Solna församlingsblad
julen ljusets & snällhetens högtid
Nr 5 2020
1
.
INNEHÅLL
Snällhet I detta nummer intervjuar vi ”lyckopsykologen” Katarina Blom om snällhet. Jag tror att även om de flesta människor är snälla och trevliga i vardagen, tänker vi inte på hur goda handlingar påverkar vårt välmående. Vi lever i ett individualistiskt samhälle och lycka är förknippat med oss själva och prestationer, inte med att vi är generösa mot våra medmänniskor. ”Han fick ett jobb på banken, och en lön på 50 000” i månaden, ”oj, vilken lyckans ost, han får resa till Hong Kong”, säger vi beundrande. En annan sak som vi fått inpräntat sedan barndomen – är att vi skall vara snälla – men inte för snälla – för då blir vi utnyttjade och betraktas som dumma. Det gör att vi inte alltid kan vila i snällheten fullt ut, eftersom vi då riskerar att blir lurade. En tredje sak jag stött på är att människor förväntar sig gentjänster, när de ställt upp för någon annan. Detta kan leda till dispyter. En del hjälper utan tanke på att få något tillbaka, för andra är tjänster en affärsuppgörelse. Oberoende av vilken syn man har på goda handlingar brukar det ändå sluta med att om du hjälpt till att bära mina flyttlådor hjälper jag dig med ditt flyttlass. Och så har vi julen där snällheten intar en hedersplats. Frälsningsarméns grytor ställs upp på gatorna och vi köper julklappar till varandra och skojar med barnen om att de ska äta pepparkakor för att bli snälla. De flesta ser fram emot att umgås under trevliga och vänskapliga former under julafton, och försöka undvika det där samtalsämnet som får diskussionen vid julbordet att hetta till. De gemensamma middagarna med dofter och god mat är något som många längtar efter och ser fram emot. Likaså julens berättelse och sånger. För snällheten finns i gemenskapen – och den ger oss kraft och energi. Kyrkans snällhetsprofet nummer ett Jesus, har bidragit till att göra julen till snällhetens högtid. Genom att hjälpa andra och göra osjälviska handlingar försökte han gång på gång förklara, att det inte är pengar eller jobb som gör oss lyckliga, utan relationerna till andra människor. Att snällheten behövs i det mellanmänskliga maskineriet. Så även om snällhet är klurigt, gäller det att inte ge upp, utan hitta en snällhet som passar dig själv, med gränser och mod att ställa upp för andra.
text: Helene Wallin
2
5/2020
3 4-7 8-9
historien om den första julen snällhet gör oss lyckliga spåren av en drottning & en kyrkoherde
10-12
legenden om lucia
13 14 15
noterat kontakt kalendarium
– mer än en snäll flicka
Svenska kyrkan Solna Nummer 5/2020 Vid utebliven tidning ring 08-546 646 00 så skickar vi en tidning. Distribution: PostNord Utgivare: Solna församling Box 1006, 171 21 SOLNA tel. 08-546 646 34 Ansvarig utgivare: Niklas Lång Redaktionsgrupp detta nummer: Charlotta Häägg, Helene Wallin & Anders Isacsson
Tryck: åtta45 Distribution: PostNord Upplaga: 42 600 ex Taltidning: Iris Media Redaktör: Charlotta Häägg Layout: Helene Wallin/ Charlotta Häägg E-post: charlotta.haagg@ svenskakyrkan.se Bild framsidan: Kristin Lidell/ikon Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges.
Historien om den första julen Många väljer att besöka kyrkan under julen. – Det är hektiskt, men också en väldigt rolig tid att jobba, säger Jenny Bergman, präst i Solna församling. Hon leder bland annat samlingen kring krubban, ett populärt arrangemang för barnen. Det är en föreställning med handgjorda figurer om berättelsen om den första julen, som ges på juldagsmorgonen i några av kyrkorna i Solna. – Barnen får möta Maria och Josef, änglar, herdar och de tre vise männen. Följa med när de reser till Betlehem och övernattar i ett stall, eftersom det är fullt på alla härbärgen. Där föds Jesus och en stjärna tänds på himmelen. Barnen tycker att berättelsen är mycket spännande. – När ängeln dyker upp mot slutet är det som finast enligt barnen. Efteråt kan föräldrar prata med barnen om julen och varför vi firar jul.
foto: Helene Wallin
En stjärnklar natt i Betlehem. Det var där det började. Än idag samlas många barnfamiljer kring krubban för att få vara med om berättelsen om den första julen.
Prästen Jenny Bergman brukar variera julberättelsen så att det blir något nytt varje år.
Människan behöver högtider och traditioner, för att göra tiden mera greppbar. Och anledningen till att en högtid lever vidare står främst att finna i hur den skapar mening för oss. – Hemma hos mig firar vi en traditionell jul med kryddor som doftar, pynt, mat och en julkrubba som ställs fram. KrubJulaftonsmorgon ban ser lite olika ut från år till år. Ett år I år samlas barnen runt krubban både invaderades den av legofigurer och monsi Råsunda kyrka och Bergshamra kyrter, säger Jenny Bergman. ka klockan 10.00 och 11.00 på julaftonstext: Helene Wallin morgonen. – Kyrkan brukar vara fylld. När de traditionella julpsalmerna sjungs infinner sig tänk på! Att pga. coronapandemin för de flesta julstämningen. Det blir dock kan aktiviteter i detta nummer komma att flyttas fram eller ställas in. För mer lite annorlunda i år, eftersom vi anpassar information se svenskakyrkan.se/solna dockföreställningen enligt folkhälsomyndigheternas rekommendationer.
•
»
3
tema: snällhet
Snällhet gör oss lyckliga Goda handlingar och snällhet för oss långt och får oss att må bra, menar lyckopsykologen Katarina Blom. Det räcker inte längre att vara snälla vid jul. Snälla ska vi vara året runt om vi ska tro lyckopsykologen Katarina Blom. Framför allt för att vi själva mår bättre av det, men också för att det påverkar vår omgivning på ett positivt sätt. – Det är en myt att den som har de vassaste armbågarna klarar sig bäst. Forskningen pekar tvärtom på att den grupp människor, som känner medkänsla för varandra, är den grupp som kommer att klara sig längst. Det här beteendet sitter i oss ända sedan stenåldern. Vår hjärna är formad så att vi ska hjälpa och samarbeta med varandra, eftersom det är förknippat med överlevnad, säger Katarina Blom.
De snällaste överlever I boken Lycka på fullt allvar, som hon skrivit med journalisten Sara Hammarkrantz, menar hon att ”de snällaste överlever” – inte de som är ”de starkaste”. Citatet ”de starkaste överlever” tillskrevs felaktigt evolutionsbiologen Carles Darwin, han lade i själva verket stor vikt vid sympati, vilket han började studera efter sin tioåriga dotters död. 4
– Egoistiska beteenden är nödvändiga i situationer där vi är i ett väldigt utsatt läge. Men på lång sikt lönar det sig att vara snäll. Ett exempel kommer från Google där man kartlade vad som gjorde vissa team framgångsrikare än andra. Det visade sig att team där medarbetarna var snälla mot varandra var de mest produktiva och framgångsrika. – I de snälla grupperna kände sig människor trygga, alla fick komma till tals och blev inte utskrattade om de sade något dumt. De gjorde att de vågade mer och var kreativa och bidrog till företagets utveckling på ett positivt sätt.
Den gyllene regeln Den gyllene regeln ”Gör mer av sånt du vill att andra ska göra för dig”, är något som Katarina Blom återkommer till. Regeln finns i bibeln och de flesta stora världsreligioner. – Allmänt handlar det om ett aktivt val att vara snäll och vilja andra väl. Inom den positiva psykologin kunde man kanske översätta det med att det som du blir glad av, blir antagligen också andra glada av. När vi beter oss illa socialt bottnar det i många fall i att vi tycker att vi blivit föremål
Att hjälpa andra är en stärkande upplevelse, menar Katarina Blom. 5
Vår hjärna är formad så att vi ska hjälpa och samarbeta med varandra, eftersom det är förknippat med överlevnad, menar Katarina Blom.
6
för en orättvisa och har rätt att tänka på oss själva, menar Katarina Blom. – Det är när vi är stressade och i larmläge som de egoistiska tendenserna kommer fram. När vi är välmående tenderar vi att bli mer generösa och givande. Studier visar att grupper där alla i första hand gynnar sig själva, varken är särskilt långvariga eller presterar särskilt bra.
”Att vara snäll mot sig själv kallas ibland självmedkänsla och handlar om hur vi är mot oss själva i utmanande lägen” Ger styrka Vi ska också vara uppmärksamma när vi ställer upp för andra. Självvalda goda handlingar gör oss lyckligare och bättre utrustade för att möta livets utmaningar. Men om vi ger mer än vad vi har, exempelvis av gammal vana eller på grund av höga ideal, så behöver snällheten inte längre bara vara positiv. Det är som alltid viktigt med balans, och svårt att ge genuint om vi själva är dränerade. – Om du är så snäll att andra personer utnyttjar dig, måste du jobba med gränser. Utvärdera varför du gör vänliga saker. Ställer du upp för andra för att det är viktigt för dig att vara en medkännande person eller för att du känner att du måste på grund av andra orsaker. Definiera vad snällhet betyder just för dig. Självmedkänsla Studier har visat att goda och snälla handlingar ökar vår lycka. – I ett experiment på ett universitet fick 46 studenter antingen 200 eller 50 kronor att spendera innan dagen var slut.
om/ katarina blom .
yrke: Leg. Psykolog, föreläsare och författare. familj: Partner och son 2 år. lägenhet eller villa? Haha, faktiskt båda! Bor i en villa som är indelad i lägenheter med gemensam trädgård. favoritfilm: Amores Perros. gör på fritiden: Undervisar i acroyoga före pandemin slog till. en förebild för mig: Min mamma. drömmer om: Att vi ska bli mer öppna och generösa mot varandra. Tillsammans mår vi bättre! instagram: @katarinablom
Pengarna fick de spendera på sig själva eller på andra. Vid dagens slut var de som hade spenderat pengar på andra personer betydligt lyckligare än de som hade lagt pengar på sig själva. Det var till och med så att de som hade lagt 50 kronor på andra var lyckligare än de som hade lagt 200 kronor på sig själva. Vad kan vi då göra för att vara snälla mot andra och oss själva? – Du kan bestämma dig för att vara slumpmässigt snällare i vardagen mot främlingar, något som kallas ”Random acts of kindness”. Det kan vara småsaker i vår närhet som får oss att må bra, som att öppna dörren för någon annan, eller ge pengar till hemlösa. Man ska heller inte glömma bort att vara snäll mot sig själv. Att vara snäll mot sig själv kallas ibland självmedkänsla och handlar om hur vi är mot oss själva i utmanande lägen. Det handlar om att visa samma värme och förståelse mot sig själv, som man skulle visa en vän som har det svårt, att inte vara dömande.
•
text & foto: Helene Wallin
7
kulturarv & historia
Spåren av en & en kyrkoherde i Solna Hedvig Eleonora engagerade sig mycket i Solna församling och hade en varm relation med kyrkoherde Abel Koch. När han låg för döden vårdades han av hennes livläkare.
8
Drottning Hedvig Eleonora har satt sina spår i Solna församling på ett högst påtagligt sätt. Hon kom till Sverige från furstendömet Holstin-Gottorp 1654 för att gifta sig med Karl X Gustav. Tyvärr blev inte äktenskapet långt på grund av att kungen avled 1660 i sviterna efter en lunginflammation. Drottningen blev alltså änka redan vid 23 års ålder med den femårige sonen Karl vid sin sida.
Kulturellt intresserad År 1669 köpte Hedvig Eleonora Ulriksdals slott. Hon ägde och bebodde det till 1684, då hon skänkte slottet till sin gudson prins Ulrik, som tyvärr avled endast ett år gammal 1685. Drottningen återtog slottet och behöll det fram till sin död 1715. Hon satte sina spår där genom att skänka nattvardskärl till slottskapellet, som då hette Helga Trefaldighets kapell.
Kungen hade ett stort förtroende för sin hustru och hade bestämt att hon skulle bli ordförande och regent i förmyndarregeringen för sonen Karl XI. Hon lär ha varit en bestämd dam och höll maktens trådar i sin hand under hela sitt långa liv som varade till 1715. Hennes anknytning till Solna består i att hon bodde både på Ulriksdals slott och på Karlbergs slott, som båda ligger i Solna församling.
Kalken är av delvis förgyllt silver och troligen utförd av Andreas Heims i Elbing under 1600-talets första hälft. Kalken bär drottningens monogram och är dekorerad med fruktklasar och bladornament. Patén och oblatask tillverkades på 1690-talet. I Solna kyrka, som drottningen ofta besökte, finns spåren av henne i form av två vapensköldar samt de nattvardskärl, som hon skänkte till kyrkan.
drottning Kungens och drottningens vapen hänger på korets högra sida och består av dubbelvapnet Pfalz-Holstein-Gottorps vapen. De är snidade i trä och bemålade. Ursprungligen satt dessa vapen på de två främsta bänkarna, som användes av kungafamiljen på Ulriksdal. Nattvardskärlen skänkte drottningen 1708 och de är tillverkade i silver som förgyllts. De är enkla och rena samt bär drottningens monogram och används än idag vid de stora högtiderna. I Solna kyrka tjänstgjorde kyrkoherde Abel Koch, som Karl X Gustav utnämnt till hovpredikant. Det berättas att han ”under denna tid förvärfvat sig H. Kongl. Maj:ts Drottning Hedvig Eleonoras be-
synnerliga nåd” och att han 1660 blev överhovpredikant. Kyrkoherde Koch ansågs vara en mycket god predikant med ”Gudelige och Hiertrörande Predikningar”. ”Hans stil pryddes med utmärkt väckande och rörande föreställningar, dock ville han ej utgifva predikningarna på trycket, ehuru ofta han derom blev anmodad.” Drottningen skaffade sig dem genom avskrifter och förvarade dem i sin privata bönekammare. Vid hans sista sjukdom vårdades han av hennes livläkare, som varje dag fick avge rapport om hans hälsotillstånd. Han avled 21 februari 1668, endast 41 år gammal och begravdes i Jakobs kyrka.
•
text: Anders Isacsson
Nattvardskärlen som Hedvig Eleonora skänkte till Solna församling.
9
julinsamlingen 2020
Legenden om Lucia – mer än en snäll och givmild flicka
Bilden av helgonet Lucia är ofta en givmild och självuppoffrande flicka, som gav det hon ägde till de fattiga och att hon besökte ensamma och sjuka. Men Lucia var också stark, trotsig och stod för det hon tyckte var rätt. Legenden berättar att hon protesterade mot att bli bortgift; hon hävdade rätten till sin egen kropp, sin tro och sina egna val. Lucia bröt mot förväntningarna att hon skulle lyda och underkasta sig. Legenden handlar om en flicka som levde på Syrakusa på Sicilien på 300-talet, och trots att många år har gått så är frågorna om en flickas rätt till sin egen kropp och sitt egna liv lika viktiga idag. Berättelsen om Lucia vittnar om förfärliga övergrepp Lucia blev bortlovad för att gifta sig redan som ung flicka, men hon stod upp för sig själv och övertalade sin mor att bryta förlovningen. Mannen hon lovats bort till blev kränkt och anmälde Lucia till ståthållaren som förföljde kristna. Lucia straffades genom tortyr men hon vägrade ge upp sin tro och då dömdes hon till att säljas på bordell. Lucias motstånd, hennes uppror mot makten och traditionen, väckte stor ilska hos omgivningen, så stor ilska över att hon vägrade underkasta sig att det till slut resulterade i Lucias död. Hon straffades hårt för att hon stod upp för sig själv och trotsade samhällets normer. 10
Lucia hävdade rätten till sin egen kropp, sin tro och sina egna val. Legenden förmedlar än idag en flickas rätt till sin egen kropp och sitt eget liv. Flickors situation idag Idag kan vi minnas den kraft som Lucialegenden manifesterar och tänka på alla dem som fortfarande kämpar för sina rättigheter. Runtom i världen utsätts flickor än idag för samma typ av övergrepp som Lucia utsattes för. Tvångsgifte, könsstympning, sexuellt våld och våld inom familjen är exempel på vanliga övergrepp mot flickor. Varje dag könsstympas fler än 10 000 flickor. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort.
Lucia ville sj채lv v채lja vem hon skulle gifta sig med. Lucias motst책nd, hennes uppror mot makten och traditionen, v채ckte stor ilska hos omgivningen.
11
Coronakrisen gör allting värre. I skuggan av covid-19 kan karantän och minskade sociala kontakter vara förödande för våldsutsatta flickor då de tvingas till isolering med sin förövare. Brist på försörjning leder till ökad fattigdom vilket innebär att fler flickor riskeras att giftas bort och FN varnar för att antalet ofrivilliga tonårsgraviditeter kommer att öka lavinartat. Som kyrka har vi särskilt ansvar I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från exempelvis tvångsgifte, könsstympning och andra övergrepp. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa och lokala aktörer för att förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället. Som kyrka har vi ett särskilt ansvar att värna varje människas rätt till ett värdigt liv. Legenden om Lucia ger hopp Kanske är det just Lucias kamp för sitt liv, sin kropp och sin värdighet som gjort att vi idag firar henne med en stor ljushögtid. Att vi låter Lucia bli en symbol för ljuset i mörkret. Legenden om Lucia kan ses som en påminnelse om att värna alla flickors rätt att få bestämma över sina egna kroppar och kunna göra egna val. Tillsammans genom Act Svenska kyrkan kan vi ge fler flickor möjlighet att ta makten över sina egna liv.
•
12
julinsamlingen 2020 Bryt en tradition – för alla flickors rätt till ett värdigt liv
Julinsamlingen 2020 fokuserar på de miljontals flickor världen över som lever under förtryck och som utsätts för hot, våld och övergrepp. Flickor drabbas av orättvisor och övergrepp endast för att de är födda som flickor. Det kan vi aldrig acceptera. Vi behöver ta ställning för alla människors lika värde. Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Act Svenska kyrkan stödjer humanitära insatser och projekt över hela världen för att stärka flickor och kvinnors rätt till god hälsa, värdighet och makt över sitt eget liv.
insamlingen pågår från första advent till trettondedag jul 29 december 2020 – 6 januari 2021
Stöd kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv genom att swisha valfritt belopp till 900 1223
noterat. foto: Johanna Norin
Svenska kyrkans kulturgärning central för kulturlivet När kulturverksamheten summerades visade det sig att Svenska kyrkan bidrar med fem miljarder varje år, enligt analysföretaget Rambolls rapport. Ramboll har på uppdrag av Svenska kyrkan tagit fram rapporten ”Svenska kyrkans samhällsekonomiska bidrag till kultur och kulturarv”. Svenska kyrkan bedriver kulturverksamhet på en mängd arenor och inom de flesta genrer, som musik, konst, litteratur, scenkonst och film. Det är ett arbete som engagerar såväl professionella utövare som deltagare i olika verksamheter. Svenska kyrkan förvaltar och tillgängliggör också landets största sammanhängande kulturarv i form av kyrkobyggnaderna
Solna kyrka är ett kulturarv.
med inventarier. Sammantaget gör detta Svenska kyrkan till en av landets största aktörer inom kulturens område.
•
S:t Martins julmarknad är inställd i år
Nytt folk Hösten har berikat Solna församling med ett flertal nyanställningar. My Jacobsson ny ungdomsassistent i Ungdomsteamet.
Nytt nyhetsbrev!
Camilla Vinberg Österberg ny sjukhuspräst och arbetsledare i Sjukhuskyrkan.
Läget förändras snabbt från dag till dag på grund av pandemin och därför lanseras Solna församlings nyhetsbrev på nytt.
Helén Thelaus ny vikarierande diakoniassistent. Susan Bergkvist ny diakon med inriktning äldre. Välkomna!
•
Nu kan du få de senaste uppdateringarna om församlingens verksamheter via e-post. Gå in på www.svenskakyrkan.se/ solna och anmäl dig till nyhetsbrevet.
•
Nyhetsbrevet är gratis och du kan när som helst avsluta din prenumeration. 13
kontakt
Vi samarbetar med
Postadress: Box 1006, 171 21 Solna Besöksadress: Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14 Mån-Tors 8.30-16, Fre 8.30-13 solna.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/solna FÖRSAMLINGSEXPEDITION Reception och upplysningar
08-546 646 00 Fax: 08-27 02 19
solna.reception@svenskakyrkan.se
KYRKOHERDE
Niklas Lång 08-546 646 35 niklas.lang@svenskakyrkan.se
FÖRTROENDEVALDA solna kyrkoråds presidium
Eva Gustafsson, ordf. 073-383 51 10 Thomas Wallin, vice ordf. 073-422 21 49 Claes-Gunnar Bidebo, 2:e vice ordf. 076-228 54 90
BOKNING DOP & VIGSEL
08-546 646 10
KYRKANS ÖPPNA FÖRSKOLA För vuxna med barn 0-5 år
hagalunds kyrka
Kyrkans öppna förskola KYRKANS HUS Skytteholmsvägen 14 08-546 646 40 Stängt tillsvidare.
Förrådsgatan 26 08-27 01 65 Vaktmästare Sebastian Uray 08-546 646 29 Hagalundsgatan 6 08-83 14 62 Vaktmästare Lars Calén 08-546 646 83
solna kyrka
Prostvägen 14 08-33 62 71 Vaktmästare Lydia Lindmark 08-546 646 76
bergshamra kyrka
Rådjursstigen 9 08-85 31 82 Vaktmästare Michael Tsegay 08-546 646 95
Kyrkans öppna förskola SOLVÄNDAN Fridensborgsv 110 08-546 646 23 Öppettider: Tiderna påverkas av rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Kontakta därför förskolan för aktuell information.
SJUKHUSKYRKAN NYA KAROLINSKA SOLNA Expeditionstelefon
08-517 740 73
Tel tid 9-12, 13.30-14.30 Fredagar 9-12
ÖVRIGA LOKALER huvudsta gamla slott
BEGRAVNING ENLIGT SVENSKA KYRKANS ORDNING
s:t martins kapell
Kontaktuppgifter till personal finns på församlingens hemsida.
s:t martins stall
Du kan även ringa vår expedition som gärna hjälper dig.
08-546 646 20
Tel.tid: 9-12, 13.30-14.30 Fredagar 9-12
GRAVSÄTTNING OCH BORGERLIG BEGRAVNING Kyrkogårdsexpedition
08-546 647 00
Tel.tid vardagar: kl 9-12 solnakyrkogard@svenskakyrkan.se
Postadress: Kaplansgården Prostvägen 10, 171 64 Solna
14
KYRKOR råsunda kyrka
Huvudsta strand 2 Vaktmästare Lars Calén Prostvägen 8 Lokal för borgerlig och kyrklig begravning.
Prostvägen 17 Vaktmästare Lydia Lindmark
ulriksdals slottskapell
För bokning av vigsel och dop i Ulriksdals slottskapell: Ulla-Britt de Marchi 08-402 63 63
ulla-britt.de.marchi@royalcourt.se
Tänk på att öppettider kan påverkas nu i virustider. Kolla därför hemsidan eller ring expeditionen för aktuell information.
KALENDARIUM 23 NOVEMBER - 31 JANUARI Vi ställer om! Till följd av Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer den 29 oktober ställs mycket av församlingens verksamhet om igen. Viss verksamhet flyttar utomhus och vi ökar den fysiska distanseringen ytterligare i lokalerna vid inomhusverksamheter. Församlingens präster och musiker planerar just nu för fullt hur vi ska fira jul i år utifrån de rådande omständigheterna. Därför utgår Kalendariet i detta nummer och vi hänvisar dig för vidare information till hemsidan, kommande tidningsannonser och affischer. Det går också bra att ringa receptionen på: 08-546 646 00.
tips! I hemsidans kalender hittar du information om allt som händer samt eventuella ändringarna, www.svenskakyrkan.se/solna
svårt för det digitala? Nu kan du få kalendariet skickat hem till brevlådan. Anmäl dig till Stockholms stift: www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/ kalenderprenumeration eller ring 08-508 940 00.
GE RIKTIGT VIKTIGA JULKLAPPAR Allt du köper i gåvoshoppen förändrar människors liv. Välj mellan flera riktigt viktiga gåvor. Du får fina gåvobevis att ge bort som julklappar till vänner och bekanta. Du kan välja mellan att skriva ut gåvobevisen själv eller få dem tryckta med en hälsning. Du betalar bekvämt via betalkort, internetbank eller Swish.
Handla dina julklappar på: svenskakyrkan.se/gavoshop
15
BRYT EN TRADITION
DET ÄR HÖG TID ATT BRYTA SKADLIGA TRADITIONER. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Vi lever alla under samma himmel. Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv.
SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 svenskakyrkan.se/act
16
Foto: Deborah Rossouw / Ikon
JULINSAMLINGEN 2020