Blå Stjärnan nr 1 2020

1/2020

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

Överviktiga djur Minskat metanutsläpp med alger Påskens faror Att ta farväl

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 1/2020 3 Ledaren 4 Nytt & Blandat 





Sverige övar på att hantera afrikansk svinpest Ny parasitdiagnostik har tagits fram för nötkreatur Labradoren stärker greppet

14 Veterinärkongressen 2019: Allt från nya djurskyddslagen till att äta insekter 17 Utbildning 18 Stor krisberedskapsövning i Jönköping med utbildning i fokus 19 Antibiotikaresistens – ett globalt hot







Många katter har insjuknat av råttgift Höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos stora katter Svenska Blå Stjärnans årsmöten 2020 – kalendarium

20 Att ta farväl av en älskad vän



Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se

22 Barn & Ungdom

Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill och Paola Squassina Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg

7 Info från Centralstyrelsen 

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

Redaktörens spalt Glöm inte medlemsavgiften

Upplaga: 8 000 Utkommer: 4 nummer per år

8 Här får hundar och katter hjälp att bli av med farliga extrakilon

Nr Utgivning 2/20 vecka 23 



Möt Hilda Ingvarsson, köttbonde från Eksjö Korsord

24 Vill du bli en Stjärna?

Annonser: Kristin af Malmborg kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

S Omslagsfoto: Ron van den Berg Pixabay

Tryck: DanagårdLitho, 2020

N VA

ENMÄRK

E

T

11 Påskens faror för hund och katt 12 Kan algtillskott i foder minska metanutsläpp från idisslare?

Manusstopp 9 april

Miljömärkt trycksak 3041 0196

LEDAREN

2020 – möjligheternas år Vid Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen deltog jag som representant för Svenska Blå Stjärnan under tre dagar i början av januari. Centrala frågor är världens säkerhet, Sveriges försvar, människors trygghet och samhällets krisberedskap. På konferensen deltog 350 personer, politiker, aktiva inom organisationer i civilsamhället – inte minst ungdomsorganisationer – samt representanter för fackliga organisationer, näringsliv och myndigheter och 50–60 talare. I år var fokus på säkerhetsläget i närområdet, stormakternas intresse för Östersjön, Nordsjön och Arktis samt förstås totalförsvarsbeslutet som riksdagen ska besluta om i höst. Det kommer att bli ett historiskt stort ekonomiskt tillskott till totalförsvaret, både till det militära och till det civila.

Senast det tillsköts så mycket pengar till totalförsvaret i Sverige var 1942, under brinnande världskrig. Av detta kan man anta att omvärldsläget bedöms som mycket försämrat jämfört med början av 1990-talet då man påbörjade en avveckling av totalförsvaret, något som i princip har pågått fram tills för 2–3 år sedan. Man ersatte värnpliktsförsvaret 2010 med ett yrkesförsvar som i första hand skulle verka inom olika utlandsuppdrag. Även de frivilliga försvarsorganisationerna fick färre uppgifter och medel under denna tid, men nu finns det ett ökat behov inom alla områden, både civilt och militärt. Medlemmarna efterfrågas då förmågorna behövs igen. År 2017 ändrade man tillbaka till ett värnpliktsförsvar och kallade in 4 000 män och kvinnor till mönstring.

Under de kommande åren ska antalet som utbildas per år fördubblas. Svenska Blå Stjärnans uppgift innebär främst att vara en personalresurs inom primärproduktio-

nen av livsmedel, med Jordbruksverket som uppdragsgivare. Det är också troligt att vi kommer att få nya uppdrag, till exempel provtagningar för SVA och evakueringar av djur.

Rubriken till denna ledare är ett citat från MSB:s generaldirektör Dan Eliasson, som i Sälen bland annat talade om att de frivilliga försvarsorganisationerna under 2020, när stora totalförsvarsbeslut ska tas, har möjligheter att utöka sina uppdrag och resurser inför framtiden.

I dag är det inte enbart säkerhetshot från vår omvärld som kan påverka vårt samhälle negativt, klimatförändringarna utgör också ett stort hot – framförallt för jordbruket och vår viktiga inhemska livsmedelsproduktion. Vi har ju redan märkt av hur Sverige som varit ett land med mycket goda färskvattenreserver plötsligt fick torka och extremt låga grundvattennivåer 2018.

All oroande information till trots så hoppas jag att vi snart får en skön vår och sommar, med blandat väder. Ta gärna en titt på vår hemsida och se vad ditt, eller närliggande förbund anordnar för spännande medlemsaktiviteter. Vi hoppas även att du vill anmäla dig till någon av våra centrala kurser där du utbildas för att kunna vara en resurs i samhällets krisberedskap, främst inom djurområdet. På Folk och Försvars hemsida kan du höra och se alla intressanta föredrag, till exempel professor Johan Rockström som talar om klimatförändringar.

Riksstjärnchef: Elisabeth Olofsson elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin af Malmborg kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

Foto: Mette Harvest

Utbildningskonsulent: Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se 08-425 030 43 Utbildningskoordinator: Anna Holmberg anna@svenskablastjarnan.se 08-425 030 42

En mötesplats för djurintresserade i alla åldrar

Kommunikatör: Paola Squassina paola@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41

SBS Centralstyrelse/kansli: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm 08-425 030 40

Kommunikatör: Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 46

sbs@svenskablastjarnan.se svenskablastjarnan.se

Nya telefonnummer: Nu har vi bytt telefonsystem. Det innebär att du numera når kansliet på 08-425 030 40. Söker du någon av oss personligen hittar du respektive telefonnummer ovanför.

Blå Stjärnan 1/20

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se 08-425 030 44 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7

3

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp, om inte annat anges. Ta kontakt med källan om du undrar över något.

Sverige övar på att hantera afrikansk svinpest Sverige rustar för att öka skyddet mot afrikansk svinpest. En del av förberedelsearbetet handlar om att utveckla vår nationella förmåga att samverka för att kunna hantera utbrott av afrikansk svinpest på vildsvin.

Centrala och regionala myndigheter övar därför tillsammans med privata organisationer och företag. som innehåller virus ges till grisar eller hamnar i naturen kan sjukdomen spridas till nya områden. De senaste åren har sjukdomen spridit sig i Europa.

Övningen ”Gyllenborste”

Foto: Randy van Domselaar/Shutterstock

Virussjukdomen drabbar både tamgrisar och vildsvin

★ – Den här övningen stärker

våra gemensamma kunskaper om ansvar och roller, samverkan och kommunikation samt bekämpningsåtgärder vid utbrott av afrikansk svinpest på vildsvin, säger Håkan Henriks-

son, näringslivschef och chefsveterinär på Jordbruksverket.

Om afrikansk svinpest Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar

och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Det smittar inte till människa, men om matrester

Övningen genomfördes som en lärande seminarieövning 10–11 december.

Svenska Blå Stjärnan fanns på plats. Andra medverkande på övningen var ett tiotal myndigheter på central, regional och lokal nivå, samt ett drygt tiotal branschorganisationer, företag, föreningar och frivilliga förstärkningsresurser. Totalt cirka 80 personer.

Gyllenborste var i nordisk mytologi guden Frejs galt.

Gyllenborste lyste upp natten med sitt glänsande skinn.

Källa: Jordbruksverket

Ny parasitdiagnostik har tagits fram för nötkreatur Parasiter är vanligt förekommande hos betande nötkreatur i Sverige. Särskilt löpmagsmask (Ostertagia) kan vid riklig förekomst påverka djurens välfärd, hälsa och produktivitet negativt. På senare tid har man observerat en ökad resistens mot de läkemedel som används vid avmaskning. Därför behövs nya känsliga analysmetoder som underlättar övervakning av parasitbördan i infekterade besättningar. ★ Med enkel, effektiv parasit-

kontroll som mål har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny analysmetod för nötkreaturens två vanligaste parasiter, löpmagsmask och tunntarmsmask (Cooperia).

Med metoden kan man kvantifiera maskarnas DNA med hög precision och känslighet.

Genom att utnyttja små skillnader i maskarnas arvsmassa kan den nya metoden bestäm-

4

ma mängden löpmagsmask och tunntarmsmask i prover som ofta innehåller en blandning av de olika maskarna.

Utvärdering av analysmetoden visar att den är tillförlitlig och att den med all sannolikhet kommer att kunna användas både till gräs- och träckprover, även om detta behöver studeras ytterligare.

Källa: SLU

Foto: Estheri/Pixabay

Forskare vid SLU har tagit fram en ny metod för att bestämma mängden mask hos kor.

Blå Stjärnan 1/20

Nytt & Blandat

Sverige fortsatt fritt från Bluetongue ★ I december genomförde Jord-

bruksverket i samarbete med SVA och Växa Sverige en provtagning för att undersöka förekomst av antikroppar mot bluetouge (”blåtunga”). Totalt 188 tankmjölksprover från besättningar med ovaccinerade kor i riskområden analyserades. Alla prov var negativa vilket innebär att vi sannolikt inte haft smittan i Sverige under 2019.

Samtidigt kommer rapporter från Belgien att bluetougevirus cirkulerat där under knottsäsongen 2019. Sjukdomen är därmed fortfarande högaktuell även för Sverige under kommande knottsäsong. Om läget inte förändras kommer en liknande undersökning att genomföras också nästa år.

Blåtunga förekommer främst i Afrika, Mellanöstern, Nordamerika och Medelhavsområdet. Under 2006 spreds sjukdomen för första gången till Nordeuropa, och 2008 även till Sverige. Efter en omfattande vaccinationskampanj kunde Sverige friförklaras 2010. Blåtunga orsakas av ett virus som sprids via svidknott.

Alla djur som smittas blir inte sjuka och graden av symtom varierar från lindriga symtom till allvarlig sjukdom och död. Förutom feber ses svullnad och rodnad i slemhinnorna i munhåla och näshåla. Djuren saliverar och har nosflöde. I ovanliga fall kan svullnader kring huvudet ge upphov till cirkulationsstopp i tungan som då blir blå, vilket gett sjukdomen dess namn. Allvarliga symtom är vanligast hos får. Nötkreatur får vanligen mildare symtom.

Källa: SVA Blå Stjärnan 1/20

Labradoren stärker greppet Labrador retriever stärker sitt grepp som den populäraste hundrasen i Sverige. Labradoren har nu 50 procent fler nyregistrerade hundar än tvåan golden retriever. Under 2019 registrerades 2 920 labradorer mot 1 953 golden retrievrar. På tredje plats kom tysk schäferhund med 1 949 nyregistreringar.

10-I-TOPP

Foto: Parilov/Shutterstock

1. Labrador retriever

2 920

2. Golden retriever

1 953

3. Tysk schäferhund

1 949

4. Jämthund

1 684

5. Staffordshire bullterrier

1 053

6. Cocker spaniel

988

7. Fransk bulldog

993

8. Shetland sheepdog

982

9. Chihuahua, långhårig

909

10. Flatcoated retriever

880

Labrador retriever.

★ Sammantaget ökade antalet

nyregistreringar med 922 hundar, 1,8 procent, till 51 454 under 2019 jämfört med 50 532 föregående år. Generellt ökar de lite större raserna mest, bland andra flatcoated retriever med 32 procent och fransk bulldog med 23 procent. Nio av de tolv svenska nationalraserna ökar i antal och totalt registrerades 4

212 hundar av dessa raser under 2019, vilket är en ökning med 5,9 procent. Totalt finns nu 356 raser och rasvarianter registrerade i Svenska Kennelklubben.

Molly populärast I Jordbruksverkets centrala hundregister, där alla hundar och deras ägare enligt lag ska registreras, finns nu totalt

948 000 hundar och 690 000 ägare. Även 2019 är Bella det vanligaste namnet bland årets registreringar, och Molly är nummer ett totalt sett. I denna statistik kan det ingå hundar som är döda eftersom alla hundägare inte är medvetna om att de ska meddela när hunden dött.

Källa: Jordbruksverket

Många katter har insjuknat av råttgift ★ Den senaste tiden har många katter fått söka veterinärvård då de troligen har förgiftats efter att de ätit möss, som i sin tur varit förgiftade av råttgift, eller på annat sätt kommit i kontakt med giftet.

Det handlar om medlet alfakloralos som är direkt livsfarligt för katter att få i sig.

– Risken för dödlig utgång är stor om katten inte får akut behandling av veterinär. Det gäller att agera snabbt om katten blir svag och vinglig, får kramper el-

Om katten fått i sig alfakloralos behöver den veterinärvård snabbt.

Foto: Kuttelvaserova Stuchelova/Shutterstock

ler blir medvetslös, säger Anna Tranell Lindman, veterinär på Agria Djurförsäkring.

Symtom hos katter som fått i sig alfakloralos kommer snabbt.

Det finns inget motgift och det är viktigt att en understödjande behandling sätts in så fort som möjligt.

Källa: Agria

5

Nytt & Blandat

SVENSKA BLÅ STJÄRNANS ÅRSMÖTEN 2020 Norra Älvsborgs förbund Datum: 7 mars Tid: 11.00 Plats: Magnetvägen 20, Trollhättan

Foto: Sonja Ebonheart/Pixabay

Maine coon är en av de kattraser som oftare drabbas av höftledsdysplasi.

Höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos stora katter ★ Miljontals katter i världen li-

der troligen av höftledsdysplasi, men katters höftledshälsa är inte särskilt väl undersökt. I en färsk studie från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, med fokus på rasen maine coon, konstaterar forskarna att höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos större katter. Studien visar också att avelsarbetet inom det svenska hälsoprogrammet effektivt minskar förekomsten av höftledsdysplasi inom rasen.

Maine coon beskrivs ibland som ”den vänliga jätten”, men studien tydliggör att avel mot större katter också ökar risken för höftledsdysplasi.

Unikt program För cirka 20 år sedan startades hälsoprogrammet för maine coon-katter här i Sverige, eftersom det fanns tecken på att rasen kunde ha problem med höftledsdysplasi. Det visade sig mycket riktigt att höftledsdysplasi var relativt vanligt – cirka 35–40 procent av katterna var drabbade. Initiativet kom från Sverige, men i dag utvärderas katter från hela världen. Programmet i sig är unikt. För hundar är det vanligt med hälsoprogram som ligger till grund

6

för avel, men inte för katter.

– Vi ville se om programmet hade haft avsedd effekt eller om vi borde ändra på något. Det oroade mig att vi fortfarande har så stor andel katter med höftledsdysplasi, säger Åsa Ohlsson, forskare vid SLU:s institution för husdjursgenetik.

Efter 20 års selektiv avel enligt hälsoprogrammets rekommendationer låg frekvensen för höftledsdysplasi bland de undersökta katterna på mer eller mindre samma nivå som när programmet startade. Detta gav sken av att programmet inte fungerade, men när SLU-forskaren Matt Low bröt ner statistiken efter släktskap såg han att programmet har varit effektivt.

De katter som härstammade från individer som avlats enligt hälsoprogrammets rekommendationer hade mindre förekomst och mildare former av höftledsdysplasi.

Fler katter röntgas Men under de 20 åren har också andra saker hänt, vilket förklarar att förekomsten fortfarande är relativt hög bland de årligen testade katterna. Antalet maine coon-katter som röntgas är fler i dag och då upptäcker man ock-

så fler drabbade. Dessutom har uppfödare i övriga världen fått upp ögonen för programmet och börjat testa katter vars bakgrund inte har utvärderats tidigare. Men framför allt har katterna generellt blivit större, vilket visade sig ha betydelse.

Kattuppfödare runt om i världen har ivrigt väntat på resultatet från studien. Att höftledsdysplasi är ärftligt och att det genetiskt sett är kopplat till storlek kan troligen komma att uppfattas som kontroversiellt, eftersom dagens rasstandard för maine coon premierar en stor kroppsstorlek. Men det är en god nyhet för både uppfödarna och katterna att det går att minska förekomsten av höftledsdysplasi med hjälp av hälsoprogram och selektiv avel.

– Ingen vill att deras katt ska ha ont men det kan vara svårt för ägaren att se att katten har ont. Katter är mycket bättre på att dölja smärta än vad hundar är. Viktiga tecken att hålla uppsikt på är om katten rör sig mer försiktigt eller mindre än vad katter gör normalt. De kan också undvika att hoppa upp på exempelvis bord eller köksbänk, säger Åsa Ohlsson.

Kronobergs förbund Plats: 7 mars Tid: 14.00 Plats: Studiefrämjandet Växjö, Kronobergsgatan 7 Göteborg & Bohus förbund Datum: 8 mars Tid: 14.00 Plats: Blå Stjärnans Djursjukhus Göteborg Stockholms förbund Datum: 10 mars Tid: 18.00 Plats: Kavallerikasernen, Lidingövägen 24 Anmälan: Förbundets hemsida Östergötlands förbund Datum: 12 mars Tid: 17.30 Plats: Hunnebergsgatan 29, Linköping Värmlands förbund Datum: 22 mars Tid: 14.00 Plats: Gjuteriet, Verkstadsgatan 1, sal 216, Karlstad Södra Älvsborgs förbund Datum: 23 mars Tid: 18.00-21.00 Plats: Borås djursjukhus Örebro förbund Datum: 25 mars Tid: 18.00 Plats: Restaurang Strandkanten i Karlskoga Södermanlands förbund Datum: 29 mars Tid: 10.00 Plats: Studieförbundet Vuxenskolan, Drottninggatan 2, Flen

Källa: SLU Blå Stjärnan 1/20

INFO från Centralstyrelsen

Rapport från det senaste mötet för Centralstyrelsen (Cst) den 23 november 2019: ★ Ekonomi. Flytten av ekonomi-

hantering och IT har kostat mer än vad som budgeterats, orsaken är bland annat att vi valt att investera i en egen server. Den kommer på sikt att ge lägre ITkostnader och en snabbare och säkrare uppkoppling mot medlemsregistret på kansliet.

MSB har meddelat preliminärt organisationsstöd för 2020, stödet kommer att minska med drygt 300 000 kr jämfört med 2019.

Cst ser över förvaltningen av SBS fondportfölj, för att om möjligt kunna få en bättre avkastning på vårt kapital. Karin Krön-

mark, Christina Arosenius, Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson har varit på informationsmöte hos Carnegie Bank.

Vi har ansökt om bidrag från Konsumentverket för att kunna arbeta med att lyfta svensk mat i olika sammanhang. Tyvärr fick vi avslag på ansökan på grund av att myndigheten har fått ett minskat anslag för 2020.

Elisabeth Olofsson har skickat ett brev till MSB:s generaldirektör, Dan Eliasson, gällande vår ekonomiska situation, som vi anser beror på utformningen av reglerna för OH-bidragen och organisationsstödsmodellen.

Svårt att upptäcka extragrammen

Foto: Hanna Fridh

Glöm inte medlemsavgiften ★ Medlemsavgifterna för 2020 strömmar in till Svenska Blå Stjärnan och här kommer en påminnelse till dig som vill förnya ditt medlemskap, men ännu inte gjort det.

Om du tappat bort ditt inbetalningskort går det bra att betala medlemsavgiften till bankgirokonto 843-3732. Viktigt är då att skriva vad (medlemsavgift) och vem (ditt personnummer) betalningen avser.

Läs mer om medlemskapet på denna tidnings baksida.

Blå Stjärnan 1/20

★ Vi vill våra djur väl. Vi vill att de ska må bra. Vi vill också att de ska gilla oss. Att ge ”kärlek” till djuren kan ske på många sätt. Det kan vara att gå en extra spännande promenad i skogen med hunden, bygga ett mysigt hus till marsvinen, gå en promenad med innekatten. Men

★ Verksamhetsbidrag. Cst ser över kriterierna för verksamhetsbidrag till förbunden, en arbetsgrupp bestående av Katarina von Hofsten och Christina Arosenius tar fram ett förslag.

Elisabeth Olofsson jobbar med detta.

★ Större event hösten 2019, där

SBS har varit representerat. Försvarsutskottets fokusgrupp och SVA i september, FOS- möte i ok★ Arbetsgrupper. Cst har tillsatt tober, MSB dialog, Totalförsvarsen grupp bestående av Karin kurs, fackmässan Mötesplats Krönmark, Moa Samuelsson och samhällssäkerhet där vi hade en Pia Svedberg som kommer att se monter och Kristin af Malmborg över och utarbeta förslag för an- var en av talarna under ett semisvarsområden för Cst:s kontakt- narium ´Nyckeln till frivilliga´ i personssystem för bättre stöd november. Livsmedelsverket – till förbunden. seminarium om livsmedelsförVidare kommer Cst att ta fram sörjning, Hippocampusdagarna en föreningshandbok för förbun- på SLU, december, samt Folk den, Elisabeth Berglund och och Försvar i januari 2020.

det kan också vara att låta hunden få ett extra tuggben, ge marsvinet en fet gnagarblandning från djuraffären eller låta katten ha fri tillgång till foder.

Det är ibland svårt att upptäcka de extra grammen, hektona eller kilona som djuret lägger på sig. De kommer successivt och en dag har det övergått till övervikt. Ha för vana att alltid mäta upp fodret annars kan det lätt bli för mycket. Låt belö-

ningsgodiset vara den vanliga maten som du tagit undan från den dagliga givan. Hjälp varandra med att hålla vikten på sällskapsdjuren. Kanske kompisen har lättare att se än du.

Läs om SLU:s överviktsklinik för sällskapsdjur på sidorna 8–10.

Kristin af Malmborg redaktör och generalsekreterare

Bokerbjudande med läsarrabatt Fram till den 31 maj 2020 får du som Blå Stjärna köpa boken ”Att leva med hund” till specialpriset 160 kr.

Gör din beställning på nok.se och ange koden HundJensen20 vid betalning.

Foto: Linda Prieditis

7

Katten Kloker har gjort en häpnadsväckande viktresa.

Här får hundar och katter hjälp att bli av med farliga extrakilon Text: Pontus Ljunghill Foto: Paola Squassina

För två år sedan vägde katten Kloker elva och ett halvt kilo, låg helst uppe på en garderob och ville knappt gå ut. I dag har han nästan halverat sin vikt, är ibland ute flera timmar om dagen, leker med sina kattsyskon och fångar möss. Vi har besökt viktmottagningen som gjorde Klokers förvandling möjlig. ★ Det är en gråmulen vinterdag när vi träffar stockholmskatten Kloker och hans husse på smådjurskliniken på Universitetsdjursjukhuset vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Hit kom de för första gången kring årsskiftet 2017/2018. Kloker hade börjat komma upp i åren och blivit allt mer omfångsrik.

– Viktökningen skedde successivt under flera år och visst, jag inser att jag borde ha sett problemen tidigare än jag gjorde. När Kloker tidigare hade varit inne på andra kliniker för till exempel vaccinering var det ingen som påtalade

8

att han var överviktig, säger Klokers husse.

Men det gjorde de på SLU:s universitetsdjursjukhus. Efter ett möte med en veterinär på smådjurskliniken där, fick Kloker komma till sjukhusets viktmottagning – det skulle förändra hans liv. Med ett noga sammansatt program om kost och motion har den snart elvaåriga katten gått igenom en fascinerande förvandling.

Har halverat sin vikt I dag har Kloker en matchvikt på omkring sex kilo, när han först kom till

viktmottagningen vägde han cirka elva och ett halvt; den största delen av viktminskningen skedde det första året.

Förr var han en katt som ofta höll till uppe på sin favoritgarderob. Som drog sig för att vara ute och röra på sig mer än några minuter och som sällan sprang.

Nu är Kloker en pigg katt som ibland är ute i timmar, leker med sina kattsyskon och fångar möss.

– Det orkade han inte förr, säger Klokers husse och fortsätter: – Det var inte bra att han vägde så mycket en gång i tiden, att jag inte gjorBlå Stjärnan 1/20

de något åt det, men nu har vi verkligen jobbat med det.

Extrakilon kan vara livsfarliga Det var alltså till viktmottagningen på smådjurskliniken på Sveriges universitetsdjursjukhus vid SLU i Uppsala som Kloker kom för första gången i början av 2018. Hit kommer överviktiga hundar och katter som behöver förändra sin livsstil. De flesta hamnar här på samma sätt. Först besöker de smådjurskliniken för något annat problem. Där konstateras att katten eller hunden också lider av övervikt. En veterinär gör en grundlig undersökning för att säkerställa att inte en underliggande sjukdom är orsaken till övervikten – allt för att inte missa något och undvika felbehandling.

Sedan erbjuds djur och djurägare att få komma till viktmottagningen och börja i deras viktminskningsprogram.

– Ungefär 50 procent av alla djur som kommer till vår smådjursklinik är överviktiga – det behöver ju inte vara grav övervikt utan kan handla om mindre övervikt, men det är ändå en mycket hög siffra, säger Isabell Åmark, som arbetar som djurvårdare på universitetsdjursjukhusets smådjursklinik.

– Och det är väldigt sällan vi stöter på

Isabell Åmark, djurvårdare på SLU:s universitetsdjursjukhus, får hundar och katter att lägga om sin livsstil.

VIKTBEDÖMNING AV KATT OCH HUND Idealvikt

Revben ej synliga, men tydligt kännbara. Tydlig midja sett uppifrån.

Mycket liten mängd bukfett.

Revben tydligt kännbara med minimalt överliggande kroppsfett.

Tydlig midja sett uppifrån.

Tydligt uppdragen buklinje.

Övervikt

Revben svåra att känna under överliggande kroppsfett. Knappt synlig midja sett uppifrån.

Rundad buklinje med måttliga fettdepåer.

Fetma

Revben kännbara med svårighet.

Synliga fettdepåer över länd och svansrot. Ej synlig, alternativt knappt synlig, midja.

Eventuellt rak buklinje.

Revben ej kännbara under ett tjockt lager av kroppsfett.

Stora fettdepåer på buken.

Tydligt utvidgad buk.

Mycket stora fettdepåer över bröstkorg, ryggrad och svansrot.

Fettdepåer på hals och ben. Tydligt utvidgad buk.

Källa: Royal Canin

Med hjälp av skalan Body Condition Score kan man bland annat ta reda på om ens husdjur är normal- eller överviktigt.

Blå Stjärnan 1/20

9

4

4

Isabell Åmark tycker också att man ska undvika att ge sitt djur rester från sina egna måltider.

– Den maten är sällan anpassad för djur och kan till exempel ha för hög salthalt. Har man ett bra foder behöver man inte ge något mer, säger hon.

Att ge mat på rätt sätt

Foto: Africa Studio/Shutterstock

Övervikt hos hundar och katter är ett stort djurhälsoproblem.

normalviktiga katter här på kliniken. Övervikt påverkar djur på samma sätt som människor. Det kan till exempel leda till diabetes och ledproblem, och till och med kosta djuret livet.

Viktminskningsprogrammet Isabell Åmark viker en dag i veckan åt att arbeta på viktmottagningen; här jobbar även en veterinär. Mottagningen behandlar också djur med undervikt och olika ätstörningar, men överviktspatienterna dominerar.

Normalt sett är viktminskningprogrammet ett halvår och djurägare och djur besöker viktmottagningen ungefär en gång i månaden. Men en del gör återkommande besök hit i åratal.

– Vid första besöket ställer jag frågor om flera saker, till exempel om vad djuret äter nu, om det tigger mat, hur man utfodrar det och om man har flera djur – det kan vara mycket svårare om man har flera djur och matar dem alla i samma skål. Men jag frågar också om man lever ensam eller har familj, för det kan påverka djurets liv, säger Isabell Åmark.

– Sedan tittar jag och djurägaren på djuret tillsammans. Först ovanifrån, på ett djur som inte är överviktigt ska man kunna se en tydlig midja. Sedan känner jag med handen längs djurets underkropp, på ett normalviktigt djur ska man kunna känna musklerna längst bak på magen och buklinjen ska vara uppdragen. Och jag lägger också han-

10

den på revbenen, man ska kunna känna dem utan att behöva trycka. Det är de tre faktorerna vi kollar på för att bedöma hur stora överviktsproblemen är.

Vid det första besöket fotograferas också djuret och Isabell Åmark pratar med djurägaren om motion och mat.

– Jag brukar gå igenom med dem om det är något speciellt foder deras djur föredrar. Gör det inte det, rekommenderar jag något. Sedan räknar jag ut hur mycket foder just deras djur behöver, säger Isabell Åmark.

Till nästa besök lägger man upp en plan över hur man ska fortsätta arbetet, vad gäller motion och mat.

Sätt att undvika viktfällan Övervikt hos hundar och katter är ett stort djurhälsoproblem – men vad ska man göra för att ens sällskapsdjur inte drar på sig de där farliga extrakilona?

Isabell Åmark har flera råd.

– Ett är att man ger ett väl sammansatt foder som är anpassat till rasen. Det kan man få veta på en veterinärklinik eller i någon välsorterad djurbutik, säger hon.

– Man ska också vara noga med hur man doserar maten. Att man mäter upp den mängd ens djur ska ha varje dag och lägger det i till exempel en påse. Man kan spara lite mat från djurets måltider och sen ge det mellan måltiderna om man vill. På så sätt får djuret i sig vad det behöver, men ingenting mer.

Regelbunden motion är också mycket viktigt och att man väger sitt djur minst en gång i månaden för att ha koll på vikten. När det gäller mat ska man inte bara tänka på vad man ger sin hund eller katt, utan också hur man gör det.

– Tar vi hundar så är ägare ofta vana vid att man matar dem två gånger om dagen, lägger fodret i en vanlig skål och så är det klart. Men ser man på varifrån hundar har sitt ursprung, vargen, så går vargar flera mil om dagen och letar aktivt efter mat.

Isabell Åmark vill se mer ”aktiv utfodring”, inte att man alltid lägger maten i den där vanliga skålen och så är allt uppätet i ett nafs.

– Det finns ju många olika leksaker man kan stoppa mat i och där hundar får arbeta aktivt och blir mentalt stimulerade samtidigt som de äter, och det mår de mycket bättre av. Ett exempel är kulor man kan lägga foder i och som de får rulla runt för att få tag i maten. När det gäller katter kan man lägga torrfodret i en äggkartong – katter gillar ju att fiska och peta i saker, säger hon.

En väl värd bilfärd Tillbaka till Kloker, stockholmskatten som nästan halverade sin vikt efter att han och hans ägare hittade till viktmottagningen på Universitetsdjursjukhuset vid SLU i början av 2018.

– Omständigheterna för drygt två år sedan gjorde att jag med en annan katt hamnade på Universitetsdjursjukhuset. Visst, det blir två gånger åtta mil med bil för mig att åka hit och hem, men här är bemötandet från personalen alltid genuint engagerat och vänligt, och jag upplever personalen som mycket professionell. Resan Uppsala fram och tillbaka, den är mycket väl värd att göra, säger Klokers husse.  Blå Stjärnan 1/20

Påskens faror för hund och katt Varje år förgiftas tusentals hundar och påsken är en av de helger då det gäller att hålla ett vakande öga på sitt husdjur. Förgiftning på grund av godsaker på påskbuffén och choklad i påskäggen är vanliga anledningar till hundars veterinärbesök under påskhelgen. För katter är det framför allt påskens liljeväxter som är direkt livsfarliga. Men med några enkla förberedelser kan påskhelgen firas i lugn och ro. ★ Oavsett vad hunden tuggat i sig är mängden varje hund klarar individuell och beror på djurets storlek. En hund på 10 kilo kan äta upp till 40 gram mörk choklad utan allvarligare konsekvenser. För den ljusa chokladen ligger gränsen runt 100 gram. c Fet och salt mat. Om din hund får

i sig för mycket salt genom att dricka saltvatten eller äta salt mat kan den drabbas av mag- och tarmproblem, men även av saltförgiftning. c Vindruvor och russin. En klase

vindruvor på påskbuffén ser fräscht och gott ut, men kan orsaka akut njursvikt hos din hund. Samma gäller för russin.

Foto: Kseniya Maksimova/Shutterstock

Påskliljor och pingstliljor är giftiga för katter.

och tarmkanal. Var extra uppmärksam med macadamianötter som anses vara extra giftiga för hund. c Påskpynt. Nyfikna och leksugna

hundar kan utan att tveka sätta i sig fint påskpynt som små kycklingar och äggprydnader. Det kan framför allt leda till besvär i tarm och mage.

Om pyntet inte kommer ut den naturliga vägen kan det bli nödvändigt att öppna buken.

Varning för farliga påskväxter c Hårda nötter. Hunden har inte för-

mågan att bryta ned nötter med skal på som kan fastna i hundens magBlå Stjärnan 1/20

Katter är sällan intresserade av maten på påskbuffén, men med påsken kommer också vårens vackra blomster som

kan vara giftiga att svälja, och vissa är direkt livsfarliga.

Liljeväxter som hemerocallis och lilium kan vara dödliga för katter. De flesta växter har irriterande växtsaft som kan störa kattens matsmältningssystem, särskilt liljor, prickbladsväxter och fredskalla kan orsaka sår på munslemhinnan.

Dags att kontakta veterinär?

Kontakta veterinär om ditt djur visar tecken på ett nedsatt allmäntillstånd som till exempel ihållande kräkning eller diarré, blod i avföringen, nedsatt aptit eller törst.

Källa: Agria

11

NYTT FORSKNINGSOMRÅDE:

Kan algtillskott i foder minska metanutsläpp från idisslare?

Text: Paola Squassina

Koncentrerat algtillskott.

På laboratorienivå har det visat sig att rödalgen Asparagopsis kan minska metanutsläpp med 99 procent.

Just nu pågår forskning om det går att minska nötkreaturens klimatpåverkan och metanproduktion genom olika fodersorter. Men hur går det egentligen till? ★ Tidningen Blå Stjärnan ringer upp Rebecca Danielsson, forskare vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar om metanproduktion hos mjölkkor.

– Det är ett spännande forskningsområde. Troligtvis kommer man inte kunna ta bort metanutsläppet helt, men kanske minska det, säger Rebecca.

Länge har det funnits kunskap om att nötkreatur och andra idisslare producerar metan. I samband med att rapporten ”Livestock’s Long Shadow (publi-

12

cerades 2006) insåg man dock hur mycket av växthusgaserna som faktiskt kom från idisslare, och framför allt, från kor inom mjölkproduktion.

– Sett ur ett svenskt perspektiv har metanutsläppet ändå minskat genom åren om man ser till metan per kilo produkt som man får ut av djuren i form av mjölk eller kött, säger Rebecca.

Det har dels att göra med att korna i dag producerar mer samt att det foder de äter, som vallfoder, är av god kvalité, vilket ger hög smältbarhet i våmmen.

Hög smältbarhet ger totalt sett mer me-

Foto: SLU

Rebecca Danielsson.

Blå Stjärnan 1/20

”

Troligtvis kommer man inte kunna ta bort metanutsläppet helt, men kanske minska det.

Foto: Volta Greentech

Rödalger.

påverkas jäsningsprocessen i våmmen negativt. Då kan korna inte heller utnyttja fodret som de äter, vilket leder till en minskad mjölkproduktion i stället.

Nytt forskningsprojekt

Foto: Volta Greentech

tan, men då mjölkkorna kan nyttja en större mängd energi från fodret, ökar produktionen av mjölk mer än metanproduktionen. Därför blir det minskat metanutsläpp i relation till den mängd mjölk man får ut. Det är också en viktig aspekt att se till i kedjan: den totala mängden metan kopplat till effektivitet i mjölkproduktionen, fortsätter hon.

Stora utmaningar Men forskningen är inte alltid helt lätt.

Studier har till exempel visat att fett kan minska metanutsläpp till en viss del.

Men det finns en begräsning på hur mycket fettillsats som får ges i fodret.

Mer än fem procent av den totala torrsubstansen bör inte ges till kor, för då Blå Stjärnan 1/20

Under 2020 kommer Rebecca att vara med i ett nytt forskningsprojekt där man ska studera om algtillskott i foder kan minska metanproduktionen. Bakgrunden till forskningen bygger på en rapport som kom från Australien för ungefär tre år sedan. I den studien gav man rödalgstillskott till får med ett minskat metanutsläpp till följd. År 2019 provade forskare i USA att utfodra mjölkkor med samma algtillskott under tre veckor. De kunde också se en minskning i metanutsläpp. Rebecca menar att det ändå är viktigt att titta närmare på detta under en längre tidsperiod. Rödalgen innehåller mycket mineraler och det gäller att studera algens sammansättning så att inte mineralkoncentrationen blir för hög, och därmed påverkar djuren och foderintaget negativt.

Bromoform är ett substrat i algen som är den främsta aktiva substansen, och det är den som blockerar metanbildningen hos en viss grupp mikroorganismer i våmmen. En alltför stor mängd av substratet är inte hälsosam för vare sig djur eller människor och därför kommer man i studien titta närmare på om bromoform kan uppkomma i mjölken eller inte.

Rödalgerna växer normalt sett vilt ute i haven, men den framtida visionen är att algerna också ska odlas i bassänger med saltvatten. Med överbliven koldioxid från andra industrier kan tillväxten av algernas biomassa förstärkas.

Det är företaget Volta Green Tech som står bakom idén.

30 mjölkkor följs i studien Utfodringsstudien är planerad att pågå under två månader. 30 mjölkkor ska vara med i undersökningen, och de i sin tur delas upp i tre grupper: en kontrollgrupp som inte får algen, en grupp som får en lägre koncentration av algen samt en grupp som får en högre koncentration av algen. Försöket kommer att genomföras på SLU i Umeå, där det finns bra utrustning för att mäta metan.

Mätningen görs i en huvudkammare som sitter i en kraftfoderstation. När korna kommer in och äter sitt kraftfoder mäts koncentrationen av metan i utandningsluften. Eftersom korna kommer in flera gånger under en dag mäts alla tillfällen.

På frågan om det kan sätta smak på mjölken säger Rebecca att det kommer att finnas en smakpanel under studien i Umeå.

Nästa år kommer förhoppningsvis sammanställningen av resultaten att vara klara.

Nästa steg Rebecca ska fortsätta forska om vad som skiljer sig i metanproduktion bland individer. För forskning har visat att även kor av samma ras som lever i samma miljö, och som får samma mängd foder, producerar olika mängd metan.

Nästa steg i forskningen blir att försöka koppla samman genetiken på de här individerna för att ta reda på varför dessa skillnader finns. 

13

Allt från nya djurskyddslagen till att äta insekter på Veterinärkongressen 2019 Den nya djurskyddslagen, sätt att minska smågrisdödligheten och mer insekter på våra svenska matbord.

Det var tre av ämnena som stod på menyn när Sveriges Veterinärförbund höll kongress i höstas under temat ”Framtidens veterinärmedicin”.

Här presenteras delar av innehållet ur några av kongressens föredrag.

Texter: Christina Arosenius, Paola Squassina och Amelie Wisén

NYA DJURSKYDDSLAGEN

Foto: Rainer Fuhrmann Shutterstock

Foto: BMJ/Shutterstock

Foto: Cornfield/Shutterstock

Foto: Panpilai paipa/Shutterstock

Foto: S. Hermann & F. Richter/Pixabay

Foto: Kostrez Shutterstock

Den nya djurskyddslagen ska bland annat öka kunskapen om djurs beteende och behov.

14

En ny djurskyddslag trädde i kraft den 1 april 2019. Den bygger på tidigare lagstiftning som nu har omarbetats och moderniserats. Eftersom det är en minimilagstiftning får den inte underskridas. Lagen ska säkerställa ett gott djurskydd och främja god djurvälfärd. Den ska öka kunskapen om djurs behov och om att de är kännande varelser med ett egenvärde.

Det finns nu krav på att beteendestörningar ska förebyggas. Eftersom djur har stark motivation för vissa beteenden behöver de kunna utföra dem för att må bra, annars kan just beteendestörningar uppstå. Nu finns också kompetenskrav för alla som håller eller tar hand om djur, även under kortare tid.

Jordbruksverket kan meddela föreskrifter med krav på utbildning för viss djurhållning eller djurverksamhet.

Bestämmelserna om dopning har skärpts – det är numera tillräckligt att djuret kan påverkas. Vid olika former av prov och träning finns nu förbud mot lidande. Skyldigheten för djurhälsopersonal att anmäla vanvård har justerats: man behöver inte anmäla om bristen är lindrig eller rättas till omgående, utan bör först försöka lösa problemet. Men om djuret är utsatt för ett lidande som inte går att minska är det oförenligt med ett gott djurskydd och måste anmälas.

Blå Stjärnan 1/20

NY VETERINÄR LÄKEMEDELSFÖRORDNING Den 28 januari 2022 kommer en ny förordning från EU att börja gälla. Det som är nytt är vissa definitioner i olika regelverk, nämligen reglerna om användning av antibiotika, för att använda preparat som inte är godkända för djurslaget (off label), för veterinärer som arbetar i gränsområden mellan länder och för den så kallade kaskadprincipen (som bland annat innebär att en veterinär i första hand ska använda läkemedel som är anpassade efter den typ av djur som man behandlar, i andra hand läkemedel som är anpassade efter andra djurslag).

Vad gäller olika språk på förpackningarna, kan ett land besluta om undantag från att texten ska vara på nationens officiella språk. All antibiotika ska vara receptbelagd och får inte användas rutinmässigt för att kompensera för dålig skötsel, hygien eller miljö. Antibiotika kan undantagsvis få ges förebyggande till ett enskilt eller

ett begränsat antal djur. Till större grupper får det bara ges förbyggande om det är stor risk för smittsam sjukdom och inget annat fungerar. Antibiotika som har reserverats för människor får inte ingå.

Veterinära läkemedel får bara användas enligt villkoren i godkännandet, och det kommer leda till bekymmer. Ska man till exempel kunna höja dosen eller ändra användningstiden, något som nu kan avgöras av den behandlande veterinären. Man kommer också bli tvungen att välja veterinära läkemedel som är godkända i annat EU-land före preparat som är godkända för människor. Det betyder att veterinären måste kunna ta reda på vilka veterinära läkemedel som är godkända i samtliga övriga EU-länder och då söka en licens. Det innebär i sin tur att man måste upprätta en pålitlig EU-databas över alla veterinära läkemedel. Det kommer att finnas många olösta frågor att diskutera inför denna nya

Foto: Horsemen/Shutterstock

All antibiotika till djur ska vara receptbelagd efter den 28 januari 2022.

förordning. Vad gäller veterinärer som arbetar i gränstrakter och i flera länder, så får de ta med sig läkemedel från det egna landet för en dags bruk. Om de ska behandla animalieproducerande djur så måste läkemedlet i dag vara godkänt i båda länderna, men i den nya förordningen räcker det med godkännande i det egna landet.

POTENTIAL ATT MINSKA DEN HÖGA SMÅGRISDÖDLIGHETEN I Sverige låg siffrorna för smågrisars dödlighet, från födsel till avvänjning, på 17, 6 procent år 2018. Siffrorna visar däremot att smågrisar som lever efter två dygn har god chans att klara sig. För att ta reda på hur närmiljön och skötselrutinerna ser ut under grisning och digivning på svenska gårdar, gjorde rådgivningsföretaget Gård- och Djurhälsan en enkätundersökning mellan juli 2018 och mars 2019. Man kom fram till att många har en god miljö och bra rutiner, däremot finns det utrymme för förbättringar.

Studien visade till exempel att suggan påverkas positivt av tillgång till bomaterial, något som är viktigare än man tidigare trott. Det effektivaste sättet att undvika att smågrisarna kläms under suggan är att skapa smågrishörnor med behaglig värme (30 grader). Det är standard i dag. Det är också viktigt att alla smågrisar får tillgång till råmjölken, annars dör de. För att skapa de bästa förutsättningarna kan man börja med skiftesdigivning (alltså att de mindre, svagare kultingarna först dias, därefter de större och starkare) och vänta med kullutjämning tills smågrisarna har fått sin råmjölk. Att byta ut slitna Foto: Andrew Martin/Pixabay vattennipplar har dessutom en stor betydelse för suggornas mjölkproduktion.

Det är viktigt att alla smågrisar får tillgång till råmjölken, annars dör de.

Blå Stjärnan 1/20

15

HUR SKYDDAR VI SVENSKA GRISAR MOT MRSA?

Foto: Hans Braxmeier/Pixabay

Kalvar som går med sin mamma växer fortare och utvecklar en bättre social förmåga.

FRAMTIDENS MJÖLKBESÄTTNING – HÅLLS KO OCH KALV TILLSAMMANS? I olika konsumentundersökningar har man sett att det framför allt är två saker inom mjölkproduktionen som folk är kritiska mot: dels att korna inte får gå på bete, dels att kalven tas från modern redan som nyfödd. Efterfrågan på mejeriprodukter från mer naturliga produktionssystem ökar. Man vet att kalvar som går med sin mamma växer fortare, utvecklar en bättre social förmåga och är mer intresserade av nya foder, och det är faktorer som har stor betydelse för hur deras egen mjölkproduktion sedan ska bli.

Eftersom det inte finns så mycket forskning gjord på ko och kalv tillsammans har man nu startat ett sådant projekt på Sveriges Lantbruksbruksuniversitet, där kvigkalvarna kommer att följas fram till sin första laktation. Man ska också studera vilken effekt detta har på komödrarna: deras foderintag, mjölknedsläpp och juverhälsa. Även fertiliteten hos både ko och kalv kommer att studeras. Projektet ska pågå i drygt tre år och startade i augusti 2019.

MRSA (Methicillinresistenta Stafylockus aureus) räknas in bland multiresistenta bakterier där våra vanliga antibiotika inte har någon effekt. Svenska svinbesättningar är än så länge fria från smittan, så vitt vi vet.

I Danmark finns den i 90 procent av svinbesättningarna och så ser det troligen ut i fler EU-länder, som Tyskland och Spanien.

MRSA är en kontaktsmitta. Det stora problemet är att den överförs mellan djur och människa, framför allt via händer, hud och nässlemhinnan. Friska människor och djur blir i regel inte sjuka. Smittan, som ibland kallas för sjukhussjukan, är främst ett problem inom humanjukvården. Personer som kommer i kontakt med smittade djur i svinbesättningar kan själva bli smittade och då skapa problem om de hamnar i sjukvården.

Svinbesättningar kan smittas på många sätt: via handel med grisar, via smittbärande personer som personal och besökare, via lastbilar, hund och katt och kanske också via luftburen smitta som dammpartiklar.

Här är god hygien och ett gott smittskydd de allra viktigaste åtgärderna. Man ska ha hygienbarriärer i besättningarna, alla besökare, inklusive veterinärer, ska ha egna skyddskläder, ha god handhygien och andningsskydd. Bra information om olika hygienåtgärder kan man hitta på Gård och Djurhälsans hemsida, där det också finns bra informationsmaterial att skriva ut och sprida (gardochdjurhalsan.se).

ÄTA INSEKTER – EN SMAKLIG LÖSNING PÅ FRAMTIDENS LIVSMEDELSUTMANING?

Foto: Kamutchart B/Shutterstock

Hussyrsan kan både ätas och födas upp storskaligt.

16

Sveriges Lantbruksbruksuniversitet (SLU) har ett forskningsprojekt där man undersöker om insekter kan vara ett hållbart komplement till våra traditionella livsmedel. I många delar av världen är insekter ett redan etablerat livsmedel, för svenska konsumenter finns det däremot både kulturella och sociala hinder för det. Det upplevs helt enkelt för … udda. Därför har SLU i sitt projekt tittat närmare på i vilken form man äter själva livsmedlet och kommit fram till att det mest smakliga är att torka insekterna för att sedan mala dem till ett finfördelat mjöl.

Man har även tittat närmare på den svenska hussyrsan, som är en art som både kan ätas och födas upp storskaligt. Utöver detta tittar man på vad man kan lära av hur Sverige arbetar med smittskydd, förebyggande djurhälsa och djurskydd för andra djurslag, för att kunna applicera det på en storskalig uppfödning av hussyrsor. Framtiden får visa hur snart vi kommer att hitta insektsmjöl i butikshyllorna.

Blå Stjärnan 1/20

Utbildning

Nu är vi i gång Nu har kursåret börjat och 2020-talets första kurser har genomförts. På vår hemsida (https://svenskablastjarnan.se/utbildningar/ ) hittar du årets kurser och det är också där du anmäler dig. ★ Nytt för i år är att vi kommer

ha två repetitionskurser, en under våren och en under hösten.

De är inte färdigbokade och finns därför inte upplagda för anmälning ännu. Det kommer vara tvådagarskurser (över en helg) där fokus ligger på praktiskt arbete med djur.

Förkunskapskrav är att man genomfört Risk- och säkerhetsutbildningen och Grundkurs 1

och således skrivit överenskommelse.

Håll dig uppdaterad om kursutbudet, gå in på vår hemsida regelbundet och se vad som är på gång centralt och ute i förbunden.

Kurser hos andra Du som är medlem hos oss kan gå en del kurser hos andra frivilliga försvarsorganisationer.

Information om detta hittar du på utbildningssidorna på vår hemsida.

Hos Svenska Lottakåren finns det kurser i ledarskap och om stabsarbete och hos Försvarsutbildarna finns utbildning om krisberedskap. Dessa kurser söker du direkt hos respektive organisation. Gemensamt för utbildningarna är att man ska ha god kännedom om Svenska Blå

Foto: Niklas Ladberg

Eva Ladberg Utbildningskonsulent 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

Stjärnan. Alla förkunskapskrav finns beskrivna under respektive kurs på vår hemsida.

Eva Ladberg

Rätta svaren på KOQUIZEN på sidan 23 1. Fyra magar.

2. Cirka 30 kilo.

3. En ko(hona) som inte fått sin första kalv.

Rätta lösningen på korsordet på sidan 23.

Foto: Peter Osslund

I höst har Svenska Blå Stjärnan två repetitionskurser med fokus på praktiskt arbete med djur.

Blå Stjärnan 1/20

17

Stor krisberedskapsövning i Jönköping med utbildning i fokus Text: Susanne Bäckström och Amelie Wisén

Under en helg i oktober genomfördes den första regionala storövningen i sitt slag i Jönköping. Syftet var att lära deltagare från frivilligorganisationer hur man hanterar olika kriser i samhället, samt att ta reda på om det finns tillräckligt med personal, material och förmågor vid olika tänkta scenarier. Dessutom ville man etablera samverkan mellan länets olika frivilligorganisationer, övriga civila förstärkningsresurser, länsstyrelsen, länets kommuner, regionen och polisen. ★ Susanne Bäckström, ordförande i Svenska Blå Stjärnans (SBS) Jönköpingsförbund, har varit med i förarbetet inför övningen – ett arbete som var i gång redan tidigt i våras.

– Det här var både en utbildning och övning för länets regionala förstärkningsresurs MTE (Motor- och Transportenheten) och för samtliga frivilliga försvarsorganisationer i länets regionala resurs. Så här efteråt måste jag säga att vi alla är nöjda med övningen, säger Susanne.

I MTE kan man ingå om man är medlem i en frivilligorganisation. Huvudorganisationen är Frivilliga Automobilkåren (FAK) som bland annat har lastbilar, bandvagnar, ATV-fordon, vattentankar och elverk. De har även ett fältkök där medlemmar från FAK, Bilkåren, Lottakåren och SBS ingår.

– Den tre dagar långa övningen började

tidigt på fredagsmorgonen för att transportera alla fordon, sjukvårdstält och annat material till Axamos brandövningsplats. Jag jobbade sedan i fältköket, säger Susanne.

De medlemmar som var med i MTE hade olika scenarier som de skulle öva på medan övriga fick lära sig första hjälpen, bygga vattenbarriärer, eftersök av försvunna personer, kommunikation via Rakel (Radiokommunikation för Effektiv Ledning) och amatörradio samt att bygga upp en informations- och trygghetspunkt, där allmänheten kan få hjälp om något inträffar.

– Ett tiotal medlemmar från SBS:s Jönköpingsförbund deltog i olika moment under helgen och som tyckte att det var lärorikt. Vi hoppas att det kommer att vara en återkommande övning. Desto fler som utbildar sig, ju fler kan hjälpa till vid olika kriser i samhället, säger Susanne. 

Foto: Joacim Törnblom

I fältköket var det skarpt läge från morgon till kväll med att servera mat till de övande. Susanne Bäckström från SBS var en av de som bemannande köket.

18

En bandvagn hämtade en skadad i oländig terräng för överlämnande till ambulans.

Med på bildär SBSmedlemmarna Susanne Lingmerth, Camilla Niklasson, Linda Ejervall och Monika Näslund.

Foto: Susanne Lingmerth

Foto: Ingela Allansson

Blå Stjärnan 1/20

Foto: Africa Studio/Shutterstock

Sverige kan bidra med goda exempel på att friska djur inte behöver antibiotika.

Antibiotikaresistens – ett globalt hot Vi har ingen tid att förlora. Den nuvarande globala situationen med utbredd antibiotikaresistens (AMR) är skrämmande. En arbetsgrupp inom FN har tagit fram rekommendationer för att motverka hotet.

Rekommendationerna bearbetas nu inom FN-systemet.

Övningen besöktes av (från vänster) Helena Jonsson, landshövding, Fredric Jonsson, beredskapsdirektör, länsstyrelsen, Kurt Lindberg, länsstyrelsen och Göran Johansson, landshövdingens make.

Foto: Joacim Törnblom

Polisinspektör Anders Leicht visar kartan för SBS-medlemmarna Linda Lennartsdotter och Susanne Lingmerth inför övningen i eftersök.

Blå Stjärnan 1/20

★ Var tredje minut dör ett barn av resistenta bakterier. Årligen dör omkring 214 000 nyfödda av blodförgiftning (sepsis) och drygt 445 000 barn under fem år av lunginflammation eftersom det saknas fungerande antibiotika. För att lösa problemet behövs ett globalt samarbete. Handel med djur och livsmedel är en stor spridningskälla för antibiotikaresistens. Även inom växtodling används mycket antibiotika, ibland dolt bakom begreppet ”agrokemikalie”.

Som första land i världen förbjöd Sverige 1986 användning av antibiotika som tillväxtbefrämjare inom djurproduktionen. Inom EU kom ett sådant förbud först 2006. God djuromsorg, förebyggande djurhälsoarbete, restriktiv antibiotikaanvändning och hållbara produktionsmetoder har gjort att vi i

Sverige har ett bättre läge vad gäller antibiotikaresistens hos våra djur än de flesta andra länder. Vi har också ett bra samarbete i denna fråga mellan näringen, myndigheter, veterinärer, konsumenter och beslutsfattare.

Ett bra smittskyddstänk är viktigt. Vi måste hålla smittor borta från vårt land och smittsäkra våra gränser. Det värsta framtidsscenariet, om problemen med antibiotikaresistens fortsätter, är att vi inte kommer att ha någon livsmedelsproduktion eller tryggad livsmedelssäkerhet och inte heller någon fungerande sjukvård för människor och djur.

Sverige bör kunna bidra till det globala arbetet med goda exempel och vår långa erfarenhet av att friska djur inte behöver antibiotika.

Christina Arosenius

19

Foto: Cristina Conti/Shutterstock

Djuret kan höra sin ägare hela tiden tills det somnar och ägaren kan gärna stå vid djurets huvud, klappa och prata med det under tiden.

Att ta farväl av en älskad vän Text: Louise Ribbing

Så är det dags för den stund som förr eller senare drabbar de flesta djurägare. Efter en förhoppningsvis lång och trogen tid tillsammans är det dags att ta farväl av det älskade sällskapsdjuret. Men hur – och vad händer sedan? ★ Det är på djursjukhusen och djurklinikerna som flest djurägare får veta att deras sällskapsdjur är så sjukt eller i ett sådant tillstånd att det bästa är att låta det somna in.

– Det är ett svårt besked att ge, säger Sandra Douglas, chefsveterinär på Anicura.

– En del förstår direkt, men många gör inte det – och det är inte konstigt.

Det finns lika många reaktioner på den här typen av besked som det finns människor. Jag måste alltid göra en bedömning av hur jag ska presentera beskedet och vilka ord jag ska välja. Särskilt om det är barn med vid tillfället.

Att smälta beskedet Enligt lagen får djur inte utsättas för onödigt lidande. Däremot kan ägaren

20

behöva smälta beskedet och det kan ta olika lång tid för olika personer. En del vill ta med djuret hem först för att kunna ta ett ordentligt farväl, eller ägna några extra timmar med det på kliniken.

– Djurets tillstånd avgör, men om det är möjligt att ge ägaren den tid som behövs för att kunna fatta beslutet så gör vi allt för att tillgodose det. Vi försöker alltid att möta ägarna i deras situation och göra det till ett så fint minne som möjligt för dem. De ska känna att de fattade rätt beslut och att det gick rätt till.

Det är bättre för sorgeprocessen, säger Sandra Douglas.

ningen i rummet dämpas och det blir en lugn stund tillsammans för djuret och ägaren. Det lugnande medlet behövs egentligen inte eftersom det är narkosmedel som används för att avliva djur.

Däremot gör det att djuret är rofyllt och stilla när man sätter den kateter som avlivningsmedlet ges i.

– I vissa fall kan det vara bättre att inte ge lugnande medel, exempelvis om djuret har andningsbesvär. Då är det viktigt att vi informerar ägaren om vad vi gör och varför. Det ska inte finnas några frågetecken efteråt kring hur allt har gått till, säger Sandra Douglas.

Rofyllt och stilla

Djuret kan höra ägaren

När tiden är inne för själva avlivningen får djuret först ett lugnande medel så att det slappnar av och blir trött. Belys-

Avlivningsvätskan är ett potent narkosmedel. Djuret somnar in, slutar att andas och till slut stannar hjärtat. Det heBlå Stjärnan 1/20

”

Det är mycket skonsamt och går till på samma sätt som när djuret ska sövas för en operation – fast i det här fallet vaknar inte djuret igen. la går fort – runt en halv till en hel minut. Djuret kan höra sin ägare hela tiden tills det somnar och ägaren kan gärna stå vid djurets huvud, klappa och prata med det under tiden. Det är mycket skonsamt och går till på samma sätt som när djuret ska sövas för en operation – fast i det här fallet vaknar inte djuret igen.

– Djurägaren drabbas ofta av en overklighetskänsla. Ena sekunden är djuret där, den andra är det borta. ”Är du verkligen säker?” är en vanlig fråga.

Jag lyssnar alltid på hjärtat och kontrollerar att djuret är dött. Djur stänger inte ögonen när de somnar in. Sådant är viktigt att förklara, särskilt för barn, säger Sandra Douglas.

När det är över Efter att djuret har somnat in vill vissa djurägare iväg så fort som möjligt medan andra vill stanna kvar.

– De flesta går inom trettio minuter men en del tycker att det känns jobbigt att lämna djuret. Ibland ber de oss att hålla det sällskap för att de ska klara av att gå. Ibland vill de ta med kroppen hem. I såna fall är det viktigt att de får veta att kommunen har regler och restriktioner för nergrävning av kroppar.

Djurägaren behöver kontrollera det på egen hand.

Kremering De flesta djurägare väljer att kremera djuret och då tar kremeringsföretaget vid. Ett sådant är Mälardalens Smådjurskrematorium som startades 2010 av Martina Weber och Daniel Jonsson.

Syftet var att skapa ett helt etiskt fokuserat, och numera även grönt, krematorium. Sedan 2018 eldar de inte med fossila bränslen utan med rapsolja, Blå Stjärnan 1/20

Foto: Mälardalens Smådjurskrematorium

Mälardalens Smådjurskrematorium i Västerås har även en minneslund där man kan sprida sitt djurs aska.

RME. De har avtal med ett 40-tal kliniker och sjukhus i Mälardalen och tar över när veterinären har avlivat djuret.

– Vi hämtar djuret vid sjukhuset eller kliniken och vi är alltid två personer för att kunna bära det på bår. Vi är alltid oerhört noga med märkningen av djuret och dubbelkollar dels när vi hämtar djuret, dels när vi kommer fram till oss, säger Daniel.

Enskild eller allmän På kliniken får djurägaren ta ställning till om de vill ha enskild kremering eller inte. Vid enskild kremering är det bara ett djur som hanteras. Ugnen städas ren inför nästa användning så att ingen annans aska hamnar i urnan. Sedan levereras urnan till kliniken där ägaren kan hämta den för askspridning eller gravsättning.

Om ägaren väljer allmän kremering så sker den tillsammans med andra djur. Hos Mälardalens Smådjurskrematorium sprids sedan askan i en närliggande minneslund.

– Det var något som vi ville ha från starten. Djurägarna ska kunna komma hit när som helst och askan kommer

aldrig att hamna någon annanstans.

Det är svårt att uppskatta hur många som besöker minneslunden men en allhelgonahelg räknade vi till 300 ljus. Så visst har den ett stort värde för många, säger Daniel.

Både Sandra Douglas och Daniel Jonsson understryker att djuret hela tiden behandlas med största respekt, även efter avlivning.

– Vi som jobbar med djursjukvård är själva stora djurvänner och de allra flesta har egna djur. För oss är det mycket viktigt att detta sista farväl – som ju är väldigt svårt – blir ett fint minne, säger Sandra Douglas. 

Foto: AniCura

Sandra Douglas, chefsveterinär på Anicura, får ibland frågan om man kan få en pälsbit eller ett tassavtryck till minne av sitt djur. ”Många lämnar även djurets favoritleksak, filt, teckningar eller brev med djuret.”

21

Barn&Ungdom Redaktör: Linda Holm linda.holm@svenskablastjarnan.se

Hilda tittar till djuren som är på bete.

Att gosa med kalvarna ingår i de dagliga sysslorna.

Möt Hilda Ingvarsson, köttbonde från Eksjö Jag träffade Hilda Ingvarsson för att prata om hennes jobb och hur en dag kan se ut. Hilda är uppvuxen på familjegården där hon i dag jobbar. Tidigare var det en mjölkgård, men för några år sedan gick de över till dikor och stutuppfödning.

Text: Linda Holm Foto: Privat

22

Vad gör du en dag på jobbet?

– Jag börjar dagen med att mata djuren, städa ladugården och kolla så djuren mår bra samt att det ser fräscht ut överallt. Jag gosar massor med kalvarna – det skulle jag nog kunna göra hela dagarna om jag kunde, haha!

– När jag är klar i ladugården åker jag ut med traktorn och kollar djuren som är på bete. På sommaren blir det extra mycket traktorkörning när markerna brukas.

På vintern är det mer underhåll av lokaler, maskiner och planering för våren. Vi har även en

del skog som ska skötas och planeras.

Just när den här intervjun genomförs föds årets första kalv och det glittrar av glädje i Hildas ögon.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jobba med djur och dessutom kor som är mitt favoritdjur. Jag är lite extra förtjust i kalvarna. I dag föddes årets första kalv och jag längtar ut till ladugården! Finns det något mysigare och gulligare?

Jag får även vara en del av svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion. Det är otroligt

häftigt! Jobbet är väldigt variationsrikt och ingen dag är den andra lik.

Finns det något som är mindre kul med ditt jobb?

– Ja, faktiskt. Ibland kan det vara lite ensamt eftersom jag ofta är ensam i ladugården eller i traktorn. Men jag har gott om familj och vänner att umgås med efter jobbet. Så det funkar bra ändå!

Har ni några andra djur på gården?

– Ja, vi har hästar, höns och katter också.

Blå Stjärnan 1/20

Barn&Ungdom

Korsord Alla bör vara så pass väl förberedda att de klarar sig i ett par dygn vid en kris, utan samhällets hjälp.

Men vad är extra viktigt att ha hemma vid en kris?

Lös vårt korsord så får du veta.

Morgonpromenad till betet.

KOQUIZ 1. Hur många magar har en ko?

2. Hur mycket bajsar en ko per dag?

3. Vad är en kviga?

Rätta svaren hittar du på sidan 17.

Illustration: Prawny/Pixabay

ORDLISTA Köttbonde – Bonde som föder upp köttdjur.

Mjölkgård – Gård med mjölkproduktion.

Stutuppfödning – Uppfödning av kastrerade tjurkalvar från mjölkproduktion.

Dikor – Kalven fortsätter gå med kon och diar kon.

Bete – Hage där korna kan gå och äta grönfoder.

Kalv – Kossans unge.

Bruka mark – Skötsel av gårdens mark, till exempel odling eller markbearbetning.

Avbytare – En typ av vikarie inom jordbruket.

Har du några andra intressen?

– Jag spelar fotboll och umgås med vänner. Att bo och jobba på gården blir det intresse som tar majoriteten av min tid.

Har du tips till någon som vill jobba med kossor?

– Sök jobb på olika gårdar och var beredd på att det kanske ligger en bit bort. Att jobba som avbytare kan vara en bra början. Beroende på ålder kan du gå på naturbruksgymnasium, yrkeshögskola eller på universitet. Det beror lite på vad du vill göra också.

Blå Stjärnan 1/20

Är du en ung djurbonde och vill ställa upp i en intervju?

Hör gärna av dig till linda.holm@svenskablastjarnan.se

Illustration: Thomas Fröling

Välj bland orden i rutan.

ficklampa filt torrvaror vattenflaska konserv batterier sovsäck mössa handsprit stormkök pengar medicin stearinljus värmeljus kattmat mynt radio tändstickor vantar fotogenlampa

Rätta lösningen finner du på sidan 17

23

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

Foto: Peter Osslund

VILL DU BLI EN STJÄRNA ?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar. Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40