Issuu

2021 E N SOMM AR HÄL S NI NG F R Å N S V EN S K A K Y RK A N M ALM Ö

NY KYRKOHERDE:

Försonad mångfald

Gunilla Hallonsten om hur kyrkan kan bidra till en tryggare stad

Ordförande lämnar över Fyrtiofem år i demokratins tjänst

DIAKONI I PANDEMIN:

Hjälp där behovet är som störst

I epicentrum Sjukhuskyrkan om det intensiva året

100 år av svensk demokrati

Nomineringsgrupperna tycker till Läs hela listan här!

VALGENERAL ANKI BONDESSON:

VAR MED OCH FORMA KYRKAN!

VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIA 1

Trovärdigt Nr 1, 2021 Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan Malmö och kommer ut som reklamtidning till medlemmar i Svenska kyrkan Malmö inför kyrkovalet i september 2021. Chefredaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Gunilla Hallonsten gunilla.hallonsten@svenskakyrkan.se

Grafisk form/redigering: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se Textproduktion: Journalist Göran Engström goran@goranengstrom.se samt Svenska kyrkan Malmö. Upplaga: 91 000 ex Omslagsbild: Magnus Aronsson /IKON Tryck: Exakta AB Distribution: Posten AB

Genom att vara medlem i Svenska kyrkan är du delaktig i arbetet för en bättre och mer rättvis värld, ett bättre samhälle och ett tryggare Malmö. Ideellt och ekonomiskt stöd från många medlemmar gör att kyrkan kan fortsätta arbeta för de unga, de äldre, människor på flykt, fred i världen, en bättre planet och för att erbjuda öppna mötesplatser där vi kan söka oss närmare Gud och varandra.

Ett rikt gudstjänstliv

Söndagens högmässa har en självklar plats, men i Malmös kyrkor firas också gospelgudstjänster, sinnesromässor, gudstjänster för små och stora och mycket mer. Kom och var med! Andakter hålls också på äldreboenden runt om i Malmö.

Samtal och stöd

Alla 22 kyrkor i Malmö har präster och diakoner som är experter på livets svårigheter och personliga kriser. Ett samtal kan ge möjlighet att gå vidare i livet. Ring 040-27 90 00.

ft Din medlemsavgi bidrar till

Krishantering

Svenska kyrkan finns på plats när det som inte får hända händer. Kyrkan deltar då i krisgrupper och krishantering tillsammans med andra aktörer i Malmö.

Utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-2790 00

Musik och kultur Vid konserter, gudstjänster, bröllop, dop och

begravningar spelas det alltid musik. Svenska kyrkan Malmö har också över 80 körer, för alla åldrar och genrer. Välkommen att prova du också! Utställningar och föreläsningar som anknyter till det som händer i vår omvärld pågår ständigt.

Aktiviteter för barn, ungdomar och äldre

I Svenska kyrkan Malmö finns många välbesökta babykaféer och öppna förskolor. Kyrkan arrangerar även barngrupper, barnkörer, ungdomsgrupper, ungdomskörer och konfirmationer. För de äldre bedriver kyrkan ett rikt och varierande utbud dagtid. Föreläsningar och sittgympa varvas med stickkafé och bouleturneringar.

Kulturarvet

En del av Sveriges kyrkor var gamla redan när Gustav Vasa föddes. Andra är betydligt nyare. Som medlem i Svenska kyrkan bidrar du till att kyrkorna kan bevaras och hållas öppna för människor som behöver en hjälpande hand, tända ett ljus eller få ta en paus i tillvaron. Om du inte har möjlighet att fysiskt besöka kyrkorna kan du via webben se hur de ser ut inuti.

Diakoni

är kyrkans sociala arbete. Kyrkans diakoner har tystnadsplikt och arbetar på olika sätt för att stödja människor. Det kan handla om samtal, ekonomisk hjälp och stöd på olika sätt till ensamma, missbrukare, brottsoffer, funktionshindrade, äldre, barnfamiljer och många andra.

BILD: Magnus Aronson /IKON

TROVÄRDIGT VALSPECIAL

MALMÖS NYA KYRKOHERDE:

Respekt och värdighet ska prägla Malmö

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM

et är ett imponerande CV hon kan visa upp, Malmös nya kyrkoherde Gunilla Hallonsten. Till det som redan nämnts kan läggas till att hon har varit tillförordnad lektor vid universiteten i Malmö, Lund och Växjö, suttit i förbundsstyrelsen för RFSU i flera omgångar, gästforskat i teologi och beslutsfattande vid Chester-universitetet i England samt arbetat på hög politisk nivå, både nationellt och internationellt, med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa. Allt som gjorts har skett inom ramarna för prästyrket, ett kall som Gunilla Hallonsten kände av redan i tonåren, berättar hon.

Hon prästvigdes i Lund för drygt 20 år sedan och gjorde sitt första år som präst i Kirsebergs församling. Hon har en kantorsexamen samt en doktorsexamen i teologi. Hon har jobbat med HIV och genusfrågor i Sydafrika och Swaziland, med psykosocial utbildning i Sarajevo och även varit chef för Svenska kyrkans internationella arbete. I februari tillträdde GUNILLA HALLONSTEN tjänsten som kyrkoherde för Malmö pastorat. Nu vill hon göra Sveriges mest internationella stad till en trygg plats för alla. Ledorden är försonad mångfald. 4

T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

TROVÄRDIGT VALSPECIAL

– Jag visste redan när jag var 14 år att det var präst jag skulle bli. Till saken hör att jag är uppväxt i ett sekulärt hem där ingen var troende. Jag hade aldrig träffat någon kvinnlig präst, och jag hade ingen aning om att det fanns ett motstånd mot kvinnliga präster.

20 ÅRS VÄNTAN

Trots att det är mer än 40 år sedan nu så har Gunilla Hallonsten en väldigt stark minnesbild av hur det gick till när hon berättade för sin mamma om planerna. – Mamma, som är familjeterapeut och väldigt bekräftande i andra sammanhang, stirrade på mig och sa: Men herregud Gunilla, det är alldeles för konservativt för dig. Hur ska du överleva det? Efter det pratade vi inte mer om saken, berättar Gunilla Hallonsten. Det skulle gå tjugo år innan saken kom saken på tal igen. När Gunilla Hallonsten prästvigdes höll hennes mamma ett tal där hon beskrev just den där händelsen. – Det var precis så som jag mindes det, men med tillägget att jag nu visat henne på en kyrka som hon inte visste fanns.

detta, konstaterar Gunilla Hallonsten vidare, och lyfter fram det diakonala arbetet som görs av kyrkan, men också arbetet med barn och unga. Detta ska vara ett prioriterat område, säger hon. – Jag vet att det finns en stor längtan efter kyrkan och det arbete vi gör: diakonin och nytolkande av de kyrkliga handlingarna som gudstjänstfirande, dop och vigslar, men också inom kulturen. Där möter vi miljontals människor varje år, och det är något som vi ska se med stolthet på.

Kyrkan som Gunilla Hallonsten visat för sin mamma var den världsvida kyrkan. En inkluderande kyrka med ett stort engagemang för fred, rättvisa och människors lika värde.

UNIK MÖJLIGHET

AKADEMISK FORSKNING

Det kyrkliga har löpt som en röd tråd genom allt som Gunilla Hallonsten företagit sig, oavsett om det handlat om traditionellt församlingsarbete,

»Även i det allra svåraste, som exploaterad sexualitet och död, så finns han där« utlandstjänstgöring eller akademisk forskning. Det var under åren i Swaziland, där hon jobbade med HIV och genusfrågor som hennes teologiska tänk tog kropp, berättar hon.

Åren i Swaziland jobbade Gunilla Hallonsten med

– Det var så existentiellt utmanande att arbeta där med de här frågorna. Så mycket smärta och död. Det fick mig att känna att allt som sker i människors liv inte är utanför Gud. Även i det allra svåraste, som exploaterad sexualitet och död, så finns det vägar igenom, möjligheter till upprättelse och befrielse. Gud delar våra liv oavsett våra villkor eller under vilka omständigheter vi lever, och vill möta oss mitt i smärtan och bära oss mot en annorlunda framtid. Som präst har jag ett uppdrag att inte förneka den svåra verklighet vi människor kan befinna oss i, samtidigt som jag behöver visa på vägar framåt och vara beredd att vandra dem tillsammans.

FRED OCH RÄTTVISA

“För mig är nyckelorden försonad mångfald. Jag vet att kyrkan gör stor skillnad i samhället”, säger kyrkoherde Gunilla Hallonsten. Bild Karin Rosvall

Gunilla Hallonsten har sitt specialområde inom frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är ett perspektiv som hon alltid bär med sig, berättar hon. Samtidigt har hon som chef för bland annat policyfrågor och Svenska kyrkans internationella arbete behövt sätta sig in i frågor som rör fred och rättvisa. Det har handlat om allt från kliT ROVÄ RDI G T N R 1 2021

HIV och genusfrågor. Bilden är från firandet av Umhlanga riten år 2017. Bild Shutterstock.

matfrågor till fattigdomsbekämpning, förklarar hon. Stora frågor av global snarare än lokal karaktär. Så vad känner hon för Malmö? Och hur kommer dessa erfarenheter att märkas i hennes nya jobb som kyrkoherde? – Jag har alltid haft en speciell kärlek till Malmö. Det är en ung stad där 50 procent av befolkningen är under 35 år. Det är dessutom en stad med en enormt rik mångfald, och jag tror att jag kommer att ha stor nytta av att ha arbetat

FAKTA Gunilla Hallonsten Ålder: 56 år Familj: Fyra vuxna barn i åldrarna 18–32 år samt barnbarn Fritid: Gillar människor och att umgås med vänner och familj. Tycker om kultur i olika former, musik och film inte minst Aktuell: Sedan februari i år kyrkoherde för Svenska kyrkan Malmö

med utveckling och humanitärt arbete i mitt arbete här.

FREDLIG SAMEXISTENS

Runt 35 procent av Malmöborna är medlemmar i Svenska kyrkan. Många skulle nog hävda att det är lågt, men Gunilla Hallonsten håller inte med. – Inte med tanke på hur befolkningen ser ut. Men det innebär att många av kyrkans traditioner som dop, konfirmation, vigsel och begravning är brutna som folkets gemensamma seder. Så vad vi behöver göra är att fundera på vilken typ av kyrka vi vill vara i Malmö, och här tänker jag att jag med min bakgrund har något viktigt att bidra med. Jag kan, hoppas jag, se bortom den vanliga traditionen samtidigt som jag är fast förankrad i den kyrkliga. Gunilla Hallonstens Malmö är en stad som präglas av värdighet och respekt. Ledorden är försonad mångfald, vilket förenklat handlar om hur vi förhåller oss till varandra, förklarar hon. – Det handlar om att vi måste respektera varandra, skapa förutsättningar för en fredlig samexistens, men också att vi ska interagera med varandra. Redan idag finns många exempel på

Gunilla Hallonstens vision för de kommande fyra åren är hämtad från den välkända nattvardsbönen av Olov Hartman: ”ett enda bröd och en enda mänsklighet”. – Tanken med det är att vi ska se kyrkan och staden som en helhet. Vårt uppdrag ska vara en försonad mångfald med grunden att vi alla är ett, och att vi alla med våra olikheter hör ihop som människor i samhället. Den 19 september är det dags för kyrkoval. För fyra år sedan röstade knappt 15 procent av medlemmarna som fyllt 16 år. Det är visserligen en ökning med drygt tre procentenheter jämfört med valet 2013, men det är fortfarande ett ganska lågt valdeltagande. Vad kan kyrkan göra för att locka fler människor? – Jag tror att det handlar om just de saker som jag nämnt tidigare, nämligen att visa på alla de positiva saker som vi faktiskt gör, som diakonin och de kyrkliga handlingarna. Men också på det fantastiska kulturarv, exempelvis i form av alla vackra kyrkorum, som finns till inte bara för medlemmar utan för alla som rör sig i vår stad. Samt alla kostnadsfria samtal som söks i vår stad med präster eller diakoner för existentiella frågeställningar och för själavård. – Utmaningen blir att få människor att komma tillbaka fysiskt efter pandemin. Det har varit svårt att bara få samlas åtta personer åt gången. Det positiva i detta är att vi har utvecklat vår digitala förståelse, vilket lett till att människor har tillgång till det som sker i kyrkan oavsett var de befinner sig. Slutligen, varför är det viktigt att gå och rösta? – För att det är en unik möjlighet att vara med och påverka vad kyrkan i Malmö ska fokusera på de kommande åren. 

TROVÄRDIGT VALSPECIAL

är verksamheter stängs ner och människor uppmanas att isolera sig blir det svårt även för kyrkan att utföra sitt uppdrag. Men just när det gäller diakonin är det annorlunda, konstaterar Ninni Smedberg. En viktig del av det diakonala uppdraget är att snabbt kunna ställa om för att på bästa sätt stötta de människor som trillar genom det sociala skyddsnätet. – Diakonin är fostrad i att uppmärksamma var i systemen människor far illa. Vårt uppdrag är tudelat: vi ska stötta och hjälpa men också synliggöra och markera. För oss har det inte varit konstigt att ställa om snabbt.

NATTÖPPNA VÄRMESTUGOR

Värmestugorna har i stort sett varit öppna som vanligt, även om det krävts en del anpassningar för att skydda personal och besökare. Bland annat har antalet besökare varit begränsat och personalen har arbetat med skyddsmask, visir och handskar. Trots att trycket på värmestugorna varit stort har man inte märkt av någon ökad smittspridning. – Vi hade förberett oss på att det skulle komma ett utbrott, men märkligt nog hände inget, konstaterar Ninni Smedberg.

»Min känsla är att många inte haft någon annan att prata med på HJÄLP I KYRKAN hela dagen«

Diakonin finns där behoven är som störst

Redan i ett tidigt skede satte pandemin tydliga spår i det diakonala arbetet. Stängningen av arbetsplatser och skolor gjorde att fler sökte hjälp i kyrkan. Det handlade om både nya och gamla grupper; allt från människor som förlorade jobbet till personer som redan innan pandemin balanserat på marginalen och nu föll handlöst. – Det blev så uppenbart att myndigheternas rekommendationer att stanna hemma och tvätta händer inte gällde dem. Hur löser man det om man saknar ett hem, inte har tillgång till en toalett och den sprit man har oftast inte är handsprit?

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: SHUTTERSTOCK

Under pandemin har fler människor sökt hjälp hos kyrkan. Det märks inte minst inom det diakonala arbetet, där man varit snabb att ställa om för att möta de nya behov som uppstått. – Det ligger i det diakonala uppdraget att vara flexibel och att finnas där behoven är som störst, säger Ninni Smedberg, arbetsledande diakon i S.t Pauli kyrka.

ringa runt till de människor som vanligtvis besöker kyrkans verksamheter. Ensamheten har varit ett stort problem, inte minst bland äldre. Det har blivit många stöttande och själavårdande samtal på telefon, berättar Ninni Smedberg. En del diakoner har dessutom erbjudit promenadsamtal.

UTBREDD ENSAMHET

En av de första åtgärderna för diakonin i Malmö var att upprätta telefonlistor och

EN PRATSTUND

S:t Pauli är en av tre så kallade citykyrkor i Malmö. Här, liksom i S:ta Maria kyrka vid Södervärn, har kyrkorummen varit öppna för besökare alla dagar i veckan. Det senaste året tycker Ninni Smedberg sig ha märkt att antalet besökare ökat. – Vi har haft betydligt fler spontana besökare än vanligt, i snitt mellan 50 och 90 varje dag. För en del har det räckt att säga hej och kanske tända ett ljus, andra har dröjt sig kvar för att få en pratstund med personalen. Min känsla

FAKTA DIAKONI Ordet diakoni kommer från grekiskan och betyder ”att tjäna”, som i att ha omsorg om och att vilja människan väl. Det tjänande förhållningssättet har sin utgångspunkt i Bibelns berättelser om hur vi kan vara till stöd och hjälp för den som behöver. Yrkestiteln för den som har genomgått diakonutbildning och sedan vigts till tjänst är diakon. Tidigare förekom titlarna diakonissa och diakon.

T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

“Kyrkan har varit snabb på att lyssna in behoven och sätta in insatser där behoven är som störst” säger diakon Ninni Smedberg. Bild: Karin Rosvall

är att många inte haft någon annan att prata med på hela dagen.

AKUTA BEHOV

Under coronakrisen har det kommit en hel del extra anslag till kyrkan, både från kommunalt och statligt håll. Dessutom har kyrkan varit bra på att styra om resurser från verksamheter som ändå gått på sparlåga till mer akuta åtgärder. Har diakonin lyckats möta alla de nya behov som uppstått? – Ja, det tror jag. Vi har varit snabba på att lyssna in behoven och sätta in insatser där behoven är som störst, säger Ninni Smedberg, men påpekar samtidigt att det är långt ifrån över än. Effekterna av pandemin är något vi kommer att få leva med långt efter att själva viruset är borta. – Frågan är hur vi bäst ska kunna stötta dessa människor, både i det korta och det långa perspektivet. Resurserna är inte oändliga, och vi kommer att bli tvingade att prioritera mellan olika behov. Tror då Ninni Smedberg att det kan komma något gott ur det här till slut? – Jag önskar att vi ska bli mindre fixerade vid oss själva, och istället tänka mer på det gemensammas bästa. Jag tror också att många har börjat fundera över sina liv, vad som är viktigt och hur vi ska ta hand om och hjälpa varandra. 

KLIMATKAMPANJ 2021

Ett intensivt år för Sjukhuskyrkan

Vi lever alla under samma himmel och på samma jord.

Skriv under namninsamlingen på svenskakyrkan.se/act/act4climate

:  / 

KLIMATRÄTTVISA NU!

Under pandemin har sjukhusdiakonen Nichlas Vinsander fått fungera som ställföreträdande anhörig till många svårt sjuka. När det var som tuffast gick han mellan avdelningarna för att stötta krisande och döende coronapatienter. – Det har varit mycket död det senaste året, men det som framför allt präglat arbetet under pandemin är ovissheten, konstaterar han. TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: IKON

ur smittar viruset? Hur ska vi bete oss i mötet med patienterna? Vad är vår roll som sjukhuskyrka under pande-

Sjukhusdiakon Nichlas Vinsander

min? Det har varit många nya frågor det senaste året. Och när andra, både organisationer och företag, tagit det säkra före det osäkra och pausat delar av verksamheten så har Sjukhuskyrkan fått växla upp för att möta de nya behov som följt i pandemins spår. På ett sätt så har Sjukhuskyrkans roll

aldrig varit viktigare, menar Nichlas Vinsander Sjukhuskyrkan har precis som alla andra fått rätta sig efter de rekommendationer som utfärdats från myndighetshåll. Ganska omgående beslöt man att vissa samtalsgrupper skulle pausas, det handlade bland annat om sorgegrupper och patienter som tillhörde någon av riskgrupperna. Samtidigt har Sjukhuskyrkan varit öppen för enskilda samtal, och människor som inte kunnat lämna sina

TROVÄRDIGT VALSPECIAL hem på grund av smittorisken har erbjudits telefonkontakt istället. I viss mån har personalen i Sjukhuskyrkan också haft möjligheten att arbeta hemifrån. Det har blivit mycket själavård på telefon, berättar Nichlas Vinsander. Både äldre och yngre personer som inte vågat lämna hemmet på grund av smittorisken.

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR

Det är på avdelningarna som det varit som mest intensivt. För samtidigt som COVID-19 satt sin prägel på allt, så har arbetet med andra sjukdomar pågått som vanligt – men med helt nya förutsättningar. Både vårdpersonalen och Sjukhuskyrkans personal har tvingats hitta nya oprövade sätt att navigera inom de givna ramarna.

Den mest uppenbara skillnaden är att Nichlas Vinsander och hans kollegor varit tvingade att bära skyddsutrustning: munskydd, visir och plasthandskar. Lägg till detta medvetenheten om att det finns ett livsfarligt virus i luften. Så hur har det påverkat mötet med patienterna? – Det blir ett speciellt sätt att arbeta. Alla skyddsåtgärder gör det bökigare och skapar också en viss distans. Det blir som ett extra lager, men även det blir en vana efter ett tag, säger Nichlas Visander. – Det fungerar att lägga händerna på och be för en patient även om man har plasthandskar på sig.

NÄRA DÖDEN-UPPLEVELSE

Den påtvingade ensamheten har varit ett stort bekymmer för många. Det

» ...efter höstlovet var det som om allt exploderade. Då var det mycket sorg och död.«

- en fest för livet Dop är tro, tradition och en fest för att fira att den som döps blir en en del av Guds stora familj. Dopet kan hållas enkelt med färre personer inne i kyrkan eller med fler, till exempel genom ett utomhusdop i någon av kyrkans trädgårdar. På vår webbplats kan du - hitta doptider och preliminärboka - se dopklänningar som finns att låna.

MYCKET SORG OCH DÖD

Sjukhuspersonalen har gjort ett hästjobb under pandemin, konstaterar Nichlas Vinsander. Även om Skåne inte varit lika hårt drabbat som exempelvis Stockholm och region Västergötland, så har det varit en enorm press på dem som arbetar inom sjukvården. – Våren och sommaren var relativt lugna, men efter höstlovet var det som om allt exploderade. Då var det mycket sorg och död. Pressen har märkts inte minst genom att behovet av stödsamtal bland personalen ökat markant. Många gånger har stödgrupperna med personalen fått karaktären av krisgrupper, säger Nichlas Vinsander.

PÅMINNELSE OM LIVET

Hur har han då själv klarat av att jobba under de här omständigheterna? Har han varit rädd nångång? – Nej, inte rädd. Men de dagar då jag gått mellan covidpatienter för att ta avsked har varit väldigt tunga. Jag har nog varit tröttare än jag brukar vara. Samtidigt är mötet med svårt sjuka och döende patienter en del av mitt arbete även i vanliga fall, men det har blivit extra påtagligt under pandemin. Tror du att det kan komma något gott ur allt det här? – Pandemin har blivit en påminnelse om att livet kan förändras väldigt fort och att vi måste ta vara på det. Det jag tar med mig för egen del är tacksamheten över att få vara med en dag till och värdesätta det jag tar för givet, allt det vardagliga som att gå på konserter eller att få se en fotbollsmatch. 

Dopet

gäller både inneliggande patienter och de som lämnat sjukhuset men som på grund av sin sjukdom varit tvungna att isolera sig. På avdelningarna har Nichlas Vinsander fått ta rollen som ställföreträdande anhörig när inte familjemedlemmar kunnat hälsa på. Han har på nära håll sett vad sjukdomen gör med människor, både patienter och personal, säger han. Upplevelsen att ha drabbats av en sjukdom som innebär att man faktiskt kan dö har varit extremt tuff för många. – Det blir nästan som en nära dödenupplevelse när något så självklart som andningen slutar att fungera. Det väcker många existentiella frågor och funderingar, och det är vår huvuduppgift att finnas till hands vid sådana tillfällen.

T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

Om ni väljer att döpa ert barn, blir barnet registrerat som medlem i Svenska kyrkan. Alla kan döpas oavsett ålder.

svenskakyrkan.se/malmo/dop

INFORMATION / BOKNING

? G I M R A K VEM ÄLS

Konfirmation

- ett minne för livet Fundera över livet och Gud tillsammans med andra!

FINNS GUD?

Att vara konfirmand i Svenska kyrkan är en sådan möjlighet. Du får spännande upplevelser, nya kompisar, andra perspektiv på livet. Här finns utrymme för dig och dina tankar! Gud lovar att gå med dig under alla livets dagar. Konfirmandtiden är en chans att upptäcka det.

VÄLJ MELLAN 27 OLIKA GRUPPER! Anmäl dig på www.svenskakyrkanmalmo.se

? G A J R Ä VEM

VA D Ä R KÄ R

LEK?

TROVÄRDIGT VALSPECIAL

Du kan förtidsrösta från och med den 6 september. På webben finns information om var det finns röstmottagningsställen nära dig.

10 saker du bör veta om Kyrkovalet 1

Den 19 september är det dags! Kyrkoval hålls vart fjärde år.

5,2 miljoner svenskar är röstberättigade. I förra kyrkovalet gick 18 procent till valurnorna.

Tid och plats för just din vallokal finns på ditt röstkort som du får hem i brevlådan några veckor före valet. I appen Kyrkguiden kan du hitta vilken församling du tillhör, vilka kyrkor som finns här, samt var och under vilka tider du kan rösta.

Varför finns det tre olika valsedlar? Du har inte bara inflytande i din egen församling och verksamheten där, utan kan även påverka vad kyrkan gör på stiftsnivå och på nationell nivå.

Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. I varje stift finns en biskop och en domkyrka – och stiftsfullmäktige, som är stiftets högsta beslutande organ.

9 5

Om du är medlem i Svenska kyrkan och är över 16 år har du rösträtt och kan vara med och påverka allt som kyrkan gör.

Vilka frågor är viktiga för dig? Är det klimatfrågan, internationella samarbeten eller vilka psalmer som ska finnas i psalmboken? Var med och påverka!

I kyrkovalet röstar man inte på partier, utan på så kallade nomineringsgrupper. Vissa grupper har koppling till politiska partier, andra är lokala intressegrupper.

Utnyttja din rösträtt! Förtidsrösta 6–18 september eller kom till vallokalen den 19 september.

SPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIA 14

T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

TROVÄRDIGT VALSPECIAL

VAD TYCKER NOMINERINGSGRUPPERNA

I MALMÖ

JÄMFÖR

SVAREN

RÖSTA!

SPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIA 16

T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

TROVÄRDIGT VALSPECIAL CLAES BLOCK

ARBETARPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA MALMÖ



socialdemokraternamalmo.se

MARCUS ROMEDAHL



BORGERLIG ALLIANS I MALMÖ (BA, FISK, KR) boamalmo.wordpress.com

LEIF ARUHN-SOLÉN



CENTERPARTIET I SVENSKA KYRKAN

centerpartiet.se/lokal/skane/malmo

BERTH LÖNDAHL



FRIMODIG KYRKA

frimodigkyrka.se

INGRID PETERSSON



POSK PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN posk.se/malmo

NIMA GHOLAM ALI POUR



SVERIGEDEMOKRATERNA

malmo.sd.se

PER HÅKANSSON



VISK I MALMÖ VÄNSTERN I SVENSKA KYRKAN solidariskkyrka.nu

Svenska kyrkan – ett föredöme som arbetsgivare. Alla anställda i Svenska kyrkan ska ha rätt till en god arbetsmiljö, schysta villkor, rätt till kompetensutveckling och en god psykosocial arbetsmiljö. Svenska kyrkan ska bidra till att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen.

• Svenska kyrkan ska stärka sin kompetens som arbetsgivare • Utveckla det förebyggande arbetsmiljöarbetet • Heltid som norm • Fortbildning och kompetensutveckling av personalen • Fler kvinnor på ledande befattningar

Våra företrädare representerar ett parti och våra grundläggande värderingar om alla människors lika värde. Vi finns i hela Malmö och kyrkans medlemmar har alltid nära till våra företrädare.

Svenska kyrkan skapar trygghet och finns där i tider av oro, sorg och rädsla, men också i tider av glädje, skratt och gemenskap. Vi vill främja kyrkans roll i civilsamhället och stärka frivilligarbetet. I det mångreligiösa Malmö är det viktigt att främja en aktiv dialog mellan olika trossamfund.

Kyrkan ska finnas till för och vara öppen för alla – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrkan. Mot detta mobiliserar de krafter som vill sluta kyrkan inåt och ställa grupp mot grupp. Rösta för en öppen och solidarisk folkkyrka, där en plats finns för alla.

Stärk den kristna undervisningen. Satsa på vuxenkonfirmation och grupper för vuxna att växa i tro. Ge också ideella, anställda och förtroendevalda större möjligheter till andlig fördjupning. Vi vill också få in fler unga i musikverksamheten.

Främst genom klok ekonomisk styrning. Här tror vi på att stärka och definiera verksamhetsråden och församlingsrådens uppgifter tydligare. Församlingsperspektivet är viktigt för att undvika alltför stor toppstyrning.

Vi är en borgerlig samlingslista. Vi anser att kyrkan varken får sluta sig och bli ett museum eller förändras till oigenkännlighet i en iver att passa in. Vi tycker att kyrkan ska utvecklas organiskt och utvecklas utifrån det som redan är bra.

Kyrkan måste fortsätta vara en öppen kyrka i hela Malmö för alla Malmöbor. Kyrkan måste dra nytta av sin stora bredd och hålla portarna öppna. Låt kyrkan synas och höras.

Kyrkovalet ger möjligheten till alla medlemmar att påverka kyrkans ekonomi och förvaltning. Förtroendevalda har stora möjligheter att påverka verksamheten. Varför inte utnyttja denna möjlighet och rösta på någon du kan lita på?

Det är dags att lyfta fram kyrkomusikens viktiga roll. I Malmö talas nära 180 olika språk. Vi vill se en öppen kyrka för alla. Där ordet inte når fram, kan alla förenas i musik, både som utövare i pastoratets många olika musikverksamheter och som åhörare vid konserter och gudstjänster.

Vi vill lyfta musikverksamhetens roll i budgeten så att våra duktiga kyrkomusiker och musikpedagoger får tillräckliga medel till att - efter pandemin - återstarta och upprätthålla kyrkans viktiga roll som kulturbärare, verksamhetsskapare och arbetsgivare till frilansande professionella musiker.

Centerpartiets humanistiska människosyn bottnar i liberalismens tro på alla människors lika värde - en människosyn vi delar med både Jesus och Svenska kyrkan av idag. Ingen ska utestängas från Guds hus - såväl troende och sökande som tvivlare och vilsna ska känna sig välkomna i Svenska kyrkan.

Att fortsatt vara en öppen folkkyrka där alla, oavsett ekonomisk lott i livet, nationalitet, funktionsvariation, etnicitet eller sexuell läggning kan känna sig trygga och välkomna. Jesus kärlek omfattar alla människor, vilket fortsatt ska speglas i Svenska kyrkans arbete.

Svenska kyrkan hotas av samma politiska krafter som övriga samhället - krafter som vill göra skillnad på människor och dela upp i ett vi och de. Önskar man att Svenska kyrkan fortsatt ska vara en öppen folkkyrka som välkomnar ALLA människor är en röst i kyrkovalet viktig.

Kyrkan är Kristi kyrka. Tron på Gud, på Jesus är central. Här måste kyrkan vara tydlig, öppen för alla, sökare som troende. Satsa på levande gudstjänst- och församlingsliv, diakoni, barn, ungdomar. Församlingarna i Malmö behöver ökad självständighet med minskad centralisering och administration.

Genom att stärka personalen, frivilliga medarbetare och alla som söker sig till kyrkan i deras insatser, driva en engagerad evangelisation och aktiv diakoni som finns för de mest utsatta. Vi strävar efter kontinuitet och närvaro i det lokala, att kyrkan blir en gemenskap att söka sig till.

Vi är en partipolitiskt obunden grupp oberoende av de sekulära partierna. I fokus är vad kyrkan är i sig själv utifrån sin tro på Gud, inte vad ett riksdagspartis ideologi vill. Vi är tydliga med att Jesus är kyrkans Herre och vill att kyrkan utifrån sin tro ska ha en självklar plats i samhället.

Samma som för kyrkan överallt och i alla tider. Att vara närvarande lokalt, fira gudstjänst, vara öppen för alla som söker, vittna om den kristna tron i en splittrad tid och bidra till försoning och förståelse där det finns motsättningar. Visa på det heliga i tillvaron.

Man ska rösta därför att man bryr sig om Svenska kyrkan och vill att kyrkan ska bry sig – bry sig om varenda människa. Man ska rösta därför att man vill se en levande och engagerad kyrka mitt i livet, mitt i stan och stadsdelen.

Att de som väljs till förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan i Malmö är de som är engagerade och aktiva i församlingarna. Vi vill verka för en kyrka som med den kristna tron som utgångspunkt är en röst i samhället och ser till alla människors lika värde.

Vi vill lyfta barnens perspektiv, fortsatt utveckla miljöarbetet, uppmuntra fler frivilliga och ta ställning för HBTQI-personers rättigheter. Vi vill att diakonins omsorg genomsyrar mötet med människor, fortsatt stödja Skåne Stadsmission och samverka med andra samhällsaktörer kring socialt arbete.

POSK är ett partipolitiskt obundet alternativ för den som vill ta ansvar som förtroendevald i Svenska kyrkan utan att behöva tillhöra ett allmänpolitiskt parti. Alla våra kandidater rekryteras utifrån den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen.

Att vara en plats där människor på olika sätt kan mötas för att samtala om tro, liv och längtan. Att på ett ansvarsfullt sätt utveckla och förvalta förtroende och resurser med Kristus i centrum och dopet som grund. Att genom att göra evangeliet känt erbjuda befrielse, hopp och livsmod.

Att som medlem i Svenska kyrkan ta vara på sin demokratiska möjlighet att påverka.

Vård och underhåll av kyrkobyggnader. Vi har nolltolerans mot rivning av kyrkor och vi vill skapa ett förtroende bland allmänheten att Svenska kyrkan kommer vårda de kyrkor som finns i Malmö. Kyrkopolitiker måste lyssna mer på allmänheten innan beslut tas i kyrkorådet.

Vi har arbetat för en renovering av Bunkeflo kyrka. Vi har röstat nej till orimliga försäljningar. Vi har ständig kontakt med olika myndigheter och civilsamhället för att få in synpunkter om kyrkobyggnaderna. Vi stoppade rivningen av Bunkeflo kyrka genom en namninsamling för två år sedan.

Vi är den enda nomineringsgruppen som varje år lämnat in egna budgetar som alternativ till Socialdemokraternas budget. Vi är också den enda nomineringsgruppen som lägger fram egna förslag i form av motioner i kyrkofullmäktige.

Svenska kyrkans viktigaste uppgift är att sprida det kristna budskapet. Sedan finns det andra uppgifter som Svenska kyrkan har med tanke på dess storlek och det kulturarv som den förvaltar. Bland annat är det viktigt att Svenska kyrkan inkluderar alla sina medlemmar, oavsett politisk åsikt.

Det är nu man får påverka. Om man är medlem i Svenska kyrkan och avstår från att använda sin röst så har man inte rätten att klaga heller. Jag hoppas att de som stödjer oss går och röstar och tar tillbaka sin kyrka från politiska aktivister. Svenska kyrkan tillhör hela svenska folket.

ViSK värnar en trovärdig och solidarisk kyrka. Särskilt viktiga är frågor om ett hållbart samhälle, diakoni och hbtqi. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara pådrivande för att minska sociala, ekonomiska och kulturella klyftor i samhället. Vi har ensamma drivit klimat- och hbtq-frågor i kyrkorådet.

Vi kommer att arbeta för att Malmö pastorat blir miljödiplomerat enligt fas 2 och 3 och lever upp till de mål som finns i Agenda 2030. Vi kommer att driva frågan om att S:t Pauli kyrka på nytt får utveckla arbetet med hbtqi-frågor. Vi kommer att verka för en socialt ansvarstagande kyrka.

ViSK ser hela människan, hela skapelsen och vi ser gudstjänsten som en fantastisk plats att dela liv och tro. Vi vill se kyrkan som en viktig kulturell mötesplats med ett rikt och omfattande musik- och körliv. ViSK är det enda egentliga vänsteralternativet, dessutom partipolitiskt obundet.

För att vara en trovärdig kyrka måste Malmö pastorat vara ett föredöme i fråga om arbetsmiljö och organisation. En ny organisation är nödvändig för att möta de utmaningar kyrkan står inför i Malmö.

Om du värnar ett öppet samhälle och vill stå för en kyrka där varje människa känner sig bekräftad, välkommen, sedd och älskad för den hen är, då är det viktigt att du röstar i kyrkovalet. Rösta på ViSK.

Vilken fråga är viktigast för er?

Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?

Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?

Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?

Vilket är det viktigaste skälet till att rösta i kyrkovalet?

SPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIAL VALSPECIA 18

T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

TROVÄRDIGT VALSPECIAL Bild: Privat

HALLÅ DÄR...

...EVA WULFF, ORDFÖRANDE I VALNÄMNDEN FÖR SVENSKA KYRKAN MALMÖ Vad innebär det att vara ordförande för valnämnden i Malmö? – Valnämnden tar beslut gällande allt praktiskt i valet som öppettider och platser där det går att rösta. Valnämnden har också ansvar för att allt går rätt till i valet. Vad är den största utmaningen med kyrkovalet? – Den största utmaningen är att uppmuntra många att gå och röst samtidigt som vi måste tänka att det ska vara säkert ur en smittskyddsaspekt. Vi vet ju inte hur det ser ut i september med smittspridning och restriktioner.

Varför tycker du man ska gå och rösta? – Jag tycker alla medlemmar ska ta vara på sina demokratiska rättigheter och rösta för att påverka vem som ska styra i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.

Politisk veteran lämnar ordförandeposten

Efter tolv år i kyrkopolitiken – varav de sju senaste som ordförande för kyrkorådet i Malmö – har det blivit dags för CLAES BLOCK att trappa ner. Efter kyrkovalet lämnar han ifrån sig ordförandeklubban, men sitter kvar i kyrkomötet och kan tänka sig att ställa upp i kyrkofullmäktige »om partiet anser att det behövs«. – Jag är 76 år och har jobbat sedan jag var 14. Jag tycker att jag kan få ta det lite lugnt nu.

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: JENS C HILNER

ngagerad, lojal, rak och orädd att framföra sina åsikter även när det riskerar att bli obekvämt. Så skulle man kunna beskriva Claes Block, kyrkorådet i Malmös avgående ordförande. Under de snart tolv år som han ägnat sig åt kyrkopolitik i Malmö har det blåst upp till storm mer än en gång, konstaterar han själv när Trovärdigt träffar honom för en intervju i Kyrkans hus i Malmö. Kanske är det bara en slump att han bokat in den fartygsinredda Kungasalongen på andra våningen för intervju. Samtidigt är det svårt att bli kvitt känslan att Claes Block själv gärna ser sig som kapten – eller i alla fall styrman – på den pastorala skuta som han nu är på väg att lämna. – Jag var ju inte någon duvunge direkt när jag började här. Jag hade arbetat tjugo år på kommun- och regionnivå, bland annat som ordförande i skolnämnden i Svedala, och även varit ombudsman för lantarbetarförbundet, berättar han.

STORA VIKTIGA BESLUT

När Claes Block efter kyrkovalet 2009 fick frågan från partiet om han kunde tänka sig att engagera sig politiskt var svaret långt ifrån givet. Han tvekade, berättar han själv, och det som till slut blev

avgörande var de utmaningar han såg framför sig. Trots alla år som lokalpolitiker och ombudsman hade han aldrig upplevt något liknande, säger han och använder ord som kaos för att beskriva situationen. – Folk gjorde lite som de ville utan att tänka på vare sig kostnader eller att man måste förankra stora viktiga beslut politiskt i kyrkorådet.

KYRKAN PÅ EGNA BEN

Mer än en gång har Claes Block varit beredd att ge folk sparken på stående fot, berättar han, men kollegorna i kyrkorådet har övertalat honom att låta bli. – Jag förstod ju ganska snabbt att det inte fungerar på samma sätt i kyrkan som på kommun- och regionalpolitisk nivå. Kulturen är väldigt annorlunda, på gott och ont, och en förklaring till det är nog att kyrkan alltid har stått på egna ben och haft egna pengar, resonerar Claes Block. Malmö är inte det enda pastoratet som haft de här problemen, understryker han. Och det har blivit bättre med åren, inte minst tack vare att han sagt ifrån på skarpen. – Signalerna har uppenbarligen gått fram, säger han och skrockar nöjt.

TROVÄRDIGT VALSPECIAL TRYGGHET I OROLIG TID

Vad ska då kyrkans roll vara i en stad som Malmö, tycker Claes Block? – Vi ska bidra till att skapa trygghet för människor i en orolig tid. Vi ska vara ett komplement till kommunen där den inte räcker till, men vi ska inte ta över kommunens uppdrag, det har jag varit väldigt tydlig med.

POLITISKT ENGAGEMANG

Kyrkan och politiken skiljer sig åt, på gott och ont, och en förklaring till det är nog att kyrkan alltid har stått på egna ben och haft egna pengar, resonerar Claes Block.

FORTBILNING I FOKUS

Har han då fått många fiender längs vägen? – Nej det tycker jag inte. Min stora fördel har nog varit att jag alltid brytt mig om verksamheten. Jag har alltid varit positiv till arbetet som kyrkan gör, även om jag ibland varit kritisk till det sätt som det görs. Sedan finns det säkert en och annan kyrkoherde som inte gillat mig, men jag har nog aldrig haft någon riktig fiende. Av alla de förändringar som han varit med om att genomföra, så är det några som han säger sig vara extra stolt över. Den första var när han drev igenom att det skulle avsättas mer pengar till fortbildning av personer i arbetsledande ställning, bland annat kyrkoherdarna och personalen på kansliet. Det var ett beslut som har betytt mycket för arbetsmiljön inom pastoratet, konstaterar Claes Block. – Det är inte självklart att du är en bra arbetsledare bara för att du är en bra präst. Vi är inte i hamn här ännu, men processen är i gång.

der 21 år. En förändring som betytt oerhört mycket för integrationen i Malmö, menar han. – Jag såg i många områden att det fanns ungdomar som inte kunde vara med på grund av att det kostade pengar.

EN VÄRLDSNYHET

En annan grupp som legat kyrkorådets ordförande varmt om hjärtat är konfirmanderna. Även i spartider, när andra verksamheter fått dra ner på sina aktiviteter, så har man fortsatt att satsa på konfirmanderna. – Konfirmanderna är jätteviktiga, inte minst för återväxten i kyrkan. Om du konfirmerar dig så ligger det nära till hands att du även döper dina barn. Oavsett om du blir medlem eller inte så tror jag att det är bra för unga människor att få med sig goda värderingar i livet. Det behövs, inte minst i en stad som Malmö som präglas av segregation och spänningar mellan olika grupper. Sist men inte minst vill Claes Block lyfta fram den satsning som skett på musiken och körverksamheten i kyrkorna. Kronan på verket, menar han, är den nya orgeln i S.t Petri. – Det var en världsnyhet som bland annat innebär att du kan spela på flera orglar samtidigt.

»Det började i tonåren när jag upptäckte orättvisorna i samhället«

KOSTNADSFRI VERKSAMHET

Ett annat viktigt beslut var att avskaffa aktivitetsavgifterna för ungdomar un-

Claes Block växte upp utan någon koppling till kyrkan. Pappan drev egen taxirörelse och röstade på moderaterna hela livet. Att sonen skulle bli övertygad socialdemokrat och ordförande i kyrkorådet i Malmö var med andra ord en riktig högoddsare. Så var kom det politiska engagemanget ifrån? – Det började i tonåren när jag upptäckte orättvisorna i samhället. Jag tillbringade mycket tid hos mina morföräldrar på Öster i Malmö. Det var ett fattigt område, och jag såg många familjer som hade det svårt ekonomiskt. Engagemanget tog fart på riktigt i övre tonåren, och när Claes Block 1978 flyttade till Svedala fick han också sitt första riktiga politiska uppdrag – som ledamot för socialdemokraterna i skolstyrelsen. – Det blev såklart en del diskussioner hemma, men aldrig något bråk. Pappa respekterade att jag inte tyckte som han, berättar Claes Block.

STYRELSEPROFFS

Ordförandeskapet i kyrkorådet har tagit mycket tid och kraft. Det har varit 4–5 möten varje månad, plus alla andra ärenden, förklarar han. Stundtals har det varit både tröttande och slitsamt, säger han. Efter kyrkovalet tänker han bland annat spendera mer tid med sin dotter och hennes häst. Där trivs han och kan koppla av, säger han. – Sedan har jag ju flera uppdrag kvar, bland annat i styrelsen för statarmuseet i Torup och som ordförande i Malmö folkhögskola. En fundering som han tar med sig är hur kyrkan ska kunna locka fler unga att aktivera sig politiskt. – Det är bekymmersamt att medelåldern bland politikerna är så hög. För att få fler unga att engagera sig måste vi bli bättre på att visa upp vad vi gör och vad vi vill som kyrka, så att det känns meningsfullt för unga människor att engagera sig.  T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

Livet är tungt ibland. Då kan det vara bra att ha någon att prata med. Att prata hjälper. Vi erbjuder samtalsstöd för alla, oavsett ålder, sexualitet eller religion. Det är helt kostnadsfritt och utan journaler. Här kan du prata med en professionell medmänniska – diakon eller kurator med tystnadsplikt – för stöd och vägledning. Ingen fråga är för stor eller liten för oss.

Boka tid för samtalsstöd 040-27 92 48

TROVÄRDIGT VALSPECIAL

Bondesson leder Svenska kyrkans största projekt Anki Bondesson leder sitt andra kyrkoval som valgeneral för Svenska kyrkans kyrkoval den 19 september 2021. Hon utstrålar energi och handlingskraft, två egenskaper som kommer väl till pass för att lotsa den gigantiska valorganisationen genom förberedelser, utförande och efterarbete. TEXT: JIANG MILLINGTON BILD: MAGNUS ARONSON/IKON än jag föreställt mig. Jag brukar säga att kyrkovalet är Svenska kyrkans största samarbetsprojekt med 33 000 kandidater, 630 valnämnder, 650 nomineringsgrupper, stift, församlingar och tusentals frivilligarbetare. Det är enorma mängder detaljerad information som ska nå till många människor, med olika bakgrund och förkunskaper.

rots att hon varit chef sedan hon var 20 år och är van att leda stora projekt och utvecklingsarbeten är hon förvånad över hur komplext ett kyrkoval är. - Kyrkovalet är väldigt regelverksstyrt i både stora och små detaljer, säger hon. Det är också väldigt IT-tungt, mer

Varför ska man rösta i kyrkovalet? - För att verkligen ta vara på möjligheten att påverka hur kyrkan ska formas framöver, svarar Anki Bondesson rappt. Det är en stor möjlighet att kunna påverka den egna församlingen. Men om man inte är engagerad i församlingen, spelar det då någon roll? Ja! menar Anki Bondesson med emfas. Det är ändå kyrkans förtroendevalda som beslutar om vilka satsningar man ska göra på orten. Kyrkan finns ute i

Bråda dagar för Anki Bondesson, med enorma mängder information som ska nå ut.

samhället, firar gudstjänster men tar också hand om kyrkobyggnader som ofta betyder mycket på en ort. Det är bara genom att rösta som man har möjlighet att påverka vad kyrkan där man bor väljer att engagera sig i, och göra. Hur blev du valgeneral? - Jag har alltid tyckt om att jobba med organisationsfrågor, med struktur och projekt, så när tjänsten utlystes tyckte jag att det lät väldigt spännande, svarar Anki Bondesson. Jag tycker om att jobba i en förtroendemannaorganisation. Det är vanliga människor som är med och beslutar och bestämmer hur man vill ha det, hur man vill att kyrkan ska jobba. Det är spännande! T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

» Jag behöver vara i den [gudstjänsten] gemenskapen för att min tro ska vara levande.«

Det roligaste med jobbet, säger Anki Bondesson utan att tveka, är alla dessa olika människor som är engagerade och som hon träffar: anställda, förtroendevalda, kandidater och så väljarna, förstås. Betydligt svårare har hon att komma på vad som är utmanande i arbetet. Hon tänker länge. - Det är väl det här med att nå ut med den detaljrika informationen till så många olika människor. Men det är ju också det roliga! säger hon till slut. Anki Bondessons engagemang i Svenska kyrkan började när hon skulle konfirmeras. Det var gemenskapen, sången och samtalen som lockade först, tron växte fram efterhand. Efter konfirmationen engagerade hon sig i Svenska kyrkans Unga.

Vad är gudstro för dig? Det är lite som ett träningspass det där med att gå på gudstjänst, svarar Anki Bondesson. Går man inte så tappar man något. Kontinuiteten i gudstjänsten är viktigt. Jag behöver vara i den gemenskapen för att min tro ska vara levande. Sedan är bönen viktig för mig. Den ger mig hopp och tröst så att jag aldrig känner mig ensam. Vad vill du säga till väljarna? Ta vara på möjligheten att vara med och påverka. Din röst betyder mer än du kanske tror. Kika gärna lokalt efter vilka grupper och kandidater som ställer upp och ta reda på vad de vill och vad de står för, avslutar hon. 

TROVÄRDIGT VALSPECIAL

kort och gott

om gravar, grupper och gäster

TÄNKVÄRT:

PILGRIMSVANDRING I Sverige finns över 30 pilgrimsleder. Du kan vandra själv eller tillsammans med andra. På en pilgrimsvandring vårdar du både kropp och själ.

 pilgrimsvagen.se

AV KARIN ROSVALL

Svenska Kyrkan har

Hur kan Bibeln ge tröst och hopp?

5,7

miljoner medlemmar

»Livet är full av mellanrum där det mesta verkar fortsätta som vanligt. Men för den som befinner sig i mellanrummet så har allting på något sätt stannat upp. Ovissheten, oron och väntan är det enda som finns där. Jag föreställer mig att det måste varit i ett sånt mellanrum som lärjungarna befann sig mellan det att Jesus lämnade dem och att Anden sändes till dem, tiden mellan det som vi kallar Kristi himmelsfärd och pingst.«

1316

församlingar i Sverige

På bloggen Tankar inför helgen publiceras varje vecka vardagliga reflektioner, baserade på kommande söndags bibeltexter. Präster i Svenska kyrkan tolkar Bibelns texter utifrån vår tid och vår omvärld. 

PODCAST:

Prata till punkt med ärkebiskopen

I podcasten samtalar ärkebiskop Antje om existentiella frågor, kristen tro och det goda samhället med en gäst. Bland gästerna hörs bland andra: Mark Levengood – om priderörelsen och att Gud är kärlek” Bi Puranen – om vägen från kyrkböckerna, digital teknik och migranternas röst Andreas Norlén – om talmansrollen, skillnaden mellan människans värde och värdighet, och om samhället och staten Anders Thornberg – om trygghet, demokrati och mänskliga rättigheter, och om stolthet över sin kallelse. Lyssna och få nya perspektiv.

 blogg.svenskakyrkan.se/tankarinforhelgen

TRO OCH HANDLING Tro får konsekvenser för våra liv. Därför engagerar kyrkan sig för hållbar utveckling, flyktingar, klimat och kulturarv. Genom Act Svenska kyrkan delar vi tro och arbete med kyrkor över hela världen. Ditt engagemang behövs!

 svenskakyrkan.se/act

Hitta gravplatsen

kyrkor i Sverige

Sök gravsatta personer, se kartbilder över kyrkogårdar eller hitta historiska personers begravningsplatser i hela landet.  www.svenskagravar.se

3400 27000 ställer upp i årets Kyrkoval

FAKTA Poddradio innebär att man producerar och sänder ljudfiler via internet. Ungefär som radio fast lyssnaren måste själv hämta filen från nätet. Enkelt och kostnadsfritt.

www.historiesajten.se T ROVÄ RDI G T N R 1 2021

KORS & T VÄ RS

Lös Kors & Tvärs och skicka in svaret, dvs vad det hemliga ordet i de ljusgula rutorna blev till: kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se senast på kyrkovalsdagen den 19 september 2021. Tre slumpmässigt dragna vinnare vinner en vacker bok om Malmö. Lösningen finns på hemsidan från den 20 september.

telefon 040-27 90 00 e-post www.svenskakyrkan.se/malmo app Kyrkguiden där appar finns facebook sök på din kyrka webb www.svenskakyrkan.se/malmö

Trovärdigt valspecial 2021