Lite blandat sid

Kyrkans skatter

I legenden om S:t Lars berättas om vad som verkligen är kyrkans skatter:

– Jag heter S:t Lars eller Laurentius. Jag levde långt långt härifrån, i Rom på 200-talet. På den tiden var vi kristna förföljda, Romarrikets kejsare tillät inte att man bad till Gud. Bland oss kristna i Rom var det jag som var ansvarig för kyrkans skatter. Dessa skulle jag dela ut bland de fattiga.

En dag fick Roms ståthållare reda på vem jag var och vad jag gjorde. Han krävde då att jag skulle lämna våra skatter till myndigheterna. Det gjorde jag. Fast inte de skatter han väntade sig. Jag samlade nämligen alla våra fattiga och sjuka på torget. Sedan ropade jag på ståthållaren och sa: Här är den eviga skatten, som aldrig förminskas utan växer.

För detta blev jag dömd till döden. Jag dog martyrdöden på ett järnhalster. Jag kallas ibland den första diakonen eftersom jag alltid såg till de fattigas bästa.

Så kyrkans skatter? Ja, det är alla de människor som är och bär kyrkan varje dag.

S:t Laurentius är skyddshelgon för de fattiga förstås, men även för bibliotekarier, byggare, brandmän, kockar, bagare, studenter och värdshusvärdar.

Hur kan jag upptäcka och bemöta barn som far illa?

frukostföreläsning tis 22 nov 08.30-10.00 i s:t lars kyrka Barn kan fara illa genom att utsättas för våld, förtryck och bristande omsorg. Det är lätt att känna osäkerhet kring hur du ska göra och agera i din professionella yrkesroll eller som privatperson. Region Östergötlands Barnskyddsteam berättar hur detta kan ta sig uttryck, hur det kan upptäckas och hanteras liksom vilka konsekvenser det kan få om barn får hjälp eller inte. Ett samarrangemang med Linköpings Kommun och Region Östergötland.

Föreläsningen är gratis och öppen för alla. Vill du ha frukost 08.15? Anmäl det till frida.carlsson@svenskakyrkan.se senast 18 nov.

Foto: Antti Yrjönen / FCA

sorgegrupper och leva vidare-grupper

En sorgegrupp är en samtalsgrupp för dig som förlorat en anhörig eller nära vän. Här får man möjligheten att får dela med sig av tankar och känslor, och möta andra i samma situation.

berga församling Pernilla Enström 013-30 39 07 pernilla.enstrom@svenskakyrkan.se

domkyrkoförsamlingen Madeleine Nordell 013-30 37 03 madeleine.nordell@svenskakyrkan.se

johannelund Britta Olinder 013-30 39 53 britta.olinder@svenskakyrkan.se

landeryd Johan Lamberth 013-30 38 03 johan.lamberth@svenskakyrkan.se

skäggetorp Dag Salomonson 013-30 39 82 dag.salomonson@svenskakyrkan.se

s:t lars Cecilia Öberg 013-30 37 52 cecilia.oberg@svenskakyrkan.se

Läs mer om sorgegrupper och vad de betytt för olika människor på svenskakyrkan.se/linkoping/ sorgegrupper

Jag behöver kyrkan

För tjugo år sen var jag inte ens med i kyrkan. Jag låg inlagd på sjukhuset i Norrköping och en kvinna som också var sjuk fick med mig till Sjukhuskyrkan och sen var jag fast i kyrkan. Det var en sån upplevelse. Jag fick kontakt med kyrkan här i stan och sen har jag varit aktiv på olika sätt. Jag har varit medvandrare i samtalsgrupper om tro, jag är med i internationella gruppen, kyrkvärd och sitter i församlingsrådet och så hjälper jag till vid meditationen. Mitt engagemang ger mig jättemycket, jag behöver verkligen kyrkan. Vänskapen med andra är oerhört värdefull. Texterna betyder också mycket för mig och att man kan prata med prästen efteråt om predikan. Jag mår väldigt bra när jag varit i kyrkan. Björn

Jag känner mig värdefull

Jag började sjunga i barnkören i Skäggetorps kyrka redan när jag var 10 år och sen dess har jag varit aktiv här på olika sätt. Jag är torgvärd och pratar med människor som kommer in i kyrkan. Jag är med i internationella gruppen och hjälper till med insamlingar och lotterier. Sen är jag med och fixar fika till tisdagscaféet. Det känns bra när man har gjort något. Man får göra det man orkar och klarar av. Det ger mycket. Jag känner mig behövd och jag känner att jag är värdefull. Marita