Livet, påsken och dina fötter

Dagarna under påsk

Skärtorsdagen Vi firar till minne av den första nattvarden. Det är också den dag som häxorna enligt den gamla folktron reste till Blåkulla (som ju faktiskt ligger nästgårds, Blå Jungfrun i Oskarshamns skärgård). Långfredagen Alla som växte upp under 1900-talets första hälft minns hur tråkig långfredagen var. Det skulle vara stilla och tyst: detta var ju den stora sorgens dag när Jesus dog på korset. Barnen skulle vara lugna...

Livet, påsken och dina fötter

Påsken nalkas, den största högtiden under kyrkoåret. Våra kyrkor kommer att fyllas av aktiviteter, gemenskap och värme. Mycket har så klart redan sagts om påsken. Församlingsprästen Karin Sanell berättar om påsken ur ett nytt perspektiv – som börjar med dina fötter.

Påskafton ...men på påskafton blev det bättre. Då var fastan över och man fick äta gott igen (påsken är enligt många den goda matens helg). Påskdagen Glädjens dag, vår största! Vi firar så klart Jesu uppståndelse. Klang och jubel, gudstjänsterna går i glädjens tecken! Annandag påsk Måndag morgon. Det kan vara svårt att hänga med i påskens svängar. I livet behövs annandagar, andrum då livet hinner ikapp...

De hade samlats till måltid. Jesus steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig.

En av de texter som vi läser på skärtorsdagen, dagen före Jesu korsfästelse, handlar om fötter. Jesus tar av sig manteln, ett plagg som används för att uttrycka makt. Kläder kan ge makt och status. Många förväxlar sig själva med kläderna de bär på. Vi visar med våra kläder vilka vi är eller vilka vi vill vara.

Jesus tog av sig manteln, sitt ytterskal, sitt hölje. Ingen annanstans står det så uttryckligt och noga beskrivet. Han tog av sig manteln och band en handduk om livet. Så ser Jesus ut på skärtorsdagen, hans sista kväll. Är det så vi ser honom? Med handduk och tvättfat?

Jesus, en av världens mest kända och inflytelserika personer, tar en handduk och börjar tvätta smutsiga fötter. Jag tror vi ska komma ihåg den bilden. På Jesu sista kväll tillsammans med lärjungarna är det fötterna som är viktigast. Det är inte huvuden han specialiserar sig på. Ingen tentamen av tre års privat undervisning. Det är inte tron, inte läran, inte bekännelsen han bryr sig om.

Starkare än ord kan en ömsint beröring förmedla. Jag bryr mig om dig, jag finns här för dig. Ny forskning visar att beröring kan dämpa stress och smärta och att den kan påverka vårt beteende, få oss att bli mer sociala och hjälpsamma och ge ökad tillit till andra människor. Så det är kanske inte så konstigt att Jesus mest tar hand om fötterna, det nedersta som vi gömmer. Fötterna är förankrade i praktisk verklighet.

Handduken, förklädet, Jesus visar vad kärlek innerst inne är. Jesus heliggör enkla sysslor genom att utföra dem. Att tvätta bort andras smuts är att efterlikna honom.

Många människor sliter för andra. I sitt arbete eller i hemmet. Vakar, tvättar, sköter, städar, vårdar. Kanske är det där vi liknar honom mest? Kanske är det så Jesus vill bli ihågkommen? Mer än i stora ord och processioner med guld och skrudar. I omsorgen!

I påsken ryms allting. Alla mänskliga känslor; närhet, ömhet, svek, lidande, sorg, bävan, förvåning, ensamhet, gemenskap och glädje.

I påsken ryms hela livet!

/Karin Sanell