KERSTIN HAR ORDET

JAG RYCKTE TILL när jag mitt i natten fick ett telefonsamtal från ett okänt nummer. Jag hade på eftermiddagen gjort en intervju i Sveriges radio om saker som var olagliga att prata om i landet där jag befann mig. Skulle jag och familjen förvisas från landet för beskrivit verkligheten i svensk radio? Hade säkerhetstjänsten koll på mig? Det vet jag fortfarande inte. Jag stängde av telefonen.

TANZANIA DÄR JAG BODDE med min familj är ett av många länder som varit del av den våg av auktoritära styren som sköljt över världen. Länder där fria medier stängts ned, oppositionellas möten förbjudits, journalister och kritiker fängslats och rättighet efter rättighet begränsats.

ANDRA EXEMPEL ÄR naturligtvis

Ryssland, Kina, Turkiet, Filippinerna, Nordkorea och Myanmar. Listan kan göras lång. Jag tänker på den fängslade belarusiska nobelfredspristagaren Ales Bjaljatski som fått sitt straff förlängt med tio år och dömts för något så luddigt som "smuggling och finansiering av handlingar som grovt kränker allmän ordning". Starka rättsstater och demokratiska fri- och rättigheter är en förutsättning för att skapa hållbar fred. Och de som kämpar för att hålla dem vid liv, särskilt i diktaturer, tar liksom Ales Bjaljatski ofta stora risker.

RYSKA FÖRFATTAREN, journalisten och Putinkritikern Liza Alexadrova

Zorina skriver: "Jag tänker på den totala censuren som kan ge fem- ton års fängelse bara för ordet "krig". Om censuren som i mångt och mycket gjort även det här kriget möjligt. För det hela började ju med kompromisser och självcensur, med flörtandet med makthavarna och undvikandet av känsliga ämnen".

Fredstidningen PAX ges ut av Svenska

Freds- och Skiljedomsföreningen och finansieras delvis av beviljade medel från Arvsfonden samt FBA:s stöd till civilsamhället för fred och säkerhet.

Redaktörer: Maja Landin och

Rebecka Lindholm Schulz

KANSKE HAR DU SJÄLV tänkt på att det är lätt att säga att alla vill ha fred, men när civilsamhället, eller kanske du själv ifrågasätter militarismen blir det genast mer kontroversiellt. Att röster för fred misstänkliggörs och i värsta fall tystas är en del av militarismens natur. Det erfar Svenska Freds just nu, men vi vägrar att tystna.

DETTA NUMMER AV PAX har tema Minskat demokratiskt utrymme och du kommer få läsa mer om hur det påverkar civilsamhället i både i Sverige och globalt.

VISST KAN HÅLLBAR FRED kännas som en ouppnåelig vision. Men det är det inte. Det gäller att se fredsutbrotten också. Att diplomaten Hans Grundberg förhandlade fram det första vapenstilleståndet i Jemen på sex år 2022, har beskrivits som ett möjligt genombrott för att åstadkomma fred i det långa och blodiga kriget. Tack vare ett mycket oväntat ledarbyte utvecklas Tanzanias yttrandefrihet och demokrati nu åt rätt håll i rasande fart. Svenska Freds fortsätter i ett tufft klimat att växa och bredda den säkerhetspolitiska debatten. Vi är stolta över att vara del av ett starkt civilsamhälle där vi ser till att många olika perspektiv kan lyftas. Det är en oerhört viktig del av demokratin också i Sverige, det var det för 140 år sedan när vi grundades och det är det än idag!

Tack för att du är med!

Övriga redaktionen: Karin Hansson, Kerstin Bergeå, Karin Wall Härdfeldt, Linnéa Petersson, Alva Tilling och Caroline Leuhusen.

Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se

Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2023

Form: Kim Brundin

Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM

Texterna i PAX #1 2023 skrevs innan 10/3.