visserligen agera proaktivt och se om vårt eget hus som privatpersoner eller som företagare men inför de makroekonomiska effekterna står vi maktlösa.

Maktlöshet skapar hopplöshet. Hopplöshet skapar vanmakt. Vanmakt skapar passivitet.

VI HAR VANT oss vid ekonomiskt välstånd, relativ rikedom och en framtidstrygghet i våra investeringar. Nu känner sig många av oss fattigare och osäkrare på framtiden. Känns det igen?

Men konjunkturer vänder alltid förr eller senare. Det handlar ytterst bara om pengar. Det finns en annan ekonomi som inte har de givna konjunkturerna. En annan slags inflation. En värre slags skuld. Hälsoekonomin. Hälsokonjunkturen. Och hälsoinflationen. Din. Min. Hela samhällets.

Vi har så vant oss vid att räkna rikedom i kronor och materiellt överflöd. Vi har vant oss

vid att välstånd är det samma som komfort. Att framgång är att äga sin tid. Men vad betyder egentligen pengar, komfort och tid om vi inte äger vår hälsa, vår funktion och därigenom vår fysiska och själsliga frihet?

VI LEVER IDAG i ett kunskapssamhälle. Vi har lärt oss mycket och vi värderar information högt. Men av allt det vi lärt har vi glömt desto mera. Vi har glömt att av allt det som vi är, så är vi mest av allt ett djur. Och vi är det enda djuret på vår jord som har glömt hur det ska leva för att tillgodose sina självklara behov. Vi har glömt hur vi ska röra på oss. Vi har glömt hur och vad vi ska äta. Vi har glömt hur vi ska vila. Vi har glömt vilken miljö som gör oss gott. Vi har glömt hur vi ska lyssna på vår inre röst. Vår intuition. Den som alltid viskar tyst men som till sist skriker oss högt i ansiktet. Vi har blivit så vana vid tanken på att lycka är detsamma som bekvämlighet och enkelhet när sanningen är att det är en återkommande obekvämlighet, svårigheter, utmaningar och motstånd som gör oss starka, kapabla och vitala.

OM DEN EKONOMISKA krisen till viss del är ett faktum så är hälsokrisen, hälsoinflationen och hälsoskulden i vårt samhälle sedan en alltför lång tid under stark tillväxt. Och medan vi kan göra väldigt lite åt den förra så kan vi göra de-

Återbruk

sto mera åt den senare. Och det är enkelt. Det krävs inte en livsomvälvande heltidssatsning på motion och självspäkning. Inte alls. Vad är det alla tusentals generationer människor innan vår moderna värld haft gemensamt? Varje dag, undantagslöst. Ett naturligt inslag av fysisk rörelse. Allsidigt och varierat. Andning och syresättning Tid i naturen Utomhusvistelse Naturlig och oprocessad mat Vila och sömn Kontemplation och tystnad

JAG KALLAR DESSA punkter för ”the seven pillars of health”och de är också bärande pelare i den filosofi som vi jobbar med i Hållbara Chefer.

En daglig halvtimmespromenad i skogen tar hand om de fyra första punkterna. Ta bort merparten av ultraprocessad mat och ersätt med ägg, kött och fisk. Stäng ned mobilen och Netflix på kvällstid under den närmaste månaden och se hur mycket den extra timmen sömn gör för humöret och energin. Och använd den dagliga promenaden till att inte lyssna på något alls än den egna tanken.

Ingen är så rik som den som regelbundet investerar i den egna hälsan. Inget ger så god avkastning som tid till det egna välmåendet. Inget får vardaglig komfort att kännas som en ren lyx som en liten stunds motstånd och obekvämlighet.

som hållbar affärsmodell i Landskrona

Återbruk och cirkularitet nämns ofta som avgörande faktorer för att byggsektorn ska klara klimatmålen. För Bodbörsen i Landskrona är återbruk och cirkularitet själva grundkonceptet – begagnade bodar tas tillvara, förädlas och skickas åter ut på marknaden. En av aktörerna som valt lösningen är Ragn-Sells. – Det kostar kanske en tredjedel i jämförelse med nyproduktion, säger Anders Gunnarsson, regionchef Sydöst på Ragn-Sells Recycling.

Samarbetet mellan Bodbörsen och Ragn-Sells har vuxit fram under flera år. När återvinnings- och miljöföretaget behövde nya personal- och kontorsytor på en rad orter runt om i landet var kraven höga. Dels skulle leveranserna ske snabbt, dels skulle det finnas en flexibilitet i etableringslösningen för framtida behov och inte minst skulle hållbarhetsmålet uppnås.

Valet föll därför inte på nyproduktion, utan på återbrukade och behovsanpassade modullösningar från Bodbörsen. Genom att utgå från befintliga moduler kan både investeringar och etableringstid hållas nere jämfört med traditionell nyproduktion, samtidigt som lösningen blir mer flexibel för framtida behov.

BODBÖRSEN KÖPER IN begagnade bodar och moduler som renoveras, anpassas och byggs om efter kundens verksamhet innan de levereras som nyckelfärdiga lösningar redo att användas direkt. Genom att åter-

Ragn-Sells har samarbetet i många år med Bodbörsen i Landskrona. ”Skulle vi behöva två moduler till så köper vi två moduler till och kopplar på”, säger Anders Gunnarsson på Ragn-Sells Recycling. FOTO: BODBÖRSEN

Det här kostar kanske en tredjedel i jämförelse med nyproduktion. Skulle vi behöva två moduler till så köper vi två moduler till och kopplar på. Det är ju bara att bygga på.

bruka befintliga moduler minskar behovet av nyproduktion, vilket bidrar till mindre materialspill och ett lägre CO2-avtryck. För Ragn-Sells innebar lösningen därför flera fördelar samtidigt

– lägre investeringar, snabbare etablering och en mer hållbar lösning. Tack vare det modulära upplägget kan verksamheten dessutom enkelt expandera vid behov utan omfattande byggprocesser, långa ledtider

eller stora nyinvesteringar.

– Det går inte att jämföra. Det här kostar kanske en tredjedel i jämförelse med nyproduktion. Skulle vi behöva två moduler till så köper vi två moduler till och kopplar på. Det är ju bara att bygga på, säger Anders Gunnarsson. Genom att samla all kompetens under samma tak i Landskrona kan Bodbörsen hantera hela processen internt – från behovsanpassad rit-

ning till ombyggnation till el, VVS och färdigställande. Det skapar både kortare ledtider och större trygghet för kunder med pågående projekt runt om i landet. – Jag förmedlade datumet för när vi behövde modulerna på plats – och modulerna stod på plats det datumet. Det skapade trygghet i projekten, särskilt när flera etableringar drevs parallellt, berättar Anders Gunnarsson.

BODBÖRSEN GRUNDADES FÖR 20 år sedan och har etablerat sig som en av Sveriges ledande aktörer inom återbrukade bodar och modullösningar för byggbranschen, industri, kommuner, föreningar och företag. Med omkring 500 objekt i lager på anläggningen i Landskrona kan företaget snabbt leverera lösningar över hela landet. Samtidigt växer efterfrågan i takt med att allt fler företag söker mer hållbara och ekonomiskt hållbara alternativ till nyproduktion.

– Många företag söker idag lösningar som både minskar klimatpåverkan och håller nere kostnaderna. Genom att återbruka befintliga moduler minskar behovet av nyproduktion, vilket bidrar till mindre materialspill och lägre CO2-utsläpp. Samtidigt är våra lösningar ofta betydligt mer kostnadseffektiva än att köpa nytt, säger Roger Karlsson, säljare på Bodbörsen.

REDAKTIONEN redaktion@byggvarlden.se

JONAS COLTING PROJEKTLEDARE, HÅLLBARA CHEFER FÖR BYGGCHEFERNA
Anders Gunnarsson
Roger Karlsson

SPECIALISTER PÅ PROFESSIONELL TVÄTT I ÖVER 80 ÅR

Torklösningar för moderna fastigheter

Från smarta torklösningar i entrén till kompletta professionella tvättstugor.

PODAB utvecklar hållbara helhetslösningar för fastigheter där funktion, driftsekonomi och användarupplevelse står i fokus.

Med 360°Care får ni en problemfri helhetslösning med en fast månadskostnad där drift, service och underhåll ingår.

Skanna koden eller ring 031-752 01 00 för kostnadsfri rådgivning

Johan Dasht, chef för affärsområdet produktion, är nöjd över de nya lokalerna och tror att flytten betyder mycket för personalen.

Statlig storsatsning i Jokkmokks kommun

Jokkmokk har fått ett nytt kontor för sin näst största arbetsgivare Vattenfall – en investering på 120 miljoner kronor.

– Det är fantastiskt att vi får vara del av denna satsning i Jokkmokk, säger Per Utterström, arbetschef på Nåiden bygg.

Byggvärlden var på plats när det nya kontorskomplexet med cirka 100 arbetsplatser i två plan invigdes.

Huset ligger på Storgatan, granne med gamla kyrkan, Lapplands lärcentrum, där man utbildar både inom elkraftsteknik och vattenkraftsteknik, och med Ájtte fjäll- och samemuseum tvärs över gatan och har designats för att passa in i stadsbilden.

–  Jag tycker man har lyckats med det, säger Maja Viklund, platschef på Nåiden.

Driftcentralen har en ljus och slät puts. Fasaden på kontoret däremot är av värmebehandlad träpanel, så kallat bränt trä, som sedan oljas

–  Det är en gammal metod. Ytan åldras vackert, är tålig mot väder och vind och kräver inte så mycket underhåll, berättar Maja Viklund.

FLERA UR VATTENFALLS ledning närvarade vid invigningsceremonin, dit landshövding, kommun, näringsliv och intilliggande skolor var inbjudna, tillsammans med alla de anställda i huset.

–  Det är fräscha nya byggnader, mycket bättre arbetsmiljö och det skapar en gemenskap att vi alla tillhör Vattenfall, även om vi jobbar åt olika bolag inom koncernen, säger Johan Dasht, produktionschef på Vattenfall.

Bland de anställda syns bara glada miner.

– Det är riktigt fint, stort och rymligt och trevligt att det får finnas här i Jokkmokk, säger Theo Hansson, mekaniker hos Vattenfall.

Per Ståls, ansvarig för Vattenfalls fastighetsverksamhet, är också nöjd.

–  Det har löpt på väldigt bra med

få problem och konflikter. Vi har väl grävt av någon avloppsledningsstam, hittat någon gammal husgrund och så har det varit lite mer berg här under än vad vi trodde så vi har fått spränga mer, men vi har löst det, är klara i tid och inom budget, konstaterar han.

Diskussioner om Vattenfalls nya lokaler har pågått i Jokkmokk ända sedan 2018. Vattenfall med sina dotterbolag har suttit utspridda på olika platser i Jokkmokk, som mest på elva adresser.

FRÅN BÖRJAN VAR tanken att kommunen skulle bygga, men det väckte motstånd hos den politiska oppositionen, eftersom det var ett ekonomiskt risktagande.

När Vattenfall sedan år 2023 meddelade att bolaget skulle bygga i egen regi försvann alla betänkligheter från kommunens håll.

Vändningen berodde på att driftcentralen skulle införlivas i projektet och helt nya krav på säkerhet och bevakning ställdes. Vattenfall köpte fastigheten av kommunen 2024 för 5,8 miljoner kronor och har investerat 120 miljoner kronor i kontorsbyggnaden.

Kontor, driftcentral och verkstad kommer ha en totalyta på drygt 4 000 kvadratmeter. Verkstaden fanns sedan innan, men har renoverats och byggs till. Driftcentralen ska stå klar i oktober.

Luleåföretaget Nåiden bygg har haft totalentreprenaden för bygget.

Utterström

–  Vi satte upp en så bra laguppställning vi kunde och vann upphandlingen, säger Per Utterström på Nåiden. Ett 20-tal personer åt gången har jobbat på arbetsplatsen, både egna anställda och underentreprenörer.

BYGGNADEN ÄR UPPFÖRD i betong och stål med väggar av trä.

Emil Kvickström, mekaniker, Theo Hansson, mekaniker, och Patrik Nilsson, teamledare på kontrollanläggningnen, gläder sig åt sin nya arbetsplats.

De har arbetat med miljöcertifieringen BREEAM excellent med höga krav på energiförbrukning, materialval, avfallshantering, vattenanvändning, arbetsmiljö, säkerhet och påverkan på omgivande miljö.

Under byggfasen handlar det om alltifrån hur byggarbetsplatsen är utformad till åtgärder för minskad energiförbrukning.

–  Vi har också planerat materialmängder för att minska både spill och avfall i produktionen, säger Maja Viklund.

PÅ DET FÄRDIGA huset ställs krav på energianvändning, vattenförbrukning och arbetsmiljö. Det ska vara bra inomhusklimat, ventilation och dämpad akustik.

Materialet som väljs ska vara tåligt och hålla över tid men det finns även en tanke om att det ska fungera i framtida underhåll och renoveringar.

Uppvärmningen blir en kombi-

nation av fjärrvärme och bergvärme. Det blir också solceller på taket för att minska byggnadens elförbrukning via elnätet.

Alla system är närvarostyrda och vatten, ventilation och belysning dämpas eller stängs av när ingen är i byggnaden.

–  Det är en genomtänkt byggnad med många smarta lösningar, säger Maja Viklund.

Personalen har också haft inflytande över hur resultatet ska bli. Kontoren är aktivitetsbaserade, så att man kan välja från dag till dag om man vill sitta i en tystare i miljö eller där det pratas mer.

–  Det är inga fasta platser, berättar Anders Häggström, fastighetschef på Vattenfall.

I KÄLLAREN FINNS gemensamma utrymmen för personalen.

– Det är många som jobbar ute i fält, så det finns bra omklädningsrum, dusch och bastu att komma

tillbaka till när man varit ute och klättrat i kraftledningsstolpar i minusgrader, säger Anders Häggström, fastighetschef på Vattenfall.

Det finns också ett sällskapsrum med pingisbord, där det redan har ordnats pizzakvällar och där kollegor har kunnat träffats för att se hockey tillsammans – något som inte var möjligt tidigare när alla satt utspridda.

Maja Viklund och Per Utterström tycker att samarbetet mellan Nåiden och Vattenfall har gått bra.

–  Vi har drivit projektet i samverkan med Vattenfall och tillsammans tagit fram de bästa lösningarna. Jag tycker att vi gemensamt har lyckats få till en slutprodukt med hög kvalitet, säger Maja Viklund.

–  Det blir superfint, säger Per Utterström.

TEXT OCH FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA redaktion@byggvarlden.se

Maja Viklund, platschef på Nåiden.
Fasaden består av värmebehandlad träpanel.

JURISTKRÖNIKAN

Adam Forsberg, Daniel Orrö:

Rätt ord i rätt tid – så skyddar du ditt skadeståndskrav i entreprenaden

Något som vi jurister ofta betonar är vikten av att bevaka tidsfrister. Det gäller inte minst i entreprenader, där standardavtalens tidsgränser är stränga och konsekvenserna av att missa dem kan vara förödande.

När en skada uppkommer i en entreprenad behöver såväl beställare som entreprenör i vissa fall agera skyndsamt, ofta innan skadans fulla omfattning har klarlagts. Att redan i detta tidiga skede säkerställa att rätt åtgärder vidtas är av avgörande betydelse. Ett dröjsmål med att framställa anspråket riskerar att leda till att rätten till ersättning går förlorad.

Därutöver är det viktigt att formulera skadeståndsanspråket på rätt sätt. Det ställs vissa krav på precision i utformningen av ett skadeståndsanspråk, och ett alltför vagt eller oprecist formulerat krav riskerar att underkännas trots att fristen har hållits. En part kan med andra ord förlora sin rätt även om kravet är framställt i rätt tid, om det uttryckts felaktigt.

I RELATION TILL exempelvis mätkonsulter, geotekniker, externa bygg- eller projekteringsledare eller tekniska konsulter som anlitas med standardavtalet ABK 09 som avtalsinnehåll är ovannämnda fallgropar särskilt påtagliga. Tidsfristen för att framställa skadestånd är kort: tre månader från det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig, och senast inom nio månader från att beställaren fått kännedom om skadan. I rättspraxis har det även uppställts krav på utformningen av ett skadeståndsanspråk enligt ABK 09. Med så snäva tidsramar och höga krav på anspråkets utformning finns det sällan utrymme för att i efterhand rätta till misstag i hanteringen.

I EN TIDIGARE artikel i denna tidning (”Tänk på detta om konsulten gjort fel”, 3 september

2025) redogjorde vår kollega, advokat Johan Lundgren, för de grundläggande reglerna om konsultens skadeståndsansvar enligt ABK 09. I denna artikel fördjupar vi oss i hur ett skadeståndsanspråk bör formuleras för att inte gå förlorat, med utgångspunkt i ett nyligen avgjort hovrättsfall (Göta hovrätt, mål T 564924). En fråga som där besvarades var hur man ska se på flera meddelanden som var för sig inte uppfyller kraven som ställs på ett skadeståndsanspråk.

Q Tvisten i korthet Beställaren och konsulten hade ingått ett uppdragsavtal avseende mätansvarstjänster vid spår- och kontaktledningsbyte på en järnvägsbana. Vid ommätningar efter utfört arbete konstaterades att rälsförhöjningen var felaktig på vissa sträckor, vilket krävde kostsamma korrigeringsåtgärder. Beställaren krävde drygt 105 miljoner kronor av konsulten och hävdade att konsulten genom grov vårdslöshet hade tillhandahållit felaktiga bygghandlingar. Konsulten bestred kravet och invände bland annat att skadeståndsanspråket var preskriberat. Frågan om preskription avgjordes genom mellandom.

DET VAR OTVISTIGT i målet att beställaren hade skickat två meddelanden avseende skadestånd till konsulten och att båda meddelandena hade skickats inom tremånadersfristen. Efter fristens utgång återkom beställaren med ett konkretiserat skadeståndsanspråk. Den centrala frågan i målet var huruvida beställaren med tillräcklig precision hade framställt krav på skadestånd inom tremånadersfristen. Beställaren hade skickat ett e-postmeddelande i november 2021, i vilket beställaren angav att ett felaktigt utförande i produktion hade baserats på underlag som distribuerats av konsulten, och att detta hade ”orsakat skada”. Beställaren angav vidare att det ”bör

DANIEL ORRÖ, PARTNER/ ADVOKAT

vara en försäkringsfråga”, men framställde inte något uttryckligt skadeståndsanspråk. I ett uppföljande meddelande i januari 2022 klargjorde beställaren att skadan bestod i felaktig rälsförhöjning som behövde korrigeras och att skadans omfattning bedömdes överstiga 120 prisbasbelopp, vilket motsvarar konsultens ansvarsbegränsning enligt ABK 09. Båda meddelandena hade skickats inom tremånadersfristen.

TINGSRÄTTEN ANSÅG ATT meddelandena sammantaget inte uppfyllde kravet på precision och att rätten till skadestånd därför hade gått förlorad. Hovrätten gjorde dock en annan bedömning. Eftersom meddelandet från januari ingick i samma mejltråd och hänvisade tillbaka till meddelandet från november, läste hovrätten de två meddelandena tillsammans.

förutsättningar och förhållanden. Hovrätten konstaterade att meddelandet från november, till skillnad från det i januari, inte innehöll ett uttryckligt skadeståndskrav. Den avgörande frågan blev därför om grunden för kravet – det vill säga det påstådda felaktiga agerandet och den orsakade skadan – beskrevs tillräckligt tydligt i meddelandena sammantagna.

HOVRÄTTEN ANSÅG ATT det, med beaktande av parternas avtalsrelation och deras tidigare samarbeten i liknande projekt, i tillräcklig utsträckning framgick vilket underlag konsulten hade distribuerat och vad som var felaktigt i det. Hovrätten betonade vidare att det inte krävdes att beställaren angav tidpunkten för den felaktiga distributionen och att det, mot bakgrund av den korta tidsfristen för att framställa skadeståndskrav, inte heller krävdes en närmare beskrivning av de felaktiga rälsförhöjningarnas omfattning eller i vilken utsträckning dessa hade påverkat banans funktion. Beställarens rätt till skadestånd hade därför inte gått förlorad.

Q Slutsatser och praktiska medskick Avgörandet sätter fingret på något som lätt glöms bort: att framställa anspråk i rätt tid är inte tillräckligt om inte meddelandet man skickar tydligt utpekar ansvarig part, anger grunden för ansvaret och faktiskt framställer ett anspråk. Det räcker inte att enbart påtala att en skada uppstått, och inte heller att enbart framställa ett anspråk utan att redovisa grunden för det. Även om beställaren klarade sig i det ovan redogjorda fallet, genom att domstolen tolkade samman flera meddelan-

Nordbygg 2026 i mål

högt tryck inför nästa upplaga

Nordbygg 2026 har avslutats och planeringen för Nordbygg 2028 är redan i full igång.

– Återbokningarna var i full gång under mässan, vilket pekar mot ett fortsatt starkt intresse inför Nordbygg 2028, säger Lina Hann, Director of Events and Exhibitions på Stockholmsmässan.

Årets Nordbygg lockade 31 000 besökare och 900 utställare från 25 länder. Räknar man även in utställare så blir antalet deltagare i Nordbygg 2026 cirka 35 000 personer.

– Det är lite lägre än förra året men med tanke på branschens stålbad de senaste åren är vi nöjda, säger Lina Hann.

2026 var Lina Hanns sista som projektledare för Nordbygg. Nu lämnar hon över projektledarrollen till Lena Malm. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Intresset inför nästa mässa är redan stort. Återbokningarna startade innan mässveckan var över och låg på en nivå som översteg det normala.

– De flesta av våra utställare brukar boka om sig direkt. I år såg vi ovanligt många som redan innan mässan var slut ville försäkra sig om sin favoritplats, vilket är väldigt glädjande inför Nordbygg 2028, säger Lina Hann.

Q Hur summerar du årets Nordbygg?

– Det var som alltid extremt intensiva och roliga dagar med massor av möten, program och aktiviteter. Nordbygg är en otrolig mötesplats för byggbranschen, unik i Norden i sitt slag och det är alltid en urladdning både för våra kunder och för oss internt. En riktig energiboost som alltid ger inspiration och nya idéer inför kommande år.

Q Vilka var höjdpunkterna?

– Det finns många fina höjdpunkter, framför allt tycker jag att utställarna tillsammans skapade en riktigt kvalitativ besökarupplevelse. Smarta och snygga montrar med personal som bjöd på massor av expertis och nyheter. Sedan är det såklart alltid kul med våra prisutdelningar, där vi har möjlighet att hylla projekt och kollegor i branschen. Det är en absolut höjdpunkt. Sedan måste jag även nämna den fantastiska glasscenen på entrétorget som blev ett riktigt smycke för hela mässsan.

Q Vad blir nästa event?

– Nu när Nordbygg för den här gången är avslutad har arbetet med

nästa upplaga redan tagit fart. Men först väntar Samhällsbyggararenan i Almedalen följt av Byggmaterialdagen i november. Vi har också lanserat en ny satsning i Göteborg, Nordbygg Väst, som redan har tagits emot mycket positivt. De två mötesplatserna har tydligt olika fokus. Nordbygg är en gigantisk internationell mötesplats med brett branschfokus, medan Nordbygg Väst är en snabbare, mindre och regional mötesplats.

Q Det här blir ditt sista Nordbygg i rollen som projektledare för Nordbygg – hur känns det?

– Det känns väldigt speciellt.

Prisregn på mässan

Under mässans sista dagar delades en rad priser ut. Bland annat utsågs Årets Monter, Årets Byggkvinna och Nordbyggs Guldmedalj.

Vid den årliga firmafesten Nordbygg by Night fick snickaren och plattsättaren Caroline Sundström på X-Treme i Luleå ta emot priset som Årets Byggkvinna av Byggföretagen. Detta i konkurrens med Ronja Ljungkvist, Byggsäkert i Öresund och Anna-Karin Wärn på Svevia. Caroline Sundström började som lärling på X-Treme 2007. I dag är hon delägare i bolaget.

– Det är superstort detta. Man är inte så mycket för att hylla sig själv, men det är en ära att få ta emot det här priset, sade hon efter tillkännagivandet.

Q Ur motiveringen:

Från praktikant i ett enmansföretag till delägare i ett växande byggbolag har Caroline under lång tid varit en central del i företagets utveckling. Hon är en mycket skicklig anställd med en föredömlig yrkesstolthet, men också en lagspelare som ser helheten. Hennes förmåga att fördela arbetsuppgifter, skapa struktur och bidra till stark sammanhållning på arbetsplatsen gör henne till en ovärderlig kollega och ledare i det dagliga arbetet.

NORDBYGGS GULDMEDALJ, som tilldelas den mest innovativa produktnyheten och delas ut av Nordbygg och Svensk Byggtjänst, vanns av Gyproc Hybridregel GHR från Gyproc som ingår i Saint-Gobain Sweden. Produkten är en vikbar regel i trä

och stål för innerväggskonstruktioner.

GLASPRISET, SOM DELAS ut av Glasbranschföreningen, tilldelades projekt Habitat 7 i Göteborg. Byggherre för projektet är NCC, arkitekt: Arkitekterna Krook och Tjäder, glasentreprenör: Fasadglas Bäcklin, glasleverenatör: Saint-Gobain och Byggsystem: Bark. Glasbranschföreningen delade också ut Glaspärlan Ett hus i Abbekås med Karl Dinell/Lotta Forste som byggherre, Dinell Johansson som arkitekt, Scandifront som glasentreprenör, Emmaboda Glas som glasleverantör och med byggsystem från Winona Wictec 50HI. Svensk Byggplåt utsåg Jonathan Lundin till Årets Plåtinfluerare, Stora inneklimatpriset fick Swegon ta

emot och Chalmersprofessorn Lars Ekberg fick ta emot Scanvac Award. Byggvärldens egna pris Årets Monter gick i år till norska Trox, som jobbar med utveckling, tillverkning och försäljning av komponenter, utrustning och system för inomhusmiljö och ventilation.

Q Motiveringen: Trox har lyckats skapa en charmig, norsk atmosfär med återanvända lastpallar i trä som inredning. Montern sticker ut och känns inbjudande i A-hallens digra utbud. Produktnyheterna, som är flera, månar om klimat och miljö på samma sätt som möblerna och dekoren. Personalen är välkomnande, kunnig och engagerad.

EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nordbygg har varit en stor och viktig del av min vardag under lång tid så det är klart att det väcker känslor.

Samtidigt känns det väldigt fint att få lämna över till en så rutinerad och kompetent kollega.

Q Vem tar över efter dig?

– Det gör Lena Malm. Hon har lång erfarenhet från media och eventbranschen med flera ledande roller bland annat inom Bonnier News, Informa och Easyfairs där hon har arbetat med att utveckla affärer och mötesplatser inom bygg och fastighet.

En kanonrekrytering för Nordbygg och hon är redan i full gång med att träffa kunder och partners.

Q Vad ska du göra nu? – Jag har sedan årsskiftet tagit över det övergripande ansvaret för alla Stockholmsmässans egna mötesplatser med fokus på att fortsätta utveckla dem tillsammans med teamen och våra samarbetspartners. Det innebär också att jag tittar på nya mötesplatser, både i mässformat och andra format. Vi har nyligen lanserat tre nya projekt för den kommande perioden som ska bli spännande att följa. Så jag kommer absolut inte lämna samhällsbyggnadsbranschen, säger Lina Hann.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Nordbygg 2026 blev som vanligt en stor succé med cirka 35 000 besökare under de fyra dagarna i april.
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
HENRIK
Årets Byggkvinna blev Caroline Sundström på X-Treme i Luleå (i mitten), övriga finalister var Ronja Ljungkvist, Byggsäkert i Öresund och Anna-Karin Wärn på Svevia.
FOTO: HENRIK EKBERG Nordbyggs Guldmedalj tilldelades Gyproc
Hybridregel GHR från Gyproc. FOTO: SAMUEL KARLSSON
Trox vann Årets Monter på Nordbygg 2026. Henrik Ekberg, chefredaktör Byggvärlden, Christer Rapp Sverigechef Trox, Carina Rud Pettersen marknadschef Trox och Peter Åhs, som ansvarar för samarbeten och partnerskap på Hubexo i Norden. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Sänk klimatpåverkan på ditt byggprojekt ännu mer

Siffrorna visar: kg CO2e-utsläpp / tillverkad ton armering

Det råder stora skillnader på CO2e-avtryck beroende på vilken armering du väljer.

Vi är stolta över att presentera vår nya EPD som uppvisar ett väsentligt lägre klimatavtryck än tidigare.

Trafikverket gränsvärde** Europeiskt snitt***

Fristads satsar

på skyddsskor

Q Med ComfortStep breddar Fristads sin roll från arbetskläder till även skor. Skorna levereras med ActiveStep, en anatomisk innersula med 8 mm häl-till-tå-drop, framtagen för arbeten som innebär rörelse och dynamiska arbetsmoment. För användare som står mer stilla under dagen finns SteadyStep som alternativ – en 5 mm innersula med lägre häl-till-tå-drop. Det modulära innersulesystemet gör att användaren kan justera komfort och stöd utifrån sina specifika arbetsförhållanden. www.fristads.com

Skyddshjälm för alla branscher

Q Hellberg Safety lanserar Hellberg Sector – nästa generations skyddshjälm. Sector-hjälmen är utrustad med en konstruktion som anpassar sig efter bärarens huvud. Den är fullt kompatibel med Hellbergs breda sortiment av hörselskydd, visir och ansiktsskydd, vilket gör den till ett pålitligt och anpassningsbart val för yrkespersoner inom bygg, industri, skogsbruk, energi och infrastruktur samt andra krävande branscher. Ytterligare funktioner inkluderar ett 4-punkts hakband med magnetiskt spänne.

www.hellbergsafety.se

Ny eldriven bil med fyrhjulsdrift

Q Subaru lanserar nu nya helelektriska Solterra i Sverige. En SUV med fyrhjulsdrift, räckvidd på 511 km, fem stjärnor i Euro NCAP och upp till 10 års garanti. Viktiga egenskaper på nya Solterra: Två elmotorer med en total effekt på 252 kW, motsvarande 343 hk, Acceleration 0-100 km/h på 5,1 sekunder, 73,1 kWh batteri med upp till 511 km räckvidd, DC snabbladdning från 10 till 80 procent på cirka 28 minuter, Permanent fyrhjulsdrift AWD, Dragkapacitet upp till 1,5 ton, 14 tums infotainmentskärm och utökad kamerasupport. www.subaru.se

Starkare och säkrare kombihammare

Q Med en uppdaterad, kompakt och ergonomisk design ger Milwaukee

M 18 FUEL 40 mm SDS-max meed

ONE en förbättrad komfort vid heldagsarbete, vilket ökar effektiviteten på arbetsplatsen. Den levererar dessutom hela 8,1 J slagenergi, vilket gör den väl lämpad för de mest krävande applikationerna. www.se.milwaukeetool.eu

Viega Smartpress & Vatette V6

Billigare badrumsinstallationer – med ökad säkerhet

Vatette V6

✓ Ersätter fördelarskåp i angränsande rum

✓ Spar arbetstid & material

✓ Alla kopplingar på rätt sida ytskiktet!

Viega Smartpress

Flödesoptimerat presskopplingssystem med presskopplingar av rödgods och rostfritt stål och flerskiktsrör.

En kostnadsbesparning på flertalet tusenlappar!

Vill du veta mer? kontakta mig!

Robert Lönngren

Framtidens trycke är här

Q ASSA ABLOY lanserar nu 8655 RF, ett trycke som är utvecklat för framtidens dörrmiljöer och byggt för att klara högfrekvent användning utan att kompromissa med hållbarhet eller design. Produkten är tillverkad i AISI 316-syrafast rostfritt stål och behandlad med MIRUS PVD. 8655 RF står emot både korrosion och hårt slitage –perfekt för tuffa miljöer där tillförlitlighet är avgörande. www.assaabloy.com/se/sv

08 - 560 560 32 rolo@lundagrossisten.se

Line Kjellsdotter utsågs till Årets Byggchef 2026.

ÄR DU 2026 ÅRS BYGGCHEF?

Nu har du chansen att nominera dig själv eller en kollega till Årets Byggchef 2026.

Vinnaren ska vara en chef som är skicklig på att driva en byggprocess, för såväl kunder som det egna företaget och medarbetarna.

I år lägger vi lite mer fokus på den så kallade mellanchefen. Att vara mellanchef är en svår men utvecklande roll där man ska balansera kraven från många håll och riktningar.

Ibland med begränsade resurser och mandat men ständigt ett ansvar från något håll.

Vinnaren ska vara en chef som är skicklig på att driva en byggprocess, för såväl kunder som det egna företaget och medarbetarna. Stor vikt läggs på referenstagning med hjälp av ett oberoende externt företag.

LÄS MER OM TÄVLINGEN OCH NOMINERA DIG SJÄLV, EN KOLLEGA ELLER EN VÄN GENOM ATT SCANA QR-KODEN

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn

Christian Broström

Erik Olsson

Victor Verboog

Lennart Källgren

Anna Möller

Bygg Dialog AB Västmanlands sjukhus Köping

Skanska Sverige AB Gasklocka 4 - projekt Stadsljus

Roger Persson AF Bygg Syd AB Sjöviksverket

Oskar Nyberg Hanssons Hus Entreprenad AB Kista äng

Sina Bahmani Modava Bygg & Platt AB Smedjan 1

Per Mettävainio Peab Sverige AB B0063 12214 KV Haparanda

Lars Fredriksson OF Bygg AB kv Aspgärdan

Anders Holmqvist NCC Sverige AB Kärrebergs vattenverk

Projektrubrik

Om- och nybyggnader vid sjukhuset i Köping

Nybyggnad av bostäder och förskola i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm

Om- och tillbyggnad av avloppsreningsverk i Trelleborg

Nybyggnad av flerbostadshus i Kista, Stockholm

Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

Om-och nybyggnad av lokaler i Haparanda

Nybyggnad av flerbostadshus på Böleäng, Umeå

Kommun Byggkostnad

Köpings kommun 1,8 mdkr

Stockholms stad 600-800 mkr

Trelleborgs kommun 530 mkr

Stockholms stad

300-500 mkr

Sundbybergs stad 300-400 mkr

Haparanda stad 263 mkr

Umeå kommun 200-300 mkr

Ombyggnad av Kärrebergs vattenverk, Vessigebro Falkenbergs kommun 250 mkr

Peter Isacson Skanska Sverige AB Tegelbruket etapp 2 Nybyggnad av bostäder i Kungsholmen, Stockholm etapp 2

Ove Svanberg Peab Sverige AB Trandaredskolan Ny-, om- och tillbyggnad av skola och idrottshall i Borås

Stockholms stad 200-300 mkr

Borås stad 205 mkr

Ulf Svedberg GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB Lilla Waterloogatan Nybyggnad av fryslager i Göteborg Göteborgs stad 150-250 mkr

Magnus Landén Wästbygg Entreprenad AB Guldheden

Nybyggnad av flerbostadshus mm i Göteborg Göteborgs stad 180-200 mkr

Kent Ohlsson NCC Sverige AB Kärrtorps IP Del 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Stockholm

Stockholms stad 150-200 mkr

Mikael Thorgren TN Bygg & Anläggning AB Elevboende Kv 40 Nybyggnad av elevboende i Kiruna Kiruna kommun 156 mkr

Alexander Mellqvist Tuna Entreprenad AB Ambulansstation Västerås Nybyggnad av ambulansstation i Västerås

Magnus Sandberg MVB Väst AB Nod 431

Nybyggnad av flerbostadshus i Forsåker, Mölndal, etapp 1

Västerås stad 150 mkr

Mölndals stad 100-150 mkr

Viktor Nordenberg AB Tornstaden Mölnlycke fabriker Nybyggnad av flerbostadshus i Mölnlycke, Härryda Härryda kommun 100-150 mkr

Stefan A Nilsson Skanska Direkt AB Anstalten Högsbo, barn och ungdomsavdelning

Ombyggnad av anstalten i Högsbo Göteborgs stad 120 mkr

Jonas Särnström Byggnads AB Tornstaden BRF Bolselyckan Nybyggnad av flerbostadshus i Varberg Varbergs kommun

100-120 mkr

Daniel Johansson GBJ Bygg AB Port 73, Byggnad 1 Nybyggnad av affärshus i Haninge Haninge kommun 90 mkr

Albulena Dakaj Wästbygg AB Siona Nybyggnad av radhus i Vellinge Vellinge kommun

85 mkr

Anna Westerlund Peab Sverige AB Kv Sleipner Ombyggnad av flerbostadshus,Ringstorp i Helsingborg Helsingborgs stad 80 mkr

Kai Simfors HA Bygg Entreprenad AB PST 34, Anläggning i bergutrymme

Emil Sigsjö Entreprenadteknik Stockholm AB BRF Gillbo Park, Rotebro

Konkurser i byggbranschen

Företag Län

Stockholms län

LS Byggare AB Sköndal

Bkis, Byggklossen i Stockholm AB Huddinge

Bygg Gruppen 1967 AB Stockholm

PA Bygg Group AB Stockholm

Storstockholms Bygg och Måleri AB Bagarmossen

Torgets Bygg & Måleri AB Stockholm

Svartlösa VVS AB Stockholm

Olsson & Björkman Plattsättning AB Ingarö

Vega Golv & Inredning AB Stockholm

FA Bygga & Bo AB Stockholm

Scandi Byggentreprenad AB Stockholm

Veron Byggtjänster AB Tyresö

ULTIMA Snickeri och Byggdesign AB Järfälla

TriA Bygg AB Skärholmen

P.A.K. Bygg Entreprenad AB Södertälje

Anomaster AB Järna

Erikssons Maskintjänst Tockarp AB Stockholm

Installator VS i Stockholm AB Tyresö

A&P Construction AB Stockholm

Minomet AB Älvsjö

Uppsala län

Ma-Rell Bygg & Design AB Uppsala

Södermanlands län

HJC Bygg AB Näshulta

JFM Bygg AB Skogstorp

Östergötlands län

Östgöta Maskin & Lantbruk AB Linköping

Fin Entreprenad Group Norden AB Norrköping

Kalmar län

Stribrands Måleri AB Söderåkra

Blekinge län

TJ Bygg och Bemanning AB Sölvesborg

Skåne län

Futuroom bygg AB Malmö

Bare Bygg AB Trelleborg

Hallands län

AB Källsjö Rörservice Ullared

SUED VENT AB Halmstad

Västra Götalands län

Målaresset i Göteborg AB Borås

Väst Byggarna Byggservice AB Borås

Olofsson Solution AB Göteborg

Arvidssons Bergteknik AB Uddevalla

Töreboda Plåt AB Töreboda Örebro län

Brandlings Plåtslageri AB Örebro

Modernisering av anläggning i bergutrymme, Kretslopp och Vatten Göteborg Göteborgs stad 80 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Sollentuna Sollentuna kommun 50-100 mkr Christofer Andreasson Lagans Byggnads AB Gödastorp Tillbyggnad av biogasanläggning i Falkenberg Falkenbergs kommun 50-100 mkr

David Elming Shine Entreprenad AB BRF Utkiken 3

Nybyggnad av flerbostadshus i Botkyrka Botkyrka kommun 50-80 mkr

Annika Andersson Sven Johansson Bygg AB Fjällskivlingen Nybyggnation av Trygghetsboende 65+ Strömstads kommun 65 mkr

David Elming Shine Entreprenad AB BRF Utkiken 4

Nybyggnad av flerbostadshus i Botkyrka Botkyrka kommun 50-80 mkr

Dalarnas län

AB Byggprojekt i Dalarna Borlänge

Team Beok Måleri AB Orsa

EY Tak & Sol AB Ludvika

EK Bygg Idre AB Rättvik

Gävleborgs län

Sidskogen Bygg AB Ljusdal

Valbo fastighet & maskintjänst AB Gävle

MKAS BYGG AB Gävle

Jämtlands län

Björnberget Bygg AB Östersund

Västerbottens län

Eh Måleri i Umeå AB Umeå

LOMA Byggentreprenader AB Umeå

HUBEXO HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK. DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

Från Skanska till Oljibe

Q Anders Sandström blir ny vd för Oljibe. Han har varit på Skanska sedan 1999 och ägnat hela sin karriär åt entre prenadverksamhet. Anders har jobbat i samtliga linjebefatt ningar och har de senaste femton åren innehaft distriktschefsroller inom Skanska med ansvar för olika geografiska marknader däribland Södertälje, Uppsala och Stockholm. Han efterträder Hjalmtyr Dare gård som i stället återgår till rollen som vice vd som en del i en planerad succession. Hjalmtyr Daregård har varit vd i Oljibe AB sedan 1 januari 2024.

Hon blir ny ordförande för Byggföretagen

Q Susanne Liljedahl, biträdande affärsområdeschef på Peab Sverige, har valts till ny förbunds ordförande för Bygg företagen. Till ny vice ordförande för Bygg företagen valdes Magnus Persson, vd Skanska Sverige. På förbundsstämman valdes även Claes Fogelberg, MTA Bygg & Anläggning AB, in som ny ledamot av förbundsstyrelsen.

I samband med stämman avtack ades den tidigare ordföranden Carin Stoeckmann, vd Byggmästar’n i Skå ne AB, för sina insatser i förbundssty relsen.

WSP rekryterar vd från Cowi

Q Den 4 maj tillträd de Anders Wiktorson som vd för WSP Sveri ge. Han kommer när mast från rollen som vd för Cowi i Sverige. Genom sina tidigare uppdrag har Anders Wiktorson lång er farenhet av att leda verksamheter i en samhällsbyggnadssektor som påverkas av en snabbt föränderlig omvärld.

Fyra nya branschprofiler till SGBC:s styrelse

Q Sweden Green Building Council, SGBC, har hållit årsstämma. Nya le damöter i styrelsen är: Emelie Persson Lindqvist är Head of Sustainable Finance på Handelsbanken. Emelie är även sty relseledamot i MISTRA, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, och har tidigare varit Head of Sustainability på Swecos Industry and Energy divi sion.

Niklas Sparw är affärsområdes chef för NCC Building Sweden och ledamot i NCC:s koncernledning. Niklas har varit anställd hos NCC i olika befattningar sedan 1996.

Terje Johansson är vd och kon cernchef på Förvaltnings AB Fram tiden. Terje har tidigare varit vd för MKB Fastighets AB samt Halmstads Fastighets AB.

Ulrika Hallengren är vd på Wihl borgs Fastigheter. Ulrika är även sty relseledamot i Öresundsbron och har tidigare arbetat på Fastighets AB ML4 samt Tyréns.

NCC utser ny chefsjurist

Q Mattias Andersson tillträder rollen som chefsjurist se nast i oktober 2026 och blir medlem i NCC:s koncernled ning. Mattias An dersson efterträder

Ann‑Marie Hedbeck, som blir Head of Business Develop ment för affärsområdet Green Indu stry Transformation. Han arbetar för närvarande som chefsjurist för stålföretaget Stegra. Tidigare erfarenhet inkluderar rol ler som chefsjurist inom Kinnevik, Legal Director för SKF samt Biträdan de jurist på Setterwalls Advokatbyrå och Mannheimer Swartling Advo katbyrå.

Hon är ny styrelseordförande i TL Bygg

Q Angela Berg har varit styrelseleda mot i TL Bygg sedan 2013 och i slutet av april tillträdde hon rollen som styrelse ordförande. Hon är affärsområdeschef Projekt på Atrium Ljungberg och har lång erfarenhet från bygg och fastighetsbranschen.

Hon efterträder Mikael Graff man, som nu går vidare till andra uppdrag.

Tyréns utser ny affärschef

Q Den 11 maj 2026 tillträdde Daniel Berglund som ny affärschef för affärs område Vatten & Mil jö Öst inom division Environment.

Daniel har arbetat på Tyréns sen 2015 och kommer senast från rollen som avdelningschef för VA Teknik i Stock holm. Rollen som avdelningschef har Daniel haft i sju år.

Oljibe har ny styrelseordförande

Q Vid årsstämman i Oljibe den 15 april ut sågs Susanne Rosjö till ny styrelseordfö rande i Oljibe. Hon efterträder Thomas Agrell som varit till förordnad ordföran de under det senaste året.

Susanne, som valdes in som sty relseledamot i Oljibe 2022, har en lång erfarenhet från bygg och fastig hetsbranschen. Sedan 2021 är hon vd och partner i BOAB AB, ett privatägt bolag inom Vasaparkenkoncernen. Hon har tidigare haft flera ledande befattningar inom branschen så som affärsområdeschef på Forsen, affärsutvecklingschef på Jernhusen och vVD på Axxonen Properties.

Ny vd för Higab utsedd

Q Fredrik Setterberg blir ny vd på det kommunala fast ighetsbolaget Higab i Göteborg. Han har arbetat på Higab i över 25 år, senast med uppdraget som ekonomi och in köpschef samt tillförordnad vd. Han tillträdde sin nya befattning den 23 april.

Thages ägare fick medalj av kungen

Thage-koncernens ägare Anders Andersson har tilldelats Näringslivsmedaljen 2026 för sitt långsiktiga ledarskap och sitt arbete med att utveckla familjeföretaget Thage genom byggbranschens utmanande år. Medaljen delades ut av Hans Majestät Konungen.

Anders Andersson tilldelas Närings livsmedaljen för att outtröttligt ha lett ett familjeföretag i andra gene rationen igenom byggbranschens tuffa tider”. Thage koncernen består av ett antal bolag inom byggentre prenad, byggservice, plåtslageri och smide samt även ägande och förvaltande av fastigheter i Sydsveri ge. Företaget har en spännvidd från byggande av skolor i Kristianstad till renovering av tornen på Lunds dom kyrka. Familjeföretagets ambition är att vara bäst i södra Sverige och att arbeta mycket nära kunden.

HÅLLBARHETSENGAGEMANGET har varit stort och företaget var först i byggsverige att bli ISO certifierat, vilket betydde mycket för orderin gången i ett kritiskt läge. Koncer nens ägare Anders Andersson be tonar ”Thage andan”, det klassiska familjeföretagets omsorg om med arbetarna. Trivsel och lojalitet gör att många stannar mer än 25 år och 200 guldklockor har hittills delats ut till och med 2026. Nu finns tredje generationen i företaget, men An ders är fortfarande fullt engagerad. ”Jag älskar komplicerade uppdrag”, har han sagt.

En stor ära, något man inte hade tänkt sig.

– En stor ära, något man inte hade tänk sig. Jag är stolt över våra med arbetare, vi har en stor lojalitet och många som har arbetat länge. Mil jöaspekten har alltid varit väldigt viktig i mitt företagande och är det

fortfarande än i dag, säger Anders Andersson om att vara en av motta garna av Näringslivsmedaljen 2026

NÄRINGSLIVSMEDALJEN delades ut under Kungl. Patriotiska Sällskapets årshögtid tisdagen den 19 maj på Riddarhuset i Stockholm. Förslags ställare är ledamöterna Hans Ahlin och Antje Jackelén. Hans Majestät Konungen överlämnade årshögti dens sju medaljer.

REDAKTIONEN redaktion@byggvarlden.se

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Daniel Berglund
Emelie Persson Lindqvist, Niklas Sparw, Terje Johansson och Ulrika Hallengren.
Anders Sandström
Susanne Rosjö
Mattias Andersson
Susanne Liljedahl
Fredrik Setterberg
Angela Berg
Anders Wiktorson
Anders Andersson och Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf. FOTO: JONAS EKSTRÖMER

Nummer 5 • maj 2026

Högteknologiskt i Botaniskas nya växthus

Från tropisk värme till vinterklimat. Allt styrt med modernaste teknik. Sex nya växthus står nu klara i Göteborgs botaniska trädgård och bakom det tekniskt avancerade projektet står Västra Götalandsregionen med Peab som entreprenör.

– Samordningen kring det hela har varit den stora utmaningen, säger platschef Pontus Fagberg.

Västra Götalandsregions satsning på nya växthus och en nytt besökscentrum i Göteborgs botaniska trädgård inleddes redan 2021. Två år senare stod växthusen Lökträdgården och Bergshuset klara uppe på åsen i trädgården. Ungefär samtidigt startade den andra etappen omfattande sex nya växthus strax nedanför åsen. När Byggvärlden hälsar på i trädgården har de precis besiktigats och Pontus Fagberg, platschef på Peab, berättar om byggprocessen.

– Det var mycket utmaningar med grundläggningen, olika byggnader, bland annat växthus, har stått här tidigare. Det har också varit svåra geoförhållanden, det handlar om stora tyngder och det finns en rasrisk eftersom det rinner en bäck här, vilket gjorde att vi fick staga upp mycket med pålar.

Växthusen bärs upp av en stålstomme med aluminiumprofiler och glas av olika tjocklekar beroende på vilken temperatur som växterna kräver. Det har varit ett logistiskt krävande projekt, enligt Pontus Fagberg, eftersom glasrutorna väger mycket och vissa ställen har varit svåråtkomliga.

För såväl tillverkning, leverans och även byggnation av växthusen har man haft hjälp av ett företag från Nederländerna, som är världsledande på området. De olika växthusen innehåller flera klimatzoner, vilket kräver avancerad klimatstyrning med integrerade system för värme, ventilation, bevattning, skuggvävar och befuktning. Det mesta av tekniken kommer också från Nederländerna, men har installerats av svenska företag.

Q På vilket sätt har klimatzonerna påverkat själva byggprocessen?

– Det har varit en svår puck. Vi har fått ta hjälp av växthusexperter från Botaniska och regionen och vi själva har bidragit med vår erfarenhet som entreprenör. En klimatdator styr och säkerställer att det blir rätt klimat i de olika klimatzonerna i hela växthuset. Glasen varierar i växthusen, från enkelglas till tjockare isolerglas. Samordningen kring detta, symbiosen kring alla installationer, har varit den stora utmaningen, säger han.

Vi går mot växthusen, förbi den återbrukade kalkstenstrappan, och ställer oss precis utanför och granskar fasadteglet, även det återbrukad, berättar Martin Grann, projektledare för Botaniskas nya växthus på Västra Götalandsregionen.

– Teglet kommer från sjukhusbyggnader som har rivits för att göra plats för det stora Life science-pro-

De nya växthusen i Göteborgs botaniska trädgård är med sin teknik unika i Europa.

Det är 18 meter upp till taket i det högsta växthuset.

FOTO: HENRIK EKBERG

Odlingsbäddar som ska fyllas med växter.

FOTO: HENRIK EKBERG

Martin Grann, Västra Götalandsregionen, tillsammans med Pontus Fagberg och Andréas Larsson på Peab.

FOTO: HENRIK EKBERG EFTERSNACK

Växthus-projekten i Göteborgs botaniska trädgård

Ї Byggherre: Västra Götalandsregionen

Ї Entreprenör: Peab

Ї Arkitekt: Kobe och Tyréns

Ї Omfattning: Etapp 2 och 3, som Peab bygger, omfattar cirka 6 600 kvadratmeter växthus som kommer att rymma cirka 10 000 växtarter och ett besökscentrum. Byggkostnad: 346 miljoner (etapp 2 och 3).

jektet vid Sahlgrenska. Sjukhuset ligger ju precis bredvid, även om stenarna fick ta omvägen till Bruksspecialisten i Falkenberg för att rensas. I det nya besökscentret i etapp tre kommer vi också ha återbrukat tegel i golvet från en byggnad som rivits

på Fjärde Långgatan, dessutom har man tagit tillvara träd som ändå skulle fällas i arboretet som är en del av trädgården, dessa ska bland annat användas till väggar och tak i centret säger han och fortsätter på hållbarhetstemat:

– Allt regnvatten från hängrännor tas om hand av tankar och används sedan för bevattning i växthusen, man bedömer att det kommer att täcka 75 procent av bevattningsbehovet för växthusen.

VÄL INNE I den fuktiga tropiska delen, där det är 18 meter upp till taket, klickar det till i klimatanläggningen och ett fint regn börjar falla. En annan del heter Öken och brand där bland annat kaktusar ska trivas och ytterligare en tredje heter Djungel och ruin. Alla delar kräver sina speciella inställningar för bevattning, luftfuktighet, värme, belysning och ventilation. – Just att det är både ett publikt och botaniskt växthus med så många olika klimatzoner, allt från torrt och kallt till varmt och fuktigt och allt däremellan, gör detta unikt i

Europa, säger Martin Grann.  Peab har även tilldelats den tredje och sista etappen, som omfattar växthus, besökscentrum och utebutik och som startar i september och kommer att byggas  i anslutning till de nya växthusen. Byggkostnaden för de båda etapperna beräknas till 346 miljoner kronor. Nu kommer de närmare 10 000 olika växtarterna att bäras in till växthusen och för Botaniskas del återstår en del invändigt att göra. Men allmänheten får vänta tills 2030 innan de får ta del av de nya växthusen.  – Då står även tredje etappen klar och vi kan öppna upp hela anläggningen på 6 600 kvadratmeter med totalt nio växthus och det nya besökscentrumet, säger Martin Grann.

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

FOTO: HENRIK EKBERG

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Byggvärlden nr 5 2026 by Marknadsdatagruppen - Issuu