Fredstidningen Pax nummer 3/2014

F R E D ST I D N I N G E N

NR 3 | 2014

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO:LINDA ÅKERSTRÖM

Vapenexport som valfråga

.

”Vapenvalet” väcker engagemang i alla åldrar. Under första maj informerade bland andra Ritva Jacobsson och Anna Jansson om kampanjen med hjälp av flygblad och skyltar. Ett av målen denna dag var att få fler socialdemokrater att svara på enkäten.

På sajten Vapenvalet kan man läsa vad politikerna tycker om vapenexport.

3 sida

Svenska Freds vill koppla samman debatten om svensk vapenexport med riksdagsvalet i höst.

– Vi vill att de som tycker att vapenexporten är en viktig fråga ska få ett ställe där de kan se vad politikerna tycker, så att de kan ta hänsyn till det när de väljer vad de röstar på. Vi vill ha mer debatt, helt

2

FOTO: DANIEL HOLKING

sida

Röstkort krävdes.

enkelt, säger projektledaren Linda Åkerström på Svenska Freds.

På Vapenvalet.se finns information om vad partierna tycker om vapenexporten.

Alla riksdagsledamöter samt kandidater från riksdagspartierna och Piratpartiet och Feministiskt initiativ har också möjlighet att delta på sidan

4 sida

MEDLEMSKAP DEBATTERADES MEST PÅ KONGRESS

SAMARBETE ENDA VÄGEN ÖKA SÄKERHET

Europa, medlemskap och Pax diskuterades när Svenska Freds höll sin 131-årskongress i Göteborg den 24-25 maj. Mest debatt blev det om frågan om man ska kunna vara medlem i en lokalförening utan att vara medlem i Svenska Freds. Beslutet blev att det inte längre går.

Rysslands annektering av Krim har ökat kraven på svensk upprustning, vilket hörsammades av försvarsberedningen. Men Svenska Freds ordförande Anna Ek hävdar att samarbete och nedrustning är enda sättet att öka säkerheten.

genom att svara på frågor i en enkät, vilket allt fler gör.

På Vapenvalet svarar ledamöterna bland annat på om de vill tillåta export av vapen, om de vill införa förbud mot att exportera till diktaturer och om de vill ha större öppenhet om hur besluten tas, och hur de vill att svensk vapenexport ska se ut i framtiden.

8 sida

VISSELBLÅSARE BEHÖVER STARKARE SKYDD

Utan visselblåsare hade smugglingen av Boforskanoner till Dubai och Bahrein aldrig avslöjats för 30 år sedan, inte heller mutorna i Indienaffären. Anna Ek och Lars Jederlund efterlyser starkare skydd i lagen för dem som vill avslöja oegentligheter.

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 4

FOTO: DANIEL HOLKING

2

Svenska Freds kongress hölls mitt i utställningen ”The Vanishing Tribes of Burma” vars sista anhalt på turnén var Göteborgs universitet.

Beslut bland Burmabilder Europa, medlemskap och Pax diskuterades när Svenska Freds höll sin 131-årskongress i Göteborg den 24-25 maj.

Anna Ek valdes om som ordförande. Hon har varit ord­ förande sedan 2007.

Under kongressen diskuterades bland annat situationen i Europa, med anledning av de utmaningar unionen står inför när nationalistiska och främlingsfientliga krafter vinner mark. Medlemmen Lars Jederlund ville i en motion att Svenska Freds ska arbeta mer

med EU och Europa, för att värna freden och demokratin.

Beslutet blev att centralstyrelsen ska undersöka möjligheterna att tillsätta en grupp som ska ta fram ett förslag om ”Freden i Europa.”

Mest debatt blev det om frågan om man ska kunna vara medlem i en lokalförening utan att vara medlem i riksföreningen, vilket är möjligt i dag. Med 13 röster mot 11 vann ett förslag från centralstyrelsen om att det inte ska vara möjligt att enbart vara medlem i en lokalförening. Flera

Röstkorten åkte fram när beslut skulle fattas om medlemskap.

personer reserverade sig mot beslutet. Däremot är det fortfarande möjligt att vara med i en intressegrupp utan att vara medlem i Svenska Freds.

Thomas Erixzon hade föreslagit att Pax görs till en ”ordentlig tidskrift” igen.

Han kritiserade att styrelsen fattat beslut om att lägga ner Pax i den gamla formen utan ett kongressbeslut. Han ville gärna utgå från nya Pax, men utöka tidningen, bland annat med debatt.

Styrelsen förklarade att det går att debattera även i nya Pax, och att få den skickad per post om man så vill. Däremot ville styrelsen med nuvarande resurser satsa på att förbättra all medlemskommunikation, och såg ingen ekonomisk möjlighet just nu att utöka Pax och skicka ut den som papperstidning till alla. Kongressen gick på styrelsens linje.

Eldh-Ekblads fredspris gick i år till scenkonstregissören Farnaz Arbabi och författaren Jonas Hassen Khemiri.

De får priset för sitt engagemang för att överbrygga de splittringar mellan människor som blir särskilt tydliga i krissituationer, för deras bidrag till att fördjupa bilden av världen och för att de visar varför alla människors lika värde är en förutsättning för hållbar fred.

Holger E Erikssons pris gick till avgående CS-ledamoten Åsa Carlman, som varit aktiv medlem sedan slutet av 1990-talet. Åsa Carlman har mångårig erfarenhet och är ”den typen av fredsaktivist som inte är rädd att säga emot eller ställa de kritiska frågorna, men hon är också en fredsaktivist som har nära till skratt, omtänksamhet och uppmuntran”.

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.se Skribent om inte annat anges: Redaktören Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm

www.svenskafreds.se

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 4

3

Kampanj visar vad politiker tycker om vapenexport Med kampanjen Vapen­valet vill Svenska Freds koppla samman debatten om svensk vapen­ export med riksdagsvalet.

– Frågan om vapenexport tenderar att försvinna när valet närmar sig, förklarar Linda Åkerström, ansvarig för vapenexportfrågor på Svenska Freds.

– Vi vill att de som tycker att vapenexporten är en viktig fråga ska få ett ställe där de kan se vad politikerna tycker, så att de kan ta hänsyn till det när de väljer vad de röstar på. Vi vill ha mer debatt, helt enkelt.

På Vapenvalet finns information om vad partierna tycker om vapenexporten.

Alla riksdagsledamöter samt kandidater från riksdagspartierna samt Piratpartiet och Feministiskt initiativ har också möjlighet att delta på sidan genom att svara på frågor i en enkät, vilket allt fler gör.

Det är för tidigt att dra generella slutsatser av resultatet, men Linda Åkerström lyfter fram en sak som hon tycker är glädjande: – Det är en stor mängd personer som vill få en större öppenhet kring hur beslut om vapenexport tas.

Hon tycker också att det är glädjande – och en förutsättning – att Vapenvalet även engagerar aktivister och andra aktörer. De lyfter fram och debatterar Vapenvalet på Twitter och Facebook, skriver insändare och tar kontakt med riksdagsledamöter för att få dem att svara på enkätfrågorna.

Det är ingen hemlighet vad

Aktivister från Svenska Freds spred information om Vapenvalet den första maj.

Svenska Freds tycker i vapenexportfrågan, men sajten hålls neutral och saklig.

– Sajten argumenterar inte mot vapenexport, utan där ska allas perspektiv lyftas fram.

Det är inte en sida bara för dem som är emot, utan för alla som vill lära sig mer, förklarar Linda Åkerström.

På Vapenvalet svarar ledamöterna bland annat på om de vill tillåta export av vapen, om de vill införa förbud mot att exportera till diktaturer, om de vill ha större öppenhet om hur besluten om vapen-

export tas, och hur de vill att svensk vapenexport ser ut i framtiden.

I vissa partier har en hög andel riksdagsledamöter svarat på frågorna, i andra partier är svarsfrekvensen betydligt lägre. Flitigast har Miljöpartiet och Vänsterpartiet varit, vid denna tidnings pressläggning hade 80 respektive 89 procent av ledamöterna svarat på enkäten. Hos Socialdemokraterna hade bara fyra procent svarat, hos Moderaterna två. De andra regeringspartierna har svarat lite bättre, av

Så kan du stödja projektet n Har du Facebook eller Twitter? Gilla och följ vapenvalet.se och sprid till dina vänner. n Berätta för andra att Vapenvalet finns: sätt upp en lapp, skicka mail, skriv en insändare till din lokaltidning. n Är du lärare eller elev på högstadiet eller gymnasiet?

På Vapenvalet.se (bläddra ner på sidan) finns en lärarhandledning om hur Vapenvalet kan användas i skolan. n Uppmuntra fler att svara genom att kontakta dina lokala politiker som kandiderar till riksdagen och be dem svara på enkäten.

Centerpartiets ledamöter har 43 procent svarat, av Folkpartiets 54 procent och av Kristdemokraternas 32 procent.

Det finns flera möjliga förklaringar till att så få svarat av de största partierna. En är att det handlar om vilka frågor man som parti vill prioritera, menar Linda Åkerström.

– Miljöpartiet driver ju frågan om vapenexport. Om man försvarar vapenexport vill man kanske inte diskutera det. Att inte svara är också ett ställningstagande, det visar att man inte vill gå i debatt.

Hon tror också att den pågående utredningen av krigsmateriellagstiftningen kan påverka vissa ledamöter att inte ta för stark ställning i frågan innan utredningen är klar, speciellt de ledamöter som deltar i utredningen.

I sommar kommer Svenska Freds att ha en mobil valstuga med information om Vapenvalet – en cykel med en cykelkärra. Den kommer att finnas med i Visby under Almedalsveckan och rulla omkring i Stockholm. ”Vapenvalet” kommer också att presenteras på ett seminarium på Säkerhetspolitiskt sommartorg under Almedalsveckan.

4

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 4

FOTO: MIKAEL KIESBYE, REGERINGSKANSLIET

FOTO SEBASTIAN MEYER VOICE OF AMERICA

”Nedrustning och samarbete enda vägen öka säkerhet”

Händelserna i Ukraina är en orsak till att försvarsberedningen vill höja anslaget till det svenska försvaret.

Rysslands annektering av Krim har ökat kraven på svensk upprustning, vilket hörsammades av försvarsberedningen.

Helt fel väg att gå, menar Anna Ek.

F

örsvarsberedningen, sammansatt av ledamöter från alla riksdagspartier, skulle ha presenterat sin rapport om framtidens försvar i mars. Men på grund av den senaste tidens utveckling i Ukraina förlängdes tiden, och in i det sista pågick förhandlingarna vilket ytterligare försenade rapporten.

Den 15 maj presenterades den till slut av en splittrad beredning. Tidigare har beredningen främst tagit ställning till analys av det säkerhetspolitiska läget samt riktlinjer, men denna gång har budgetfrågor tagit sig in i arbetet.

Beredningen föreslår höjda anslag – Socialdemokraterna

vill höja med 900 miljoner kronor mer än regeringens föreslagna 5,5 miljarder från 2018, därav oenigheten – och specifika satsningar: Sverige ska ha tio nya Gripenplan, utöver beslutade 60, och de ska bestyckas med ett nytt robotsystem. Sverige ska också ha fem ubåtar och två nya luftvärnsbataljoner som kan bekämpa kryssningsrobotar.

– Det ryska agerandet i Ukraina är oacceptabelt. Tröskeln för att använda militära förmågor har sänkts. Det är en ny säkerhetsmiljö för Europa och det har betydelse för Sverige och vår säkerhetspolitik, sade försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren vid presentationen av rapporten.

Angrepp ej troligt Osäkerheten bedöms som större jämfört med tidigare, och utvecklingen sker med högre hastighet och är än mer komplex och svårförutsägbar, menar beredningen. Den konstaterar dock att ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt, även om ett militärt angrepp inte kan uteslutas. Därför behöver det svenska försvaret moderna stridskrafter med hög tillgänglighet, anser beredningen.

Svenska Freds ordförande Anna Ek menar att bered-

I februari/mars befäste militär med oklar identitet positioner på Krim. Här en militärpostering utanför parlamentet i Simferopol.

ningen drar fel slutsatser av det förändrade säkerhetsläget i Europa. Att rusta upp i stället för att rusta ned kommer inte att öka säkerheten, tvärtom.

– De ger en motsägelsefull bild. De konstaterar att ett väpnat angrepp mot Sverige är osannolikt, samtidigt väljer man att satsa miljarder på Jas och ubåtar. I ett större perspektiv är det tydligt att man inte lyckats överbrygga sprickan mellan öst och väst. I stället blir Sverige fortsatt en del av den allmänna upprustningstrenden, säger Anna Ek. Rysslands agerande bör bemötas med krav på nedrustning. Sverige, och väst, måste också se sin egen del i den ökade osäkerheten – upprustning bidrar till en kapprustningsspiral, framhåller Anna Ek. Risken för väpnade incidenter ökar ju mer alla stater upprustar.

Stabilitet skapas inte med mer ubåtar och flygplan, utan genom att stödja EU:s konfliktförebyggande arbete och OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Lika viktigt är att stödja ickestatliga organisationer och demokratirörelsen och öka det kulturella utbytet, menar hon – Nedrustning och samarbete, det är den enda vägen.

Anna Ek anser inte att osäkerheten för Sveriges del har

ökat med det ryska agerandet, eftersom Sverige inte ingår i Rysslands ”intressesfär”. Hit hör länder där Ryssland har stort inflytande, vilket man vill behålla – som Ukraina, Kaukasus, Georgien.

Oro för Baltikum En del räknar också in de baltiska staterna i den sfären, vilket skulle innebära att Sverige skulle kunna drabbas mer direkt eftersom de baltiska länderna både ligger nära Sverige geografiskt och är medlemmar i EU. Men Anna Ek tror inte att risken har ökat för de baltiska länderna.

– De är medlemmar i EU, Rysslands största handelspolitiska partner. Man måste kunna se att Ukraina inte är Sverige eller de baltiska staterna.

Anna Ek tycker att det är positivt att försvarsberedningen vill öka engagemanget i FN:s fredsfrämjande operationer, och hon påminner om de fruktansvärda väpnade konflikter som pågår i länder utanför Europa, som i Syrien och Centralafrikanska republiken.

– Det är klart att vi ska stödja demokratiska krafter i forna Östeuropa, men världen är större än så – vi får inte glömma det.

HALLÅ DÄR:

Andre

FOTO: CONTROL ARMS

Nätverket GPAC arbetar tillsammans med sina medlemsorganisationer med fredsbyggande i hela världen. Andre A Kamenshikov är koordinator för östra Europa och har arbetat mycket i Ukraina, inte minst på Krim. Hur har utvecklingen i Ukraina påverkat GPAC:s arbete?

– Väldigt mycket. De flesta av medlemmarna i min GPAC-region är från Ukraina.

I december förra året hade vi ett möte i Kiev och lade upp planer för hela året. Nu måste de i huvudsak rivas upp. Trots att det även då hade börjat inträffa politiska incidenter kunde vi inte ana vilken riktning utvecklingen skulle ta.

– I mars åkte jag på ett akut möte till Donetsk. Aktivister där hade bett om hjälp med att organisera nätverk och arbeta med medling. Vi hade diskussioner med representanter för olika grupper. Det fanns ett stort behov av en inkluderande social dialog, Vi hade planer och trodde inte att situationen skulle utvecklas så snabbt. När jag kom till Kiev kom nyheterna att väpnade personer tagit över den regionala regeringsbyggnaden.

Vi kunde aldrig implementera planerna. Utrymmet för det civila samhällets dialog krympte snabbt och många fick fly från regionen.

Du såg inte vart utvecklingen var på väg?

– Nej, inte så illa och så snabbt.

– Ukraina har i många år setts som en fredlig stat.

Men den senaste tiden har vi sett tre olika typer av väpnad konflikt – först var det regeringens väpnade våld mot protesterna i Kiev, sedan ockupationen av Krim, och sedan den tredje konflikten, i östra Ukraina, som jag menar i första hand är en intern konflikt, som får bränsle utifrån.

GPAC har arbetat med fredsutbildning i Ukraina i många år, främst på Krim, med målet att öka förståelsen mellan de olika folkgrupper som lever i landet.

Vad händer nu?

– Många av mina kolleger har tvingats lämna Krim som flyktingar. Fredsutbildningen, som börjar i förskolan, har utvecklats på Krim under närmare tio år. Det har varit ett möjligt tillval på skolschemat, men administrationen hade precis bestämt att den skulle vara en formell del av all utbildning. Tanken var att utveckla den krimska identiteten som en del av den ukrainska. Det är uppenbart att den nya ledningen har

Uppmaning från Nepal. Control Arms kampanjar för att få 50 länder att ratificera avtalet, som då träder i kraft. Sverige blev nr 41.

SVERIGE TILLTRÄDER VAPENAVTAL Regeringen har beslutat att Sverige ska tillträda FN:s vapenhandelsavtal Arms Trade Treaty (ATT). Svenska Freds välkomnar beslutet men

varnar för att se avtalet som tillräckligt. Avtalet måste bli en del av den parlamentariska utredningens arbete, Krigsmaterielexportutredningen, så att exportkontrollen stärks i praktiken.

Enligt ATT ska den som exporterar krigsmateriel bland annat också vidta åtgärder för att förhindra korruption. Därför behöver myndigheterna

5 FOTO: EKF

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 4

väldigt annorlunda mål nu.

Tror du att fredsutbildningen haft någon betydelse?

– Det känns ju väldigt dåligt nu, men jag tror att fredsutbildningen har hjälpt.

När man arbetar förebyggande är det svårt att utvärdera effekten. Men jag tror att utbildningen bidrog till att det var väldigt lite våld på Krim.

Vad arbetar GPAC med?

– Vi har fyra globala temaområden: Fredsutbildning, dialog, mänsklig säkerhet och förebyggande åtgärder. Men dessa teman hör ofta ihop.

Tillsammans med Svenska Freds arbetar vi nu med att bygga upp fredsutbildning i Moldavien/Transnistrien.

Det kan samtidigt ses som förebyggande arbete, det är en investering på lång sikt.

, Namn: Andre A Kamenshikov

ISP och FXM få uppdrag och resurser att göra egna riskbedömningar vad gäller korruptionsbekämpning, något som i dag lämnas åt vapenindustrin själva, menar Svenska Freds.

att finansiera köpet av 22 Jas Gripen från svenska Saab. En majoritet av de röstande har tagit ställning för att de tio miljarderna schweizerfranc som affären totalt skulle kosta i stället bör investeras i civila områden.

Gruppen för ett Schweiz utan armé (GSoA) och Svenska Freds, som tillsammans grundat den svenskschweiziska alliansen mot nya stridsflygplan, är glada över att det schweiziska folket har tagit tydlig ställning mot vapenaffären.

SCHWEIZ RÖSTADE NEJ TILL GRIPEN Den 18 maj röstade det schweiziska folket nej till den nödvändiga fonden för

32

Ålder: 47 år Familj: Fru och tre barn, 12, 5 och 4 år Bor: I Moskva Intressen: Familj och jobb tar mest tid, men läser gärna om vetenskap och historia.

Bakgrund: Ryss och amerikan. Arbetat med fredsbyggande aktiviteter sedan Sovjet föll samman, till exempel med att utveckla det civila samhället, bland annat i Kaukasus.

Aktuell: Koordinator på Global Partnership for the prevention of armed conflict, med mycket arbete i Ukraina.

Samarbetar med Svenska Freds

debatter arrangeras på Säkerhetspolitiskt sommartorg under Almedalsveckan. Svenska Freds kommer bland annat att lyfta vapenexport och övervakning.

6

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 4

FOTO: DANIEL HOLKING

Kamp med många hinder för fler kvinnor i politiken Förändringarna i Burma/Myanmar görs av taktiska skäl, än är de inte verkliga förändringar. Det var budskapet från burmeser som kom till Sverige och Norge med utställningen ”The Vanishing Tribes of Burma”.

I maj avslutades projektet med fotoutställningen som visar bilder på Burmas ursprungsbefolkning. Bilderna kom till Stockholm, Oslo och Göteborg i sällskap med aktivister från Burma och fotografen Richard K Diran.

Svenska Freds har genomfört projektet, som inleddes i Burma, med stöd från Svenska PostkodLotteriets kulturstiftelse.

I samband med utställningen hölls flera seminarier.

En av de inbjudna gästerna var Zin Mar Aung , en stark kraft för politiska reformer i Burma/Myanmar. Hon leder Yangon School of Political Science och driver frågor om kvinnors rättigheter. Zin Mar Aung satt elva år i fängelse som politisk fånge.

Hon berättade hur svårt det är för kvinnor att engagera sig i politiken. Det finns många hinder i den burmesiska traditionen. När hon började engagera sig som ung var hon ofta ensam kvinna och hennes familj tyckte inte om det. Det ansågs inte vara passande.

Rent praktiskt var det också svårt eftersom de politiska diskussionerna ofta ägde rum på Tea Shoppes, dit kvinnor

Richard K Diran var på jakt efter ädelstenar. I de avlägsna delarna av Burma fann han människor som levt ostörda under århundraden. Det blev ett fotoprojekt som kom att vara i över 20 år. – Föga anade jag då att det jag fotograferade snart skulle tillhöra det förflutna, berättade han i Stockholm.

inte var särskilt välkomna.

Först när hon fängslades kom hon i kontakt med andra aktiva kvinnor.

– När jag träffade de andra kvinnorna i fängelset blev jag – ärligt talat – glad över att se att det fanns andra kvinnor som var som jag!

Zin Mar Aung engagerar sig i att stärka kvinnor så att de kan delta i det politiska livet.

– Kvinnor har inte tillräcklig kapacitet för att kunna argumentera. Vi behöver fler kvinnor i politiken och vi behöver stötta och stärka de kvinnor som redan deltar.

Hon efterlyser kvinnor i fredsprocessen – de är helt exkluderade. Som en annan seminariedeltagare, Pyo Let Han, uttryckte det: No woman, no peace.

– Vi har fortfarande ingen framtida ledare bortom Aung San Suu Kyi. Hon är verkligen inspirerande, men vårt bekymmer är hur vi ska kunna gå vidare efter henne. Det var därför jag grundade Yangon School of Political Science, berättar Zin Mar Aung.

Zin Mar Aung pekade liksom flera andra seminariedeltagare på många brister i de förändringar som nu genomförs. Burmeser har rätt att demonstrera, men det finns flera inskränkningar i den rätten.

Det finns pressfrihet i den meningen att det inte finns någon förhandscensur.

Men det händer att Zin Mar Aung. journalister blir arresterade för det de publicerat.

– Regimen har genomfört förändringarna av taktiska skäl. Kanske är det hopp de inger falskt.

Tusentals politiska fångar har släppts – omkring 30 är fortfarande fängslade – men det finns ingen process för att ge dem upprättelse efter det långa lidande de fått utstå. Zin Mar Aung pekade på behovet av övergångsrättvisa.

– Vi har inte fått kompensation, inte ens en ursäkt. En ursäkt skulle räcka – hur ska vi kunna förlåta om de inte ber om förlåtelse?

Ett stort ökande problem i Burma/Myanmar är så kallad landgrabbing. När EU och USA hävde sanktionerna mot Burma strömmade västerländskt kapital in i landet, även från svenska företag. För många projekt krävs tillgång till land, och enda sättet att få det är genom staten. Problemen uppstår när det bor människor i de områden som ska exploateras. De som drabbas får ingen information, ingen eller alltför liten kompensation, och det finns inga lagliga möjligheter för människorna att hävda sin rätt.

Journalisten Axel Kronholm berättade om dilemmat.

– Fattigdom är ett enormt problem i Burma, det behövs investeringar. Men om det inte görs ansvarsfullt kommer det att öka problemen i stället. Det ställer enormt höga krav på ansvarstagande hos företagen.

TEATER SKA ENGAGERA FÖR FRED Föreställningen ”Med sikte på fred” fortsätter att spelas i höst och kan också beställas.

Föreställningen är ett initiativ från konstnären Marianne Freyne-Lindhagen, medlem i lokalföreningen i Örebro. Hon tror på att använda alla konstarter för att engagera människor i fredsfrågor. Skådespelaren Eva Ahremalm nappade på idén. ”Med sikte på fred” beskrivs som ”en överraskande och hoppfull föreställning som spränger myten om att människan är krigisk.”

Föreställningen kommer att spelas i samband med lokalföreningens 120-årsjubileum i september samt den 23 oktober på Karlskoga Folkhög-

skola och den 24 oktober på Dalateatern i Falun, bland annat. Föreställningen kan också bokas, info@evaahremalm.se.

FOLDER OM ARBETE MOT KÄRNVAPEN Svenska Freds kärnvapengrupp har gjort en folder som kan användas i utåtriktat arbete. Foldern berättar kortfattat om den plattform mot kärnvapen som Svenska Freds är med, om kärnvapen och försvarsutgifter och om Svenska Freds. Foldern kan beställas av Börje Andersson, borjelarsbo@telia.com

Årsbok berättar om året 2013 2013 var året då Svenska Freds fyllde 130 år, visade att vapenexport kan förbjudas och begravas, ÅRSBERÄTTELSE 2013 fortsatte fredsarbetet i Burma och påbörjade projekt i Afghanistan och Moldavien/Transnistrien.

Nu har Svenska Freds årsberättelse kommit med både siffror och berättelser.

Två kampanjer som Svenska Freds drivit gick i mål förra året – världen skrev under ett internationellt vapenhandelsavtal och Socialdemokraterna bestämde sig för att förbjuda vapenexport till diktaturer. I årsberättelsen kan du också läsa om hur Svenska Freds använt sig av humor och drama för att nå ut till folk med de tunga ämnena nedrustning och vapenexport. Årsboken finns att läsa och ladda ner på Svenska Freds hemsida.

SVENSKA FREDS

Unika fredspresenter i Svenska Freds Gåvoshop

5% på allt i butiken: www.svenskafreds.se/shop

Värdekod: MLWEKK94

Gäller till: 2014-09-25

7

FOTO: HANS GEDDA

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 4

KRÖNIKAN: Visselblåsare behöver starkare skydd på sin spets löd; Vad visste regeringen? Vilken var Olof Palmes roll?

Vid sidan av själva vapenaffärerna diskuterades även frågan om ”läckor” och meddelarfrihet. Utan Ingvar Bratt hade aldrig Boforsaffären blivit avslöjad. Bratt läckte hemliga handlingar till Svenska Freds som bevisade att Bofors smugglat vapen.

Domen föll i Stockholms tingsrätt den 22 december 1989 då tre av dess direktörer fälldes för vapensmuggling.

Läckor krav

FOTO: THOMAS E. COFFMAN, US NAVY

D

en 29 maj var det 30 år sedan Svenska Freds polisanmälde Bofors för vapensmuggling. Utan Ingvar Bratt, Boforsaffärens whistleblower, hade smugglingen aldrig avslöjats. Frågan om ”visslare” är fortfarande högaktuell. Skyddet för dem är inte tillräckligt. Obekväma röster drabbas av såväl utfrysning som uppsägning.

Boforsaffären är en av de största politiska skandalerna i Sveriges moderna historia.

Det som började med en olaglig leverans av 304 Boforsrobotar till Dubai och Bahrein kom att växa till en härva av 19 misstänkta smugglingsaffärer från Bofors sida. I april 1987 avslöjades att Bofors betalat ut 326 miljoner i mutor till mellanhänder i Indien för att ro i hamn jätteaffären med 410 haubitsar för över 8 miljarder kronor.

Under åren 1984 till 1987 kom Boforsaffären att dominera nyhetsförmedlingen i Sverige. Den ledde till en rad utredningar, kommissioner, rapporter och granskningar.

Frågorna som ställde allt

Utan kriminalkommissarien på Ekobrottsmyndigheten Sten Lindströms läckor till indisk press hade avgörande information aldrig kommit fram om mutorna i Indienaffären. Lindström berättar i en intervju med den indiska mediestiftelsen ”The Hoot” i april 2012 att han inte kunde räkna med att varken den svenska regeringen, Bofors eller den indiska regeringen skulle vilja gå till botten med mututredningen. Han var oroad över att den skulle läggas ner.

Vi har under alla år i vår granskning av vapenexporten levt med kampen för rätt till information. Ibland har vi fått stöd från politiker i opposition, men i princip aldrig från politiker i regeringsställning.

Listan kan göras lång på politiker som i opposition kritiserat regeringen för hemlighetsmakeri i konstitutionsutskott, riksdag och media bara för

Robot 70, den typ av Bofors­ kanon som smugglades.

att något år senare i regeringsställning själva sitta med hemligstämpeln i högsta hugg.

Ingvar Carlsson (S) lade fram hemliga handlingar i KU-förhören om Boforsaffärerna. På samma sätt redovisade dåvarande utrikesminister Sten Andersson (S) det exakta antalet robotar som sålts till ett visst land, uppgifter som normalt är topphemliga. Anders Björk (M) gjorde sig känd som tuff utfrågare i KU:s granskning av vapenaffärerna. Några år senare var han försvarsminister och hemligstämplade samma handlingar som han tidigare krävde att S-regeringen skulle offentliggöra.

I Saudiaffären, där Sverige deltog i bygget av en vapenfabrik, förefaller regeringen ha gjort allt för att skydda myndigheten FOI och sig själva. Tystnaden från (S) har varit talande vilket kan förmodas bero på att det var de som tecknade avtalet med Saudiarabien 2005.

Sten Andersson sade en gång i ett första maj-tal att ”vapenbyken ska tvättas, ordentligt och offentligt”. Men det är inte tack vare honom och regeringar av olika färger som någon vapenbyk har tvättats. Det har i stället kunnat ske genom det arbete som Svenska Freds och grävande journalister gjort.

Vi behöver fler visselblåsare som kan avslöja hur

myndigheter, regeringar eller företag kringgår demokratin under skydd av omotiverad sekretess och ivrigt hemlighetsstämplande. Risken för självcensur och att avstå från att lämna vidare viktig information till grävande journalister är stor i ett samhällsklimat, och i en arbetsplatskultur, som är repressiv och icketillåtande. Varför är det så tyst från våra beslutsfattare i denna centrala demokratiska fråga?

Brister i lagen Vi har en bra grundlag som ger visslare, i offentlig sektor, rätt att läcka och dessutom rätt att inte bli eftersökta för detta. Det kallas för meddelarfrihet och är en av grundbultarna, tillsammans med offentlighetsprincipen, i svensk offentlig förvaltning.

Trots detta finns det brister. Dels ett företagsklimat och attityder som effektivt tystar potentiella visslare, dels i lagstiftningen. En anställd i ett privat företag får – enligt en lag som kom till direkt efter att Ingvar Bratt trädde fram som Boforsavslöjare – endast skydd mot repressalier från arbetsgivaren om anmälan visat sig röra ”allvarliga missförhållanden” som kan ge fängelsestraff. En visslare som misstar sig på den punkten riskerar själv fängelse för brott mot lagen om skydd för företagshemligheter. Detta får naturligtvis många att tveka innan man läcker. Hur vet gemene man vad som ger fängelse och inte? Är det ens en anställds uppgift att veta det?

Arbetsgivare, såväl offentliga som privata, måste verka för en företagskultur som uppmuntrar öppenhet och nyttjandet av meddelarfriheten. Våra politiker måste främja och värna vår demokrati genom att stärka skyddet för visselblåsare.

ANNA EK Ordförande Svenska Freds LARS JEDERLUND Före detta vapenexportfors­ kare, Svenska Freds