Hur röstar hankeiter?

Vilka var de stora frågorna i riksdagsvalet för hankeiter? Efter riksdagsvalet i april ville Hankeitens redaktion veta hur hankeiter röstar. I den här artikeln får ni se resultatet av den stora valundersökningen!

Våren 2019 är ett riktig valvår, riksdagsvalet har gått och nya regeringen håller på att bildas. EUvalet är på kommande och hoppeligen orkar alla rösta även i det valet. I riksdagsvalet blev mera unga och en rekordmängd kvinnor valda till riksdagen, och det kändes att många unga var i år mera intresserade av valet än förut. Vi fick 105 svar på frågeformuläret och länken till formuläret delades i olika Hankenrelaterade Facebook-grupper. Resultatet är inte på något sätt vetenskapligt, men hör till kategorin nice to know! Svaren kan anses ändå till viss mån reflektera hankeiternas beteende i valet. Så mycket som 47 % (50 personer) av deltagarna hade röstat på Svenska folkpartiet och 30 % (32) Samlingspartiet, vilket inte var ett så överraskande resultat i en svenskspråkig handelshögskola. På tredje plats var De Gröna och det var bara 8,6 % (9) som hade röstat på dem.

Med tanke på att i Helsingfors fick Gröna lika mycket röster som Samlingspartiet är det lite överraskande att så få av deltagarna hade röstat på De Gröna. Speciellt roligt var att se variationen i svaren mellan de partier som hade fått färre röster från hankeiter. Efter Gröna hade Liike Nyt (5) och Sannfinländarna (3) fått mest röster. Slutligen, även SDP, Kristdemokraterna, Liberaalipuolue och Piratpartiet hade fått en till två röster. Många partier var representerade men många saknades också och jämfört med resultaten i hela Finland, ser vårt resultat ganska annorlunda ut.

Dessutom frågade vi ifall personen hade röstat på samma parti som i förra valet, vilket 48 % hade gjort. Betyder det att hankeiterna är lojala röstare? 27 % hade inte röstat i förra valet, men i alla fall en del av deltagaren kunde ha varit minderåriga och hade således inte rösträtt i förra valet vilket bör tas i hänsyn. Dessutom ville vi veta om rösterna hade delats jämlikt mellan kvinnliga och manliga kandidater. Resultaten var att 55 % (58) hade röstat på en kvinna och 45 % (47) hade röstat på en man. Vore intressant att få veta könsfördelningen mellan deltagare i undersökningen, men eftersom undersökningen var anonym frågades det inte efter könet.

Hankeiterna i vår undersökning hade röstat mycket på unga kandidater, 47 % hade rösta på en kandidat som var 18-30 år gammal. Det här är ju logiskt eftersom studeranden är också unga och man vill gärna rösta på någon som man kan relatera till eller som för vidare beslut som gynnar unga. 30 % hade röstat på en kandidat med åldern mellan 30-40 år och bara tre personer hade röstat på en kandidat som var över 60 år gammal.

Till slut frågade vi ”vad anser du vara en av de viktigaste frågorna enligt vilka du valde ditt parti eller kandidat?” Före valet och under kampanjen var det mycket diskussion om valens tema i år, är det klimatfrågorna som gäller eller social- och hälsovårdsreformen (Sote), eller problem med åldringsvården. Som man kan gissa var ekonomin en viktig grund för hankeiter men bland svaren fanns det ändå relativt mycket variation. 42 % (44) av deltagaren hade svarat att ekonomin var viktigaste frågan, medan 24 % (25) hade valt frågor kring klimat och klimatförändring. Klimatfrågorna har varit på tapeten väldigt mycket på sistone och äntligen verkar nästan alla partier ta dem seriöst. Tredje populäraste grund bland deltagaren var social- och hälsopolitik vilket 10 % hade valt. Minst populär var invandrarpolitik som 4,8 % (5) hade valt som viktigaste grund. Det hur utspredda de här svaren var, reflekterar det hur riksdagsvalet i år hade många olika teman vilket syntes i diskussionen före valet. Även om riksdagsvalet var ganska intensivt i år, borde alla komma ihåg att rösta i EU valet och bekanta sig med kandidaterna!