När snödroppar och tussilago har slagit hål på den sista snön och marken börjar torka upp förstår vi att våren är på väg. Luften är lättare att andas och markens dofter återvänder efter djupfrysningen. Vi vill hjälpa våren på traven, sopar gångar fria från grus, räfsar undan rester av det gamla, eldar. Vi röjer väg för det nya livet som ska födas. Nu vill vi krypa ur våra välisolerade iden och njuta av våren.
Det växer så det knakar. Det talesättet passar särskilt bra när naturen exploderar i blommor och grönska. Växandets kraft ser ut att ske bara utifrån en enda stor vilja att växa. Varje år köps det påsar med små, små frön som vi sedan gömmer långt ner i den mörka jorden för att sedan tro att det kommer upp fantastiska blommor och härliga grönsaker som bilderna på fröpåsarna visar, vilken tro!
Men vi vet av erfarenhet att det inte bara är att plantera utan också att vårda, vattna, ge näring och värme för att växandet både i naturen och i våra liv ska kunna ske.
Men innebörden i talesättet säger också att det är med en viss smärta växandet sker. Både i naturen och i människolivet är växandets villkor hårda. Det viktigaste är det som sker under ytan, det som inte syns. På ett djupare plan kan vi uppfatta detta som en påminnelse om påskens budskap, om Jesu död och uppståndelse, som innebär att livet och kärleken har segrat.
Kärlekens kraft, svag och på samma gång stark. Svag som blomman stjälk, stark som samma blomma som kan bryta igenom asfaltens hårda mark. Svag som en man som gråter i Getsemane och dör på ett kors. Stark som samme man som besegrar döden och uppstår till livet och säger: Jag lever, det ska ni också göra. Vågar vi leva? Det är ju livsfarligt, vad som helst kan hända… samme man säger: Jag vet!
Jesus säger: Jag är med er alla dagar intill tidens slut.
Trevlig läsning önskar Karin Björk, kyrkoherde
4 Andhämtning
6 Språkcafé 8 Anna Cederflycht 12 Pilgrimsritt 14 Porträtt Karin Björk 16 Påsken 18 Krönika 20 Kyrkovalet 23 Pubvandring 25 Misterhults församling 28 Törnfalls församling 30 Hallingeberg-Blackstads församling 33 Gladhammar-Västrums församling 37 Västerviks församling 42 Hjorteds församling
Ansvarig utgivare Karin Björk
Redaktör Thomas Sjöström Kontakt Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik sodratjust.andrum@ svenskakyrkan.se
Utgivning
4 nr/år. Andrum trycks i 19 225 exemplar.
Redaktion
Karin Björk, Thomas Sjöström, Karin Sanell, Kenth Björk, Peter Alrikson, Helene Thorsson, Anna Hedfors, Anna Lideborg och Kajsa Andersson.
Produktion
Design: Everday.se Text och bild där inte annat anges: Södra Tjusts pastorat. Foton där annat ej anges: Nathalie Chavez, Everday.
Tryck Lenanders Grafiska, Kalmar.
På pingstdagen tas Svenska kyrkans nya kyrkohandbok i bruk. Den har tagits fram efter långa livliga diskussioner både lokalt och nationellt. Många, bland annat Svenska Akademien och Svenska Musikaliska Akademien, har fått tycka till. Det är framför allt balansen mellan tradition och förnyelse som varit svår att hitta.
Men varför är kyrkohand boken viktig? Jo, kyrkohandboken är vårt viktigaste styr dokument när vi ska forma framtidens gudstjänster. Hur vill vi att musiken ska låta? Vilka böner ska formuleras?
Hur blir det i just din kyrka? På pingstdagen vet vi. Välkommen!
så stor var ökningen av antal besökare till Förintelsens minnesdag i S:t Petri kyrka, i jäm förelse med förra året.
Under fem torsdagar kl 17-19 (drop in) bjuder Gladhammar-Västrums församling på Tacos i Gunnebo kyrka. Premiären genom fördes den 15 februari. De tillfällen som återstår är 15 mars, 19 april, 17 maj och 7 juni. Välkom men till en öppen gemenskap och kostnadsfri mat för alla åldrar! Se hemsidan för mer information.
Viktigt internationellt arbete Årets fastekampanj har titeln ”Att resa sig starkare”. Genom kampanjen vill Svenska kyrkan visa vad det är som gör att människor kan gå från att överleva till att leva. Det handlar om att organisera människor som därmed hjälper sig själva att kunna återgå till ett normalt liv. Kampanjen pågår t o m 25 mars. Läs mer på webben.
Fokus på Rättvisemärkt i S:t Petri Lördagen den 12 maj, på World Fair Trade day, anordnar Västerviks församling Fairtrade-dag i S:t Petri kyrka. Välkommen att handla varor som är tillverkade under schyssta villkor. I sortimentet finns bland annat hantverk, kryddor och choklad. Som vanligt bjuder vi på rättvisemärkt kaffe. Vi tar swish.
Sedan 2001 har lunchtid på torsdagar varit synonymt med Andhämtning i S:t Petri kyrka, en möjlighet för församlings bor att ta en paus från vardagen och stilla sin hunger, såväl i mage som sinne.
En doft av kokos, lime och kyckling sprider sig mellan kyrk bänkarna. Ovanför lägger organist Peter Alrikson en varsam hand på klaviaturen, tonerna från kyrkorgeln börjar strömma samtidigt som besökarna sätter sig. Andhämtningen i S:t Petri kyrka är inne på sitt sjuttonde år. Bo Ingelberg var organist vid Andhämtningens tillkomst och minns hur församlingen resonerade.
– Vi ville skapa en ny kontaktyta på vardagar som lockade yrkesverksamma.
Västervik är känt för sina orglar. Genom lättillgänglig orgelmusik - det går att spela Abba på orgel! - ville vi visa orgelmusikens bredd, berättar Bo Ingelberg.
Till en början lockade evenemanget ett tiotal besökare. Men genom åren har Andhämtningen växt ...och växt.
I dag samlar man inte sällan fler än 100 besökare. Den som står för den uppskattade soppan är Märtha Blomberg, vaktmästare i Västerviks församling.
– Det är jätteroligt att
arbeta under Andhämtningen. Många besökare har berättat att de verkligen uppskattar evenemanget. Här finns inga slutna grupper, alla har en plats, säger Märtha.
Just denna torsdag är Eva Pierrou, Mats Petterson, Benkt Norberg, Kerstin Asplund, Nils-Olof Berg och Ragnar Asplund samlade kring ett av lunchborden.
– Andhämtningen är inprickad i kalendern, det är sällan vi missar ett tillfälle. Musiken är jättefin och sop pan hemlagad och fantastiskt
Trevlig samvaro kring lunchbordet.
god, säger Eva Pierrou. För Kerstin Asplund och maken Ragnar var Andhämt ningen en väg in i Västervik.
– Jag och min man flyttade hit från Jämtland 2007. Gen om Andhämtningen fick vi de första sociala bekantskaperna i Västervik. Här får man ett utmärkt tillfälle att träffa nya människor på ett informellt sätt, säger Kerstin Asplund.
Vårens säsong avslutas den 26 april.
/Thomas Sjöström
Märtha Blomberg.
Torsdagar kl 12.10 i S:t Petri kyrka. Textläsning, orgelmusik och lättlunch 30 kr (endast kontant bet). Se Facebook, Svenska kyrkan i Västervik, för veckans meny. Varmt välkommen!
2 kycklingfiléer
champinjoner
squash
röd chilifrukt
dl vatten
kycklingbuljongtärningar Färsk ingefära (en liten knöl) 1 burk kokosmjölk, 400 g. 1 limefrukt
Kokosolja till stekning
Recept på god soppa - prova själv!
Hacka chili och ingefära i småbitar, fräs i kokosolja i en soppkastrull. Strimla kycklingfilé, champin joner och squash och fräs även upp det i kastrullen (kycklingen ska vara genomstekt). Tillsätt vatten, buljong och kokosmjölk. Pressa i lime. Låt soppan koka upp och smaka av!
med att antalet nyanlända minskat, och att Lysingsbadet slutat ta emot asylsökande, har antalet deltagare sjunkit.
I dag bedrivs verksamheten på Mötesplats S:t Johannes. En stor fördel är att barnen kan leka i lekrummet medan föräldrarna kan fokusera på språkundervisningen.
- Språkcaféet blir en fristad. Även om det numera är färre som deltar, har de som kom mer hit ett större behov av att lära sig svenska, säger Lena Åkerlund, Röda korset.
Svenska språket är ofta nyckeln till det svenska arbetslivet. På Mötesplats S:t Johannes får nyan lända möjlighet att träna svenska – och träffa svenskar.
Maisah Khodr lyssnar uppmärksamt till Mats Rydén som pekar på ett stycke text på papperet.
– Det där, säger Mats och pekar, är en bisats med rak ordföljd, och där är en sats med omvänd ordföljd. Varför är det så?
Maisah lägger pannan i djupa veck, kommer på svaret och skiner upp.
Han är tuff, den där Mats. Men som pensionerad lärare är han också en van pedagog.
Sedan i höstas har Maisah, tillsammans med ett tiotal andra varit flitiga besökare på Röda korsets språkcafé på Mötesplats S:t Johannes. Här får nyanlända möjlighet att träna svenska i små grup per tillsam mans med frivilliga från Röda korset. Ofta är det just språket som står i vägen för en plats i yrkeslivet.
För Maisah finns det ingen väg bakåt. För tre år sedan lämnade hon Syrien. I Damaskus arbetade hon som frisör på salong. Men inget av salongen finns kvar, eller av hemmet för den delen.
– Min framtid är här, säger Maisah, men jag måste bli bättre på språket!
Min framtid är här, men jag måste bli bättre på språket
Röda korsets språkcafé startade 2013. De första åren bedrevs verksamheten på Lys ingsbadet där också många av de nyanlända bodde. Från början deltog 50-60 personer vid varje tillfälle. Men i takt
En bit bort sitter Ziwar och tittar i sin mobiltele fon. Bilder på utsökta fontäner, handfat, skålar, skulpturer. Allt i marmor. I Syrien arbetade Ziwar som stenhuggare. Väl i Sverige har han arbetat på restaurang.
– Jag har försökt få praktik som stenhuggare, men det är svårt: “Du kan ju inte språket”.
Intill honom sitter frivilligarbetarna Gunilla Nilsson
”
MAISAH KHODR ”Foto Thomas Sjöström Mats Rydén och Maisah Khodr går igenom några av dagens uppgifter.
och Kajsa Andersson. I dag pratar de om yrken och skillnader mellan Sverige och Syrien, vad man lever av och vilka naturresurser som finns. Samtalet kommer snart in på stenhuggeri och någon nämner den svenska graniten.
– Men jag gillar marmor, säger Ziwar och får något drömskt i blicken när han tit tar ned på fotografierna som rullar förbi på mobiltelefonen.
/Thomas Sjöström
FAKTA SPRÅKCAFÉ
Anordnas i två församlingar. Tisdagar kl 14: Ankarsrums församlingshem. Onsdagar kl 10.30: Mötesplats S:t Johannes.
Ziwar visar Kajsa Andersson marmorskulpturer, det går inte ta miste på hans kärlek till sitt yrke.
Har du lust att skapa något med färg, garn eller lera?
Då kan en torsdagseftermiddag på Johannesgården vara något för dig!
Kreativ eftermiddag, torsdagar kl 14.30-17.00
Mötesplats S:t Johannes, Tre Bröders väg 9, Västervik
Det Cederflychtska fattighuset från 1748 står kvar i Västervik och rymmer idag Kyrkans Hus.
Hon ägde rikedom och makt under sin livstid men dog i ensamhet. Hennes verk består än, 266 år efter hennes död.
nna Cederflycht på Helgerum är en ganska välkänd kvinna i vår lokala historia. Hon är framför allt känd för att ha donerat pengar till ett fint fattighus i Västervik (nuvarande Kyrkans Hus) och för att ha skilts från sin make i vredesmod efter ett gräl i Skafte backe.
Anna föddes som Anna Hansdotter 1684. Hennes far Hans Andersson var en rik köpman i Västervik, gift med Christina Månsdotter. Hans Andersson köpte Helgerums gods 1698. Han ägde då redan Ankarsrums bruk. 1724 dog han på Helgerum och efterlämnade hustrun och döttrarna Catharina och Anna.
Catharina var ett år äldre än Anna och ogift och hon hade troligen någon form av handikapp. Anna var gift med köpmannen och redaren Anders Nilsson från Göte borg, adlad Cederflycht. 1718 hade de övertagit Ankarsrums bruk. Makarna fick tre barn, Hans, Eric och Christina. Alla barnen dog före sin mor utan att efterlämna några arvingar. Systern Catharina dog 1742 och då ärvde Anna hennes del av förmögenheten också. Sedan deras mor dött var det Anna som ägde Helgerum med sitt skeppsvarv och sina gårdar och bruk.
Anna och hennes make kom inte särskilt väl överens. Deras sista bittra gräl någon gång på 1730-talet är välkänt. På väg till Göteborg hade de kommit till Skafte backe, väster om den nuvarande bron i Skaftet. Där gick den gamla vägen upp på berget i en brant backe.
Makarna åkte förstås häst och vagn på sin resa, och hade förmodli gen en del packning med sig. När de kom till Skafte backe ville Anna att de skulle gå ur vag nen och i stället promenera bredvid för att det inte skulle vara så tungt för hästarna. Men det ville inte Anders. Då klev Anna ur, förmodligen arg som ett bi, och lämnade maken för tid och evighet. Hon lovade att hon aldrig mer skulle träffa honom, och så blev det också. Inte heller ville hon ärva honom.
decennier senare att ”gamle Cederflycht haft galanterier för sig, vilket så småningom åsamkade groll”.
Anna Cederflychts mor Christina Månsdotters porträtt hänger i Västrums kyrka.
Anders dog bitter, rik och ensam i Göteborg 1747. Sonen Hans skulle ärva sin far men dog bara en dryg vecka efter att de fått besked om hans fars död i Göteborg. Eftersom Anna svurit på att inte befatta sig mer med maken eller hans förmögen het do nerade hon den till en rad större hjälppro jekt. 100 000 daler kop parmynt gick till att bygga ett nytt fattighus i Västervik 1748. Det Cederflychtska fattighuset står där än, ritat av Carl Hårleman, och blev så fint att stadsborna sa att “i Västervik bor de fattiga bättre
Osämjan makarna emellan var känd under deras levnad. I en berättelse av den samtida Daniel Tilas skrev han ett par
I Västervik bor de fattiga bättre än de rika
”
”
än de rika”. Donationen gick också till försörjning av de fattiga.
72 000 daler donerade hon till ett nytt kyrkbygge i Hallingeberg, den socken där Ankarsrums bruk ligger, ett av de bruk hon ägde. Även denna byggnad ritades av Carl Hårleman. Resten av pengarna gick till kyrkans inredning, bland annat pre dikstol och altare.
Kyrkan byggdes först 1753 och då var Anna redan död. Hon dog den 11 januari 1752 och prästen skrev att dödsorsaken var “värk i hela kroppen”. Då var hon 67 år gammal.
Innan hon dog hade hon donerat pengar till Västrums kyrka, för att hennes grav skulle underhållas och för att kyrkan skulle få ny klocksta pel med klocka. 1727 hade Anna och systern Catharina skänkt en predikstol och en altartavla till kyrkan.
Så trots att hon sedan länge är borta kan vi fortfarande se vad hon åstadkom.
/Eva Johansson
På ladugårdsbacken vid Helgerum finns delar av en stengrund kvar som möjligen kan vara från huset där Anna Cederflycht bodde. Placeringen stämmer med en karta från 1788, då husen ännu fanns kvar.
Anna Cederflycht är begravd i det Cederflychtska gravkapellet på Västrums kyrkogård tillsammans med sin syster Catharina och sina tre barn. Gravkapellet är det som finns kvar av Västrums gamla kyrka.
Pilgrimsritter, hästunderstödd själavård och sorgbearbetning till häst – tre inriktningar där pastoratet tar hjälp av hästarna i våra liv.
Vi rider på trygga Nordsvenska hästar, som lugnt liksom ”flyter” fram i en skog där marken är helt täckt av mjuk grön mossa. Det är maj och träden har små ljusgröna blad och skott. Solen står lågt och strålarna silas ge nom lövverken och gör allt grönskimrande och mjukt. Det är tyst, allt man hör är vinden i träden, hästarnas hovar på den mjuka stigen och en gren som då och då knäcks.
Vi är på pilgrimsritt i de småländska skogarna. En pil grimsritt är en turridning en eller flera dagar. Pilgrimsritten hjälper oss att påbörja vår inre resa. Hästarna hjälper oss på den resan. De gör oss mer närvarande, hjälper oss att hitta balans och lugn. De tvingar oss att visa vår vilja
och vår beslutsamhet. Vi får öva oss på att ha tillit till dem, de utmanar oss också att övervinna vår rädsla. Inte minst hjälper de oss att känna styrka och frihet.
Hästunderstödd själavård är aktiv kyrklig omsorg om människors kroppsliga, själsliga och andliga välbe
finnande med hjälp av hästar. Kropp, själ och ande, är tre dimensioner av vårt liv som behöver vårdas på olika sätt. Alla hänger ihop och att leva ett fullödigt liv, att vara i bal ans, är att röra sig fritt mellan de tre dimensionerna utan att vare sig fastna eller förneka någon av dem.
Kroppens välbefinnande är
Jag var med på en ritt för att få hjälp med en personlig sorg. Kombinationen av att, under ridningen, ibland behöva vara bestämd och viljestark och att ibland bara lita på och blir buren av hästen gav ny energi. Sorgen blev lite rundare i kanterna och det blev lättare att andas.
viktigt. Ridningen ger ökad kroppskänsla, mer smidighet och rörlighet. Hästarna hjälper oss att hitta balansen och gör oss mindre stressade eftersom de kräver vår totala närvaro. Själen kan beskrivas som en sammanfattning av de mänskliga egenskaper som möjliggör vårt tanke-, känslooch viljeliv. Vårt själsliga välbefinnande hänger ihop med vår vilja, våra mål, våra önskningar att mogna som människor.
Det finns ett antagande i vårt samhälle att vi är självstyrande, kraftfulla, viljestarka och att vi själva helt formar vårt liv. Detta är positivt och inspirerande, men det är också viktigt att balan
sera upp vår tro på vår egen förmåga med den andliga dimensionen som bland annat ger oss insikten att allt inte bara hänger på mig och mina prestationer. Allt ligger inte i mina händer.
Vårt andliga välbefinnande börjar när det går upp för oss att det finns någon bortom våra egna tankar och vår egen vilja. En universell kraft som vi, hästarna och vår värld är en del av. I en andlig upplevelse får man en stark känsla av att vara en del av en helhet, ofta känner man en känsla av lugn och till hörighet. Där finns en Någon man kan luta sig emot, bli buren av. Man behöver inte göra något, inte prestera eller
förändra. Bara vila i att allt är som det är.
Sorgbearbetning är att vi rider och umgås med hästarna och samtalar om vår sorg. Sorgen kan handla om förlusten av en människa som betytt mycket för oss, men det kan också vara sorg över förlusten av hälsa eller det liv vi trodde och hoppades vi skulle få.
/Karin Sanell
PILGRIMSRITT
Ridning en halvdag upp till två dagar. Bidrag finns att söka. Se www.svenskakyrkan.se/ sodratjustför ytterligare information.
Vägar kan vara mer eller mindre raka. För Karin Björk, kyrkoherde i Södra Tjusts pastorat, har tron alltid varit en medvandrare.
Den första januari 2014 tillträdde Karin Björk tjänsten som kyrkoherde i Södra Tjusts pastorat, ett nyskapat pas torat med ny organisation, möjligheter och utmaningar.
– En utmaning var att få fem församlingar, fem kulturer, att hitta varandra. Det är en balansgång mellan de lokala församlingarna och den administrativa överbygg naden. Jag anser att vi har lyckats bra, säger Karin Björk.
Karin Björk är född i Örebro 1961. Familjen var frikyrklig, kyrka och tro fanns alltid närvarande under uppväxten.
– En av mina förebilder i livet är tant Dagny, min söndagsförskolelärare. Jag kände verkligen att hon trodde på mig, gav mig ansvar och lyfte mig, minns Karin Björk när vi träffar henne i Kyrkans hus i Västervik, arbetsplatsen sedan drygt fyra år.
Att Karins väg skulle bli kyrklig stod inte helt klart. Under tonårstiden fanns tan kar på att bli textillärare.
– Men av olika anledningar
KARIN BJÖRKFAMILJ Man, tre barn, två bonusbarn, tre barnbarn och ett bonusbarnbarn.
FRITIDSINTRESSE Handarbete och stickning (just nu en babyfilt till kommande barnbarn). HÄR FÅR JAG ANDRUM Föräldrarnas sommarställe vid Nora sjö.
FAVORITCITAT UR BIBELN Herren ska själv gå före dig. Han skall vara med dig. Han sviker dig inte och överger dig inte. Var inte rädd, tappa inte modet.
5 mos 31:8
så kom det alltid något emel lan. Det blev inga textilstudier, berättar Karin.
Istället började Karin arbeta inom Svenska kyrkan med barn och ungdomar. Snart fick hon en fast tjänst som församlingsassistent i Slaka-Nykil. Detta var dock inte slutpunkten: Karin ville utbilda sig.
Att läsa till församlingsassistent kändes inte aktuellt, en sådan tjänst hade hon ju redan. Men att läsa till präst var inte heller självklart. I uppväxtmiljön var det inte vanligt med kvinnliga präster.
– Kyrkoherden i Slaka-Nykil var Margaretha Stjernstedt, en person som kom att betyda mycket för mig. Hon visade att det var möjligt att som kvinna bli präst, och till och med kyrkoherde. Hon stöttade mig i mitt beslut att läsa teologi på Uppsala uni versitet på distans.
Beslutet att bli präst kantades inte av religiösa tvivel. För Karin var tron grundmurad sedan uppväxten. Om det fanns tvivel handlade det snarare om tron på sig själv: Klarar jag av det?
– Att bli präst är ett livsval. Det redskap som du använder är till syvende och sist dig själv. Som präst möter man människor i de mest utsatta av livssituationer. Det gäller att hitta en balans mellan professionalitet och det känslomässiga engagemanget, säger Karin.
Karin vigdes till präst 1998 i Linköpings domkyrka. För rättare var dåvarande biskop Martin Lind. Efter ett år
som pastorsadjunkt i Kärna församling, jobb i Vadstena, Skäggetorp och Kärna följde en tid som stiftsadjunkt i Linköping. 2006 återvände hon till församlingsarbetet – som kyrkoherde i Åtvids församling, den tjänst hon senare lämnade till förmån för Södra Tjust.
Kyrkan står inför många utmaningar. En av dem som lyfts fram är medlemsutveck lingen. Fler väljer att aktivt lämna kyrkan än att aktivt gå med.
– En del oroar sig över kyrkans framtid, men att vi blir färre är helt naturligt. De medlemstal som vi en gång hade kommer vi inte att nå upp till igen eftersom samhället har förändrats. Men kyrkan kommer alltid att överleva, även om kyrkans nuvarande organisation inte gör det, säger Karin.
En väg framåt är att förändra vårt eget tankesätt.
– Vi behöver komma bort från tankesättet om vi och dem. Om 60 till 70 procent är medlemmar i Svenska kyrkan är inte de ”dem”, de är vi. En del kan säga att ”kyrkan måste bege sig ut till skolor na”. Men ser man på vilka som arbetar där, är många medlemmar. På så sätt är ”vi” redan där. Kyrkan handlar om relationer. Relationen till Gud, till oss själva och till varandra, säger hon och tillägger:
– Det är relationerna som vi måste vårda.
/Thomas SjöströmKyrkoherden i Slaka-Nykil var Margaretha Stjernstedt, en person som kom att betyda mycket för mig. Hon visade att det var möjligt att som kvinna bli präst, och till och med kyrkoherde
KARIN BJÖRK”
Påsken har väl ingenting med pannkakor att göra tänker ni - men då tänker ni fel!
Våra högtider är förknippade med mat, så även påsken. Mat är tradition som ger året struktur och innehåll. Allt har sin tid, ägg, lammstek, sill och färskpotatis, kräftor, kalkon, skinka, grisfötter och lutfisk. Naturen tar fram allt i rätt årstid. Det känns bra att följa årstiderna med maten. Det är helt enkelt roligt att äta. I det sammanhanget är det
extra roligt att vara kristen; för vi får äta allt: ”Därmed förklarade han all föda ren.” Jesus bryter gamla rituella förbud – han äter vad som helst med vem som helst, även de människor som hamnat utanför den sociala gemenskapen.
Att äta tillsammans gör att vi kommer närmare varandra. Det är väl därför det är så
jobbigt att äta med någon man inte är sams med. Mat är också trygghet och tröst. I en amerikansk tidning bad man läsarna skicka in den mening som de tyckte var den mest tröstande, det man helst ville och behövde höra. Det kom in tusentals svar och de tre som hamnade högst upp på listan var: Jag älskar dig. Jag förlåter dig. Maten är klar.
För mig blir den här påsken lite extra jobbig.
Påsken står för offer. Uppoffringar och avslut. Ett adjö av det som ligger bakom oss. Samtidigt, på påskdagen… Uppståndelse, fest och glädje! Den första dagen på det nya livet och ett nytt förbund med nya möjligheter och
nya möten mellan Gud och mänskligheten.
På skärtorsdagen samlar vi oss och tar in påskmåltidens stilla delande. Bland lärjun garna som ligger till bords med Jesus kan jag nästan ana en förväntan inför allt de kommer att få se och uppleva under dessa dagar i Jerusalem. Samtidigt lurar något i luften.
Något okänt, obehagligt, skrämmande… Vadå förråda? Lida och dö? Uppstå?
Jag tror att många av oss känner oro inför nya och okända vägar. Lärjungarna kände en oro när Jesus berät tade att han skulle lämna dem. Jag står den här påsken inför en ny och okänd fram tid. Efter snart sex år som fängelsepräst i Västervik har jag tackat ja till en spännande och utmanade tjänst som kyr koherde i Södra Vi-Djursdala församling.
Jag vet vad jag har och vilka krav och förväntningar
Christina Fjellström, etnolog och professor i måltidsforsning skriver: Vid samvaron under måltiden får vi vår identitet bekräftad och vi påminns om vår till hörighet till familjen, släkten, vänskapskretsen. Maten har att göra med vår identitet, våra värderingar och våra minnen och vår historia.
Så varför äter vi ärtsoppa och pannkakor på torsdagar, och vad har det med påsken att göra?
Jo, förr fastade många krist na på onsdagar och fredagar.
TILLFÄLLEN
Fastan ansågs ge skydd mot ondskan och göra oss mer ”motståndskraftiga” mot den. Att onsdagen och fredagen på ett särskilt sätt förknippades med ondskan hängde ihop med att det var på onsdagen, dagen före skärtorsdag, som Judas förrådde Jesus och på fredagen blev ju Jesus tort erad och dödad. Alltså fasta på onsdag och fredag och då behövde man fylla på med rejäl mat på torsdagen: Ärtsoppa med fläsk och pannkaka!
/ Karin SanellMåndagsmat
Hjorteds församlingshem
Måndagar kl 16-18 t o m 23/4. Kostnadsfritt.
Taco-torsdagar
Gunnebo kyrka Tors kl 17-19 15/3, 19/4, 17/5, 7/6. Kostnadsfritt. 30 kr, endast kontant bet.
som finns på mig i min nu varande tjänst. I detta ligger det naturligtvis en trygghet. Det är inget fel på att vilja vara trygg. Behovet av att känna trygghet ligger i våra gener från det att vi för första gången lämnar tryggheten i livmodern och tar våra första egna prövande andetag. Sam tidigt ligger det i vår natur att vilja utforska och prova okända vägar. Att våga stå på egna ben, se och upptäcka vad som finns bakom nästa dörr och nästa dörr… Vi lär oss så länge vi lever!
Så det är med blandade känslor som jag närmar mig
den här påsken. Jag kan kän na igen mig i lärjungarnas oro inför framtiden. Samtidigt får jag hämta styrka i uppstån delsens enorma kraft! Precis som i nattvardsbönen: ” Ditt liv i oss. Uppståndelse i det brutna. Hopp i det trasiga”.
Inför alla nya vägar och möten, uppdrag och ansvar, är vi inte ensamma. Det finns en gudomlig plan och omsorg om oss. Här vet jag att min tro bär! Så jag ser fram mot det okända med tillförsikt och glädje. Samtidigt lämnar jag bakom mig många goda välsignade möten med alla
kolleger, församlingsbor och intagna. Tack för denna gång och vi ses igen någonstans där framme, i det som kallas livet! Jag bär med mig er i mitt hjärta som små goda avtryck.
/ Anita Waern qvist Foto Adobe StockDet finns böcker, och så finns det böcker med stort B, sådana som griper tag. Jag har just läst en sådan, nämligen Desmond och Mpho Tutus bok Förlåtelse. Desmond Tutu är den anglikanske ärkebi skopen i Sydafrika som fick fredspriset 1984, och Mpho är hans dotter, som också är präst i anglikanska kyrkan.
När apartheidsystemet avskaffades i Sydafrika valde Nelson Mandela och ANC att avstå från att hämnas. I stället tillsatte man Sanningsoch försoningskommissionen (Truth and Reconciliation Commission), som leddes av Desmond Tutu. Inför den fick både offer och förövare vittna, men syftet var inte att mäta ut straff, utan att nå fram till försoning och bygga en gemensam framtid.
Dagens Sydafrika saknar inte problem, men i ett avgörande ögonblick i landets historia lyckades man undvika ett blodbad genom att välja att förlåta.
När jag var nästan färdig med boken hamnade jag i
Foto Thomas Sjöström
en situation där jag behövde hantera ett besvärligt möte med en annan människa. Då visade det sig att det jag hade läst hade påverkat mig på ett sätt som jag inte var medveten om. När jag hade hälsat och mött den andres blick hörde jag mig själv säga ”Vi är båda människor. Gud ser oss båda.”
Det var inte ett direkt citat ur boken, men det kunde ha varit det, och kontakten med den jag pratade med var ome delbar. Samtalet som sedan följde kan bara beskrivas som plågsamt, och efteråt sved otillräckligheten i hjärtat, men den goda kontakten som uppstod bär jag med mig som en positiv erfarenhet.
En av de bärande tankarna i Tutus bok är ubuntu, som betyder ”mänsklighet” eller ”jag är den jag är på grund av vad vi alla är”. Begreppet finns i flera afrikanska språk och står för en livshållning byggd på solidaritet och empati. Förlåtelseprocessen är nära förknippad med ubuntu, och börjar när jag inser att den andre också är människa och att rollerna kunde ha varit ombytta. Under andra omständigheter kunde det ha varit jag som befann mig i den andres situation och be hövde förlåtelse. Gemenskap ens väv är tunn och går ofta sönder, men den kan alltid –alltid! – lagas. Människor gör ibland förfärliga saker, men de förblir alltid människor, och att vara människa är att behöva andra människor. Den insikten finns inte bara i Afrika utan också här i Norden:
Ung var jag fordom och for ensammen, då råkade jag vilse om vägen; jag tyckte mig rik, då jag träffade en annan: man är mans gamman. /Eddan
När någon har gjort mig illa kan jag alltid välja att förlåta eller inte förlåta, att försonas med det som varit eller plane ra hämnd. Men priset för att inte förlåta är högt. Då blir jag kvar i det som hände, som i ett fängelse, lika effektivt som det på Robben Island där Nelson Mandela satt. Jag kan förlåta för att den andre ber om det, men om inte så behöver jag förlåta ändå, för min egen skull. Det är på det sättet jag blir hel och fri.
Kristen tro är i grunden en tro på förlåtelsen, på Guds förlåtelse. Det är den vi firar i påskens gudstjänster. Men vi firar inte gudstjänsterna var och en för sig, utan tillsam mans. Då påminns vi samti digt om ubuntu och att man är mans gamman – människa är människas glädje.
”Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.”
/Paulus
/Ingrid BergmanSedan i höstas är Sven-Gunnar Persson (POSK) ordförande i kyrkorådet, pastoratets styrande organ.
Södra Tjusts pastorat bildades 2014 av församlingarna i pas toraten Västervik, Hjorted, Hallingeberg-Blackstad, Glad hammar och Misterhult.
För Sven-Gunnar är det viktigt med en närvarande kyrka, en kyrka som har en naturlig plats i människornas vardag.
SVEN-GUNNAR PERSSON
ÅLDER 63 år i rappet. FAMILJ Hustru Siw sedan 42 år, två vuxna döttrar med familjer inklusive 4 barnbarn. BOR Äspö, Figeholm.
FAVORITCITAT UR BIBELN “Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen ska kunna berömma sig. Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till”
Efesierbrevet 2:8-10.
– Den stora utmaningen under mandatperioden är att ta ar betet med pastoratet vidare. Jag ser kyrkan som en kropp där händer och fötter utgörs av församlingarna, medan pastoratet är ämnesomsättningen och det som ska ge näring och energi till händer och fötter, säger Sven Gunnar Persson.
Det finns ett existensiellt vacuum och en längtan efter mening i dagens samhälle
SVEN-GUNNAR PERSSON
– Det finns ett existentiellt vacuum och en längtan efter mening i da gens samhälle. Kyrkan har en viktig roll att spela genom att dela såväl glädje som sorg, framtidshopp som oro, med våra med människor.
”Kyrkans stora utmaning är att fördjupa kontakten med våra försam lingsbor, säger han.
Sven-Gunnar Persson är född i Vingåker men sedan 2008 bosatt i Figeholm i Misterhults församling. Under åtta år var Sven-Gunnar partisekreterare för Krist demokraterna. Åren 19911994, under Bildt-regeringen, var han statssekreterare i re geringens samordningskansli. Han har också hunnit med en period som riksdagsledamot åren 2002-2008.
Ett nytt sätt att nå ut kan vara att samverka med andra aktörer kring viktiga frågor. – Gud verkar genom alla goda krafter. Det är vår skyldighet att samverka med dem. Att arbeta med miljö frågor eller könsmaktsord ning handlar inte om att vara politiskt korrekt, det handlar om att förmedla kyrkans bud skap och människosyn, säger Sven-Gunnar Persson.
/Thomas Sjöström
I kyrkovalet den 17 september 2017 valdes ett nytt kyrkofullmäktige för mandatperioden 2018-2021.
Valdeltagandet var rekordhögt med det högsta antalet röstande någonsin – nationellt avgavs 984 680 röster. I vårt pastorat ökade valdeltagandet med drygt 5 procent.
Ordförande
Nils Carlsson
1:e vice ordf Lena Folckner
2:e vice ordf Eva-Lena Fungmark
ArbetarpartietSocialdemokraterna
Lennart Petersson Jan Björklund Kajsa Andersson Jan-Peter Brinkby Eivor Hagelin Kenth Hirdeland Staffan Hederberg Anna Hederberg Ove Leijonqvist Ersättare Rose-Marie Sköldsson Per Degerman
Irmeli Thörn Göta Henriksson Nils-Erik Karlsson
Borgerligt alternativ
Anders Björkman
Jenny Gustavsson Lena Folckner
Erik Torbrand
Ersättare Ragnwaldh Larsson Göran Karlsson
Centerpartiet
Conny Tyrberg
Eva-Lena Fungmark Bertil Lundén Anette Torstensson Kerstin Karlsson
Ersättare Margaretha Gabrielsson Göran Lindberg Sven-Erik Gabrielsson
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) Marcus Brännström Susanne Israel Inger Nilsson Sven Gunnar Persson Nils Carlsson Fayme Heybroek Christer Gyllenstrand Jan Brandel Eva Petersson Olof Hjortvid Elisabet Östman Margareta Gustafsson Cecilia Hultén Lundin Lennart Arfwidsson
Ersättare Torgil Höckergård Gun-Britt Mattsson Fredrik Barnekow Siw Persson Kent Lundström Elssjö Tina Erixon Peter Lundin
Dan Larsen Yvonne Edvardsson
Ordförande Sven-Gunnar Persson
Vice ordförande Lennart Petersson
Ledamöter Kajsa Andersson Jan Björklund Anders Björkman Jan Brandel Marcus Brännström Tina Erixon Lena Folckner Eva-Lena Fungmark Eivor Hagelin Susanne Israel Dan Larsen Bertil Lundén Inger Nilsson Karin Björk Ersättare Nils Carlsson Yvonne Edvardsson Jenny Gustavsson Christer Gyllenstrand Lars-Göran Hansson Staffan Hederberg Fayme Heybroek Kenth Hirdeland Olof Hjortvid Kerstin Karlsson Ove Leijonkvist Gun-Britt Mattsson Rose-Marie Sköldsson Anette Torstensson Elisabet Östman
Ibland råder vi inte över livet. Det är sårbart och skört. Sjukhuskyrkan finns med som en samtalspartner - till för alla - när de riktigt stora frågorna tar tag i oss. Välkommen att ta kontakt.
Att vara pilgrim är att göra en resa – en van dring - som har ett mål. Det kan vara ett geograf iskt mål men målet kan också vara det som sker under van dringen. Varje människa som gör en pilgrimsvandring har sina personliga skäl att göra det. En del är historiskt eller kulturellt intresserade. En del gillar att vandra. Andra vill göra en inre resa.
I sommar anordnar pastoratet en annorlunda pubvandring: en pilgrimspubvandring längs den hundra kilometer långa S:t Cuthbert´s Way i Skottland. Det finns fortfarande tid att anmäla sig. naturligtvis bra att ta en öl eller en whiskey på kvällen.
Varför pub? Pilgrimspubvandring kallar vi det för att vi äter de flesta middagarna på pubar och övernattar ibland på pubar. Det går
OM VANDRINGEN / ANMÄLAN
Leden St Cuthbert´s Way invigdes 1996 och är 100 km lång. Den följer den skotska gränsen mot England. Vi reser från Köpenhamn måndagen den 25 juni. Åter måndag 2 juli. Anmälan, gärna före 4 april, till Karin Sanell 0490-842 64.
har varit enskilda och grupper från olika organisationer, föreningar och arbetsplatser: Banktjänstemän, poliser, krögare, före detta kriminella, vårdpersonal, officerare med mera. På just den här vandringen deltar 12 män och prästen Karin Sanell, som ledare.
Vilka deltar? De som brukar delta i pilgrimsresorna är män och kvinnor, unga och gamla, troende och icketroende. Det
Hur går det till? Varje mor gon har vi en kort samling där ett tema, ett ord blir utgångspunkten för dagen. Vandringen varierar mellan 24 och 9 km per dag. Man går i sin egen takt, tillsam mans eller ensam och tänker på temat för dagen, något helt annat eller inget alls. Lunchen är matsäck så man äter när man vill. På kvällen har vi gemensam middag, om man vill.
itt namn är Karl-Johan Karlsson, även om jag mestadels kallas för Kalle. Jag är född och uppvuxen på landsbygden utanför Örsjö – en ort som ligger mellan Nybro och Emmaboda. Jag prästvigdes den 5 februari 2017 av biskop Fredrik Modéus i Växjö domkyrka. Mitt första år har jag varit i Södra Ölands pastorat där jag succesivt fått växa in i rollen som präst. Jag har särskilt varit i GlömmingeAlgutsrums och Torslundas (dit Färjestaden hör) försam lingar. Året har varit intensivt, men fyllt av glädje, kärlek och stöd från församlingsbor och kollegor. Gång efter annan har jag under mitt första år upplevt att jag valt ett av de bästa arbetena.
I februari månad bär flyttlasset av från Södra Öland till Figeholm. Då börjar jag som ny komminister/präst i Misterhults församling. Detta rymmer både glädje och förväntan. Jag längtar efter att få lära känna människor, utbyta erfarenheter att vara såväl människa som kristen. Jag ser fram emot att möta församlingsbor i såväl glädje som sorg i livets olika skiften. Jag ser fram emot att till sammans med er få bygga och vara kyrka i Misterhults församling och Södra Tjusts pastorat.
Innan jag blev präst har jag, förutom teologistudier, ägnat mig åt att arbeta inom vård och omsorg. Särskilt med inriktning mot socialpsykiatri – något som berikat mitt liv och gett mig erfarenhet av hur människors liv kan se ut. Mina fritidsintressen är bland annat att spela piano och orgel – något som ibland varit till nytta under det första året som präst. Ett annat intresse, som varit vilande under några år men som jag tagit upp un der de senaste månaderna, är släktforskning. Jag är även en kattmänniska som längtar efter att så små ningom skaffa en katt.
Postadress: Skötegårdsgatan 10, 572 75 Figeholm Tfn: 0490-842 00 (växel)
E-post: misterhults.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust
Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61
Församlingsrådets ordförande: Kerstin Karlsson, 070-286 81 69
Församlingspräst: Kalle Karlsson, 0490-842 74 Musiker: Jeanette Hedlund, 0490-842 85
Diakoniassistent: Lena Jenefeldt, 0490-842 88
Församlingsassistent: Camilla Nilsson, 0490-842 87
Vaktmästare/församlingsvärdinna: Maria Magnusson, 0490-842 91
Figeholms kyrka och församlingshem: 0491-312 21
Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt 0490-842 43
Karlsson, församlingspräst/Kalle
Efter drygt 22 år i kyrkans tjänst ser församlingsvärdinnan Maria Magnusson slutet på sitt arbetsliv. I höst väntar pensionering och allt det där som man vanligtvis inte hinner med.
Det känns lagom att gå i pension vid sex tiofyra. Man blir ju inte yngre och det gäller att ta vara på den tid man har. Men jag kommer att sakna kon takten med alla församlings bor, säger Maria när vi träffar henne på den plats där hon kanske känner sig som mest hemma: I Misterhults vackra kyrka, för dagen snöklädd under februarisol.
Vid sidan av kyrkporten står två snöskovlar. Som försam lingsvärdinna är man något
av spindeln i nätet. Under en arbetsdag är det många beting som ska utföras, allt från att städa, ordna semlor till fastlagsgudstjänsten och att stryka linnedukar – till att skotta snö.
Maria Magnusson föddes i Södra Vi 1954. Maken Vilhelm är pensionerad lant brukare.
– Under lång tid arren derade vi den mark som vi brukade. Som arrendator är man lite som en nomad. Flyt tarna blev många. Våra barn är födda på olika platser.
Ett arrende är också anled ningen till att bopålarna slogs ned i Misterhult.
1984 började man arren dera Grönhult, en av Mister hults prästgårdar. Paret hade ett trettiotal mjölkkor på gården, men detta var fram till inledningen av 1990-talet,
då finanskris och mjölkkris gjorde att livet tog andra vägar.
Maria, som efter flytten till Misterhult såväl sjungit
”
” Som arrendator är man lite som en nomad
i kyrkokören som utsetts till kyrkvärd, fick ett erbju dande om att bli ny försam lingsvärdinna.
– Jag var inte sen att tacka ja, jag hade redan vikarierat som församlingsvärdinna och kände mig bekväm med jobbet, säger Maria.
Som församlingsvärdinna har Maria mött många försam lingsbor i livets olika skeden. Hon tycker sig ha märkt att det finns en grundinställning bland församlingsborna som säger att kyrkan är viktig, och en grundtro på församling, kyrka och tro.
– Vi har absolut en när varande kyrka i Misterhult. Vi har en livaktig syförening med relativt låg medelålder och välbesökt barnverksam het, samtidigt som det sker en viss inflyttning till bygden.
– Visserligen ser vi inte alla nyinflyttade i kyrkan, men vi kan nå dem på andra sätt, till exempel genom
föräldra-barngruppen i Figeholm, som även lockar pappor.
För Maria är det viktigt att kyrkan satsar på det lokala och närheten till medmänni skorna.
– Pastoratets ledord är jättebra: Närvaro, gemenskap och framtidshopp. Det gäller bara att omsätta det i praktik en, säger Maria.
Vilka egenskaper bör din ersättare ha?
– Som församlingsvärdinna har du många viljor att ta hänsyn till. Det kan krävas lite pondus…
/Thomas SjöströmFAMILJ: Maken Vilhelm, fyra barn (31-42 år), elva barnbarn (5-20 år).
BOR: I Mörtfors.
SER FRAM EMOT: ”Att väva och sticka och ta tag i allt det som jag inte hunnit med innan”.
Sön 11/3 kl 16.00 Mässa, Misterhults kyrka.
Sön 18/3 kl 11.00 Mässa, Figeholms kyrka.
Sön 25/3 kl 11.00 Mässa, Misterhults kyrka.
Tis 27/3 kl 20.00 Passionsandakt, Figeholms kyrka.
Tor 29/3 19.00 Mässa, Figeholms kyrka.
Fre 30/3 kl 15.00 & 18.00 Långfredagsgudstjänster. Kl 15.00 Misterhults kyrka. Kl 18.00 Figeholms kyrka.
Sön 1/4 kl 11.00 Påskdagsmässa, Misterhults kyrka.
Sön 8/4 kl 11.00 Mässa, Figeholms kyrka.
Sön 15/4 kl 16.00 Mässa, Misterhults kyrka.
Sön 22/4 kl 11.00 Mässa, Figeholms kyrka.
Sön 29/4 kl 11.00 Mässa, Misterhults kyrka.
Sön 6/5 kl 09.00 & 15.00 Andakt, Figeholms kyrka. Inledning på pilgrimsvan dring till Misterhult, ca 17 km. Möjligt att åka häst och vagn del av vägen. Ta med egen lunch eller beställ färdig (75 kr). kl 15.00 mässa, Mister hults kyrka. Avslutning på pilgrimsvandring!
Med reservation för ev. ändringar.
Postadress:
Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik
Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: tornsfalls.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust
Kontaktinformation:
Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61
Församlingsrådets ordförande: Olof Hjortvid, 0490-240 30
Församlingspräst: Ingrid-Maria Bergman, 0490-842 04 Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76
Musiker: Gunnel Ekblom, 0490-842 89
Barnverksamheten: Maria Elmerfjord, 0490-842 92
Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Tipsa oss vad du vill läsa om: sodratjust.andrum @svenskakyrkan.se
n av mina första tankar på morgonen – inte den all ra första, men en av de första – brukar vara: ”Usch, vad trött jag är!” Det är jag nämligen, när jag just har kommit ur sängen, även om jag snabbt piggnar till sedan. Jag skulle tro att en och annan känner igen sig.
Men det är inte så bra att tänka ”trött” det första man gör när man stiger upp. Det finns nämligen vetenskapliga bevis för att det spelar roll vilka ord jag säger till mig själv. Om jag säger till mig själv att jag är trött så finns det risk att dagen som ligger framför kommer att präglas av det och bli en trött, tung och trist dag. Psykologin kallar detta för ”priming”. (tips, läs mer på http://www.psychfiledrawer. org/replication.php?attempt=MTU%3D)
Jag använde mig själv som försökskanin och provade hur ”priming” fungerar under några dagar i december. Jag tänkte på hur vänliga människor brukar beskriva mig och hur jag gärna vill vara, och så valde jag ut fem adjektiv som var lätta att komma ihåg. De upprepade jag sedan inom mig när jag gick fram och tillbaka mellan sjukhuset och Kyr kans Hus. Och det är bara att konstatera: det fungerar. Det går att påverka sin bild av sig själv så enkelt som genom en lista på fem ord.
Spelar det någon roll vad en församling, t ex Törnsfall, tänker om sig själv? Kan vi påverka vår bild av oss själva med hjälp av tankekraft? Jag tror det, åtminstone i någon mån. Om vi tänker positiva tankar om oss själva så spelar det roll för vad som händer när vi träffas/församlas. Jag berättade för mig själv vem jag är och vill vara med hjälp av fem adjektiv. På ett liknande sätt berättar kyrkan för sig själv vem hon är genom sina gudstjänster. Nu, i Stilla veckan och påsk, kommer vi att fira de tre viktigaste, som alla handlar om det som med en sliten formulering kallas Guds kärlek. Men verkligheten bakom är inte sliten, utan splitter ny och skimrande och pulserande av liv. Välkommen till påskens gudstjänster i Törnsfalls kyrka!
Varma hälsningar /Ingrid Bergman, församlingspräst
Från vänster: Gunnar Svensson, Karl Johansson, Börje Svensson, Nils Carlsson, Olof Hjortvid och Bert Axklo.
redagen den 26 no vember 1954 samlades sju herrar i Averum i Törnsfall för att diskutera bildandet av en kyrkobrödrakår.
De sju fick snart sällskap av fler: I början av 1960-talet samlade kåren över 25 medlemmar. I dag har kåren åtta medlemmar. Fortfarande är samtliga herrar, även om kåren 1983 ombildades till församlingskår, och därmed öppnades upp för kvinnor.
Kåren har möten en gång i månaden då man studerar olika ämnen inom det kyrkliga området.
– Vi läser böcker och diskuterar allt mellan himmel och jord. Det viktigaste med
våra möten är den sociala samvaron, säger ordförande Börje Svensson.
Genom åren har försam lingskåren genomfört insam lingar och lotteriförsäljning till behjärtansvärda ändamål. Studieresor har varit en annan uppskattad aktivitet. Den första resan företogs 1957 och resmålet var Skänninge, Vadstena, Röks och Heda kyrkor. Sedan dess har det blivit många resor i Östergöt land och Småland.
Medlemskap i kåren är öppet för samtliga försam lingsbor.
VILL DU VARA MED?
Kontakta ordförande Börje Svensson på tel. 0490-402 43.
I Törnsfalls kyrka om inget annat anges.
Sön 11/3 kl 11.00 Mässa.
Sön 25/3 kl 11.00 Mässa.
Tor 29/3 kl 18.00 Bordsmässa.
Fre 30/3 kl 16.00 Korsvägsandakt.
Sön 1/4 kl 11.00 Påskdagsmässa.
Sön 15/4 kl 16.00
Gudstjänst ”Frälsarkran sen”, Törnsfalls försam lingshem. Efter Gudstjänsten informerar Eva von Kern om dagens kollektändamål ”Bistånd Östeuropa”. Kyrkafika.
Sön 29/4 kl 11.00 Mässa.
Sön 13/5 kl 16.00
Gudstjänst ”Frälsarkran sen”, Törnsfalls försam lingshem.
Ons 16/5 kl 18-19.30 Grillkväll.
Sön 27/5 kl 11.00 Mässa.
Med reservation för ev. ändringar.
Onsdag 16 maj kl 18-19.30
Grillkväll med tipspromenad i ljuvlig miljö. Förutom grillrätt blir det även efterrätt - och Rösträtt (?) Vi avslutar med musikandakt i kyrkan. Välkommen!
Postadress:
Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel) E-post: hallingeberg-blackstads. forsamling@svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust
Kontaktinformation:
Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61
Församlingsrådets ordförande: Katarina Vernersson Kopowski, 070-515 36 49
Församlingspräst: Anton Hultgren, 0490-842 63
Kantor: Annelie Lockneman, 0490-842 79
Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76
Vaktmästare/arbetsledare: Fredrik Johansson, 0490-842 93
Barnverksamheten: Maria Elmerfjord, 0490-842 92
Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
är våren återvänder till kalla Sverige, återvänder jag i sinnet till min barndoms vårar i kalla norr. Våren nådde aldrig dit upp. Snön smälte bort. Isen. Sen var det sommar. Typ. Vi skulle skriva en egen vår dikt. Jag skrev. Första gången jag skrev på data. Jag valde det snyggaste vårligaste typsnittet. Dikten blev jag hyfsat nöjd med. Mamma valde att rama in den och hänga upp den i hallen. Där hängde den till dess huset såldes. På sin höjd tolv år. Jag gillade aldrig att den hängde där till all män beskådan. ”Kom alla och läs vad Anton har skrivit!” Så fantastisk var den inte.
När mamma kom ner och hälsade på nu sist i höstas hade hon dikten med sig. I samma ram vill jag minnas. Jag kunde knappt tro det. Har försökt förtränga min norr bottniska vårdikt varje riktig vår. Vad fick henne att tro att jag skulle vilja ha tillbaka en inramad vårdikt jag skrev som tioåring? Och som jag dessutom aldrig gillade hängandes på väggen i hallen. Jag undrar. Men för min mamma som bor i landskapet som saknar vår betyder min vårdikt kanske mer. Och att det är just hennes barn som skrivit.
När jag läser min gamla dikt om våren vet jag inte riktigt vad jag hoppas på. Kanske att det i själva verket hade varit ett lyriskt mästerverk och att jag, under alla år jag försökt förtränga den om våren nu inser dess storhet. Så fantastisk var den inte. Som jag ser det är våren i sig ett större mästerverk än vad min dikt var, vad än mamma säger. Till dig som vill ta del av min dikt: hör av dig, så ska jag recitera hela för dig!
/Anton Hultgren, församlingspräst
Följ Hallingeberg-Blackstads församling på Facebook!
En del av medlemmarna ur Ankarsrums kyrkliga syförening.
ad vore en församling utan en syförening?
Ankarsrums kyrkliga syförening firade 60 års jubileum den 14 januari. Initiativtagare till bildandet av föreningen var Anna-Stina Pettersson, Margareta Bo ström och Stina Andersson. De startade verksamheten den 20 januari 1958. 19 damer kom till första träffen. Som mest har medlemsantalet varit
35. Idag består syföreningen av 14 damer.
Under årens lopp har 360 000 kronor insamlats. Lutherhjälpen, Rädda Barnen, Diakonia, Missionen, SKUT och Demensförbundet är några organisationer som fått bidrag.
Nuvarande ordförande Ingela Manfred Astvall överlämnade dopservetter och
nattvardsservetter till försam lingens präst Anton Hultgren under gudstjänsten. Efter mässan följde kaffesamkväm i församlingshemmet. Där uppvaktades även RoseMarie Jonsson med ljus och diplom. Hon har varit medlem i föreningen i 50 år samt dess sekreterare i 49 år.
För mer information kontakta Vivan Adolfsson 0490-507 75, eller Ingela Manfred Astvall 070- 233 82 16.
Sön 11/3 kl 11.00
Gudstjänst, Ankarsrums kyrka.
Sön 18/3 kl 11.00
Mässa, Blackstads kyrka. Kyrkokörerna. Liv Klasén, tvärflöjt. Våfflor i församlingshemmet.
Sön 25/3 kl 11.00
Gudstjänst, Ankarsrums kyrka. Barnkörerna Triolerna och Ung Ton.
Tor 29/3 kl 19.30
Skärtorsdagsmässa, Hallinge bergs kyrka.
Fre 30/3 kl 18.00
Musikgudstjänst, Hallingebergs kyrka. Musik ur bl a ”The Crucifixion” (J Stainer). Hallinge berg-Blackstad kyrkokör. Ludvig Verner, tenor.
Sön 1/4 kl 11.00
Påskdagsgudstjänst, Blackstads kyrka. Ung Ton och Triolerna. Kyrkokörerna. Mikael Milton, slagverk.
Mån 2/4 kl 10.00
Påskgudstjänst, Ankarsrums k:a. Sång av Ankarsrums kyrkokör, Annelie Lockneman och Jenny Larsson. Kl 11.00 påskfrukost i församlingshemmet.
Sön 8/4 kl 18.00
Musikgudstjänst, Blackstads k:a. Anette och Björn Danielsson, sång och musik.
Sön 15/4 kl 11.00
Gudstjänst, Hallingebergs kyrka.
Sön 22/4 kl 11.00
Gudstjänst, Blackstads kyrka.
Med
Det var mitten av april. Jag kom just hem efter att ha firat påsk. Det hade varit en intensiv tid. Jag var trött. Det var underbart väder, så där skirt som det kan vara i vårens tid. Jag slog mig ner i vilstolen för att låta solen värma, ge ny kraft och energi.
Efter en liten stund började det smälla, lite här och där, som knallskott, eller små påsksmällar.
Var det grannpojkarna som roade sig? Nej, det var allde les tomt i grannhuset. Var det barnen från byn som var på väg för att spela landbandy? Nej, det fanns inte tillstym melse till liv på vägen.
Smällandet fortsatte, med oregelbundna intervaller, än här, än där. Det tog tid innan vi förstod, min dotter och jag, att det var skyddshöljet på trädens bladknoppar som brast för att de små bladen skulle kunna vecklas ut och växa till av solens värme och ljus.
Jag satte mig åter i solstolen. Efter ett tag föll blicken på pionerna som växte i grässlänten. Jag kunde faktiskt med blotta ögat se hur bladstjälkarna växte minut för minut. En märklig upplevelse att få höra och se naturen vakna till liv i vårens tid. Jag fick med mina sinnen erfara naturens inneboende, starka och livgivande krafter som åter och åter, varje vår ger nytt liv i det som synes visset och livlöst.
Från död till liv, nytt liv, det gäller inte endast naturen utan också våra mänskliga liv.
Det är påsk! Det inger hopp!
Glad påsk önskar /Eva-Maria Heedman, församlingspräst
Postadress:
Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel)
E-post: gladhammar-vastrums. forsamling@svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust
Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61 karin.bjork@svenskakyrkan.se
Församlingsrådets ordförande: Margareta Gabrielsson, 0490-120 15
Församlingspräst: Eva-Maria Heedman, 0490-842 25
Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76
Barnverksamheten: Maria Elmerfjord, 0490-842 92
Musiker: Cecilia Tengver, 0490-842 54
Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Tipsa oss vad du vill läsa om: sodratjust.andrum @svenskakyrkan.se
Mitt ute i skogen på gården Dala, mellan Västrum och Gunnebo, bor Ellen Olovsson med sin familj.
Däri ingår fyrtio höns, två katter och en hund. Ellen vill gärna ha fler djur, kor till exempel.
– Jag är uppvuxen på gården Sutaremåla inte långt härifrån. Jag har gått ut och in i mina föräldrars växthus och tidigt fått lära mig ta hand om och uppskatta allt som växer och förstås hjälpa till med djuren. Pappas kor går fortfarande här utanför på sommarbete, berättar Ellen.
SjöströmEllen är utbildad florist och trädgårdsmästare och har bott både i Norrköping och Kalmar. Som tonåring ville hon lämna landet för storstaden, men stod ut bara i några år. Så, när hon träffade sin sambo Patrik och farfad erns föräldragård Augusten borg, Dala, samtidigt stod
utan hyresgäster, bestämde hon sig – de flyttade dit. – Jag kan inte förklara det här med tystnaden och stjärnhimlen, som jag tycker är så häftigt - det saknade jag i staden. Och allt det gröna omkring oss, säger Ellen.
Ellen lyssnar gärna på musik, hon tycker om kyrkans musikgudstjänster och har en begravningspsalm som favoritpsalm – helt underbar, tycker hon!
– Sången och psalmerna är det bästa, annars går jag sällan i kyrkan. Det jag tycker är så viktigt är att kyrkans barngrup per får vara kvar. Det stora klivet till förskola blir mycket lättare när barn och föräldrar känner varandra. Det märkte jag tydligt när vår dotter var mindre och vi regelbundet besökte torsdags gruppen. Och jag ser de barn som har det svårt hemma eller
känner sig ensamma; där kan kyrkans öppna, utåtriktade verksamhet betyda så mycket.
Att arbeta med de gröna näringarna och följa och stödja unga människor är något hon brinner för. Ellen stortrivs på sitt arbete som lärare/instruk tör i trädgård på Gamleby Naturbruksgymnasium.
ELLEN OLOVSSON ”
Där kan kyrkans öppna, utåtriktade verksamhet betyda så mycket
– Jag är övertygad om, och det finns forskning som visar det, att man mår psykiskt bättre omgiven av grönska – det finns en frihet i att se och lära sig mer om det som växer. Dessutom finns en and lighet i naturen, en koppling mellan männi skans psyke och naturen som är unik, säger hon. Ellen har också sitt eget företag där uppfödning av höns, trädbeskärning och föräldrarnas växthus ingår samt ett stort engagemang i LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.
/Anna Hedfors
ELLEN OLOVSSON
BOR Augustenborg, Dala. ÅLDER 28 år.
FAMILJ Sambo och tvåårig dotter, hund, katter och höns.
FAVORITPSALM ”Där rosor aldrig dör” av D. Bergagård.
Sön 11/3 kl 16.00
Mässa, Gunnebo kyrka.
Tor 15/3 kl 17-19 Tacotorsdag, Gunnebo k:a.
Sön 18/3 kl 16.00
Mässa, Gunnebo kyrka. Musikmedverkan av ”4 blås och 1 tamburin”. Konfirmander.
Lör 24/3 kl 14.00
Gunnebo kyrkliga sykrets auktion, Gunnebo kyrka. Liten andakt med Lennart Tildemyr.
Två gånger per termin bjuder församlingen in till roliga och inspirerande temakvällar. Ett populärt och återkom mande tema är blommor. Vi varierar mellan att arbeta med snittblommor och arrangemang. Nu till påsk, den 27 mars, får vi besök av Ellen Olovsson (se föregående uppslag) som visar hur du med hjälp av krukor och äggkartonger - och ibland även skor (!) - kan skapa arrangemang av snittblommor och oasis.
Temakvällarna brukar locka 10-20 personer och sker i samarbete med församlingarna i Hjorted och HallingebergBlackstad.
Maila och anmäl dig till: maria.elmerfjord@svenskakyrkan.se
Sön 25/3 kl 16.00 Mässa, Gunnebo k:a. Medv. av manskören Mr Hult.
Tor 29/3 kl 18.00 Bordsmässa, Västrums k:a.
Fre 30/3 kl 11.00
Långfredagsgudstjänst, Gladhammars kyrka. Henrik Alf, cello.
Sön 1/4 kl 16.00
Påskdagsmässa, Gunnebo kyrka. Medv. av Gunne bokören, Happy Voices & Körkul.
Sön 8/4 kl 16.00
Gudstjänst, Gunnebo k:a.
Sön 15/4 kl 16.00
Taizémässa, Västrums k:a.
Gunnebo kyrka, torsdagar kl 17-19, 15/3, 19/4, 17/5 och 7/6. Kostnadsfritt. Välkommen!
Tor 19/4 kl 17-19
Tacotorsdag, Gunnebo k:a.
Sön 22/4 kl 16.00
Mässa, Gunnebo kyrka. Konfirmander medverkar.
Med reservation för ev. ändringar.
i sjöng för några månader sedan ”Nu är det jul igen och julen varar väl till påska. Det var inte sant för däremellan kommer fasta”. Nu är vi mitt inne i den sex veckor långa fastetiden, förberedelsetiden, på kyrkoåret. Fastan är egentligen inte en mörk och dyster tid utan en tid av ljus förväntan, en väg till glädjen.
Under dessa veckor får vi vandra med Jesus på vägen upp till Jerusalem, till lidandet och döden. Men vägen slutar inte på Golgata kulle utan fortsätter mot påsken, mot uppstån delsens soluppgång. Långfredagen predikar för oss om det ställföreträdande lidandet - Kristus dog i ditt och mitt ställe. ”Jesus för världen givit sitt liv”.
”Vad ljus över griften”, ”Dina händer är fulla av blom mor” sjunger vi på Påskdagen. Jesus är uppstånden! Han lever! Livet har segrat. Döden måste släppa ifrån sig sitt byte. Den morgonen förändrades mänsklighetens historia.
Påsken infaller när våren håller på att bryta in i vårt land, när förnyelsens under sker ännu en gång: solen stiger högre och dagarna blir längre, knopparna brister och grönskan slår ut. Livet segrar även i naturen.
”Vi tror på de dödas uppståndelse och ett evigt liv” läser vi i trosbekännelsen. Påskens löfte och den kristna trons lju sa förvissning är att det finns något efter döden. Jesus säger: ”Jag är uppstånden och livet”. Kristus lever – vi ska också leva. Välkommen att uppleva både Långfredag och Påskdag i våra kyrkor!
Var glad, för Kristus lever! Ny framtid vill han ge. Ur vetekornets offer skall växa livets skörd. Vi sörjer ej hans minne. Han är vår morgondag. Han är ej bland de döda. Han är vår framtids Gud. (Psalm 743:1)
/Britt Alf, präst
Postadress: Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik Tfn: 0490-842 00 (växel)
E-post: vastervik.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust
Kontaktinformation: Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61
Församlingsrådets ordförande: Lena Folckner, 070-677 82 51
Församlingspräster: Anette Lindblom Franzén, 0490-842 81 Mikael Eriksson, 0490-842 75 Britt Alf, 0490-842 14
Eva-Lena Karlsson, 0490-842 98 Therése Andersson, 0490-842 05 Ingrid Bergman (sjukhuspräst), 0490-842 04
Eva-Maria Heedman (sjukhuspräst), 0490-842 25
Diakoner: Eva Byström, 0490-842 32 Clara Lundén, 0490-842 07
Ulrika Hamrén, 0490-842 62 Anna Ekelund, 0490-842 77
Musiker:
Elisabeth Ingelberg, 0490-842 30
Peter Alrikson, 0490-842 34
Linnea Jonasson, 0490-842 08
Sara Andersson, 0490-842 09
Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Anette Lindblom Franzén hade länge planer på att bli veterinär men som arbetsledare får hon utlopp för sitt intresse för verksamhetsfrågor och personalfrågor.
”Ibland har jag uppförs backe. Jag är präst och vegetarian, jag varken snusar eller röker.”
Anette Lindblom Franzén är ny arbetsledande kom minister i Västervik.
Ipastoratet finns två präster med samord nande ansvar, en på landsbygden och en i Västerviks församling. Sedan mitten av februari är Anette Lindblom Franzén arbetsle dare för ett tjugotal anställda i Västervik.
– Det känns roligt att återigen ge mig in i arbetsledande uppgifter. Jag har ett stort intresse av verksamhetsfrågor och personalfrågor, säger Anette som tidigare arbetat som arbetsledare i Vimmerby pastorat.
Närmast kommer hon från en kort sejour som församlingspräst i Hjorteds församling.
– Jag hann knappt börja i Hjorted förrän jag fick erbju dandet om den här tjänsten. Det känns tråkigt att lämna
arbetslaget i Hjorted – ett härligt gäng! – men nu får jag möjlighet att arbeta på den plats där jag bor, det är inte alla förunnat, säger Anette.
Anette är född i Hultsfred. Vägen till prästyrket var inte spikrak. Innan teologistudier arbetade hon bland annat i fabrik, som kontorist, på restaurang, och hon hann även pröva flera bostadsorter, såsom Malmö, Stockholm och Lofoten.
– Men det beror inte på rastlöshet. Jag har alltid varit en nyfiken person och tycker om att anta nya utmaningar. Om någon frågat: Vill någon hänga med till Lofoten? Då är det jag som räckt upp han den, berättar Anette.
Intresset för tro och existentiella frågor väcktes i 25-årsåldern. Prästyrket hade dock konkurrens av ett annat vårdande yrke: Länge fanns planer på att läsa till veterinär. Med tre katter och en hund hemmavid är det inte förvånande. Intresset för djur och natur är stort.
– Kyrkan ska ligga i fronten i miljöarbetet. I de flesta
samfund och åskådningar finns en tanke om att vi ge mensamt ska vårda skapelsen.
”Vi kan ta ett större ansvar och visa vägen för andra, men först måste vi titta på oss själva
Vi kan ta ett större ansvar och visa vägen för andra, men först måste vi titta på oss själva. Hur arbetar vi med miljöfrågor och hur kan vi bli bättre?
En utmaning är att sätta kyrkan i människors med vetande.
– Intresset för andliga frågor är stort, men ibland misslyckas vi med att nå ut. Vi behöver fundera över våra arbetssätt och hur vi kan bygga nya relationer genom att förklara att kyrkan ar betar med det som hör livet till.
– Kyrkan behöver vara en samhällsaktör, avslutar hon.
/Thomas Sjöström
Även i år blir det påskspel i S:t Petri kyrka, en interak tiv teater där åskådarna själva får medverka i föreställningen.
Handlingen kretsar kring en journalist som vill få en intervju med Jesus. Under
handlingens gång spelas välbekanta scener upp. Här finns Judas förräderi, den sista måltiden, Jesu tillfånga tagande, rättegång, korsfäs telse - och uppståndelse.
– Mottagandet har varit väldigt positivt. Eleverna får stor frihet och kan själv välja
om de vill spela med, och får själva bevittna testamentet, berättar dramapedagog Linus Källman som också regisserat föreställningen.
Att föreställningen är in teraktiv innebär bland annat att åskådarna får hjälpa till med att bära korset. Före-
Den 17 mars är det återigen dags för barnkördag i Västervik, en dag då ett hundratal barn sammanstrålar för ett gemensamt uppträdande.
Barnkördagarna i Linköpings stift anordnas utifrån ett väl beprövat koncept. Körerna övar först på varsitt håll för att sedan träffas dagen för konsert. Samtliga barnkörer i pastoratet deltar tillsam mans med besökande barn körer från södra delarna av Linköpings stift.
– Det är jätteroligt att alla barn kommer hit och får sitt ”lilla bo” i S:t Petri kyrka, säger Elisabeth Ingelberg, kantor och körledare för Johannes barnkör.
Årets musikal, Moder Jord,
Mr Fnatt & Living Stones, är skriven av den välkände musikpedagogen och sångförfattaren Gun-Britt Holgersson.
Handlingen kretsar kring två huvudpersoner, Moder Jord, som står för det liv som vi alla delar här på jorden, och Mr FNatt, barnens om bud i FN som kan alla artiklar i barnkonventionen utantill, och är ivrig att lära ut dem.
Musikalen rymmer stora och allvarliga frågor, men här finns också plats för glädje och humor.
ställningen avslutas med att en tidningspojke delar ut tidningar som berättar vad som tilldragit sig under den senaste veckan, och ett samtal kring vad man bevittnat. Föreställningen spelas tisdag till torsdag 20-24 mars och riktar sig till barn i mellanstadieålder.
Söndagar kl 11.00 Högmässa, S:t Petri kyrka. Onsdagar kl 08.30 Morgonmässa, S:t Petri kyrka OBS! Ej 21/3!
Lör 17/3 kl 17.00 Barnkörkonsert ”Moder Jord, Mr FNatt & Living Stones”, S:t Petri kyrka.
Sön 18/3 kl 17.00 Gudstjänst, S:t Nikolai kapell. Sång-trio Cantabile. Målargruppen ställer ut.
Lör 24/3 kl 17.00 Lördagsmusik, S:t Petri kyrka. Konsert med S:t Petri kyrkokör. ”Membra Jesu nostri”, Dietrich Buxtehude.
Sön 25/3 kl 17.00 Psalm sing-along, S:t Johannes kapell. Önska din favoritpsalm.
Mån 2/4 kl 17.00
Ekumenisk gudstjänst, S:t Petri kyrka. Påskens sånger.
Sön 8/4 kl 17.00
Gudstjänst, S:t Andreas kapell. Sacre kör.
Tis 10/4 kl 17.15
Gudstjänst ”Gud och spaghetti” S:t Johannes kapell. Johannes barnkör.
Sön 15/4 kl 17.00
Gudstjänst, S:t Nikolai kapell. Barnkören.
Ons 18/4 kl 18.00 Gudstjänst, S:t Andreas kapell. Andreas barnkör.
Lör 21/4 kl 13.00 & 13.30
– Barnen har verkligen tagit till sig sångerna. Barn är fantastiska på så många sätt. De är otroligt snabba på att lära sig texterna utantill och går verkligen in för vad de gör, säger Elisabeth Ingel berg.
Övriga musiker är Fredrik Ingå, piano, Krister Persson, trummor, och Christer Davidsson, bas.
MISSA INTE!
S:t Petri kyrka, 17/3 kl. 17.00.
Tor 29/3 kl 18.00 & 19.00 Skärtorsdagsmässor. Kl 18.00 S:t Andreas kapell. Kl 19.00 S:t Petri kyrka.
Fre 30/3 kl 11.00 & kl 15.00 Kl 11.00 Långfredagsgudstjänst, S:t Petri kyrka. S:t Petri kyrkokör. Kl 15.00 andakt, S:ta Marias kapell.
Lör 31/3 kl 23.30 Påsknattsmässa, S:t Petri kyrka.
Sön 1/4 kl 11.00 Högmässa. S:t Petri kyrkokör, Johannes- och Nikoliakörerna.
Vårfest! S:t Johannes kapell. Johannes barnkör. Kl 13.30 mässa, S:t Petri kyrka.
Lör 28/4 kl 17.00
Lördagsmusik, S:t Petri kyrka. Manskören m fl.
Sön 29/4 kl 17.00
Vår-konsert i S:t Petri. Nikolai-kören & Ny kil-Gammalkils kyrkokör under ledn. av Linnea och Eva Jonasson. Fredrik Ingå, piano.
Tis 1/5 kl 17.00
Gospelkonsert, S.t Petri kyrka. Gästande gospelkör.
Med reservation för ev. ändringar.
Postadress:
Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik
Tfn: 0490-842 00 (växel)
E-post: hjorteds.forsamling@ svenskakyrkan.se Svenskakyrkan.se/sodratjust
Kontaktinformation:
Kyrkoherde: Karin Björk, 0490-842 61
Församlingsrådets ordförande: Susanne Israel, 073-096 02 94
Församlingspräst: Vakant
Musiker: Jenny Larsson, 0490-842 84
Diakon: Anna Ekelund, 0490-842 77 Kenth Björk, 0490-842 76
Barnverksamheten: Helena Johansson, 0490-842 82
Kyrkogårdsförvaltningen: 0490-842 06, sodratjust. kyrkogarden@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdschef: Peter Springfeldt, 0490-842 06
Vi människor är flockdjur. Vi behöver verkligen varan dra. Ensam är inte stark. “För är man ensam är man ingen, men tillsammans är ett sätt att finnas till.” Men mänskliga relationer kräver också sitt. Att ta ansvar i en relation till en människa kan vara nog så svårt. Att ha ett positivt förhållningssätt och att vara genuint intresserad av sina medmänniskor. En uppmuntrande kommentar, en blick som visar uppskattning, en klapp på axeln, ett vär mande mail, ett snällt sms, ett stöttande telefonsamtal. Det behövs så lite, men kan betyda otroligt mycket framför allt när det behövs som mest. För det är det som krävs. Det genuina, att man verkligen menar det. Om det ska göra nytta och göra skillnad.
Man mår också bättre själv när man försöker att se det som är gott och att få se en positiv reaktion kan ge mycket tillbaka. Det handlar också om att tänka positiva tankar. Vi har så lätt för att klaga och det leder ju sällan någon vart. Dåligt väder kan ju få de flesta på dåligt humör. Men kom ihåg att ovan molnen är himlen alltid blå.
Negativ kritik är ingen framgångsfaktor, konstruktiv kritik kan vara till stor nytta, men oslagbar är den positiva kritiken. Den hävdar jag, leder till, att nästa gång man ska göra något krävande ger man lite mer av bara farten.
Det är inte lätt, men att lära av andra och varandra är utvecklande. Ibland räcker man inte till och ibland blir det fel. Men då finns det en väg att gå, att be om ursäkt och att säga förlåt. Men det måste komma från hjärtat och det måste finnas en vilja att göra om och göra rätt.
Att ha en vän är fint. Att vara någons vän är ännu bättre. Men vänskap är något man måste vårda. Se till att stigen till dina vänner inte växer igen, utan trampa den ofta!
Följ Hjorteds församling på Facebook!
/Susanne Israel, ordförande Hjorteds församlingsråd
Kyrkis är en grupp för 4-5-åringar där lek, andakt, sång och pyssel står i centrum. Vi ställde tre snabba frågor till Ellen Hjortbrandt, Axel Hjortbrandt och Thea Åsberg, tre av deltagarna.
Ni sjunger ju ofta i kyrkan. Men hur gammal är Hjorteds kyrka (den måste vara suuupergammal)?
Axel: Ja, den är jättegammal. Minst tretton år.
Ellen: Kanske är den lika gammal som min mamma, men jag vet inte hur gammal hon är.
Thea: Max 40 år.
I kyrkan pratar vi ofta om Jesus. Men vem var han?
Axel: Han sitter på månen och träffar änglar som kan hjälpa oss med grejer.
Ellen: Jesus var en pojke som växte upp och blev stor.
Thea: Han skickar iväg änglar och han kommer och flyger när man sover.
Snart är det påsk. Vad säger vi om påskmaten?
Axel: Man äter kokis (”kokis?”/red). Ja, kokis.
Ellen: Ingen höjdare. Jag är inte så förtjust i kokade ägg.
Thea: Det är vanlig mat. Potatis. Kött.
I Hjorteds kyrka om inget annat anges.
Måndagar kl 16-18
Måndagsmat, Församlingshemmet. T o m 23 april.
Sön 11/3 kl 11.00
Gudstjänst. Duettsång av Jonna Kuronen och Alicia Lindstrand.
Ons 14/3 kl 08.30 Mässa.
Sön 18/3 kl 11.00 Mässa. Hjorteds kyrkokör.
Sön 25/3 kl 18.00
Gudstjänst. Medverkan av manskören Mr Hult från Misterhult.
Mån 26/3 kl 18.30 Passionsandakt. Sång av Petra Nilsson.
Tis 27/3 kl 18.30 Passionsandakt.
Ons 28/3 kl 18.30 Passionsandakt. Sång av Lisa Karlsson.
Tor 29/3 kl 18.30 Mässa. Susanne Israel, flöjt.
Fre 30/3 kl 11.00 Långfredagsgudstjänst.
Sön 1/4 kl 11.00
Träffas onsdagar kl 14.3016.00 i församlingshemmet. Mellanmål ingår. Föranmälan krävs ej.
Påskdagsmässa. Hjorteds kyrkokör, Mix Vox, barn grupper. Nils-Inge Anders son, trumpet.
Sön 8/4 kl 18.00 Sinnesrogudstjänst.
Med reservation för ev. ändringar.
Ingen höjdare. Jag är inte så förtjust i kokade äggFr. v: Ellen Hjortbrandt, Axel Hjortbrandt och Thea Åsberg ELLEN HJORTBRANDT
namn:
Tävla om rättvisemärkta varor! 1:a pris värde 500 kr, 2:a pris värde 300 kr, och 3:e pris värde 200 kr. 1 vinnare av pysslet får en barnbok. Ange din ålder när du skickar in lösningen.
Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se Senast: Vi behöver din lösning senast den 20 april 2018 Vinnarna presenteras på www.svenskakyrkan.se/sodratjust och i nästa nr.
Vinnare förra numret: 1:a pris Åke Ringström, Verkebäck. 2:a pris Kalle Henriksson, Västervik. 3:e pris Birgitta Johansson, Västervik. Barnpyssel Albin Zenkert, Västervik.
Vilken av de fyra bilderna här under passar in till den stora bilden till höger?