Kyrkmagasin Limhamns kyrka vinter 2020

ENOMBRO GENOMBR OTTET KYRKMAGASIN @limhamnskyrka

VÄRME

VÄRME I VARDAGEN AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR NÄR HÖSTSTORMEN RIVER upp vita gäss på Öresund och regnet piskar mot fönstret är det skönt att ha ett par tofflor att sticka fötterna i och en varm filt att krypa ner under. Vi söker värme när kylan tränger sig på utanför. Men även under en filt i ett uppvärmt hus kan kylan krypa in. Vårt förhållande till andra människor är också en termometer som inte alltid kryper över nollstrecket. Klimatet i samhället har blivit råare, tonen människor emellan hårdare. Inte minst på nätet, där hatet sprider sig som en iskall löpeld. När till och med vissa av världens makthavare sprider hat och hot på sociala medier, är det svårt att stävja samma beteende hos folket.

ATT SPRIDA VÄRME I VÅR VARDAG, BLAND VÅRA MEDMÄNNISKOR ÄR BLAND DET LÄTTASTE OCH BILLIGASTE MAN KAN GÖRA MIN MAN, SOM var ingenjör, påpekade ofta för mig att kyla egentligen inte existerar som fenomen, utan kyla är bara “avsaknad av värme”. Jag, som låg under filten med skinntofflor på och frös i vårt dragiga gamla hus, bemötte detta påstående med en uppgiven suck.

Det spelade ingen roll för mig hur ingenjörer definierar kyla, jag frös lika mycket ändå. I stunder när jag inte fryser kan jag dock finna denna definition intressant.

KLIMATET I SAMHÄLLET HAR BLIVIT RÅARE, TONEN MÄNNISKOR EMELLAN HÅRDARE ISYNNERHET OM VI applicerar den på på vårt kalla samhällsklimat så blir den riktigt spännande: om kyla innebär avsaknad av värme betyder det att kylan inte är en egen kraft som tränger bort värme och tar över dess plats. Kyla är bara avsaknad av värme och därför behöver vi kanske bara fylla på med extra mycket värme för att besegra kölden? Och att sprida värme i vår vardag, bland våra medmänniskor är bland det lättaste och billigaste man kan göra: ett leende, en kram (när vi väl får kramas igen), och ett vänligt ord kan räcka långt för att värma upp en kulen själ hos en medmänniska. Lägg sen till ett paket med hemstickade handledsvärmare* under julgranen så kan vi alla bidra med ett varmare mellanmänskligt klimat! *beskrivning hittar du längre fram i tidningen

Kyrkors uppvärmning genom tiderna AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR

A

tt hålla en kyrka uppvärmd i vårt nordliga klimat är, och har alltid varit, en både kostsam och besvärlig möda. Det finns i runda slängar tre tusen kyrkor runtom i Sverige. Många av dem är byggda redan under medeltiden och saknade under flera sekel både uppvärmning och isolering men tack vare sina robusta konstruktioner kunde de trotsa både isande vinterkyla och stekande sommarsol och erbjuda ett någotsånär drägligt inomhusklimat för besökarna. Under de allra kallaste vintermånaderna höll man värmen genom att man satt tätt intill varandra i bänkarna med tjocka kläder på sig. Kvinnorna kunde placera en värmande lykta under kjolen för ytterligare värme och i dopfunten sänkte man ner upphettade stenar för att vattnet skulle hålla en behaglig temperatur.

värmande lykta under kjolen Ända fram till 1800-talets slut var kyrkobesökarna och tända ljus de enda värmekällorna i kyrkorna. I vissa kyrkor fanns det dock en öppen spis i sakristian för kyrkoherdens komfort. I samband med den industriella revolutionen och urbaniseringen började en önskan att gjuta nytt liv i såväl kyrkan som institution och dess byggnader och därmed inleds en tid av kyrkorestaureringar. Mycket fokus lades nu på uppvärmning och bekvämare bänkar. Kyrkorna utrustas med gjutjärnskaminer, en eller flera, ofta dekorativt utformade men det var inte en helt problemfri lösning. Förutom att de gjorde ett estetiskt intrång i kyrkorummet utgjorde de även en brandrisk då långa plåtrör drogs upp genom vindar och ut över takfallet. Det lade sig även ett skikt av sot över kyrkorummet och dess inventarier.

Men riskerna till trots var det ändå kaminer som värmde upp de flesta kyrkor långt in på 1900-talet, ända tills moderna centralvärmesystem med radiatorer och ledningar för ånga eller vatten slog igenom under mellankrigstiden. Fortsättningsvis var det endast inför gudstjänster som kyrkan värmdes upp. Det var inte förrän elektrisk värme infördes som man började värma upp kyrkorna konstant. Indragningen av elektricitet är ett alternativ som gör minst intrång i det historiska kyrkorummet, det var på den tiden billigt, och användningen utgjorde ingen extra arbetsbelastning för kyrkvaktmästaren. Det uppstod dock vissa protester mot elektriskt ljus i kyrkan hos dem som ville värna det levande ljusets mystik och stämning men de många fördelarna övervägde och efterkrigstiden, främst 1950-talet, blir den stora boomen för denna typ av uppvärmning.

de levande ljusens mystik Än idag värms många kyrkor upp av samma system som installerades då. Men precis som med allt annat så vill man gärna klimatanpassa kyrkorna och de senaste tio åren har många försetts med jord-, berg-, eller fjärrvärme men det är kostsamma installationer som främst passar så kallade moderkyrkor som används regelbundet. Mindre kyrkor har försetts med luftpumpar och det finns även lågutnyttjade kyrkor som valt att helt hålla stängt under vinterhalvåret. Det är alltså minst lika svårt nu som för hundra år sedan att hitta en bra balans mellan en komfortabel kyrka samtidigt som man värnar om dess historiska innehåll och värde. Källa: byggnadsvardjonkoping.wordpress.com

Vad är

värme för mig?

AV LOTTA SUNEMARK FÖRSAMLINGSPEDAGOG

frågan till mig själv började jag med att besöka ”farbror Google” som svarade mig att: ”värme är den process där termisk energi flödar från ett system till ett annat”. Då kom följdfrågan direkt - vad är termisk energi? Jo, det är den energi som är lagrad i de oordnade rörelserna hos atomer eller molekyler hos ett objekt.

PULSVÄRMARE

Hyllie station för att möta sonen som just kommit hem från en längre utlandsresa. När jag ser honom med alla resväskorna runt sig, då sprids en värme i hela min kropp — det måste vara alla mina oordnade atomer och molekyler som rör sig runt i min kropp. Jag blir varm hela jag, inifrån och ut!

Sticka resår runt med 1 rät maska och 1 avig maska, till arbetet mäter 12 cm. Kontrollera masktätheten!

när jag ställde

jag kör till

som vi kan behöva i dessa kalla dagar är värmen från ett par pulsvärmare/handledsvärmare. Här kommer ett gratis mönster från Drops som jag hittat på nätet. Ta fram garn, stickor och koka dig en kopp te eller kaffe och sätt igång att sticka. Lycka till! en annan värme

Arbetet stickas runt på strumpstickor. Lägg upp 40 maskor på strumpstickor 3,5 med 2 trådar Kid-Silk.

Maska av med rätmaskor över rätmaskor och avigmaskor över avigmaskor. Sticka den andra pulsvärmaren på samma sätt.

Hur kan man känna värme på avstånd AV ANDERS FRIBERG ANSVARIG UTGIVARE

Gud, du som kommer till oss i vårt mörker hjälp mig att känna din närhet och värme när jag inte ser den själv. Gud, hjälp oss ta hand om varandra och hålla ut när det är som mörkast. Amen

DET HÄR GÅR inte. Jag har försökt skriva den här texten flera gånger och det blir inget. Vad jag än skriver blir det bara klichéer. Det är just nu inte så mycket värme att tala om. Det är mest avsaknaden av värme som finns, de vi tycker om och älskar möter vi på avstånd. Var inte för nära mig, jag vill inte känna din värme för tänk om jag blir smittad. Första advent kunde vi inte fira som vi hade tänkt med full kyrka och brassband som med full kraft trumpetade ut att Gud är här. Det är kallt och tomt. MEN MITT I det mörka har jag upptäckt något; det finns mer julbelysning än tidigare. Denna tidiga morgon när jag skriver lyser stjärnan i fönstret mot mig och genom det ser jag ännu fler hos grannarna. Stjärnan och ljusstakarna får mig att komma ihåg att hoppet inte är ute. Det är innan gryningen det är som kallast och snart vänder det. Om inte annat så efter den 22 december blir det bara ljusare om än bara någon minut per dag. Det gör att jag längtar ännu mer. HUR KALLT OCH mörkt det än är finns det någon som inte övergivit oss. Gud låter sig inte bli människa i ett varmt och skönt rum utan i ett kallt och dragit stall. Gud kommer till oss som Jesusbarnet för att dela våra liv, där vi är. Gud kommer till oss med hopp och värme rakt in i vårt mörker. Gud stannar inte för det som är besvärligt utan går med oss genom död till liv. Det är berättelsen om att värmen, hoppet och livet som segrar. Julens budskap om hur Gud blir människa, blir just nu ännu viktigare. Gud blir människa för din och min skull, för att dela vår värld, vår oro och rädslor. Gud kommer inte för att ta bort allt utan för att hjälpa oss att ta oss igenom och förstå att livet och kärleken segrar. Detta gör det åtminstone för mig lite lättare att hålla ut och hålla avstånd. Jag vet att värmen kommer tillbaka.

Loge - elden Inom samisk naturreligion finns en sägen om de tre bröderna Frost, Snö och Tystnaden. Det sägs att när kylan kryper inpå knuten och det plötsligt blir sådär blixtrandes kallt, då är det vinterns tre bröder som gjort entré. Bröderna Frost och Snö bär sin äldre broder Tystnaden. Då gäller det att hålla sig inne och se om hur Loge har det. Loge, elden. Det är han som värmer er, lyser upp mörkret med ljus, värmer upp maten och får den att smaka bättre. Men låt honom inte löpa vild! Då äter han säng och stol, hus och hem, stor som liten. ALLT äter han tills inget finns kvar och han blir trött, falnar och går till vila. Med tack till Ossian Elgström

KYRKAN ÄR ÖPPEN! AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR Det är inte mycket som är sig i likt i församlingshuset vid torget. Huset, som vanligtvis sjuder av liv både under dag- och kvällstid, är underligt tomt och stillsamt. De senaste åtstramningarna i regionens restriktioner har drabbat alla verksamheter hårt. Efter några veckor av försiktigt öppnande efter sommaren, var man tvungen att ta ett plågsamt beslut att stänga ner all verksamhet. Inte ens hela personalstyrkan är på plats; de som har möjlighet är uppmanade att jobba hemifrån. KREATIVITET OCH FLEXIBILITET Det är en konstig känsla att stiga in i huset som för så många människor är förknippat med gemenskap, umgänge, glädje och skratt. Människor i alla åldrar, från små bebisar, barnen i kören, konfirmander, föräldrar och äldre har vant sig att innanför dessa dörrar kunna hitta en stunds avkoppling från vardagen, en kopp kaffe eller en tallrik soppa, och en vänlig medmänniska att prata med. Och för dem som jobbar här lämnar den av omständigheterna påtvingade nedstängningen en mycket kluven känsla. Det har krävts både mycket kreativitet och flexibilitet för att hitta en medelväg mellan strikta restriktioner och att ändå kunna erbjuda en öppen dörr för de som behöver en stund av medmänsklig kontakt eller bara tyst reflektion. Resultatet har blivit att kyrkan håller extra öppet. Flera dagar i veckan finns personal på plats, ibland även en musiker som spelar lite musik och alla är välkomna att titta in. Jag satte mig ner med pedagog Charlotte Engström och kyrkomusiker Maria Wallin som denna dag fanns på plats i kyrkan för att ta emot besökare. —Eftersom vi är tvungna att ha digitala gudstjänster så känns det väldigt viktigt att kunna öppna upp kyr-

kan under andra tider så det finns någon här, så man kan komma hit, berättar Maria. — Det är ju en hel del som rör sig på kyrkogården och då tycker jag det är svårt att man möts av en stängd kyrkodörr, säger Charlotte. — Jag tror att vi är många som jobbar i församlingen som känt en längtan att kunna ha kyrkan mer öppen, och speciellt nu. Låta folk som rör sig här kunna komma in och tända ett ljus och sitta en stund i stillhet. Det är också viktigt för oss som jobbar här att vi känner att vi gör någonting meningsfullt. Och meningsfullt är ju att ha en öppen kyrka! Det är något fint att få jobba här, i kyrkorummet. KYRKAN EN TILLFLYKTSORT Även om vi kanske vid det här laget nästan har vant oss vid att samhället är nedstängt och aktiviteter blir inställda, så känns det väldigt kluvet för dem som jobbar här. Kyrkan har i alla tider varit den tillflyktsort som alltid varit öppen, speciellt i kristider. — Jag tycker det är svårt, man får liksom inte ihop ekvationen: vi vill ju finnas, att människor ska kunna komma hit, men så säger restriktionerna annorlunda och vi måste också förhålla oss till dem, funderar Maria. Charlotte håller med: — Det är även så för den diakonala sidan i församlingshuset som ser ett ökat behov hos människor att få hjälp och komma och prata och så får man knappt komma in! Det gör någonting med oss. Maria inflikar att det ändå finns möjlighet att få komma för till exempel samtal men att man nu måste ringa och boka in en tid. — Och det blir ju inte samma sak som att komma till gemensamma aktiviteter. Det är ju det hela kyrkan går ut på: gemenskap!.

ATT VARA DELAKTIG Efter sommaren öppnades några verksamheter i mindre skala och med anmälan för att begränsa antalet besökare. Bara några veckor senare behövde man stänga ner igen. — Det upplevde jag, och många andra, som så svårt! utbrister Charlotte och får medhåll av Maria. — Ja, det var nästan värre! Och nu står julfirandet, en av kyrkoårets höjdpunkter, inför dörren och det kommer med största sannolikhet att gå av stapeln digitalt. — Livesändning är ändå ett sätt att vara delaktig, men det är ju inte alls samma sak. Men jag tänker att man är ändå i samma stund på något sätt. Det är ju bättre än ingenting, resonerar Maria. Charlotte fortsätter: — Jag tror det är svårt för det man vill är ju att ha det i kyrkan, fira gudstjänst tillsammans med församlingen. Hur man än vrider och vänder på det så är det ju det man vill! Det skaver litegrann, att försöka hitta sätt att göra det på. ADVENTSKALENDRAR OCH LUCIA Mycket har alltså förändrats den här hösten. Barnkörerna har fått ställas in och Charlotte och Maria delar idag ut pysselpåsar till barnen som kommer förbi kyrkan. Ett litet Luciatåg kan pysslas ihop av delarna i påsen och det är ett symboliskt val, då barnen i körerna i normala fall brukar gå Luciatåg på några äldreboenden. Barnen har också uppmanats att lämna

in teckningar till en adventskalender som ska delas ut på äldreboendena. En liten gåva som kompensation för de inställda Luciafirandet. — Vi har även spelat in en julkonsert till vårdhemmen, så det blir ett sätt att nå dem också, berättar Maria. Det finns även en adventskalender-vandring på kyrkogården som öppnat 1 december. IDÉER IN I FRAMTIDEN Det har krävts mycket kreativitet och nytänk för att ändå nå ut och hålla kontakten med församlingsborna. — Vi har jobbat mycket med påsar, berättar Charlotte. Det har blivit pysselpåsar till barnen, matpåsar inom diakonin och även påsar till konfirmanderna som fått jobba på distans istället för den vanliga gruppundervisningen på församlingshemmet. — Många av de här idéerna kommer vi att ta med oss och använda oss av även i framtiden, tror hon. Maria håller med och fortsätter: — Man får väl tänka att man lär sig något fast det nu är väldigt jobbigt och vi saknar alla som kommer hit. Vi får lära oss av det vi hittat på och sedan kommer vi förhoppningsvis ha både av det gamla och det nya. Det må vara mycket som vi saknar under denna speciella tid, men värmen i kyrkan, en stund av stillhet och en möjlighet till ett litet samtal finns ändå där innanför kyrkporten. Välkomna in!

ANKOMST 2020

Du missar väl inte vår adventskalender på Facebook? Varje dag fram till julafton presenterar arbetslaget lite udda kunskap om advent och jul - för gammal och ung. I år har vi dessutom utökat adventskalendern till att bli en vandring på Limhamns kyrkogård. Varje dag hittar

du en ny kunskapsstation längs med alléerna. Vandringen utgår från och avslutas vid kyrkan. Så klä dig varmt och ta en lärorik adventspromenad på vår vackra kyrkogård. Kanske varje dag eller en gång i veckan? På julafton är vandringen komplett!

Värme Genom våra sinnen upplever vi den Varma vindens smekning mot din kind Varma kramen från en nära vän Varma rynkiga handen som tryggt läggs på din hand av en äldre släkting Den värmande, mättande soppan Den varma koppen te Musiken som fyller ditt sinne med värme, lugn och harmoni Sommardoften från solvarma lakan Värmen i blicken när någon som älskar dig SER på dig Värme och kärlek det hör liksom ihop, men hur gör vi nu? Värme har blivit ett otäckt ord i global uppvärmning Värme — ett ord som belyser privilegium, uppvärmning i mitt hem, mitt outsinliga varmvatten, mina varma kläder Värme, ett ord kopplat till närhet, går väl inte nu i Coronatider? Så kommer jag att tänka på min dotter. Hon kunde bli så ”gladtrött” på alla kramar vi ville ge och ville ha, och sa resolut att ”nä nu är mina kramar slut!” Men så fort hon såg ens ledsna blick, sprang hon iväg med orden; ”Ska bara klippa ut några nya!” Precis så tror jag det är när kyrknalle Alex sitter och klipper fina julkort som sedan får en skriven hälsning. Alex vet att just nu behöver vi verkligen värmande kramar, men det kan vi ju inte ge varandra i denna konstiga tid med Covid-19. Då kanske vi alla kan prova att skicka små utklippta värmande kramar till varandra? Prova! Det kommer helt säkert värma ett hjärta!

Recept på en värmande soppa

Linssoppa 4-5 portioner

Lilla

GENOMBROTTET

1 gul lök 1 vitlök 2 morötter 1 msk malen ingefära 1 msk malen spiskummin 1 msk mald koriander 1 tsk mald kanel 1 tsk salt 1 burk krossad tomat 2 ½ dl torkade röda linser 2 - 3 msk koncentrerad flytande buljong eller 2-3 tärningar 1 – 1 ½ liter varmt vatten Gör så här: Hacka lök och vitlök, skiva morötterna och bryn sedan tillsammans i lite olja i några minuter. Tillsätt alla kryddorna och låt dem få blandas väl i det brynta. Tillsätt linserna och låt även dessa få blandas väl med kryddorna. Häll sedan i krossad tomat, buljong och det varma vattnet (så att allt fortsätter koka och inte kyls ner). Låt det koka i 30-40 minuter, dra det från spisen och använd en stavmixer för att få soppan fint slät. Servera rykande varm, gärna med en liten klick smetana eller vegansk crème fraîche.

GÖR ALEX FINA KRAMKORT Ta fram ett fint papper och klipp i lagom stora kort-bitar. Skriv KRAM på korten och rita något riktigt fint. Kanske du vill dekorera med lite glitter och klistermärken? Nu kan du ge ett kramkort till alla du tycker behöver en kram.

MÖTESPLATSER

DET BLIR en annorlunda advents- och jultid i Limhamns kyrka i år. Gudstjänsterna på söndagarna och helgdagarnas firas digitalt; de kan följas via Facebook och på webben i realtid och en vecka efteråt. I kyrkan finns julkrubban på plats och här är öppet för besök och ljuständning. Se Kalendern på webben för aktuella tider.

JULENS DIGITALA GUDSTJÄNSTER

LIMHAMNS FÖRSAMLINGSHUS är öppet på vardagarna, kom gärna förbi eller ring oss. Vi finns här för dig! Våra ordinarie mötesplatser är pausade. Vi startar upp igen så snart myndigheternas restriktioner ändras.

Söndagen efter jul - Högmässa kl 11

Julafton - Samling vid krubban kl 11 Vi samlas vid krubban och ser vad som händer. Lilla Vilda teatern är med. Julafton - Julbön kl 16 Juldagen - Julotta kl 7 Annandag jul - Ung gudstjänst kl 18

Nyårsdagen - Nyårsmässa kl 18 Vi reserverar oss för eventuella ändringar - besök vår webb för aktuella uppgifter

HÄR FINNS VI! LIMHAMNS FÖRSAMLING BESÖK Linnégatan 17, 216 12 Limhamn POST Box 346, 201 23 Malmö TELEFON 040 279480 EPOST namn.namn@svenskakyrkan.se ansvarig utgivare ANDERS FRIBERG 279363 församlingsherde KENTH CARLSSON 279281 vaktmästare ROY PENDLETON 279468 AXEL TRUMPFHELLER 279164 församlingskurator STEFAN KAMENSKY 279494 diakoniassistent IDA GYNNING 279494 assistent HELÉN ÖVERGAARD 279488

husmor MARTINA EBERHARDSSON 279485 musiker MARGARETA HAKSTEN 279472 KAY HOLMQUIST 279470 ALBIN JOHANSSON 279482 MARIA WALLIN 279387 lokalvårdare AZHAR BEKLI 279480 präster MIA HJERTQUIST 279483 ANNA MALMQVIST 279497 SYLVIA ROSKVIST 279331 redaktör PIAMARIA ENGVALL redaktion PIAMARIA ENGVALL, ANDERS FRIBERG, BODIL ROLF OCH AXEL TRUMPFHELLER layout BODIL ROLF illustrationer AXEL TRUMPFHELLER

assistent/kommunikatör BODIL ROLF 279480 församlingspedagoger ANDERS CHRISTENSSON 279490 CHARLOTTA ORTIZ 279049 LOTTA SUNEMARK 279495 pedagog CHARLOTTE ENGSTRÖM 279493

SOCIALA MEDIER #limhamnskyrka WEBB limhamnskyrka.se

Med Ünskan om en välsignad advent och jul!