3 minute read

Förlossningsdepression

Alkistis Skalkidou, överläkare och professor, söker efter mammor som vill delta i studien kring förlossningsdepression.

– Inte alltför sällan tror både kvinnan själv och vården att det är en del av det naturliga förloppet. De tolkar att de negativa känslorna uppkommer på grund av sömnbrist eller kanske för att barnen ammar ofta och därför gör mamman trött, säger Alkistis Skalkidou, överläkare och professor vid Kvinnokliniken, Uppsala Akademiska sjukhus. – Men det gäller att ta det man känner på allvar och inte tveka att söka hjälp, fortsätter hon.

I FRAMTIDEN FINNS det hopp om att fler mammor ska få hjälp i tid och slippa onödigt lidande. Ju tidigare kvinnan får diagnosen, desto bättre är förutsättningarna för ett snabbt tillfrisknande. Därför är det viktigt att man fångar upp dem som drab bats så tidigt som möjligt så att de kan få rätt behandling och stöd så att de börjar att må bra igen.

Med det i åtanke startades stu dien PACT – ett samarbete mellan forskare i Australien, Danmark, Kanada, USA, Storbritannien och vid Uppsala Universitet. Syftet är att förstå sociala och genetiska aspek ter av måendet kring förlossningen. Målet är att hitta de bakomliggande faktorerna så att man i framtiden ska veta vilka kvinnor som ligger i riskzonen och tidigt kunna sätta in stödjande åtgärder för dessa. – I dag går föräldrarna kontinu erligt till BVC efter förlossningen, men där ligger fokus på barnet. Dessutom har mammorna ingen relation sedan tidigare med BVCsköterskorna och det kan därför vara svårare att öppna sig för dem och berätta om sin nedstämdhet. – Kvinnorna har dessutom fullt upp med sin nyfödda bebis och ned prioriterar att söka vård. Depressionen i sig kan också göra att de inte orkar ta itu med hur de mår, säger Alkistis Skalkidou.

I PACT-STUDIEN SÖKER forskarna kvinnor som har fött barn tidigare. Målet är att få 100000 kvinnor i de olika länderna att delta i studien och i Sverige söker nu Alkistis Skal Kvinnorna har fullt upp med sin nyfödda bebis och nedprioriterar att söka vård. Depressionen i sig kan också göra att de inte orkar ta itu med hur de mår.

kidou kvinnor som vill slå ett slag för forskningen kring blivande mammor. De som är med får fylla i en webbaserad enkät med några korta frågor om sin medicinska historia samt skatta hur de har känt sig i humöret efter deras förlossningar, för att kunna se om detta visar tecken på depres sion och ångest. En del kvinnor kommer också att tillfrågas om de vill lämna ett DNA-prov så att forskarna kan fånga upp genetis ka egenskaper som kan öka risken för att drabbas av förlossningsde pression.

Alkistis Skalkidou poängterar att proverna är kodade och förva ras inlåsta på Uppsala Universitet. De som vill kan också få sina prover förstörda efter att studien har avslutats samt återkalla sitt samtycke om de skulle ångra sig. – Genom att få en ökad förståelse för vilka sociala och genetiska faktorer som ligger bakom förlossningsdepression kan vi bättre hjälpa kvinnorna i

Många har svårt att tala om sin nedstämdhet på BVC, där fokus också ligger på barnet.

tid. Om vi till exempel screenar 100 patienter, kan vi säga: ”Dessa tio är vi oroliga för”. Med ökat fokus på just dessa kan vi sedan använda vårdens begränsade resurser på ett bättre och mer effektivt sätt. Vi tar på det sättet insatserna mot för lossningsdepression ett steg vidare och arbetar förebyggande i stället för behandlande, säger Alkistis Skalkidou entusiastiskt.

HON MENAR ATT man till exempel skulle kunna göra en så enkel sak som att ringa någon extra gång hem till dessa kvinnor och fråga hur de mår – ett samtal som kan bli

Det gäller att ta det man känner på allvar och inte tveka att söka hjälp.

avgörande för en allvarligt deprime rad mamma. – Jag har ofta fått frågan varför det inte bedrivs mer forskning på det här området, när det är så pass vanligt. Men både forskning kring kvinnornas sjukdomar samt om psykisk ohälsa i allmänhet har varit oprioriterade ämnen. Och det är mycket få forskare som har kom binerat dessa två mycket viktiga områden. – Därför är PACT-studien väldigt viktig. Den kan göra stor skillnad för mer än var tionde nybliven mamma som i framtiden förhopp ningsvis inte behöver drabbas av förlossningsdepression. Nu gäller det bara att tillräckligt många går in på datorn och fyller i enkäten och inte missar att lämna sitt DNA-prov. Så att vi tillsammans kan hjälpa framtidens mammor, avslutar hon. _

PACT

De som vill veta mer om PACT och/eller delta i studien kan läsa mer här: https://pactstudie.se/