3/2018
TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR
Landsbygdsministern: – Torka och bränder kan bli vanligare Beteskravet hotat Krisberedskapsveckan
Blå Stjärnan
INNEHÅLL nr 3/2018 3 Ledaren
17 Utbildning
Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan
4 Nytt &Blandat
18 Sommarbetet nödvändigt för kons välfärd
Smidesvägen 10–12, Solna
c
c
c
c
c
c
Sommartorkan och oron kring foder – LRF Skåne bjöd in till möte ”Var rädd om fakta – försvara vetenskapen!” Kors kroppsspråk kan berätta vad de känner Afrikansk svinpest – risk med foderimport? Avvikande beteenden i ladugården spåras med ”big data” Nationell spridning av ehec utreds
7 Info från Centralstyrelsen c
c
Ny rapport om livsmedelsberedskap vid kris och krig Redaktörens spalt
8 Landsbygdsministern: – Samhället måste rustas för att torka och bränder kan bli vanligare
Besöksadress: Postadress: Box 2034, 169 02 Solna Tel: 08-629 63 60 Fax: 08-629 63 83 sbs@svenskablastjarnan.se
Hemsida: www.svenskablastjarnan.se
Ansvarig utgivare:
20 Working Equitation – ridsporten som kombinerar fart, fläkt och lydnad 22 Barn & Ungdom c
c c
Ardennerhästen – från jordbruk och kavalleri till skogsbruk och körhäst En god kost är viktig för alla djur Skaffa sköldpadda – vad ska man tänka på?
Christina Arosenius, riksstjärnchef christina.arosenius@svenskablastjarnan.se
Redaktör: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80
Redaktionsassistent: Amelie Wisén (vik) amelie@svenskablastjarnan.se Redaktionsgrupp: Christina Arosenius, Kristin Sundström och Amelie Wisén
Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg
Upplaga: 9 500
10 Att sköta om sina hästar vid en allvarlig kris
Utkommer: 4 nummer per år Nr
Utgivning Manusstopp
4/18 vecka 50
26 oktober
Annonser:
Vingklipp inte före ett års ålder – men flygsele går bra
12 Krisberedskapsveckan sätter Svenska Blå Stjärnan på kartan c c c
ENMÄRK
E
Miljömärkt trycksak 3041 0196
Jönköping Göteborg Karlskrona kommun bad om hjälp
16 Pressmeddelande från Jordbruksverket
N VA
T
24 Vill du bli en Stjärna?
Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2018 S
c
Kristin Sundström Tel: 08-628 63 80, 0708-58 12 17, kristin@svenskablastjarnan.se
Omslagsfoto: William Warby Wikimedia
Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.
LEDAREN
Vi har haft beredskap hela sommaren Nu när vi har lämnat sommaren bakom oss kan vi konstatera att den blev allt annat än vanligt svensk. Normalt önskar många av oss mer sol och värme och mindre regn, men i år har det varit tvärtom. De som har haft sommarlov och semester har i och för sig kunnat njuta på badstranden, men för alla lantbrukare, hästägare och våra brandmän har det varit tufft. Den utbredda torkan i hela landet har skapat stora problem vad gäller tillgång på bete, foderproduktion och för de växande grödorna. Under hösten och vintern kommer vi att få höga foderpriser, höjda livsmedelspriser och kanske nedläggningar av gårdar med kött- och mjölkproduktion. Den stora fasan att behöva nödslakta både älskade hästar och producerande kor och får kan bli verklighet för många. De omfattande bränderna har också drabbat ett stort antal människor. Förstörda skogar och nedbrunna bostäder leder i sin tur till ekonomiska svårigheter.
för att skaffa fram foder till landets hästar. Det är ett område som SBS centralt inte arbetar med då vi saknar resurser, medel och uppdrag för hästnäringen. I den situation som uppstod sökte alla efter hjälp och det förstår vi på SBS då situationen var ny för många. De medel som vi får från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är enbart till för utbildning inom lantbrukets djur för att kunna vara en part i krisberedskapssystemet. Under sommaren har vi centralt försökt att nå ut med relevant information och tips kring foderbristen och bränderna genom att lägga ut information på Facebook, från myndigheternas sidor. På lokal nivå, i våra olika förbund, är det förstås fritt fram att ställa upp med de resurser som finns. På Facebook och i andra sociala medier har vi också kunnat se att många förbund och enskilda Blå Stjärnor har engagerat sig. Det är roligt att så många är beredda att arbeta för alla våra djurs bästa.
Svenska Blå Stjärnan har haft beredskap hela sommaren. Vi har stått i kontakt med de myndigheter som har kunnat behöva vår hjälp, och vi har också stått till deras förfogande. Det blev inga utbrott av smittsamma sjukdomar hos våra lantbruksdjur. Däremot var vi beredda att rycka ut för att tvätta oljeskadade fåglar i samband med två grundstötta fartyg, något som aldrig behövdes. Ett fåtal Blå Stjärnor deltog däremot vid brandbekämpningarna under en mycket begränsad tid. SBS var under hela sommaren uppdaterad över situationen med torkan. Några Blå Stjärnor kontaktade i somras SBS sommarjour, kansli och Centralstyrelsen för att vädja om insatser
I början av sommaren hade jag nöjet att besöka en av våra grundkurser och fick än en gång höra hur uppskattade våra Blå Stjärnor är bland de lärare och lantbrukare som arbetar med vår kursverksamhet. Ni får alltid beröm för ert stora intresse och engagemang och alla säger att ni är de roligaste elever som de har – våra Blå Stjärnor. Tack och fortsätt på det fantastiska viset! Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande
Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar SBS Centralstyrelse/kansli: Box 2034, 169 02 Solna Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna Tel: 08-629 63 60 Fax: 08-629 63 83
Blå Stjärnan 3/18
Kommunikatör: Amelie Wisén amelie@svenskablastjarnan.se (föräldravikariat för Paola Squassina) Utbildningskonsulent: Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67 Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77
Ekonomiansvarig: Lena Esbro lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond Plusgiro: 76 30 -7
Hemsida:
www.svenskablastjarnan.se
3
Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp. Ta kontakt med källan om du undrar över något.
Sommartorkan och oron kring foder – LRF Skåne bjöd in till möte Den 19 juli höll LRF ett stormöte i Övedskloster där olika nyckelpersoner berättade om hur foderproduktionen påverkades av sommarens långdragna torka. "Vi är i ett allvarligt läge och samarbetet mellan LRF, lantbruket och konsumenter är av stor vikt", sa Hans Ramel, ordförande på LRF Skåne. ★ Vid den här tiden låg skörden på omkring 40 procent av det normala. Därför utlovade Lantmännen att de skulle ta bort sitt påslag på spannmål. Scan i sin tur uppmanade lantbrukarna att inte få panik och slakta ut eftersom det långsiktigt kommer att ge ett hack i värdekedjan på djuren. – Levandelagret är viktigt och det finns mer eller mindre ingen marknad för frysta detaljer, sa Magnus Lindholm, nötrådgivare på Scan, och fortsatte: – 85–90 procent av privatkonsumenterna köper svenskt kött, men kortsiktigt finns det stor potential att sälja mer svenskt kött i den offentliga sektorn. Palle Robertsson, KLS Ugglarps i Dalsjöfors, betonade att vår självförsörjningsgrad är en
Foto: Pixabay
Sommarens torka kommer med stor säkerhet att påverka prisbilden på foder i höst.
säkerhetsfråga. Han menade också att svenska lantbrukare är världsledande i sin produktion och i sitt arbete att förhindra att resistenta bakterier sprids. Från slakteriernas sida uppmanade man till att hellre fodra dyrt än att slakta och frysa ner köttet. Sommarens foderbrist
kommer med stor säkerhet att påverka prisbilden till hösten. Även länsöverdirektör Ola Melin var där och berättade om Länsstyrelsens åtgärder. Bland annat har de gett dispens för bevattning och stödutfodring. Tankar fanns också om att konstruera nya vattendammar.
– Vi behöver större volymer vatten och efterfrågar därför vattendomäner som inte används. Försvaret ser nu också över sina ytor för att hitta nya betesmarker att nyttja. Vi uppmanar alla kommuner att se över sina resurser och ha god framförhållning, sa Ola Melin. Svenska Blå Stjärnans sommarjourhavande Anne-Line Scheele fanns på plats bland åhörarna. När Ola Melin berättade att Arbetsförmedlingen kan ge personal för stängsling i form av Fas3 tog hon tillfället i akt och räckte upp handen. Hon berättade då om våra resurser och våra kompetenta medlemmar som SBS kan stå till tjänst med, vilket noterades. Anne-Line Scheele och Amelie Wisén
”Var rädd om fakta – försvara vetenskapen!” ★ I våras genomfördes March for Science – en global manifestation för vetenskap och mot faktaresistens. Manifestationen ville främja forskares engagemang i samhället och samhällets stöd för fri forskning. I Sverige lanserades även kampanjen #hurvetdudet?. Bland deltagarna fanns företrädare för universitet, föreningar, företag och myndigheter. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), stöttade kampanjen. I en debattartikel i Upsala Nya Tidning uttalade sig Jens Mattsson, generaldirektör, SVA, Ann Lindberg, professor och
4
statsepizootolog, SVA och Elnaz Alizadeh, kommunikationschef, SVA. SVA om varför March for Science behövs: ”Häromåret spreds exempelvis felaktigt påståendet att Sverige inte längre var rabiesfritt. Nyheten plockades upp av flera tidningar. Regeringskansliet reagerade omedelbart. I internationella sammanhang fick påståendet snabbt uppmärksamhet med följder för både handel och resande. Wikipedia, där många tänker sig att finna fakta, uppdaterades nästan omedelbart med den felaktiga informationen när tidningar-
nas rabieslarm gick ut. SVA fick därför lägga ned avsevärt med tid för att informera och kommunicera kring vad som faktiskt gäller för Sverige och svenska förhållanden.” SVA om att bygga förtroende: ”Vi vet att öppenhet och dialog är grundbultar för att bygga förtroende, och i vår egen verksamhet är vi beroende av förtroende hos organisationer, myndigheter, företag, media och allmänhet. Kommunikation och källkritik är i fokus under March for Science, liksom behovet av fakta och forskningsbaserad kunskap inför olika beslut.”
SVA om falska nyheter: ”I en tid när mer eller mindre påhittade nyheter och påståenden, samt skruvade fakta sprids på olika sätt i samhället, är det viktigare än någonsin att stå upp för det som är sant och rätt. I en verklig krissituation kan det vara avgörande att människor vet vad som gäller, och inte agerar på felaktiga uppgifter.” De svenska aktiviteterna till försvar för vetenskap och korrekta fakta pågick ända fram till början av september, den sista helgen före valet. Källa: SVA.se Läs mer på: bit.ly/2ObpQiF Blå Stjärnan 3/18
Nytt & Blandat
Kors kroppsspråk kan berätta vad de känner
Afrikansk svinpest – risk med foderimport?
★ Välfärdsaspekter har blivit allt
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.
viktigare i studier som handlar om djurhållning. Enkla, pålitliga och objektiva mått på djurs välbefinnande är dock en bristvara, men snart kan vi förhoppningsvis använda kors kroppsspråk som mått på deras känslotillstånd. Grunden är lagd av en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som visar hur djuren vinklar sina öron, vad de gör med svansen och hur nacken är böjd i olika situationer. Vi kan aldrig veta helt säkert vad en annan människa känner, men personens kroppsspråk leder oss ofta till en rimlig gissning, och ibland kan vi sätta namn på dessa känslor, såsom ilska eller lycka. När det gäller djur är det inte lika lätt, men även i djurhållning har vi ett behov av att kunna bedöma hur individer mår. I jordbruket finns till och med ett begrepp för människor med särskilt god förmåga att läsa av kors beteenden – de har ”koöga”. I forskning om djurvälfärd är det centralt att kunna bedöma om djur "mår bra", men det behövs beprövade, pålitliga och
Foto: Daiana de Oliveira
Kor framför en av de roterande borstar som fanns tillgängliga i kostallet. Öronställningen hos kon längst fram beskrivs i protokollet som "framåt". Blå Stjärnan 3/18
jämförbara mått, och sådana har det rått brist på när det gäller nötkreatur. Daiana de Oliveira och Linda Keeling, från SLU:s institution för husdjurens miljö och hälsa, tänkte att välfärdsbedömningen skulle vara mycket enklare om kornas kroppsspråk kunde användas som en tillförlitlig indikator på hur bra eller dåligt ett djur mår. […] – Att kor upplever det som positivt att äta och att bli borstade överensstämmer med vad tidigare forskning tyder på, säger Linda Keeling. Att de tycks uppleva köande som negativt är däremot något nytt, liksom att köandet innebär stunder av både lugn och upphetsning. Det viktigaste i studien är förmodligen att den visar i vilka sammanhang man kan se specifika kroppshållningar hos korna, men den övergripande analysen leder också forskarna till några andra intressanta förutsägelser; att vinkla högerörat bakåt och vänsterörat framåt är till exempel kopplat till ett mer positivt tillstånd än att ha högerörat framåt och vänsterörat bakåt. Ett sådant resultat är i linje med andra studier om hjärnhalvornas arbetsfördelning, som tyder på att vänster sida av hjärnan brukar vara kopplad till positiva känslor. Vänster hjärnhalva styr kroppens högra sida. Genom kartläggningen av kornas kroppsspråk under dagliga rutinsysslor har forskarna lagt grunden för ett vetenskapligt sätt att identifiera och utvärdera beteendemässiga tecken på hur positivt eller negativt kor upplever andra aktiviteter eller situationer, och hur lugna eller upphetsade de är. […] Källa: SLU.se Läs mer på: bit.ly/2CEDzwS
Foto: Pixabay
Importerat foder från områden med vildsvinsstammar som är drabbade av afrikansk svinpest utgör en stor risk för smittspridning.
★ I områden i Europa som drabbats av afrikansk svinpest (ASF) och har en infekterad vildsvinsstam betraktas närmiljön som smittad. Att använda lokalt nyskördat hö, halm och spannmål anses därför utgöra en stor risk för smittspridning. EU:s regelverk kräver därför att dessa grödor måste behandlas mot eventuell förekomst av ASF-virus, alternativt lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål gäller skyddad lagring under 30 dagar och för halm 90 dagar innan det får användas till foder. När det gäller kommersiellt producerade produkter av denna typ anses dock sannolikheten låg i dag för att dessa ska innehålla virus av afrikansk svinpest. Detta är bakgrunden till att handel med hö, halm och spannmål från drabbade områden trots allt inte regleras. ASF-virus beskrivs ofta som ett motståndskraftigt virus med
god överlevnadsförmåga, men då krävs en skyddande miljö i form av kött eller blod. Torr miljö sänker virusöverlevnaden och i direkt solljus avdödas det på ett par dagar. Lågt pH (<4) avdödar också virus mycket snabbt (inom minuter). Tillräckligt lågt pH för att så snabbt avdöda ASF-virus uppnås sannolikt dock inte i ensilage utan tillsatsmedel, eller i stråfoder som konserveras genom gastät lagring (hösilage/inplastat ensilage/hö). För väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som mycket låg. Även för ensilage och inplastat stråfoder bedöms risken som låg, även om en större osäkerhet i bedömningen råder för sådana fodermedel beroende på bland annat varierande pH och torrsubstans. Källa: SVA Läs mer på: bit.ly/2CIhGwL
5
Nytt & Blandat
Avvikande beteenden i ladugården spåras med ”big data” ★ Den snabba automatiseringen av mjölkproduktionen möjliggör allt större besättningar. Samtidigt som skötseltiden per ko blir kortare ställs dock stora krav på tillsyn och hälsa. Lösningen på den ekvationen kan mycket väl bli ett sofistikerat system där enskilda djurs beteenden och samspel med andra följs av övervakningskameror i ladugården. En pionjär på området är Oleksiy Guzhva från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). När lantbrukare hade 20–30 kor som stod uppbundna i ladugården under en stor del av året, liksom varje gång korna togs hem för att mjölkas under betessäsongen, kunde de ha god koll på varje individs hälsa och kynne. Detta har alltid varit viktigt och människor med särskilt god förmåga att läsa av kors beteenden brukar sägas ha "koöga".
I modern mjölkproduktion med lösgående djur i allt större besättningar har arbetet effektiviserats genom mer mekanisering och automatisering, till exempel av mjölkning och utfodring. Skötseltiden för varje enskilt djur blir kortare och det blir svårare att hålla ögonen på alla kor, samtidigt som det ställs stora krav på tillsyn av djuren. En lösning på problemet skulle kunna vara ett helautomatiskt system för kontinuerlig övervakning av djurhälsa och djurvälfärd – ett "virtuellt koöga". Ett viktigt steg i den riktningen har nu tagits av Oleksiy Guzhva från SLU i Alnarp, som presenterade sin doktorsavhandling för en tid sedan. Redan i dag finns flera tekniska hjälpmedel som gör det möjligt att förbättra övervakningen av djurs hälsa, fruktsamhet och produktion i lösdriftsstallar. Med hjälp av sensorer, kameror
Illustration: Oleksiy Guzhva
Kollage som visar olika skeden i arbetet, från den matematiska beskrivningen av kons geometri, till den automatiska identifieringen av fixpunkter på kons kropp.
och bildanalys går det till exexmpel att upptäcka juversjukdom och hälta, bedöma hull hos kor, samt se var djuren befinner sig i stallet. Det är också möjligt att registrera vissa beteenden på individnivå hos nötkreatur. Det Oleksiy Guzhva har gjort är att utveckla teknologi och verktyg som kan användas för att studera kors beteende, rörelser, positioner och samspel med andra individer. Inom detta område är han och hans SLUkollegor pionjärer.
– Det finns några studier som visar vad enskilda kor gör, men ingen annan har lyckats fånga upp samspelet mellan olika kor, och kvaliteten på detta, säger Oleksiy Guzhva. Vi visar att "big data" har stor potential i mjölkproduktionen. Med bildanalysteknologi kan man fånga upp förändringar i djurgruppens beteende, som signaler på djurens välbefinnande och hälsa, och därmed åtgärda problem tidigt.
mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten. – Tillsammans med berörda smittskyddsenheter och kommuner, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, arbetar vi för att utreda utbrottet och framför allt försöka identifiera smittkällan och förhindra vidare smittspridning, säger Cecilia Jernberg. […] Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Idisslare, framför allt nötkreatur, är reservoar för ehec. Smittan kan spridas via
kontakt med dessa djur eller kontakt med deras gödsel, men också via förorenade livsmedel eller förorenat vatten. Utbrott har beskrivits från många olika typer av livsmedel, som opastöriserad mjölk, rå köttfärs och bladgrönt. Även smitta från person till person förekommer. […]
Källa: SLU.se Läs mer på: bit.ly/2O5GEav
Nationell spridning av ehec utreds ★ Sedan början av juli har antalet fall av ehec-infektion ökat i Sverige. Analyser visar att majoriteten är av samma typ och fallen har rapporterats in från flera län, främst Uppsala och Västra Götaland. Enligt utredningen rör det sig om ett nationellt ehec-utbrott som har en eller flera gemensamma smittkällor. Hittills har ehec-infektionen hos ett femtiotal personer som insjuknade under juli månad kunnat kopplas samman med hjälp av molekylärbiologiska analyser av bakteriernas arvs-
6
massa. Ytterligare ett femtiotal personer misstänks också vara drabbade. Bland de insjuknade finns både barn och vuxna. Eftersom den aktuella typen av ehec, O157:H7, har spridits till olika delar av landet rör det sig sannolikt om en livsmedelsburen smitta. Lokalt kan smittan även ha spridits från person till person via badvatten. – Det här ser ut att vara ett av de största utbrotten av ehec som vi haft i Sverige. Den bakteriestam som spridits kan orsaka allvarlig sjukdom, framför allt hos barn, säger Cecilia Jernberg,
Källa: Folkhälsomyndigheten Läs mer: bit.ly/2QiNF9w Läs mer om ehec: bit.ly/2CHiBxh Blå Stjärnan 3/18
INFO från Centralstyrelsen
Vid Centralstyrelsens senaste möte den 18 maj 2018 diskuterades bland annat följande frågor: ★ Under hösten måste SBS ta
★ Diskussionerna med För-
★ Arbetet med olika policy-
★ Datum för nästa Riksstämma
fram en strategi för totalförsvarsarbetet i framtiden. Detta ska sedan rapporteras till MSB. Därför kommer Centralstyrelsen ägna en dag åt detta vid nästa möte i september med hjälp av den inbjudna föreläsare Michael Malm från Försvarshögskolan. Kansliets personal kommer också att delta.
svarsmakten fortsätter både vad gäller K1 och avbytarverksamhet för lantbrukare som ska delta i militära övningar.
dokument och uppdateringen av stadgarna fortsätter.
beslöts bli den 11–12 maj 2019 och värdar blir Jönköpings förbund.
★ Kansliets flytt till nya lokaler diskuterades på grund av kommande uppsägning från de nuvarande lokalerna.
★ En genomgång av ekonomi, årsredovisningen och placeringsresultatet gjordes.
★ SBS har ansökt om medel från Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond avsedda för deltagande i mässor.
Ny rapport om livsmedelsberedskap vid kris och krig ★ Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en ny rapport som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig. Försvarsberedningen har fastslagit att Sverige bör återupprätta livsmedelsberedskapen, som varit nedlagd sedan 90-talet. […] – För oss som forskar om livsmedelsproduktion är det tydligt att vi behöver bygga upp beredskapen på ett annat sätt nu, än under det kalla krigets dagar, berättar Camilla Eriksson, forskare vid SLU som just har genomfört en studie med finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). – Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen i dag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning, fortsätter Camilla Eriksson. – I stället för att lagra konstBlå Stjärnan 3/18
★ Årets krisberedskapsvecka diskuterades. Kansliet har tagit fram material som har skickats ut till förbunden. Styrelsen hoppas på många aktiviteter ute i landet.
★ Det beslöts att jouren under sommaren skulle skötas av Anne-Line Scheele med kansli och Centralstyrelsen som bakjour.
★ Rekrytering av en ersättare för Anna-Karin Lundgren är påbörjad .
★ Styrelsemedlemmar och kanslipersonal har deltagit i olika möten bland annat med MSB, Transportstyrelsen, Jordbruksverket, Försvarsmakten, Folk och Försvar, Vi Konsumenter och FOS.
Samma sommar – olika perspektiv
gödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi nu en möjlighet att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödsel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige år 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet. Forskningsstudien redovisas i en ny rapport: ”Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.” Den klargör att fungerande transporter och import är grundläggande förutsättningar för att kunna producera livsmedel såsom systemet fungerar i dag. […] Källa: SLU.se Läs mer på: bit.ly/2CJzPu8
★ Vi är många som inte helt fullt ut kunde njuta av sommarens värme som en följd av torkan. Kommer betet att hålla? Kommer Sveriges djurägare att få in tillräckligt med foder? Kommer lantbruket att behöva slakta fler djur på grund av torkan? Kan slakterierna ta emot fler djur än vanligt? Kommer vattnet att ta slut? Är det risk för brand där jag bor? Har jag foder så att det räcker i vinter? Frågorna var många och dessutom fler än dessa. Blå Stjärnor var beredda att rycka ut men myndigheterna såg inga uppdrag som var kopplade till torkan. Däremot var det många frivilliga som kallades ut för bränderna. Viljan att göra nytta fanns bland våra medlemmar. I det här numret av Blå Stjärnan kan du lära dig mer om krisberedskap för häst. Artikeln skrevs före sommaren och behandlar inte foder
Foto: Hanna Fridh
specifikt utan krisberedskap för häst i stort. På Svenska Blå Stjärnans Facebookssida kan du ta del av några av de artiklar som myndigheterna sammanställde under sommarens torka. När det äntligen började regna var det sent för naturen, åkrarna och vallen. Det var ändå skönt att det blev lite mer normalt svenskt väder. Nu hoppas jag att de som sökt efter foder har kunnat köpa tillräckligt för vinterns behov. Kristin Sundström redaktör och generalsekreterare
7
LANDSBYGDSMINISTERN:
– Samhället måste rustas
för att torka och bränder kan bli vanligare
Foto: Mestos/Wikimedia
Sven-Erik Bucht, Sveriges landsbygdsminister.
Text: Amelie Wisén
Efter en tuff sommar med torka och skogsbränder är det många som ställer sig frågan om hur vi kan förbereda oss om det skulle bli ett återkommande fenomen. Inom Svenska Blå Stjärnan (SBS) har många av våra medlemmar (Blå Stjärnor) dessutom varit frustrerade över att vi inte har kunnat göra mer under sommaren – inte minst med tanke på all den kunskap som vi har inom krishantering och djur. Därför tog Blå Stjärnan kontakt med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för att höra hur han ser på framtiden och vad vi kan bidra med om vi får uppleva mer torka och fler skogsbränder. SBS har bland annat folk som kan jobba i stab med planering och handräckning samt ett stort engagemang bland våra gediget utbildade medlemmar. Hur tror du att vi bäst kan ta hand om denna frivillighet? – Jag vet att Svenska Blå Stjärnan många gånger under allvarliga händelser och situationer har varit en värdefull tillgång. Det är väldigt glädjande att se att det finns så många engagerade medlemmar som ställer upp för djurens bästa. Situationen i Sverige denna sommar har varit allvarlig med torka och bränder och det frivilliga engagemanget har varit mycket viktigt. Myndigheterna tillsammans med näringen och frivilliga har alla gjort en stor insats de senaste månaderna. Exempelvis kan SBS vara en resurs för lantbrukare som behöver lämna sitt lantbruk för att hjälpa till vid släckningsarbeten. Hur ser du på det? – Frivilliga krafter har varit väldigt viktiga under sommarens bränder och torka. Alla kriser ser olika ut och så även behovet av insatser och resurser. Exakt vilka resurser som behövs avgörs bäst i varje specifik situation av den myndighet som samordnar arbetet.
8
Foto: Pixabay
Finns det behov av hjälp för de vilda djuren vid skogbrand? – Enligt Naturvårdsverket har sommarens bränder haft lokal eller möjligen regional effekt på viltstammen på kort sikt, men på längre sikt finns ingen anledning att agera särskilt med anledning av bränderna. Vilda däggdjur känner av bränder i god tid och flyttar från de branddrabbade områdena. Nu och under hösten, när det kommit nederbörd, finns förmodligen gott om föda för dem på områden som inte är brand-
drabbade. När växligheten ökar i områdena där skogsbränderna har varit kommer djuren att återkomma dit. – Vad gäller renskötande samers renar påverkas de genom att förutom att eventuell utfodring under vintern blir mycket dyrare på grund av prisläget, brann även lav upp i bränderna. Men man vet att renarna till stor del går på lukt för att finna lav under vintern, så det finns en stor risk för att betydligt större områden än de direkt drabbade kan påverka renarnas vilja att beta. Det tar lång tid för lav att återkomma. Vi bad Sametinget inkomma med en samlad bild över läget och det underlaget har just inkommit. Vi arbetar nu med analys av det inom Regeringskansliet. Vi har märkt att många hästägare har känt sig ensamma. Finns det hjälp för dem att få? – Länsstyrelserna har utfört ett mycket viktigt arbete i att regionalt hjälpa till med att leta upp betesmarker och foderresurser som normalt inte används. Detta har varit allt från att inventera möjliga resurser inom natur och kulturreservat till att skapa betesförmedling mellan djurhållare med betande djur och markägare med till exempel betesBlå Stjärnan 3/18
Foto: Gunnar Creutz/Wikimedia
Vid mitten av juli 2018 var skogsbränderna i Sverige utbredda på ungefär 25 000 hektar, varav de fyra största på uppskattningsvis 20 000 hektar. Detta kan jämföras med skogsbranden i Västmanland 2014 (bilden), då 14 000 hektar brann. Källa: Wikipedia
– Regeringen följer noga konsekvenserna av årets torka och kommer löpande att bedöma behovet av ytterligare åtgärder.
Foto: Pixabay
marker som inte brukas för tillfället. Många kommuner och länsstyrelser har ställt upp med insatser med anledning av sommarens torka och bland annat ställt marker till förfogande för djurägare att skörda hö/ensilage på. Utöver detta finns det möjlighet inom ramen för en kommande programändring av landsbygdsprogrammet att se över möjligheten att höja ersättningen för stöd till betesmarker. Det är en ersättning där även hästar kan användas som betande djur. Blå Stjärnan 3/18
Hur snabbt kommer alla drabbade att få pengar? Hur mycket kommer man att få per djur? – Det nationella krispaketet på 1 160 miljoner som regeringen har aviserat ska betalas ut under de två närmsta åren. 400 miljoner kronor avses att betalas ut under år 2018 och 760 miljoner kronor under år 2019. Jordbruksverket har fått uppdraget att betala ut pengarna som ska stötta lantbrukarna i denna svåra situation. Jordbruksverket ser över hur en lämplig fördelning skulle kunna se ut för att stödja de drabbade djurproducenterna. – På kort sikt ser regeringen att det på grund av torkan finns stora behov för lantbrukare med mjölk, nötkött och lammproduktion att under hösten 2018 köpa in grovfoder. Det akuta stödet under året syftar därför framför allt till att stödja dessa producenter. Avsikten är att stödet under år 2018 på 400 miljoner utbetalas som ett stöd på cirka 375 kr per djurenhet (en mjölkko). Det kommer också att finnas en övre gräns
för vad en lantbrukare kan räkna med, då maxbeloppet för vad en enskild lantbrukare kan få under en treårsperiod är 150 000 kronor. – Vad gäller pengarna för år 2019 har Jordbruksverket fått i uppdrag att, i samråd med näringen, utreda hur stödet kan användas på bästa sätt för livsmedels- och jordbruksföretagen. Redovisning av uppdraget ska ske den 15 oktober och därefter kan man ta ställning till hur stödet bör fördelas för att stötta lantbrukarna. Hur ser du på lantbrukens situation om vi får fler somrar med bränder och torka? – Vi måste rusta samhället för att torka och bränder kan bli vanligare framöver. Det är viktigt att inför framtiden utreda vad som kan göras för att lantbrukare ska kunna hantera extrema väderförhållanden så bra som möjligt. Det handlar både om vad vi kan göra från statens sida, men även om vad näringen själv kan göra för att stå bättre rustad i sådana här situationer. Kanske behövs anpassning i verksamheten som bedrivs ute på gårdarna. Helt klart är att detta är en fråga som vi kommer fortsätta arbeta med under kommande år.
9
Foto: Pixabay
Planera för hur du ska flytta dina hästar i en nödsituation. Märk, fota dem och skriv ner deras signalement – i fall de skulle komma bort.
Att sköta om sina hästar vid en allvarlig kris Text: Gittan Gröndahl, tf statsveterinär SVA
Efter de stora skogsbränderna är det många som har tänkt tanken: Vilken katastrof det skulle vara om en skogsbrand närmade sig på alla sidor om stallet! Hur skulle man klara sina hästar? ★ När försörjning av el, vatten, bensin, mat eller foder slås ut uppstår en samhällskris. Bränder och kraftiga stormar kan slå ut fungerande system och skapa kris för djur på olika sätt. Översvämning är ett exempel på naturkatastrof som
10
kan drabba hästar hårt. Även värme och torka kan skapa kris och leda till svält. Vid krig och terrorattacker är det vanligt att ström och vattenförsörjning angrips och slås ut, liksom telefoni och internet, vägar och broar.
fundera på hur ett längre avbrott skulle påverka både dina egna och grannarnas hästar. Fokus bör ligga på att ordna vatten, värme, mat, kommunikation och skydd för dig själv samt vatten, foder och skydd för hästen.
Kan du klara dina hästar i en vecka?
Vatten är det mest kritiska
Man kan inte räkna med att samhällets hjälpresurser kommer att räcka till alla direkt i början av en kris. Och hästar kommer antagligen inte att prioriteras den första tiden. En bra övning är att
Vid ett elavbrott fungerar inte pumparna vilket innebär att det inte kommer något vatten ur kranarna. Därför behöver du ha en plan för tillgång till rent och drickbart vatten. Finns det källor och vattendrag i närheten, eller uppBlå Stjärnan 3/18
samlat regnvatten? Vid översvämning är vattnet ute ofta nedsmutsat och kan innehålla farliga bakterier som gör att det behöver renas. Varje häst behöver 25–40 liter vatten dagligen, eller mer i varma lägen. Om du ska evakuera hästar så behöver du ta med vatten i dunkar tills ni har kommit i säkerhet.
Planera för katastrof Planera i förväg för hur du skulle kunna flytta hästarna i nödsituationer. Se till att de är permanent märkta, att deras signalement finns beskrivet och att de är fotograferade. Det här är bra ifall hästarna skulle skingras och komma bort under krisen. Sätt på en grimma märkt med hästens namn, ditt namn, epostadress och telefonnummer. Du kan också sätta på något mer kännetecken som ett id-band runt frambenet, halsen eller i manen eller svansens tagel – dock aldrig runt själva svansen. Lägg alla viktiga papper i ett vattentätt fodral. Gör en nödverktygslåda redo med motorsåg och bränsle, hammare, spik, skruv och stängselmaterial. Skaffa flera batteridrivna lampor och reservbatterier, och en batteridriven radio. Om du behöver förbereda för storm, flytta undan eller bind fast allt som skulle kunna fara omkring. Gör två stora nödskyltar där det på framsidorna i stor stil står: HAR DJUR, BEHÖVER HJÄLP. På baksidorna: HAR DJUR, OK JUST NU. Dem ska du kunna använda om helikoptrar eller räddningsfordon söker av området.
(det kan gå åt 25–75 liter per häst och dag), hö, kraftfoder, och eventuella läkemedel så att det räcker i flera dagar.
Om det inte går att evakuera hästarna Om det är omöjligt att evakuera hästarna behövs en annan plan. Kommer hästarna att ha det bäst i sitt stall, i en hage eller lösa i naturen? Det som avgör är hur stallet och naturen ser ut och vad faran är. Se upp med giftiga växter, elledningar, flygande material (vid storm) och lågt liggande marker (vid översvämning). Ge varje häst tillgång till hö och minst två hinkar vatten. Kontakta din lokala länsstyrelse eller krisorganisation för information om vad samhället planerar. Dela evakueringsplanerna för dig och/eller djuren med vänner och grannar. Sätt upp skriftlig information på gården till eventuell räddningspersonal som behöver veta vad som gjorts. Slå av strömmen innan du lämnar stallet.
När katastrofen slår till Evakuera dig och hästarna så snabbt som möjligt. I områden med farliga stormar bör man till exempel utrymma två dygn innan stormen förväntas komma. Det är inte bra att fastna i trafiken med hästar under ett katastrofläge. Vänta inte heller till sista minuten. Då kan du få order av räddningspersonalen om att inte ta med dig hästarna. Risken är stor att de blir utan skötsel, foder eller vatten i flera dagar.
Förbered för evakuering
Förebygg stallbrand och dess effekter
För att snabbt kunna forsla bort dina hästar vid en evakuering (utrymning) är det bra att träna lastning. Förbered för vart du skulle ta dem. Fundera på om du har någon vän i en region utanför krisområdet. Kontakta din lokala länsstyrelse eller krisorganisation för att höra om det finns anvisade, skyddade platser dit djur kan tas. Packa en första hjälpen-låda som är bärbar och andra saker som du har förberett. Packa tillräckligt med vatten
Stallbränder går oerhört fort. Utrustning och foder för hundratusentals kronor kan snabbt gå upp i rök och hästar kan bli innebrända. Förebyggande åtgärder är rökförbud, försiktighet med maskiner och lättantändliga material, säker elutrustning, brandvarnare och att undvika onödiga elprylar i stallet. För att underlätta snabb utrymning ska stallgångar, dörrar och boxdörrar hållas fria. Grimmor och grimskaft ska finnas nära varje häst. En utrymnings-
Blå Stjärnan 3/18
plan ska finnas för varje byggnad och alla ska kunna den. Brandsläckare ska finnas, gärna vid varje ingång. Sätt upp nödnummer till räddningstjänsten, stallägare, veterinär, hästägare och en tydlig adress till stallet för att kunna larma rätt. Se också till att det är tydligt skyltat till stallet för räddningstjänsten. Brandöva gärna med dina hästar och den lokala brandkåren.
Om det börjar brinna Ring 112. Gå inte in i stallet om det redan är fyllt av lågor. Om det går att gå in, ta ut en häst i taget. Börja med dem som är lättast att nå. Oftast går det bäst utan att täcka för ögonen på dem. Släpp dem inte lösa så att de kan rusa in igen. Efter en brand bör varje häst veterinärundersökas. Förutom brännsår kan särskilt lungorna skadas och kolik kan uppstå.
Efter en katastrof Ofta är vägarna blockerade eller förstörda efter en naturkatastrof. Se upp för strömförande ledningar och att stallet inte rasar över dig. Lugna hästarna och ta hand om dem. Städa upp stallet och rensa infartsvägen. Sätt upp dina nödskyltar (se ovan) med rätt sida utåt. Sätt den ena vid infarten och lägg den andra på mark/tak så att flyg kan se den. Använd OK-sidan om du inte har ett svårt skadat djur. Hjälp kommer att anlända så småningom i vilket fall.
Hur skadas hästar vid naturkatastrofer Förutom de uppenbara farorna att hästar exempelvis kan brännas, drunkna eller skadas akut, så finns det också många andra problem som kan uppstå. Hästar kan få njurskador av uttorkning, de kan få elektrisk chock av strömförande ledningar när de söker vatten och de kan bli påkörda om de irrar omkring på bilvägar. Dessutom kan hud och hovar ha tagit skada av vad de har varit med om och de kan få i sig vatten som är smittat med bakterier och parasiter. Läs mer om hästar och rök från skogsbränder: www.sva.se/djurhalsa/hast/ rok-fran-skogsbrander-och-hastar
11
KRISBEREDSKAPSVECKAN 2018
Krisberedskapsveckan sätter Svenska Blå Stjärnan på kartan I slutet av maj genomfördes Krisberedskapsveckan i hela Sverige – ett uppdrag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått från Regeringen. Veckan återkommer varje år för att öka kunskapen om hur man påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap. Som en del i det arbetet skickade MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla landets hushåll. Text: Amelie Wisén
★ I år var det första gången som Svenska Blå Stjärnan (SBS) deltog i Krisberedskapsveckan. Trots kort om tid för förberedelser har förbunden gjort ett fantastiskt jobb med att informera allmänheten om hemberedskap för sällskapsdjur – och familjemedlemmar. För många har det inneburit bra samarbeten både med kommuner och andra frivilligorganisationer och att allmänheten nu är bättre informerad om vad man kan göra i en krissituation. Här presenterar vi några av förbundens alla fina insatser.
Foto: Thomas Henrikson, MSB
Att köpa vattendunkar är en bra del i hemberedskapen – både om du behöver fylla på hemma, innan vattnet tar slut i kranarna, eller om du behöver hämta vid kommunens vattenutlämning.
”TACK TILL ALLA SOM DELTOG I KRISBEREDSKAPSVECKAN 2018” Krisberedskapsveckan har skapats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med syfte att stärka krisberedskapen i samhället. ”Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Därför genomförs den årliga Krisberedskapsveckan tillsammans med bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser. Tack till alla som deltog i Krisberedskapsveckan 2018 – arbetet fortsätter!” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
12
”BLÅ STJÄRNORNA HAR GJORT ETT FANTASTISKT JOBB INFÖR OCH UNDER KRISBEREDSKAPSVECKAN!” Det var med kort varsel som de Frivilliga Försvarsorganisationerna (FFO), där Svenska Blå Stjärnan ingår, blev inbjudna till att delta i arbetet med årets Krisberedskapsvecka. Trots det har förbunden lyckats väl med att informera allmänheten om hemberedskap för människor i allmänhet och sällskapsdjur i synnerhet. Tack för en mycket viktig insats! Svenska Blå Stjärnan
Blå Stjärnan 3/18
KRISBEREDSKAPSVECKAN 2018
Jönköping I Jönköpings kommun bestämde sig Svenska Blå Stjärnan (SBS) och Räddningstjänsten för att samarbeta kring Krisberedskapsveckan.Tillsammans besökte de elever på gymnasieskolor för att informera om hemberedskap både för människor och sällskapsdjur. Ordförande i SBS Jönköping, Susanne Bäckström, upplevde att många av eleverna var nyfikna och öppna för samtal. Hur kommer det sig att ni bestämde er för ett samarbete? – I mars var Johanna Lundgren (SBS) och jag på det regionala krishanteringsrådet i Jönköpings län tillsammans med politiker, organisationer och företag som kan komma att beröras av en kris. Under en workshop träffade jag Maria Boqvist som är kommunikatör på Räddningstjänsten, och hon berättade om planerna för en turné i gymnasieskolor under Krisberedskapsveckan. Vi såg det som ett strålande tillfälle att prata med ungdomar som annars kan vara svåra att nå med budskap om beredskap, säger Susanne Bäckström. På några ställen stod ni utanför matsalen och i entrén. På något annat stod ni vid skolkaféet. Hur reagerade eleverna när de såg att ni var där? – En del var lite blyga och vågade sig fram först när vi började prata med dem. Andra var mer kaxiga och började genast att ställa frågor. Vi inledde med frågan hur de skulle klara sig utan mobil i 72 timmar, vilket skapade reaktioner. Sen frågade jag om de hade sällskapsdjur och passade på att berätta om hur man tar hand om dem i en krissituaFoto: Privat tion – exempelvis Susanne Bäckström. att de kan behöva Blå Stjärnan 3/18
Foto: Maria Österberg
Lördagen den 2 juni stod Maria Österberg och Malin Aldén (på bilden) från SBS Jönköping i Värnamo för att informera om krisberedskap – ett samarbete med FAK, Polisen, Bilkåren, Räddningstjänsten, Lottorna och Hemvärnet.
värme vid ett elavbrott på vintern och hur man kan behöva evakuera dem med hjälp av burar och lådor.
skapsdjur kan det vara bra att kolla om det finns mat och vatten till dem, eller om de har andra behov. Det här med grannar är naturligare på landet, men vi behöver bli bra på det i våra städer också.
Hur möblerade ni upp ytan för att väcka intresse? – Roll-ups drar till sig blickar, så jag hade med mig SBS:s nya med rubriken Klara krisen. Förutom olika typer av broschyrer och SBS krisberedskapslista hade vi också med en låda som innehöll sånt som är bra att ha i en krissituation, bland annat mat, vevradio, ficklampa, spritkök och vattenbehållare.
Hur lång tid ska jag vara förberedd på att klara vatten, mat, värme och kommunikation själv? – Under en kris är det svårt att ge några tidsgarantier. Det beror bland annat på vad som har hänt och hur många som är drabbade.
Under den här veckan delades broschyren Om krisen eller kriget kommer ut till Sveriges alla hushåll. Hade folk tänkt på krisberedskap innan den kom ut? – Det var en stor spännvidd på svaren när jag ställde den frågan. En del föräldrar hade gjort en krisberedskapslåda långt innan broschyren kom ut, medan andra aldrig hade tänkt tanken. Förvånansvärt få lärare hade funderat över sin beredskap. I stället var det friluftsmänniskor som låg i topp när det kom till förberedelser. – Jag passade på att påminna om att också ta kontakt med grannar under en kris. Exempelvis kan äldre människor behöva hjälp med att handla mat eller fixa vatten. Om de dessutom har säll-
Har du några andra bra tips på hur man får folk att känna att krisberedskap angår dem? – Om du har en historia att berätta om någon som har hamnat i en kris så förstår folk bättre hur de själva kan drabbas. Därför delade jag med mig av hur jag och min familj var helt utan el i drygt två veckor efter stormen Gudrun i januari 2005 (många elever hade aldrig hört talas om den!). Det vi saknade mest var vatten. Tack och lov kunde vi hämta det i en bäck inte långt från vårt hus för att täcka hästarnas behov och kunna använda toaletten. Något som jag har med mig från den tiden är att alltid ha papperstallrikar hemma. Det betyder mycket om du inte har vatten att diska i. Amelie Wisén
13
KRISBEREDSKAPSVECKAN 2018
Elisabeth Olofsson, Svenska Blå Stjärnan, och Eva Hammar, kommunens resursgrupp, visar vad man kan ha hemma för en god krisberedskap.
Göteborg När Elisabeth Olofsson, medlem i Göteborgsförbundet och vice ordförande i Centralstyrelsen, hörde att Frivilliga resursgruppen (FRG) skulle stå på Ica i Strömstad under Krisberedskapsveckan hörde hon omedelbart av sig till dem. Det här skulle bli ett perfekt tillfälle att bidra med information om hemberedskap för sällskapsdjur. Det blev en heldag på Ica om krisberedskap den 30 maj. Är ni nöjda med resultatet? – Vi är mycket nöjda. Intresset var stort! Vi stod i entrén där många rör sig. Även om inte alla vågade sig fram till oss var det ändå lätt att fånga upp folk – även de mer försiktiga. Räddningstjänsten hade ett lotteri med en vevradio som
vinst och Svenska Blå Stjärnan bidrog med två första hjälpen-väskor. Närmare 600 personer deltog och de flesta var lätta att börja prata hemberedskap med. – Vid ett tillfälle var det någon som kom fram och sa: ”Åhhh, Svenska Blå Stjärnan! Kan jag sätta min hund här medan jag handlar.” Och det var ju självklart att hon fick det. Det roliga var att
MEDVERKANDE DEN 30 MAJ PÅ ICA I STRÖMSTAD Eva Hammar, Civilförsvarsbundet och Strömstads kommuns FRG-grupp Lars-Eric Bergqvist, Hemvärnet och Strömstads kommuns FRG-grupp Elisabeth Olofsson, Svenska Blå Stjärnan Dessutom medverkade kommunens räddningschef, Håkan Baatz
14
hunden gjorde att många vågade sig fram till oss. Hur möblerade ni upp ytan för att väcka intresse? – Vi hade roll-ups, informationsmaterial och ett bord med livsmedel, djurmat och annat som behövs för en bra krisberedskap. FRG hade fått låna mycket av Ica Kvantum som även hade tänkt på sällskapsdjurens behov. – Själv hade jag beställt Svenska Blå Stjärnans kit för information om krisberedskap som innehåller roll-upen Klara krisen och checklistan med samma namn. Dessutom hade jag med mig flygbladet om sommarens faror för Blå Stjärnan 3/18
KRISBEREDSKAPSVECKAN 2018 hund och katt. Just våra material, med bilder på djur, lockade många barn till bordet. Det blev ett perfekt tillfälle att prata med en ganska svårnådd målgrupp – föräldrar i 30-årsåldern. Hade ni hjälp av att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade skickat ut broschyren Om krisen eller kriget kommer samma vecka? – Absolut. När folk såg att vi hade broschyren på bordet var det många som kom fram och ville prata. Några av de yngre berättade att de upplevde den som lite skrämmande. Beredskap är ju inget som de har behövt tänka på tidigare. Folk över 50 var lite mer avslappande. Men de som var minst oroliga var de över 80. De har upplevt krigsåren, ransoneringskorten och annat. Ungdomarna däremot, de var svåra att nå fram till. De får förhoppningsvis mycket information i skolorna.
SOMMARENS TORKA OCH BRANDRISK:
Karlskrona kommun bad om hjälp Inför vårens Krisberedskapsvecka bjöd Karlskrona kommun in den lokala Frivilliga resursgruppen för planering. Det resulterade i att Svenska Blå Stjärnan(SBS), Frivilliga Automobilkåren, Civilförsvarsförbundet och andra frivilligorganisationer var ute på stan och informerade om hemberedskap under veckan. En tid senare kontaktades Ingalill Wallin på SBS i Blekinge av kommunen via FRG Karlskrona med en förfrågan. ”Kan ni tänka er att tillsammans med andra frivilligorganisationer vara en förstärkning i arbetet med skogsbränderna?”
Hur gjorde ni för att lugna de som var oroliga? – Vi berättade att ju mer man planerar, desto mindre behöver man oroa sig. Ett bra sätt är att köpa hem sånt som ändå går åt – det man tycker om att äta! Det är också smart att köpa mat som inte behöver stå i frys och kyl, vilket är mer än hälften i en butik. Då blir det lätt att omsätta det så inget blir för gammalt. Hur tror du att folks medvetenhet om krisberedskap har påverkats under torkan och skogsbränderna i sommar? – Jag tror att många har fått sig en tankeställare. Dessutom är det fantastiskt att se hur engagerade folk har varit. Många var på plats direkt när skogsbränderna tog fart. Över 2 000 personer kunde tänka sig att hjälpa till. Det finns en vilja! Och många vill dessutom utbilda sig för att kunna hjälpa till. – Jag tror också att det är viktigt att fortsätta att informera. Snart är det ju exempelvis dags för Djurens dag, torsdagen den 4 oktober. Text: Amelie Wisén Foto: Jakob Simonsson, Strömstads tidning Blå Stjärnan 3/18
Foto: Pixabay
Sommarens torka ledde till en mängd samtidiga bränder i skog och mark i Karlskrona kommun.
Samarbetet under Krisberedskapsveckan ledde alltså till att Svenska Blå Stjärnan blev en naturlig part i kommunens krisarbete mitt i torkan? – Ja, det skulle man kunna säga. Jag kan varmt rekommendera alla förbund att samarbeta med kommuner och andra Foto: Anna Svensson frivilligorganisaIngalill Wallin, utbildtioner för att påningsansvarig, Svensminna om vad vi ka Blå Stjärnan Blekan göra. Nu bekinge och ledamot i hövdes aldrig vår Centralstyrelsen.
hjälp, men det var fantastiskt att se hur villiga våra Blå Stjärnor är att rycka in, även de som saknar överenskommelse. Det här var ju dessutom mitt i semestrarna. På vilket sätt hade vi kunnat hjälpa till? – Räddningstjänsten hade svårt med bemanningen under ett par veckors tid, och därför blev vi tillfrågade om vi kunde stå stand-by. Tanken var att vi skulle kunna delta i eftersläckningsarbetet, men kanske också att hjälpa till med transporter och agera materialare. Amelie Wisén
15
PRESSMEDDELANDE FRÅN JORDBRUKSVERKET, AUGUSTI 2018:
Nationellt krisstöd, dispenser och undantag ska mildra effekterna av torkan Efter tre månader med ovanligt varmt och regnfattigt väder står jordbruket inför stora utmaningar när det gäller djurhållning och växtodling. Jordbruksverket följer dag för dag utvecklingen och analyserar konsekvenserna för lantbruket för att kunna hitta lösningar som mildrar effekterna av torkan. – Vi tar löpande beslut om åtgärder som ligger inom vårt ansvarsområde och försöker anpassa regler, villkor och krav efter de rådande omständigheterna, säger Bengt Johnson som håller ihop arbetet med torkan på Jordbruksverket.
Utbetalning av krisstöd Måndagen den 30 juli presenterade regeringen ett krispaket på 1,2 miljarder med anledning av torkan. Syftet är att säkra livsmedelsproduktionen i Sverige genom att stärka likviditeten i lantbruket och minska risken för utslaktning av djur. Krisstödet ska betalas ut av Jordbruksverket. 2018 ska 460 miljoner fördelas, 400 miljoner till mjölk-, nötkött- och lammproduktion samt 60 miljoner kronor till sänkta slaktavgifter via Livsmedelsverket. 2019 ska 700 miljoner fördelas som kompensation för inkomstbortfall till följd av torkan och 60 miljoner till slaktsubventioner via Livsmedelsverket. – Vi kommer så snabbt som möjligt och i samarbete med näringen att ta fram ett förslag till hur stödet ska fördelas, säger Mirja Hjers, tillförordnad divisionsdirektör.
Vattenbrist Den samlade lägesbilden från berörda aktörer visar att det finns en stor oro över tillgången på vatten. Brunnar kan komma att sina och följden blir då brist på vatten till djuren,
16
bevattning och hygienåtgärder i exempelvis stallar. Den som har enskild brunn är ansvarig för sin egen vattenförsörjning. Då är det viktigt att kontrollera nivån i brunnen och tänka igenom hur vattenbrist kan påverka djurhållningen på kort och lång sikt. Lantbrukarnas riksförbund har många konkreta tips för att hantera vattenbrist.
Värme och djurhållning Den kraftiga värmen gör det särskilt viktigt att hålla tillsyn över sina djur. Stall och andra djurutrymmen kan vara svåra att hålla bra temperatur i när värmen har pågått länge. Djurhållare bör se till att ventilationen fungerar optimalt, och om möjligt kyla lokalen på annat sätt. Djur som vistas ute behöver ytor med skugga för att må bra. Djuren behöver också ha fri tillgång till vatten både inne och ute. Tänk på att om möjligt inte transportera djur under den varmaste tiden på dygnet då det kan bli mycket varmt i en djurtransport.
Stor brandrisk Skogsbränder kan innebära att djur måste flyttas. Följ räddningstjänstens eller polisens anvisningar vid evakuering av djur. Att flytta djuren från rök och eld är det bästa djurskyddet även om själva transporten och den tillfälliga placeringen inte är optimal. Om det går – håll isär besättningar för att bibehålla ett gott smittskydd och för framtida identifiering av djuren.
EXEMPEL PÅ UNDANTAG SOM GÄLLER MED ANLEDNING AV TORKAN Lantbrukare kan skörda foder från mark i träda tidigare än vanligt.
Lantbrukare har möjlighet att ha sina djur på betesmarker med lite växtlighet.
Lantbrukare kan använda gräs och klöver som behandlats med växtskyddsmedel som foder.
Utsäde av vårspannmål har beviljats förlängt saluföringsdatum för att skörd av grönmassa eller bete ska kunna ske i höst efter sådd under sensommaren.
De som säljer eller skänker mindre än 10 ton torrt foder per år till lokala köpare be-
höver inte registrera sig som foderföretag.
Lantbrukare kan bryta sådd av gröda på ekologiska fokusarealer som växer dåligt och så in valfri gröda för att få fram grovfoder till djuren.
Individuella undantag för jordbrukare med ekologisk produktion så att de kan använda konventionellt grovfoder till djuren.
Certifieringen för ekologisk produktion hotas inte vid avvikelser med foder från omställningsmark och högre andel kraftfoder till mjölkande kor.
ARBETE SOM PÅGÅR Just nu pågår planeringen för hur vi ska genomföra handläggningen och utbetalningarna av det nationella krisstödet så smidigt, snabbt och ekonomiskt som möjligt.
Det pågår ett arbete med att undersöka möjligheten att få undantag från EUreglerna så att det går att använda spannmål som egentligen skulle ha levererats som utsäde.
Vi samverkar med andra myndigheter angående regler för transport av stråfoder på fartyg.
Vi planerar för att lantbruksföretag i höst ska kunna ta del av subventionerad kreditrådgivning, inom ramen för landsbygdsprogrammets budget. Rådgivningen ska hjälpa lantbrukarna att stärka sin likviditet.
Blå Stjärnan 3/18
Foto: Peter Söderberg
Utbildning
Nu tar jag över utbildningsansvaret efter Anna-Karin Hägglund ★ Nu har jag, Eva Ladberg, tagit över ansvaret för alla utbildningar som vi arrangerar centralt eftersom Anna-Karin Hägglund har slutat på vårt kansli.
Vi har rekryterat en ny medarbetare och dessutom passat på att ändra tjänsterna något. I oktober börjar Anna Holmberg hos oss som utbildningskoordina-
tor. Hon kommer att arbeta med allt det praktiska kring våra utbildningar. Kontaktuppgifter till oss på kansliet finns på hemsidan.
Eva Ladberg Utbildningskonsulent Tel: 08-629 63 67 eva@svenskablastjarnan.se
Foto: Pixabay
Läs mer om våra kurser och utbildningar: svenskablastjarnan.se/utbildningar
Höstens kurser och utbildningar Smittskydd på distans Vi kommer att genomföra en distansutbildning i smittskydd under hösten med start den 1 oktober. Du behöver ha tillgång till en dator och internet för att kunna
var med på kursen. Du anmäler dig som vanligt via vår hemsida till kursen.
Gårdsnära smittskydd Under hösten kommer vi att genomföra kurser i gårdsnära
Tack Anna-Karin Hägglund!
Blå Stjärnan 3/18
Inställd kurs Kursen Beredskap Växtskade-
görare har ställts in efter en dialog med Jordbruksverket. Myndigheten kommer att arbeta vidare med sin beredskap kring växtskadegörare och det kommer sannolikt bli en ny kurs i framtiden.
Boka in Djurens dag den 4 oktober
★ Vi tackar Ann-Karin för alla fina år som utbildningskonsulent på Svenska Blå Stjärnans kansli. Det är nog inte bara vi som kommer att sakna AnnaKarin, utan även alla ni som har haft kontakt med henne genom åren – vi vet att hon har varit uppskattad! Vi önskar Anna-Karin lycka till med nästa steg i arbetslivet.
smittskydd på olika platser i landet. Så fort datumen är satta lägger vi ut dem på vår hemsida och på Facebook.
Foto: Jonas Hägglund
Djurens dag är en internationell temadag som uppmärksammas över hela världen för att belysa djurens situation och välmående. Djurens dag startade redan 1931 av ekologer i Italien, för att lyfta fram den svåra situationen för hotade djurarter. Datumet fjärde oktober valdes för att Franciskus av Assi-
si, alla djurens skyddshelgon, tillägnats dagen. Numera firas dagen för att uppmärksamma djurskydd och djurrätt. I Sverige ordnar några av Svenska Blå Stjärnans förbund och ungdomsavdelningar aktiviteter runtom i landet. Även andra djurskydds- och djurrättsorganisationer uppmärksammar dagen.
Anna-Karin och hunden Happy.
17
Sommarbetet nödvändigt för kons välfärd Text: Johan Beck-Friis, Leg veterinär
Sverige är ensamt i EU om att ha ett lagstadgat krav på bete för alla mjölkkor. Sommarbetet har blivit en symbol för god djurvälfärd och har även visat sig ha ekonomiska fördelar för bönderna. Ändå höjs i dag röster som vill ta bort det obligatoriska beteskravet. ★ Kravet att nötkreatur i Sverige ska ges möjlighet till betesdrift infördes i 1988 års djurskyddslagstiftning, grundat på forskningsbaserad kunskap. Reglerna utformades så att alla mjölkkor ska släppas ut på bete under sommarens betessäsong. För kor i norra Sverige gäller beteskravet minst 60 dygn, i Mellansverige minst 90 dygn och i södra delarna av landet måste korna släppas ut under minst 120 dygn. Betessäsongens längd räknas lite olika beroende på klimatet, men i större delen av landet sträcker den sig från april till oktober. Lantbrukaren kan i dag själv avgöra vilka dagar man vill att djuren ska vara på bete och när de ska vara inne. Betet kan på det sättet anpassas till väderleksförhållandena, så
länge djuren får vara ute under den lagstadgade minimiperioden, räknat på hela betessäsongen. De senaste åren har såväl enskilda riksdagsledamöter som vissa grupper av mjölkproducenter velat avskaffa beteskravet för de kor som finns i stallar med lösdrift. Man anser att beteskravet är otidsenligt, opraktiskt och att det försämrar mjölkböndernas konkurrenskraft. En granskning av fakta kring beteskravet visar dock en helt annan bild.
Övervägande positivt Veterinärprofessorn Ingvar Ekesbo sammanfattade i en artikel i Svensk Veterinärtidning 2015 en rad vetenskapliga undersökningar som visade övervägande positiva effekter för kor som får
gå ute. De blir friskare, får bättre kondition och ökad rörlighet i ben och leder, de har lättare kalvningar och blir lättare dräktiga. Vidare är antalet spentramp och juverinflammationer klart lägre under utevistelse och i princip alla klövsjukdomar blir bättre om korna släpps ut på välskötta beten. Lösdriftsystem för kor inomhus är inget fullvärdigt alternativ. Framför allt gäller det betets positiva effekt på klövhälsan, något som är ett problem i många lösdriftsladugårdar. Den goda djurhälsan hos svenska kor innebär låg antibiotikaförbrukning, liten risk för antibiotikaresistens och är därmed en folkhälsofråga. Men betande kor mår inte bara bättre fysiskt, utan även psykiskt. Betandet är ett av kons viktigaste naturliga beteende, och den måste få beta under lång tid. Förutom mat får djuren stimulans av ljud, ljus, lukter och miljöer. Korna får också möjlighet till utökade sociala kontakter med andra kor. Ekesbos granskning av den vetenskapliga litteraturen kom fram till att enbart den lägre sjukdomsfrekvensen innebär en vinst för betande kor med drygt 3 000 kronor per ko och år. Att slopa sommarbetet skulle därför, förutom att öka sjukligheten och därmed antibiotikaanvändningen, orsaka djurägarna ekonomiska förluster.
Vi är beredda att betala mer
Foto: Carina Andreasson
Lantbrukaren kan i dag själv avgöra vilka dagar man vill att djuren ska vara på bete och när de ska vara inne, så länge det totala antalet dagar för bete uppnås.
18
I ljuset av dessa rön är det mycket olyckligt att debattörerna allt oftare skyller dålig lönsamhet för animalieproduktionen på de svenska djurskyddsreglerna. Som ett mantra upprepas klyschan att Blå Stjärnan 3/18
Foto: Tage Persson
”
Sommarbetet är en symbolfråga för mjölkkornas välfärd. Om det försvinner, försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svenskt.
bara vi tar bort de djurskyddskrav som skiljer oss från övriga EU kommer producenterna att börja tjäna pengar igen. Argument framförs också att regelverket är stelbent, men de senaste årens justeringar av betesreglerna har infört betydande flexibilitet för bönderna. Visst finns det problem och kostnader förknippade med att ha kor ute en del av året, men inget av dem är så stort att det inte går att lösa. Åtskilliga av landets bönder visar varje år att det går bra att kombinera ett framgångsrikt mjölkföretag med sommarbete åt djuren, även om man har stora besättningar med mjölkningsrobotar. Om bara viljan finns kommer lösningarna. Vad de som vill avskaffa beteskravet förmodligen misstar sig mest på är oss konsumenter och våra tankar om svensk mjölkproduktion. Just det fakBlå Stjärnan 3/18
Om staten tar bort beteskravet blir det snarare spiken i kistan för mjölkbönderna än den uppgång som vissa av dagens debattörer efterfrågar. tum att Sverige är ensamt i EU om ett beteskrav gör att många dricker svensk mjölk med gott samvete. Och att vi är beredda att betala mer visar sig i stödet av lokala handlare som tar mer betalt för närproducerad mjölk. Med bättre ursprungsmärkning och rätt marknadsföring skulle även försäljningen av svenska ostar kunna öka dramatiskt. Sommarbetet är en viktig sym-
bolfråga för mjölkkornas välfärd, vilket inte minst reklammakarna har förstått. Om det försvinner, försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svenskt.
Ett stort steg tillbaka Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft genom att konsumenterna har förtroende för näringen. Om staten tar bort kravet blir det snarare spiken i kistan för mjölkbönderna än den uppgång som vissa av dagens debattörer efterfrågar. Även om beteskravet är 30 år gammalt är det inte omodernt. Tvärtom. Kornas behov och hälsa påverkas lika positivt av att få komma ut i dag som 1988 när det infördes. Att ta bort den stimulansen vore ett stort steg tillbaka för svenskt djurskydd.
19
Working Equitation – ridsporten som kombinerar fart, fläkt och lydnad Text och foto: Anna Nordin
Svenska Ridsportförbundets nyaste disciplin, Working Equitation, även kallad WE, är grenen som kombinerar lydnad och precision med fart och spänning. Grunden är, som i all ridning, dressyr. Här ingår dessutom en extra krydda i form av teknikhinder där häst och ryttare samarbetar. I flera distrikt är WE på väg att gå om fälttävlan och att bli den tredje största ridsportgrenen. ★ WE är grenen som passar alla och som är nyttig för alla – även för de som har en annan huvudgren. Fokus är samspel och kommunikation mellan häst och ryttare. Många som rider WE beskriver hur det gör hästarna mindre ”tittiga” eftersom de lär sig lita på sin ryttare. Det brukar också göra hästarna mer lösgjorda och smidiga då många hinder inbegriper volter och slalommönster. Grenen ger också hästen en ”pedagogisk förklaring” till halter, skänkelvikningar, fram- och bakdelsvändningar, ryggning, övergångar, galoppombyten och mycket mer. Det blir naturligt för hästen att utföra ryttarens instruktion när den lär sig hindrets utförande och förstår vad som ska göras. Den kunskapen kan man sen ta med sig in i den ”vanliga” dressyren. Eftersom WE är så pedagogisk även för ryttarna blir den också alltmer populär på ridskolorna. Många av hindren
är ”självlärande”. Det är väldigt tydligt när man gör rätt och det fungerar inte alls om man har fel tajmning eller hjälpgivning. Trots att WE delvis är en bedömningssport så skiljer den sig från dressyren eftersom gångarternas kvalitet inte bedöms. (Enbart att de är rena.) Dessutom är bettlösa alternativ tillåtna och vuxna får tävla med ponny. Det gör att en salig blandning hästar kan mötas på ”lika villkor” på tävlingarna. Förtroende och samarbete blir avgörande – häst och ryttare ska agera som ett team. Mångfalden gör också att stämningen på tävlingarna brukar vara väldigt glad och välkomnande.
Precis som vid fälttävlan så består WE av tre olika moment. Först rider man ett dressyrprogram och varje rörelse bedöms med poäng på skalan 0–10, som
vanlig dressyr. Nästa moment kallas teknik. Då finns ett antal ”lydnadshinder” på banan som ekipaget ska klara så snyggt och harmoniskt som möjligt. Fortfarande är det viktigt att hästen går i rätt form i de högre klasserna. Även detta moment bedöms som vanlig dressyr och för varje hinder får ekipaget betyg mellan 0 och 10. Dock är samarbetet av högsta vikt, och ingenting får ske på bekostnad av det. Det avslutande momentet kan kallas för WE:s ”omhoppning”. Banan med lydnadshinder görs om och den här gången är det ”felfri” på snabbast tid som gäller. Momentet kallas också mycket passande för speed. Tvärtemot vad många tror är det inte den som rider i högst tempo som brukar vinna, utan den vars häst är lydigast i att variera sitt tempo mellan explosiv och lugn och som kan rida kortast vägar. Även här är det viktigt att ritten sker i harmoni och med
Repgrind. Ekipage: Nellie Eriksson, Barlow.
Parallellslalom. Ekipage: Anna Wiik, Inishowen Mist.
Samma bedömning som i dressyr – men med ”omhoppning”
Foto: Ulrika Pernler
Ridning med lans för att ta ringen. Ekipage: Anna Nordin, Zulu-A.
20
Blå Stjärnan 3/18
Fålla. Ekipage: Magnus Briese, Campeao.
lagarbete mellan häst och ryttare. Nedrivna hinderdelar ger tidspåslag och att fånga ringen kan ge tidsavdrag.
Rid på en hand – hela programmet I den svåraste klassen rider man med enhandsfattning i alla tre momenten. WE har sin grund i den ridning som man i sydeuropeiska länder använder i arbetet på fälten. Därför ska man i svår klass visa att man kan hantera sin häst lika lätt med en hand för att kunna ha den andra fri för andra sysslor. Man gör åttvolter i galopp, galoppombyten, slutor och piruetter samt ryggar slalom med en hand. På de enklare nivåerna rider man ”som vanligt” – det vill säga med två händer. I Sverige finns WE på alla nivåer, från att rida allt i skritt eller trav, upp till svår klass i galopp med enhandsfattning.
Det spelar ingen roll vem du är – eller vilken häst du rider WE finns alltså, precis som övriga tävlingsgrenar, på alla nivåer och följer utBlå Stjärnan 3/18
bildningsskalan. Har du en häst som är välriden i dressyr, kommer den också snabbt kunna bli en framgångsrik WEhäst. I tävlingssammanhang är alla välkomna i samma klasser, stora hästar och ponnyer, juniorer och seniorer. Ryttare med funktionsnedsättning kan delta utifrån sina egna förutsättningar genom att beviljas dispens där det behövs. Man kan också fortsätta att tävla med sin ponny efter man har fyllt arton. Utomlands ser man ofta små och smidiga hästar i denna gren, men vilken häst man har spelar inte någon roll. En lydig, harmonisk och vaken häst är mer avgörande än storleken eller rasen. Och de flesta hästar blir just lydiga, harmoniska och vakna av att få träna WE.
Teknikhindren visar samspelet mellan häst och ryttare Teknikhindren utgår i mångt och mycket från sådant man kan stöta på när man använder hästen i arbetet på fälten. Det kan handla om att öppna och stänga en grind, rida över en bro eller
genom ett vattenfyllt dike. Man ska kunna plocka upp en lans, använda den för att fånga en ring och sedan lämna ifrån sig lansen igen. Man ska kunna rygga och svänga samtidigt, till exempel i formen av ett L eller i slalom. För att visa att hästen är snabb och vändbar rider man olika typer av slalom mellan pinnar, åttvolter och treklövermönster runt tunnor. Hästen ska lita på sin ryttare och gå fram överallt. Det får man bland annat visa genom att rida i en smal gång runt en inhägnad, där det kan finnas ”tittobjekt” i mitten. En domare bedömer hur väl man klarar de olika hindren och att hästen utför allt i rätt form, med balans, bärighet och förtroende för ryttaren.
SÅ KOMMER DU I GÅNG På Facebook heter den största gruppen för WE-intresserade ”Working Equitation – WE love WE”. Där kan man komma i kontakt med andra likasinnade i sitt närområde, samt få information om både träningar, kurser och tävlingar.
21
Barn&Ungdom Redaktör: Joakim Hald joakim.hald@svenskablastjarnan.se
Ardennerhästen – från jordbruk och kavalleri till skogsbruk och körhäst ARDENNER Mankhöjd: 155–165 cm Vikt: 500–700 kg, men kan väga upp till 1000 kg
Ardennerhästen Knubbe deltog i årets riksutställning på Bollerup som pågick den 2–5 augusti.
★ Ardennerhästen är en av de klassiska kallblodshästarna som används i jordbruk och skogsbruk. Att kalla ardennern arbetshäst är väldigt passande.
Rasen har sitt ursprung i Belgien och användes som arbetskraft i jordbruket. Rasen blev snabbt populär och spred sig till Frankrike och Luxemburg.
Ardennern var från början en jordbrukshäst. Under franska revolutionen började den att användas som kavallerihäst eftersom den orkar dra de tunga va-
pen som användes under kriget. Under 1800-talet började rasen förändras eftersom jordbruket blev maskinstyrt. Den korsades då med tyngre hästar för att kunna dra tyngre maskiner. Under 1900-talet försvann ardennern från jordbruket och i dag används rasen som körhäst och inom skogsbruket. Ardennern kom till Sverige på 1870-talet och blev snabbt populär. Den började då korsas med våra egna arbetshästar för att skapa större och starkare djur. Som tur var så kom vi på att vi behöver bevara våra egna renrasiga djur, såsom den nordsvenska hästen. I dag avlar man på renrasiga djur i stället. Ardennerhästen är en trevlig ridhäst som är stabil i lynnet och bra för körning. Den går även att träna i andra discipliner, exempelvis dressyr. Text och foto: Joakim Hald
En god kost är viktig för alla djur ★ Att ge sitt djur bra mat i rätt mängd är viktigt för att det ska vara friskt och behålla hälsan. Olika djur har olika behov av mat. Även om en art eller ras liknar en annan behöver inte behovet av kost vara likadant. Det är viktigt att maten innehåller rätt ingredienser och att det också ger djuret det dagliga vitaminbehovet. Att ge en anpassad kost till sitt djur är vik-
22
Foto: Pixabay
Får ditt djur färdigblandat foder, exempelvis pellets, kolla att det inte innehåller för mycket socker.
tigt och får aldrig ersättas med ”människomat” eftersom det leder till olika sjukdomar och övervikt. Det är också viktigt att ge en varierad kost för att djuret ska behålla aptiten och få den näring som behövs. Välj produkter som är så rena och naturliga som möjligt eftersom många överbehandlade foder exempelvis kan innehålla mycket socker.
Det är alltså viktigt att vara insatt i hur djurets kost ska se ut, speciellt med tanke på vad den ska göra. Ett djur som tävlar eller används vid uppfödning har ofta särskilda behov. Prata gärna med din veterinär, uppfödare, djuraffär eller rasförening om hur kosten ska se ut för just ditt djur. Joakim Hald Blå Stjärnan 3/18
Barn&Ungdom
Skaffa sköldpadda – vad ska man tänka på? ★ Sköldpaddan är ett av våra klassiska husdjur sedan flera årtionden tillbaka. Innan man väljer ut sin sköldpadda är det viktigt att fråga sig om man har tid för djuret. Dessutom är det viktigt att vara medveten om att sköldpaddor kan leva upp till 60 år – och i vissa fall kan de bli ännu äldre. Ett djur är aldrig något man skaffar och tröttnar på efter ett par månader. I stället är det ett stort ansvar att ge djuret ett bra och tryggt liv.
Foto: Pixabay
Sumpsköldpadda.
Sumpsköldpadda eller landsköldpadda? Sumpsköldpaddan är delvis vattenlevande och behöver ett akvarium eller en damm att leva i. När man köper en sumpsköldpadda är den oftast liten, men växer snabbt upp till en svårhanterad jätte i samma storlek som en tallrik. I takt med att sköldpaddan växer kommer behovet av mat att öka och till slut behöver den utfodras med stora köttstycken såsom rå fisk. Landsköldpaddan är trevlig, men oftast svår att utfodra då
det är viktigt att ge rätt vitaminer och mineraler. En sköldpadda som utfodras fel får oftast missbildningar i skalet, klorna och i munnen. När man köper en landsköldpadda är det bra att veta om just den typen går i dvala under vintermånaderna eller om den är aktiv året om. Även om sköldpaddan aldrig kan bli ett djur som man sitter och klappar är det en trevlig kompis med mycket personlighet. Vilken typ av sköldpadda du än väljer är det viktigt att den är svenskt eller europeiskt uppfödd och inte fångad i det vilda. Numera är det dessutom förbjudet att skaffa rödörad, gulbukad eller gulörad vattensköldpadda (Trachemys scripta). De uppfördes på EU-förordningens förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse i augusti 2016. Andra sköldpaddsarter omfattas inte av förordningens restriktioner.
Foto: Richard Mayer/Wikipedia
Landsköldpadda.
Joakim Hald
Vingklipp inte före ett års ålder – men flygsele går bra ★ I förra numret av Blå Stjärnan berättade vi hur man kan göra för att ha sin fågel ute under sommaren. Nu behöver vi förtydliga lite kring tipset om vingklippning. En ungfågel som är under ett år får inte vingklippas. I stället kan man ha fågeln i flyg-
sele. Det man behöver tänka på är att träna fågeln i selen innan man tar ut den. Om det inte funkar är vingklippning ett möjligt alternativ för fåglar över ett år – men bara om de inte kan tränas för att använda flygsele. Vingtrimning får
däremot bara göras en gång om året, exempelvis för att möjliggöra utevistelser utan bur på sommaren. Kontakta i sådana fall en veterinär för att få hjälp med att ta ett bra beslut och hur du ska gå tillväga. Joakim Hald
R ÄT T E L S E 1
R ÄT T E L S E 2
I förra numret skrev vi att man kan vingklippa sin fågel för att låta den vara ute på sommaren. Det är inte tillåtet före ett års ålder och ska ändå bara vara ett sista alternativ. Läs i stället om flygsele i artikeln ovan.
I förra numret skrev vi att vilda fåglar äter frön och nötter och att en liknande kost ska ges till tamfåglar. Det kan däremot leda till bristsjukdomar och fetma. Hör i stället med din veterinär vad som passar bäst för just din fågel.
Blå Stjärnan 3/18
Foto: Marah09013/Wikimedia
Den här unga rosthuvade vitbukspapegojan får pröva sina vingar i ett flygsele.
23
Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Box 2034 169 02 Solna
Foto: Peter Osslund
VILL DU BLI EN STJÄRNA ? Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta. Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss? Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur. Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar. Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.
Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar. Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-629 63 60