musik i s:t petri kyrka våren 2020
»1«
ur djupen ropar jag till dig, herre! vi lever i en tid där musik framförallt ses som en form av underhållning. Musiken finns överallt i bakgrunden; i hissen, i bilen, på tv, på nätet som ett soundtrack till våra liv. Att gå på konsert i en kyrka öppnar för ett annorlunda tilltal och en annorlunda upplevelse. Den sakrala musiken har alltid burit på både lovsång till gud och människans innersta längtan. Att be kan vara att försöka uttrycka det som inte kan uttryckas, att sträcka sig mot det okända och att famla efter det som ter sig ouppnåeligt. När vi ber ger vi uttryck för vår utsatthet som människor. I bönen längtar vi efter ett svar, efter att bli berörda och tilltalade i vår existens, i själen men också i anden. Augustinus hävdade att den som sjunger ber dubbelt. Musiken ger röst åt glädje och framgång, ömhet och värme, ångest och sorg, bön och protest. Otaliga är de tonsättare som har skrivit musik till psalm 130 i Psaltaren. År 1916 komponerade tonsättaren Lili Boulanger sin De Profundis i en ålder av 22 år, tre år innan hon dog. Hennes tolkning av psalmen är en kraftfull, enträgen bön som rör sig mellan förtvivlan och skälvande hopp. Dessa två känslolägen speglade hennes eget korta liv som präglades av en kronisk sjukdom. Människans existentiella rop efter mening har lika många röster som det finns människor. Patriarkala samhällsstrukturer har genom seklerna begränsat möjligheterna för hälften av mänskligheten att höras. Många kvinnliga tonsättare, författare och konstnärer har förtigits i historieskrivningen.
Polyfoni betyder ordagrant »flerstämmighet«. År 1665 utfärdade Rom genom ärkebiskop Litta ett förbud mot polyfonisk instrumentalmusik i klostren. Chiara Maria Cozzolani, nunna och sedermera abbedissa i Benediktinerklostret S:ta Radegonda, hade då redan komponerat fyra samlingar med motetter och psalmer. Hennes musikaliska tolkning av de liturgiska och bibliska texterna ger röst både åt nunnornas teologi i 1600-talets Milano och åt hennes egen tro och självbild som nunna. Men det är först i vår tid, på 1990-talet, som hennes verk har börjat uppmärksammas och uppföras. Liksom i musiken består poesin av röster som sträcker sig mot det okända. I en av Emily Dickinsons dikter, tonsatt av Michael Bojesen, målar poeten upp en bild av brittsommaren som en tid då vi blickar bakåt istället för att vända oss mot en okänd framtid. Men kanske ändå dagen är här då vi låter allas röster höras? I sin mest kända dikt Hope is the Thing with Feathers beskriver Dickinson hoppet som en fågel som vilar i själen, ständigt sjungande oavsett omständigheterna. Det ligger i Svenska kyrkans uppdrag att erbjuda en plats där människor kan uttrycka och tolka sina andliga och existentiella frågor. Kyrkomusiken i S:t Petri kyrka ser sig som en del av detta uppdrag. Välkommen till vårens konserter som ger plats åt en mångfald av röster från klassisk barock och påskens passioner till nutida musik.
tolvotie
januari
20 minuters lunchmusik varje onsdag året runt. Köp en baguette, ta en kaffe och koppla av.
Ons 1
after work orgel Fredagar varannan vecka kl 17.00 Perfekt att avsluta en veckas arbete med 45 minuter musik. * Annan lokal än S:t Petri kyrka
mars 13.00 Nyårskonsert
Mån 6 18.00 Trettondedags konsert Ons 8
12.10
Tolvotie
Ons 15
12.10
Tolvotie
Ons 22 12.10
Tolvotie
Sön 26 18.00 I det förlovade landet Ons 29
12.10
Tolvotie
Fre 31
17.00 After Work Orgel
12.10
Tolvotie
Lör 7
13.00 Stravinskijfestival *
Sön 8
18.00 Rörelse vid korset
Ons 11
12.10
Fre 13
17.00 After Work Orgel
Ons 18
12.10
Tolvotie
Ons 25 12.10
Tolvotie
Tolvotie
Fre 27 17.00 After Work Orgel Sön 29 18.00 Johannespassionen april
februari Ons 5
Ons 4
12.10
Tolvotie
Ons 1
12.10
Tolvotie
Ons 8
18.30 Matteuspassionen
Sön 9 18.00 Apokalyps – ur djupen ropar vi
Fre 10 15.00 Orgel vid graven
Ons 12
12.10
Ons 15
Fre 14
17.00 After Work Orgel
Ons 19
12.10
Tolvotie Tolvotie
Sön 23 18.00 Bara Bach Ons 26 12.10
Tolvotie
Fre 28 17.00 After Work Orgel
12.10
Tolvotie
Sön 19 18.00 Dagen är nu – en kväll med Emily Ons 22 12.10
Tolvotie
Fre 24 17.00 After Work Orgel Mån 27 19.30 Kvinnan med de sju sönerna Ons 29 12.10
Tolvotie
juni
maj Sön 3
18.00 Kvinnlig barock
Ons 3
Ons 6
12.10
Fre 8
17.00 After Work Orgel
Lör 6 12.10
Ons 13
12.10
Tolvotie
Tolvotie
Sön 31
Nationaldagskonsert
Ons 10 12.10
Tolvotie
Ons 17
Tolvotie
12.10
Ons 24 12.10 Tolvotie
Fre 22 17.00 After Work Orgel Ons 27 12.10
Tolvotie
Sön 7 18.00 Vänd mot det eviga
Tolvotie
Sön 17 18.00 O vad världen nu är skön Ons 20 12.10
12.10
Fre 26 17.00 After Work Orgel
Tolvotie
18.00 Sagastipean
juli Ons 1
12.10 Tolvotie
Fre 3
17.00 After Work Orgel
Ons 8
12.10 Tolvotie
Fre 10 17.00 After work Orgel Ons 15 12.10 Tolvotie Fre 17
17.00 After Work Orgel
Ons 22 12.10 Tolvotie Ons 29 12.10 Tolvotie Fre 31
17.00 After Work Orgel
körkonserter I det förlovade landet
8
Apokalyps – ur djupen ropar vi
10
Bara Bach
12
Rörelse vid korset
14
orgelmusik
Johannespassionen
16
After Work Orgel
Matteuspassionen
18
Dagen är nu – en kväll med Emily 20
gästspel
Kvinnlig barock
24
Stravinskijfestival: Våroffer
O vad världen nu är skön
28
Sagastipean
28
föreställning
Vänd mot det eviga
28
Kvinnan med de sju sönerna
jag och musiken 30
32
22
Sophie Binder
26
Irina Binder
34
s:t petri kyrka Körverksamhet
36
Kontakta oss
38
Synopsis in English
39
Foto: Susanne Hallmann
ann-margreth nyberg
jakob vad
helena ek
Foto: Angeliqa Daldorph
conny thimander
Foto: Charlotte T Strömwall
maria streijffert
Foto: Nikolai Østergaard
tobias nilsson
Foto: Kristin Lidell
katarina lundgren-hugg
elin skorup
elisabeth boström
Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
hannes öberg
Foto: Annika Falkuggla
Foto: Leif Johansson
ann-helen moen
damkören vid musikhögskolan i malmö
amanda flodin
johan linderoth
lunds domkyrkas gosskĂśr
Foto: Mathias Larsen
Foto: Kasper Tuxen
matilda paulsson
monica och carl axel dominigque
Foto: Mattias Ahlm Sveriges Radio
anna einarsson
leif aruhn-solĂŠn
Foto: Per Buhre
martin vanberg
Foto: Emilie Kroon
jakob bloch jespersen
vĂĽren 2020
8
söndag 26 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka
I det förlovade landet medverkande konsertlängd
Martin Arpåker, bas Barockensemble Hannah Tibell, konsertmäsatre
Cirka 60 minuter
j. s. bach – kantat nr 56 och nr 82 Bachs passioner, oratorier och mässor framstår som nyckelverk både i hans egen produktion och i den sakrala barockrepertoaren i stort. Även koralerna och orgel- och klaververken utgör en imponerande del med sammantaget över 650 kompositioner. Ändå är det kanske de över 200 kantaterna för röster och instrumentalensemble som bildar ryggraden i Bachs skapande med musik till hela kyrkoåret. Kantat nr 56, »Ich will den Kreuzstab gerne tragen«, komponerades 1726 till nittonde söndagen efter trefaldighet och består av fem satser. Den inledande satsen är en da capo-aria och den femte och avslutande är en harmonisering av en koral,
komponerad av Johann Frank 1653. »Kreuzstab« är förutom ett kors även benämningen på ett nautiskt mätinstrument, en föregångare till sextanten, och texten är full av nautiska referenser. Bach har betonat dubbeltydigheten genom att spetsa sångstämman med höjningstecken, så kallade korsförtecken. Den mörka och snarast dystra »Kantat nr 82, Ich habe genug«, är även den femsatsig och komponerades 1727 till firandet av Kyndelsmässodagen (Jungfru Marie kyrkogångsdag). Musiken är skriven i aria- och recitativform där recitativen i sats två och fyra omges av arior i sats ett, tre och fem. De fem satserna varieras genom olika tempi och karaktärer.
körkonserter 9
Johann Sebastian Bach Ich will den Kreuzstab gerne tragen, BWV 56 Johann Sebastian Bach Ich habe genug, BWV 82
söndag 9 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka
våren 2020
10
Apokalyps – ur djupen ropar vi Francis Poulenc Kyrie ur Messe en Sol Beat Furrer Enigma I och III Francis Poulenc Toi ma patiente och Le jour m’étonne ur Figure humaine John August Pamintuan De profundis Alfred Schnittke Sej trud, shto nachinal ja supavan’ ur Konsert för kör Lili Boulanger Psalm CXXX du fond de l’abime, version för två pianister, blandad kör och soli
medverkande
Petri Sångare Matilda Paulsson, mezzosopran Elisabeth Boström, piano Annika Bjelk, piano Alexander Einarsson, dirigent konsertlängd
Cirka 70 minuter
körkonserter 11 apokalyps – ur djupen ropar vi Under temat apokalyps, uppenbarelse, presenteras sex verk varav de flesta är komponerade under 1900-talet. Francis Poulenc med sina växlande taktarter och rena skira klanger i »Kyrie« ur »Mässa i G« från 1937 blickar tillbaka på äldre musik. Stilen är modernare i hans »Toi ma Patiente« ur »Figure humaine« men enkelheten är tillbaka i satsen »Le jour m’étonne« i samma verk. Beat Furrers namn är känt i nutida musikkretsar men i hans »Enigma I« är det dissonanta tonspråket ersatt av ett mer konsonant modalt modus, liksom i »Enigma III« där ett lugnt mellanparti omges av koncentrerade utrop från kören. Den filippinske dirigenten och tonsättaren John August Pamintuans »De profundis« är ett rytmiskt stycke med ostinatobas och ljusa rörliga stämmor i det höga registret. »Konsert för kör« av Alfred Schnittke skapar en vilsam atmosfär med långa linjer och starka höjdpunkter med säregna tonklungor.
lili boulanger
Lili Boulangers »Psalm CXXX du fond de l’abime« är konsertens äldsta verk, färdigställt 1917 året innan hon dog endast 25 år gammal. Verket inleds svagt och suggestivt i basregistret men musiken ökar snart i färg, intensitet, dynamik och tempo när solist, kör och orkester gemensamt får helheten att växa. Boulangers tonspråk är impressionistiskt färgat.
12 våren 2020
BARA BACH Johann Sebastian Bach komponerade elva mässor, varav »Mässa i h-moll« är den mest kända och framförda. Bach lånade ibland av sig själv, och första satsen i »Mässa i F« bygger på ett fristående kyrie som han skrev under sin tid i Weimar 1709–1717. Även efterföljande satser bygger på hans tidigare musik, främst kantaterna från den tidiga Leipzigperioden 1723–1726. Kontrapunkt-tekniken, »stämma mot stämma«, som Bach utvecklade till fulländning, är tydligt framträdande i mässan med fugerade partier och kontrasterande cantus firmi.
Kyrkokantaten »In allen meinen Taten« komponerades 1734, samma år som »Juloratoriet«, men det är inte känt för vilket tillfälle kantaten skrevs. Det finns anteckningar i partituret som vittnar om att verket kanske skrivits till ett bröllop. Texten är hämtad från en hymn av Paul Fleming, publicerad 1642. »Singet dem Herrn ein neues Lied« är en motett för kör. Ej heller i detta verk är det känt för vilket sammanhang det skrevs. Tillkomståret är 1726 eller 1727. Bach hade inte som uppdrag att komponera motetter men Bachforskaren Christoph Wolff har framlagt teorin att Bach kanske skrev dessa motetter som underlag för kompositionsundervisningen för att visa sina elever olika kompositionstekniker.
söndag 23 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka
Bara Bach bwv 233 mässa i f / bwv 97 in allen meinen taten / bwv 225 singet dem herrn
medverkande konsertlängd
Elin Skorup, sopran Jennie Lomm, sopran Anna Einarsson, alt Amanda Flodin, alt Conny Thimander, tenor Jakob Bloch Jespersen, bas Per Fernesten, bas Barockorkester Hannah Tibell, konsertmästare Peter Wallin, dirigent
Cirka 60 minuter
körkonserter 13
Tre av Johann Sebastian Bachs mest anslående kompositioner, en Missa brevis, en Kantat och en Motett, framförs av en grupp välmeriterade sångare och musiker med barockens musik som specialitet.
söndag 8 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka
Rörelse vid korset Tine Bec Deliver me, o Lord Joseph Haydn ur Jesu sju sista ord på korset Hob. xx:1A Paul Mealor Crucifixus för kör och stråkorkester
våren 2020
14
medverkande konsertlängd
S:t Petri Ungdomskör (SPUK) Stråkorkester Johanna Didriksson, koreografi och dans Josef Zetterberg Pihl, baryton Carl Adam Landström, piano Alexander Einarsson, dirigent
Cirka 60 minuter
rörelse vid korset Konserten inleds med musik av den slovenska tonsättaren Tine Bec, »Deliver me, o Lord« (2019). Verket är skrivet för blandad kör och "body percussion" där kören själv åstadkommer slagverkseffekterna. Biskopen i katedralen i Cádiz gav Joseph Haydn uppdraget att komponera »Jesu sju sista ord på korset«. I förordet till verket skrev Haydn om uruppförandet: Kyrkans väggar, fönster och pelare var täckta med svart tyg och endast en stor lampa som hängde i mitten av salen lyste upp det heliga mörkret. Vid tolvtiden på dagen var alla dörrar stängda: och sedan började musiken. Verket, som komponerades 1786, blev Haydns kanske mest populära och framförda och det arrangerades för flera olika besättningar. Verket är indelat i nio satser, varav sju är tillägnade Jesu ord, samt en majestätisk inledning och en avslutningssats som skildrar den stora jordbävningen, »Il terremoto«.
Tyngdpunkten i den walesiske tonsättaren Paul Mealors produktion ligger på verk för kör a cappella men han har även komponerat orkesterverk, konserter, kammarmusikverk och musik för soloinstrument. »Crucifixus« (2012), för kör och stråkorkester består av fem satser. Stilen är tonal och musiken stillsam i långa partier. Körpartier varvas med solosång.
kรถrkonsert 15 johanna didriksson
söndag 29 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka
Johannespassionen våren 2020
16
bob chilcott: st john’s passion medverkande konsertlängd
S:t Petri Motettkör Instrumentalensemble Ann-Margreth Nyberg, sopran Leif Aruhn-Solén, evangelist Andreas Landin, Pilatus Jakob Vad, Jesus Carl Adam Landström, orgel Martin Arpåker, dirigent
Cirka 60 minuter
johannespassionen Den engelske körtonsättaren, sångaren och kördirigenten Bob Chilcott, född 1955, har sedan mycket unga år varit engagerad i körmusik. Först som korist i barn- och ungdomskörer och sedan som musikstudent vid King‘s College, Cambridge. Chilcott var medlem i The King‘s Singers i tolv år och komponerade flera verk för dem. Hans kärlek till och engagemang för ungdoms- och amatörkörer och hans starka tro på att musik kan förena människor har fått honom att ägna sig åt körkomponerandet på heltid och leda workshops för att sprida körmusik världen över. Chilcott ledde kören vid Royal College of Music i London under sju år och är förste gästdirigent för BBC Singers. Hans timslånga »Johannespassionen«, som består av tre delar fördelade på sex, fem och sex satser, varvar instrumentala delar med körsång och solosång. Kören har en central roll och deltar i samtliga satser utom den näst sista. Solistrollerna är uppdelade i sopran-, tenor- och två barytonstämmor och i instrumentalensemblen ingår stråkar, bleckblås, timpani och orgel. Tenoren är traditionsenligt berättaren som för handlingen framåt. Stilen är tonal, med traditionell harmonik, rytmik och melodik.
kรถrkonserter 17
onsdag 8 april kl 18.30 S:t Petri kyrka
Matteuspassionen johann sebastian bach: matteuspassionen bwv 244
våren 2020
18
MEDVERKANDE KONSERTLÄNGD
Petri Sångare Lunds Domkyrkas Gosskör Susannah Carlsson, körledare Malmö Operas Barnkör Kristina W Svensson, körledare Orkester Conny Thimander, evangelist och tenor Hannes Öberg, Jesus Ann-Helen Moen, sopran Maria Streijffert, alt Jakob Bloch Jespersen, bas Alexander Einarsson, dirigent
210 min inkl paus
matteuspassionen Johann Sebastian Bachs »Matteuspassionen« skildrar i toner Jesu lidande och död och har blivit ett centralt verk i den sakrala barockrepertoaren. Verket är starkt knutet till påskhögtiden och framförs i såväl kyrkor som konsertsalar under påskveckan. I Concertgebouw i Amsterdam framförs Matteuspassionen flera gånger om dagen under en vecka i samband med påskhögtiden och många kyrkor programsätter verket som årlig tradition. Bach komponerade sin omfattande passion 1729. Verket återupptäcktes hundra år senare (1829) då det framfördes i Berlin för första gången efter Bachs död under ledning av den
blott tjugoårige Felix Mendelssohn. Det ledde till en renässans för Bachs musik under 1800-talet. Matteuspassionen kräver flera solister, en evangelist som för handlingen vidare, en relativt omfattande instrumentalensemble och två fyrstämmiga körer. Verket är uppbyggt kring recitativ, arior, körsatser, koraler och instrumentala mellanspel. Inledningssatsen »Kommt, ihr Töchter, helft mir klagen« sätter stämningen för hela verket med sin tyngd och sitt obevekliga framåtskridande och avslutningssatsen sluter verket på ett djupt gripande sätt med »Wir setzen uns mit Tränen nieder«.
kรถrkonserter 19
söndag 19 april kl 18.00 S:t Petri kyrka
Dagen är nu – en kväll Eva-Stina Byggmäster ur I tvillingarnas tecken Michael Bojesen These are the Days Jonathan Dove It Sounded as if the Streets Were Running
våren 2020
20
medverkande
Petri Femme Instrumentensemble Alexander Einarsson, dirigent konsertens längd
Cirka 50 minuter
Det poetiska tilltalet hos Emily Dickinson står i fokus i detta program där det upplästa ordet möter det klingande ordet. Hur ska man bli en bättre människa? Hur ska man göra för att inte gå under? Spela teater, skriva dikt, betrakta det darrande lövet som tål storm och piskande vind!? Ska man ta på sig en röd klänning, slänga rödrävsboan runt halsen och trampa gasen i botten!? Ska man bara släppa snöret till ballongen när man blir full i skratt!?
dagen är nu Dirigenten, tonsättaren och musikpedagogen Michael Bojesen tillträdde som chef för Malmö Opera 2017. Han har studerat vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium och tog examen 1984. Han har även studerat dirigering för Jorma Panula. Bojesen har varit docent vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium och konstnärlig ledare för Copenhagen Opera Festival. Han har även verkat som dirigent för Danmarks Radios flickkör/DR Pigekoret, Lunds Studentsångarförening och kammarkören Camerata. År 1998 utsågs Bojesen till »Årets körkompositör« i Danmark och många av hans skivproduktioner är prisbelönta. Bojesen är oerhört uppskattad som initiativtagare till spännande och annorlunda projekt och för sitt engagemang för amatörkörer.
»These are the days« består av sex satser och komponerades 2004 för flickkör och piano till texter av Emily Dickinson. Den amerikanska författarinnan levde ett stillsamt och undanskymt liv i Amherst väster om Boston i USA. Hon gjorde ett par försök att ge ut några dikter genom vänner i Boston men hemlighöll det mesta av sin produktion som inte upptäcktes förrän efter hennes död och som inte blev utgiven förrän under andra hälften av 1900-talet.
kรถrkonserter 21
med Emily
måndag 27 april kl 19.30 S:t Petri kyrka
Kvinnan med de sju sönerna våren 2020
22
Ett allkonstverk av Johan Falkman från hans kommande världsutställning What Dignifies Us
medverkande
dans
Börje Ahlstedt Katarina Lundgren-Hugg Johannes Wanselow Hans Peter Edh Linn Mildehav Micke Jansson Sara Lehmann Alexander Jubell
Faryad Mortazavi Kerstin Håkansson musik
Carl Adam Landström, organist regi
Ronny Danielsson konsertens längd
Cirka 75 minuter
Foto av målning: Roland Källberg och Birgitta Engwall-Källberg. Foto: Mattias Axelsson
föreställning 23 kvinnan med de sju sönerna av johan falkman
Kvinnan med de sju sönerna Ett allkonstverk av Johan Falkman från hans kommande världsutställning »What Dignifies Us?«
börje ahlstedt som elasar ur mackabeerboken tillsammans med alexander jubell, en av de sju sönerna, i kung antiochus fängelsehåla.
söndag 3 maj kl 18.00 S:t Petri kyrka
Kvinnlig barock Chiara Margarita Cozzolani Vesper anno 1650 Chiara Margarita Cozzolani Psalmer och motetter ur samlingen Salmi otto voci concertati op. 3
våren 2020
24
Åttastämmiga psaltarpsalmer och konsertanta solosånger tillsammans med gregorianska antifoner. Musik för den högtidliga vespern i italienska katedraler under 1600-talets första hälft.
medverkande:
konsertens längd
Helena Ek, sopran Kristina Hellgren, sopran Daniel Carlsson, altstämma Tobias Nilsson, altstämma Martin Vanberg, tenor Johan Linderoth, tenor Daniel Åberg, bas Per Fernesten, bas Continuogrupp Peter Wallin, dirigent
Cirka 70 minuter
kvinnlig barock Den italienska tonsättaren, sångerskan och Benediktinernunnan Chiara Margarita Cozzolani (1602–1678) levde under den tidiga barockeran. Som nunna fick hon sig namnet »Chiara«. Hennes motetter, psalmer, mässor och vesprar väckte stor uppmärksamhet i dåtidens Italien. År 1620 gick Cozzolani i kloster 18 år gammal och gav sitt nunnelöfte i Santa Radegonda i Milano varefter hon blev abbedissa för klostret som så småningom fick kritik för sin musikaliska verksamhet. Ärkebiskopen Alfonso Litta ville inskränka nunnornas rätt att uttrycka sig musikaliskt som tonsättare och sångerskor och begränsa musikutövandet och kontakten med omvärlden. Cozzolani försvarade dock nunnornas rätt. Sången vid klostret hade väckt stor uppmärksamhet och ryktet om att de var landets bästa sångerskor spred sig i hela Italien.
Stilen i Cozzolanis »Salmi a otto voci concertati« är ljusare och lättare än Johann Sebastian Bachs tyngre och tätare kontrapunktiska stil. I verket varvas soloröst med flerstämmig kör till lätt ackompanjemang. Gregorianska antifoner härstammar från gregoriansk sång som är en enstämmig, rytmiskt fri oackompanjerad liturgisk sång inom den romersk-katolska kyrkan.
kรถrkonserter 25
klassiskt, musikal och funk – sophie vill sjunga allt sophie binder har sjungit i hela sitt liv. I ungdomskören SPUK, S:t Petri Ungdomkör, är hon alt. I andra körer är hon en sopranstämma, samtidigt som hon sjunger i flera band. Liksom sin mamma Irina Binder har Sophie en stor musikalitet och kan uttrycka sig i olika genrer. Innan hon började i SPUK sjöng hon i Malmö Operas barnkör. Nu går Sophie tredje året på det estetiska programmet för musik på Malmö latinskola. Tillsammans med sina kompisar har hon bildat flera band. – Jag gillar att sjunga i band men tycker också mycket om körsång. Sången är en stor del av mitt liv. När det gäller banden så kan de vara åt det funkiga hållet, men vi inspireras också av Stevie Wonder och Amy Winehouse. I ett av banden som jag har med klasskompisar skriver vi mycket eget material, säger Sophie. I år är det femte året som Sophie sjunger med SPUK. Hon har alltid tänkt att hon vill arbeta med musik i framtiden. – Jag har sjungit i hela mitt liv och vet inget annat. Efter gymnasiet ska jag söka in till olika folkhögskolor, men också till balettakademin. Jag dansar balett, stepp och jazz. Vi får se vad det blir, jag vet att en satsning på musik kräver mycket hårt arbete. Är det skillnad mellan att uttrycka sig genom sång och att uttrycka sig genom dans? – Genom musiken kan jag alltid förmedla det jag vill. Kanske är jag mer bekväm med sång. Balett upplever jag som en väldigt uttrycksfull konstform.
27 jag och musiken
»Jag gillar att sjunga i band men tycker också mycket om körsång. Sången är en stor del av mitt liv.« sophie binder
söndag 17 maj kl 18.00 S:t Petri kyrka
o vad världen nu är skön medverkande
våren 2020
28
S:t Petri Motettkör Martin Arpåker, dirigent
söndag 31 maj kl 18.00 S:t Petri kyrka
sagastipean – konsert med spuk Javier Busto Sagastipean Per Nörgård Wie ein Kind Erik Esenvalds Only in sleep Samt musik av bland annat Makor, Bec och Whitacre medverkande
S:t Petri Ungdomskör (SPUK) Alexander Einarsson, dirigent
söndag 7 juni kl 18.00 S:t Petri kyrka
vänd mot det eviga Martin Åsander Att se John Adams Because I could not stop for Death ur Harmonium medverkande
körkonsert 29
Petri Sångare Mattias Fagius, cello Alexander Einarsson, dirigent
fredagar kl 17.00 varannan vecka under januari–juli
After Work Orgel
våren 2020
30
After Work Orgel är en blandad serie där orgeln alltid har en central plats. Genren är varierad: allt från västerländsk konstmusik till populärmusik och improvisation. Perfekt att avsluta en veckas arbete med 45 minuter musik! Projektet Nya toner i S:t Petri invigdes 2019 och har blivit världsberömt. Människor från hela världen vallfärdar till kyrkan för att uppleva den nya orgeln. Under våren finns därför möjlighet att höra internationella gäster som spelar musik anpassad för det nya konceptet.
fredag 31 januari kl 17.00
fredag 22 maj kl 17.00
Carl Adam Landström, orgel
Hans Davidsson, orgel
fredag 14 februari kl 17.00
fredag 26 juni kl 17.00*
Hans Fidom, orgel Carl Adam Landström, orgel
Marietta Kruzel, orgel Jolanta Sosnowska, violin
fredag 28 februari kl 17.00
fredag 3 juli kl 17.00*
Hans Hellsten, orgel
Jerzy Kukla, orgel
fredag 13 mars kl 17.00
fredag 10 juli kl 17.00*
Sara Michelin, orgel Marie-Louise Beckman, orgel
J S Bach »Danscs of sorrow« Dans eller runa över en älskad livskamrat? Kliv in i Bachs huvud och lyssna till en rörande version av Ciacconan som du aldrig hört den förut. Klara Hellgren, violin, Marie Alexis, sopran, Anna Zander, alt, Fredrik Mattsson, tenor, Erik Arnelöf, bas
fredag 27 mars kl 17.00 Carl Adam Landström, orgel
fredag 24 april kl 17.00 Ett genreöverskridande möte mellan tre vänner Monica Dominique, orgel och piano Carl-Axel Dominique, piano Carl Adam Landström, orgel
fredag 8 maj kl 17.00 Musikhögskolans damkör Lena Ekman Frisk, dirigent
* I samarbete med Skånes Orgelveckor
fredag 17 juli kl 17.00* Ursula Grahm, orgel
fredag 31 juli kl 17.00 The Bordeaux Cathedral Girls’ Choir Emmanuel Filet, orgel Alexis Duffaure, dirigent
Foto: Jens C Hilner
orgelmusik 31
gästspel stravinskijfestival lördag 7 mars kl 13.00 Malmö live Konsertsalen
Stravinskijfestival: Vår
våren 2020
32
mass / les noces / våroffer
Våroffer är ett dansverk om en hednisk rit, där en ung person hetsas att dansa sig till döds som offer till jorden. Dansverket ställs här mot två andra verk med rituell inriktning. Sångkantaten Les Noces (Bröllopet) skrevs strax efter Våroffer och handlar om ceremonierna kring ett arrangerat äktenskap vid tiden för Rysslands kristnande. Det var en tid då giftermål inte handlade om romantik, utan om traditioner. Mass följer den katolska gudstjänstritualen och är skriven med förhoppningen att kunna användas »på riktigt« i kyrkliga sammanhang. den liturgiska ritualen
Med Mass ville Stravinskij skriva en »riktig mässa« som han uttryckte det. Han var en troende man och bekände sig till den ryskortodoxa läran. Detta är dock en katolsk mässa. Anledningen till att han gjorde det valet, är att kyrkosången i den ortodoxa traditionen ska sjungas a capella – och Stravinskij ville absolut använda instrument. I sångstämmorna finns det nyanser av både gregoriansk och ryskortodox musik. Stravinskij föreskrev att sopran- och altstämmorna skulle sjungas av barn, men när verket framförs används oftast vuxna sångare.
mässans struktur
Mässan följer den klassiska liturgiska strukturen: Kyrie (Herre, förbarma dig!), Gloria (Ära vare Gud i höjden), Credo (trosbekännelsen), Sanctus (Helig är Herren Sebaot) och Agnus Dei (Guds lamm). Stravinskij jobbade på verket till och från under 1940-talets mitt och det uruppfördes på La Scala i Milano den 27 oktober 1948. rituell kärlek
Stravinskij började skriva på den koreograferade sångkantaten Les Noces (bröllopet) 1914, alltså strax efter Våroffer, men den uruppfördes först 1923. Verket handlar om ceremonierna kring ett arrangerat äktenskap någonstans i de ryska utmarkerna strax efter kristnandet. Ritualerna har dock vissa hedniska inslag. Les Noces är ingen sockersöt skildring av äktenskapslycka, här finns både oro och uppslitande farväl, men också löften om en lycklig framtid. Och visst, här finns kärlek också, fast kanske mer av erotisk och pragmatisk natur, än romantisk. »Skaka henne som ett päronträd och älska henne«, uppmanar kören brudgummen i slutet. Det är tydligt att Carl Orff lät sig inspireras av Les Noces i Carmina Burana, som ju också delvis handlar om hängivelse och åtrå.
roffer Malmö SymfoniOrkester Robert Trevino, dirigent Lauryna Bendžiūnaitē, sopran (Les Noces) Victoria Karkacheva, mezzosopran (Les Noces) Dmitrii Bashkirov, tenor (Les Noces) Pavlo Balakin, bas (Les Noces) Petri Sångare Alexander Einarsson, kormästare konsertens längd
Cirka 100 minuter biljetter och program
www.malmolive.se
gästspel 33
medverkande
»Musik är ett starkt sätt att uttrycka sig och med fiol kan du förmedla de flesta känslor.« irina binder
Varför blev det fiol? – Ja, det kan man undra, säger Irina och skrattar. Egentligen ville jag spela piano och tog först privata lektioner. När jag skulle börja skolan var dock pianoklassen full och min mamma frågade om jag inte kunde tänka mig fiol istället. Där fanns det nämligen lediga platser. Jag vägrade faktiskt i början, men mamma stod på sig och tyckte att jag skulle prova i alla fall. Varken min mamma eller pappa spelade något instrument, men mamma hade rätt. Jag började tycka om fiolen så fort jag hade den i mina händer och jag har inte ångrat mig. Irinas bror höll också på med musik under uppväxten. För honom handlade det mest om pop och rock och han spelade bas. Musiken fanns på det sättet alltid närvarande i Irinas barndomshem.
– Jag har tillbringat många timmar med att öva på mitt instrument. Även i dag övar jag hela tiden. Ibland mer och ibland mindre beroende på hur svårt stycket är som jag ska spela. Musik är ett starkt sätt att uttrycka sig och med fiol kan du förmedla de flesta känslor, säger hon. Den klassiska musiken är grunden till allting, menar Irina. När det gäller kompositörer tycker hon om de gamla klassikerna som Bach, Mozart, Rachmaninov, Tjajkovskij, Strauss och Wagner. Samtidigt finns det massor av fina moderna kompositörer. – Jag gillar också folkmusik, pop, rock och klezmer. Louisa Lyne & di Yiddishe kapelye är ett klezmerband där jag medverkar. Jag älskar att spela med dem. Här improviserar vi mycket, det är ett annorlunda sätt att spela än den klassiska musiken. Klezmermusik kan vara medryckande och dansant, men också vemodig och sorgsen. Samma stycke kan förmedla en blandning av livsglädje och melankoli. Klezmer är en i grunden judisk folkmusikgenre från Östeuropa. Ännu mer starka känslor finns det i den argentinska tangon. Irina spelar även i bandet Tangarte. – I den argentinska tangon föds, älskar och dör folk på två minuter. Musiken är passionerat vacker och vi ger både konserter och spelar upp till dans. Tango är inte så enkel att dansa, men kan du grundstegen är det bara att låta dig svepas med av musiken.
jag och musiken
klassiskt, klezmer och argentinsk tango – Irina Binder spelar allt. Musiken är ett språk som kan uttrycka kärlek, sorg och passion och Irina Binder plockar fram alla känslor med sin violin. Hon var sju år när hon började spela fiol. Idag är Irina Binder anställd som violinist i Malmö Operaorkester och även här är repertoaren bred med klassisk musik, opera och musikaler. Ibland spelar hon också i olika konstellationer i S:t Petri kyrka. – När det anordnas konserter där orkester medverkar ställer jag gärna upp om jag kan, säger hon.
35
fiolen kan uttrycka alla människans känslor
körverksamhet i s:t petri kyrka petri vokalensemble är en kör i olika konstellationer som främst sjunger vid kyrkans högmässor. Mycket god notläsning och körerfarenhet krävs.
våren 2020
36
Mer info: Alexander Einarsson s:t petri ungdomskör (spuk) är en fyrstämmig kör med cirka 40 sångare i åldern 14–20 år (tenorer och basar upp till 23 år). Kören sjunger främst klassisk musik med inslag av musikal och jazz. SPUK sjunger i gudstjänster och konserter i S:t Petri kyrka men konserterar frekvent även på andra håll i staden och i Sverige. Kören har medverkat vid flera inspelningar för Sveriges Radio samt vid två filminspelningar. Den deltar även regelbundet i internationella körtävlingar och festivaler och har bland annat vunnit Grand Prix i körtävlingar i Venedig 2017 och Budapest 2018. Provsjungning: Alexander Einarsson petri femme startades hösten 2018 för kvinnor i åldern 19–26 år. Kören består av cirka 20 kvinnor och sjunger främst tre- och fyrstämmig musik för damkör a cappella. Notläsning och god körerfarenhet krävs. Provsjungning: Alexander Einarsson
s:t petri motettkör är en blandad kör som består av cirka 35 sångare i olika åldrar. Körens repertoar inkluderar de stora kyrkomusikaliska verken och a cappella-framföranden med spännvidd från renässans till vår tids musik. God körvana och notläsning krävs. Provsjungning: Peter Wallin petri sångare är en kammarkör med hemvist i S:t Petri kyrka. Petri Sångares främsta genre är a cappella-musik med fokus på nutida västerländsk konstmusik, men kören framför även regelbundet verk för kör och orkester i samarbete med Malmöregionens ledande musiker. Petri Sångare anses vara en av regionens främsta ensembler och ambitionsnivån har sedan starten 2010 varit hög med ungefär 25 konserter per säsong. Körens repetitioner och konsertverksamhet präglas av omsorg om text, musik och musikaliskt samspel mellan kör och dirigent. Kören medverkar frekvent i radio och tv samt har vid flera tillfällen deltagit i och vunnit internationella körtävlingar. Läs mer på www.petrisangare.se Provsjungning: Alexander Einarsson
s:t petri ungdomskรถr (spuk)
s:t petri kyrka
37
petri femme
petri sรฅngare
Foto: Kristina Strand Larsson
s:t petri motettkรถr
musikverksamheten i s:t petri kyrka
våren 2020
38
alexander einarsson
carl adam landström
martin arpåker
peter wallin
s:t petri kyrkas musiker
fri entré
Alexander Einarsson organist och kördirigent alexander.einarsson@svenskakyrkan.se 040-27 91 28, 0702-57 75 45
Det är fri entré till alla konserter om inget annat anges. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.
Carl Adam Landström diplomorganist carladam.landstrom@svenskakyrkan.se
konsertvärd
Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta oss.
Martin Arpåker organist och kördirigent martin.arpaker@svenskakyrkan.se 040-27 91 74 Peter Wallin vik. organist och körledare
s:t petri kyrkas generalprogram våren 2020 programansvariga Alexander Einarsson, Carl Adam Landström och Martin Arpåker. ansvarig utgivare Katarina Herbert text Alla musiktexter (utom sid 32) är skrivna av Rolf Martinsson, tonsättare, professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Inledningstext av Anne Ruponen. korrektur Rolf Martinsson, Helena Linder Roslund och Anne Ruponen. »musiken och jag« Kristina Strand Larsson, text och bild. grafisk form Anneli Dennersten, Sjunde. tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2019.
To pray can be an attempt to express the inexpressible, to reach out to the unknowable, and to ask for the seemingly unattainable. In prayer, we express our vulnerability as human beings. When we pray, we yearn for an answer, for being touched at the core of our existence in soul and in spirit. St. Augustine wrote: He who sings, prays twice. Music gives voice to the joys and triumphs, the tenderness and warmth, the agony and sorrows, the prayer and the protest. Numerous composers have written music to Psalm 130. In the year 1916, composer Lili Boulanger, at the age of 22 years, wrote her De Profundis only three years before her death. Her interpretation is a powerful, passionate prayer moving between despair and tremulous hope. Feelings that well reflect her own short life, suffering from a chronic illness. Man’s existential outcry for meaning has as many voices as there are human beings. The patriarchal structures of our society through the centuries, have limited the possibility to be heard for half mankind. Through history, the names of many women composers, writers and artists have been suppressed and forgotten.
The literal meaning of “Polyphony” is “voices or parts”. In the year 1665, Archbishop Litta procured a restriction from Rome on the polyphonic playing of musical instruments in convents. By then, the nun and abbess Chiara Maria Cozzolani, had already composed four collections of motets and psalms. Her musical interpretation of the liturgical and biblical texts give voice both to 17th century theology in the convents in Milan and to her own faith and self-conception as a nun. Still it is only in our time, around 1990, that her work is being recognized and performed. Just as in music, poetry consists of voices reaching out to the unknown. In a poem by Emily Dickinson, used by composer Michael Bojesen, the poet paints a picture of Indian summer being a time to look back instead of turning to an unknown future. But maybe the day finally has come, when we let all voices be heard? In her most famous poem Hope is the Thing with Feathers, describes hope as a bird resting in the soul, constantly singing oblivious of the circumstances. Part of the mission of the Church of Sweden is to provide space and time where people can voice and interpret their spiritual and existential questions. In St. Petri Church, church music is an integral part of this mission. Welcome in the spring of 2020 to our concerts and a diversity of voices through classic baroque and Passions of Eastertime to contemporary music.
s:t petri kyrka
we live in a time when we see music as a form of entertainment. Music is everywhere; in the elevator, in the car, on television, on the net; it becomes a soundtrack to our lives. Going to a concert in a church, we have a possibility to experience something different. Sacred Music has always had components of both praise and prayer.
39
out of the depths i cry to thee, o lord!
ur djupen ropar jag till dig, herre! »Musiken ger röst åt glädje och framgång, ömhet och värme, ångest och sorg, bön och protest.«
»40«