Skip to main content

Liv & Längtan Nr 3 2011

Page 1

Liv & Längtan nr 3 2011 april / maj

Vilken uppstĂĽndelse


Liv & Längtan

- Jaha, är du religiös? Ofta blir vi förvånade när någon, det kan vara en vän eller kanske en känd person, berättar någonting om sig själv, som andra inte förväntade sig. Så lät det när Göran Skytte deklarerade att han var kristen och nu senast när Björn Ranelid gjorde detsamma. Det är genom de sociala mediernas intåg, som en bredare krets upptäckt att jag är kristen. Konstateranden, som ”Jaha, är du religiös du”, nyfikna frågor när jag skriver om Franciskus på Facebook eller bara gillanden, är exempel på reaktioner. Ett och annat skämt likaså. Säkert finns det även de som är förvånade. Jag bär sedan en tid, ett tau-kors på min jacka och märker att människor hajar till när de ser korset, men jag tycker mig också känna att korset har en lugnande effekt på omgivningen. Det tycks inge ett visst förtroende. Jag lägger också märke till alltfler kristna människor i min omgivning, människor som jag inte visste var kristna. Det är som om jag ser min omgivning klarare, men även som om Facebook och korset lockar andra att prata om sin kristna tro. I dagens Sverige är det kanske inte riktigt ”inne” att vara kristen, just därför är det ännu viktigare att vi kristna visar att vi är just kristna. Synliggörandet kanske kan hjälpa fler människor att inse att även de omfattas av trons mysterium. Och det har givetvis ingenting att göra med att korset sitter på just min jacka, utan för att det synliggörs i vardagen, på en jacka, som syns i vimlet av människor på gator och på torg.

Mats Fransson, medlem i Svenska kyrkan och vd i företagslivet

2


Vilken uppståndelse innehållsförteckning: Vad betyder staven? sid 4 För biskop, pilgrim och utställare Kyrkipedia sid 5 Om påsk och sedermåltider

Temat för Liv och Längtan i april och maj. Rubriken kan ju kännas självklar, den associerar till kyrkans innersta och största glädje i Jesu uppståndelse. Och det är klart att det syns att fokus ligger just där. Men under temat ”Vilken uppståndelse” utan varken punkt, komma eller frågetecken kan många tankar rymmas. På sidan 6 finns en presentation av Sara och Fredrik Olofsson om att vara missionär på 2010-talet. Att stå i en verklighet i Filippinerna som är långt ifrån vår och inte övertyga, utan dela trons erfarenheter.

Missionärerna sid 6-7 Sara och Fredrik är missionärer i Filippinerna

En skribent som återkommer är prästen Björn Frennesson som med lång erfarenhet och mycket visdom och tro får belysa den frågan som troligen alla någon gång har ställt sig Kan man tro på uppståndelsen?

Genom mörker till ljus sid 8 Helena tror på uppståndelsen

Allra sist hoppas vi att ni hittar till sidorna med tider för gudstjänster på sidan 22, musikkalender på sidan 23 och Axplocket sidan 18-19.

Frågor om Liv & Tro sid 9 Kan man tro på uppståndelsen?

Med önskan om en trevlig lässtund och ett varmt välkommen till gudstjänster och aktiveter, hälsar

Församlingssidor sid 10-17 Centrala griftegårdarna fyller år sid 20 Kyrkogården - 200 år av levande historia

Ann-Marie Johansson, Liv & Längtans redaktion ann-marie.johansson@svenskakyrkanlinkoping.se

Liv & Längtan

Kontakta Svenska kyrkan i Linköping

ges ut av Linköpings kyrkliga samfällighet Nummer 4 – 2011 – kommer 9 juni Ansvarig utgivare: Peter Lundborg Redaktion: Royne Mercurio, Jonna Allvin, Ann-Marie Johansson. E-post: livlangtan@svenskakyrkanlinkoping.se Grafisk formgivning: Royne Mercurio Foto (om ej annat anges): Royne Mercurio Tryck: Scanweb / LTAB Distribution: NTM Miljö: Liv & Längtan är Svanenmärkt

Växel: 013-20 50 00 Vardagar 08 - 12, 13-15, Fax: 013-20 50 21 e-post: info@svenskakyrkanlinkoping.se Hemsida: svenskakyrkan.se/linkoping Facebook: facebook.com/svenskakyrkanlinkoping Omslagsbilden: Foto: Royne Mercurio

3


Vad betyder staven för dig?

Foto: Mats A Sverker

Martin Modéus vigdes till ny biskop i Linköpings stift den 6 mars och fick då i egenskap av sitt ämbete ta emot biskopsstaven. Vad betyder staven för dig?

Den 2 mars lade biskop martin Lind ner sin biskopsstav på högaltaret i Linköpings domkyrka och avslutade därmed sin tjänst som biskop efter 16 år i stiftet.

Helené Lidberg ställer ut sina stavar i Mikaelskyrkan från 25 apr - 1 maj

Egentligen är den fråga lite tidigt ställd, för jag har ännu inte hunnit få någon relation till staven. Jag har ju faktiskt bara använt den tre gånger ännu. Men jag tänker ungefär så här: - Staven, som är stiftets och inte biskopens egendom, är för mig just nu en symbol för att jag stiger in som en av många i en lång kedja av biskopar som fått förtroendet att leda Linköpings stift. Jag ser fram emot att på ett djupare sätt också ta till mig de många andra dimensionerna av omsorg, skydd och ledarskap som döljer sig i staven, som ju har sitt utsprung i den stav som herdar har när de vaktar får.

Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg. ur Psaltaren 23

Staven är en god vän som alltid följer mig överallt i alla väder. Det är en rättvisestav som ska beskydda, men inte anfalla. Den ska beskydda allt livs mening, rättvisa och solidaritet. Mänskliga rättigheter i stort och smått. Den ska brukas, men inte missbrukas.

Lars Cederlöw, pilgrimspräst på Pilgrimscentrum i Vadstena. Staven var ursprungligen ett arbetsredskap för herden, som använde den för att skydda och leda sin fårhjord. I kyrkans värld har biskopen har fått en speciell stav som tecken på ansvar och ledning, men pilgrimsvandrarna har också en stav en vandringsstav som förutom stöd och hjälp i den yttre konkreta vandringen också talar om frihet och på samma gång en påminnelse att vi har ett kollektivt ansvar att skydda varandra - att vi alla delar vandring på livets väg. Foto: Pilgrimscentrum


Kyrkipedia

- en skattkarta till en värld full av kunskap och liv

Skärtorsdagen var fram till 1772 helgdag i Sverige. Fredagen blev helt naturligt Långfredagen med Jesu korsfästelse i blickpunkten och den blev helgdag i Sverige 1772. Vi ser alltså att Påsken har en lång tradition bakom sig.

när är det påsk?

Påsk Påsken är kyrkans äldsta högtid och år 170 var den utbredd över hela kristenheten. Den har sin grund i den dag Jesus uppstod från de döda och samma veckodag samlades sedan lärjungarna varje vecka för att fira detta med bl a den måltid Jesus instiftat. Man levde i väntan på att denna dag på nytt skulle komma och man kallade dagen Herrens dag. Det blev upphovet till det som skulle komma att bli vår söndag. I väntan på att det skulle bli söndag blev onsdagen och fredagen markörer där onsdagen blev förräderiets dag och fredagen helt naturligt fick temat korsfästelsen. Ur detta urskiljdes så småningom onsdagen i vår Stilla vecka till det vi idag kal�lar Dymmelonsdagen då man inte ringde i kyrkklockorna utan slog på dem med käppar, s k dymlar. Till detta kom Skärtorsdagen (skära=rena) med nattvardens instiftelse som firningsämne. I denna mässa skulle nattvardsgästen också renas från Askonsdagens aska.

Först inväntar vi att det blir vårdagjämning, sedan att det blir fullmåne och söndagen därefter blir Påskdagen. För att man skulle kunna beräkna när påsken skulle infalla så att man kunde fira den samtidigt över hela världen så bestämdes vid ett kyrkomöte i Nicea år 325 att denna ordning skulle gälla. Foto: Microsoft Clipart

Vad är en Sedermåltid? Bakgrunden finns i Andra Mosebok kapitel 6 vers 6 och 7 och påminner om löftet om Israels befrielse ur Egypten. Framför varje bordsgäst står ett glas eller en bägare som man dricker ur fyra gången under kvällen: uttågets, räddningens, frälsningens och utkorelsens bägare. Bredvid husfadern står en särskild bägare, profeten Elias bägare. Framför husfadern står sederfatet med t ex: • •

• •

tre mazzaus (osyrade bröd) persilja med en liten skål saltvatten eller ättika. Persiljan ska vara ett tecken på vår tacksamhet mot Gud för markens gröda, saltvattnet är möjligen en sinnebild för de bittra tårar våra förfäder i Egypten fällde över sitt elände tunnt skivad pepparrot (bittra örter) Charauses, ett slags kompott av finskurna äpplen, sötmandel, russin,

socker, kanel och vin som genom sitt utseende ska påminna oss om den med halm blandade lera som israeliterna i Egypten använde vid tegelbränning eller som murbruket som de använde till de stora byggnaderna. Läs mer på www.kulovajude.se/Pesachseder.html

Fråga Kyrkipedia Kyrkan är full av symboler, uttryck och traditioner. Något som ger djup åt den som förstår dem, men som annars kan upplevas som konstigt och obegripligt. Har du frågor om något som du inte förstår i kyrkans värld? Skriv till Kyrkipedia: livlangtan@svenskakyrkanlinkoping.se eller Liv & Längtan, Linköpings kyrkliga samfällighet, Box 2037, 580 02 Linköping. 5


Vi hör tillsammans

Sara och Fredrik - missionärer på 2010-talet Varför väljer två etablerade präster att dra upp en hel familj för att arbeta i Filippinerna? Möjligen är det äventyrslystnad men också en undran över vad det är att vara en del av en världsvid gemenskap: en kyrka. Vi hör alla tillsammans i en mänsklighet och en kyrka. För mer än fyra år sedan lämnade vi Sverige för att arbeta tillsammans med den Oberoende filippinska kyrkan. Vi landade i ett varmt land januari 2007 i staden Iloilo i mellersta Filippinerna. Våra tre barn Samuel, Johannes och Judit var då ganska små. Nu är de större och går varje dag till sin skola medan vi åker till vårt seminarium. Vår uppgift har varit att arbeta som lärare vid ett prästseminarium, S:t Paul’s Theological Seminary. Studier under enkla förhållande Seminariet som ligger på en liten grön ö utanför Iloilo, fungerar ungefär som en folkhögskola. Man bor på internat, firar dagliga mässor och studerar samtidigt. Där utbildar sig drygt 50 blivande präster under fyra år. Standarden är enkel. Våra klassrum är små med omålade betongväggar. Gröna tavlor och kritor är våra hjälpmedel. Ibland om det blir trångt i rummen går vi ut och undervisar under ett träd. Studenterna kommer från enkla förhållanden och har ofta en knackig studiebakgrund. På seminariet hjälps alla åt med städning, tvättning och att laga mat. Seminariet är en grön oas med mangoträd, banan och kokospalmer och stora gröna ytor. På kvällarna spelar syrsorna vid skymningen under stjärnhimmeln. pakikisama - för goda relationer I början när vi kom var många lite försiktiga och undrade nog vilka vi var. Allt efter åren har gått har förtroendet växt 6

och vi har blivit en del av seminariet och en del av gemenskapen. I Filippinerna betyder gemenskapen med andra människor mycket. Det finns ett ord pakikisama som betyder att leva i en god relation med någon annan människa. Det är viktigare än något annat för en filippinare. Vi känner att vi har pakikiksama med våra filippinska vänner och det är nog det viktigaste vi uppnått under vår tid här. När vi har besökt Sverige har vi ibland blivit inbjudna till någon församling för att berätta om hur det är i Filippinerna. Då brukar det slå oss: tänk om vi kunde ta med rummet vi står i, vika ihop det, och skicka ner det till seminariet? Vi har så många fina rum fyllda med saker i Sverige. Tänk om jag bara kunde ta med lite av färgen på väggarna och några stolar. Vi har så mycket att vi knappt ser det. Skulle vi någonsin märka av om vi delade ut lite grand? Viljan att dela När vi ser varandras olika förutsättningar drabbas man av viljan att dela. Vi kan dela materiella tillgångar men också erfarenheter med varandra. Vi kan dela vad det är att vara kyrka genom att besöka varandra, ta med händelser, minnen och berätta för varandra. Vi kan dela med varandra om vi vill.

Människor största tillgången Den kyrka vi lever med i Filippinerna är en kyrka med ett stort engagemang. Att det finns lite att tillgå leder till att man får släppa loss all sin kreativitet. Med enkla medel får man skapa programkvällar, organisera möten och använda det som finns. Att spara och använda det som finns är både ekonomiskt och ekologiskt. Sen är det ju roligt också att få släppa loss kreativiteten. Då förstår man att den största tillgången är människor. Detta är en stor utmaning för oss kyrkor i Sverige. Vi hör tillsammans I Filippinerna vet man också vad det är att ta emot gäster. Det är med stor generositet man tar emot inte bara oss, utan många besökare från Sverige, Linköpings stift och Svenska Kyrkan. Att vi besöker varandra betyder mycket. Vi är ett tecken på att vi är en del av något större: en världsvid kyrka. Vi har pakikiksama. Brödet och vinet som vi delar i mässan blir en påtaglig påminnelse om att vi, fastän vi är många och olika, får en del av ett och samma bröd och delar samma tro. Vi hör tillsammans: en enda kropp och en enda mänsklighet. Sara och Fredrik Olofsson Missionärer i Filippinerna

Vad vet du om Filippinerna? • • • • • •

Filippinerna består av 7107 öar öster om Vietnam i Sydostasien. Filippinerna är mindre än Sverige till ytan (300 t km2, Sverige 450 t km2) Filippinerna och Sverige hade lika många invånare år 1900, ca 4 miljoner. Idag har Filippinerna 90 miljoner invånare och Sverige 9 miljoner. Att en av Filippinernas största inkomstkälla är människor som arbetar utanför landet. (10-15% BNP) I Filippinerna är filipino och engelska officella språken, men det finns ca 70 olika lokala dialekter och språk.


Foto: Fredrik och Sara Olofsson


Därför tror jag på uppståndelsen...

du ligger inte på botten i ett mörkt hål, du färdas i en tunnel och ljuset finns där framme

- Tror du på uppståndelsen? - Ja! Idag har jag detta spontana svar i hjärtat och det sjunger av glädje. Men för en tid sedan bjöd livet så mycket motstånd. Då vet jag inte alls vad jag hade svarat på den frågan. En vän i mörkret sa att hon fann tröst i att någon sagt till henne: - ”nej, du ligger inte på botten i ett mörkt hål, du färdas i en tunnel och ljuset finns där framme”. Min vän såg det inte, men fann tröst i att någon annan kunde tro på att det också kunde bryta igenom ljus i hennes personliga mörker. En annan vän viskade i mitt öra, rakt in i mitt mörker, glöm det som förut var, 8

tänk inte på det förgångna. Nu gör jag något nytt, det spirar redan. Märker du det inte? Visst kunde jag skönja ett ljus, men jag visste inte om det var skymning eller gryning. Djupt i mitt inre fanns en visshet om att jag inte färdades ensam, den känslan var jag glad över, för jag vet att det finns de som inte ens känner detta, när de färdas i tider av mörker. Tror jag på Kristi uppståndelse? Ja, sannerligen det gör jag. För jag tror att Kristus färdas med oss igenom vårt mörker, finns med i vår ångest och delar vår smärta, oavsett om vi tror det eller känner det.

Och jag tror att ljuset är starkare än mörkret, läkedomen är större än sjukdomen och kärleken är större än hatet. Ibland får vi uppleva det redan här och nu, i våra liv. Det glimmar till av uppståndelsens ljus när relationer som varit trasiga läks, när befrielse och upprättelse sker, när hoppets låga tänds, när leendet bryter fram rakt genom förtvivlans tårar, när den som gått ensam länge finner gemenskap, när en hungrig mage får bli mätt. Rakt igenom livets skiften tror jag på en närvarande, medlidande, medskrattande, medlekande och medarbetande Gud, en Gud att lita på hur livet än ter sig. Helena Skogstjärna, pastorsadjunkt i Ryd helena.skogstjarna@svenskakyrkanlinkoping.se


fråga om liv & tro Kan man tro på Uppståndelsen? Ja, det gör jag i alla fall, så det tycks man faktiskt kunna. Andra säger – och har sagt från början (lärjungen Tomas): ”Jag kan inte tro på detta.” Och vad är det då som avgör om man ”tror” eller inte? Det finns de som satsar på att argumentera – för och emot. Argument ”för” skulle kunna vara: A) Graven var tom. B) Många ögonvittnen såg Honom C) Lärjungarna lät sig dödas, hellre än att svika sin övertygelse. Argument ”mot” skulle kunna vara: 1) Kroppen blev antagligen stulen 2) Det handlar om ”önsketänkande” 3) Är man DÖD så är man DÖD. Av de här argumenten tycker jag att att både a, b och c är bra ”för”-argument. Går man till ”mot”-argumenten, så är ju argument nr. 3 ”blytungt”. Men, jag undrar om det är så här det egentligen fungerar för oss. Att vi alltså inom oss eller på ett papper sitter och formulerar argument ”för” eller ”emot”. Jag tror inte att vi människor alltid är så rationella, förnuftiga, som vi vill ge sken av. Väldigt många ståndpunkter övertar vi, ”ärver”, från människor som vi har förtroende för.

Och så tror jag oftast att det är med den mer ”intellektuella” dimensionen av ”tro”. Det gäller t.ex. våra funderingar kring: ”Om Gud finns” eller detta med ”Uppståndelsen”. Vi är präglade av vår uppväxt, vår miljö. Men ska tron bli något mer än en åsikt, ett intellektuellt ställningstagande, då vill det nog till någon typ av ”möte” – med Gud, med ”den Uppståndne”. För vissa av oss kan ”mötet” komma som en ”blixt från klar himmel”; för andra är det mer som att få syn på en ”vän som alltid funnits där”. Och i det läget är det nog inte ”tron på uppståndelsen” som är viktig, utan tron på ”den Uppståndne”. Men – säger någon: ”Jag har i alla fall svårt för att tro på det här. Måste man tro på uppståndelsen?” Nej, det måste man inte. Ordet ”måste” finns nog inte ens i Guds ordlista över möjliga ord. Och ibland tror jag att det kvittar om jag tror eller inte. ”Sanningen” lär ju inte förändras av min tro, eller brist på tro. Kanske är det t.o.m. så, att det som hände den där första påsken – och som ingen av oss kan förstå eller förklara – är så förunderligt och märkligt att det ”spiller över” på oss alla. Det går liksom inte att komma undan. I förlängningen ligger att alla är ”dömda till att uppstå”. När Han säger: ”Se, jag gör allting nytt”, då vill jag tro att det betyder att allt och

Björn Frennesson är präst i Domkyrkan och svarar på frågor om liv och tro i detta nummer. alla ”ska få sin chans”. Varje liten enskild människa ska få stiga fram i sin alldeles egna glans. Allt ska få blomma – allt ska få bli som det på något sätt var tänkt. Och detta är ett framtids-scenario som jag inte kan göra något åt… möjligen ta ett glädjeskutt och säga: ”GLAD PÅSK”. Har du en fråga om liv & tro? Skriv då till Fråga om liv & tro, livlangtan@svenskakyrkanlinkoping.se eller till Liv & Längtan, Linköpings kyrkliga samfällighet, Box 2037, 580 02 Linköping.

VUXNA SOM VILL LÄRA SIG ATT CYKLA Vi startar den 5 maj klockan 16.00 i och utanför Mikaelskyrkan i Ryd. Har du frågor eller vill anmäla dig, kontakta Pernilla 013-20 51 86


Berga

013 - 20 51 00, bergaforsamling.se

Retreat i Stilla veckan ”Att leva i korsets närhet”

Vidingsjö kyrkby 19 april 08.30 - 16.00 Meditationer, egen tid och möjlighet till samtal. Kostnad: 100 kr. Fika och lunch ingår. Anmälan senast 12/4 till Maria Petri telefon: 013 - 205114. maria.petri@svenskakyrkanlinkoping.se

Försommar konsert i Berga kyrka 29/5 kl. 16.00 Berga kyrkokör Diskantkören Liunga Pipare

Välkommen till

SOMMARSOARÉ i Vidingsjö kyrkby

Medverkan av kyrkans körer & elever

Måndagen 6 juni kl.18.00

10

Foto: IKON

Emmausvandring berättelsen om Emmausvandringen finns i Lukasevangeliet kapitel 24. Två lärjungar som går mot Emmaus från Jerusalem. De är omtumlade efter allt som har hänt. Tiden med Jesus, där han med ord, handling och underverk, har visat och delat, Guds kärlek och förlåtelse. Nu har de firat påsk med Jesus och genomlidit hans död och hört om hans uppståndelse. De har mycket att prata om och att fundera omkring, där de går. Då kommer det en ”främling” och slår följe med dem. Han frågar vad de pratar om. De berättar vad som har hänt; om sina upplevelser, om sina grusade förhoppningar och om den stora uppståndelsen i Jerusalem. Främlingen lyfter fram vad profeterna har sagt om Messias och allt stämmer med vad de har sett och hört under sin tid med Jesus. De kommer fram till byn, främlingen vill gå vidare, men de ber honom att stanna kvar hos dem. Han gör det. När han delar bröd och vin känner de igen Jesus. Lärjungarna bryter genast upp och skyndar sig tillbaka till Jerusalem och till de andra lärjungarna. De berättar att de har träffat den uppståndne Jesus.

Det är gott att låta kropp och tanke samverka, att samtala medan man går. Det kan t.o.m vara lättare att prata om svåra saker medan man går. Att tänka, tala, lyssna och att få nya perspektiv, att rensa ur och att fylla på nytt, allt medan man får frisk luft, upplever omgivningen och får anstränga sig lite är en mycket givande och beprövad metod. Vi i Berga församling har sedan många år en Emmausvandring på Annandag påsk. Det är ett tillfälle för oss att tänka, samtala och fylla på, efter den omtumlande uppståndelsen på påskdagen. Vi inramar vår vandring med Emmausberättelsen, fyller på med texter från profeterna, ber, sjunger, samtalar och går i tystnad. Vi avslutar med en mässa innan vi bryter upp. Årets vandring, Annandag påsk, den 25 april, inleds klockan 10.00 i Berga kyrka. Sedan vandrar vi längs med Tinnerbäcken till Vidingsjö kyrka där vi firar mässa kl 11.00. Innan vi skiljs delar vi det som återstår efter firandet av påsknattens uppståndelsefest. Varmt välkomna till vår vandringsmässa! ViviAnn Erlandsson, Diakon i Berga församling


Domkyrko

013 - 20 50 50 alt. 20 50 57, linkopingsdomkyrka.se

SKUTs VÅRBASAR Domk:ans församlingshem Lördag 16 april kl 11-13.30

Inledning av Lars-Erik Lindström. Musik, loppis, brödbord, lotterier, kaffeservering m.m. SKUT:s arbetskrets i Linköping. ________________________

Foto: Taizé.fr

Taizé - en kraftkälla Den välkända kommuniteten som året runt drar till sig ungdomar från hela världen började som en plats för att hjälpa människor i nöd under andra världskriget. Grundaren Broder Roger eftersökte ett kommunitetsliv där det enkla livet i Evangelierna stod i fokus och kände även vikten av att hjälpa sina medmänniskor. Enkelheten från evangelierna har fått fortsätta att finnas i centrum allt eftersom att kommuniteten har växt och har öppnats för alla världens unga. Man får enkel mat, enkelt husrum och man får delta i enkla sysslor. Även gudstjänsterna är enkla i sin utformning med böner, textläsning och mycket sång. Taizé och Broder Roger, som många människor sörjer och saknar, är ett testamente för och ett tecken på uppståndelsens kraft. Den uppståndne Kristus gav lärjungarna kallelsen att berätta för alla folk om det de har fått vara med om, också Broder Roger tog upp denna kallelse. Han önskade en enad kristenhet och hoppades på att mänskligheten skulle försonas, något som lever vidare i Taizé.

Han ville förmedla budskapet om den gode Guden som älskar alla människor oavsett om de tror på Honom eller inte. Kraften att orka med detta fick han i Kristus, källan till uppståndelsens kraft, den outtömliga källan till glädje och frid. Den frid som hjälpte Broder Roger att skapa fred mellan människor.

VOLONTÄR PÅ BARNHEM I INDIEN Tomaskyrkan Söndag 10 april kl 18 Kväll med internationellt tema där Selma Kalkan och Katrin Khamissi, elever vid Katedralskolan, berättar om sina upplevelser i Goa. Info: Elisabeth Nilsen, 20 50 72. Ingen anmälan. _________________________

Fredrik Hellberg, konfirmandledare i Domkyrkoförsamlingen

Uppståndelse i gudstjänsterna i Taizé Här i Sverige firar vi uppståndelsen i kyrkan under påsken varje år men i Taizé firar de högtiden varje vecka! Det går till så att på fredagen varje vecka så tar de ner ett kors där man får be och lämna sina bekymmer. På lördagens kvällsgudstjänst är det också lite speciellt, för då får alla var sitt stearinljus när de kommer. Plötsligt tänds ett ljus och några minuter senare håller tusentals människor ett tänt stearinljus i sina händer. Jag var själv med om detta och tycker att det var en häftig idé och en cool upplevelse. Budskapet med detta tror jag är att vi ska sprida ljuset/ glädjen vidare. August Asplund, konfirmandledare i Domkyrkoförsamlingen

PASSIONSVANDRING Domkyrkan Onsdag 20 april kl 20.30 Vi följer Jesus på lidandets väg och får lyssna till några av ögonvittnena. Köp helst biljett i förväg i Domkyrkans bokbord. Kostnad: 20 kr, som tillfaller Sv. Kyrkans internationella arbete. Begränsat deltagarantal! Info: Gerd Lantz, 20 50 54 11


Gottfridsberg

Ansgarskyrkan, en samarbetskyrka med EFS, 013 - 20 50 80, ansgarskyrkanlinkoping.se

  



  

 



 

  



 

 

Blues i kyrkan Blues i kyrkan? Då blir det nog uppståndelse! – Ja, gärna det, säger vi. Vad är det som säger att man inte skulle kunna sjunga om Gud till trummor och elgitarr? I alla tider har människor tagit den musik de har omkring sig och använt den för att uttrycka sin glädje och sorg, lovsång och förtvivlan inför Gud. David använde en harpa, Bach använde en piporgel. Fredrik Östergren använder närmaste instrument som kommer i hans väg. – Blues handlar ju om att uttrycka sina innersta känslor, ofta frustration och ilska, men lika ofta glädje och hopp. Det finns allt från begravningsblues från New Orleans till sprallig boogieblues. Fredrik Östergren är frilansmusiker och jobbar med musik i många olika former. Han är utbildad kantor och ett av hans jobb är just nu ett projekt i Vreta Klosters församling där han jobbar med ungdomar och rockmusik i kyrkan. Men han är också medlem och frivilligmedarbetare i Ansgarskyrkan och kommer ofta





  

    

 

     12

    

  

med sin familj för att delta i gudstjänster och verksamhet. Och här hittar han allt som oftast utlopp för sin tro och musikglädje i spännande projekt tillsammans med andra. Denna gång fick han idén att tonsätt nattvardsmässans olika delar med bluesmusik. Prästen Lars Häggberg hängde genast på och erbjöd sig att hjälpa till med att skriva lite texter. Eftersom Lars och Fredrik tidigare gjort påsknattsmässor med rockmusik tillsammans bestämde de sig snabbt för påsknatten. – Gravens mörker och långfredagens sorg blir en perfekt utgångspunkt och sedan får uppståndelseglädjen och livet explodera! Påsknattens budskap ”genom död till liv” är verkligen starkt och kan överföras på många områden i livet. Välkomna till Ansgarskyrkan på påsknatten den 23 april kl 23.00, säger Fredrik Östergren, musiker och Lars Häggberg, präst, då blir det garanterat uppståndelse! Efteråt blir det Påskfest med Bluesjam in på småtimmarna... Lars Häggberg, församlingsherde i Gottfridsberg lars.haggberg@svenskakyrkanlinkoping.se


Johannelund

013 - 20 51 30, johannelundsforsamling.se

Möt

Påsken i Johannelunds församling Välkommen att delta i mässor och gudstjänster under Stilla veckan

Mini

retreat

med frälsarkransens

gudspärla

Bilder: Marie Lind

Att möta kärlek och ljus Att påsken skulle vara årets stora helg var mig förr helt främmande. Påsken innebar skollov, påskkärringar och godis. Inga besök i kyrkan eller ord på vägen, inget om Jesu lidande och uppståndelse. 2009 gick jag Svenska kyrkans grundkurs och den väckte en stark längtan; jag vill veta mer! Därför gick jag till kyrkan hela Stilla Veckan. Detta är min upplevelse. Palmsöndag Jag lämnade min bössa, ingen gåva är för liten, alla kan hjälpa till. Fick många ord och tankar på vägen; hur vi är och vill vara. Kan du dela glädje och sorg med andra? Frågor att ta ställning till för att kunna leva ett ödmjukt liv. Passionsandakterna Jag får höra om Jesus ångest, om lärjungarna som sover för de orkar inte hålla sig vakna och vaka. Judas förråder Jesus och jag tänker på honom, han som förrått den som kom med kärlekens budskap. Nästa dag är temat svek och jag tänker på hur jag är mot andra. Kan man vända svek till förlåtelse och försoning? Hur tänkte Petrus när han förnekade Jesus. Orgelmusiken fyller mig, andakten är varm.

Skärtorsdagen Glädjen över nattvarden, brödet och vinet i centrum. Jag tar emot gåvan. Efter hand släcks ljuset ner och altaret kläs av. Det är starkt och kulmen är när hela kyrkan är mörk. Fem rosor läggs på det nakna altarbordet och min glädje blir till sorg.

”En dag i stillhet och tystnad” Lördag den 9/4 kl 10-16 i Sankta Maria i Johannelund 75 kr inkl förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe Information och anmälan Maria Lindgren 013-26 34 73 Anmälan senast den 5 april!

Välkommen!

Måndags-

Långfredagen Ett svart tyg, som symboliserar Jesu död, läggs över korset. Ingen orgelmusik. Inga kyrkklockor ringer. Prästen läser evangelietexten som slutar ”korsfäster de honom”. Det är mörkt, tyst och stilla.

Café

Gravläggning Korset är prytt med en törnekrans och fem röda rosor. Sånger fyllda av sorg. En sten läggs sedan framför porten efter gudstjänsten, en symbol för Jesu grav. Jag finner inte ord längre utan låter hjärtat styra mig.

Kom och fika på Mariagården i Johannelund måndagar kl 10-12 •••

Påsknatten Jesus lever! Uppstånden! Jag ska konfirmeras! Som 15-åring vägrade jag, sa att jag inte kan bekänna något så stort. Nu, som vuxen, står jag inför det faktum att jag inte längre kan värja mig inför detta mysterium. Känner stor kärlek och frid!

på Mariagården

Promenad

måndagar kl 10

Vi samlas på Mariagården. Efter promenaden finns möjlighet att fika till självkostnadspris.

Välkommen!

Marie Lind, Johannelunds församling

13


Landeryd 013 - 20 51 50, landeryd.com

INTERNATIONELL DAG i S:t Hans kyrka

Lördagen 16 april kl 10-14 Lotterier, ”loppis”, våffelcafé och brödbord Vill du hjälpa till under dagen eller skänka vinster, bröd, ”loppor”? Kontakta Anne-Maarit Brandt 205163 eller Margret Söderman 205157

Afternoon tea på Hackeforsgården Fredagen 29 april kl 14 – 16

Vårfest Sön 15 maj kl 15.00 i S:t Hans

Barn i Guds tid En Mässa med mycket musik där bl a församlingens barnkörer deltar. Därefter Vårfest med olika aktiviteter.

14

Kristus är uppstånden !


Ryd

013 - 20 51 80, mikaelskyrkan.nu

pilgrimsvandra till Muggebo 14 - 15 maj

Här är det liv och uppståndelse Vågor av rörelser och ljud fyller hela rummet. Barnen far runt och vi föräldrar försöker hänga med i svängarna, samtidigt som vi utbyter tankar med varandra. Livet i rummet omfattas av oss alla, men uppståndelsen, den står barnen för. Som mamma till tre barn mellan 4,5 år och 1,5 år har jag tillbringat många torsdagsförmiddagar en trappa ner i Mikaelskyrkan, där lokalerna för barnverksamheten finns. Så fort barnen fått av sig kläderna rusar de in och drar fram sina favoritleksaker. Alexandra, äldst i gänget, vill bygga hus och leka med tältet medan småsystrarna Sofia och Julia hoppar på madrassen och leker med bondgården. Det finns också en hylla med böcker som det bläddras ogenerat i. Ja, barnen är väl hemmastadda vilket inte är så konstigt eftersom de deltagit i verksamheten sedan de bara varit någon månad gamla. Öppet hus är till för barn 0 till 5 år och deras föräldrar. Andra anhöriga är naturligtvis ock-

så välkomna. Flera mormödrar har varit med och är till ovärderligt stöd för barn och barnbarn. Barnen får leka fritt medan de yngsta får en alldeles egen sångstund. Det är ett spännande tillfälle att som förälder få se hur tidigt barnen reagerar positivt på sång och musik. Katten Findus uppdykande i ringen är en klar favorit hos barnen. Vi vuxna har förmodligen minst lika stor behållning av Öppet hus som barnen. Det är skönt att kunna komma och få trevligt sällskap och gott fika under okonstlade former, utan att känna att man måste förställa sig inför de andra. Alla har vi ju erfarenhet av långdragna förkylningar och sömnlösa nätter. Det gör ingenting om barnen gnäller eller lever rullan. Lekytan är stor, och ingenting värre brukar hända än att man får lov att springa ifrån kaffekoppen en stund för att ta redan på någon liten rymling, eller sära på ett par små som siktat in sig på samma leksak. Camilla Dahlberg, trebarnsmamma

Helgen den 14-15 maj är du välkommen med på pilgrimsvandring med Ryds församling till Muggebo, strax utanför Ljungsbro. Vi ger oss av från Mikaelskyrkan i Ryd kl 08.00, lördagen den 14 maj. Själva vandringen börjar vid Vreta kloster kyrka och målet är Muggebo, där vi övernattar till söndagen. Pilgrimshelgen avslutas kl 16.00 på söndagen. En helg med vandring, gemenskap och sköna upplevelser för både nybörjare och vana vandrare. Du kan förbereda vandringen och lära dig mer om pilgrim genom att vara med på en Pilgrimskväll den 27 april efter Kvällsmässan kl 18.30 eller på Pilgrimssöndagen den 1 maj 10 - 15 då vi gör en enkel vandring i Ryd. Kostnad: 100 kr vuxen. 50 kr barn under 15 år. anmälan: Senast 1 maj. Frågor: Prata med Helena Skogstjärna, 013 26 34 80, helena.skogstjarna@ svenskakyrkanlinkoping.se 15


Skäggetorp 013 - 20 50 90, svenskakyrkan.se/skaggetorp

Skäggetorps kyrka onsdagar 9.00 - 11.30 för barn 0-5 år tillsammans med vuxen.

Sångsamling, lek och gemenskap kring fikabordet. VÄLKOMNA!

VERNISSAGE Khachkar, Geghardklostret, Armenien. Foto: Fredrik Hollertz

Foto: Jonna Allvin Dopträdet i Skäggetorps kyrka. Foto: Jonna Allvin

Korsets träd – Livets träd skapande seniorer

Det finns en legend om vad som hände med Livets träd som växte i Edens lustgård.

Söndagen 10 april kl. 11.00 - 13.00 skäggetorps kyrka

Det sägs att när människan åt den förbjudna frukten, då vissnade livets träd och dog av sorg och saknad. Trädet sågades ner och blev en spång över Kidrons bäck vid trädgården Getsemane. Tusentals år gick men spången ruttnade inte så den fanns kvar till dagen då Jesus skulle korsfästas. Då var det ont om virke i Jerusalem så de romerska soldaterna tog spången och byggde korset där Jesus avrättades. Jesus korsfästes på det som en gång var livets träd. Hans svett och blod fuktade stammen. På påskmorgonen fick så det gamla trädet liv igen, det rotade sig, sköt skott, blommade och bar frukt. Korset, dödens träd, hade åter blivit livets träd.

utställningen pågår tom 24 maj för mer information besök: www.svenskakyrkan.se/skaggetorp

Församlingsutflykt till

Capella Ecumenica

Kristi himmelsfärds dag, 2 juni kl. 8.30 - 18.00 Anmälan i Skäggetorps kyrka! 16

Legenden uttrycker en i kristen tro och symbolik koppling mellan Jesu kors och Livets träd i Edens lustgård. Tidigt kom korset att betecknas som seger istället för nederlag, för att Jesu död innebar befrielse från syndens och dödens makt och därmed blev det en livets symbol: Ingen påskdag utan långfredag.

Detta har framställts på olika sätt i kyrkan genom historien. Det kanske allra tydligaste exemplet är de armeniska stenstoderna, Khachkar. De började göras på slutet av 800-talet och kan ses överallt i Armenien. På stenstoden finns nämligen ett kors som har växande blad åt alla riktningar och från korsets fot växer blommor, granatäpplen eller druvklasar. Korset är det nya livets träd. Stenstodernas bild hjälpte de armeniska prästerna och missionärerna att predika om hur Jesu korsdöd kunde ge liv. Dessa levande kors är idag något av den Armeniska kyrkans signum och är oftast den främsta utsmyckningen i kyrkorna. Även i vårt dopträd i Skäggetorps kyrka ryms tanken på livets träd och korset. Vi är grenarna, Kristus är stammen och tillsammans får vi dela påskens och dopets mönster: Genom död till liv. Höga kors, du enda ädla bland de träd som vuxit här. Fast du ej bär blad och blommor, intet träd din like är. Ljuva stam med ljuva grenar, som den ljuva bördan bär. (Sv. Ps. 456) Fredrik Hollertz, präst i Skäggetorp


S:t Lars

013 - 20 50 30, stlars.se

THE CRUCIFIXION ”KORSFÄSTELSEN” Av John Stainer

BAPTISTKYRKAN DEN 17 APRIL KL. 16 S:t Larskyrkans kör Staffan Holm Solister Instrumentalister Fri entré! Välkommen!

Vårcafé

Peter Brandin en i ”Mackgänget” Foto: Anna-Carin Gabelic Foto: Anna-Carin Gabelic

i Tannefors kyrka

Äta bör man... Snabbt vill vi ha maten! Plötsligt har riset torrkokat och det luktar bränt i hela köket! Det är ingen ovanligt händelse idag. Vi äter varje dag. Äta bör man, annars dör man... Måltiden är central i våra liv, ändå ägnar vi så lite tid åt den. Mat är mycket roligare att tillaga tillsammans. I alla tider har vi ätit mat gemensamt. Även på Jesu tid. Han som skapade den första eller sista måltiden! På skärtorsdagen, samlades hans närmaste vänner för att fira den judiska påskmåltiden. Jesus gör den sedan mycket enkel med bröd och vin. Vi har sett många bilder genom konsthistorien över denna måltid. Vårt förhållande till mat är ganska komplext, en del kämpar med att äta mindre, andra är hela tiden hungriga. En del har inte tid att laga mat, andra har alltid kylskåpet fyllt av mat om det skulle komma några gäster. I S:t Lars församlingen finns en stor mängd av stadens restauranger samlade. Det vi noterar nu är att det nu även finns köttaffärer, fiskaffärer, ostaffärer och Rättvisebutik

den 14 maj kl. 16 i centrum. Vi har börjat fundera på vad det är som vi stoppar i oss. Hur är miljön där vår mat är tillverkad eller uppväxt i? Att äta närproducerat, klimatsmart och rättvisemärkt har blivit alltmer viktigt för oss. I kyrkan är gemenskapen central. Den finns inte utan måltiden och får en djupare dimension i våra liv när vi äter tillsammans vid nattvardsbordet. Kyrkkaffet har länge varit en härlig och glad samlingsplats efter gudstjänsten. Idag utmanar S:t Lars genom att fira Cafémässa i Stadsmissionens café, och att ha en enkel bordsmässa på Ågatan 25. Måltiden betyder även mycket tillsammans med musiken. När lunchmusik för stressade själar ljuder, har ett stort ”mackgäng” brett smörgåsar åt flera hundra besökare. Deras gemenskap och glädje ger glädje vidare till många Linköpingsbor varje fredag. Utan mat för kropp och själ överlever vi inte. Så ät enkelt, gott och gärna tillsammans med andra! Anna-Carin Gabelic. präst i S:t Lars anna-carin.gabelic@svenskakyrkanlinkoping.se

Nicolaikören, musiker sjunger och spelar under ledning av Liselotte Tengelin

Fri entré!

i Baptistkyrkan 15 maj klockan 18.00 S:t Larskyrkans kör Staffan Holm Fri entré

17


Fira påsk i kyrkan! Allt som händer i Linköpings kyrkor från Palmsöndagen till Annandag Påsk ... hittar du i Svenska kyrkans veckoannons i Corren Bostad den 14 och 21 april Sjukhuskyrkan

Routsin kirkon Suomenkielinen toiminta Linköpingissä Skäggetorpin kirkolla. Svenska kyrkans finskspråkiga verksamhet i Skäggetorps kyrka.

i Linköping

Kaksikielinen pääsiäismessu/ Påskmässa Sön 24 apr kl 10.00 Raamattupiiri, Songer Tors kl 15.00, 26/5, 9/6

Sunnuntaimessu, Songer Sön kl 11.30, 22/5, 12/6

010-103 34 95 linkopingssjukhuskyrka.se

Yhteislaulu, vetäjänä MirjaLiisa Hämäläinen Tors kl 15.00. 14/4, 12/5

Livets väv

stickcafé & syjunta Handarbete & samtal om liv & tro Tisdagar jämna veckor kl 17-18.30 Andaktsrummet, Kårallen plan 2 Frågor/anmälan: pernilla.parenmalm@svklin.se

Babykonsert Tannefors kyrka 11 apr kl 10.00

Sinnesrogudstjänst Domkyrkan 19.00

Gilla

Det är många som gillar Svenska kyrkan. En del gör det även på Facebook... Bli även du en ”gillare” av Svenska kyrkan i (typ) Linköping på Facebook. Vi ses :-)

facebook.com/ svenskakyrkanlinkoping

Påskdagen 24 april Musiker: Hans och Anna-Lisa Edqvist

Söndag 29 maj Musiker: Gunnar Ekermo

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Aktuell gudstjänstinformation - varje torsdag i Corren Bostad 18


Mat & Gemenskap luncher i Linköpings kyrkor Ansgarskyrkan Tors kl 11.30, 40 kr Berga Tors kl 12.00, 30 kr Johannelund Tors kl 12.00, 30 kr Andakt i kyrkan kl 11.45 Ryd Tors 12.00, 30 kr Andakt kl 11.50

Barnens katedral !!! Barnens katedral Fredagen den 6 maj 2011, 10.00-12.00 i och kring Domkyrkan i Linköping

6 maj kl 10.00 – 12.00 Svenska kyrkans församlingar i Linköping inbjuder barn i förskoleåldern tillsammans med vuxen, till en rolig festdag !

För barn i förskoleåldern Program för dagen: i 10.00 och kringGudstjänst Domkyrkan i Domkyrkan 10.30-12.00

Olika aktiviteter som de medverkande församlingarna anordnar i kyrkan och Domkyrkoparken. Sång- och danslekar i parken

Gudstjänst, musik och lek. Ta med 11.1511.30 egen fikakorg.

Ta med egen fikakorg och något att sitta på! Vid dåligt väder kan vi vara kvar inne i kyrkan!

Välkomna!

Axplocket Här hittar du lite av allt det som händer i Linköpings kyrkor. Musikalen ”Gryningsljus” Familjegudstjänst med Gottiskören. Ansgarskyrkan 10/4, kl 11.00. Meditation i stilla veckan Tis 19/4 kl 19.00 i Tannefors kyrka.

Skäggetorp Ons kl 12.00 30kr. Mässa kl 11.30

Påskens drama, Påskdagen 24/4 kl 16.00 i Tannefors kyrka

Tomaskyrkan Ons kl 12.00, 40 kr

Meditation Torsdagar kl 18 - 19, jämna veckor i Andaktsrummet i Mikaelskyrkan i Ryd.

Vidingsjö Sön kl 12.00, 30 kr

En dags retreat Tema: Längtan

lör 7 maj kl 9-17 i Mikaelskyrkan i Ryd

kostnad 100:Max 15 pers Retreatledare är studentprästerna Peter Andreasson och Pernilla Parenmalm. Info & anmälan: pernilla.parenmalm@svklin.se

Tomasträffen Tors 28/4 kl 14.00, ”Med sång och musik hälsas våren välkommen tillsammans med Bäckagruppen, Tomaskyrkan. Bergaträffen Fre 15/4 kl 14.00. Vi möter våren med seniorkören i Berga kyrka. Skäggetorpsträffen, Mån 2/5 kl 14.00. Dagledigträff med fika och underhållning. Fredagsträffen i Vidingsjö kyrka kl. 14.00. 8/4 Vi sjunger Taube, 6/5 Gunilla Larsson berättar om Tanzania. Rydsträffen 14.00, Mikaelskyrkan, Ryd. 20/4 Påsken, Peter Lundborg, 18/5 Reseskildring från Filippinerna, Royne Mercurio. Helig dans Onsdagar jämna veckor, kl 18.30 -20, Tomaskyrkan. Grupp för långtidssjukskrivna Mån kl 13-15 udda veckor, Gamla domprostgården.

Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Matteusevangeliet 28:6

Manifestation

för förändring av sjukförsäkringsreformen

Senaste nytt på svenskakyrkan.se/linkoping

25 april kl 14.00 Samling vid domkyrkan För mer information se Svenska kyrkans annons i Corren Bostad 21 april eller facebook.com/paskupprop


Centrala grif 2011 är det tvåhundra år sedan landskamrerskan Kiellander invigde Gamla griftegården med sitt stoft. Många människor har under årens lopp promenerat i lindarnas skugga och många av dem har fått sin sista vila i den rofyllda miljön. Varje träd och varje sten har en historia att berätta om det Linköping som var. På hösten 1811 skedde den allra första begravningen på den del som idag bär namnet Gamla griftegården i Linköping. Men vägen dit var lång och ganska krokig. Idén att anlägga en ny griftegård kastades först fram av landshövdingen och konteramiralen Fredrik Georg Strömfeldt, samma år som franska revolutionen genomfördes, 1789. På den tiden var Linköping en sömnig småstad och bebyggelsen var koncentrerad kring slottet och Domkyrkan. Den befintliga kyrkogården, vid domkyrkan, användes av de två församlingarna i staden: Domkyrkoförsamlingen, som också kallades stadsförsamlingen, och S:t Lars församling, även kallad landsförsamlingen. Tidigare fanns en kyrkogård i S:t Lars, men där slutade man att begrava 1751, förmodligen för att marken runt kyrkan var vattensjuk. I slutet av 1700-talet var Domkyrkogården fullbelagd. Det gick helt enkelt inte att jorda fler avlidna eftersom de tidigare gravsatta inte hunnit förmultna.

Varje träd och varje sten har en historia att berätta om det Linköping som var.

Flytt från städerna Redan Martin Luther hade pläderat för att kyrkogårdarna skulle flyttas ut från staden där man kunde skapa rofyllda, vackra miljöer och i slutet av 1700-talet vann hans tankar alltmer gehör. Den nya tidens syn på hygien och ordning var det främsta skälet till flytten från städerna. Strömfeldt fick inte genast som han ville, eftersom sockenborna inte var villiga att överge sin gamla begravningsplats.


tegårdarna fyller 200 år!

Från Domkyrkogården till Lilla Aska

Istället för att försöka vända opinionen vände sig landshövdingen till Kunglig Majestät och fick på så sätt 1805 ett beslut att Domkyrkogården inte längre skulle användas för begravningar. Platsen för den nya griftegården låg väster om staden, på landsbygden där får och kor betade. Den nya begravningsplatsen ritades av Fredrik Magnus Piper, sin tids främste trädgårdsarkitekt. Den hade från början fyra kvarter, varav ett användes av S:t Lars församling och de övriga disponerades av Domkyrkoförsamlingen. De första hundra åren hade man ingen gemensam administration, utan varje församling skötte sina egna angelägenheter. Redan 1833 var Domkyrkoförsamlingen tvungen att utöka sin del med två kvarter, och 1882 med en helt ny plats på andra sidan landsvägen. Där byggde man också ett nytt begravningskapell som även S:t Lars församling fick använda. Annars skötte de båda församlingarna sina egna begravningsangelägenheter och gravar. Successiv utbyggnad Efter det har de centrala griftegårdarna successivt utvidgats. Idag omfattar begravningsplatsen sex sammanvuxna griftegårdar, med totalt 12 000 gravplatser. Varje del bär spår av sin tid och att gå runt i de olika kvarteren är som att vandra genom tiden. Längs resterna av den första muren, som idag skiljer den Gamla från Östra griftegården, finns gamla, bevarade gravvårdar, den äldsta från 1813. I slutet av samma sekel var gravvården en statussymbol. Många av stenarna på Norra griftegården är enorma monument resta över framstående och/eller rika Linköpingsbor. På Västra griftegården, som kom till 1910, ändrar gravarna och kvarteren karaktär. Här syns inga svulstiga, skrytsamma

jättestenar och kvarteren har ersatts av rader med låga stenar med ryggarna vända mot prydligt klippta häckar. Folkhemstanken har nått ut på begravningsplatserna, här är alla jämlika och ingen är förmer än någon annan. Moderna milstolpar 1936 byggdes kapellkrematoriet och nu anlades också de första urnkvarteren. En annan milstolpe är den första minneslunden som 1970 markerade kulmen på 1900-talets jämlikhetssträvanden. Till slut gick det inte längre att utvidga åt något håll och 1958 inköptes därför mark i Slaka församling, en fastighet som allmänt kallas Lilla Aska. Ännu en gång kom griftegårdarna att flyttas ut på landet. Från svinavall till gravkor Under jubileumsåret kommer vi att på olika sätt uppmärksamma denna händelse med en rad evenemang. Huvudingrediensen är en rad dramatiserade historiska vandringar, där historiska fakta blandas med scener där personer ur historien får liv. Två musikkvällar i Lilla Aska med körer och en gitarrkvartett från Folkungaskolan, föreläsningar med olika teman, och en utställning i Alla helgons kapell, finns med i planeringen. Dessutom finns en miljödiplomering av hela förvaltningen med i planerna för våren. Den 7 maj invigs jubileumsåret med musik, dramatik och en del annat. Avslutningen sker i samband med den årliga Kyrkogårdens dag, som alltid anordnas under Alla helgons dag. Då brukar människor från när och fjärran komma för att besöka anhörigas gravar, tända ljus och kanske delta i någon av minnesgudstjänsterna i Uppståndelsens kapell. Programmet hittar du på www.svenskakyrkan.se/linkoping Maria Bruto Ellhar maria.ellhar@svenskakyrkanlinkoping.se


Gudstjänster under en vecka i 8 församlingar i Linköping Berga

Gottfridsberg

Ryd

Berga kyrka Morgonbön, mån, ons - fre 09.00

Ansgarskyrkan Söndag 11.00 Högmässa/ Söndagsmässa Måndag 08.30 Morgonbön Tisdag 08.30 Morgonmässa Onsdag 14.00 Gudstjänst/bön mitt i veckan 18.30 Taizésmässa Torsdag 14.00 Bön och lovsång

Mikaelskyrkan Morgonbön, mån, ons - fre 09.00 Middagsbön, mån - fre 11.50

Söndag 10.00 Mässa Tisdag 08.30 Mässa Onsdag 18.00 Mässa Vidingsjö Morgonbön, mån, ons – fre 08.30 Söndag 11.00 Mässa Tisdag 08.30 Morgonmässa 18.00 Sinnesrogudstjänst

Domkyrko Domkyrkan Morgonbön, mån, tis, tors, fre 9.00 Middagsbön, mån - tor 12.00

Johannelund Sankta Maria Söndag 11.00 Högmässa Tisdag 09.00 Mässa Onsdag 18.00 Mässa Torsdag 11.45 Lunchandakt

Mässa tis 18.00, ons 9.00 tor 18.00, fre 12.00

Landeryd

Vesper, ons och fre 17.30

Landeryds kyrka Söndag 10.00 Högmässa

Söndag 11.00 Högmässa 19.00 Sinnerogudstjänst* Lördag 18.00 Helgmålsbön

Tomaskyrkan Söndag 10.00 19.00 Onsdag 12.00 Torsdag 18.30

Hackeforsgårdens kapell Morgonbön, mån, tis, tors 08.45

Mässa, Torsdag 18.30 Mässa Bön/Mässa i Taizéanda** Lunchandakt S:t Hans kyrka Mässa Morgonbön mån - ons, fre 07.30 Förmiddagsbön i bönekapellet, Sjukhuskyrkan mån, tis, tors 08.45 Söndag 14.30 Söndagsmässa/ Vesper, mån-ons, fre, lör 18.00 Gudstjänst Tisdag 11.45 Rum för stillhet Söndag 11.00 Högmässa Onsdag 12.30 Mässa Onsdag 18.30 Mässa Fredag 08.45 Mässa i bönekapellet Torsdag 14.00 Rum för stillhet

Söndag 10.00 Högmässa Tisdag 09.00 Morgonmässa Onsdag 18.30 Veckomässa

S:t Lars S:t Lars kyrka (stängd för renovering) Söndag 11.00 Cafémässa i (Ågatan 3) Stadsmissionens café Måndag 12.15 Meditation för (Ågatan 25) stressade själar Tisdag 09.00 Pilgrimsvandring, start i S:t Lars kyrka med Morgonbön Onsdag 12.15 Bordsmässa (Ågatan 25) Tannefors kyrka Morgonbön, mån, tis, tors, 09.00 Söndag 16.00 Mässa för alla Tisdag 19.00 Andakt / Mässa

Skäggetorp Morgonbön, mån - fre 08.50 Söndag 10.00 Tisdag 18.00 20.45 Onsdag 11.30

Högmässa Mässa Aftonbön Lunchmässa

Med reservation för ändringar. För att se mer detaljerad information om alla gudstjänster se annonsen i Corren Bostad eller svenskakyrkan.se/linkoping * Sinnesrogudstjänst - sista söndagen varje månad. ** Varannan vecka.


Musikkalendariet Läs mer på www.svklin.se/musik

Påskafton 23 april

Ansgarskyrkan kl.23.00

Påsknattsmässa i blueston Lars Häggberg, Fredrik Östergren, Olle Häggberg mfl.

Påskdagen 24 april Söndag 10 april

Landeryds kyrka 18.00 Stabat mater G B Pergolesi. Susanne Edlund, sopran, Fredrik Alf, alt, Östgöta Barock

Söndag 17 april Palmsöndagen Baptistkyrkan 16.00

The Crucifixion oratorium J. John Stainer. S:t Larskyrkans kör, solister, instrumentalister. Staffan Holm, dirigent Domkyrkan 18.00

Bach: Matteuspassionen Östgöta Kammarkör, Domkyrkans Kammarkör Accentus, Domkyrkans Kammarorkester, Östgöta Barock, Hans Lundgren, dirigent

Domkyrkan 11.00 Musikhögmässa Buxtehude: Påskkantat för kör, solister Domkyrkans kammarorkester, Östgöta Barock med blåsare

Musik för stressade själar Varje fredag i Baptistkyrkan 12.15 Staffan Holm, orgel Kaffe/te och smörgåsar 25 kr. Till och med 29/4 Ej Långfredagen 22/4

Tisdag 19 april

Sjukhuskyrkan, US 18.30

Musik i stilla veckan Skärtorsdagen 21 april Domkyrkan 19.30

Skärtorsdagsmässa Domkyrkans kammarkör sjunger Allegris Miserere

Långfredagen 22 april Landeryds kyrka 10.00

Långfredagsgudstjänst Landeryds vokalensemble, Per Lindgren, sång, Susanne Edlund Domkyrkan 15.00

Musik vid nionde timmen Musik av Bach. Gunnar Nordell, cello, Lars Åberg, orgel Tannefors kyrka 16.00 Musikmeditation Helena Greiff, sång, Liselotte Tengelin, piano Många av musikarrangemangen sker i samarbete med

Söndag 8 maj

Sankta Maria i Johannelund 18.00 Vårkonsert Johannelunds Motettkör. Helene Ranada, dirigent S:t Hans kyrka 18.00 Ny vår för Bach Flöjtsonater m.m. Emelie Karlsson och Anna Bohm, flöjt. Märta Nilsson, cello, Marie-Louise Beckman orgel.

Lördag 14 maj

Tannefors kyrka 16.00 Vårcafé. Nicolaikören och musiker under ledning av Liselotte Tengelin

Söndag 15 maj

Domkyrkan 11.00 Högmässa, F. Martin: Mässa för dubbelkör, Domkyrkans kammarkör, Ad Libitum Baptistkyrkan 18.00 Vårkonsert S:t Larskyrkans kör, Staffan Holm Ansgarskyrkan 18.00 Vårsoaré. Kyrkans körer, AM-blås

Måndag 16 maj Annandag påsk 25 april

Domkyrkan 11.00 Musikhögmässa, Bachs påskkoraler. Lars Åberg, orgel Tomaskyrkan 18.00 Musikgudstjänst Barockoco. Vårlig musik av D Buxtehude, G F Händel m fl

Skäggetorps kyrka 18.30 Sommarsång. Kyrkans körer sjunger in sommaren.

Söndag 29 maj

Domkyrkan 16.00 Chilcott-konsert Domkyrkans kammarkör, Accentus, Domkyrkans kammarorkester, instrumentalister. Bob Chilcott, dirigent. Berga kyrka 16.00

Försommarkonsert, Berga kyrkokör, diskantkör och Liunga pipare. Sankta Maria i Johannelund 18.00 Konsert Gosskören och Coro Netto di Sankta Maria.

Måndag 6 juni

Vidingsjö kyrkby 18.00 Sommarsoaré Församlingens körer och elever.

Musik vid helgsmål

Tisdag 17 maj

Domkyrkan

Sjukhuskyrkan 18.30

Vårsoaré Medarbetarna i Sjukhuskyrkan, Kören Daylight, Bodil Söderberg

I välsignan och fröjd

Söndag 22 maj

Skäggetorps vokalensemble, kören BoDoris, Christer Samuelsson, Lisa Hellsten fiol, Anna Gullman, flöjt, Pelle Lind, gitarr, Jonas Gullman, bas

Tomaskyrkan 19.00 Camerata Mandolino Classico och Tomaskören framför musik av Antonio Vivaldi

Fredag 6 maj

Tisdag 24 maj

Domkyrkan 18.00 Konsert i samband med Nordisk studentkörfestival

Tomaskyrkan 18.30 Musikal med Solskensgruppen

Mariagården, Johannelund 19.00 Musikcafé. Johannelunds Mariakör. Margaretha Friman-Leckström, dirigent

28 april

Skäggtorps kyrka 18.30

Torsdag 26 maj

Mikaelskyrkan, Ryd 19.00 Vårkonsert Församlingens alla körer

Lördagar kl 18.00 9 april Beethoven: Vårsonaten. Lina Hedström Berg, violin, Hans Edqvist, piano

16 april Barockmusik på orgel. Martin Frodlund 14 maj Händel: Triosonat nr 5 g moll. Domkyrkans Stråkensemble, Lina Hedström Berg 21 maj Sjungen mässa. Domkyrkokören, Jörgen Ralphsson 4 juni Program ej fastställt


Så här hittar du information om din kyrka Hemsida På svenskakyrkan.se/linkoping hittar du vägen till alla församlingar i Linköpings kommun med info om gudstjänster, verksamhet, kontaktuppgifter, osv.

Telefon, brev och e-post Du kan alltid ringa, skriva brev eller maila din församling. Sådan information för varje församling på hemsidor eller i Eniros rosa sidor, (Förtag A - Ö sid 50 - 51).

Aktuell gudstjänstinformation hittar du varje vecka i Corren Bostad.

Facebook Gilla sidan Svenska kyrkan i Linköping: facebook.com/svenskakyrkanlinkoping En mötesplats med tips, tro och ögonblicksbilder.

Liv & Längtan Denna tidning kommer ut 6 gånger per år, med olika teman och aktuellt från din församling.

Ansikte mot ansikte Sen finns det ju inget som går upp mot det personliga mötet. Du är alltid välkommen in i din kyrka och prata en stund!

DOMKYR

KO

DOMKYRK 14.30 • And AN Kalendariu der, Ulrika akt på Vårdbostä­ Fredag Zander Ha m 26/11apaniemi. Skeda­Slaka kyrkok 9.00 • Adv 2/1 ör. Inskriv­ ning av som entshögtid hagsskola S:T LARS , Torn­ tvärflöjt. Kyrkkaffe. markonfirmander. n Håkan Ann trumpet. erud, Lördag S:T LARS Onsdag KYRK A 18. 18.00 • Mu 00 • Allhel Lördag 19.00 • Adv Kristing Hel gonamässa. mål, Musik sik vid helgs­ ent sko nse Chorus Lin 12.00 • Klo rt med dal , Hedström av Händel, Lina Onsdag Anna­Carin under ledn av tornet, Arn ckspelsmusik från Ber e Lindgren. Edqvist, cem g, violin, Hans 9.00 • Mä Annika Vår Strand. Andakt, 15.00 • Kon ssa. blom San dotter, prä balo, Karin Lars­ dström. st. Mendelsoh sert – Inte bara STJÄRNO LAMBOHO ns Söndag RPS KYRK VSKYRK Staffan Ho bröllopsmarsch, A Sön AN dag Söndag lm orgel. 11.00 • Hö Söndag gmässa, Pete 11.00 • Mä 10.00 • Adv borg, Bisk r Lund­ ssa. Fröhler op 11.00 • S:t ensemblen, . Urban San entsgudstjänst, Domkyrkan Martin Lind, Larsmässa, Kyrkoköre Vokal­ dberg. Lam Rehnström n. kören. Kyr bohovs­ Domkyrkok s kammarkör, , S:t Larsky Göran LJU NGS KYRK kkaffe. rkans kör On 18.00 • Sju A kammaror ören, Domkyrkans . sdag Lördag ng lovsån kester, sön länder, Gö g alla kyrkkaffe. dagsskola 8.3 ran 0 • 14. Reh , Morgonm 00 • Adv nström. Onsdag ässa, 14.00 • Adv Vårblom Linge. Can entsgudstjänst. Sandström Annika entsgudstj taNova. Joh 12.15 • Mä . små och änst för Torsdag Björklid, anna stor ssa mitt på 2/12 tvärflöjt. Larsdotter a, Lilla kören, Kar dagen. 19.00 • Lih Håkan Annerud, 18.00 • Julk in . körens julk trumpet. entré, förk 18.00 • Adv Röda kor bjuder på pings Suz onsert m Linkö­ öp Bokia. onsert, set ent uki kyr sfes före t ”Se, din ning, bar konung kom Torsdag lingshemm kkaffe i försam­ års ålder n fr 3 2/12 spe mer et. lar …” fiol Dom­ kyrkoköre . n, FLISTADS Ralphsson Accentus, Jörgen KYRK A 1 söndag , Lars Åbe Söndag rg. en i Adve Måndag nt 16.00 • Mä 10.30 • Adv Ad Häven t komme r får Fröhler. Lisassa med musik. man pla r av lati dralskolan entshögtid, Kate­ adv . medentustex (Domini)ts nets sång. And Fritzsche Lindh, ers Carlsso tyder en t. Den och 12.00 • Mä kanben, trumpet berätt(He rrens) ssa, biskop a lite ankomst. . Lind. Många Martin om hel tänker gen ifråga och ÅKERBO bet Onsdag yder vändet är att bra det tan efte om den adv rsom ASKEBY ent ärinten 18.00 • Gu e är för förberede dstjänst med lång. De och ständning Söndag lse är faktisk vänttan på VärldsA lju­ på t mycket läm IDSdagen. 11.00 • Ask TOMASKY ebymässa, är just pre pligt att den RK AN derberg. Ulf Sö­ cis Mir Söndag Eller förres så här lång. Askeby kyr jam Lindahl, sång. ten... den kliga syfö 10.00 • Mä gärna få bjuder på rening ssa, Elisabe vara så här kan kyrkkaffe Nilsen, Tom th med bak Hä Det går ju lång. r lägger vi at bröd i son, tvärflö askören, Lina Car församling hem­ att juster en eventu efte ls­ jt, Olle Hed sgå a bild tan r ell gudstjä ru­ rden text om så att allt trumpet, ström, var bilden får plats. brödförsäl nsten. Lotterier och kyrkkaffe. tagen och är jning. liknande. SJUKHUSK Tisdag YRK AN Söndag 19.00 • ”M aria i jule rättelse i tid – en be­ 14.30 • Sön bild För sta numret och ton” Glöersen lander, Tor dagsmässa, Lis Car Susanne av Liv & ber ­ björn Köh kommer Längtan bilder. Birg ättar och visar Bodil Söd idag med l, erberg, sån violin, ittakören Corren Bos till alla i sjunger. Fri entré. g. tad Linköping Kaf s kyrklig samfälligh Askeby klo feservering. Arr: a GOTTFR et. sterförenin IDSBERG g. Onsdag ANSGAR SKYRK AN 14.00 • And Lördag i församling akt och samkväm sgården.” 18.00 • Adv ventstid” Sång i ad­ entsmusik, med Ann Blås, Ans AM ­Sofie No garskören rd. BANKEKI och Gott­ fridskören ND . Söndag Söndag 18.00 • Adv Det är mån 09.30 • Fam entskonse ga som gilla iljeg Saa rt En uds bs musikk r Sve med del gör det tjänst, Lar Häggberg, år. Solist: även på Face nska kyrkan. s Gottisköre Norman. Hanna book... Bli även du n, AM Blå 11.00 • Hö en ”gillare” s. gmässa, Lar i (typ) Link av Svenska Häggberg GISTAD öping på kyrkan , Ansgarskö s Facebook. Vi ses :-) Häggberg ren, Petter http://w Söndag trumpet. ww svenskaky .facebook.com/ 18. 00 • Kvä rkanlinkop ing Wessén. Gis llsgudstjänst, Sigr 14.45 • And KÄRNA id tad kyrkok gudstjänste ör. Efter äldreboen akt på Blandaren SKÄGGE n bjuder s de. LEDBERG TORP kyr på kaffe i 19.00 • Lih Söndag prästgårde kokören Lördag körens julk n. Onsdag entré, förk ons 10. ert, 00 • Adv öp Bokia. 16.00 • Adv entsmässa, 14.00 • And två ent spr sgu åki dstjänsDe g svenska/fi Ulrika Zan t, t är TANNEFORS KYRK huset, Gö akt på Grannskap nska, alla der Haapa församling A ran Dellsko s­ Sönng Lindgren niemi, Per må ens g. sång. kar, körsån präster medver­ En del gö daga som gillar Svensk RYSTAD g av Barnkö 16.r00 a kyrVok de•t Vi äve KAGA kan ren och tännder . alen påettFac Söndag ljusebooent, Bli ävenAnd k... Söndag semblen. Söndag ks, kyrkan i adv du ers enFac 11. ”gi s kör 00 llar Tis er. • dag e” Mässa. Sån i (typ) Lin 11.00 • Adv 11.00–14. g av kyrkan köping på av Svenska kyr alla körer. kan 00 • Birgittakre Adventska s Facebook. dop, Lars­G entsgudstjänst med 14.00 • Gudstj Julm arknad, kaf tsens samlingshe ffe i för­ änst på Tanne­Vi ses feservering mmet. :-)bakat Tisdagskör östa Steensrum, httpfors hem ://serviceh med en. bröd och w.us. cebo TÖRNEVA 15.10ww korv. Kru butställnin • Gudstjfa LLA svenbac ok.com KÄRNA b­ änst på Kva g, lotterie skken aksyr Sön / r, förs rn­ Fisd dag äld äljn ka reboen nlide. Söndag nkoping godis ing av hemstöpta amm, 11.00 19.00 • And ljus mm • , Högmässa . Musiku akt i kyrkan 10.00 • Adv , Göran Del nderhållni Vi släpper Torsda . ng. skog. Musiklek och l­ biljetterna och stora, entsmässa med små Vux g 2/12 • Änglaköre aftonens till jul­ Dag Salo enkväll, n. VÅRDSBE julfirande, monson, Ulrika Zan RG 60:­/ över Nicolaisal Julskapande, 20:­/barn der Haapa 15 år. en, info/an Söndag Barnkören niemi, mälan 013 Torsda 205047. , inst g 2/12 ­ 15.00 • Kvä 16.00 • Adv rumentalister. 18.00 • Pys Dellskog. llsgudstjänst, Göran Lars­Gösta enstgudstjänst, selk väll Sofi för vuxna, SKEDA/SL 40:­/perso Steensrum Arvidsson, akören. Ola n, Salomonso , AK A 013­20 50 anmälan per tel. trumpet. n, Kärnak Dag SKEDA KY 27. ören. Tisdag Ö HARG RK A Söndag 14.30 • Tisd Fredag VRETA KL 16.00 • Adv huset, vi fira agsträffen i Service­ OSTER 18. ent 30 r advent med sgudstjäns • Syförenin VRETA KLO Göran Hä lans Försko t, gens årli försäljning ggström. STE la och Tisd Käl­ RS KYRK A Barnkör. i församling ga Söndag agskören. Karolina Tho 18.30 • Tisd shemmet. rén, trum agsandakt Ö SKRUK Utdelning pet. Karlsson. 11.00 • Hö , Britta EBY av gmässa. Oli och till 6­å Bibel till småbarn Söndag Linge. Kyr Onsdag nder, ringar. Kyr kokören. församling kkaffe i Kyr 11. före 00 • Högm klig ningen bju sgården. 8.30 • Mo ässa med der på kyr a sy­ Fre rgonmässa drik dop kka SLA Z ,

Idag i din

brevlåda !

Gilla

Gilla

Liv & Längtan är Svanenmärkt

Annons i Corren Bostad


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Liv & Längtan Nr 3 2011 by svenskakyrkanlinkoping - Issuu