Musik i S:t Petri kyrka höst/vinter 2021–2022

MUSIK I S:T PETRI KYRKA HÖST/VINTER 2021–2022

Musiken lever ”Tyst är det rum där jordens röster höjas”, står det i en dikt från Pär Lagerkvists diktsamling Sång och strid. Under mer än ett coronaår har kyrkorummet i S:t Petri kyrka behövt avstå från att fyllas av musikens höjda röster. Körer har inte kunnat samlas och låta stämmor flätas in i varandra, orgeltoner har landat i hårda väggar och inte funnit resonans i lyssnares mjuka kroppar.

Kyrkorummets inneboende puls får sitt uttryck i gudstjänst och liturgi, i andning och tystnad. Tystnad kan vara välkommen, men inte om den är påtvingad. Efter pandemins restriktioner behöver vi höra höjda röster om hopp och tröst. Kyrkomusiken och musiken i kyrkan består inte av eteriska verk som sjunger avskildhet från mänskliga bekymmer. Maurice Duruflé skriver om sitt Requiem att det, ”i den oföränderliga formen av kristen bön, återspeglar människans ångest när hon står inför mysteriet om sitt sista slut”.

Våra mänskliga behov av tröst eller kärlek och våra upplevelser av ångest eller oro kan tacklas med galghumor eller hopp. Vi kan tillfredsställa det urgamla behovet av skräck med Ulla Olssons orgelkonsert ”Happy Halloween”.

Vi kan ta emot det optimistiska budskapet om hopp och tröst i Rutters Requiem eller höra

Text: Anne Ruponen

den musikaliska predikan i Bachs H-mollmässa som ger Gud allena äran. Eller så kan vi, som B Tommy Andersson skriver, öppna våra sinnen för det allmänmänskliga budskapet att godhet och gudomlighet kan finnas omkring oss, i vår nästa och i vår omgivning Sokrates lär ha sagt: ”När själen hör musik, så fäller den sitt sista försvar”. När detta sker är vi öppna både för det som är djupt mänskligt och det som är (av) Gud. Organisten Tomas Willstedt skriver att enligt Platon uppstår ett konstverk i det ögonblick när något visar sig kunna förändra en människa i grunden. Musikverksamheten i S:t Petri vill skapa förutsättningar för att ett sådant ögonblick ska kunna ske för alla som kommer till kyrkan, oavsett förförståelse.

I S:t Petri när vi ett hopp om att denna höst blir en vanlig höst, en normal höst. En höst där kyrkorummets tystnad får samsas med såväl lovsången i gudstjänsten som konserternas höjda röster. För ”konsten lever” skriver organisten Tomas Willstedt som i sin Afterwork-konsert låter Bach möta Stockhausen. Så med detta Generalprogram tar vi ett yrvaket och stapplande steg ut i en ny musikhöst för att äntligen åter kunna säga att musiken lever – i S:t Petri kyrka.

Välkommen!

Lunchmusik varje onsdag kl 12.10 S:t Petri kyrka

Tolv o tie

Sitt ner en stund på lunchen under höga valv i »Malmös Katedral« och lyssna på musiken. Musiken är främst orgelmusik, men variationer förekommer.

»4«

Svenska kyrkan Malmö följer aktivt händelseutvecklingen kring coronaviruset och sjukdomen covid-19 och agerar utifrån ansvariga myndigheters rekommendationer.

Kungl. Musikaliska Akademien firar 250 år 2021 är ett musikens år när Kungl. Musikaliska akademien firar 250 år tillsammans med hela Sverige. Under året kommer musiker och sångare, orkestrar, organisationer, och institutioner från norr till söder att bidra till firandet genom insatser utöver det vanliga. Allt samlas i ett späckat jubileumsprogram med musiklivets framtid i fokus. S:t Petri kyrka är en av samarbetsparterna. I våras spelade Carl Adam Landström in ett två timmar långt program från S:t Petris orgel för Sveriges Radio P2.

Den 26 september gör vi ett helsvenskt program inom ramen för firandet.

Akademien stiftades 1771 med främjandet av tonkonsten och musiklivet som uppgift. Ända sedan dess står Akademien under den svenska regentens beskydd. I de första stadgarna, undertecknade av Gustav III, står skrivet att Akademien ska främja ”hvad till Musicaliske Vetenskapen hörer, så väl Composition, som

»5«

Execution”, och det framhålls att unga ska kunna få undervisning ”i Composition, Sång och uppå̊ Musicaliska Instrumenter” i akademiens regi.

Dessa mål har Akademien genom sekler förvaltat i ett ständigt föränderligt musikliv.

Undervisningsuppdraget ledde till bildandet av det centrala ämbetsverk som blev fullt utvecklat vid sekelskiftet 1800/1900, och till framväxten av det som idag är Kungl. Musikhögskolan.

Under de senare årtiondena av 1900-talet sattes emellertid en process igång som syftade till att frigöra Akademien från myndighetsfunktionen och ge den en oberoende roll. Den högre musikutbildningen underställdes 1971 Universitets- och högskoleämbetet. 1982 bildades Statens musiksamlingar, som övertog Musikmuseet och Musikaliska Akademiens bibliotek. Idag ingår dessa verksamheter i Musikverket, men nu med utvidgade uppdrag och under beteckningarna Musik- och teaterbiblioteket och Scenkonstmuseet.

Susanne Rydén vill ge musik till alla:

Gör inte skillnad på människor

Text/bild: Kristina Strand Larsson

Ibland är det tillfälligheter som avgör var vi hamnar i livet. Men oftare är det människorna vi möter på vägen, som hjälper oss att hitta rätt.

Vår tro på oss själva växer när andra tror på oss.

Susanne Rydén är VD för Musik i Syd, preses för Musikaliska Akademien och ordförande i Birgit Nilsson Stiftelsen. Det är tjänster som ger henne möjlighet att skänka vidare all den erfarenhet hon har fått som sopran med världen som arbetsplats. Susanne vet själv vilken betydelse uppmuntran och knuffar i rätt riktning har.

– Jag växte upp på landet i ett hem där alla älskade musik. Så länge jag kan minnas har jag suttit vid pianot och spelat och sjungit. En duktig kantor fångade upp mig. Redan som tioåring spelade jag vid min första högmässa Jag har en kantorsexamen i botten, innan jag satsade på sång. Detta var också musikskolans gyllene ålder och där fick jag möjlighet att sjunga och spela olika instrument.

Umgås med musik i kyrkan

Susanne utbildade sig först till sångpedagog innan hon satsade alltmer på solistkarriären.

Hon framhåller körlivet och kyrkans stora betydelse för sången. Kyrkan gör det möjligt att umgås med musik, att impregneras i musik och för vissa att skapa sig ett liv med musik.

– Jag fick respons och stor uppmuntran och tillfällen till att testa mina vingar dök ofta upp i kyrkans körverk. Sången blev mitt berättade instrument, säger Susanne.

stort universum som vidgade sig allt mer. Hon betonar också samspelet med lyssnaren som väsentligt för artisten. Detta är något som lyfts nu efter pandemin – återkopplingen mellan artist och publik. Att sjunga via en datorskärm ger inte riktigt samma upplevelse.

Susanne tycker att musiken har burit en tung börda under pandemin och att det är skönt att Musik i Syd kan starta upp på nytt med ett spännande program. Nu är det bara att trycka på gasen, hoppas hon. Många har deklarerat hur mycket de har saknat kulturen. Kultur ger möjlighet att nå insidan.

– Jag sjunger inte längre, jag har flyttat till den andra sidan och skapar förutsättningar för andra. Det är otroligt spännande att få möjlighet att jobba med musik på olika sätt. På ett fönster här vid S:t Petri kyrka står det ”Gör inte skillnad på människor”. Orden kommer från Jakobsbrevet 2:1. Jag valde det fönstret som en bakgrund när vi skulle fotografera. För mig är de orden väldigt viktiga och jag vill att alla ska få tillgång till musik, oavsett livssituation.

Sjungande barn får självförtroende

Musik i Syd erbjuder musik inom ett brett fält.

De har två utvecklingscenter, ett som vänder sig till unga i bland annat förskolan och ett som handlar om vård och hälsa. Inom Musikaliska Akademien är Susanne engagerad i projektet Sjungande barn, som vill ge alla barn tillgång till sin röst. Här samarbetar Akademien med kyrkomusiker över hela landet för att ge barnen självförtroende och utveckla deras empati.

Rösten är ett instrument som alla bär på och alla kan sjunga.

Kulturen saknad under pandemin

Susanne beskriver det som att hon som ung fick kliva in i all musik som finns. Det var som ett

»6«

Musiken kommer till dig

En annan viktig målgrupp för Musik i Syd är personer på äldreboenden. De som inte kan ta sig till kulturen.

– Musiken går in, även om du är dement. Vi har haft ett forskningsprojekt om musik och demens, som visat att gamla som inte längre kan tala, börjat sjunga när de hört toner de minns, säger Susanne.

En hälsning från sommaren

Har Susanne något speciellt operaminne hon vill dela med sig av?

– Jag har många vackra minnen, men om jag ska välja ett, tänker jag på min tidigare hemmascen Drottningholmsteatern. Det var vinter och vanligtvis är den historiska Drottningholmsteatern inte öppen då. Det kändes som om den gamla teatern tyckte att vi störde dess vintersömn när jag klev upp på scenen för att göra ett utdrag ur en större roll jag hade haft där under sommaren. I publiken satt musikradiochefer från EBU, European Broadcasting Union. Helt plötsligt hittade jag ett torkat rosenblad på golvet.

Under sommaren hade de vid ett tillfälle strött rosenblad över scenen, och här låg nu ett ensamt blad kvar som en hälsning. Det fina är att hitta det stora i det lilla.

Lyssnaren som ger vidare

I S:t Petri kyrka har Susanne ingen roll som musiker. Här är hon lyssnare. Genom det ger hon av den energi som hon själv bars av på scen, vidare till sångare och musiker framme vid altaret.

– Jag bor i närheten och S:t Petri är min församlingskyrka. Länge har jag tagit del av deras fantastiska musikverksamhet.

Församlingens orgelprojekt följde jag med stort intresse. Jag känner mig väldigt hemma här, säger Susanne.

Stöd och lite knuffar åt rätt håll gav sopranen Susanne Rydén tro på sig själv och sin sångröst. Nu vill hon ge samma uppmuntran till andra. »7«

Klaisorgeln, en av världens modernaste orglar, invigdes med en tio dagar lång internationell orgelfestival i april 2019.

Marcussenorgelns nuvarande fasad.

»8«

Orglarna i S:t Petri kyrka I S:t Petri kyrka i Malmö finns en av världens modernaste orglar, tillika norra Europas största, med touch screens och över 200 stämmor. Den är dessutom ihopkopplad med tre andra orglar i kyrkan, vilket ger dig som kyrkobesökare en mäktig musikalisk upplevelse.

Den nya kororgeln, den så kallade Klaisorgeln, invigdes med en tio dagar lång internationell orgelfestival med start den 27 april 2019. Orgeln är 14 meter hög, har sex manualer och över 200 stämmor. Den är en av världens modernaste då man använder sig av touch screens i stället för traditionella spakar, vilket gör den nya orgelns klangliga möjligheter oändliga.

gemensamt spelbord

Klaisorgeln är genom digital teknik ihopkopplad med både Marcussenorgeln på orgelläktaren och med de två fjärrverken i koret och över sidogången. Alltså fyra orglar i en. De fyra orglarna kan interagera via ett gemensamt spelbord placerat framme i koret. Resultatet är norra Europas största orgel sett till antalet manualer och register: 205 register inklusive transmitteringar och klockspel. Kyrkobesökarna får en mäktig musikalisk upplevelse när musiken strömmar ut från kyrkans alla hörn.

– Vi har satsat på att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill fortsätta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar.

Förr satt organisten på läktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjänsten på samma sätt. När spelbordet och organisten sitter i koret blir det en annan närhet till både kör, präster och församling, berättar organisten Carl Adam Landström, projektledare för orgelprojektet.

all musik kan spelas

– Det finns inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna.

Kyrkans organister har haft konserter med bland annat film- och datorspelsmusik. Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt, och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor som andra instrument inte kan, berättar Carl Adam.

Genarpsorgeln

S:t Petri kyrka har tidigare hyst Genarpsorgeln, en av de äldsta fortfarande spelbara medeltida orglarna i världen. Genarpsorgeln installerades kring år 1500. Med sina 21 stämmor var den ovanligt stor för den tidens orglar. Efter en utflykt till Genarps kyrka är den från 1937 installerad i Skovgaardssalen på Malmö Konstmuseum och anses vara en av världens äldsta spelbara orglar.

Tullströmsorgeln

Tullströmsorgeln invigdes 1797 och byggdes av den svenske orgelbyggaren Olof Schwan från Stockholm. Den användes fram till 1914 och hade 34 stämmor. Den gustavianska orgelfasaden som än idag pryder orgelläktaren är alltså från 1797.

Walckerorgeln

Walckerorgeln byggdes av den tyska firman E. F. Walcker & Co, Ludwigsburg, och invigdes 1914. Den befintliga fasaden från 1797 behölls till denna för sin tid moderna orgel med 73 stämmor. En nyhet var fjärrverket över södra sidoskeppet och kororgeln under valvet bakom altaret som installerades åren 1910–1914.

Marcussenorgeln

Marcussenorgeln byggd av den danska firman Marcussen & Søn i Åbenrå invigdes 1951.

Orgeln har 84 stämmor och ett ryggpositiv vars fasad ritades av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Orgeln renoverades 2016 och är numera sammankopplad med den nya Klaisorgeln.

»9«

26 september kl 18.00 S:t Petri kyrka

Förklädd Gud Andreas Hallén (1846–1925): Botgörerskan, en kantat för sopran, kör, orgel och stråkar (1890) Text: Ivar Damm (1862–1917), samt en latinsk hymn, O Regina, virgo poli.

B. Tommy Andersson (f. 1964): Från mars -79, för kör och orgel (2013) Text: Tomas Tranströmer (1931–2015) Örjan Fahlström (f. 1953): Bergets hjärta, för kör a cappella (2017) Text: Carsten Palmaer (f. 1946) B. Tommy Andersson: Elegy for an Angel (2009/2019) Lars-Erik Larsson (1908–1986) Förklädd gud, lyrisk svit, opus 24, för recitation, soli, kör och orkester (1940) Text: Hjalmar Gullberg (1898–196

Medverkande: Petri Sångare Orkester ur Malmö Symfoniorkester Ann-Margreth Nyberg, sopran Carl Adam Landström, baryton och orgel Malin Nyström, konsertmästare Gunilla Hallonsten, recitation Britt Forsströmsson, koordinator B. Tommy Andersson, dirigent

OBS! Max 300 i publiken.

Konserten livestreamas. Se info på vår hemsida och på Facebook

Tror du att fåren skulle beta i morgonglans på gräsklädd jordisk kulle, om inte gudar fanns?

»10« »10«

Text: B Tommy Andersson

Andreas Hallén är inte så känd idag, men han var en av de viktigaste gestalterna i svenskt musikliv runt förra sekelskiftet. Efter att ha studerat och varit verksam i Tyskland återvände han till Sverige, där han etablerade sig som tonsättare, dirigent, skribent och lärare i komposition. Han grundade orkestrar i sin födelsestad Göteborg, och i Stockholm. Men han var också verksam i Malmö 1900–1907, där han 1902 grundade Sydsvenska Filharmoniska Föreningen. Nuvarande Malmö Symfoniorkester kom till först 1925, efter att man under 1910-talet hade gjort flera nya försök att starta en professionell orkester i staden.

Hallén var mest känd för sina Wagnerinspirerade operor, men skrev även orkesterverk och ett flertal körverk, däribland kantaten Botgörerskan som var en beställning från förläggaren G. Schirmer i New York. Den fullständiga titeln på verket är Botgörerskan, en dikt av Ivar Damm, fritt efter en gammalsvensk hymn från den katolska medeltiden. Den svenska texten, som framförs av sopransolisten, är en bön till Jungfru Maria om tröst och förbön till Jesus. Kören sjunger en latinsk hymn med samma budskap. Hallén var en pionjär inom framförande av äldre musik, han var till exempel den första någonsin som framförde Bachs Matteuspassion i Sverige, den 4 mars 1890. Han var också engagerad i Cecilianismen, en rörelse som ville återuppväcka den gamla katolska kyrkomusiken.

Kanske gav renässanssånger som In dulci jubilo honom inspiration till att omväxlande kombinera latin med svenska, så kallad makaronisk vers, för att få fram en arkaiserande och tidlös atmosfär?

Texterna i de två körstycken som följer har det gemensamt att de handlar om att vi genom att lyssna till naturen kan finna ro. Örjan Fahlströms Bergets Hjärta ingår i Poesis, ett större verk för kör och jazzorkester från 2017, medan Från mars -79 skrevs som ett fristående stycke på beställning av Malmö Pastorat till en kyrkoherdeinstallation i S:t Petri i januari 2014.

Elegy for an Angel är ursprungligen ett orgelstycke, som uruppfördes av Carl Adam Landström vid en begravning i Katarina kyrka.

AB Radiotjänst anställde i slutet av 1930-talet Hjalmar Gullberg som teaterchef och Lars-Erik Larsson som kapellmästare och musikproducent.

Ett av verken de skapade tillsammans var Förklädd Gud, som uruppfördes i en radiosändning den 1 april 1940. Texten är hämtad från Gullbergs diktsamling Kärlek i tjugonde seklet (1933). Enligt mytologin blev guden Apollon av Zeus dömd till att i ett år vara människa och tjäna som slav, som straff för att han hade dödat cykloperna. Han hamnade i tjänst som stalldräng och herde hos kung Admetos i staden Pherae i Thessalien, en region i östra Grekland. Det finns många varianter av myten, där Admetos fru Alcestis också ingår, som har legat till grund för operor av bland andra Lully, Händel och Gluck.

Efter första världskriget fanns det i Sverige en stark dragning till antiken inom bildkonst, arkitektur och litteratur. Vi ser det exempelvis i Carl Milles statyer, i Stockholms Konserthus och andra hus som byggs i klassisk stil med detaljer och smidesarbeten i pompejansk anda, i Eyvind Johnsons böcker, och här i Hjalmar Gullbergs dikt. Neoklassicismen som fenomen var stor i hela västvärlden vid denna tid, även inom musiken. Kanske handlar det om sökandet efter något nytt, avlägset och obesudlat, efter det stora sammanbrott som första världskriget innebar? En önskan att undvika de strömningar som ledde fram till katastrofen? Allt detta kan man ana i denna lyriska svit.

Den bakomliggande mytologin i Förklädd Gud har inget att göra med den kristna tron. Men dikten låser inte budskapet till den grekiska antiken. Det är styrkan i Gullbergs text, och säkert en del av hemligheten bakom verkets popularitet.

Dikten går att läsa på många sätt och budskapet är allmänmänskligt: godhet och gudomlighet kan finnas omkring dig, i din nästa, i din omgivning, om du öppnar dina sinnen för det. Men det som framför allt gör att Förklädd Gud fortfarande berör oss, mer än 60 år efter att verket kom till, är LarsErik Larssons tidlöst vackra musik. »11«

söndag 10 oktober kl 18.00 S:t Petri kyrka

Med vetande, Med lidande Kvinnlig rösträtt 100 år Text: Carl Adam Landström

Malmöbaserade Kvinnoorkesterns mål är att vara ett nätverk och en plattform för att stärka och lyfta kvinnligt konstnärsskap i regionen och nationellt genom att samarbeta med gästartister och musiker som utmärkt sig på olika sätt och genom att enbart spela musik skriven av kvinnliga kompositörer.

I det här programmet möter de Emelie Roos, en av landets främsta blockflöjtvirtuoser i en rykande färsk konsert av Malmökompositören Lovisa Duprat. Duprat leker här tillsammans med Roos kring dubbeltydigheten i Medvetandemed vetande. Medkänsla-med känsla. Medberoendemed beroende. Medlidande-med lidande och slutligen Medbrottslingar-med brottslingar. Fem korta karaktärssatser i litet format. Vidare möter vi israeliska Aviya Koppelman och en sats ut hennes Widows and lovers, dramatisk och mustig musik fylld av arabiska klanger och drivande rytmer.

Caroline Shaw´s magiskt vackra och intrikata Entra’cte, liksom Imogen Holsts drömska Phantasy Quartett står också på programmet.

»12«

Medverkande: Kvinnoorkestern, Anna Svensson, konsertmästare Emelie Roos, blockflöjt Cecilia Martin-Löf, dirigent Elena Kats-Chernin (*1957) Re-invention nr 1 för blockflöjt och stråkorkester (2004) Imogen Holst (1907-1984) Phantasy Quartet (1928) Caroline Shaw (*1982) Entr`acte (2011) Lovisa Duprat (*1993) Medklanger (2019) -Med vetande -Med givande -Med beroende -Med lidande -Med brottslingar Aviya Kopelman (*1978) Black Widow ur Widows and Lovers (2013) Gabriela Lena Frank (*1972) Leyendas: An Andean Walkabout: VI. Coqueteos (2001/2003)

fredag 15 oktober kl 17.00 S:t Petri kyrka

After work

Medverkande: Hans Hellsten, organist Carl Adam Landström, organist

MUSIC IS A WONDERFUL TOOL FOR CONNECTING TO OURSELVES …

Text: Hans Hellsten

Decennierna kring sekelskiftet 1800 utvecklade sig ett nytt sätt att lyssna till musik. Lyssnandet blev meditativt. Lyssnaren dämpade sina reaktioner på musiken, blev tyst, satte sig ner. Musiken blev utgångspunkt för en inre resa. Konserten blev en profan gudstjänst och musiklyssnandet en sekulär bön. Idén om musiken som ett alldeles särskilt redskap för inre utveckling och för kontakt med något som inte låter sig formuleras i ord växte sig sedan starkare under hela artonhundratalet. Sekulariseringsprocess – konst istället för religion?

Civiliseringsprocess – kroppsligt gensvar som dämpas till förmån för ett lyssnande enbart med kognitiva förtecken?

Oavsett vad – musik lär oss att lyssna. Och inte bara på musik. Hela vår tillvaro klingar, hörbart och ohörbart. Att lyssna är en teknik, ibland en metafor, för hur vi uppmärksammar den värld som omger oss. Som musiker lyssnar jag på den komposition eller improvisation jag spelar, på klangen i mitt instrument, på rummet och dess resonans, på lyssnarna och deras reaktioner eller tystnad, på de andra musikerna eller sångarna, på en eventuell text …

Lyssnandet äger också rum utanför musiken: känslor, åsikter, resonemang hos nära, vänner, kollegor, litterära gestalter ... Att lyssna handlar i grund och botten om att gå utöver sig själv, att öppna sig för omvärlden. I lyssnandet finns fröet till ifrågasättandet, självdistansen och utveckling. Kanske finns det också ett lyssnande som är ”bara” lyssnande. Bara mottagande. Bara uppmärksamhet.

Ett lyssnande som är en ”… modernitetens mystik … att uppenbara verklighetens förborgade sida och att frilägga tingens väsen”, som Aleida Assman skriver i en analys av James Joyces epifanibegrepp.[1] Epifani, tidigare religiös uppenbarad sanning, men nu individuella ögonblick av klarsyn och vishet, av förening med omvärlden, av verklig uppmärksamhet. Någonstans där finns kanske vår tids mirakler.

[1]

A Assmann, Tid och tradition: varaktighetens kulturella strategier, Nya Doxa, Nora, 2004, s. 80-81.

»13«

fredag 22 oktober kl. 17.00 S:t Petri kyrka

Ekon av krig Charles Hubert Hastings Parry (1848–1918): Lord, let me know mine end ur Songs of Farewell (1916–18918) Text: Psaltaren 39:5–14

Medverkande: Petri Sångare Carl Adam Landström, orgel Karin Oldgren, dirigent

Carl Adam Landström: Improvisation Otto Mortensen (1907–1986): Til Ungdommen (1952) Text av Nordahl Grieg (1902–1943) Arr: Henning Sommerro (f. 1952)

Kim André Arnesen (f. 1980): Even When He is Silent (2011) Text: anonym 1900-tal

Veljo Tormis (1930–2017): An Aboriginal Song (1981) Text av tonsättaren

Henrik Dahlgren (f. 1991): Son to Mother, version för blandad kör (2017) Text: Maya Angelou (1928–2014)

Lucija Garuta (1902–1977): Musu tevs debesis (Vår Fader) ur kantaten Dievs, tava zeme deg! God, Thy earth is aflame! (uruppfördes 1944) Text: Matteus 6:9–12

Carl Adam Landström (f. 1983) Improvisation över L’homme armé, Den beväpnade mannen Giovanni Pierluigi da Palestrina (1525–1594): Kyrie ur Missa L’homme armé Text ur mässordinariet

Carl Adam Landström: Improvisation

Péter Louis van Dijk (f. 1953): Horizons (1995) Text av tonsättaren

Benjamin Britten (1913–1976): Advance Democracy (1938) Text: Randall Swingler (1909–1967)

»14« »14«

Text: Karin Oldgren

Krig och konflikt har följt mänskligheten genom årtusenden, och lika länge har konst skapats som på olika sätt relaterar till krig. Musik och lyrik med syfte att återberätta historiska händelser, att bearbeta känslor som sorg och vrede, att sporra de stridande och – inte minst – att uppmana till motstånd och värnande av mänskliga rättigheter.

Konserten inleds och avslutas med brittisk musik, skriven under de två världskrigen. Charles Hubert Hastings Parry var hela sitt liv en hängiven germanofil och levde i en fast förvissning att hans England aldrig skulle vända sig mot kjesardömet Tyskland. När så första världskriget bröt ut fick han till sin förtvivlan se sin övertygelse smulas sönder, och i Songs of Farewell bearbetar han sin sorg över de många vänner och elever han förlorade när dessa stupade i strid. Om Parrys musik andas smärta och vemod är Benjamin Brittens Advance Democracy krigsmusik av ett helt annat slag. Här uppmanas till ett rakryggat och aktivt ställningstagande för den demokrati som hotas av fienden, musiken är alert, kraftfull och kamplysten.

Mellan dessa två stycken vandrar programmet över länder och århundraden.

Lucija Garutas kantat Dievs, tava zeme deg! God, Thy earth is aflame! uruppfördes i Riga i mars 1944, under brinnande krig. Faktum var att fronten var så nära att ljud från kriget trängde in i kyrkan

under konserten. Efter kriget förbjöds musiken av Sovjet, för så starkt kan hotet av en nations kulturella uttryck vara att man som ledare av ockupationsmakten väljer att förbjuda den. Men det går inte att kuva kraften. Förbudet mot de baltiska ländernas egen musik i efterkrigstiden ledde i stället till att mer musik skapades och att kreativa vägar valdes för att protestera. Till exempel genom att som Veljo Tormis skriva musik med det enda ordet TABU! som text, och därtill kalla det för en aboriginal, en urinvånarsång.

Ett gripande vittnesmål om musikens förmåga att ingjuta mod är knutet till sången Til Ungdommen.

Den skrevs 1936 av den norske poeten och journalisten Nordahl Grieg och tonsattes av Otto Mortensen, för användning inom det Norksa Studentersamfund används än idag. Några efterlevande från terrordådet på Utöya 2011 berättar om hur de flydde ön genom att simma därifrån, och att de blev så utmattade att de trodde att de inte skulle orka simma hela vägen. Då började en av flickorna att läsa dikten och sedan turades de om med stroferna och samlade med orden ny kraft att simma vidare tills de nådde land. ”Här är ditt värn mot våld, här är ditt svärd: Tron på att livet vårt är något värt.

Detta vi kämpar för – människovärdet, Dö för det om så är, värna och styrk det.”

»15«

Nej, kyrkan firar inte Halloween!

Både Halloween och Alla Helgons dag är religiösa helger, men endast Allhelgona är en kristen helg.

Halloween kan inte ersätta Allhelgona. Namnet Halloween kommer av engelskans ”All hallows eve”, alla helgons afton. Båda helgerna handlar om döden, men på helt olika sätt. De har döden som tema likt många andra högtider runt om i världen, exempelvis det mexikanska ”Día de Muertos”.

Som så mycket annat är Halloween en tradition importerad från USA, och dit kom den genom irländska invandrare. De i sin tur hade den med sig från traditionerna kring Samhain, som var firandet av skördetidens slut och att den mörka årstiden började. Det var en tid då onda andar troddes kunna ta sig över till de levande och ställa till med stora problem. Vad gör man för att skrämma bort onda andar? Jo, man tänder eldar, för väsen, dansar och klär ut sig. Jämför med eldarna vi tänder på Valborgsmässoafton, och kyrkklockornas dånande som i folktron ansågs jaga mörka väsen på flykten.

Halloweenfirandet har varit utsatt för mycket kritik, inte bara för sitt hedniska ursprung utan också för att helgen är synnerligen kommersiell.

Då ska man komma ihåg att även Alla helgons dag och Alla själars dag har ifrågasatts. Alla helgons dag fortsatte att firas även efter reformationen trots att helgonkult inte ansågs vara förenligt med en luthersk kyrka, men Alla själars dag avskaffades. I samband med en almanacksreform på 1700-talet försvann också Allhelgonadagen som helgdag och kom inte tillbaka förrän 1953. I Sverige återinfördes Alla själar dag som helgdag först 2002.

Traditionen att tända ljus på anhörigas gravar är inte så gammal i Sverige. Seden var inte okänd, men hade mest skett i samband med julen.

Vad gör vi med rädslorna?

Halloween nalkas och spöken, zombies och skelett drar runt på våra gator. Urkarvade, upplysta pumpor står på trösklarna. Är det inte Halloween ser vi på skräckfilm, går in i spökhus,

gör bungyjumps och köper biljetter till hisnande karusellturer. Det verkar som om behovet av skräck är lika gammalt som människan själv.

Kanske är det bra för oss att utsätta oss för skräck under kontrollerade former? Det är lite otäckt, men man kommer ut välbehållen på andra sidan.

Vi lever i en osäker värld med miljöförstöring, terror och pandemier. På något sätt måste vi hantera allt detta och inte bara det, utan också existentiella frågor. Var kommer vi ifrån? Vad händer efter döden? Halloween kan vara en kul grej och ett skämtsamt sätt att nalkas detta medan Allhelgona är förknippad med familj och innerliga relationer.

Trick or treat?

Trick or treat är en dörrknackningstradition som påminner om skärtorsdagen då barn maskerar sig till påskkärringar och erbjuder pynt och karameller. Halloween har blivit barnens högtid, men också vuxna kan tycka att det är roligt att klä ut sig.

Det är viktigt att förklara för barn att spöken och helgon inte är samma sak, och att det inte är roligt att barn utklädda till spöken springer omkring på kyrkogården när sörjande går dit för att tända ljus på sina anhörigas gravar.

Jack-o’-lantern

Vad är det för pumpor vi gröper ur och sätt sätter ljus i?

Det kommer från berättelsen om den onde Jack-o’-lantern, mannen som varken blev insläppt i himlen eller i helvetet. Därför irrar han omkring hjälplös med en lykta i handen. Därför fixade irländarna på allahelgons kväll till rovor, potatis m.m. och placerade dem som lyktor utanför dörren för att hålla elake Jack borta. Han figurerar som Jack Skellington i filmen A Nightmare Before Christmas. Här har Jack tröttnat på att skrämmas och får idén att kidnappa jultomten och därmed ta över julfirandet.

»16« »16«

fredag 29 oktober kl. 18.00 S:t Petri kyrka

Happy Halloween En spöklig afton med Ulla Olsson vid orgeln

Ur programmet: The Nightmare Before Christmas Danse Macabre Funeral March of a Marionette Harry Potter Jurassic Park Castlevania m.m.

»17«

söndag 31 oktober kl 17.00 S:t Johannes kyrka

SPUK gästspelar i S:t Johannes kyrka Text: Carl Adam Landström

S:t Petri Ungdomskör gästar Johanneskyrkan med bland annat John Rutters spännande requiem och stilla musik som inleder Allhelgonaveckan. Även om John Rutter kanske är mest känd för sina sånger och andra korta stycken, har han också ett antal storskaliga verk för kör och orkester under sitt namn. De flesta av dem fick sina första föreställningar i USA, där Rutter är en frekvent besökare. Han skriver regelbundet för amerikanska körer och utför framförningar av sin egen musik.

Requiem, som slutfördes 1985, följer inte strikt den konventionella katolska liturgin, utan kombinerar texter från Requiem-mässan och Book of Common Prayer, den anglikanska bönboken.

Detta är ingalunda ovanligt; Fauré, Brahms

och Duruflé följde alla sina egna individuella preferenser när de valde lämpliga verser att använda.

Requiem framfördes först i sin helhet den 13 oktober 1985 i United Methodist Church, Dallas, Texas, dirigerad av kompositören. Sedan dess har det blivit en favorit bland körer och publik över hela världen. Även om det nödvändigtvis har sina mörka ögonblick, är Rutters Requiem omisskännligt optimistisk i sitt budskap om hopp och komfort, uttryckt genom de vackra texternas skönhet och Rutters upplyftande musik. Det är inte helt förvånande att Requiem efter de tragiska händelserna 9/11 var det föredragna valet av musik vid de många minnesstunder som följde över hela USA.

»18« »18«

Tomas Willstedts syn på musik:

Lyssnaren har upphovsrätten Upphovsrätten hyllas av nutidsmänniskan och anses vara en grundpelare i vår civilisation. Varje tillfälle bör gripas för att utmana denna illusion!

Någon upphovsrätt finns inte i verkligheten. Den betyder mycket för många, men man måste veta att den bara är en konstruktion på mänsklighetens nuvarande nivå, där allting är varor och upphovsmännen säljare. Innan man ens kan börja tänka på någon upphovsrätt måste man vara säker på att det skapade är fullständigt nytt – vilket är en omöjlighet. Och man måste veta exakt varifrån det kommer – vilket också är en omöjlighet.

I ett större perspektiv är allting vi upplever – även musik – bara mönster i en stor odelbar kosmisk process, och det finns ingen äganderätt till befintliga mallar. En bit upp på utvecklingsstegen visar sig allting vara samma sak, en enda enhet. Det är ingen skillnad på gammalt och nytt, fult och vackert, treklanger och tonklungor. Alla ting är förvillande lika. Även musikstycken. Musikskapandet tycks fortfarande röra sig i ett anvisat ”musikrum” där bleknade tapeter fylls i, samma möbler flyttas eller målas om. Kompositioner och improvisationer upplevs då som olika bilar som står och slirar i samma lervälling. Beror det på att allting är en enda enhet? En enda lerpöl? Tanken är inte nedslående, utan en kraftfull uppmaning: ”Tag ytterligare ett steg på frihetens väg!” Det visar sig då att lervällingen bara är en liten del av skapelsens oändliga kvantsoppa som erbjuder nya ofattbara möjligheter.

Man måste våga lämna den rådande smaken både när det gäller att skapa och tolka ett verk. Konsten lever. Vi måste sluta att betrakta konstverk som döda ting som ligger på ”lit de parade” och ska klassificeras och bedömas av universitet och högskolor. Dessa har inget

konstnärligt uppdrag. De arbetar med sådant som kan återupprepas, prövas, kontrolleras och läras ut. Konst kan inte kombineras med något av det.

Konst kan inte skapas utan dyker självmant upp ur kvantsoppan under gynnsamma förhållanden.

Cybernetiken och den nya tekniken bidrar till att förpassa den romantiska föreställningen om upphovet till mytologin. Kreativitet finns numera att hämta utanför kreatören, lika mycket som innanför. Men när någonting inte kommer inifrån, finns risken att resultatet blir ”lika ointressant som en påstigande i Alvesta”, för att använda Stig Ahlgrens ord. Men många är rädda för sitt inre eftersom alster därifrån tenderar att gå helt på tvärs med det hävdvunna – och sådant ger ingen omedelbar framgång. Man måste alltså ”bjuda egot farväl” om man vill ge mänskligheten en möjlighet att utvecklas, åtminstone något litet.

Musiken måste frigöras från instrumentet, tonsättaren och notbilden. Det handlar om representation, vilket betyder att musiken är en konstart som kräver ett medium, dvs. ett mellanled, en interpret som representerar tonsättaren. Mest respekt för konstverket och tonsättaren visas när representanten tilltalas av verket, förstår dess ibland dolda innehåll och kan förmedla det. Och här är det representantens tolkning som uteslutande gäller. Sedan är det hos mottagaren konstverket uppstår. Om upphovsrätten fanns borde den alltså tillfalla lyssnaren. Enligt Platon uppstår ett konstverk när något visar sig kunna förändra en människa i grunden. Kan det inte det, är det bara en leksak.

Ett påhitt!

När en kritiker tyckte att Glenn Gould ”hittade på” för mycket när han tolkade Beethoven svarade han: ”Jag förstår inte – är det någon som hittar på, så är det Beethoven!”

»19«

lördag 6 november kl 18.00 S:t Petri kyrka

Maurice Duruflé Requiem op. 9 Introit (Requiem aeternam): Molto largo Kyrie Offertory (Domine Jesu Christe): Adagio molto Sanctus: Andante moderato Pie Jesu: Adagio Agnus Dei: Andante Communion (Lux aeterna) Libera me: Moderato In Paradisum: Andante moderato

Medverkande: Lunds Akademiska Kör Mathilda Bryngelsson, mezzosopran Hannes Öberg, baryton Orkester ur Malmö Symfoniorkester Carl Adam Landström, orgel Cecilia Martin-Löf, dirigent

»20« »20«

Text: Carl Adam Landström

Maurice Duruflé (1902–1986) var en parisisk kyrkomusiker, en känd virtuos och professor vid Pariskonservatoriet.

De viktigaste influenserna var musiken från andra franska kompositörer, som Fauré, Debussy, Ravel, hans egen lärare Paul Dukas och gregoriansk sång.

Duruflé var en långsam, noggrann och metodisk kompositör, som ständigt skrev om och reviderade.

Han publicerade totalt bara fjorton verk, mestadels för orgel, kör eller orkester. Som han en gång hävdade: ”Jag är oförmögen att lägga till något betydelsefullt i pianorepertoaren, betrakta stråkkvartetten med rädsla och mig med skräck tanken att komponera en låt efter de färdiga exemplen av Schubert, Fauré och Debussy.”

Duruflés Requiem är hans längsta och mest betydande verk, komponerat 1947. I var och en av rörelserna i Duruflés Requiem assimileras de gregorianska sångmelodierna från begravningsmässan skickligt, ibland ganska framträdande, medan de vid andra tillfällen avslöjar sig subtilt när dramat utspelar sig.

Medan gregoriansk sång i själva verket är den renaste formen av musik, renad från alla mänskliga känslor, fyller Duruflés sinnliga harmonier varje ton med känsla.

Duruflé förklarar: ”Detta requiem är inte ett eteriskt verk som sjunger avskildhet

från mänskliga bekymmer. Det återspeglas, i den oföränderliga formen av kristen bön, människans ångest som står inför mysteriet om sitt sista slut.”

Requiem börjar med den välkända begravningssången ovanför en impressionistisk bakgrund av flödande strängar. Det följs sömlöst av Kyrie eleison, som använder en kontrapunktisk stil som påminner om en renässansmotett. Sedan utvecklas Domine Jesu Christe-rörelsen till omfattande modern opera, vilket leder till en vansinnig, nästan ”jazzy” återgivning av Sanctus.

Mitt i Requiem är Pie Jesu det överlägset mest intima och personliga ögonblicket i verket, där känslorna av glädje, sorg, sorg och fredlig resignation uttrycks.

Efter Pie Jesu kommer ett bönaktigt, meditativt Agnus Dei. I stället för att uttrycka en vädjan om nåd, framkallar det lugnet hos den som är på väg att dö och tar emot Herren för sista gången. Detta följs av Lux Aeterna, som mycket tydligt framkallar bilderna från himmelens ljus.

Libera Me, med dess plötsliga vridningar av kaos bland ljuden från de ”sista trumpeterna” på domens dag, är bara ett tillfälligt ögonblick av osäkerhet inför den sista vilan, när änglars kör välkomnar den trötta själen till paradiset med de bekanta tonerna av In Paradisum.

»21«

söndag 21 november kl 18.00 S:t Petri kyrka

Mässa h-moll BWV 232 Johann Sebastian Bach (1685–1750)

Medverkande: Sopraner: Karin Dahlberg Helena Ek Kristina Hellgren Anna Jobrant Jennie Lomm Tenorer: Gerald Geerink Staffan Lindberg Johan Linderoth

Altar: Daniel Carlsson Anna Einarsson Tobias Nilsson Basar: Nils Gustén Jakob Block Jespersen Daniel Åberg Barockorkester Konsertmästare: Hannah Tibell Dirigent: Peter Wallin

Text: Peter Wallin

Den musikepok vi betecknar som ”barocken” består egentligen av många olika musikstilar tillkomna under mer än 150 års västerländskt musikskapande.

Skillnaden mellan de tidigare italienska kompositionerna av t.ex. Monteverdi eller Carissimi och högbarockens Händel eller Bach, är så stor att de borde haft helt olika beteckningar.

Det finns dock något som är typiskt för de flesta kompositioner från denna långa period.

I början av 1600-talet talade man i Italien om den nya musiken i termerna ”PRIMA PAROLE, SECUNDA MUSICA!” (dvs först texten, sedan musiken!) och det är något man kan säga är betecknande för komponerandet under hela barocken.

Musiken har som uppgift att uttrycka eller förmedla en text eller ett innehåll.

Johann Sebastian Bach levde intensivt i denna barockens kulturfilosofi. Han var en djupt religiös människa som hade sin utkomst från den musik han kunde skapa. Den mesta musiken tillkom därför att han var ålagd att göra det. Han var under olika delar av sitt liv anställd antingen av en adelsman vid ett hov eller av kyrkan för att skapa musik till församlingens gudstjänster. Blott vid några tillfällen skrev han musik med andra syften än det omedelbara framförandet.

Och här börjar historien om Bachs stora h-mollmässa.

Den 27 juli 1733 överlämnade han stämmorna till Kyrie och Gloria under beteckningen ”Missa”,

»22« »22«

åt den sachsiske kurfursten Fredrik August II (sedermera Konung av Polen August III), tillsammans med en underdånig begäran om att bli förärad titeln hovkomponist. Det var säkert inte av ärelystnad han gjorde denna begäran. Avsikten var nog snarare att hos kyrkorådet i Leipzig begära högre lön. Han hade ju en stor familj att försörja.

Det är intressant att lägga märke till att Bach överlämnade stämmorna till verket, inte ett partitur. Det tyder på att hans avsikt var ett framförande. I det lutherska Leipzig skulle en så pass omfångsrik mässa knappast framföras i gudstjänsten, men i det katolska Dresden var det mycket troligt. Hovet var känt för sina skickliga sångare och musiker och det är möjligt att Bach hade dem i åtanke när han skrev sin, många gånger, virtuost upplagda mässa. Credot (Symbolum Nicenum) tillkom året innan (1732) och den sista delen (Osanna, Benedictus, Agnus Dei & Dona nobis pacem) någon gång åren 1738–1739.

Sanctus slutligen är den äldsta delen och den enda som det finns bevis för att Bach själv har framfört. Den skrevs till, och framfördes på juldagen 1724 i Leipzig. Någon gång under Bachs sista levnadsår 1748–1749 sammanställer så Bach dessa olika delar, varav åtminstone åtta är parodier (dvs. musiken är omarbetningar av tidigare skrivna satser), till det vi idag känner som h-mollmässan.

Huruvida Bach själv tänkte sig att delarna skulle höra ihop till en ”Missa tota”, en fullständig mässa, är forskarna oense om. Det är i alla fall knappast troligt att Bach själv någonsin framförde den i sin helhet.

H-mollmässan är att betrakta som en absolut höjdpunkt (och kanske slutpunkt) i barocktidens musikskapande. Här sammanfattas många av de olika musikformer och stilar som vuxit fram under denna epok. Här finns återblickar bakåt till ”Stile Antico”, här finns satser i ren generalbasstil, här finns typiska Concerto-grossosatser, men här finns även musik som pekar framåt mot den nya stil som

skulle uppstå efter Bachs död, den galanta stilen; och allt bär omisskännligt Johann Sebastians märke.

Vem är han då, denne gigant som skapat så mycket musik som fortsätter att fascinera oss över 250 år senare?

Några drag hos Bach blir synliga när man studerar h-mollmässan. Innan han påbörjade komponerandet skrev han J.J. överst på partitursidan. Det är uttytt ”Jesu, juva”, vilket betyder Jesus, hjälp! Ännu ett bevis på hans religiositet. Och på samma sätt som han åkallar Gud före arbetet avslutar han med bokstäverna SDC, ”Soli Deo Gloria” (åt Gud allena äran). Han har ibland kallats ”Den femte evangelisten”, mycket p.g.a. hur han i musiken tolkar och predikar textens innehåll.

Bach var en mycket skicklig kontrapunktiker som behärskade sitt komponerande till fulländning, men han var även modern i sitt tänkande. Han använde gärna originella och nyskapande instrumentsammansättningar och var starkt influerad av den nya italienska Concertostilen och de franska danserna. Dessutom var han en dramatiker och retoriker som kunde skildra ett textinnehåll på ett sätt som fick åhörarna att verkligen lyssna.

Utöver det var han troligtvis ett matematiskt geni. Visserligen förklarar han aldrig själv sina numerologiska uträkningar, men när man ser närmare på t.ex. hur många takter en sats innehåller, eller hur många stämmor som spelar till en viss text, är det ställt utom allt tvivel att ingenting skrivs eller sägs av en slump, allt är ytterst noggrant uträknat.

Framför allt är han dock Johann Sebastian Bach, den store texttolkaren. Varje musikaliskt motiv, varje rörelse, varje harmonisk skiftning har som uppgift att lyfta fram, uttrycka och tolka texten. Allt från Crucifixus› 13 kromatiska fall till Sanctus› 6-faldiga änglajubel.

»23«

»24« »24«

fredag 26 november kl 17.00 S:t Petri kyrka

After work Tomas Willstedt, orgel

Karlheinz Stockhausen (1928–2007) Wellen (ur Für kommende Zeiten, 1968–1970)

Johanna Magdalena Beyer (1888–1944) Intermezzo ad.lib. (ur Status Quo, 1938)

Johann Sebastian Bach (1685–1750) Preludium och Fuga c-moll BWV 546 (1723)

Karl-Erik Welin 1934–1992 Omkväde (1973/rev. 1981)

När Stockhausen komponerade Vågor fanns i bakhuvudet berättelsen där Jean-Jacques Rousseau beskriver hur han sittande vid en strandkant oavsiktligt hypnotiserades av vågorna som rullade in mot stranden och sedan sakta drog sig tillbaka.

Vid denna ständiga upprepning upplevde Rousseau sig vara ett med allting och försvinna i helheten. I samband med komponerandet såg Stockhausen en teve-sändning från en Formel 1-tävling och lade märke till att när bilarna regelbundet susade förbi mikrofonerna på Nürnburgring hade detta samma hypnagoga effekt.

hon också originella ton- och ljudgeneratorer, som hon ibland uppfann själv. Beyer hade en unik humor och lekfullhet och är nog det närmaste ett geni vi någonsin lär stöta på.

1938 blev hon sjuk i ALS, alla vände henne ryggen och hon dog utfattig. Man kan undra varför hon blivit så totalt undanskuffad. Kanske för att hon var alldeles för långt före sin tid.

Preludium och Fuga i c-moll var det första Bach komponerade sedan han flyttat till Leipzig 1723.

Det är precis som om han ville säga till sig själv: ”Nu börjar allvaret”.

Beyer föddes i Leipzig men flyttade så småningom till USA. Hon hade en djupt personlig och framsynt stil, och var en orädd utforskare av nya kompositionsidéer. Hon älskade cluster och glissandon och var en av de allra första att använda dessa uttrycksmöjligheter. Före alla andra använde

Komponisten, organisten, pianisten, radioproducenten och teve-personligheten KarlErik Welin, född i Genarp, har påverkat många människor, musiker och tonsättare världen över.

Ett exempel som kan nämnas är när han i en Stockholmskyrka visade György Ligeti helt nya sätt att spela orgel. Hela Ligetis musikskapande förändrades efter det.

Welins Omkväde är ett naturfenomen, en utvecklingsstege, där små gradvisa förändringar eller medvetandehöjningar så småningom ger ett oväntat och ganska omtumlande resultat. Welin menade att konstnären var fri att hitta på vad som helst för att tvinga människan att tänka.

»25«

Jul och Nyår i S:t Petri: söndag 12 december kl 18.00 S:t Petri kyrka

En klassisk jul Petri Sångare och Brass ur Helsingborgs Symfoniorkester Medverkande: Mats Paulsson, dirigent Carl Adam Landström, orgel Ewa-Sofia Gudmundsson, församlingsherde

Julevangeliet Lukasevangeliet 2:1–20 Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje

för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

»26« »26«

lördag 18 december kl 15.00 och kl 18.00 S:t Petri kyrka

Musikhögskolans julkonsert Fredrik Malmberg, dirigent

Musikhögskolan i Malmös julkonsert med symfoniorkester, kör och solister.

Denna traditionella julkonsert som i år återkommer under ledning av Fredrik Malmberg, bjuder på ett sprakande julfyrverkeri. Den traditionella julrepertoaren varvas med den oväntade, framförd av och med studenter vid Musikhögskolan i Malmö.

Onsdag 29 december kl 12.10 S:t Petri kyrka

Nyårskonsert Carl Adam Landström, orgel

Den traditionella Nyårskonserten med alla de välkända styckena från Wien.

torsdag 6 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka

Trettondagskonsert Carl Adam Landström, orgel Cecilia Martin-Löf, dirigent Fira ut julen med Petri Sångare och S:t Petri ungdomskör i en storslagen och stämningsfull trettondagskonsert som bland annat bjuder på Gerald Finzis julkantat In terra Pax, och delar ur Camille Saint-Saëns Juloratorium.

Stråkar ur Malmö Symfoniorkester.

»27«

söndag 23 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka

Helsingborgs Kammarkör Sverker Zadig, dirigent Ida Fahl (f. 1978) Den signade dag Karin Rehnqvist (f. 1957) Natt över jorden Ann-Sofie Söderqvist (f. 1956) What is Life Solo: Ingrid Richardsson Linda Alexandersson (f. 1984) Winter’s evening Frida Johansson (f. 1986) Tystnaden Ulrika Emanuelsson (f. 1965) Rösten ur mörkret sjunger Gabriella Gullin (f. 1961) Tyst är det rum Andrea Tarrodi (f. 1981) Ekarna Anna Cederberg-Orreteg (f. 1958) Namnet människa Textläsning: Catharina Tufvesson Anna-Karin Klockar (f. 1960) Aftonbön

»28« »28«

Ett program som redan i titlarna anas handla om tystnad, natt och mörker. Dock är det till karaktären ljust och bejakande av liv och värme.

Alla kompositionerna är av nu aktiva kvinnliga svenska tonsättare.

Ida Fahl har skrivit Den signade dag, en morgonpsalm med medeltida text från 1400-talet, som en nutida klingande koral i gammal stil. Den följs av det minimalistiska stycket Natt över jorden (text, Erik Blomberg) av Karin Rehnqvist, kompositionsprofessor vid Kungliga Musikhögskolan och flitig tonsättare av körmusik, ofta med improviserade partier. Denna komposition är dock strikt skriven som en slags överlappande kanon med motiv som kommer och går.

What is Life är skriven av Ann-Sofi

Söderqvist, jazzmusiker som leder sitt eget storband ASJO (AnnSofi Söderqvist Jazz Orchestra) vilket märks i detta körstycke. Rytmiskt perkussivt med uttrycksfull

Text: Sverker Zadig

harmonik i bottnen men också meditativt med improvisationer över en existentiell text.

Därefter följer Linda Alexanderssons Winter’s evening till text av Virginia Woolf. En försåtligt enkel vismelodi som innehåller både intrikata rytmer och små spetsiga dissonanser.

Konsertens femte stycke Tystnaden är skrivet för den kvinnliga kvartetten Kraja, där tonsättaren och textförfattaren Frida Johansson ingår. Som oftast i Krajas musik finns där kittlande dissonanser och också ett sväng med folktonskaraktär.

Ulrika Emanuelssons komposition Rösten ur mörkret sjunger är skriven utifrån en lång dikt av Göran Sonnevi med mycket naturlyrik och lekfullhet. Kompositionen har en beskrivning som bland annat säger att ”diktens skenbara naturbilder blandas med det förflutnas mörker”.

Ekarna av Andrea Tarrodi är ett klangstycke som långsamt minimalistiskt förändras och utvecklas som den egna dikten om ekarna som växer och ”bryter upp staden”.

Namnet Människa benämns som FN:s fredsbön, och i Anna Cederberg-Orretegs version reciteras texten över hur vi måste omfamna och hjälpa varandra för att kunna bära namnet människa.

Tyst är det rum, en dikt av Pär Lagerkvist, är skriven av Gabriella Gullin på ett sätt som på ett genialt sätt just lyfter fram tystnaden.

Konserten avslutas med en tonsättning av Anna-Karin Klockar till en dikt, Aftonbön, av Karin Boye. I texten, och musiken, möter vi en lugn förvissning om att ingen stund är just som denna, där inga sorger bränner, inga stämmor mera stimma. Vi möter också frustration över att tänka och handla ont, men möter någon som läker och renar.

Dessa tvära kast kan, trots det lilla formatet, också märkas i de olika tempoangivelserna: Lento e rubato/ Più mosso/ Meno mosso och Ancora più lento.

»29«

28 januari kl 17.00 S:t Petri kyrka

After work Hans-Ola Ericsson

Advent: Praeludium i C – Nun komm, der Heiden Heiland – Gott, durch deine Güte oder Gottes Sohn ist kommen – Herr Christ, der einge Gottes-Sohn oder Herr Gott, nun sei gepreiset – Lob sei dem allmächtigen Gott – Jul: Puer natus in Bethlehem – Gelobet seist du, Jesu Christ – à 2 Clav. & Ped. Der Tag, der ist so freudenreich – à 2 Clav. & Ped. Vom Himmel hoch, da komm ich her – Vom Himmel kam der Engel Schar – In dulci jubilo – Lobt Gott, ihr Christen, allzugleich – Jesu, meine Freude – Largo Christum wir sollen loben schon – Choral in Alto Wir Christenleut – Nyår: Helft mir Gotts Güte preisen – Das alte Jahre vergangen ist – à 2 Clav. & Ped. In dir ist Freude – Simeons lovsång/Epifania: Mit Fried und Freud ich fahr dahin – Herr Gott, nun schleuß den Himmel auf – Fastan: O Lamm Gottes, unschuldig – Canon alla quinta - Adagio Christe, du Lamm Gottes – In Canone alla duodecima à 2 Clav. & Ped. Christus, der uns selig macht – in Canone all’Ottava Da Jesus an dem Kreuze stund – O Mensch, bewein dein Sünde groß – à 2 Clav. & Ped. – Adagio assai Wir danken dir, Herr Jesu Christ, dass du für uns gestorben bist – Hilf, Gott, daß mir›s gelinge – à 2 Clav. & Ped.O Traurigkeit, o Herzeleid (fragment) Molt’ adagio

BWV 545:1 BWV 599 BWV 600 BWV 601 BWV 602 BWV 603 BWV 604 BWV 605 BWV 606 BWV 607 BWV 608 BWV 609 BWV 610 BWV 611 BWV 612 BWV 613 BWV 614 BWV 615 BWV 616 BWV 617 BWV 618 BWV 619 BWV 620 BWV 621 BWV 622 BWV 623 BWV 624

»30« »30«

Johann Sebastian Bach (1685–1750) Orgelbüchlein, del 1

4 februari kl 17.00 S:t Petri kyrka

After work Hans-Ola Ericsson

Påsk: Christ lag in Todesbanden – Jesus Christus, unser Heiland, der den Tod überwand – Christ ist erstanden Vers. 1 – Christ ist erstanden Vers. 2 – Christ ist erstanden Vers. 3 – Erstanden ist der heil›ge Christ – Erschienen ist der herrliche Tag – in Canone – à 2 Clav. & Ped. Heut triumphieret Gottes Sohn – Pingst: Komm, Gott Schöpfer, Heiliger Geist – Herr Jesu Christ, dich zu uns wend – Liebster Jesu, wir sind hier I, distinctus – à 2 Clav. & Ped. Liebster Jesu, wir sind hier II – in Canone alla Quinta - à 2 Clav. & Ped. Katekesen: Dies sind die heil›gen zehn Gebot – Vater unser im Himmelreich – Durch Adams Fall ist ganz verderbt – Es ist das Heil uns kommen her – Diverse: Ich ruf zu dir, Herr Jesu Christ – à 2 Clav. & Ped. In dich hab ich gehoffet, Herr – Alio modo Wenn wir in höchsten Nöten sein – à 2 Clav. & Ped. Wer nur den lieben Gott läßt walten – Alle Menschen müssen sterben – Alio modo Ach wie nichtig, ach wie flüchtig – Fuga in C –

BWV 625 BWV 626 BWV 627:1 BWV 627:2 BWV 627:3 BWV 628 BWV 629 BWV 630 BWV 631 BWV 632 BWV 633 BWV 634

BWV 635 BWV 636 BWV 637 BWV 638 BWV 639 BWV 640 BWV 641 BWV 642 BWV 643 BWV 644 BWV 545:2

»31«

Johann Sebastian Bach (1685–1750) Orgelbüchlein, del 2

Anders Bjerkén finns med i kulisserna och på scenen:

Körsång är ett sätt att leva Anders Bjerkén har sjungit i kör i nästan hela sitt liv. Efter 26 år i Lunds Studentsångare bestämde han sig för att sluta, men drabbades snabbt av eftertankens kranka blekhet. Han behövde ju gå någonstans och sjunga varje vecka. Tack vare en god vän hittade han 2013 till Petri Sångare. I dag är Anders ordförande i Petri Sångare och sjunger första bas eller baryton, som det också kallas.

– I en kör ger du dig hän i stunden och kastas ut i det okända, men du kan samtidigt förlita dig på andra och känna förtroende för dina stämkamrater, dirigenten och hela kören. Du är omgiven av begåvade människor, säger han.

körsångare får träffas igen

Petri Sångare har äntligen kunnat gå tillbaka till fysiska körövningar. När den här intervjun genomförs ska de snart öva i S:t Petri kyrka,

Text/bild: Kristina Strand Larsson

något Anders verkligen ser fram emot. Han känner en liten oro för att han ska bli hes av den första stora körövningen på länge. Att sjunga är en fysisk prestation och du drar i gång delar av kroppen som kan ha legat i dvala under pandemin.

– Vi har faktiskt bokat in en röstpedagog till hela kören. Under pandemin har vi haft digitala körövningar, men det blir inte samma sak. Det vet vi nu. Att få stå bredvid någon och sjunga tillsammans ger lycka. Vi har också saknat att få möta publiken, säger Anders.

Under våren har Petri Sångare haft ett par utomhusrepetitioner, men nu ska det bli övningar i kyrkan en gång i veckan.

Ett digert program är spikat för höst- och vintersäsongen och en gång i månaden planeras ett konsertprojekt – under förutsättning att restriktionerna inte ändras och blir strängare.

»32« »32«

behövs extra sångare. Jag sitter också i styrelsen för Magle konserthus som drivs av Lunds Studentsångare, berättar Anders.

Du kastar dig ut i det okända.

Men du är inte ensam. Du får en skönhetsupplevelse samtidigt som du ger samma sak till andra. Dessutom återskapar du ett verk just nu – musik som kanske skrevs i en helt annan tid, på en annan plats.

2000-tal och passioner

estetik och gemenskap

Petri Sångare är en blandad kör som tar sig an stora verk. Kören sjunger konstmusik och har ett fokus på 1900-tal och 2000-tal. De sjunger också äldre passioner och oratorier i kyrkans regi och samarbetar med MSO, Malmö Symfoniorkester.

På Malmö Live har Petri Sångare sjungit Verdis Requiem och Carmina Burana för att nämna några verk. Tillsammans med MSO framför de också icke sakral musik.

– Lunds Studentsångare är en manskör och jag längtade efter att få sjunga i en blandad kör, eftersom det finns fler stora verk som är skrivna för en kör med både manliga och kvinnliga stämmor. Fast jag har inte släppt Lunds Studensångare helt. Just nu är jag engagerad i ett projekt där vi gamla rycker in när det

Anders är dataingenjör, ett yrke som han beskriver som kreativt, men på ett annat sätt.

– Jag behöver musiken som ett komplement till mitt yrkesliv. Genom musiken får jag estetiken och konstnärligheten, säger han.

Redan i gymnasiet började Anders sjunga i kör. S:t Johannes kyrka var hans första körsammanhang. Senare följde han med en kompis till Husie kyrka, som erbjöd ett digert musikliv med flera körer.

– I Husie kom jag i kontakt med Mozarts Requiem och lärde mig sjunga på hög nivå.

Det var när jag började plugga i Lund som jag följde min brors exempel och gick med i Lunds Studentsångare. Min bror – som sedan blev operasångare – sade att han var med i kören för festerna, medan jag hävdade att jag var med för sången. Men givetvis hamnade jag i Studentsångarnas festmästeri, berättar Anders.

Sången har följt Anders genom hela livet.

Mellan spex, seriös sång och gemenskap finns det egentligen inga gränser. I musiken får allt plats. Sorg, glädje och längtan kan förmedlas av körsångarna till publiken som sitter och lyssnar och som också blir en del av gemenskapen.

– Som sångare skapar du tillsammans med andra. Som styrelseledamot stöttar du dirigenten.

Det är mycket arbete bakom kulisserna i en kör – sådant som inte märks utåt. Du ska numrera noter, planera turnéer och skriva närvarolistor.

»33«

»34« »34«

söndag 6 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka

Kvinnlig barock Peter Wallin, dirigent Chiara Margarita Cozzolani (1602–1678) Mariavesper anno 1650 Psalmer och motetter ur samlingen Salmi otto voci concertati op. 3

Medverkande: Sopran: Helena Ek Kristina Hellgren Alt: Daniel Carlsson Tenor: Martin Vanberg Johan Linderoth Bas: Johan Karlström, Nils Gustén Barockorkester

Den italienska tonsättaren, sångerskan och Benediktinernunnan Chiara Margarita Cozzolani (1602–1678) levde under den tidiga barockeran. Som nunna fick hon sig namnet ”Chiara”.

Hennes motetter, psalmer, mässor och vesprar väckte stor uppmärksamhet i dåtidens Italien. År 1620 gick Cozzolani i kloster 18 år gammal och gav sitt nunnelöfte i Santa Radegonda i Milano varefter hon blev abbedissa för klostret som så småningom fick kritik för sin musikaliska verksamhet. Ärkebiskopen Alfonso Litta ville inskränka nunnornas rätt att uttrycka sig musikaliskt som tonsättare och sångerskor, och begränsa musikutövandet och kontakten med omvärlden. Cozzolani försvarade dock nunnornas rätt.

Sången vid klostret hade väckt stor uppmärksamhet och ryktet om att de var landets bästa sångerskor spred sig i hela Italien.

Cozzolani komponerade i den tidiga barockens stil. Det betyder virtuost upplagd musik ackompanjerad av olika bas- och ackordinstrument: orgel, cembalo, lutor, gamba, dulcian, violone etc. Psalmerna är för åtta stämmor och växlar mellan solo och olika kombinationer av röster.

Konserten består av olika delar ur en vesper för Mariadagar och innehåller även gregorianska antifoner. »35«

söndag 13 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka

The Juliet Letters Vad innehåller ett brev? Information, tankar, vilja, känsla? Idén till The Juliet Letters föddes genom upptäckten av de brev som adresserades till Shakespeares Julia men besvarades av någon helt annan – en professor i Verona.

Elvis Costello har tillsammans med The Brodsky Quartet tonsatt de berättelser som hittades i breven till Julia men också i de besvarande breven. The Juliet Letters skildrar livets svåra, avgörande och tänkvärda skeenden.

The Juliet Letters är en medmänsklig bro, en samling berättelser som förflyttas från en person till en annan. Hur du vill tolka berättelserna är upp till dig men i din hand håller du några tankar som du kan välja att använda som komplement till din upplevelse.

»36« »36«

Medverkande: Friiskvartetten: Clara Bjerhag – violin Lovisa Kowalczyk – violin Jonathan Åkesson – viola Johanna Hydén Lander – cello Emil Fredberg – sång

1. Deliver Us” Är det breven själva som talar? ”Leverera oss”.

2.

”For Other Eyes” ”Jag letade i hans fickor.

Jag letade i hans ögon.

Jag letade i hans plånbok, efter ledtrådar eller lögner.”

Något känns annorlunda. Har han en affär? Avsändaren av detta brev uttrycker sina rädslor och svartsjuka misstankar om otrohet.

3. ”Swine” ”Du är ett svin och det är en förolämpning mot grisen.”

Här talar vreden sitt tydliga och högljudda språk. Stormiga känslor sätts på pränt och gestaltar svartsjuka och svek.

4. ”Expert Rites” ”Vi delar samma sorgliga livsöde” ”Jag älskade en gång någon så som du gör” Någon har skickat ett brev till Juliet där personen förklarar sin olyckliga kärlek, de delar samma sorgsna öde.

5. ”Dead Letter” Kanske den musikaliska motsvarigheten till ett brev som aldrig kom fram. Eller hann fram i tid. Kanske ett avskedsbrev eller en försvunnen kärleksförklaring.

6. ”I Almost Had a Weakness” ”Tack för blommorna – jag brände upp dem!”

Släkten är värst? Skribenten till detta brev skulle nog hålla med.

När en släkting skickar blommor och bilder på familjen så väcks en misstanke om en dold agenda vilket leder till detta barska svar.

7. ”Why?” ”Om ni båda älskar mig så mycket, varför älskar ni inte varandra.”

Ett barn försöker skapa mening och logiska svar till känslostyrt beteende hos föräldrarna.

8. ”Who Do You Think You Are?” ”Vem tror du att du är?”

Skribenten ser tillbaka på sitt liv

och ifrågasätter sitt handlande.

Med misstag i bagaget kan det vara svårt att se sig själv som annat än ett misslyckande.

9. ”Taking My Life in Your Hands” ”Om du inte svarar tar du mitt liv i dina händer.”

En obesvarad kärlek leder skribenten på en desperat väg där känslorna blir mottagarens ansvar.

10. ”This Offer Is Unrepeatable” ”Skulle jag ljuga för dig?

Skulle jag sälja dig något odugligt?

Signera bara på linjen Skulle du möjligen kunna skriva din signatur i blod?”

Det man får i brevlådan är inte alltid personliga brev eller information. Ibland är det reklam som kan kännas väldigt påträngande.

11. ”Dear Sweet Filthy World” ”Kära älskade smutsiga värld, min fru eller vem som än läser det här.”

Ett självmordsbrev. Skribenten förklarar hur hans liv var ett löfte som aldrig uppfylldes.

12. ”The Letter Home” ”Jag minns när vi var barn och din bror sa att vi skulle leva för alltid.”

Brevet börjar med formella hälsningar sedan reser vi genom nostalgi från glädje till bitterhet.

13. ”Jacksons, Monk and Rowe” ”Kan du skilja på vän och fiende?”

Jacksons, Monk and Rowe är namnet på en advokatfirma som återkommer i bilder både i barndom och i vuxenlivets förvirrade bitterhet.

14. ”This Sad Burlesque” ”Misslyckanden som gör underhållning av vårt öde.”

I en melankolisk tongång funderar skribenten på vad som händer när våra själviska drag tar över. Är vi för hängivna våra egna motiv eller ser vi en förändring till det bättre?

»37«

15. ”Romeo›s Seance” ”Ge oss ett tecken om du är med oss, Romeo kallar på dig.”

I en seans söker skribenten efter Juliet bortom livets gränser.

En förhoppningsfull och något komisk situation uppstår när Romeo söker svaret på sina frågor.

16. ”I Thought I›d Write to Juliet” ”Jag tänkte att jag skulle skriva till Juliet – för hon skulle förstå.

Och när någon redan är död så kan de inte längre göra dig besviken.”

Vem vänder man sig till när ingen förstår? En fiktiv figur som dessutom är död? Här hör vi korta utdrag ur brev skrivna till Julia Capulet, hjältinnan ur historiens kanske mest kända kärlekshistoria, Romeo och Julia.

17. ”Last Post” Kanske sammanfattade brevet skribentens liv och tankar om döden?

18. ”The First to Leave” ”Det fanns andra ledtrådar, såsom dina skor.

Men jag vägrade ändå att tro Att det var menat att du skulle lämna först.”

Om att låta gå och gå vidare.

Släppa och falla.

19. ”Damnation›s Cellar” ”Borde vi lämna dem där de hör hemma nere i förbannelsernas källare?”

I en komplex och grym värld funderar skribenten på vad vi hade gjort med en tidsmaskin.

Skulle någon behöva dö? Vem hade vi räddat i historien? Och vem hade vi suddat ut?

20. ”The Birds Will Still Be Singing” ”Om jag så är förlorad eller förlåten, så kommer fåglarna fortsätta att sjunga.”

Ett avslut om avslut. Om att frivilligt och utan förbittring släppa taget låta gå vidare. Rak rygg och öppet hjärta. ”The show must go on” och allt är i sin ordning.

fredag 18 februari kl 17.00 S:t Petri kyrka

After work Trio Pas

Strövtåg bland lyriska pärlor ur dikt- och musikskatten. En promenad med improvisatoriska förtecken bland pärlor av bl.a.

Gustaf Fröding, Allan Pettersson, Mikis Theodorakis, Richard Strauss, Evert Taube, ABBA och Franz Schubert.

Trio PAS (Patrik, Anita och Stefan) har tidigare gjort flera strövtågskonserter runt om i Sverige. I höstas släpptes också deras första gemensamma CD, benämnd just … Strövtåg.

Medverkande: Patrik Sandin, baryton Anita Wall, skådespelare Stefan Therstam, organist Franz Schubert (1797–1828) Ständchen

Evert Taube (1890–1976) Nocturne

Gösta Linderholm (1941–2020) Det brinner i en soluppgång

Karin Boye (1900–1941) Så drivs vi vilsna själar

Erik Axel Karlfeldt (1864–1931) Längtan heter min arvedel

Richard Strauss (1864–1949) Allerseelen

Okänd Tag Herre mina händer

Mikis Theodorakis (f. 1925) Sång om frihet

Allan Pettersson (1911–1980) Han ska släcka min lykta

Benny Andersson (f. 1946) Like an angel

Erik Axel Karlfeldt (1864–1931) Jungfu Maria

Gustaf Fröding (1860–1911) Strövtåg i hembygden – en svit av orgelimprovisation och recitation

Heinrich Stölzel (1690–1749) Bist du bei mir

»38« »38«

fredag 4 mars kl 17.00 S:t Petri kyrka

After work Sebastian Johansson, orgel

Jeanne Demessieux (1921–1968) Te Deum (op. 11)

Michael Waldenby (f. 1953) Capriccio Stravagante (2021)

Yngve Sköld (1899–1992) Adagio

Maurice Duruflé (1902–1986) Prélude et fugue sur le nom d'Alain (op. 7)

Sebastian Johansson (f. 1997) Improvisation

»39«

Ett musikaliskt kryss

Mats Åberg, legendarisk organist och pedagog, men även korsordsmakare

SKA DU INTE SKRATTA BEETHOVEN RÄTT UPP I ÄR TROSSVAG FINSK TONSÄTTARE BAKOM PSALM 288 BÖR AMBULANSEN KOMMA MED PÅ MÅNGA KYRKTORN

HÖRS BÅDE FRÅN KORET OCH LÄKTAREN

STÅR SJUNGS OFTA I PÅ SPEL ADVENT BETALD

HJÄLPORG. "KÄNNER ALLA"

PÅLAGA

!

STRUL ÄR PSALM 650

HAR JU NAIN BLIVIT

HAR ÖRONEN ÖPPNA

VOMERA EN AV VITVARORNA LÄRARFACK GRANNSPEX VASK

MÅNGA PÅ BACHS AIR

NÄST STÖRST I DANMARK KOM VIVALDI FRÅN VAR VARKEN RÅDLÖS ELLER TRÅDLÖS BAKVÄND GRÖNSLICK

SJUNGS I MÄSSAN

AKVARIEFISK

PETIG CIRKA 1/2 METER

UPPRORSMAKARE LUAS GÖR OSS BRAKMIDDAN

GJORDE PETRUS ...OCH HIT TRE GÅNGER

USELT BETYG

GRÖNOMRÅDE "SUP"

HUSGAS SOM SELOTER

SÅGS JESUS PÅ EN ÅSNA SKÅNINGAR BLAND HOCKEYELITEN

LEIF VID PIANOT VARGEN SACKAIOS GJORDE JUDAS OGENERAT

KÄR JULPSALM JAMES BOND

POSITIVT DISKMEDEL Ö OCH ÅDER SPÄDES M. TONIC

FRIA I KYRKOVALET

ÄR NOG KYRKANS NATTVARDSKALK BEHANDLA SOM LUFT

KRISTEN TIDNING BLEV MÅNGEN I COVID-19

KAN VARA HALV PÅ SYSTEMET

ALLA DE FRÅN PAULUS I NT FRÅN KREMATORIET...

HÖGTIDSKLÄDER

MED VASS TUNGA

GJORDE "ALLTID BÖR FICK JOSEF JESUS NÅGOT" LANGARE OCH MARIA PÅ INFÖR SA FAN ÅKA HÄRBÄRGET PILATUS FAST I

TRE I EN VALS EN SLANT I KOLLEKTEN

PLATT SJUNGER ALDRIG VÅRA KÖRER?!

KANSKE EN KYRKRÅTTA?

GRUND- ÄR JU LÄGVÅR GANDE GUD

© BRÅKAS

MA

OCH RÖTAS

TUNGT VAPEN

GAMLA RADIOTIDNINGEN

GE SPARKEN INTE VÅR GUD

FÖRTVIVLADE

Var med i vår korsordstävling!

Lämna in ditt svar i receptionen i kyrkan innan den 30 december. (Glöm inte att skriva namn och telefonnummer.)

Vinnaren meddelas vid lunchmusiken 12 januari kl 12.10 Priset består av att få önska ett program för en orgellunchmusik (20 min) senare i vår.

»40« »40«

Körerna i S:t Petri kyrka

S:t Petri Ungdomskör, SPUK

Petri Sångare

S:t Petri Ungdomskör, SPUK

S:t Petri Ungdomskör, SPUK, är en blandad kör med ca 40 sångare i åldern 14–20 år.

Kören är knuten till S:t Petri kyrka i Malmö och medverkar i gudstjänster, men ger även konserter a cappella eller med orkestermusiker. SPUK har bl.a. sjungit Händels Messias, Ellingtons Sacred Concert, Bachs Johannespassionen samt Rolf Martinssons oratorium Lukaspassionen med världssopranen Lisa Larsson som solist. Vid flera tillfällen har kören framgångsrikt medverkat i internationella körtävlingar.

Petri Sångare

Petri Sångare är en kammarkör med hemvist i S:t Petri kyrka i Malmö. Körens specialitet är a cappella-musik med fokus på nutida västerländsk konstmusik, men kören framför även regelbundet verk för kör och orkester i samarbete med Malmöregionens ledande musiker.

S:t Petri Motettkör

Petri Sångare anses vara en av regionens främsta ensembler och ambitionsnivån har sedan starten 2010 varit hög med ungefär 25 konserter per säsong. Körens repetitioner och konsertverksamhet präglas av omsorg för text, musik och musikaliskt samspel mellan kör och dirigent.

Petri Sångare medverkar frekvent i radio och teve samt har vid flera tillfällen deltagit och vunnit internationella körtävlingar.

S:t Petri Motettkör

S:t Petri Motettkör är en blandad kör som består av ca 35 sångare i olika åldrar. Körens repertoar inkluderar de stora kyrkomusikaliska verken och a cappella-framföranden med spännvidd från renässansen till vår tids musik.

Kören är i dagsläget vilande, men startar åter i januari 2022.

S:t Petri vokalensemble

Kören är en blandning av sångare från olika körer som främst sjunger i Högmässan. »41«

Helsingborgs Kammarkör, startade sin verksamhet 1984 och består av drygt 20 erfarna sångare, under ledning av Sverker Zadig. Kören ger årligen en mängd konserter i såväl Sverige som utomlands och finns representerade på ett flertal cd-skivor.

Repertoaren är bred och omfattar allt från medeltid och tidig renässans via barock och romantik till nutida musik. Kören har även uppfört ett flertal verk av olika kompositörer, däribland Rolf Martinsson, Johan-Magnus Sjöberg och Steven Hansen. Körens ambition är alltid att beröra och skapa känsla och sammanhang utifrån valda texter och programsammansättning.

Helsingborgs Kammarkör

Sverker Zadig

Hans-Ola Ericsson

B Tommy Andersson

Sverker Zadig har lång och bred erfarenhet av körsång och som körledande. Han grundade Helsingborgs Kammarkör 1984, var dess ledare de första tjugo åren och har nu återtagit detta ansvar.

Sverker har själv sjungit i Malmö Kammarkör och Lunds Studentsångförening samt varit ledare och repetitör bl.a. för Dubbelquartetten Frida, Malmö Symfoniorkesters kör, regionförbundsdirigent för Körsång i Skåne, flera barnkörer samt andra ungdoms- och skolkörer.

Under sin studietid i USA ansvarade han för universitetets damkör. Sverker leder numera även manskören Kvartettarna i Helsingborg. Han arbetar också som handledare och examinator för masters- och kandidatuppsatser vid musikhögskolorna i Malmö och Stockholm.

Sverker är utbildad vid Musikhögskolan i Malmö (Lunds universitet), med examen som musikdirektör, körpedagog och i orkesterdirigering. Därtill är han fil.dr. i musikpedagogik. Han har också en Master of Music, Choral Conducting, från Indiana University, USA.

Hans Hellsten

Hans-Ola Ericsson är en prisbelönt organist, tonsättare och pedagog. Han har framträtt vid konserter över hela världen. Hans interpretationskonst är dokumenterad vid talrika inspelningar, bl.a. den internationellt lovordade utgivningen av Messiaens orgelverk.

Hans-Ola Ericsson har samarbetat med ett flertal ledande tonsättare i tolkningen av deras orgelverk, t.ex. John Cage, György Ligeti och Olivier Messiaen. Sedan många år efterfrågas Ericsson som sakkunnig i orgelfrågor, som jurymedlem i internationella orgeltävlingar och som gästlärare vid ett stort antal högskolor och konservatorier.

Ericsson är stadigvarande gästprofessor vid Hochschule für Künste, Bremen, universitetsorganist och professor vid The Schulich School of Music of McGill University i Montreal, Kanada och hedersprofessor vid Syddansk Musikkonservatorium i Esbjerg. Han har belönats med Föreningen Svenska Tonsättares interpretpris och är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien sedan 2000.

Ann-Margreth Nyberg

B Tommy Andersson är dirigent och tonsättare. Han har dirigerat alla de stora och de flesta mindre orkestrarna i Sverige, samt gästdirigerat i 13 andra länder. Han har även återkommande operaengagemang.

Andersson undervisar även i dirigering och orkestrering och är sedan hösten 2012 professor i orkesterdirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

B Tommy Andersson har skrivit två beställningsverk för S:t Petri kyrka.

Mats Paulsson

»42«

Mats Paulsson arbetar som lektor i dirigering vid Malmö Musikhögskola. Han arbetar också som frilansdirigent, och har gjort produktioner med Symfoniorkestrarna i Malmö och Helsingborg, Malmö Operaorkester, Tonicaorkestern, Capella Lundensis, och Kullabygdens Symfoniorkester. Han har också varit musikaliskt ansvarig och dirigent för ett antal musikaluppsättningar i Sverige och Danmark bl.a. Les Miserables, My fair lady, Spelman på taket, Me and my girl, och Guys and Dolls.

Paulsson har samarbetat med artister som Helen Sjöholm, Jan Malmsjö, Marianne Mörck, Ola Salo, Tommy Körberg, Claes Malmberg och Mikael Samuelson.

Anita Wall tillhör det tunga gardet i svenskt skådespeleri med en lång karriär bland annat vid Dramaten, där hon haft roller i runt 75 uppsättningar. Hon har skickligt växlat mellan dramatiska och humoristiska roller och medverkat i många revyer, i en mängd långfilmer och i teve-produktioner.

2015 fick hon en guldbagge för bästa kvinnliga biroll i filmen Hemma.

Anita Wall

Mattias Svensson

Stefan Therstam

Fredrik Malmberg

Patrik Sandin är verksam som organist, sångare och dirigent. Han är sedan 2002 anställd som organist i Ersta kyrka och konstnärlig ledare för Ersta kulturscen. Som sångare har han medverkat som solist i konsert och oratoriesammanhang i såväl Sverige som övriga Europa och Kina samt gjort inspelningar för radio och teve.

Stefan Therstam är professor i orgel vid Kungliga Musikhögskolan med improvisation som specialitet. Han är också organist i Engelbrektskyrkan sedan 1999.

Improvisationskonsten har Stefan ägnat stor uppmärksamhet, vilket präglar hans regelbundna konsertverksamhet inom och utom landet. Han är dessutom vinnare av den legendariska internationella improvisationstävlingen i Haarlem. (Holland) Cecilia Martin-Löf erhöll sin magisterexamen i kördirigering från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2006. Som nuvarande director cantorum vid Lunds universitet har hon utvecklat en stark köravdelning där ensemblerna Lund akademiska kör och Palaestra vokalensemble ingår.

Cecilia strävar efter att kombinera sin stora kärlek till litteratur, i synnerhet poesi, med körklangens rika färger och förmedlar dessa element med högsta tekniska precision. Hon har ett rykte om sig att ha stor vokalkunskap, att vara omsorgsfullt förberedd och för att visa stort engagemang i alla sina projekt. Allt detta accentueras av hennes smittsamma, varma och omfamnande attityd. Cecilia är nyfiken och utvecklar alltid sina mål för ensemblerna – välkomnar nya idéer och håller samtidigt ett djupt intresse för svenska folkmusiktraditioner.

Cecilia har också stor erfarenhet som orkesterledare, och höll sin diplomkonsert vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2014.

Sedan 2021 är hon vikarierande körledare för SPUK. Hans Hellsten är sedan 1992 professor i orgel vid Musikhögskolan i Malmö. Han har bedrivit en omfattande konsertverksamhet med framträdanden i de flesta europeiska länder samt i USA och Kanada. Repertoaren har sina tyngdpunkter i latinsk barock, Bach och vår egen tids skapande. Ett aktuellt repertoarprojekt är musik

Patrik Sandin

»43«

Cecilia Martin-Löf

av franska 1900-talstonsättare. Intresset för svensk-kanadensaren Bengt Hambræus musik har manifesterats i tre CD-produktioner och för övrigt kan nämnas ett porträtt av Genarpsorgeln.

Hellsten har också ägnat sig åt konsert- och festivalproducerande, senast som konstnärlig ledare för den svenska versionen av ConnectingArts, en sameuropeisk orgelfestival under 2012 och 2013.

Den rikt illustrerade Instrumentens drottning – orgelns historia och teknik utkom 2002, och Organistpraxis II är en genomgripande omarbetning av Lars Angerdals bok (1981) i samarbete med Hans Fagius.

in Music från Stockholm, 2005 pedagogisk påbyggnadsexamen i blockflöjtsspel och ensemble. Emelie har även studerat klassisk sång på musikhögskolan.

Emelie figurerar som solist och kammarmusiker i varierande sammanhang. Hon spelar regelbundet med Höör Barock ensemble, i Duo SolRoos med lutenisten Dohyo Sol, och sjunger gregorianik i sångensemblen Gemma. Emelie har spelat bl.a. vid Drottningholms slottsteater, Malmö Stadsteater, Malmö Opera, Göteborg Baroque, Arte dei Suonatori, Drottningholms barockensemble.

Emelie är konstnärlig ledare för Höör Barock ensemble och festival. Höör Barock har med sin välbesökta årliga sommarfestival (sedan 2012) och med gästspel över hela landet, och i Danmark, Island och Tyskland, etablerat sig som en av de ledande svenska barockensemblerna av idag.

Hannes Öberg, född 1991 i Sunne, Värmland, studerade två år kammarmusik vid Vadstena sång och pianoakademi för sångpedagogerna Anders Düring och Monica Thomasson, för att sedan studera vidare en bachelor (2012–15) och master (2015–17) för tenoren och sångpedagogen Erik Årman vid Operahögskolan i Stockholm.

2014 debuterade Hannes som Don Juan i uruppförandet av operan Min bror är Don Juan (Brommare) på Kungliga Operan i Stockholm, och har efter det arbetat runt om på de svenska scenerna, så väl som internationellt, där han sjungit roller så som; Valentin i Faust (Gounod), Ruthven i Der Vampyr (Marschner), Guglielmo i Cosi fan tutte (Mozart), Figaro i Il Barbiere di Siviglia (Rossini) och Il Conte i Le nozze di Figaro (Mozart).

Under våren 2019 och återigen hösten 2020, var Hannes anställd i den fasta solistensemblen vid Theater Kiel i Tyskland. Och är för närvarande en del av den fasta solistensemblen på Göteborgsoperan för säsongen 2021–22.

Utöver operascenen har Hannes sjungit ett stort antal Romansoch Liederaftnar samt flertalet oratorier, så som; Messiah (Händel), Requiem (Brahms) (Fauré), Förklädd Gud (Larsson), Johannespassionen (Bach).

Sebastian Johansson är född och uppvuxen i Jönköping och påbörjade tidigt sin musikaliska bana. Efter musikgymnasium antogs han till organistutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö varifrån han tog examen 2019. Efter två års studier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har han också en masterexamen i orgel.

Sedan hösten 2021 är han verksam som organist i Söderledskyrkan i Stockholm. Han ger regelbundet konserter och har utöver intresset för befintlig repertoar också ett stort intresse för improvisation.

Tomas Willstedt har under 40 års tid varit verksam som organist i Lunds domkyrka. Parallellt med detta var han under lång tid lärare vid musikhögskolorna i Malmö och Stockholm. Han är läroboksförfattare och har vunnit den internationella orgelimprovisationstävlingen i Haarlem. Han är nu verksam som gästorganist och gästlärare både hemma och utomlands.

Ewa-Sofia Gudmundsson är född och uppvuxen i Karlskrona.

Barndomen i Blekinge handlade mycket om kyrkans musikliv och körsång från 6-årsåldern.

Tiden som konfirmand var viktig och hon började då på allvar fundera på ett arbetsliv inom kyrkan. Som präst eller kanske kantor. Hon gick Svenska kyrkans grundkurs och samtidigt allmän musiklinje i Oskarshamn. När hon som 19-åring kom in på teologlinjen i Lund släppte hon musiken och prästvigdes när hon var 24 år. Den första tjänst hon sökte var en komministertjänst i Heliga Trefaldighet i Malmö och där har hon blivit kvar sedan dess.

Under de åren har tjänsten efterhand utvecklats och sedan 2014 har Ewa-Sofia varit arbetsledande präst och församlingsherde sedan 2017. Ewa-Sofia har också en bakgrund som musiker.

Hennes huvudinstrument var tvärflöjt, men hon har även spelat orgel, piano och sjungit. Sedan 1 september är hon församlingsherde i S:t Petri församling.

Ann-Margreth Nyberg medverkar, inte för första gången, som solist med Petri Sångare, där hon även är en av ordinarie körsångarna. Det har varit i verk som Brahms Requiem, Bachs H-moll mässa, Poulencs Gloria som framfördes på Malmö Live och i Trefaldighetskyrkan i Karlskrona.

Lars-Erik Larssons Förklädd Gud är ett verk hon sjungit många gånger med recitatörer som Jan Malmsjö, Lars Humble, Stina Ekblad m.fl.

Ann-Margreth Nyberg avlade 1985 högre organistexamen vid Musikhögskolan i Malmö. Hennes sångpedagog där var Evy Bråhammar.

Hon har under åren deltagit i masterclass för bl.a. Birgit Nilsson, Vera Rosza, Laura Sarti, Karl-Magnus Fredriksson och Barbara Bonney i Salzburg.

Repertoaren omfattar oratorier från Bach till Pärt, romanser av Strauss, Schubert, men även verk som Beethovens Symfoni nr 9 och Richard Strauss Vier letzte Lieder.

Gunilla Hallonsten är sedan 1 februari 2021 ny Kyrkoherde och Prost för Svenska Kyrkan i Malmö. Det är med stor glädje och förväntan jag nu tillträder tjänsten som kyrkoherde i Malmö.

Gunilla Hallonsten kommer närmast från Svenska kyrkan i Uppsala där hon varit utvecklingschef, chef för Internationella avdelningen och nu senast chef för avdelningen för kyrkoliv. Gunilla började sin bana som präst i Kirsebergskyrkan i Malmö. Under flera år var hon anställd av kyrkan för utlandsarbete i Sydafrika med inriktning på HIV- och genusfrågor.

Emelie Roos är en av landets främsta blockflöjtsvirtuoser med ett spännande mångsidigt musikerskap. Hon är bosatt i Höör i mellersta Skåne, och har satt byn på den internationella klassiska musikkartan. 2020 vann hon en grammis med sin ensemble Höör Barock.

Emelie har studerat vid Det Konglige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, med Dan Laurin som lärare i blockflöjt. 2003 tog hon examen, Master

»44«

Gunilla har också varit stipendiat och gästforskare vid Chester University i England, disputerat samt skrivit en rad vetenskapliga artiklar. Gunilla är också utbildad kantor och brinner för kultur och och musik.

Peter Wallin

Friiskvartetten

Sebastian Johansson

Ewa-Sofia Gudmundsson

Peter Wallin är verksam som kyrkomusiker i Södra Sverige.

Han har som körledare en bred verksamhet bakom sig med bl.a. Lunds Akademiska Kör, Gustav Adofskyrkans Motettkör, S:t Johannes Motettkör och Schola Cantorum Scaniensis med vilka han framfört en stor mängd kyrkomusik från den allra äldsta gregorianska sången till uruppföranden av vårt tids musik. Sedan millenieskiftet arbetar han med den professionella solistensemblen Vox Scaniensis i program som innehåller musik från medeltid, renässens och barock tillsammans med ny musik, ibland komponerad direkt till ensemblen. Ensemblen gav hösten 2016 ut en kritikerrosad CD med Buxtehudes ”Membra Jesu Notri”. De senaste åren har Peter Wallin fungerat som en ¨Senior Advicer¨ i S:t Petri och arbetat med olika kör och orkesterprojekt vid sidan av gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Hannes Öberg

Mattias Svensson är utbildad sång- och körpedagog vid Musikhögskolan i Malmö, och har utbildning och erfarenhet inom flera olika genrer t.ex. klassiskt, musikal, jazz och pop.

Han har undervisat i solosång och kör för alla åldrar och på alla olika nivåer, och är sedan 2018 dirigent och konstnärlig ledare för sceniska kören Divertimento i Landskrona. Som frilansande musiker sjunger Mattias i olika körer och vokalgrupper och som solist på vigslar, begravningar och konserter, exempelvis som Arvid i konsertversionen av Kristina från Duvemåla på Malmö Live konserthus 2015. I bagaget finns också en coachingutbildning som kommer väl till pass i undervisningen.

Emelie Roos

Friiskvartetten är en Malmöbaserad stråkkvartett som bildades vintern 2015. Kvartetten består av Clara Bjerhag och Lovisa Kowalczyk på violin, Jonathan Åkesson på viola och Johanna Hydén Lander på cello. Kvartetten har sin grund i den klassiska musiken, men har en förkärlek att arbeta med olika genrer och projektformer och har genom åren haft många olika samarbetspartners, såsom Tomas von Brömssen, Stina Ekblad, Linnea Samia Khalil med flera.

Tomas Willstedt

Fredrik Malmbergs verksamhet omfattar såväl kör som orkesterrepertoar, och han har samarbetat med ensembler som DR Vokalensemblet, Svenska Radiokören, Concerto Copenhagen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Mariinskyteaterns orkester. Fredrik Malmberg är också efterfrågad pianist och organist, bl.a. med Mahler Chamber Orchestra, under ledning av dirigenter svenskt online casino på nätet som Daniel Harding och Claudio Abbado.Sedan 2012 innehar Fredrik Malmberg två av de mest prestigefyllda uppdragen i det svenska musiklivet: chefsdirigent för Eric Ericsons Kammarkör och professor i kördirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Fredrik Malmberg har mottagit flertalet priser och utmärkelse för sin musikaliska gärning, och 2012 listade det ledande svenska musikmagasinet Opus honom bland dem som gjort mest för att förnya den traditionsfyllda konstmusiken i Sverige.

Gunilla Hallonsten

»45«

musikverksamheten i s:t petri kyrka

Carl Adam Landström

Ulla Olsson

Peter Wallin

Carl Adam Landström, organist och lokal arbetsledare carladam.landstrom@me.com

Cecilia Martin-Löf

Mattias Svensson

fri entré Det är fri entré till alla konserter om inget annat anges. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.

Ulla Olsson, vik. organist iguana.musik@gmail.com

konsertvärd Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta oss.

Peter Wallin, vik. organist och dirigent peter.wallin@svenskakyrkan.se Cecilia Martin-Löf, vik. körledare för SPUK cecilia.martin-lof@svenskakyrkan.se Mattias Svensson, vik. körledare och koordinator mattias.svensson3@svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Ewa-Sofia Gudmundsson Redaktör: Carl Adam Landström Programkommitté: Peter Wallin och Cecilia Martin-Löf Korrektur: Alexandra Nedstam, Anne Ruponen, Peter Wallin Cecilia Martin-Löf Grafisk form: Mårten Lindahl Tryck: Bloms Tryckeri Lund Bilder: Helena Linder Roslund, Anne Ruponen, Hans-Ola Ericsson, Shutterstock, Svenska Kyrkan Malmö, Kristina Strand Larsson, Andreas Offesson

»46«

»47«

Psaltaren 57:8 ¨Mitt hjärta är redo, Gud, Mitt hjärta är redo, Jag vill sjunga och spela¨