Issuu

ENOMBRO GENOMBR OTTET KYRKMAGASIN @limhamnskyrka

frihet

FRIHET AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR

FRIHET, PRECIS SOM demokrati, är två begrepp som flitigt används i allehanda sammanhang när vårt samhälle diskuteras. Det är kanske de mest omdiskuterade, och samtidigt de mest underskattade, byggstenarna i vår moderna tid. Precis som vi tar rent vatten i kranen och elektricitet för givna, tar vi även vår frihet att kunna välja både vårt lands ledare och vad vi gör med våra egna liv som en självklarhet. Det är först när strömmen går eller vår frihet inskränks som vi ens reflekterar över hur bekvämt vi har det. UNDER DET GÅNGNA året har vi fått uppleva både stängda gränser och igenbommade restauranger och plötsligt har vi insett hur viktigt det är för oss att kunna röra oss fritt både i det lilla och det stora formatet. För att inte tala om traumat att inte få komma in på sjukhus för att ta farväl av en sjuk anhörig, eller

närvara vid hens begravning. All denna begränsning i vår normala frihet har kanske fått många att reflektera en extra gång över hur bra vi har det när allt fungerar normalt. DET ÄR SVÅRT att föreställa sig hur det är att leva under ständigt hot bara för att man har ”fel” åsikt, sexuell läggning, eller kön. Att inte veta vem man kan lita på i sin omgivning är att leva i maximal ofrihet. Att inte få välja vad man vill utbilda sig till, vem man vill gifta sig med eller vem man vill ska styra ens land, är nästan omöjligt för oss att tänka sig in i. MED KYRKOVALET RUNT hörnet ska vi i detta nummer utforska vad frihet och demokrati betyder för oss som lever med det och för dem som inte gör det.

Jag tittar ut över det gula rapsfältet. Det verkar aldrig ta slut. I famnen har jag en filt och några Kalletidningar. Bredvid mig står min bästa vän. Hon bär på en väska med vallmobullar och saft som hennes mamma har förberett. Våra fickor är tunga av saker som vi har hittat längs med vägen. Stenar, spik, några tusenskönor och en fem-krona. Vi är sakletare av rang! Ovanför oss är himlen klarblå och det är så där försommarljummet i luften. Vi tittar på varandra, skrattar och rusar ut bland rapsen. DETTA ÄR ETT minne från min barndom. Jag är runt fem år och ute på äventyr med min allra bästa vän. Jag minns att vi var ute i många timmar, att vi var barfota och att ingen vuxen riktigt visste var vi befann oss. Jag minns också att vi inte hade någon aning om tiden och att våra föräldrar var väldigt oroliga när vi äntligen kom hem. Men mest av allt så minns jag känslan av frihet. Det var när jag började fundera över begreppet frihet ur ett barnperspektiv som jag kom att tänka på den där dagen. På något sätt är den beskrivande för vad frihet kan vara för ett litet barn. Eller i alla fall vad frihet innebar för mig i den stunden och den dagen.

BARNET HAR EN SÄRSTÄLLNING NU HAR DET gått några årtionden och den upplevelse, av frihet, som jag hade när jag var barn har utvecklats. Idag är min uppfattning att frihet är starkt kopplad till rättigheter. De rättigheter som exempelvis beskrivs i FN:s barnkonvention bidrar till att barn, i större utsträckning, kan leva ett friare liv. Alla människor under 18 år klassas enligt konventionen som barn. En viktig skillnad mellan barn och vuxna är att barn generellt står längre ifrån makt och beslutsfattande än vad vuxna gör. Logiskt, kan man tycka med hänvisning till den skillnad, i mognad och utveckling, som föreligger mellan barn och vuxna. Faktum är dock att barns brist på makt behöver kompenseras så att barn i alla åldrar får tillgång till de rättigheter som anges i barnkonventionens 54 artiklar.

DEN 1 JANUARI 2020 blev FN:s barnkonvention lag i Sverige. Detta för att synliggöra barnets rättigheter samt för att skapa ett mer barnrättsorienterat synsätt i offentlig verksamhet. Barnets behov ska helt enkelt beaktas i alla de beslutsprocesser som rör barn. ÄVEN SVENSKA KYRKAN påverkas av att barnkonventionen har blivit lag. Ett strategiskt arbete för att säkerställa barnets tillgång till sina rättigheter pågår för fullt inom kyrkans olika områden. Att barnet har en särställning i kristen tro och därför särskilt behöver uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamheter finns sedan tidigare formulerat i Kyrkoordningen. Bakgrunden till denna formulering är bland annat berättelsen om hur Jesus ställer barnet i centrum och säger: ”Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket”. Jag tror att vi har mycket att lära oss av Jesus syn på barnen. Barnen räknades på den tiden till de minst värda i samhället men trots detta lyfte Jesus fram barnen som ett föredöme. I kyrkan har barnen dock inte alltid satts främst. Det finns många exempel på hur barnen har fått stå åt sidan i de vuxnas kyrka. Vem har då sett till barnens rättigheter och behov? ATT FN:S KONVENTION om barns rättigheter har blivit svensk lag är efterlängtat och inger hopp om en framtid där barn får finnas på samma villkor och med lika tillgång till sina rättigheter som vuxna, i kyrkan såväl som i samhället i stort. Den frihet som konventionens rättigheter innebär är långt ifrån självklar för alla barn. Det behövs ett strategiskt arbete inom samhällets alla delar för att barnens behov och bästa alltid ska beaktas i de beslut som rör barn. Sedan den 1 januari 2020 har det blivit betydligt svårare att bortse från barnens behov och det är en utveckling i rätt riktning! Att värna barnens rättigheter är att ge dem frihet med allt vad det innebär. Ett gult rapsfält väcker fortfarande en känsla av frihet i mig men jag är samtidigt oändligt tacksam över de rättigheter som nu blivit svensk lag och som möjliggör för barn att leva ett friare liv.

Barnens rätt till frihet AV CHARLOTTA ORTIZ FÖRSAMLINGSPEDAGOG

Valmöjlighetens förbannelse AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR Att stiga in i en vanlig mataffär idag är att ställas inför ett hav av valmöjligheter. I mejerihyllan trängs minst ett 20-tal olika mjölkförpackningar från olika tillverkare, av olika fetthalt, längre hållbarhet, med eller utan laktos, ekologiskt, rättvisemärkt och som grädde på moset: baristamjölken för dem som vill få ett perfekt skum på sin morgonlatte. Vandrar man sedan vidare längs butikshyllorna så upprepar sig mönstret överallt: det ska finnas någonting för alla smakpreferenser, allergier, intoleranser, ideologier och plånböcker. Detta är väl egentligen ingenting negativt i sig, men ibland kan jag bli lite trött och tänka att det vore skönt om jag kunde gå in i affären och köpa en liter mjölk, ett paket kaffe/pasta/socker utan att behöva läsa mig igenom varenda förpackning för att förstå varför jag ska köpa den ena eller andra. Och utan att ha dåligt samvete för att jag lämnar butiken med det ekologiska, men inte rättvisemärkta, kaffet i min tygkasse. Det blir liksom fel vad jag än väljer. Jag tänker på dagens ungdomar som i Sverige med sitt fria utbildningssystem har alla möjligheter i världen att välja vad de ska utbilda sig till. “Alla möjligheter” kan ibland bli för mycket, till och med skapa ångest och depression. Tanken på att leva i en tid när detta inte var ett “problem”, slår mig. Under medeltiden var din väg utstakad från början: föddes du som pojke i en adlig familj så var din framtid ljus och nästan inget kunde gå fel. Föddes du däremot som dotter till en våldtagen piga var din framtid också utstakad, men ett betydligt hårdare liv väntade. Många är de människor som accepterar sin

lott och lever ett hårt liv utan tanke på förändring. Men så finns det personer som vägrar acceptera att deras liv och åsikter ska vara mindre värda bara för att de kommer från en viss plats, har en viss hudfärg eller kön. Det är kanske inte så konstigt att frihetskamper oftast börjar bland dem som har minst att förlora och mest att vinna på att kämpa för ett bättre liv. Från Dackefejden på 1500-talet via Franska revolutionen, Suffragetterna och kvinnlig rösträtt, till Arabiska våren och Black Lives Matter-rörelsen i vår tid. Många är de uppror och revolutioner som faktiskt medfört förbättringar och på så sätt har människan och samhället utvecklats och friheten blivit större. Men det finns också exempel på motsatsen, där utvecklingen plötsligt går tillbaka och friheten och mänskliga rättigheter inskränks. Det mest aktuella exemplet är Afghanistan där människornas, och i synnerhet kvinnornas, frihet nu kraftigt reduceras och utvecklingen tar ett steg tillbaka.

’’

ALLA MÖJLIGHETER I VÄRLDEN

Tillbaka bland butikshyllorna plockar jag åt mig mjölken, pastan, kaffet och sockret och känner mig lättad att jag trots allt får leva i ett land där jag har möjlighet att välja vad jag vill äta bland ett överflöd av varor, att jag får möjlighet att rösta i fria val och att mina barn kan välja och vraka bland skolor och utbildningar av högsta kvalitet. Friheten är definitivt värd all den vånda jag ibland känner där i mejerihyllan.

AV RICHARD ASPEGREN ANSVARIG UTGIVARE

KONSTEN att VÄLJA

tt kunna konsten att fatta avvägda beslut där man under lugna former gör så kallade konsekvensanalyser och riskbedömningar är inte det enklaste. Ju större beslut det handlar om desto svårare tycks det vara att komma till skott och verkligen bestämma sig. Man skjuter upp, frågar andra, hoppas att någon plötsligt ska stiga in i rummet och leverera det argument, det svar som gör att det rätta och riktiga beslutet står som i eldskrift på himlen. Det händer inte ofta. Istället velas det på, tiden går och plötsligt är allt akut – ett beslut måste helt enkelt fattas! Så gör man det. Det må bära eller brista, och det gör det. I efterhand förstår man inte hur det kunde bli så bra, alternativt varför allt föll samman och gick åt pipsvängen. Tur, otur? Nej, säger några som under många år övat och prövat modeller för att välja rätt och vara lugn i sina beslut. En av dessa hette Ignatius av Loyola, en spanjor som levde på 1500-talet ungefär samtidigt som Martin Luther. Ignatius var inte bara en from man utan också synnerligen pragmatisk för att få ordning på sitt liv, sina tankar och allt han gjorde. När han var ung hade han svårt att välja. Välja livsstil, välja yrke, ja helt enkelt att bestämma sig för något helhjärtat. Något som verkligen var hans väg – inte bara följa kompisarna för dagen. Ignatius övade och övade tills han fann ett sätt att fatta rätt beslut, en modell som aldrig svek. Så här ser den ut.

— Du står inför ett val. Ringa in det så att du verkligen fattar vad valet handlar om. Bäst är att stå inför två tydliga alternativ. Det förenklar. — Gör din läxa, det vill säga samla all information du kan få tag på kring de två alternativen. Var rationell, lägg känslorna åt sidan. Sätt upp en pluslista och en minuslista för varje alternativ (pro et contra). Vad skulle vara bra om jag valde alternativ 1, och vad skulle vara mindre bra, rentav dåligt. Samma sak med alternativ 2. Var grundlig och förnuftig. — Studera listorna, tänk in risker, konsekvenser med det ena och det andra. Var klar och lugn. — Bestäm dig. Fatta ditt beslut och tro på det. Nu har du bestämt dig. Bra! Du tänker fullfölja ditt beslut. Men en sak återstår. — Lägg fram allting inför Gud. Tala med Gud om alternativen, om ditt välgrundade beslut och be om vägledning. Om ett Gudssvar. — Låt tre dygn gå, 72 timmar. Under tiden, gör vad du brukar göra – jobba, vila, sporta, umgås. Prata inte med andra om vad du just nu väntar på. — Svaret kommer. Det kommer inifrån dig själv. Nu svarar huvud, hjärta, alla dina sinnen, hela kroppen. Ditt tidigare fattade beslut är nu behandlat, känslor påkopplade och upp stiger svaret: ja, detta är rätt! eller nej, det är fel, jag vill inte vara med om detta. Följ svaret. Valet är över. Den kristna traditionen kallar detta för en övning i ”Urskiljningens gåva”, alltså att – med Guds hjälp – kunna skilja ut vad som är rätt väg att gå, och vad jag gör bäst i att lämna.

Ett brinnande engagemang

intervju med verksamhetsrådets ordförande Christel Rosenberg AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR

KYRKOVALET STUNDAR OCH som röstberättigad församlingsbo är det en konkret möjlighet att vara med och påverka genom att lägga sin röst på valdagen. För att förstå vad det är vi röstar på ska vi först ta en titt på hur Svenska kyrkan är organiserad: Kyrkomötet - det högsta beslutande organet. Här tas beslut om frågor som nationellt rör kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Stiftsfullmäktige - stöder församlingarna inom det lokala stiftet (i vårt fall, Lunds stift) i deras verksamhet och förvaltning. Kyrkofullmäktige - bestämmer ramarna för den verksamhet som inom pastoratet (Malmö). Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut. I KYRKOVALET KAN vi alltså rösta på kandidater från olika nomineringsgrupper och därmed vara med och påverka kyrkan både nationellt och lokalt. Röstkorten har skickats ut och där finns ytterligare information om hur och var man kan rösta. I samband med kyrkovalet väljer sedan pastoratets Kyrkofullmäktige ut ledamöter till: Församlingsrådet - den lokala församlingens styrelse, i vårt fall Limhamn, Bunkeflo, Tygelsjö. Verksamhetsrådet - den lokala kyrkans styrelse, i vårt fall Limhamns kyrka.

I båda råden sitter församlingsherden tillsammans med de utvalda ledamöterna. SÅ VAD ÄR det egentligen vi rent konkret kan vara med och påverka genom att rösta? Jag har pratat med Christel Rosenberg som är ordförande i Limhamns församlingsråd och verksamhetsråd och hon berättar vad de gör och vilka möjligheter de har att påverka den lokala verksamheten. Som Limhamnsbo sedan nästan 30 år tillbaka, gudstjänstvärd och körsångare så är det inte svårt att förstå att hon brinner för sin församling: “Det som driver mig är att jag har Limhamns församling i hjärtat! Min drivkraft är församlingen”, säger hon med ett varmt leende. HON BERÄTTAR ATT verksamhetsrådet har varit delaktig i arbetet att ta fram Församlingsinstruktionen. “Det är en viktig del av vårt arbete, att vi varit med och tagit fram vad vi står för”. Församlingsinstruktionen kan kort beskrivas som ett dokument där man beskriver hur man vill fullgöra sitt uppdrag, med detaljer kring gudstjänster, konfirmandverksamhet, diakoni etcetera. Vidare berättar Christel att verksamhetsrådet har hand om underhåll av inventarierna och om det behövs nyanskaffningar så sköts det också. Andra uppdrag

är till exempel utlåning och uthyrning av kyrkan, att godkänna förslag om ändring av kyrkorummet och att agera samrådsorgan i frågor som rör gudstjänsterna. Verksamhetsbudgeten är också en viktig del som rådet är med och tar fram. “Det är ett stort ansvar och förtroende vi har i verksamhetsrådet”, säger Christel. Vissa uppdrag, som att besluta om församlingskollekten, har församlingsrådet delegerat till verksamhetsrådet. Församlingsrådet godkänner också alla protokoll från verksamhetsrådets möten. CHRISTEL BERÄTTAR OCKSÅ om den omfattande diakonala verksamheten inom församlingen samt konfirmandverksamheten som är oerhört populär. “Det här är ju en del av Limhamns identitet: diakonin, konfirmanderna och mötesplatserna: för barn och familjer, äldre och unga. Körverksamheten och musiken! Det är det här som är så härligt, att det finns så mycket vilja bland personal och ideella!”, utbrister Christel och fortsätter:

“Vi är ju den största församlingen i Malmö och vi vill vara en aktiv och framstående församling, en del av Malmö pastorat”.

det är tro, hopp och kärlek som gäller INFÖR FRAMTIDEN ÄR det viktigaste nu att få igång verksamheterna igen och utveckla dem vidare inom visionen för Limhamns församling. “Jag hoppas att Limhamnsborna inte har glömt sin kyrka utan att de kommer tillbaka! Hit är alla välkomna, det är tro, hopp och kärlek som gäller och det är det som sprider sig och som gör att vi är en levande församling!” DET GÅR VERKLIGEN inte att ta miste på Christels brinnande engagemang för sin församling och hon är ett levande bevis på hur mycket det går att påverka arbetet och aktiviteterna genom att rösta och engagera sig.

Höstens mötesplatser Nu startar vi upp en hel del av våra mötesplatser i församlingshuset; vuxenkörer, barnkörer, ungdomskör, ungdomsgrupp, öppna barnträffar/babyträffar/pappaträffar, stickkafé, bibelkvällar, öppet hus för daglediga. Varje söndag och helgdag firas gudstjänst i Limhamns kyrka. Här finns gudstjänster för alla åldrar - barn, ungdom och vuxen. Gudstjänsterna är öppna för alla, både troende och sökare. Du hittar all information om gudstjänster, konserter och mötesplatser på vår webb, limhamnskyrka.se.

tystnad AV AXEL TRUMPFHELLER ILLUSTRATÖR

Alou, Silje, Wilma och Raimondas delar med sig av sina erfarenheter av att leva i de forna öststaterna. Det är för mig, och säkert många med mig, svårt att verkligen sätta sig in i det liv och omständigheter som de flesta i de forna öststaterna levde i och under. Den ständiga känslan av att inte kunna lita på NÅGON. Allt och alla lyssnar och kan villigt eller ofrivilligt lämna kunskap vidare. Syskon, föräldrar, mor och farföräldrar, lärare, vänner, butikspersonal, någon på bussen, din käraste, prästen, portvakten, INGEN går att lita på. De som står dig riktigt, riktigt nära kan du inte heller tala med om vad som helst. Även om du vill och känner att ni tycker samma sak om det som händer gör ni det inte. Det kan gå så långt att du och dina nära sover i olika rum eller på olika platser, om det är någon av er som talar i sömnen. Det är för farligt att dela sina bördor av kunskap med någon om du inte är redo att de ska dö (eller försvinna) för den kunskapen. Hur går man sedan vidare? För oron och reflexen att titta sig omkring går inte över bara för att regimen försvunnit. Det sitter i, det sitter djupt. Men de som växer upp nu, tänker du, de har det ju inte så? Nej, tack och lov. Men de flesta i deras omgivning är fortfarande märkta av det och kastar sina skuggor över dem. Kanske är det så att alla de som varit med om eländet måste dö ut eller bli i så stor grad en minoritet, för att det nya levnadssättet ska kunna ta över. Sedan kommer nästa balansakt: att inte glömma. Men finns det någon som vill tala om det man inte får/vill tala om kvar då? Tack för att ni ville, trots en inarbetad instinkt, prata om hur det var och hur det blivit; hur ni tänkte för att klara er, men inte vad ni visste eller tänkte om det. Den bördan delar man fortfarande inte.

KYRKOVALET - DEMOKRATI I KYRKAN

Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar folkbokförda i Sverige som är 16 år och äldre kan rösta om hur de vill att Svenska kyrkan ska styras. Här hittar du information om hur och var du röstar

Vad kyrkovalet handlar om Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,8 miljoner medlemmar. Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete. Som medlem bidrar du till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter. Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.

Varför kyrkovalet finns Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att ta initiativ och dela ansvar. Genom hela kyrkans historia har människor valts för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Därigenom ges var och en som tillhör kyrkan möjlighet att påverka hur församlingen ska fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiften och den nationella nivån ska främja den uppgiften. Den breda delaktigheten i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och det gemensamma ansvaret, på dopets grund, för kyrkans alla angelägenheter. Valhandlingen kan även ses som ett uttryck för samhörigheten med kyrkan.

Rösta i din vallokal på valdagen På valdagen 19 september röstar du i din vallokal. På röstkortet står det vilken som är din vallokal. Viktigt: Du kan bara rösta i den vallokal som du tillhör. Förtidsrösta Förtidsröstning innebär att du röstar någon annanstans än i din vallokal. Förtidsröstningen pågår fram till och med valdagen den 19 september. Alla röster som läggs i förtidsröstningslokaler kallas för förtidsröster, även om röstningen sker på valdagen. Du måste ha med dig ditt röstkort och kunna bevisa att du är du. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal, där den räknas. I Limhamn kan du förtidsrösta i församlingshuset. Budrösta Att rösta via bud innebär att en person lämnar över dina röster i ett särskilt, igenklistrat kuvert antingen på valdagen i din vallokal, eller som förtidsröstning i den församling eller pastorat du tillhör, fram till den 19:e september, om du själv inte har möjlighet att ta dig till vallokalen. Budet behöver ha med sig ID-handling. På ytterkuvertet ska du skriftligt ha intygat att du själv lagt valsedlarna i kuverten i närvaro av två vittnen. De två vittnena ska också ha intygat detta på kuvertet. Bud och vittnen behöver vara minst 18 år gamla. Brevrösta Om du inte själv kan ta dig till vallokalen på valdagen, eller inte kan eller vill förtidsrösta, kan du brevrösta. Det gäller också för dig som vistas utomlands. Du behöver vara folkbokförd i en församling i Sverige för att kunna delta i kyrkovalet. Det räcker alltså inte med att ”bara” vara medlem i Svenska kyrkan. För att brevrösta behöver du ett brevröstningspaket som du kan hämta antingen på församlingsexpeditionen. Du kan brevrösta när du har fått ditt röstkort. Posta din brevröst så att den är framme hos stiftsstyrelsen senast fredag den 17 september 2021. På ytterkuvertet ska du skriftligt ha intygat att du själv lagt valsedlarna i kuverten i närvaro av två vittnen. De två vittnena ska också ha intygat detta på kuvertet. Bud och vittnen behöver vara minst 18 år gamla.

DEMOKRATI — vad är det? J

ag satt och letade efter en bön i Bönboken och fann nr 632, som talade så till mig

“Gud, du ger oss livet att dela, jorden att vårda och en mänsklighet att tjäna. Hjälp oss att tillsammans forma ett samhälle, där frihet och fred, rättvisa och sanning får råda. Gör oss uthålliga och djärva i kampen för ett liv i gemenskap, där var och en är sedd och älskad”.

Hoppet är en kärleksgåva Så bläddrade jag tillbaka en sida i Bönboken och såg att jag valt en bön under rubriken Valdagen. Jag läste nyfiket vidare och där stod det följande “Demokrati bygger på ömsesidigt givande mellan människor och grupper i samhället. I ett kristet perspektiv är detta grundat i övertygelse att Gud skapat oss alla med lika värde och med samma rättighet och skyldighet - att påverka det gemensamma. Alla har allt att vinna på att samhällsangelägenheterna löses genom samförstånd - genom att ge och ta. Att tänka demokratiskt är att gå utöver sina egna gränser och bortom sig själv och se till det större sammanhanget.” Så tydligt och tankeväckande. Jag bär nu med mig orden och även bönen jag valde.

En vecka senare stod jag och pratade lite i kyrkan, det var funderingar och besvikelse från personen jag pratade med: Varför hade det tagits ett sådant beslut? Vad var rättvisan och inlyssnandet kring det beslutet? Vi kom så småningom vidare i diskussion kring det svåra som händer i livet, det händer ju oss alla någon gång. Vi var rörande överens om vikten att få dela det med andra. Speciellt viktigt att få möjligheten att dela det med andra som gått igenom något liknande, att få känna sig mindre ensam i det svåra. Jag tänker Att få berätta om sina funderingar är bra Att få diskutera sina ståndpunkter är bättre Att få respekt och bli lyssnad på för sina åsikter är bäst Kanske är det vad vår värld behöver idag, med alla små och enorma konflikter och farhågor vi har framför oss? Något som bygger upp hopp. Precis som Werner G Jeanrond skriver i sin senaste bok Hoppets dynamik ”Ingen människa kan hoppas bara för sig själv - genuint hopp kräver gemenskap, solidaritet och respekt för andra och för omvärlden. Hoppet är en kärleksgåva som inbjuder till en framtid inom Guds stora skapelseoch försoningsprojekt.”

KONSERT MED KAMMARORKESTER ÖRESUND

ORGELKONSERT MED MATHIAS KJELLGREN

ORGELKONSERT MED HANS FAGIUS

ALLHELGONAKONSERT

Ett trettiotal musiker från både den skånska och danska sidan av Öresund framför, tillsammans med den danska mezzosopranen Sophie Haagen, musik av Mozart, Respighi och Copland Limhamns kyrka söndag 26 september kl 15

Hans Fagius - konsertorganist, grammofonartist och ledamot av Kungliga Musikaliska Akademin spelar musik av bland andra Camille Saint-Saëns, Oskar Lindberg och Hubert Parry Limhamns kyrka söndagen den 17 oktober kl 15

Mathias Kjellgren, diplomerad konsertorganist, spelar senmodernism och gryende modernism i barock struktur för oss, med franska klanger av kompositörer som Saint-Saëns, Dupré och Jongen Limhamns kyrka söndag 31 oktober kl 15

Malmö Kammarkör och solister framför Ein Deutsches requiem av Johannes Brahms (Londonversionen) Dirigent är Dan-Olof Stenlund Limhamns kyrka söndag 7 november kl 15

HÄR FINNS VI! LIMHAMNS FÖRSAMLING BESÖK Linnégatan 17, 216 12 Limhamn POST Box 346, 201 23 Malmö TELEFON 040 279480 EPOST namn.namn@svenskakyrkan.se

musiker MARGARETA HAKSTEN 279472 ALBIN JOHANSSON 279482 MARIA WALLIN 279387 övriga präster MIA HJERTQUIST 279483 EMMA JESPERSON 279436 ANNA MALMQVIST 279497 SYLVIA ROSKVIST 279331

församlingsherde och ansvarig utgivare RICHARD ASPEGREN 279462

redaktör PIAMARIA ENGVALL

vaktmästare ROY PENDLETON 279468 AXEL TRUMPFHELLER 279164

redaktion PIAMARIA ENGVALL, RICHARD ASPEGREN, BODIL ROLF OCH AXEL TRUMPFHELLER

diakon STEFAN KAMENSKY 279494

layout BODIL ROLF

assistent HELÉN ÖVERGAARD 279488

illustrationer AXEL TRUMPFHELLER

assistent/kommunikatör BODIL ROLF 279480 församlingspedagoger ANDERS CHRISTENSSON 279490 CHARLOTTA ORTIZ 279049 LOTTA SUNEMARK 279495 pedagog CHARLOTTE ENGSTRÖM 279493 husmor MARTINA EBERHARDSSON 279485

Vi reserverar oss för eventuella ändringar

SOCIALA MEDIER #limhamnskyrka WEBB limhamnskyrka.se

Lilla

GENOMBROTTET Likt Noas duva som flög iväg från arken för att leta efter land, är ni välkomna att på söndagen den 19 september leta duvor vid Limhamns församlingshus. Duvan får vara en symbol på hoppet och vår framtid. Prova gärna göra en egen duva så länge, kopiera vår mall eller rita en egen. Klipp ett hål i form av en linje. Ta en eller två bitar silkespapper cirka 30x30 cm och vik som ett dragspel (som man viker på en smällkaramell). Stick försiktigt in det vikta silkespappret genom hålet. Fäll nu ut duvans vingar. Man kan sätta ett gem om vingspetsarna för att hålla ut dem och ett snöre i så man kan hänga upp duvan.

VÄLKOMMEN IN Äntligen är det Matilda och Nallens speciella dag! De ska ha kul och bygga en koja, bara de två tillsammans. Plötsligt plingar det på dörren och någon behöver komma in. Ska de öppna? Hur blir det då med deras egen dag? Välkommen in är en mjuk och rolig musikteaterföreställning för små barn. En liten magisk historia om att ta emot varandra och göra plats för alla. Limhamns kyrka lördag 18 september kl 13 Föreställningen varar cirka 30 minuter. Anmälan till Charlotte Engström på telefon 040-279493.