4/2018
TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR
Viktigt med smittskydd på ridskolor Jämtgetter – nyttiga och duktiga Ny typ av kaningulsot
Blå Stjärnan
INNEHÅLL nr 4/2018 4 Nytt &Blandat c
c c c
Så stoppar vi afrikansk svinpest från att nå Sverige Att ge djur i julklapp får aldrig vara ett impulsbeslut Var uppmärksam vid införsel av grovfoder och halm Fler grisar och färre får på svenska gårdar
6 Sommarens skogsbränder c c
c
Till dig som deltog i arbetet – hör av dig till oss Regeringskansliet, Gävleborgs län och Ljusdals kommun skickar ett stort tack till oss alla Frivilliga slöt upp på ett fantastiskt vis
16 Ny typ av kaningulsot drabbar både kaniner och harar
c
sbs@svenskablastjarnan.se
Hemsida: www.svenskablastjarnan.se
19 Modern femkamp: En allsidig sport med stolta traditioner
Ansvarig utgivare:
22 Djurens känslor och tankar – så mycket liknar de våra egna
Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80
24 Se upp för vinterns faror
Christina Arosenius, riksstjärnchef christina.arosenius@svenskablastjarnan.se
Redaktör:
Redaktionsassistent: Amelie Wisén amelie@svenskablastjarnan.se Redaktionsgrupp: Christina Arosenius, Kristin Sundström och Amelie Wisén
Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg
Upplaga: 9 500 Utkommer: 4 nummer per år Nr
26 Barn & Ungdom c c c c
Varför så mycket utländskt kött i affären? Hundras – hur väljer man rätt? Annorlunda fåglar i hönsgården Djur huller om buller
10 Grundkurs 1: Utvecklande och roligt bland lantbruksdjur och traktorer
Utgivning Manusstopp
1/19 vecka 9
18 januari vecka 3
Annonser: Kristin Sundström Tel: 08-08-629 63 80, 0708-58 12 17, kristin@svenskablastjarnan.se
Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2018 N VA
ENMÄRK
E
T
28 Vill du bli en Stjärna
Miljömärkt trycksak 3041 0196
13 Utbildning 14 Jämtgetter som både gör nytta och gott
Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm
Fax: 08-629 63 83
Redaktörens spalt Nära 400 miljoner kronor till torkdrabbade lantbrukare
8 Ridskolor – därför är smittskyddet så viktigt
Adress:
Tel: 08-629 63 60
7 Info från Centralstyrelsen c
Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan
S
3 Ledaren
Omslagsfoto: Meta Lönnberg
Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.
LEDAREN
Krisberedskap i fokus När 2018 nu går mot sitt slut kan nog många säga att året har kännetecknats av totalförsvarsfrågor. Alla hushåll i Sverige har fått broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” där det finns mycket att fundera över. Krisberedskapsveckan genomfördes i slutet av maj, och glädjande nog deltog många av våra förbund med olika informationsaktiviteter. Krisberedskapsveckan återkommer nästa vår och då hoppas vi att ännu fler förbund ska ställa upp. Mycket av Centralstyrelsens arbete under året har handlat om totalförsvaret och vi har under en längre tid arbetat med att ta fram en långsiktig plan för Svenska Blå Stjärnans deltagande i landets försvar. Rapporten ska överlämnas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i januari nästa år. Centralstyrelsen har också kunnat diskutera dessa frågor med förbunden som deltog i beredskapskonferensen i mitten av november. På smittskyddsfronten är det fortfarande ganska lugnt även om ett stort utbrott av Newcastlesjukan har konstaterats i en stor värphönsbesättning (omkring 5 000 höns) i Mölndals kommun i oktober. Besättningen har avlivats och sanering samt smittskyddsutredning pågår. Den stora oron vad gäller smittsamma sjukdomar för Sveriges del är fortfarande afrikansk svinpest som sprider sig i Europa. Viruset som
orsakar sjukdomen är mycket smittsamt och motståndskraftigt och kan överleva även i fruset kött. Det är därför väldigt viktigt att man inte köper med sig charkuteriprodukter hem om man besöker länder där smittan finns. Här hemma bör man också tänka på att inte lämna matrester i naturen om man är på utflykt, särskilt inte i områden där det finns vildsvin. Det senaste landet där man har hittat ett smittat vildsvin är Belgien, vilket visar hur lätt smittan sprider sig – Belgien ligger ganska långt från de mest smittade områdena Baltikum, Polen, Tjeckien, Rumänien och Ryssland. Dessutom har sjukdomen nu också konstaterats i Kina, vilket troligen kommer att ge en omfattande spridning även i Asien framöver. Vi stjärnor kommer att vara viktiga för landets försvar framöver, både vad gäller smittsamma sjukdomar och andra katastrofer som kan drabba våra djur, samt för att hjälpa till med allmän information rörande kriser i samhället. Så fortsätt att utbilda er och vara aktiva i era lokala förbund. Ni behövs allesammans! Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande
Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar
SBS Centralstyrelse/kansli: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm Tel: 08-629 63 60 Fax: 08-629 63 83
Blå Stjärnan 4/18
Kommunikatör: Amelie Wisén amelie@svenskablastjarnan.se (föräldravikariat för Paola Squassina) Utbildningskonsulent: Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67 Utbildningskoordinator: Anna Holmberg anna@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68
Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida:
www.svenskablastjarnan.se
3
Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp, om inte annat anges. Ta kontakt med källan om du undrar över något.
Så stoppar vi afrikansk svinpest från att nå Sverige Den allvarliga djursjukdomen afrikansk svinpest nådde Belgien i november i år 2018. För att hindra smittan från att nå Sverige är det viktigt att inte slänga matrester i naturen eller lämna kvar dem på rastplatser, eftersom de då kan smitta vildsvin som äter upp resterna. Att få in afrikansk svinpest till Sverige skulle få stora konsekvenser. ★ Afrikansk svinpest smittar inte människor men är ett allvarligt hot mot grisar och vildsvin. Viruset överlever länge i kött och i döda djurkroppar från infekterade djur. Det krävs värmebehandling för att avdöda viruset. Afrikansk svinpest kan därför spridas med charkvaror som inte upphettats, såsom kallrökta korvar och torkad skinka. En kvarlämnad korvmacka kan i värsta fall inte bara orsaka ett enormt lidande för vildsvin och grisar utan även slå hårt mot svensk ekonomi och livsmedelsexport. […] – Afrikansk svinpest får allt större utbredning i Europa, vilket är oroande. Förutom fallen hos vildsvin i Belgien är den explosionsartade utvecklingen i Rumänien värd att notera, med nästan 1000 utbrott sedan i juni i år, bland annat i stora kommersiella grisbesättningar. Ju längre tid som går utan att man får bukt på smittspridningen inom EU, och ju större område som drabbas, desto större är sannolikheten att smittan med
Foto: Christina Arosenius
Tänk på att inte mata grisar eller lämna matrester i naturen om man är på utflykt, särskilt inte i områden där det finns vildsvin
människans hjälp, på grund av otur, okunskap eller oaktsamhet, en dag också når Sverige,
säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog på SVA.
Att ge djur i julklapp får aldrig vara ett impulsbeslut ★ Pytonormar som blir 5 meter långa och väger 80 kilo, papegojor och sköldpaddor som kan bli mellan 50–100 år år gamla, hundar som ska rastas flera gånger varje dag och som blir kvar när barnet flyttar hemifrån. Det här är bara några exempel på djur och de problem som kan uppstå om man inte noga har tänkt igenom ett beslut att köpa en levande julklapp. Vill du ändå ge bort ett djur i gåva? Börja då i stället med att köpa en bok om djuret och ge som julklapp. Då kan ni båda lära er mer om vilka behov det har, hur stort och gammalt det kan bli och annat som är viktigt att veta. Det är också ett bra sätt att se om personen fortfarande är intresserad av att äga just det djuret. Är det ett barn som ska få gåvan? Kom ihåg att det är du som vuxen som har ansvaret och att det kan vara bra med en försäkring ifall djuret blir sjukt eller råkar ut för olyckor. Ni kan bestämma tillsammans att barnet ska göra vissa saker, men ansvaret är fortfarande ditt om det inte blir av.
Källa: SJV.se
VAD SKA MAN TÄNKA PÅ FÖR ATT FÖRHINDRA SPRIDNING? c Aldrig lämna eller ge matavfall till vilda djur eller tamgrisar.
att ta med sig livsmedel och andra animaliska produkter.
c Ta hand om ditt matavfall så att inga vilda djur kommer åt det. Det gäller både hemma och vid picknick och på rastplatser.
c Undvika att ta med skinka och charkprodukter från smittade länder, eftersom sådana produkter kan innehålla viruset.
c Kompostera matavfall i sluten behållare.
c Smittan kan också spridas med kläder och utrustning som det kommit kroppsvätskor från smittade djur på och som inte rengjorts.
c Ta reda på vad som gäller då du ska resa utomlands. Från vissa länder är det förbjudet
4
Foto: Pixabay
Finns det plats för en sköldpadda i över 50 år för den som får den i julklapp? Blå Stjärnan 4/18
Nytt & Blandat
Var uppmärksam vid införsel av grovfoder och halm Jordbruksverket rekommenderar djurhållare och foderföretagare att om möjligt undvika att ta in grovfoder och halm från områden där den smittsamma grissjukdomen afrikansk svinpest förekommer. ★ Den långvariga torkan under sommaren har lett till att efterfrågan på importerat grovfoder
är större än normalt. I en del länder i östra Europa finns den mycket allvarliga grissjukdomen afrikansk svinpest, främst bland vildsvin. Viruset överlever länge i kött och döda djurkroppar från infekterade djur. Sjukdomen smittar inte människor, men är ett allvarligt hot mot grisar och vildsvin. Är fodret av god hygienisk kvalitet är smittorisken låg, men skulle det råkat ha kommit med ett dött djur i en foderbal blir situationen en annan. – Vi vill mana till försiktighet
vid införsel av grovfoder och halm. Om man upptäcker rester av döda djur som inte kan uteslutas vara vildsvin i foder från länder med afrikansk svinpest ska man kontakta Jordbruksverket, säger Maria Lundh på Jordbruksverket. Det är inte förbjudet att ta in grovfoder och halm från EU, och du som redan tagit emot sådant från länder där afrikansk svinpest förekommer kan fortsätta att använda det, men var då extra uppmärksam på even-
tuella rester av döda djur. Sannolikheten att smittan överförs via väl torkat hö och halm, samt ensilage och inplastat stråfoder anses vara låg, förutsatt att den hygieniska kvaliteten är god. Om fodret är producerat i ett område där afrikansk svinpest förekommer kan man dessutom behöva vidta särskilda försiktighetsåtgärder när man kasserar fodret för att undvika att sprida smittan till vildsvin. Källa: SJV.se
JORDBRUKSVERKETS REKOMMENDATIONER Rekommendationerna avser införsel/import inom EU. När det gäller handel med länder utanför EU finns det redan stränga regler. c Undvik om möjligt att föra in grovfoder eller halm från områden inom EU där afrikansk svinpest förekommer.
Foto: Pixabay
Afrikansk svinpest är ett allvarligt hot mot grisar och vildsvin.
c Om du ändå planerar att ta in grovfoder eller halm från sådana områden bör du kontakta myndigheterna i producentlandet redan på planeringsstadiet för att kontrollera smitt-
situationen där fodret är producerat. Tänk på att fodret kan ha handlats i flera led. Fodret bör ha lagrats i minst två månader innan det förs in i landet. c Om du redan har fört in grovfoder eller halm från sådana områden kan du använda detta, men var observant på eventuella rester av döda djur.
Fler grisar och färre får på svenska gårdar Mellan juni 2017 och juni 2018 ökade antalet grisar och nötkreatur medan antalet får minskade. Andelen mjölkkor minskar också. Det visar den statistiska undersökning om antalet lantbruksdjur i Sverige som Jordbruksverket gör årligen. ★ Antalet nötkreatur ökade med drygt 5 000 djur mellan juni 2017 och juni 2018 trots att antalet mjölkkor minskade med 2 600 djur. Framför allt ökade antalet am- och dikor, men det fanns även något fler kalvar i juni 2018 än vid samma tidpunkt 2017. Uppgifterna gäller alltså i början på sommaren så eventuella effekter på djurantalet av sommarens torka går inte att se i dessa resultat. Blå Stjärnan 4/18
Antalet får var drygt 3 procent lägre i juni 2018 än i juni 2017 och även antalet jordbruk som har får har minskat under perioden. Trenden har under en längre period varit att andelen vuxna djur ökat jämfört med andelen lamm. År 1995 gick det 1,36 lamm per vuxet djur. För första gången uppskattas nu att antalet vuxna djur (tackor och baggar) överstiger antalet lamm.
Antalet grisar har ökat med uppskattningsvis 2,3 procent mellan 2017 och 2018. Främst är det antalet slaktgrisar som ökar medan såväl suggor som smågrisar minskar. Sedan 2010 var trenden fram till 2016 att antalet grisar minskade, sammanlagt med 10,9 procent för att de sista två åren öka med 2,9 procent. Antalet djur per företag ökar kontinuerligt men utvecklingen mot större och större besätt-
ningar har avtagit något under de senaste åren. På nötkreaturssidan ökar besättningarna mest mellan 2017 och 2018 och en genomsnittlig mjölkgård har 92 mjölkkor 2018 jämfört med cirka 89 mjölkkor 2017. För övriga djurslag är förändringarna mindre. Sett över en längre tidsperiod är det dock storleken på svinbesättningarna som ökat mest under 2000-talet. Källa: Jordbruksverket
5
Nytt & Blandat
Foto: Pixabay
sommarens skogsbränder Du som deltog i arbetet – hör av dig till oss ★ För det första: Ett stort tack för en fantastisk insats, hur mycket eller lite du än deltog! För det andra: Mejla oss och berätta vad du gjorde i sam-
band med brandbekämpningen, så vi vet vilken erfarenhet du har inför liknande situationer i framtiden. Vi vet att Blå Stjärnor deltog i flera insatser
men saknar information om vilka. Det beror på att frivilliga anmäldes via kommunernas frivilliga resursgrupper, FRG, eller via Röda Korset och att det
inte fanns någon återrapportering till oss. Det viktigaste just då var att kommunerna försågs med den hjälp de behövde i form av de frivilligas hjälp.
Regeringskansliet, Gävleborgs län och Ljusdals kommun skickar ett stort tack till oss alla ★ Efter sommarens fina insat-
Foto: Amelie Wisén
ser kom det två brev till Svenska Blå Stjärnan. I det ena skriver Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister, bland annat: ”Regeringen är mycket tacksam för era insatser. Ni har visat en sann anda av solidaritet och att vi vid en kris står redo att hjälpa varandra. Mitt djupaste tack för er insats och den beredskap ni upprätthåller.” I det andra brevet skriver Lars Molin, kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen i Ljusdals kommun, samt Per Bill, landshövding i Gävleborgs län: ”Vi är djupt rörda över det engagemang och den hjälp vi fått under arbetet med branden. Det fantastiska samarbetet har varit helt avgörande. Varmt tack för er insats.”
Frivilliga slöt upp på ett fantastiskt vis ★ 6 120 – så många frivilliga anmälde sig spontant för att hjälpa till under bränderna.
Exempel på organisationstillhörighet, förutom Blå Stjärnor, var Röda korset, Bilkårernas
riksförbund, Frivilliga automobilklubben, Lottakåren och Frivilliga radioorganisationen.
Dessutom anmälde sig en del privatpersoner. Amelie Wisén
Rätta lösningen till Djur huller om buller på sidan 27 (från vänster): Koltrast, kameleont, delfin, vessla, pelikan, makrill och gräshoppa.
6
Blå Stjärnan 4/18
INFO från Centralstyrelsen
Fredagen den 11 oktober höll Centralstyrelsen ett telefonmöte. Från det kan följande rapporteras: ★ En genomgång av resultaten från det arbete som styrelsen gjorde vid förra mötet gällande långsiktig strategisk planering inom det civila försvaret. Utdelning av arbetsuppgifter rörande SBS förmågebehov som ska diskuteras vid nästa möte.
fondportföljen genomförs för närvarande.
★ Höstens mässor diskuterades. SBS kommer att delta på Elmia, Sweden International Horse Show samt Hundmässan i Stockholm.
★ Genomgång av ekonomin.
★ Genomgång av vilka doku-
En översyn av förvaltningen av
ment som ska utgöra proposi-
tioner vid nästa Riksstämma. Stadgar, policy för sociala medier, alkoholpolicy samt statuter och nya regler för medaljer.
★ Behovet av att skydda SBS
★ SBS har fått tack för in-
ment inför kansliets flytt till nya lokaler diskuterades.
satserna i samband med branden i Färila från Ljusdals kommun samt tack från minister Morgan Johansson.
varumärke inom Europa diskuterades.
★ Arkivering av gamla doku-
★ Nästa möte hölls den 16 november i samband med beredskapskonferensen.
Krisberedskapstips för dig och dina husdjur ★ Midvinternattens köld kan vara nog så hård. Och mörkret råder under vintermånaderna. Men det brukar inte medföra några problem för oss människor som bor i varma, upplysta bostäder. Inte något vi tänker på ens. Men vad händer om det inte är varmt, om vi inte kan tända några lampor, inte använda spisen och att till och med vattnet slutar rinna ur kranarna? Hur ska vi hålla oss varma? Vad ska vi äta? Var finns det vatten – att dricka, använda till tvätt, disk, hygien och toalett? Det blir snabbt bråttom att lösa en mängd problem för funktioner som du tar för givna. Du som läser tidningen Svenska Blå stjärnan och har
studerat affischen som följde med tidningen i maj, är bra mycket bättre förberedd än de flesta. Du har kanske skaffat det du behöver för ett plötsligt elavbrott som varar under längre tid. El är en mycket kritisk faktor i ditt liv. Det mesta är beroende av att elen fungerar. För att hålla värmen behöver du ha en öppen spis, kamin eller en värmekälla som drivs av gasol eller fotogen. Alternativa värmekällor finns att köpa på flera ställen. För att ha vatten tillgängligt behöver du något att hämta vatten i, hinkar med lock eller smådunkar. Fyll gärna tomma petflaskor med vatten och förvara i frysen – då har du vatten
för en kortare kris. Skafferiet bör vara laddat med konserver och torrvaror och någonstans bör du ha ett campingkök eller liknande med bränsle som du kan ta fram. Det och mycket mer har du nu förhoppningsvis förberett. Du kan känna dig lugn över att alla i familjen har det bra, trots elavbrottet. I familjen ingår kanske något husdjur som också kommer att påverkas av ett strömavbrott. Hundar och katter klarar sig ganska bra i lägre rumstemperaturer, men tänk på att ha foder hemma. Har du till exempel en orm behöver du tänka lite extra på den. Stoppa ormen i ett örngott och värm den under dina kläder. På vår hemsida, svenskablastjarnan.se,
Foto: Hanna Fridh
finns affischen med krisberedskapstips att titta på och ladda ner, samt fler tips på hur du kan förbättra din hemberedskap. Tillbaka till ormen – på hemsidan finns till och med en film om hur du skyddar din orm om kylan sänker sig över ditt hem. Kristin Sundström redaktör och generalsekreterare
Nära 400 miljoner kronor till torkdrabbade lantbrukare ★ Den 30 november betalade Jordbruksverket ut 399,5 miljoner kronor till Sveriges lantbrukare. Det är den första delen av regeringens krispaket som nu har betalats ut till lantbrukare med får-, nötkötts- och komjölksproduktion. – Allt har löpt på bra enligt den satta tidplanen vilket känns mycket bra. Ett trettiotal lantbrukare återstår att handBlå Stjärnan 4/18
lägga. Det gäller framför allt lantbrukare som har sökt krisstöd men som övertagit en ansökan om nötkreatursstöd från en annan lantbrukare, säger Håkan Wirén, avdelningschef på Jordbruksverket. Totalt är det 12 833 lantbrukare som får dela på pengarna. Stödbeloppet per djurenhet har fastställts till 428,50 kr. Källa: Jordbruksverket
Foto: Pixabay
Sveriges köttdjursuppfödare har nu fått första delen av krispaketet.
7
Foto: Pixabay
Smittskyddsrutinerna är extra viktiga om man har en ridskola med hög risk för smitta. Hur hög risk man har avgörs av hur verksamheten ser ut.
Ridskolor – därför är smittskyddet så viktigt Text: Gittan Gröndahl, tf statsveterinär, SVA
Att drabbas av kvarka är ett av de värsta akuta hoten som finns för en ridskola. Verksamheten kan stoppas i flera veckor. Hästarna har ont och lider, de måste vila länge och i värsta fall måste någon avlivas. De tappade intäkterna kan skapa en kris som gör att ridskolan riskerar att stänga för gott. Så vad kan man göra för att förebygga kvarka och andra smittor? ★ Vaccin är en viktig del av smittskyddet, men för flera av smittorna finns inget vaccin. Därför är det viktigt att ha bra och förebyggande smittskyddsrutiner. På så sätt förhindrar man att smittämnen överförs från en infekterad häst till en annan mottaglig häst. Smittämnen kan spridas när hästar flyttas eller vid direkt och indirekt kontakt med djur eller människor. Övervakningsrutiner, god hygien, att dela upp hästar i grupper och isolering av sjuka individer kan förhindra spridning.
Ridskolor är högriskobjekt för smitta Smittskyddsrutinerna blir extra viktiga om man har en anläggning med hög risk för smitta. Hur hög risk man har avgörs av hur verksamheten ser ut. Här följer några exempel på faktorer som påverkar risken att drabbas av utbrott. Ju fler punkter som uppfylls, desto högre är smittrisken.
8
Fler än 20 hästar. Många besökare eller kunder. Aktiviteter, exempelvis rundvandring, ridturer, hästkontakt och kurser. Blandad verksamhet, exempelvis saluhästar, uppfödning, inhysning och träning. Flera olika kategorier av hästar, exempelvis verksamhetshästar, tillfälligt besökande hästar, avelsston, hingstar och unghästar. Hästarna vistas ihop med andra djur eller besökande hästar. Hästar deltar på evenemang eller tävlingar – extra hög risk om de då ätit och druckit ur samma vatten och fodertråg som andra hästar. Internationella resor eller inköp av hästar från utlandet. Utrustning delas mellan olika hästar utan att rengöras. Många olika personer sköter om hästarna. Hästarna vaccineras ej.
En ridskola uppfyller alltså många av dessa högriskkriterier. År 2016 gjordes en intressant kartläggning av smittskyddet vid 134 svenska ridskolor av veterinärstudenten Ulrika Nordling. Resultaten visade att smittskyddet vid ridskolorna kan utvecklas mer. Trots att hotet mot ridskoleverksamheten måste anses som betydande om man inte skyddar mot smitta, och trots att flera grundläggande rutiner inte var på plats, ansåg de flesta att det inte var så stor risk på deras egen anläggning.
Många missar att isolera de smittfarligaste hästarna Mest förvånande var att 40 procent av ridskolorna inte använde isolering eller karantän för nytillkomna hästar. Det är förmodligen den allra högsta risken en ridskola kan ta. Många utbrott av både kvarka och andra infektioner börjar från en nyinköpt häst. En flytt är stressande och kan påverka immunförsvaret, vilket i sin tur ger en ökad känsligBlå Stjärnan 4/18
SMITTSKYDDSRUTINER PÅ SVENSKA RIDSKOLOR Finns tillgång till varmt vatten, tvål, ren handduk och handdesinfektion?
98 %
2%
Vaccineras hästarna mot influensa?
97 %
3%
Finns rutiner för hantering av misstänkt smitta hos häst?
85 %
15 %
Ges information till personal eller besökare om hygienrutiner?
83 %
17 %
Finns rengöringsrutiner för inredning m.m. som kommit i kontakt med sjuka hästar?
79 %
21 %
Finns isolering för sjuka hästar?
75 %
25 %
Kan besökare tvätta stövlar m.m. med varmt vatten?
73 %
27 %
Finns särskilt mottagningsstall och avskild utevistelse för nyinkomna hästar?
60 %
40 %
Finns nedskrivna rutiner för hygien och smittsäkerhet?
55 %
45 %
Isoleras hästar som kommer hem och är febriga, hängiga eller snoriga?
50 %
50 %
Kan unghästar, tävlingshästar och dräktiga ston stallas upp åtskilda?
31 %
69 %
Finns möjlighet att erbjuda skyddskläder och stövlar vid kontakt med hästarna?
26 %
74%
Inga egna skyddskläder till hovslagare och behandlare
Foto: Pixabay
%
0
10 Ja
20
30
40 Nej
50
60
70
80
90 100
Smittskyddsrutiner som följdes vid svenska ridskolor, i fallande ordning. Data: Nordling, 2016
het för infektioner. Men om hästen hålls isolerad under de första veckorna tillfrisknar den oftast, utan att ha smittat någon. Det innebär att ett avbrott som hade kunnat kosta ridskolan flera hundratusentals kronor kunde ha förhindrats med denna ganska billiga och enkla åtgärd.
HÄSTSMITTA De vanligaste smittämnena som drabbar hästar i Sverige, om man bortser från invärtes parasiter, är kvarka (Streptococcus equi), Streptococcus zooepidemicus, ekvint herpesvirus typ 4 (EHV-4) och abortvirus (EHV-1) – som alla kan ge luftvägsinfektion – och ringorm, löss samt fotskabb (Chorioptes) som infekterar huden. På föl är rotavirus och Rhodococcus equi vanliga smittor. Viruset som ger hästinfluensa är ganska ovanligt i Sverige, tack vare att så många hästar är vaccinerade.
Blå Stjärnan 4/18
ställs på alla som har besöksverksamhet med djur. Rutinerna innebär att man måste informera om och erbjuda möjlighet till handtvätt med kallt vatten, flytande tvål och engångshanddukar samt handdesinfektion i närheten av djuren som besöks. Ridskolorna följde också kravet i tävlingsbestämmelserna på att hästarna ska vara vaccinerade mot hästinfluensa. I diagrammet här intill visas några efterfrågade rutiner i fallande ordning, från de som oftast följdes till de som mest sällan följdes.
Undersökningen visade att de stallar som själva hade varit med om sjukdomsutbrott var de som främst hade investerat i bra isoleringsmöjligheter. Kanske behöver man bli bränd för att sky elden? Det vore intressant att ta reda på om bristen på isoleringar beror på att man inte har haft råd, inte anser det viktigt, att det medför för mycket merarbete eller om det kanske inte ens varit uppe till diskussion. Hälften av ridskolorna visade sig också sakna rutiner för att isolera hästar direkt när de kommer tillbaka efter en resa och uppvisar feber, hängighet eller snuva. Risken är större att en häst smittas i kontakt med nya hästar än i hemmastallet. Därför är det är en bra rutin att övervaka dem när de kommer tillbaka och separera dem från andra, åtminstone om de har symtom.
Handfat och vaccination Den smittskyddsrutin som ridskolorna hade bäst kontroll på var de lagkrav som
Den skyddsrutin som var allra mest ovanlig bland ridskolorna var att erbjuda stallets egna skyddskläder och stövlar till exempelvis hovslagare och andra hästbehandlare. Besökare som åker runt och är i direktkontakt med olika hästar kan lätt föra runt smitta via kläder och skor. Ett alternativ till stallegna skyddskläder skulle kunna vara att ridskolan i stället ställer krav att alla behandlare ska använda rena kläder och skor vid sina besök. Så arbetar redan de flesta veterinärer. Många ridskolor hanterar smittor först när de drabbar anläggningen, i stället för att förebygga. Kanske är kunskaperna om hästsjukdomar och hur de sprids begränsade, eller så finns det praktiska, ekonomiska eller ledningsmässiga hinder. Det positiva är att det finns en hel del enkla åtgärder som förebygger eller begränsar den skada som smitta medför. På ridskolan får många sin första kontakt med hästar. Ridskolan är dessutom en miljö där många människor och djur möts och smittsamma sjukdomar riskerar att spridas. När bra smittskydd efterföljs på ridskolor bidrar det både till bättre hälsa för svenska hästar och ökad kunskap om smittsamma hästsjukdomar hos eleverna.
9
I Småland, strax utanför Reftele i Gislaveds kommun, ligger Stora Segerstad naturbrukscentrum. Här finns utbildningar inom lantbruk, skog, maskinmekanik och hund. I djurstallarna bedrivs modern produktion av mjölk, svin, lamm, ägg och nötkött.
GRUNDKURS 1:
Utvecklande och roligt bland lantbruksdjur och traktorer Text och foto: Anna Holmberg
Många som går kursen talar varmt om utbildningsdagen i grisstallet.
10
Blå Stjärnan 4/18
Tidningen Blå Stjärnan har besökt Stora Segerstads Naturbrukscentrum för att ta reda på hur det är att gå Svenska Blå Stjärnans (SBS) Grundkurs 1. Vad får man lära sig? Varför ska man gå kursen? Och vad är egentligen mest utmanande och roligt? ★ I början på november, mitt i djupaste Småland, pågår SBS:s uppdragsutbildning Grundkurs 1. Vi ansluter på förmiddagen under kursens sjätte dag. Vid det här laget har deltagarna hunnit bli ordentligt varma i kläderna och gruppen har svetsats samman rejält. Det är föreläsning i klassrummet och vi hoppar rakt in i undervisningen. Djurskydd står på schemat denna dag och djurskyddskontrollanten Katarina von Hofsten från Västra Götalands län berättar om hur hennes dagar ser ut ute i verkligheten. Vi får lära oss om vilka lagar som reglerar djurskyddet i Sverige, varför det görs kontroller och hur dessa går till. Det blir många avbrott för frågor, engagemanget är stort och våra deltagare lyssnar och antecknar aktivt. Efter lunchen flyttar gruppen ut i det soliga höstvädret för en grundläggande lektion i traktorkörning. Här gäller det att hålla tungan rätt i munnen för att få de stora traktorerna att köra framåt, bakåt och slalom mellan koner som står utställda på gårdsplanen. Några har vana sedan tidigare, andra sitter i en traktor för allra första gången. Ingenting är rätt eller fel – här gäller det att våga och att ha roligt!
Intensivt och fysiskt krävande Grundkurs 1 är en av Svenska Blå Stjärnans två grundutbildningar. Kursen innebär teoretisk och praktisk utbildning som stundtals kan vara både intensiv och fysiskt krävande. Till varje kurstillfälle antas 16–18 deltagare som tillsammans arbetar, studerar, bor och umgås under nio intensiva och lärorika dygn. Vid flera tillfällen under året har SBS Blå Stjärnan 4/18
Jill Johansson och Monica Ögren håller skickligt tungan rätt i munnen för att få traktorn att köra framåt, bakåt och slalom mellan koner. 4
11
Monica Ögren, deltagare på veckans kurs, talar varmt om dagen i grisstallet. – Det var det roligaste momentet eftersom det hände så mycket som vi fick hjälpa till med. Mats som sköter grisstallet var så enormt pedagogisk och kunnig. Vi lärde oss jättemycket, säger Monica Ögren. – Jag rekommenderar folk att söka till SBS kurser. Vi behöver utbilda fler för att ha en stark beredskap. Gillar man lantbruksdjur så är detta en jättebra kurs som är mycket förmånlig och bra utformad. Jag har länge velat gå med i SBS och nu passade det bra för mig. Organisationen har en fantastisk värdegrund och en spännande historia som vi ska värna om.
Intressant upplägg
Lena Persson har lång erfarenhet av att leda Svenska Blå Stjärnans kurser. Hon håller ihop gruppen och finns på plats under dygnets alla timmar.
Deltagaren Mikael Annersten tycker att det roligaste har varit att köra traktor, men också att få följa med under en mjölkbondes arbetsdag.
haft förmånen att ha sina utbildningar på Stora Segerstads naturbrukscentrum. För Grundkurs 1 är det en perfekt plats som möjliggör kursens huvudsyfte – att ge deltagarna grundläggande kunskaper om lantbrukets djur, om deras behov och beteende, skötsel och vård. Ladugårdsarbete med mjölkning både morgon och kväll är en viktig del av kursen och det praktiska arbetet ute i djurbesättningar leder till god kunskap och ökad djurvana. Övriga punkter på schemat är bland annat smittskydd, evakuering av djurstallar och grundläggande skötsel av nöt, gris, lamm och höns.
– Det är spännande eftersom alla deltagare har så olika bakgrund. På den här kursen har vi bland annat en ingenjör, en snickare, en läkare och ett par studenter. Det som förenar dem är att alla har samma brinnande djurintresse, säger Lena Persson och fortsätter: – Spontant tänker jag – gå kursen! Du får komma ut och träffa djur och lantbrukare i verkligheten. Du får ta del av en stark gemenskap och de flesta deltagare växer enormt under dessa dagar. På kursen bor och arbetar man intensivt och nära varandra. Ofta leder det till nya kontakter för framtiden! Men det finns fler anledningar att gå kursen. Exempelvis är det ett fantastiskt tillfälle att få en djupare förståelse för hur vardagen på en gård fungerar. En annan fördel är att man på ett helt annat sätt kan bedöma en lantbrukares arbete. Dessutom är det många av kursens deltagare som tycker att kursinnehållet är intressant och roligt.
Samma brinnande djurintresse Kursledare Lena Persson håller ihop gruppen och finns på plats under dygnets alla timmar. Lena har lång erfarenhet av att leda Svenska Blå Stjärnans kurser och hon tycker mycket om mötena med deltagarna.
12
Mikael Annersten kom i kontakt med SBS genom en kvinna som han träffade på en odlingskurs. Han hade aldrig tidigare hört talas om organisationen men tyckte att upplägget lät intressant och anmälde sig till grundkursen. – Det har varit tidiga morgnar och intensiva dagar späckade med information och fysiskt arbete. Det roligaste har varit att köra traktor, men också att få följa en mjölkbondes arbetsdag. Vi har lärt oss mycket om skötsel av främst mjölkkor, men även om får och gris. Dessutom är det intressant att se hur köttvarorna i matvarubutiken har blivit till. Jag kan verkligen rekommendera fler att gå kursen, säger Mikael Annersten.
Alla godkända Kursen avslutas dag nio med skriftligt prov. Provresultatet bedöms tillsammans med de praktiska delarna och vid ett godkänt helhetsresultat är deltagaren välkommen att skriva under en överenskommelse med SBS. Överenskommelsen innebär att du står till samhällets förfogande vid kriser och katastrofer. Den innebär också att man betalar medlemsavgiften, upprätthåller sin kompetens och går Svenska Blå Stjärnans kurser. Vid detta kurstillfälle blev samtliga deltagare godkända. Blå Stjärnan 4/18
Utbildning
Nytt berikande utbildningsår väntar Snart har vi genomfört årets sista utbildning och det är dags att ladda upp inför 2019. Det är härligt med alla engagerade medlemmar som vill lära sig mer och som vill kunna göra skillnad. ★ Välkommen till utbildnings-
Kursfoldern för 2019 går att beställa och ladda ner på vår hemsida.
året 2019! Utbudet av kurser liknar det som vi har genomfört under året. De uppdragsutbildningar som presenteras i utbildningsprogrammet är de som vi har sökt pengar för hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I februari får vi besked om storleken på uppdragsmedel från MSB. Vi reserverar oss därför för eventuella förändringar i kursutbudet. När
Foto: Niklas Ladberg
Eva Ladberg Utbildningskonsulent Tel: 08-629 63 67 eva@svenskablastjarnan.se
vi får besked om vilka utbildningar vi kan genomföra så lägger vi ut informationen på vår hemsida. Gå gärna in regelbundet på vår hemsida och se vad som är på gång både centralt och i förbunden. På hemsidan kan du läsa mer om våra kurser och anmäla dig. Jag önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Eva Ladberg
Anna Holmberg – vår nya utbildningskoordinator på kansliet ★ Den 1 oktober började Anna Holmberg på Svenska Blå Stjärnans (SBS) kansli. Hon kommer att arbeta med allt det praktiska kring våra kurser och utbildningar och har därför fått titeln utbildningskoordinator. Det innebär att hon kommer att planera, informera och se till att kurser och utbildningar genomförs, bland annat genom att ha kontakt med kursledare, skolor, kursdeltagare och SBS:s förbund i hela landet. Anna kommer närmast från Scan där hon har jobbat som sälj- och marknadskoordinator. Där arbetade hon bland annat med märkning, kampanjer, artikelsystem och att ta fram nya produkter. Nu ser hon fram emot att jobba på ett nytt sätt för Sveriges lantbruk och djur. – Det känns viktigt att arbeta för ett välmående, inhemskt Blå Stjärnan 4/18
ANNA HOLMBERG Familj: Man och två barn 11 och 13 år. Bor: I Aspudden utanför Stockholm. Sällskapsdjur: Två grekiska landsköldpaddor som heter Doris och Betty, snart 4 år. En typisk helg: ”Helgerna är alltid aktiva. Vi fördelar dem bland annat mellan lantstället, fotbollsplanen och med musik och dans i hemmet.”
Foto: Amelie Wisén
Anna kommer att ha kontakt med kursdeltagare, -ledare, skolor och SBS:s förbund.
jordbruk och att vi inom landet blir mer lokala och självförsörjande. Det är också fantastiskt att vi har en så sträng djurskyddslag. Den ska vi vara stolta över och förvalta väl, säger Anna.
Intressen: ”Skärgården och vårt hus på Torö. Och att laga mat. Älskar att ge mig hän åt långkok inför söndagens middag.”
Vårt centralkansli har flyttat ★ Den 6 november gick flytten från Sundbyberg till våra nya lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Vi är nu grannar med Sveriges Veterinärförbund och har också nära till
Stadshuset och vackra Norr Mälarstrand. Även om ytorna är lite mindre än i Sundbyberg så väger det upp att ha nära till myndigheter och andra organisationer.
13
Jämtgetter so gör nytta och Text: Louise Ribbing Foto: Meta Lönnberg
Malin Tyrén Bakken nära på snubblar över orden när hon i rask takt nämner allt gott som spirar ur den ideella föreningen Get2gethers verksamhet. Ekologisk slyröjning, produktion av getmjölksprodukter i liten skala, så kallade gröna jobb och sysselsättning för nyanlända – för att inte tala om det sociala kitt och möjligheten till glad samvaro för intresserade i närsamhället,skolklasser, scouter och förskolebarn. ★ Hon tar emot oss, en grupp från Svenska Blå Stjärnans Stockholmsförbund, en gråmulen höstdag när regnet hänger i luften. Här, vid en av Vattenfalls kraftledningsgator ute på Lidingö, ska snart ett tjugotal jämtgetter få beta rent. Allmänhetens intresse för projektet Get2gether är stort och Malin har tagit emot många grupper för studiebesök. Hon berättar om den glädje getterna skänker och hur stöddiga killar i högstadieåldern blir fromma som lamm när de får en killing i famnen.
Rensat fikabord
Getter är biologiska supersågare. De kan hålla kraftledningsgator rena i hela landet och medan de gör jobbet producerar de också mat.
Just vid det här tillfället får vi ett uppdrag, att hjälpa till att flytta getterna ett tiotal meter från en hage till en annan. Vi tänker att det ska väl inte vara så svårt, särskilt inte för ett gäng djurvana Blå Stjärnor, men då har vi inte räknat in det provisoriska fikabord som dukats upp intill den ena hagen. På något ögonblick är vår kedja bruten och medan ett gäng getter glatt sätter i sig frukt, kakor och bullar från fikabordet har ett annat börjat springa till skogs. Blå Stjärnan 4/18
om både gott Som tur är lyckas vi gemensamt styra upp situationen och till slut är alla getterna i den nya hagen. Ja, de är fulla av upptåg, mycket kavata och särdeles rymningsbenägna, de små liven. – Vi har behövt förstärka våra elstängsel ett antal gånger. Vi lär oss på vägen, säger Malin. Numera använder de sig av en egen uppfinning – viltvårdsstängsel med invävd eltråd – och det har hittills fungerat. Malin är en av medfinansiärerna och eldsjälarna i föreningen. Hon har varit med sedan getterna hämtades från uppfödaren på gården Vallgarns i Enköping år 2016. Det var Henrik Pontén som kom på idén att starta en getförening. – Jag flyttade till Lidingö i mitten av 1990-talet och har sett hur det gradvis vuxit igen här. Om man ska upprätthålla ett öppet landskap, då måste man hålla med betande djur. Allt annat är bara provisoriska åtgärder, säger han.
Fattigmans ko Henrik Pontén började läsa på och kom fram till att just geten är överlägsen som betesdjur och mer och mer insåg han även getens värde som matproducent. – Getnäringen i Sverige är helt underutvecklad. Här finns en stor potential. Vi har ett land som lämpar sig väl att ha getter i, men ingen getkultur. I vårt grannland Norge är getnäringen sex gånger så stor. Getter betar allt och kan vara självförsörjande en längre tid än kor. Dessutom sägs det att de livsmedel som kommer från geten är mycket bra, både mjölk och kött. Han inledde ett samtal med Lidingö stad om hur getter skulle kunna användas till att hålla landskapet öppet och det landade efter sex år i ett försök med ekologisk slyröjning. Det har nu även resulterat i ett pilotprojekt ihop med Blå Stjärnan 4/18
Här, vid en av Vattenfalls kraftledningsgator på Lidingö, ska ett tjugotal jämtgetter beta rent.
Vattenfall för att hålla kraftledningsgator rena från sly. Under tiden hade Henrik lyckats samla en grupp engagerade personer som gick in med både tid och pengar i föreningen. I jakten på den perfekta geten fastnade man snart för jämtgeten, en lantrasget som lämpar sig väl för fäboddrift och ett nordligt klimat. På Skansens hemsida kan man läsa att jämtgeten förr kallades för fattigmans ko och att den, till skillnad från kor, klarar sig bra även under knappa förhållanden. I dag finns knappt 500 jämtgetter i Sverige. Förr var den vanlig i Härjedalen och Jämtland. – Genom vår verksamhet bidrar vi till rasens bevarande, säger Henrik och fortsätter: – Getter kan absolut bidra till en mer långsiktig och robust matproduktion. Mängden mat för getter är ju närmast oändlig och i vart fall borde vi sikta på den norska nivån på 60 000 getter. Då kan getterna bidra till Sveriges livsmedelsförsörjning.
Supersågare För närvarande producerar föreningen vissa getmjölksprodukter ihop med det lokala mejeriet Geten Gerda & Ko. Henrik har stora planer på att skala upp verksamheten med mobila mjölkningsstationer. Att nyttja arealer som annars
inte används är ju ur samhällsperspektiv en väldigt bra idé. Getterna är, som Henrik säger, biologiska supersågare. De kan hålla kraftledningsgator rena i hela landet och medan de gör jobbet producerar de också mat. På Lidingö har verksamheten även blivit en sysselsättningsmöjlighet för hittills två nyanlända killar från Afghanistan. – Eftersom de hade mycket erfarenhet av getter från sitt hemland kunde de lära oss massor, säger Henrik. Ett annat projekt som ska hjälpa folk med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden är Gröna jobb och därigenom har Get2gether tagit emot personer som hjälpt till att sätta upp stängsel. För det är lite pyssel med getterna. – Vi flyttar ständigt på hagarna och de behöver ju daglig tillsyn så visst kräver de tid och engagemang. Men man får väldigt mycket tillbaka. Nästa steg är att växla upp projektet. Henrik hoppas på fler getprojekt ute i landet och han vill gärna få kontakt med djurintresserade som kan tänka sig att driva egna getgrupperingar med stöd av Get2gether. – Det här vore väl något för Svenska Blå Stjärnans förbund ute i landet – att samla medlemmarna kring? Ta kontakt med Get2Gether om du vill veta mer. Kontaktuppgifter hittar du på: get2gether.nu
15
Om kaninen har smittats av det nya viruset är förloppet oftast snabbt. Den kan må bra på kvällen och hittas död nästa morgon.
Ny typ av kaningulsot drabbar både kaniner och harar Text: Amelie Wisén
Redan år 2010 började kaniner i Frankrike att insjukna i en ny variant av kaningulsot (RHDV2). Den äldre typen av viruset (RHDV) angriper kaniner, men nu drabbades även harar. Dessutom såg den nya sjukdomen likadan ut hos unga och vuxna kaniner, vilket inte var fallet med den äldre varianten. I dag finns RHDV2 – som kan ha en mycket hög dödlighet hos kaniner – i stora delar av världen och fick ett rejält fäste i Sverige år 2016.
Foto: Pixabay
★ För ett par år sedan började Aleksija Neimanis, biträdande statsveterinär och viltpatolog på Statens veterinär medicinska anstalt (SVA), att kika på lagovirusets spridning bland kaniner och harar i Sverige. Då fanns också en misstanke om att den nya typen av kaningulsot – som orsakas av lagovirus – hade nått Sverige. Det blev naturligt att titta närmare på fenomenet, speciellt eftersom viruset har en så stor påverkan på populationer och sprider sig väldigt snabbt. – Genom att titta bakåt i sparat material från 2013 kunde vi bekräfta de första kända fallen i Sverige. År 2016 fick viruset en rejäl ökning både bland tama och vilda kaniner. Möjligen hade viruset förändrats eller så kom det en ny Blå Stjärnan 4/18
16
KANINGULSOT (RABBIT HEMORRHAGIC DISEASE, RHD) Orsak: Lagovirus, Caliciviridae, RHDV och RHDV2. Arter: Framför allt kaniner (tama och vilda), sällan vissa hararter. Spridning: Via direktkontakt, eller via förorenade föremål (till exempel kaninavföring, blod, foder) och insekter. Utbredning: Södra Sverige upp till Gävleborgs län, Europa, Asien, Australien. Förekomst: Framför allt sommarhalvåret. Kontakta gärna Viltsektionen på Statens Veterinärmedicinska Anstalt om du råkar på döda vilda kaniner eller harar. På så vis kan de hålla koll på hur viruset sprids. SVA:s viltsektion: rapporteravilt.sva.se Källa och läs mer: sva.se (sök på kaningulsot). Aleksija Neimanis, viltpatolog på Statens veterinärmedicinska anstalt. Foto: Therese Selén/SVA
stam till Sverige, eller troligtvis så hände både och, säger Aleksija Neimanis.
Egenskaper hos den nya typen Det nya viruset har alltså två egenskaper som särskiljer det från den äldre varianten. Den ena egenskapen är att det inte bara drabbar kaniner, utan även fyra arter av harar i världen. Två av dem har vi i Sverige – fältharar och skogsharar. Det utesluter ändå inte att alla typer av harar kan smittas. – Vi borde vara rädda om våra harar i Sverige. I södra Sverige minskar populationen av skogshare och nu finns också potentiellt nya hot i form att detta virus, säger Aleksija Neimanis. Virusets andra specifika egenskap är att även unga kaniner kan insjukna. Bland annat har en elvadagars kaninunge avlidit av sjukdomen. Den äldre varianten av viruset kan visserligen överföras till unga kaniner, men utan att de insjuknar. Däremot utvecklar de immunitet.
fatta symtom kan det handla om att kaninen upplevs som deppig och inte vill äta – kanske har den också fått hög feber. I sista stadiet påverkas andningen och kaninen kan få kramper. Dessutom kan det komma skum eller blod från näsan. Djuret dör ofta inom ett dygn. En
”
– Vi borde vara rädda om våra harar i Sverige. I södra Sverige minskar populationen av skogshare och nu finns också potentiellt nya hot i form att detta virus.
Symtom, förlopp och sanering När en kanin har smittats av det nya viruset går det ofta väldigt fort. Den kan må bra på kvällen och hittas död i sin bur på morgonen. Om man hinner uppBlå Stjärnan 4/18
Skogshare.
Foto: Johnny Blästa
del kaniner kan klara sig och utvecklar immunitet. Eftersom viruset kan överföras genom förorenade föremål och överlever lång tid ute i naturen och i djurstallar är det viktigt att sanera och desinfektera bomiljöer, redskap och föremål efter ett utbrott. Det är också bra att skydda tamkaniner från insekter om viruset finns i området. Dessutom bör man tänka på att alltid tvätta skor och verktyg om man har vistats på ställen där det finns vilda eller tama kaniner – exempelvis i skogen eller i trädgården.
Vaccinera mot båda varianterna Eftersom det gamla RHDV-viruset kan finnas kvar rekommenderar Aleksija Neimanis alla som har tamkaniner att vaccinera mot båda typerna av kaningulsot – ett så kallat dubbelvaccin (mot både RVHD och RHDV2). Den bästa tiden för vaccinering är senvintern eller i god tid inför förflyttningar där kaninen ska möta andra kaniner, exempelvis vid utställningar, besök hos kaninkompisen eller resan till sommarstugan. – Prata med din veterinär om en vaccinationsplan. Räkna med 14 dagar för att vaccinet ska få full effekt, säger Aleksija Neimanis.
17
Familjen Mathiasson bor i ett hus med en stor tomt i Kungälv. Förra året drabbades fem av deras kaniner av kaningulsot. Här är Lakrits, Busan, Nasse, Maskot, Burre och Pricken innan tragedin bröt ut.
Sandro med kaninerna Lakrits och Busan. Det var en tuff tid för familjen att drabbas så hårt.
Familjekaninerna drabbades av kaningulsot Text: Amelie Wisén Foto: Privat
En morgon i september 2017, när Blå Stjärnan Anki Mathiasson tog sin vanliga utfordringstur ut till familjens fem kaniner, upptäckte hon att en av dem var helt orörlig och mådde dåligt. Hon såg päronen som hade fallit från trädet intill och drog snabbt slutsatsen att kaninen hade ätit av dem och fått i sig alldeles för mycket. ★ – Vi hade hört talas om kaningulsot, men kändes oss trygga eftersom vi inte trodde att det fanns några vildkaniner här i Kungälv. Därför var det så självklart för oss att vår sjuka kanin bara mådde dåligt av päronen. Vi kontaktade veterinären och fick tips om att stödmata med krossat hö och vatten, berättar Anki. Med hjälp av stödmatningen och genom att plocka bort alla päron verkade kaninen bli bättre och familjen andades ut. Men redan nästa morgon hade nya päron trillat ner och ännu en kanin var drabbad. – Vi var hoppfulla eftersom det hade gått så bra att stödmata den tidigare kaninen. Däremot blev vi rejält oroliga när det kom blodigt skum ur den här kaninens nos när vi gav den en bit krossat hö eller vatten. Plötsligt bara dog den. När så en tredje kanin blev sjuk förstod Anki att päronen inte var orsaken. Hon ringde veterinären igen som nu drog slutsatsen att det handlade om ka-
18
ningulsot och som uppmanade dem att komma in för en undersökning. Men de kom aldrig så långt. Även denna kanin dog.
Ihjälskrämd av en hund – Ursprungligen hade vi sex kaniner, men en av dem hade dött bara några veckor tidigare eftersom en hund hade hoppat in i hägnet och skrämt den. Det kändes lite overkligt att våra kaniner nu också skulle drabbas av kaningulsot, berättar Anki. Nu hade familjen bara två kaniner kvar och bestämde sig för att sära på dem. Den ena var ju den som hade blivit sjuk först, och därför ville de skydda den sista kaninen från smittan. Men det hjälpte inte. Snart var även den drabbad. De funderade på om de skulle försöka rädda eller avliva den eftersom den första kaninen hade överlevt. – Vi hann knappt fundera. Allt gick så fort, och nu var även denna kanin död. Dagen efter insjuknade den första
kaninen ännu en gång … och dog direkt.
Vilda kaniner spred smittan På bara någon vecka hade alltså hela kaninflocken drabbats av kaningulsot och dött – förutom den första kaninen som hade dött av skräck på grund av en busig hund. Inga andra tamkaniner på orten hade ännu drabbats, men nu började man hitta döda vildkaniner. Strax efter det startade smittspridningen bland tamkaninerna. – Ja, vi blev förvånade över att det fanns vilda kaniner i vårt område. Jag hade aldrig sett några tidigare, men det måste ju ha varit via dem som vår kaninflock blev smittad. Vi bor i ett hus med en ganska stor tomt som gränsar mot skogen. Anki och hennes man har två barn som då var 9 och 12 år gamla när allt det här hände. De var förstås jätteledsna. – Nu vilar vår lilla kaninflock i en glänta här i skogen. Blå Stjärnan 4/18
Modern femkamp innebär mycket träning – på egen hand och i olika idrottsklubbar.
MODERN FEMKAMP:
En allsidig sport med stolta traditioner Text: Louise Ribbing
I ena stunden dyker du ner i en pool, för att i nästa ta dig an en kombattant i fäktning. Därefter sitter du upp till häst och hoppar en bana, för att sedan skjuta och springa så fort du bara kan. Blå Stjärnan 4/18
19
Varje tisdag träffas några av de lite äldre femkamparna i Stockholm på K1 för att träna hoppning.
VAD ÄR MODERN FEMKAMP? Sverige har haft stora framgångar i Modern femkamp under 1900-talet och bland annat tagit 9 guld, 6 silver och 4 brons i OS-sammanhang. Du kan träna och tävla i Modern femkamp hela livet! Det finns tävlingar för ungdomar, juniorer, seniorer och så kallade masters för deltagare som är ända upp till cirka 80 år. De fem delmomenten:
Fäktning: Alla möter alla i enminutersmatcher.
Hästhoppning: Tidshoppning på en 350–450 meter lång bana med 12 hinder.
Simning: 200 meter frisim. Laser-Run: 3 200 meter löpning (4 x 800 meter).
Inom ramen för Modern femkamp arrangeras också tävlingar där inte alla delmoment ingår. Det kan vara: • Biathle: Löpning och simning.
Triathle: Simning, löpning och skytte. Tetrathlon: Fäktning, simning, löpning och skytte.
Laser-Run: Enbart löpning och skytte.
Skytte: Skytte med laserpistol där det krävs minst fem träffar på 10 meters avstånd.
★ Det är variationen som är den stora tjusningen med Modern femkamp. Det tycker i alla fall Erika Ornstein, aktiv Blå Stjärna och ordförande i Stockholmsförbundet, som i vuxen ålder började med denna allsidiga och fysiskt krävande sport. Ja, det går faktiskt utmärkt att börja med Modern femkamp som vuxen, även om du kanske inte blir så duktig att du kan delta i stora internationella tävlingar. Kari Rasmuson, kanslichef på förbundet för Modern femkamp menar att
20
Läs mer på: modernfemkamp.se
simningen brukar vara svårast för de som börjar sent. – Det är en stor fördel om du har ridit tidigare, för det är oftast svårt att lära sig som vuxen, säger Kari Rasmuson.
Upptäckt ny favorit Just simningen har varit den största utmaningen för Erika Ornstein som inte kunde crawla innan hon började med femkamp. Inför sin första tävling hade hon bara hunnit ta två simlektioner och klarade knappt att ta sig igenom de 200 meter som krävs. Hon berättar att en av
de mest minnesvärda händelser som hon upplevt som femkampare var när hon för första gången gjorde voltvändningar vid varje vändning under en simtävling. – Det tog två och ett halvt år – det var en stor mental blockering för mig. Det blev inte min bästa simtid, men jag snyftande ändå av glädje när jag satte händerna i bassängkanten! Ridning har hon däremot hållit på med i större delen av sitt liv, så det har inte varit några problem. Och hon har fått en ny favoritsport på köpet: – En fantastisk upptäckt med femkampen är fäktningen! Det är verkligen superkul – en utmanande och teknisk sport som definitivt går att lära sig även som vuxen.
Militär koppling Modern femkamp infördes som olympisk gren vid OS i Stockholm år 1912. Många militärer kom att ägna sig åt sporten, inte minst eftersom två av delmomenten – skytte och ridning – gick att öva på under arbetstid. Sverige har haft stora framgångar i Modern femkamp under 1900-talet. Den militära kopplingen har hållit i sig, även om det numera främst är civila som är aktiva. Regementen ställer ofta upp med logimöjligheter i samband med tävlingar Blå Stjärnan 4/18
och läger, och på K1 i Stockholm, där det fortfarande finns hästar, hålls regelbundna hoppträningar.
Liten men aktiv I dag får sporten anses som liten, med endast tre föreningar i Stockholm, Uppsala respektive Falun. Men utövarna är mycket aktiva och passionerade, försäkrar Kari Rasmuson. Och det krävs eftersom femkampens välsignelse, att det är en varierad och mångsidig sport, också är lite av dess förbannelse. Det gör att den kräver både tid och pengar. – Du måste bli medlem i en sim-, fäktnings- och ridklubb för att träna. Det gör att det blir lite dyrare och kanske krångligare än om man håller på med bara en sport. Men det löser sig, bara man har lite driv, konstaterar Kari Rasmuson. Även Erika Ornstein vittnar om att sporten kräver en del: – Det roliga faktum att femkampen är så varierad gör också att den är svår att träna för. I femkampsklubben tränar vi främst löpning och skytte tillsammans. Ungdomarna kör fäktning i samma grupp, men annars går vi till egna klubbar för fäktning, simning och eventuell extra löpning. Vi som är lite äldre har också ridgruppen på K1 där det
Erika Ornstein var fanbärare vid Svenska Blå Stjärnans riksstämma i Stockholm 2017.
finns chans att börja om man har tillräckliga förkunskaper och har varit aktiv femkampare ett tag.
Fostran och kamratskap I Sverige arrangeras fem Grand Prixtävlingar samt SM och ett alternerande NM (övriga år i Finland och Danmark). Det finns också möjligheter att tävla utomlands. Varje år hålls träningsläger vilket svetsar samman de aktiva utövar-
na. Kari Rasmuson har tre barn som alla är femkampare. – Jag tycker att femkampen ger barn en fantastisk uppväxt. De tränar både styrka, flås och vighet. Dessutom är det väldigt bildande, du måste vara både taktisk, strategisk och viljestark. Det ger en bra fostran, helt enkelt! Dessutom är det socialt och du får många kompisgäng genom de olika idrottsklubbarna. ANNONS
Om Svenska Brukshundklubben Svenska Brukshundklubben är en ideell medlemsorganisation för aktiva hundägare, specialklubb i Svenska Kennelklubben och frivillig försvarsorganisation. Vi har utbildat hundar och förare sedan 1918. 60 000 medlemmar Svenska Brukshundklubben har idag runt 60 000 medlemmar, närmare 300 lokala klubbar runt om i landet och avelsansvar för ett tjugotal brukshundraser. Våra medlemmar tränar, tävlar och arrangerar aktiviteter som agility, rallylydnad, bruksprov med spår, sök, rapport och patrull, IPO, IPO-R, lydnad, patrullhundar, räddningshundar, utställningar, kurser för hundägare och långsiktiga avelsarbeten.
Blå Stjärnan 4/18
Klubbar i hela landet All verksamhet inom Svenska Brukshundklubben bedrivs av våra medlemmar på de lokala klubbarna. Brukshundklubbar finns i nästan alla Sveriges kommuner. I vissa kommuner finns det till och med flera klubbar. Avel och utveckling av våra brukshundraser arbetar medlemmar med i våra rasklubbar. Ideell organisation Brukshundklubben är en ideell organisation utan politiska eller religiösa kopplingar. Våra huvudsakliga verksamhetsområden är utbildning, tävling, tjänstehundsverksamhet samt utveckling av mentalt och fysiskt sunda hundraser.
Frivillig försvarsorganisation Svenska Brukshundklubben är en av Sveriges 18 frivilliga försvarsorganisationer. Vi har i uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och personal till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Brukshundklubben startade 1918 Ursprunget till Svenska Brukshundklubben startade redan 1918. Då med namnet Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden. 1940 fick vi vårt nuvarande namn, Svenska Brukshund klubben – SBK. Vår historia är präglad av hundar i människans tjänst. www.brukshundklubben.se
21
Kor bildar ofta starka vänskapsband till särskilda individer i flocken.
Foto: Pixabay
Djurens känslor och tankar – så mycket liknar de våra egna Text: Amelie Wisén
Kalven som blir exalterad när den lär sig att öppna en grind, regnbågslaxen som visar rädsla för ett nytt, okänt föremål i akvariet och råttan som skrattar när den blir kittlad på magen, även om det är på en frekvens som vi inte kan höra. Det är bara några av alla de exempel på forskning som visar att djur har känslor – något som Per Jensen, professor i etologi, berättar om i sin nya bok ”Djurens känslor och vår känsla för djur”. ★ Under stora delar av 1900-talet rådde konsensus inom vetenskapsvärlden om att djur saknar ett känsloliv som liknar vårt eget. Man var överens om att allt handlade om inlärda beteenden och betingning. Men så hände något i början av 2000-talet. Forskning som visade att hundar har ett känsloliv öppnade upp för studier på andra arter. – Vi lever i en tid då vetenskapen ger oss en ny syn på hur djuren känner och
22
kommunicerar. Själv forskar jag på hundar och har skrivit mycket om resultaten i mina senaste böcker, men nu är det dags att lyfta lantbrukets djur. Det finns så mycket kunskap om deras fascinerande känsloliv, säger Per. Tittar man exempelvis på korna så bildar de starka vänskapsband till särskilda individer i flocken. De är också omtänksamma mödrar som upplever det som smärtsamt att skiljas från sin
nyfödda kalv. Det är inte ovanligt att kalven och modern står och råmar efter varandra flera dagar efter separationen.
Förmåga till lycka och vänskap – Känslolivet hos djur skiljer sig inte mycket från vårt eget. De upplever exempelvis smärta, rädsla, hunger och törst, men även mer komplexa känslor som empati och svartsjuka. De reflekterar över sin egen existens och har förBlå Stjärnan 4/18
har ett djupt känsloliv blir man kanske benägen att betala extra för att det ska ha det bra. Jag själv är inte vegetarian, även om jag inte äter så mycket kött. Däremot finns det bra sätt att ta hand om djur och dessa vill jag uppmuntra. Det som Per ser som ett stort problem är just stordriften inom lantbruket. Den innebär att man har många djur per enhet i karga miljöer med få skötare. I stället för många små slakterier domineras branschen av ett fåtal stora, vilket resulterar i långa transporter och miljöer som är stressande för djuren.
PER JENSEN Jobbar som: Professor i etologi, läran om djurens beteende, vid Linköpings universitet. Forskning: Leder en forskargrupp som bland annat studerar hundars beteende och relation till människor. Författare och föreläsare: Har skrivit böcker som ”Den missförstådda hunden”, ”Hur smart är din hund?” och ”Hur mår maten?”, samt föreläser om djurens beteende och djurskydd. Musiker: Är riksspelman på svensk säckpipa. Fiol är hans andra huvudinstrument. Han spelar dessutom ett antal mer eller mindre udda instrument. Djurägare: Har alltid haft en flock höns. Har också fött upp grisar och har i perioder haft katter, hundar och marsvin. I dag husse till de dansk-svenska gårdshundarna Majken och Nisse. Läs mer om Per: www.perjensen.se
måga till lycka och vänskap. Evolutionen har inte plötsligt utvecklat känslor i och med att människan kom, säger Per. Både däggdjur och fåglar har alltså ett rikt känsloliv. Det finns inte heller någon skarp gräns mellan landdjur och fiskar. Exempelvis har en rad olika studier visat att fiskar snabbt lär sig att undvika sånt som väcker obehag och att minnet av upplevelsen sitter i länge. Fiskar inom samma art söker sig också gärna till varandra, förmodligen för att lindra rädsla och söka tröst.
Tre skäl att bry sig
Per Jensen skriver och föreläser om djurbeteende och djurskydd. Hans hjärta klappar särskilt för hundar och deras alldeles speciella intelligens som utvecklats under en evolutionärt rekordartad kort tid av samliv med mänFoto: Privat/Natur & Kultur niskor.
– Med det i tanken blir det problematiskt att kalla det för fiskodlingar. Som om det vore något vi odlar, säger Per.
Få har kontakt med lantbruksdjur I dag har bara en procent direktkontakt med lantbrukets djur – i princip enbart de som jobbar med dem. Övriga har aldrig sett hur djuren har det. Självklart påverkar det hur vi ser på dem. – Jag vill få människor att fundera över hur djuret har levt innan det hamnar på tallriken. Om man vet att ett djur
I sina tidigare böcker har Per Jensen bland annat fokuserat på hundens beteende och känsloliv. I boken ”Djurens känslor” går han ett steg längre och sammanfattar den senaste forskningen om känslorna hos lantbruksdjuren. Blå Stjärnan 4/18
Pers slutsats är att djur inte är rädda för döden då de inte känner till att de själva ska dö. Däremot är de instinktivt rädda för allt som är okänt och farligt. Därför är det viktigt att transporterna är korta och att slakten är stress- och smärtfri. – Jag ser det som att det finns tre nivåer i varför vi ska bry oss om djuren i livsmedelsindustrin. För det första är det en etisk och moralisk fråga. Vi har all makt över dem, och bör vi då inte se till att de mår bra? För det andra: blir det lika bra mat om vi inte gör det? Djuren växer snabbt och slaktas under jobbiga förhållanden. Det påverkar både smak och näringsinnehåll. – Om vi inte anser att något av dessa skäl är giltigt bör man kanske ändå fundera över den egna hälsan. Hur påverkas vi exempelvis av antibiotikaanvändningen som kompenserar för de dåliga miljöer som djuren hålls i? Antibiotikaresistensen är ett av de största hälsohoten i dag.
Per Jensen är även författare till boken ”Hur mår maten?”. Det är den bok som han anser som viktigast av de böcker som han har skrivit.
LÄSARRABATT Fram till den 31 januari 2019 får du som Blå Stjärna en rabatt på närmare 10 procent vid köp av böckerna ”Djurens känslor” och ”Hur mår maten?”. Gör din beställning på Bokus.se och ange koden Jensen&djur vid betalningen.
23
Foto: Astrid Gast/Shutterstock
En talgboll kan vara förrädiskt spännande att tugga på om man är katt eller hund. Nätet kan fastna i tarmen och det feta innehållet kan orsaka kräkningar och bukhinneinflammation.
Se upp för vinterns faror En talgboll kan bli rena dödsfällan för din hund eller katt. Liksom russinen och chokladen. Har du katt bör du se upp med presentsnören och julgranskulor i glas. När vintern nalkas är det dags att djursäkra ditt hem. Text: Ann-Christin Mathiasson
★ Julen är en spännande högtid, inte bara för barnen, utan också för våra hundar och katter. Plötsligt dyker det upp nya intressanta föremål att smaka på och undersöka. En lekfull kattass kan ha svårt att hålla sig ifrån den där skojiga glänsande kulan i granen. Och hundens känsliga nos spårar ivrigt upp den ena godsaken efter den andra. Här följer en sammanställning över saker man bör se upp med.
24
JULGRAN
PRESENTSNÖREN
Häng julgranskulorna lite högre upp i granen. Sitter de för lågt kan de bjuda in till lek med krossade glasskärvor på golvet som följd – inte alls särskilt tassvänligt. Tänk också på att inte hälla gödningsmedel eller liknande i granens vatten. Katter brukar tycka att det är spännande att dricka ur nya ”vattenskålar”.
Ett färgglatt presentsnöre kan vara lockande för en lekfull katt eller hund. Men leken kan sluta illa om djuret tuggar i sig snöret och det hamnar i tarmen. Tarmen får då jobba på utan resultat, vilket kan leda till att den ”träs upp” på snöret. Djuret blir illamående, får ont i magen och vill inte äta. Det har blivit stopp i tarmen och snöret måste opereras ut. I svåra fall går det hål på tarmen och djuret drabbas av allvarlig bukhinneinflammation som kan vara mycket svår att bota.
Foto: Pixabay
TA L G B O L L A R L E VA N D E L J U S En viftande hund- eller kattsvans kan lätt välta ett levande ljus och sätta fyr både på sig själv och hemmet. Ställ ljusen utom räckhåll och lämna dem aldrig obevakade!
G I F T I G A VÄ X T E R Följande växter bör man vara uppmärksam på: julros, mistel, julstjärna, amaryllis, hyacint, lilja och oleander.
En talgboll som dinglar i trädet utanför köksfönstret kan vara spännande att undersöka. Men det är inte någon lämplig leksak för en hund eller katt. Nätet som omger talgbollen kan fastna i tarmen om djuret tuggar i sig det, och hamnar det feta innehållet i magen kan det orsaka kräkningar eller bukhinneinflammation. Använd en talgbollshållare så att hunden inte kommer åt att äta. Kom ihåg att även lagra talgbollarna på ett säkert ställe.
Blå Stjärnan 4/18
CHOKLAD
G LY K O L F Ö R G I F T N I N G
Njut gärna av choklad, men håll asken borta från hunden och katten. Choklad innehåller bland annat ämnet teobromin som är giftigt för dem. Ämnet verkar stimulerande på hjärta, blodkärl och nervsystem. Det enzym som bryter ner teobrominet saknas hos hundar och katter, vilket kan leda till förgiftning. Halten teobromin varierar beroende på chokladsort. Ren kakao och mörk choklad innehåller högst halt. Det är sällsynt att katter blir förgiftade då de oftast inte äter några skadliga mängder. Hundar kan dock med lätthet sätta i sig större mängder och är därmed i riskzonen. Det kan räcka med 60 gram av
Se upp med läckande bilar och se till att hunden inte slickar i sig den söta glykolen på gator och parkeringar, eftersom det kan leda till förgiftning med svåra njurskador som följd. Det behövs inte särskilt mycket glykol för att djuret ska bli dåligt och det är mycket viktigt att den får snabb vård. Symtomen kan visa sig från 30 minuter till 12 timmar. De första tecknen är att djuret blir väldigt törstigt, kissar mycket, blir vingligt och kräks. Efter ett dygn upphör njurarna att fungera. Djuret slutar kissa, kräks och blir allt sämre. Det kan vara svårt att veta om det är glykol som hunden eller katten har fått i sig. Diagnos kan ställas med hjälp av blod- och urinprover. Vid minsta misstanke om att hunden eller katten har fått i sig glykol, kontakta genast veterinär!
Foto: Pixabay
mörk choklad för att en hund som väger 10 kilo ska visa förgiftningssymtom såsom illamående, dregling, kräkningar, diarré och buksmärtor. Har djuret fått i sig höga doser teobromin kan rytmrubbningar i hjärtat leda till plötslig död. Kontakta omedelbart veterinär om djuret har ätit choklad, oavsett om det visar symtom eller ej. Symtomen kommer oftast inom 2–4 timmar, men det kan dröja upp till ett dygn innan de visar sig.
Foto: Pixabay
J U L M AT
NÖTTER
RUSSIN OCH VINDRUVOR
En del veterinärer kallar julen för ”pankreatitens högtid”. Pankreatit är en inflammation i bukspottkörteln som orsakas av för mycket fett. I svåra fall kan tillståndet leda till döden. Bukspottkörtelns normala uppgift är att producera enzymer som bryter ner maten i tarmen. Men för fet mat kan bidra till att den i stället börjar bryta ner sig själv. Kraftiga buksmärtor i kombination med svårigheter att behålla mat och vätska är symtomen. Revbensspjäll och annat kött med ben bör man se upp med. Hundar som inte är vana vid ben kan drabbas av kräkningar och diarréer. Har man otur kan benen fastna på sin väg genom tarmen och orsaka besvärliga förstoppningar. Rätter med lök ska också undvikas. Lök kan orsaka blodbrist med trötthet och nedsatt aptit som följd.
Nötter med skal är inte giftiga i sig, men kan med lätthet sväljas av en hund eller katt. De kan sedan fastna på sin väg ut genom tarmen. Vanliga symtom är kräkningar och slöhet. Ofta är operation nödvändig då man måste öppna upp tarmen för att få ut nöten. Om nöten är stor kan den fastna i matstrupen och orsaka andningsbesvär eller kvävning. Då är det bråttom att komma till veterinären!
Ge aldrig russin eller vindruvor till din hund eller katt! Några få russin kan leda till ett akut insjuknande i njursvikt, ibland med dödlig utgång. Man vet dock inte säkert hur många russin hundarna och katterna tål. En del blir inte sjuka trots att de ätit många russin och en del blir sjuka av några få. Om du vet att hunden eller katten har ätit russin ska du kontakta veterinär. På djurkliniken/-sjukhuset försöker man då få djuret att kräkas upp russinen. Efteråt får djuret medicinsk kol för att minimera risken för förgiftning.
Foto: Pixabay
Faktagranskning:
FRÅN STOCKHOLMS REGIONDJURSJUKHUS HEMSIDA Fläkskador: Var försiktig med att låta hunden springa okontrollerat på snöfri, hal is. Om den halkar och benen glider isär kan allvarliga muskelbristningar och ledskador uppstå. Isvakar: Hunden förstår inte om isen är svag. Om isen brister och hunden ramlar i vattnet är det så gott som omöjligt för den att ta sig upp själv, och det är ofta mycket svårt för ägaren att dra upp hunden eftersom isen inte bär en människa.
Jonas Eriksson, veterinär och klinikchef för akut- och intensivvårdsavdelningen på Blå Stjärnans Djursjukhus när texten togs fram. I dag, chefsveterinär på
Läs mer om förgiftning hos hund och katt: giftinformation.se/temasidor/husdjur Blå Stjärnan 4/18
Norra Djurakuten i Alafors
25
Barn&Ungdom Redaktör: Joakim Hald joakim.hald@svenskablastjarnan.se
Varför så mycket utländskt kött i affären? ★ Hej alla Blå Stjärnor! Jag vill dela med mig av ett par tankar som jag fick när jag var ute och handlade nyligen: Jag gick runt i den lokala mataffären för att hitta något gott att äta. Jag gick förbi delikatessen bort mot skåpet med färdiggrillat kött och kikade där efter något som skulle vara både snabbt och varmt. Chockad läste jag på förpackningarna med kotletter och revbensspjäll att ursprunget var Tyskland. Högrevsbitarna visade sig komma från Irland. Kycklingen däremot, den var tack och lov från Sverige.
Foto: Pixabay
Gynna vår djurvälfärd och svenska bönder – välj svenskt kött.
Väl hemma började jag fundera på varför köttet inte är svenskt? Vi har gott om inhemskt kött i Sverige så varför importerar vi då från Tyskland och Irland? Jag betalar gärna mer för att det ska komma från Sverige. Vi ska ju stötta våra egna bönder i stället för att köpa kött från länder där djuren, som jag har förstått det, rutinmässigt ges höga doser antibiotika och där det i princip inte finns något krav på djurvälfärd. Jag stöttar våra svenska bönder genom att endast köpa svenskt kött. Joakim Hald
Hundras – hur väljer man rätt? ★ Att välja rätt hundras kan vara svårt. Man vill så gärna köpa en hund för att den är söt eller cool, men frågan är – passar ni varandra? Det är mycket att tänka på innan man väljer hundras. För att få vägledning är det bra att läsa på om de olika raser som man har tänkt sig – gärna på flera ställen för att få så mycket information som möjligt. Du kan även kontakta Svenska Kennelklubben för att få hjälp att bedöma vilken ras som passar dig och som också kommer att trivas bäst hos dig. Här är en enkel lista på sådant som kan vara bra att tänka på innan man väljer vilken hundras som passar just dig och dina förutsättningar: Är det en ren familjehund eller en brukshund jag är ute efter? Har jag trädgård eller bor jag i lägenhet? Vill jag ha mycket pälsvård eller inte? Har jag familj eller är jag ensam? Joakim Hald
26
Foto: Pixabay
En chihuahua kan passa för dig som bor i en mindre lägenhet. Blå Stjärnan 4/18
Barn&Ungdom
Annorlunda fåglar i hönsgården ★ Det finns många olika fåglar som du kan ha i hönsgården i stället för vanliga höns – eller varför inte blanda lite. Både de mer exotiska hönsraserna och fasanerna är roliga att ha hemma om man har en tillräckligt stor hönsgård. Även om den vanliga hönan ger flest ägg så kommer du också att få ägg från de mer ovanliga raserna. Här kommer ett par exempel på annorlunda fåglar som du kan ha hemma tillsammans med hönsen:
Pärlhöna Vikt: 700–1 600 gram Längd: 40–71 cm Ursprung: Afrika Pärlhönan lever på Afrikas savanner i större flockar. Den är relativt välanpassad för vårt klimat här i Sverige. Pärlhönan är en fågel med mycket personlighet och charm. Den är ganska stor och lever till största del på marken.
Guldfasan Vikt: cirka 500 gram Längd: 60–105 cm Ursprung: Kina Guldfasanen är en trevlig och lätt fasanfågel att hålla hemma. Den är både social och mild i humöret och funkar att kombi-
Foto: Pixabay
Pärlhönan lever vilt i Afrika.
nera med andra hönsfåglar. Fasanen vill gärna ha buskage inne i voljären för att trivas. Det är viktigt att läsa på ordentligt innan man skaffar någon av dessa fåglar till hönsgården. På Jordbruksverkets hemsida kan du exempelvis ta reda på om ditt hägn uppfyller storlekskraven. Prata även med uppfödare eller veterinär angående kosten eftersom den kan skilja sig från vanlig hönskost. Joakim Hald
Foto: Terry Love/Wikimedia
Guldfasanen är lättskött.
Djur huller om buller I de här konstiga orden med omkastade bokstäver döljer sig sju olika djur – två däggdjur, två fåglar, ett kräldjur, en fisk och en insekt. Kan du klura ut vilka det är? Rätt svar på sidan 6. Lycka till!
HÄSPA S TT F I N E O L K V GROP S L A AL L E D SA KR L RIM MOTEL IL P E A KEN
Blå Stjärnan 4/18
AN
K
27
Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm
Foto: Peter Osslund
VILL DU BLI EN STJÄRNA ? Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta. Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss? Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur. Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar. Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.
Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar. Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-629 63 60