Göra Skillnad nr 1 2016

Göra skillnad om människors egen förmåga att förändra sina liv

vedugnen ger skjuts ut ur fattigdom

1 | 2016

för allas rätt till mat – så kan fattigdom minska

vi anpassar oss efter det nya vädret

Vi anpassar oss efter det nya vädret Varje morgon klockan sex går han upp, äter lite ris, och beger sig till risfältet. Där jobbar han fram till lunch, sen återvänder han till bostaden och äter mer ris. Eftermiddagen tillbringar han på fältet igen.

De drabbas hårdast, men har gjort minst för att orsaka problemet.

Jordens allra fattigaste får ta smällen av klimatförändringarna.

Risbonden U Khin Maung Myint är en av dem.

– Vädret har blivit instabilt. Det är stor skillnad mot för några år sedan. Och det är regnet som är värst. Det kommer inte när vi väntar det. Om risfälten är dränkta i vatten under lång, förstörs plantorna, säger U Khin Maung Myint.

I varje by i deltat i södra Burma berättas samma historia.

Vädret har blivit oförutsägbart.

Plötsliga, kraftiga regnoväder förstör skörden. När det däremot förväntas regn, kommer inget. Översvämningarna har blivit fler.

Dessutom har många cyklonen Nargis i färskt minne. När cyklonen svepte över Burma för sju år sedan var landet helt oförberett. Det fanns ingen katastrofberedskap, ingen som helst planering för en naturkatastrof.

Konsekvenserna blev förödande.

2

Cirka 140 000 människor miste livet, och 2,5 miljoner människor drabbades när deras hus och odlingsmarker ­förstördes.

– Cyklonen slog till vid niotiden på kvällen. Det var hemskt. Totalt kaotiskt.

Familjer splittrades, människor försökte ta sig till säkrare platser, och det var vatten överallt.

– I vår by stod fyra av 70 hus oskadda sedan Nargis dragit förbi. Skolan totalförstördes, böndernas marker likaså.

Som många andra har jag fått bygga upp mitt hus från grunden.

U Khin Maung Myint är risbonde i byn Ka Lar Ohn Pin Su. Han bor med sin hustru, mamma och två barn i ett hus på pålar. En bit från huset ligger hans lilla risplätt. Varje morgon klockan sex går han upp, äter lite ris, och beger sig till

risfältet. Där jobbar han fram till lunch, sen återvänder han till bostaden och äter mer ris. Eftermiddagen tillbringar han på fältet igen.

– Att vara risbonde är bra, så länge det blir en ordentlig skörd. De senaste åren har vädret varit oförutsägbart. Och det påverkar skördarna. Kraftiga regn mitt i skördeperioden kan förstöra hela årets skörd.

U Khin Maung Myints tänder är rödfärgade av beteln han tuggar.

– Trots att så många hus förstördes under cyklonen, så dog inte en enda människa i vår by. Inte en enda person.

Till och med min 97-åriga mormor klarade sig, säger han och ler mot den tandlösa kvinnan i hörnet av rummet.

Hon skrattar stort och pekar på sitt öra. Vi förstår att det är si och så med hörseln numera. På väggen ovanför henne hänger bilder av nationalikonen Aung San Suu Kyi. Det är mitt under monsunperioden, men fortfarande tryckande hett. Flera

foto: magnus aronson/ikon

foto: magnus aronson/ikon

foto: magnus aronson/ikon

foto: magnus aronson/ikon

Här arbetar U Khin Maung Myint utanför sitt hus.

U Khin Maung Myint bor med sin hustru Moe Phandar , mormor Daw Aye Ycne och två barn i ett hus på pålar. En bit från huset ligger hans lilla risplätt.

kvinnor viftar med solfjädrar – på oss och på varandra.

– Det är ovanligt varmt i dag. Det är jobbigt att vara på risfältet när det när som värst, säger Moe Phandar, U Khin Maung Myints systerdotter, som ibland hjälper till på fältet.

Familjens hemby ligger mitt i Burmas deltaområde, som också går under smeknamnet: ”Burmas risskål”. Här produceras nästan allt ris i landet.

Förutsättningarna för en risbonde borde alltså vara de bästa. Men trots bördig jord är livet som risbonde tufft, intygar U Khin Maung Myint och hans kollegor.

U Khin Maung Myint är ledare för den grupp bönder i byn som har börjat samarbeta i ett projekt initierat av Lutherska Världsförbundet, och med stöd från Svenska kyrkan.

– Vi pratar ofta om klimatförändringarna. Vi hjälper varandra att anpassa oss efter nya tider, säger U Khin Maung Myint.

Lutherska världsförbundet har hållit kurser i odlingsteknik i byarna i deltat.

Hur man bekämpar ogräs? Vilka risfrön som passar när? Hur kan man kontrollera skadedjur och sjukdomar?

– Dessutom försöker vi förbereda befolkningen på nya katastrofer. Vi håller kurser i första hjälpen och akutsjukvård, och vi gör upp planer för evakuering till säkra platser om det återigen skulle inträffa en naturkatastrof som Nargis, säger projektkoordinator Salai Aung Tun Min. En gång i tiden var Burma ett av Asiens rikaste länder. Men årtionden av krig, vanstyre och sanktioner har ruinerat landet. Landet har den lägsta medelinkomsten i hela Sydostasien, och var tredje person är undernärd. Investeringarna sker i städerna, inte här på landsbygden.

Europa och USA har länge bojkottat Burma för bristen på mänskliga rättigheter. Men i samband med cyklonen öppnade landet gränserna och släppte in hjälporganisationerna.

Lutherska världsförbundet och Svenska kyrkan var bland de första organisatio-

U Khin Maung Myint är risbonde i byn Ka Lar Ohn Pin Su.

nerna på plats. Och de har stannat längst.

– I sju år har vi arbetat i Burma, och vi är mest aktiva i ensliga och otillgängliga byar. Till de flesta byar i deltaregionen är det endast möjligt att ta sig med flodbåt, säger Salai Aung Tun Min. U Khin Maung Myint beger sig till risfältet för sitt eftermiddagsskift. Han blickar ut över sin lilla mark.

– Jag måste anpassa mig efter nya förut­sättningar. Jag vill leva och bo här.

Jag skulle inte trivas i stan. Det här är mitt liv ■ anna wahlgren

läs mer på www.svenskakyrkan.se/p186

3

foto: magnus aronson/ikon

Familjens hus är en skranglig konstruktion byggd av bambu som vilar på pålar. På några plastgalgar dinglar familjens samlade garderob. I ett hörn av rummet ligger ett slitet tygstycke som nattetid fungerar som myggnät. Och som i varje hem – ett litet altare med Buddhafigurer och rökelse.

Vedugnen ger skjuts ut ur fattigom

Det ryker från spisen. Ma Naing Naing lagar lunch, wokad vattenkrasse med chili. Den yngsta i familjen – tvååriga barnbarnet Khine Wut Hmone Kyaw – gnyr. I dag är det många munnar att mätta, eftersom brorsdöttrarna är på besök, men maten räcker. Det är dock ingen självklarhet i Pale, en isolerad by på den burmesiska landsbygden.

– Vi hankar oss fram. Ibland hjälper vi till på en gård. Under dåliga perioder måste vi be om förskott, säger Ma Naing Naing. rättigheter ger förändring Burma är ett land med underutvecklad landsbygd där skola och sjukvård ofta saknas. Här är barnadödligheten hög, vägarna dåliga och många människor lever isolerat med få möjligheter att försörja sig. Svenska kyrkan stödjer sedan 2008 projekt i Burma och Ma Naing Naings familj deltar i ett projekt som Lutherska världsförbundet driver.

4

Målet är att minska fattigdom genom att arbeta med mänskliga rättigheter och utgå från människors egna behov.

– Det kan handla om ett lån, om att starta en kvinnogrupp, om att sätta upp en sparfond i en by. En liten skjuts i rätt riktning för att ta sig ur den mest akuta fattigdomen, säger projektkoordinator Salai Aung Tun Min. Familjens hus är en skranglig konstruktion byggd av bambu som vilar på pålar. På några plastgalgar dinglar familjens samlade garderob. I ett hörn av rummet ligger ett slitet tygstycke som nattetid fungerar som myggnät. Och som i varje hem – ett litet altare med Buddhafigurer och rökelse. dröm om utbildning Ma Naing Naing och hennes make har fått utbildning i att tillverka effektiva vedugnar som gör att såväl matlagning som vedinsamling går enklare. Ugnarna säljer de.

– Vi vill föda upp ankor. Men vi behöver ett större startkapital för att komma igång. Vi funderar på att ta ett lån från fonden. Problemet är bara att lånet ska betalas tillbaka inom två månader, och att föda upp en anka tar sex månader. Så vi sparar på annat sätt.

Ma Naing Naing drömmer om att barnen ska få utbildning och att familjen ska ha råd att gå till läkaren när de blir sjuka. Hon hoppas att de yngsta flyttar till Rangoon när de är vuxna.

– Möjligheterna är större där. Jag tror att nästa generation kommer att få det bättre, säger hon och kramar barnbarnet. ■ anna wahlgren foto: magnus aronson/ikon

I den burmesiska byn Pale är mat ingen självklarhet. Ma Naing Naings familj är inget undantag. De s­ välter inte, men maten är alltid knapp. Nu har de fått lära sig att tillverka effektiva vedugnar som de kan sälja och på så vis skapa ett bättre liv.

Ma Naing Naing drömmer om att barnen ska få utbildning.

För allas rätt till mat – så kan fattigdom minska

Mat är en mänsklig rättighet. Ändå kan 795 miljoner människor aldrig äta sig mätta. Det är inte acceptabelt. Och det går att minska fattigdom. När människor får en möjlighet att påverka sin vardag och sitt liv, då sker förändring på lång sikt. Här är fem viktiga steg som förändrar.

1

kunskap om sina rättigheter När människor förstår att den situation de lever i inte är kopplad till deras värde som människa, kan de också få kraft att stå upp för sina rättigheter. Därför utgår alla Svenska kyrkans internationella ­projekt från ett rättighetsbaserat arbete.

2 förståelse för jämlikhet

3

kunskap och utbildning Kunskap i grönsaksodling, jordbruksutveckling, djuruppfödning, hushållsekonomi, organisation och demokrati är exempel på kunskap som ger människor möjlighet att själva skapa bättre försörjning och tillgång till mat. I fokus är också att se till att så många barn som möjligt kan gå i skolan.

För att kunna börja påverka sitt liv behöver människor olika former av stöd. En hävstång som kan sätta igång förändringen. Arbetet utgår därför från människors egna behov.

Utefter hans eller hennes mål och förutsättning kan ett litet lån, lån av utsäde eller lån av djur ta det första steget mot tryggheten.

5 att klara ett nytt klimat

De flesta människor som lider av hunger är självförsörjande jordbrukare. Det är också de som påverkas mest av klimateffekter. Därför finns åtgärder och kunskap om hur klimateffekter kan lindras alltid med i projekten.

foto: magnus aronson/ikon

foto: magnus aronson/ikon

Kvinnor och flickor drabbas hårdast av fattigdom. Genom att se kvinnors kraft och ge dem möjlighet att skapa en egen inkomst blir relationer mer

jämställda. Det ger familjer tryggare ekonomi och minskar även våld i hemmet. Det påverkar och utvecklar även samhället i stort positivt.

4 varje människas egen hävstång

Möt Daw Wah Wah

Svenska kyrkans internationella arbete har stött projekt i Burma sedan 2008. Genom att stärka kvinnor och lära dem själva hitta inkomstkällor får familjer långsamt det bättre. Daw Wah Wah är en av dem som fått lära sig tillverka effektiva vedugnar som hon kan sälja. Via självhjälpsgruppens sparfond har hon lånat pengar och startat grisuppfödning. Nu kan familjen äta mer och varierat.

Tidigare åt de bara saltat ris. ”Innan jag gick med i självhjälpsgrup­ pen var min familjs ekonomiska situation en katastrof. Vi hade inga pengar och inte alltid mat för dagen.”

Möt Bizunesh Fentaw

När det var som värst knöt hon sin sjal i midjan så hårt hon kunde för att slippa känna hunger. Idag finns det alltid mat i hushållet, barnen går i skolan och familjen klarar sig själv. Genom att få två killingar och starta djuruppfödning kunde familjen få mat och möjlighet till inkomst. Via självhjälpsgruppen för kvinnor fick Bizunesh spara och utveckla inkomster. Det tillsammans med en grönsaksodling och effektivare odlingsmetoder har gett familjen mycket större trygg­ het. Projektet i byn Robbit, Etiopien, har pågått sedan 1996 och minskat fattigdomen radikalt för tusentals människor.

5

– Jag vill bli ingenjör.

– Ingenjör.

– Lärare.

Fem i gruppen vill bli ingenjörer, resten lärare.

foto: magnus aronson/ikon

Ännu en skoldag har nått sitt slut i den otillgängliga byn Ka Lar Ohn Pin Su, långt ut i Burmas deltaområde. Hit kommer barn från flera olika byar – för några barn tar det en och en halv timme att ta sig till skolan.

– Vissa åker båt länge. Därför börjar lektionerna inte förrän klockan tio på förmiddagen, säger Maung Phyo Wai Naing, 15 år.

– Men jag skulle aldrig missa en skoldag. Det finns ingenting som jag blir så glad över som när det har gått bra på ett prov.

När jag har lyckats i skolan, säger Maung Thet Naing Win. Alla sju ingår i byns barngrupp – som har initierats av Lutherska världsförbundet, med stöd från Svenska kyrkan.

– I gruppen pratar vi om böcker ibland. Jag tycker om att läsa. Så fort jag får ledig tid på helgen så läser jag en bok.

Eller serietidningar, säger Maung Thet Naing Win. – Men jag har inte så mycket tid. Jag måste hjälpa mina föräldrar. För att vi ska klara oss och inte gå hungriga måste vi jobba hela tiden.

Högre utbildningar finns inte inom rimlig resväg från byarna i deltat.

– Så jag vill flytta till en stor stad. Utbilda mig, få ett bra jobb, säger Maung Wai Yan Phyo, 12 år.

– Jag med. Utbildning är viktigt. Så fort jag inte behöver hjälpa till hemma så jobbar jag med mina läxor, säger Maung Thet Naing Win. Alla nickar instämmande. Bara Ma Ei Phyo Zin Myint, 11 år, är tyst. Hon vill stanna i byn.

– Jag vill bli lärare i byskolan, se till att de yngre barnen i byn får utbildning. Det är min dröm. anna wahlgren

Gör gott!

Välj produkter som bär märkningen Fairtrade. Då bidrar du till att odlare och anställda på exempelvis kaffeodlingar och bananplantager har bra arbetsvillkor, får skälig betalning och långsiktiga avtal.

Fairtrade innebär även att arbetare och odlare har möjlighet att organisera sig och att produkterna odlas med hänsyn till miljön.

Det stärker demokrati, yttrandefrihet och människors trygghet. foto: david back matstylist och kock malin broman

Unga röster från Burma

mohinga

Soppa med ingefära, nudlar och tofu En burmesisk nationalrätt som ofta innehåller havskatt. Genom att välja tofu istället för fisk blir soppan vegetarisk och klimat­ smart.

Gör så här

Hetta upp oljan i en kastrull.

Tillsätt gul lök, vitlök, ingefära, citrongräs, chilipulver och gurkmeja. Fräs på medelvärme tills du känner en härlig kryddig doft. Tillsätt vatten, schalotten­ lökarna och rismjölet. Blanda väl och koka upp under omrörning.

Sjud soppan i cirka 25 minuter.

Ta en ny kastrull till risnudlarna och koka enligt instruktionerna på paketet. Häll av vattnet. Skär tofun i bitar och lägg i soppan, blanda och låt sjuda ytterligare 2 minuter. Vänd ner risnudlarna i soppan.

Fr v: Maung Thet Naing Klin, Maung Phyo Wai Naing, Maung Wai Yan Phyo, Maung Zaw Lin Htet, Maung Nay Thu Naing, Ma Ei Phyo Zin Myint, Ma Wai Naing Phy.

6

Servera soppan med koriander och nypressad limesaft.

Ingredienser 4 portioner

20 portioner i parentes 3 msk matolja (2 dl) 1 gul lök, finhackad (5 st) 3 vitlöksklyftor, finhackade (10 st) 2 cm färsk ingefära, riven (10 cm) 1 stjälk citrongräs, delad på längden (5 st) ¾ tsk chilipulver (1 ½ msk) ¾ tsk gurkmeja (1 ½ msk) 1 l vatten (5 l) 2 schalottenlökar, delade i fyra delar (10 st) ½ dl rismjöl, utrört i lite kallt vatten (2 ½ dl) 400 g tofu (2 kg) 400 g risnudlar (2 kg)

Servering

1 litet knippe koriander, finhack­ ad (3–4 krukor) 1 ekologisk lime (5 st)

tre snabba svar

u Hur kan jag vara med och ge mitt stöd till människor i katastrofer och krig?

Du kan ge en gåva till vårt katastrofarbete runt om i världen. Vi finns till exempel på plats för flyktingar från Syrien, på Afrikas horn och vid naturkatastrofer för att nämna några exempel. Du kan välja mellan att ge en gåva till hela katastrofarbetet eller till en specifik insamling. Du kan läsa mer och ge ditt stöd på: svenskakyrkan.se/flykt u Vad handlar årets Fastekampanj om? När är den? Årets fastekampanj handlar om rätten till mat och lyfter upp situationen i Burma. Den startar den 7 mars och pågår till och med den 20 mars.

Du kan läsa mer om kampanjen på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/fastekampanjen

foto: magnus aronson/ikon foto: magnus aronson/ikon

Regeringen har beslutat att ta bort skattereduktionen från den 1 januari 2016. Det betyder att gåvor som skänks från och med den 1 januari 2016 till Svenska kyrkans internationella arbete inte är skattereducerande.

Varje gåva ger resultat ”Förr var byns kvinnor mest inne i sina hus. Numera deltar de i möten och syns ute i byn. När ett beslut ska fattas är de med och säger vad de tycker.”

Phyo Min Thu, från byn Shan Kwin, Burma

”Allt började med att jag lånade 200 000 kyat från byns sparfond*. För pengarna köpte jag två grisar. Jag sålde några griskultingar, och kunde betala av lånet.

Parallellt har jag lagat mat som jag har sålt utanför mitt hus. Min familjs liv har verkligen förändrats tack vare lånet. Jag är tacksam att jag fick den här möjligheten.”

Daa Mya Mya San, från byn Sar Oh Chaung, Burma * 200 000 kyat är cirka 1600 kronor.

foto: magnus aronson/ikon

u Varför kan man inte längre få skatte­reduktion på gåvor?

"Jag går i tredje klass. Mitt favoritämne är matte, och jag vill gärna bli läkare när jag blir stor. När jag inte är i skolan hjälper jag min mamma eller leker med mina vänner. Jag äter tre gånger om dagen, oftast injera och churro. Kött äter vi bara till fest. Ibland finns det frukt och jag gillar mango bäst."

Medina, 11 år, från byn Robbit, Etiopien

Gåvor för framtiden Följ Svenska kyrkans internationella arbete på www.facebook.com/ svenskakyrkaninternationellt

Vill du förändra framtiden för medmänniskor som lever i utsatthet? Beställ vårt testamentsmaterial ­genom att mejla till testamente@svenskakyrkan.se eller ring ­Givarservice 018-16 96 00.

Följ oss på Instagram: @internationellt_arbete 7

krönikan

w

foto: magnus aronson/ikon

Välkommen till Givarservice – vi svarar på dina frågor Har du frågor eller synpunkter på arbetet eller vill du höja ditt månads­givande?

Vill du få information via e-post eller kanske information om ett särskilt projekt?

Du funderar kanske på att ge bort en hyllnings- eller minnesgåva? I alla frågor är du varmt välkommen att kontakta Givarservice så hjälper vi dig.

Allas rätt till mat!

foto: magnus aronson/ikon

Från vänster: Maria, Tinna och Tomas.

– för allas rätt till mat Khine Wat Hmone Kyaw är en av 795 miljoner människor som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan.

Trots att mat är en mänsklig rättighet.

Bekämpa en av världens största orättvisor!

SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr

FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT

Göra skillnad ges ut av: Kommunikationsavdelningen, Kyrkokansliet, 751 70 Uppsala Kontakt: info@svenskakyrkan.se, 018-16 96 00 Webb: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete Ansvarig utgivare: Gunnar Sjöberg Redaktion: : Eva Pérez Järnil, Jonna Stockman, Sara Leijon Omslagsfoto: Khine Wat Hmone Kyaw, två år. Hon bor med sin familj i burmesiska byn Pale.

Fotograf Magnus Aronson/IKON Göra skillnad ges ut fyra gånger per år: februari, maj, september och november.

Produktion och tryck: Ineko, 2016-sk15347

gunilla hallonsten internationell chef, svenska kyrkan

Skicka e-post till: info@svenskakyrkan.se eller ring oss på telefon: 018-16 96 00 måndag–fredag kl 9.00–12.00 och 13.00–15.00.

foto: magnus aronson/ikon

Tillsammans fortsätter vi den envisa kampen mot en av världens största orättvisor – den ojämna fördelningen av mat. De resurser vi som mänsklighet fått att dela på kan räcka till alla, om vi gör det solidariskt och klokt.

Vi tror att en förändring är inom räckhåll och därför satsar vi på hållbar för­sörjning och allas rätt till mat!

Globaliseringen och klimatutmaningarna visar i allt större grad att vi människor är beroende av varandra. Maten i våra butiker kommer idag från hela världen. Den är odlad och producerad av människor som har samma behov av mat och längtan efter att deras barn ska få äta sig mätta, som du och jag.

Att inte dagligen ha tillgång till en varierad och näringsrik kost hämmar utvecklingen både fysiskt och mentalt, särskilt för barn. Barn som lider av undernäring och hämmas i tillväxten möter i betydligt större omfattning svårigheter att tillgodogöra sig kunskap i skolan och kan bli hämmade socialt och emotionellt.

Om vi inte omsätter vår kunskap i handling accepterar vi en orättvis verklighet och väljer bort fattiga barns möjligheter till en framtid.

Låt oss tillsammans sätta stopp för den orättvisa fördelningen av mat så att föräldrar inte mer behöver känna vanmakt över att inte ha tillräckligt att ge sina barn. Låt oss ligga ett steg före effekterna av klimatförändringarna och säkerställa möjligheter för människor att kunna odla och äta sig mätta trots ändrade förutsättningar. Och glöm inte varje insats och varje krona räknas.