Blå Stjärnan nr 2 2018

2/2018

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

Klara krisen i stan – och på landet Smittsamma djursjukdomar Krisberedskapsveckan Reflektera under ridpasset

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 2/2018 3 Ledaren 4 Nytt &Blandat c c

c

14 Vad gör du om krisen kommer?

Ovanlig parasit drabbar skånekatter Över tusen katter smittade av salmonella Ylva Kamperin – första mottagaren av Den Beridna Högvaktens jubileumsstipendium

Affischen med checklista som ger dig koll på läget

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Besöksadress:

Klara krisen !

EL OCH VÄRME. Ett längre elavbrott är den troligaste orsaken till allvarliga problem för allmänheten eftersom vi är så beroende av ett fungerande elnät. De flesta värmesystem är beroende av el.

Ha en reservvärmekälla hemma, till exempel en gasolvärmare, fotogenkamin eller spritvärmare. Värm bara upp ett rum. Klä dig varmt.

Sätt upp ett tält inomhus el eller bygg en koja till exempel genom att täcka ett stort bord med filtar och mattor som ni kan vara under för att hålla värmen. Se till att ha alternativa ljuskällor hemma som fotogenlampor, värmeljus och ficklampa. Glöm inte att ha tändstickor och bränsle hemma.

Du och din familj bör klara er utan samhällets hjälp under en tid vid ett långt och omfattande elavbrott, naturkatastrof eller annan samhällsstörning. Därför bör du ha tänkt igenom de behov du, din familj och dina djur har vid olika situationer för att vara förberedd. Men det räcker inte med att tänka – se till att ha nödvändiga varor och utrustning hemma och öva på olika situationer.

VATTEN. Utan el inget vatten och utan vatten klarar du dig inte länge. En person behöver tre till fem liter vatten per dag. Dina djur behöver också dricka. Kommunen kan ställa ut vattentankar där du får hämta vatten. Därför behöver du ha rena dunkar, hinkar med lock eller PET-flaskor hemma. PET-flaskor med vatten kan du förvara i frysen som vattenreserv och som kylklampar. I ett nödläge kan du hämta vatten ur sjöar, bäckar och andra vattendrag. Vattnet i toalettens tank kan också användas.

Sådant vatten behöver alltid renas genom kokning eller vattenreningsmedel.

HYGIEN. Våtservetter och handsprit behövs när det är ont om vatten. Går inte toaletten att använda kan du placera en plastpåse i toan och bajsa i den, knyta ihop och slänga eller förvara ute. Kissa om möjligt utomhus. Ha ett välfyllt förstahjälpen-kit, värktabletter och de mediciner som används av dem som bor i hushållet.

MAT. När du är hungrig blir du matt och du tänker sämre. Utan el blir maten i kylskåpet och frysen snabbt dålig. Vintertid kan du förvara maten utomhus. Förbered ett matförråd med till exempel helkonserver, torrvaror som torrmjölk, pulversoppor, gryn, couscous och pasta, hårt bröd och bönor. Maten ska räcka till alla i hushållet under en tid – beroende på vad som hänt. Tips på mat till krislådan finns bland annat på dinsäkerhet.se. Använd maten i förrådet och fyll på med ny så att varorna inte blir för gamla. För att kunna laga mat utan el behöver du ett campingkök med bränsle eller liknande. Är det strömavbrott fungerar inte kortbetalningssystemen i butikerna. Därför är det bra att ha kontanter hemma.

TA HAND OM HUSDJUREN. Du behöver ha ditt djurs dagliga matranson för en tid och rotera förrådet så att fodret inte blir gammalt. Tänk på att ditt djur ska ha tillgång till vatten och värme. Har du en bur, väska eller något annat att transportera ditt husdjur i om det blir nödvändigt?

INFORMATION. Det är ditt ansvar att skaffa information och hålla dig underrättad om vad som händer. För att informera eller varna allmänheten om kritiska situationer skickas VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, via Sveriges Radio, UR, SVT, TV 4, Kanal 5 och Kanal 9. Har strömmen gått behöver du en radio som går på batterier, solceller eller vev, alternativt bilens radio. Köp ett extra batteri, en powerbank, till mobilen. Den kan du även använda för att ladda läsplattan och datorn.

Sök information på sajter och i sociala medier men var källkritisk! Är avsändaren pålitlig? Myndigheterna publicerar aktuell krisinformation på krisinformation.se

Läs mer på: svenskablastjarnan.se dinsäkerhet.se ( from June 2018, you will also be able to find information in several other languages on the website. ) krisinformation.se

c

c c

Nytt fall av fågelinfluensa Brist på veterinärer märks främst inom lantbruket När du behöver samhällets hjälp Kontrollen av djurskydd utvecklas

7 Info från Centralstyrelsen c

c c

Postadress: Box 2034, 169 02 Solna Tel: 08-629 63 60 Fax: 08-629 63 83 sbs@svenskablastjarnan.se

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

15 Utbildning

Ansvarig utgivare:

16 Smittsamma djursjukdomar – vad vi kan lära av historien

Redaktör:

19 Mjältbrand i modern tid c

Smidesvägen 10–12, Solna

20 Hjälp, jag har fastnat!

– så tar du dig vidare Reflektera under ridpasset

22 Barn & Ungdom c

Sommar – tid att ta ut sina djur

Sveriges arbete för att motverka antibiotikaresistens förebild i EU Redaktörens spalt Krisberedskapsveckan i maj

Christina Arosenius, riksstjärnchef christina.arosenius@svenskablastjarnan.se Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80

Redaktionsassistent: Amelie Wisén (vik) amelie@svenskablastjarnan.se

Redaktionsgrupp: Christina Arosenius, Kristin Sundström och Amelie Wisén

Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg

Upplaga: 11 000 Utkommer: 4 nummer per år Nr

Utgivning Manusstopp

3/18 vecka 39

8 Krisberedskapsveckan

10 augusti

Annonser: c

12 Klara krisen på landet

c

Livet som djurskötare på Ystad djurpark Lista på hur du kollar hästens hälsa

Kristin Sundström Tel: 08-628 63 80, 0708-58 12 17, kristin@svenskablastjarnan.se

Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2018 N VA

ENMÄRK

E

T

S

10 Klara krisen i stan

24 Vill du bli en Stjärna?

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Omslagsfoto: Gelner Tivadar Shutterstock

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

LEDAREN

Bättre beredskap behövs vid samhällskris I år lät våren vänta på sig vilket innebar ett försenat vårbruk i stora delar av landet. På vissa håll har även vårfloden utmanat med höga flöden. Under våren har det också varit full fart på alla årsmöten, inte bara inom vår organisation, utan även inom de organisationer vi samarbetar med. Många av mina kollegor i Centralstyrelsen har deltagit i årsmöten hos de förbund de är kontaktpersoner för och de har kunnat hjälpa till med både praktiska och formella frågor.

Själv deltog jag i årsmötet i mitt hemförbund Stockholm och som riksstjärnchef/ordförande blir det även många andra årsmöten för min del. FOS (Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté), Vi Konsumenter, Beridna Högvakten och Folk och Försvar för att nämna några.

En del intressanta seminarier har jag också hunnit med. Ett seminarium, organiserat av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), handlade om farsoter bland folk och fä. Om detta rapporteras om på annan plats i denna tidning. Folk och Försvar ordnade ett seminarium om livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid samhällskriser som tog upp tillgång, försörjning och säkerhet. Tre av våra myndigheter är ytterst ansvariga inom detta område: Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap). Det konstaterades att det saknas många delar för att försörjningen ska fungera vid kris. Tydliga mål har ännu inte fastställts, mandat för myndigheterna saknas i stor utsträckning, samordningen mellan myndigheterna är oklar och man har

fäst för lite uppmärksamhet vid tillgång samt att involvera privata aktörer. I dagsläget är cirka 50 procent av vår mat importerad och 80 procent av de största livsmedelsföretagen är inte svenskägda längre. Självförsörjningsgraden på livsmedel är dålig: vi uppnår bara 100 procent för socker, 95 procent för ägg och 90 procent för morötter. För övriga matprodukter varierar det mellan 15 och 70 procent. Sveriges långsiktiga förmåga att producera livsmedel behöver höjas och produktionen behöver bli mer hållbar. Vid en samhällskatastrof tillkommer sedan problemen med vattenförsörjning, el, bränsle och läkemedel som vi inte heller framställer i Sverige längre.

Det finns mycket att ta tag i för vår regering och våra myndigheter. Men också för oss Blå Stjärnor. Det är lite bråttom att få allt på plats för att vi ska kunna klara av en längre kris. Som enskild person är det hög tid att ta tag i sin egen försörjning. Det finns numera ”beredskapslådor” att köpa vilka kan vara bästa gå-bortpresenten, julklappen eller födelsedagspresenten. Under vecka 22, krisberedskapsveckan kan du som Blå Stjärna göra nytta genom att informera om hemberedskap. Det kommer att finnas material att dela ut som förbunden har tillgång till.

Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar SBS Centralstyrelse/kansli: Box 2034, 169 02 Solna Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna Tel: 08-629 63 60 Fax: 08-629 63 83

Blå Stjärnan 2/18

Kommunikatör: Amelie Wisén amelie@svenskablastjarnan.se (föräldravikariat för Paola Squassina) Utbildningskonsulenter: Anna-Karin Hägglund anna-karin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68 Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67

Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida:

www.svenskablastjarnan.se

3

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp. Ta kontakt med källan om du undrar över något.

Ovanlig parasit drabbar skånekatter I Klippan har en grupp förvildade, till synes friska katter, insjuknat svårt av lungmask. Av 33 smittade katter har 24 dött eller varit så svårt sjuka att de har avlivats av djurskyddsskäl. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill nu få in avföringsprover från friska utekatter för att följa upp sjukdomens utbredning. ★ Katterna omhändertogs av kattföreningen Hemlösa katter Helsingborg/Skåne. Katterna visade först inga symtom på lungmaskinfektion. Deras andning försämrades dock plötsligt kraftigt på endast ett par timmar.

De första katterna dog då de var under veterinärbehandling för ansträngd andning. Diagnosen lungmask ställdes sedan genom obduktion.

– Parasitens utbredning i Sverige är okänd, men tidigare har enstaka fall av lungmask konstaterats i Skåne. I Danmark är kattens lungmask påvisad hos åtta procent av friska utekatter. Människor infekteras inte av denna lungmask, säger Eva Osterman Lind, parasitolog och veterinär vid SVA.

Foto: Pixabay

Katter kan smittas med lungmask när de äter bytesdjur som möss, fåglar och reptiler. Katten på bilden har inte med detta tema att göra.

Katter kan smittas med lungmask, Aelurostrongylus abstrusus, när de äter bytesdjur som möss, fåglar och reptiler. Kat-

tens lungmask ger oftast inte upphov till kliniska, synliga symtom. Vid kraftiga infektioner kan katterna få hosta, andningssvå-

righeter, rinnande ögon och bli hängiga. Hemlösa katter har ofta flera infektioner samtidigt vilket sannolikt gör dem mer känsliga för påfrestningar och stress.

Detta kan ha bidragit till att dödsfallen blev så många i detta fall. Det är känt att kliniskt friska katter med lungmask kan dö i samband med sövning.

SVA genomför just nu en studie av kattens lungmask där myndigheten behöver få in avföringsprover från friska katter med tillgång till utevistelse i Skåne, Blekinge och Halland.

Syftet är att få mer kunskap om förekomst och symtom av lungmask hos katt i Sverige. Kattägare är välkomna att bidra med prover.

Källa: SVA

Över tusen katter smittade av salmonella

Provtagna katter 2018 (Totalt 1499 st.)

★ Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har på bara drygt två månader sedan årsskiftet påvisat 1 007 salmonellasmittade katter. Aldrig tidigare, ens på ett helt år, har så många katter konstaterats ha salmonella i Sverige.

– Detta år avviker från tidigare år på två sätt; dels genom att de konstaterade fallen är så många, dels för att andelen salmonellapositiva prover är så hög bland de misstänkta prover vi får in. Nu ser dock kulmen ut att vara nådd för denna smittsäsong, säger Elina Lahti, epidemiolog vid SVA. Eftersom katterna har sam-

Den vänstra kartan innehåller både prover som är färdiganalyserade och under pågående analys från katter som inkommit till SVA mellan 1 januari och 23 april 2018 för analys av salmonella. Den ljusaste nyansen av färgerna representerar en katt, den mörkaste sex eller flera katter.

4

ma undertyper av salmonella som de småfåglar bär på antas katterna ha smittats av fåglar, till exempel kring de populära fågelborden där fåglar matas.

Eftersom även människor och andra djur kan smittas av salmonella är det viktigt att tänka på hygien. För att undvika smittspridning bör man tvätta händerna efter kontakt med sjuka katter och fåglar, och efter att man gjort rent kattlådor och fågelbord. Om katten uppvisar symtom på sjukdom ska man kontakta sin lokala veterinär som får göra en bedömning.

Källa: SVA

Salmonella påvisade prover 2018 (Totalt 1156 st.)

Blå Stjärnan 2/18

Nytt & Blandat

Ylva Kamperin – första mottagaren av Den Beridna Högvaktens jubileumsstipendium I april delade den Beridna Högvakten ut sitt jubileumsstipendium instiftat för att årligen ges till en Blå Stjärna med koppling till motionsridningen på K1. Priset grundades på Svenska Blå Stjärnans 100-årsjubileum förra året och delades i år ut till Ylva Kamperin på den Beridna Högvaktens årsstämma. ★ Motiveringen löd som följer: Denna stjärna har under hela sitt liv med stor nyfikenhet och entusiasm förkovrat sig inom både ridkonst och hästhållning vilket har resulterat i en stor teoretisk och praktisk kunskapsbank. Hon är alltid villig att ödmjukt delge denna kunskap vilket har kommit många SBS:are med ridtillstånd på K1 till del, och även andra Blå Stjärnor, som senast 2017 vid en damsadelclinic på Hovstallet.

Ylva Kamperin har genom åren bland annat lärt ut yogarörelser för ryttare och ridning på kandar, hållit lektioner för damsadelgruppen och på ett lugnt och metodiskt sätt väglett en och annan motionsryttare som suttit på orolig häst under en uteritt.

Hon är en väl värdig mottagare

av Beridna Högvaktens jubileumsstipendium.

Ylva är alltså den första som får ta emot stipendiet och hon kommenterar det så här: – Tänk så många fantastiska saker vi får vara med om tillsammans med våra underbara fyrbenta vänner! Mycket hårt arbete, svett och ibland tårar men mest glada ögon och skratt och ett hejdundrande engagemang.

Tusen tack till alla på Kavallerikasernen, Svenska Blå Stjärnan och Beridna Högvakten som gör detta möjligt. Alla nämnda, ingen glömd. Jag blev väldigt glad och stolt för stipendiet som får utgöra grundplåten till nästa förkovringsresa i ridningens ädla konst. Tack!

Källa: SBS Stockholms läns förbund

Nytt fall av fågelinfluensa ★ Statens veterinärmedicinska (SVA) anstalt har konstaterat fågelinfluensa av typen H5N6 i en mindre hobbybesättning i Östhammar i Uppsala län. Det är första gången som virus av den typen har upptäckts på tamfågel i Sverige. Viruset cirkulerar i Europa, men har aldrig smittat till människa.

– För att undvika spridning till fjäderfä är det viktigt att fjäderfäproducenter och hobbyfågelägare har goda smittskyddsrutiner och i möjligaste mån förhindrar kontakter mellan tamoch vildfågel. Vi rekommenderar att man undviker att mata Blå Stjärnan 2/18

vilda fåglar i närheten av sina tamfjäderfän, säger Karin Åhl, ställföreträdande chef på enheten för häst, fjäderfä och vilt.

Fågelinfluensa finns i många varianter och är mycket smittsam mellan fåglar. Mildare varianter av viruset finns naturligt bland vilda fåglar, framför allt hos sjöfågel. Skyddsnivå 1 gäller i Sverige vilket innebär att fjäderfä får gå ut, men att foder och vatten ska ges under tak eller under ett skydd utomhus.

– Även om H5N6 inte har förknippats med samma dödlighet som fjolårets virus, H5N8, så är det tydligt att det cirkulerar

Foto: Erika Ornstein

Ylva Kamperin är glad över att få ta emot stipendiet och ser fram emot att jobba vidare med ett så engagerat och härligt gäng.

ALLMÄNNA HYGIENREGLER c Se till att endast de som sköter tamfåglarna har tillträde till djurutrymmena. c Håll rent runt hus och inhägnader. c Var noga med rutinerna vid hygiengränserna. c Tvätta händerna efter kontakt med fåglarna. c Efter en utlandsvistelse bör du inte ha kontakt med tamfåglar förrän tidigast efter 48 timmar. bland vildfåglar. Undvik därför särskilt kontakt med sjöfågel, säger statsepizootolog Ann Lindberg, SVA. Det är viktigt att ha goda skötselrutiner. Djurägare ska vara uppmärksamma och ta kontakt med veterinär om fjäderfän visar ökad dödlighet, förändringar i foder- och vatten-

konsumtion, sänkning i äggproduktion eller nedsatt allmäntillstånd.

Källa: sjv.se

Läs mer: Jordbruksverket: www.sjv.se Statens veterinärmedicinska anstalt: www.sva.se Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se

5

Nytt & Blandat

Brist på veterinärer märks främst inom lantbruket Enligt Jordbruksverket visar statistik att intresset för veterinärutbildningarna har minskat något under senare år. Eftersom efterfrågan ökar i takt med en växande bransch innebär det exempelvis att det blir svårt att fullt bemanna Jordbruksverkets veterinärstationer till sommaren.

Foto: Pixabay

Det är främst lantbruket och glesbygden som drabbas av bristen på veterinärer.

★ – Vi började tidigt med rekrytering men vi vet att det kommer att bli svårt under sommaren att fylla alla platser, säger Robert ter Horst, enhetschef på Distriktsveterinärerna, i en in-

tervju med Sveriges Radio.

Veterinärbristen är särskilt tydlig när det kommer till produktionsdjur. Många veterinärer väljer i stället att jobba med smådjur. Anna Clarin på Jord-

bruksverket tror att det kan bero på de obekväma arbetstiderna.

– Jobbar man med produktionsdjur jobbar man också ofta jour. Man jobbar kvällar och helger, säger Anna.

NÄR DU BEHÖVER SAMHÄLLETS HJÄLP 112. Nödnumret 112 ska användas vid akuta nödsituationer då det är fara för liv, egendom eller miljö. En nödsituation är när du snabbt behöver hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjällräddning, jourhavande präst eller giftinformation.

Omkring en tredjedel av de 3 000 000 samtal som varje år kommer in till SOS Alarm via 112 rings av någon som saknar hjälpbehov. Drygt 100 000 samtal är rena busringningar, motsvarande fler än elva sam-

tal i timmen, dygnet runt, året om.

114 14. Ring 114 14 för alla ärenden som inte handlar om pågående eller nyligen inträffade brott och händelser. Det är öppet dygnet runt, alla dagar under året.

113 13. Det är ett nationellt informationsnummer som infördes i Sverige 2013. Du kan ringa till informationsnumret 113 13 för att lämna eller få information om allvarliga olyc-

kor och kriser. Tjänsten är tillgänglig dygnet runt, alla dagar året om.

1177. Sjukvårdsrådgivning.

Ring numret 1177 dygnet runt för att få prata med en sjuksköterska.

Dinsäkerhet.se Webbplats om risker och säkerhet och riktar sig till dig som privatperson.

Krisinformation.se Samlad information från Sveriges myndigheter vid kriser.

Främst är det lantbruket och glesbygden som drabbas av veterinärbristen, men vården för smådjur påverkas också. Enligt en branschrapport utgiven av Svensk Djursjukvård behöver medlemsföretagens djursjukhus och kliniker anställa fler.

– Kvaliteten kan inte uppehållas om inte personalbristen löses. Vi har en lång tradition av mycket god utbildning för veterinärer i Sverige. När resurserna till veterinärfakulteten på Lantbruksuniversitetet minskar varje år och det utbildas för få djursjukskötare och veterinärer, riskerar vi att både stjälpa en bransch i tillväxt och hota patientsäkerheten på sikt. Det är uppenbart att situationen är ohållbar, säger Maria Lundvall, leg veterinär och branschansvarig på Svensk Djursjukvård.

Källa: Sveriges Radio och Svensk Djursjukvård

Kontrollen av djurskydd utvecklas ★ För andra året i rad uppfylldes det nationella målet för länsstyrelserna att genomföra minst lika många normalkontroller (rutinkontroller) som kontroller efter anmälningar. Under 2017 fördelade länsstyrelserna fler årsarbetskrafter till djurskyddsarbetet. Antalet kontroller ligger på samma nivå som under 2016 och orsakerna återstår att analysera.

Källa: jordbruksverket

6

Blå Stjärnan 2/18

INFO från Centralstyrelsen

Centralstyrelsen höll sitt senaste möte fredagen den 23 mars på kansliet i Stockholm.

Följande frågor diskuterades: ★ Översynen av stadgarna inför nästa Riksstämma fortsätter.

Det finns alltid punkter som behöver uppdateras. Främst ansvarig för detta är Karin Krönmark som kan ta emot förslag och synpunkter. ★ SBS behöver presentera en strategisk plan för vår organisations totalförsvarsarbete fram till 2025. Detta ska rapporteras till Myndigheten för samhälls-

skydd och beredskap (MSB) och kommer att särskilt behandlas på nästa möte med centralstyrelsen i maj.

★ Anmälningsläget för årets kurser diskuterades. För första gången på länge är inte grundkurserna fyllda. Det finns fortfarande platser kvar på några av dem.

Sveriges arbete för att motverka antibiotikaresistens förebild i EU ★ Sveriges arbete för att motverka antibiotikaresistens hos djur får beröm av EU. Den svenska modellen kan vara en förebild för andra medlemsländer. Det anser EU:s generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet.

– Arbetet mot antibiotikaresistens är en av de viktigaste globala utmaningarna vi står inför.

I Sverige bedriver vi sedan länge ett arbete för att förebygga och bekämpa djursjukdomar och vi ser att det haft stor betydelse för att minska användningen av antibiotika och spridningen av resistens. Resultaten visar att Sve-

Foto: Pixabay

riges strategier och arbetssätt är effektiva. Det goda samarbete vi har mellan myndigheter, organisationer och djurägare ska vi vara stolta över, säger Ingrid Eilertz, veterinärchef och chef för Jordbruksverkets avdelning för djurskydd och hälsa.

Källa: jordbruksverket

Krisberedskapsveckan i maj ★ Den 28 maj till och med 3 juni infaller Krisberedskapsveckan. Landets kommuner kommer under veckan att vara aktiva kring ämnet hemberedskap.

Svenska Blå Stjärnan som är en aktör i det civila försvaret kommer också att genomföra aktiviteter. Dessa kommer att pågå under hela året, men lite extra under den veckan. Svenska Blå Stjärnan är med och bidrar vid Blå Stjärnan 2/18

kommunens aktiviteter och samverkar med övriga frivilliga försvarsorganisationer. Ha ögonen öppna och se vad din kommun kommer att göra. Vad Svenska Blå Stjärnan kommer att göra under året presenterar vi på hemsidan och på Facebook. Du kan också höra med ditt förbund eller ungdomsavdelning.

Kristin Sundström

★ En enkät rörande SBS medaljer och utmärkelser har skickats ut till förbunden. Vid detta möte hade endast ett svar inkommit.

Planen är att presentera ett förslag på nästa Riksstämma. Behovet av uppdatering av reglerna är stort. ★ Kansliet håller på att utbilda sig för den nya datalagen rörande register (GDPR) som träder i kraft i vår. Även medlemmar ur

centralstyrelsen kommer att gå utbildning eftersom arbetsgivarna är ytterst ansvariga för detta.

★ En stor insats av Blå Stjärnor, särskilt i storstadsområdena, kommer att krävas i samband med Krisberedskapsveckan sista veckan i maj. Inför detta hålls ett informationsseminarium i slutet av april där samtliga förbund väntas delta.

Om det blir kris ★ Hur håller jag min familj och mina djur varma om elen går? Hur ska jag kunna ge hästarna i stallet vatten om det kommunala vattnet försvinner? Hur mycket vatten behöver en människa per dag och hur mycket vatten behöver min hund?

Det är många frågor som väcks nu när Sverige ska rustas för att klara stora samhällsstörningar som elavbrott, naturkatastrofer, cyberattacker och annat som drastiskt kan komma att påverka vår vardag. Att någon gång råka ut för elavbrott är sannolikt.

Men vilka saker behöver el för att fungera? Fler än vad du tror, skulle jag vilja påstå. Det blir kallt, du kan inte använda spisen eller mikron, det finns inte vatten i kranen och toan slutar att fungera. Efter ett tag har kylen blivit varm och frysen tinat, din mobil har laddat ur och varken datorn eller teven fungerar. För att få information från myndigheterna behöver du en vevradio, batteriradio eller bilradio.

Det första du bör göra nu, innan det händer, är att sätta dig ner och tänka efter. Vilken

Foto: Hanna Fridh

krisberedskap har jag? Vad behöver jag köpa? Hur ska jag agera i ett krisläge? Nästa steg är att diskutera med familj, släkt och vänner och skriva en åtgärdslista. ”Det här har jag.

Det här behöver jag skaffa. Så här kommer jag att agera.”

Till din hjälp har vi skickat med en affisch i detta nummer av tidningen. Där får du tips på hur du kan öka din hemberedskap så att du är trygg när det händer. Sätt upp affischen, till exempel på insidan av städskåpet.

Du som är Blå Stjärna har redan mer kunskap än de flesta. Hjälp andra att rusta sig för framtida kriser. Läs mer på svenskablastjarnan.se samt dinsäkerhet.se Kristin Sundström redaktör och generalsekreterare

7

Krisberedskapsveckan Text: Ylva de val, Kristin Sundström och Amelie Wisén Foto: Pixabay

Du kommer att få viktig post I slutet av maj genomförs kampanjen Krisberedskapsveckan. Då får alla hushåll i Sverige en broschyr i sin brevlåda.

Broschyren heter Om krisen eller kriget kommer och det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som skickar ut den på uppdrag av regeringen.

Syftet med broschyren är att få dig att reflektera över hur du kan hantera din vardag om samhällets service och tjänster inte fungerar på det sätt som du är van vid. Bakgrunden kan exempelvis vara att landet drabbas av extremt väder, allvarliga olyckor eller annan svår påfrestning på samhället.

I broschyren ges konkreta råd och tips på hur människor kan förbereda sig på en vardag när samhällsservicen inte fungerar.  Vad innebär höjd beredskap och hur ska du agera?  Vad behöver du för att klara dig i minst några dygn?  Hur ser din egen beredskap ut?

Svenska Blå Stjärnan är en av flera frivilligorganisationer som stödjer regeringens satsning på information till privatpersoner och kommunernas kampanjaktiviteter under Krisberedskapsveckan, vecka 22, den 28 maj–3 juni 2018.

KRISBEREDSKAPSVECKAN, 28 MAJ–3 JUNI Håll utkik efter broschyren och ta med den när du besöker dina grannar, vänner och bekanta för att exempelvis diskutera vad stärkt krisberedskap innebär för just er.

Mer info på: www.DinSäkerhet.se (där finns broschyren på 14 språk), www.svenskablastjarnan.se och facebook.com/svenskablastjarnan där frågor/svar och tips på aktiviteter publiceras före, under och efter Krisberedskapsveckan.

Gradvis stärkning av vår beredskap Arbetet med att stärka medborgarnas kunskaper om krisberedskap har pågått under en längre tid, så det är inget nytt.

Just i år, 2018, görs däremot en extra satsning. Dan Eliasson, generaldirektör på MSB, uttryckte det så här vid Uppstartskonferensen den 22 mars 2018: ”… ge människor lättillgänglig och användbar kunskap och information.

Människor behöver känna att de kan påverka sin egen och sina närmastes säkerhet, att de är en viktig del i Sveriges beredskap och vår gemensamma säkerhet.

Det handlar alltså inte bara om att hålla sig varm, ha vatten, mat och kunna kommunicera. Det handlar också om förmågan att freda sig mot falska ny-

8

heter, spridning av desinformation och försök att få oss att ifrågasätta våra grundläggande demokratiska värden.”

Syftet med utskicket av broschyren Om krisen eller kriget kommer är att sprida information om krisberedskap och om hur vi kan stärka vår egen hemberedskap och därmed förebygga och

hantera omfattande och oönskade händelser på alla nivåer i samhället. Den årliga krisberedskapsveckan är ett steg i arbetet att ge människor verktyg för att kunna ta sitt ansvar. Är var och en välinformerad och motiverad till att vara förberedd? Kan vi agera och hjälpa andra om något händer?

NÅGRA STORA HÄNDELSER SOM PÅVERKAT SAMHÄLLETS FÖRMÅGA ATT HANTERA KRISER:  Dricksvattnet i Östersund infekterades av parasiten Cryptosporidium år 2010. Cirka 27 000 människor fick koka sitt dricksvatten i 3 månader innan vattnet var rent igen.

 Den stora skogsbranden i Västmanland år 2014 då cirka 13 800 hektar skog drabba des och ett 25-tal byggnader förstördes.

 Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017 när en lastbil skadade ett stort antal personer. Fem av dem avled på grund av sina skador.

Blå Stjärnan 2/18

TILLSAMMANS ÄR VI STARKA! Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta. I dag är vi nära 2 000 utbildade Blå Stjärnor som kan assistera veterinärer, utföra provtagning, sanera djurstallar, hantera stora djur och ge stöd till drabbade djurägare.

Saknar du överenskommelse med oss, men vill kunna hjälpa till om något skulle hända? Då har vi utbildningar som ger dig de kunskaperna. När du har gått Grundkurs 1 och Risk- och säkerhetsutbildningen kan du teckna en överenskommelse med oss som gör dig behörig att rycka ut vid en kris.

Nu behöver vi dessutom bli fler. Därför får du gärna tipsa om oss när du pratar med människor som du tror vill hjälpa till att stötta Sveriges lantbruksdjur. Om man vill börja utbilda sig för krisberedskap ska man vara mellan 16–60 år, och som stödjande medlem är alla åldrar varmt välkomna.

Foto: Peter Osslund

Nu behöver vi bli fler som kan stötta lantbrukets djur vid kriser och katastrofer.

Frågor ställda till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Varför skickar MSB ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” just nu?

– Bakgrunden är ett regeringsuppdrag som förstärker och utvecklar det arbete som MSB redan gör för att öka riskmedvetenheten och kunskapen hos befolkningen om bland annat hemberedskap.

Regeringen anser att det är nödvändigt eftersom det finns olika hot som kan slå ut den samhällsservice som vi är vana vid. Vi får ett alltmer extremt väder, vi har drabbats av terrordåd och ITattacker och det säkerhetspolitiska läget i världen har förändrats.

Eftersom internet kan gå ner ges informationen ut i broschyrformat. Det är viktigt att spara den så att man hittar den om något händer.

Vad är det som gör att vi behöver stärka vår hemberedskap just nu?

– Vi har under de senaste åren drabbats av ett antal större händelser som pressat samhällets förmåga att hantera kriser på olika sätt och vi vet att nya kriBlå Stjärnan 2/18

ser kommer att inträffa – vi vet bara inte när. Genom Krisberedskapsveckan vill vi se till att hela samhället är så förberett som det går för att klara kommande kriser så bra som möjligt.

Vad är det för typ av kriser som vi ska förbereda oss på?

– Det finns många olika typer av kriser som kan drabba ett samhälle. Exempelvis elavbrott, snöstorm, översvämning, värmebölja med mera.

Dessutom har det säkerhetspolitiska läget försämrats under de senare åren.

En stärkt hemberedskap ger därför bättre förutsättningar för att vi ska klara händelser av terrordåd och svåra samhällsstörningar.

Vad är de viktigaste sakerna att tänka på när det gäller hemberedskap?

– Vi behöver se till att klara försörjningen av vatten, mat och värme i våra hem. Vi behöver även ordna så att vi kan kommunicera med vår omvärld exempelvis genom att ha en batteridriven ra-

dio i hemmet och extra batteripack till mobiltelefonen.

Hur lång tid ska jag vara förberedd på att klara vatten, mat, värme och kommunikation själv?

– Under en kris är det svårt att ge några tidsgarantier. Det beror bland annat på vad som har hänt och hur många som är drabbade.

Källan till informationen i broschyren?

– Det är MSB som har skrivit innehållet på regeringens uppdrag. Dessutom har Försvarsmakten, Polisen, kommuner, andra myndigheter och frivilligorganisationer bidragit både med underlag och synpunkter.  MSB är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra – kommuner, landsting, myndigheter och organisationer.

9

Det finns fler och snabbare resurser i stan än på landet vid en krissituation.

Klara krisen i stan Kan det vara så att de som bor på landet är bättre rustade för en kris än de som bor i stan? Ja, troligen är det så. Men det finns många fördelar med att bo i en stad eller tätort när samhället utsätts för svåra situationer. Om du bor i en lägenhet i en tätort eller i en stad är förutsättningarna annorlunda än om du bor i en villa på landet.

Text: Lena Calderon Foto: Pixabay

★ Herman Geijer, författare, föreläsare och överlevnadsexpert, har skrivit boken Överlev katastrofen. I den beskriver han tolv sätt att förbereda sig inför en katastrof och resonerar kring överlevnadsförmågan hos människan som individ och tillsammans med andra i stan och på landsbygden.

– Det finns fördelar med båda. I stan går det snabbare för myndigheterna att hjälpa befolkningen, till exempel med

10

att köra ut vatten. Varningssystemen fungerar bättre. Det finns överhuvudtaget mer resurser i stan och det är närmare till stora sjukhus och en mer utvecklad sjukvård. Å andra sidan är du van att klara dig själv på landet och är mer förberedd på olika situationer. Du har kanske en binge potatis, konserver, eget vatten, vedspis, bränsle till fotogenkamin och bensindunkar så att du kan använda bilen under en längre per-

iod. I stan har du mycket färre möjligheter att lagra, förvara och odla och har inte samma behov av att reflektera över elavbrott, översvämning och andra kriser som kan försvåra tillvaron, säger Herman.

Det troligaste krisscenariot är att elen försvinner under en längre tid. Det mesta som vi tar för givet i vardagen är beroende av el. Såvida du inte har ett reservkraftverk, vedspis och kaminer är Blå Stjärnan 2/18

du utsatt även på landet om strömmen går. Men du har troligen fler alternativ att ta till. Du kan inte elda i din lägenhet, du har troligen mindre förvaringsmöjligheter för mat och utrustning och du är beroende av portkoder, hissar, sophantering och kollektivtrafik.

Den kortsiktiga stadsbon I boken Krishandboken refererar författaren Niklas Kämpargård till en studie som visar att 97 procent av svenska storstadssingelhushåll i åldern 25 till 40 år inte ens har tillräckligt mycket mat hemma för att klara sig ett dygn utan att behöva gå till affären och komplettera.

– Människor i storstäderna tänker generellt sett kortsiktigt eftersom de har nära till det mesta och tillgång till butiker som har öppet dygnet runt. På landet har man sällan tomma skafferier och ingen handlar sin frukost på väg till jobbet. Många storhandlar och man har ofta egen brunn eller tillgång till vatten i närheten. Folk på landet tänker helt enkelt mer långsiktigt och har därför en större beredskap, menar Herman.

Dela resurser och stötta varandra I stan är du aldrig ensam – det finns alltid människor i närheten som kan hjälpa till om det skulle behövas. Erfarenheten från tidigare kriser, som stora olyckor, jordbävningar, bränder, orkaner och vulkanutbrott, visar att människor söker sig till varandra, samarbetar och delar med sig när det gäller, oavsett var du bor eller befinner dig. Efter stormen Gudrun och attentatet på Drott-

ninggatan i Stockholm ingrep människor på plats med olika hjälpinsatser för att minimera skador och lidande.

Samtidigt är de sociala nätverken svagare nu än för några decennier sedan. Bostadsbristen gör att människor flyttar oftare och man söker snarare information via digitala medier än genom att prata med varandra. Du har mycket att vinna på att känna dina grannar. Det blir mycket trevligare där du bor, men det ökar också chansen att ni kan dela resurser och stötta varandra om en oväntad situation skulle uppstå.

Större gemenskap på landet Efter stormen Gudrun blev det tydligt att förmågan att hantera konsekvenserna av svåra belastningar varierade mycket mellan olika hushåll.

– Bäst klarade sig lantbrukarhushållen, antagligen eftersom de är vana vid problemlösning och ofta är organiserade i byalag och olika sammanslutningar, beskriver Herman.

På landet samverkar man oftare i vardagen – man samäger maskiner, man bor länge på samma plats, kanske i generationer. Folk känner varandra. Det finns en samhörighet i bygden och man tänker mer långsiktigt. Det som kan uppfattas som social kontroll vänds ofta till en fördel i en krissituation.

Förberedd och trygg – Människor i stan är mer utsatta – de är mer aningslösa och därmed sårbarare. Samtidigt är den samhälleliga beredskapen god i städerna eftersom kriser får större konsekvenser där. Men räkna inte med att resurserna kommer

att räcka till om belastningen blir för stor på till exempel sjukvård, räddningstjänst och polis. För att minska belastningen på samhället är det nödvändigt att ha en egen beredskap. Det är lika viktigt för dig som bor i stan som på landet, säger Herman.

Att vara förberedd ökar tryggheten och stärker motståndskraften. Det ökar också dina möjligheter att hjälpa andra.

Det börjar med medvetenheten om att samhället är bräckligt och att det faktiskt finns risk för kriser, kollapser och katastrofer. Är du förberedd och kan klara dig och din familj både under en kort och en längre period utan samhällets stöd, så är du troligen också mer mentalt rustad. Stärker du din motståndskraft minskar oron och dina möjligheter att klara dig och människor i din omgivning ökar.

Ingen vet om och när det uppstår en allvarlig kris. Det vi vet är att du som är förberedd kommer att klara dig och din familj mycket bättre oavsett om du bor i stan eller på landet. 

Lästips: Överlev katastrofen, tolv sätt att förbereda dig. Herman Geijer, Ordfront 2018.

Krishandboken, allt du behöver för att klara dig. Niklas Kämpargård, Norstedts 2018.

Boken om hemberedskap. Åsa Helldén Ruocco, Jan Alsander, Anders J. Andersson, Herman Geijer, Civilförsvarsförbundet 2017.

VAD GÖR DU NÄR DET HÄNDER? EN TANKEVÄCKARE Olyckor, attentat och naturkatastrofer kan orsaka långa elavbrott. Värme och vatten försvinner. Spisen, mikron, kylen och frysen slutar fungera. Det blir mörkt inne och ute. Bankomaterna slutar fungera, hissen står och portkoden fungerar inte.

Det går inte att betala med kort. Mobilen laddar ur och mobilnät och internet går

Blå Stjärnan 2/18

ner. Maten tar slut i butikerna. Tågen stannar. Flygen kan inte lyfta. Bensinen är slut.

Vid stormar och översvämningar kanske du blir fast hemma eller måste lämna ditt hem. Vattnet är förorenat. Människor är skadade. Vägen är avspärrad, varken du eller transporter kommer fram.

Du måste klara dig och dina närmaste utan samhällets hjälp en tid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information.

Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra.

Läs mer på Dinsäkerhet.se och svenskablastjarnan.se

11

Klara krisen på landet Hur klarar vi oss på landet om en kris skulle inträffa? Förr var det vanligt med självhushåll – det mesta av det man behövde producerades hemma på gården.

Den kunskapen håller på att glömmas bort, men på vissa håll lever den kvar än i dag.

Text och foto: Ann-Christin Mathiasson

★ För att ta vara på den kunskapen ordnade Göteborgs- och Bohuslänsförbundet en repetitionsdag på temat självhushåll. Ett tiotal Blå Stjärnor samlades på den lilla gården Härsnäs i Sätila, norr om Göteborg, för att få inspiration.

I dag räcker det med ett längre strömavbrott för att sådant vi tar för givet ska sluta fungera. Men i Härsnäs skulle vardagen fortsätta rulla.

– Jag har kört hästar sedan jag var liten och använder dem fortfarande till potatisodlingen. Här finns alla hästredskap kvar, så om det skulle saknas bränsle vid en kris skulle vi ändå kunna hålla jordbruket i gång, säger Ingvar Turesson.

Ulrika Ewest Karlsson (till höger) snackar självhushåll med Stjärnorna Johanna Valero (mitten) och Kristina Thune.

Vi hjälps åt Han och hustrun Susanne skulle inte påverkas nämnvärt av en större samhällsstörning. De har egen ved, brunn och ett utedass i reserv. Fodret till de tio köttkorna, ankorna, hönsen och de tre nordsvenska hästarna kommer nästan uteslutande från gården. Och så har de sina grannar.

– Vi har ett väldigt fint samarbete med dem som bor i närheten. Vi hjälps

12

Ingvar Turesson med familj skulle inte påverkas något nämnvärt av en större samhällsstörning.

Blå Stjärnan 2/18

åt och tar vara på varandras kunskap.

Förra sommaren fick vi hjälp med att måla om hela huset av grannen som är målare. Det kostade oss inte en krona, bortsett från färgen.

Att byta varor är också en tradition som hålls vid liv. Potatis byts mot mjölk, syltburkar mot honung ... sällan är några pengar inblandade.

Tidigare fanns det fyra gårdar i byn.

Nu är Ingvars och Susannes den enda som finns kvar. Opåverkade av samhällets trender har de fortsatt att driva den så som de alltid har gjort. Småskaligt och i samklang med naturen. De odlar potatis, grönsaker, tar vara på bär, frukt och svamp. Syltar, saftar och kokar in.

– I dag är det inte så många som tar vara på det som växer i naturen, men det kanske kommer en tid när det blir nödvändigt, säger Susanne.

Susanne och Ingvar har kunskap som bygger på många års erfarenhet och hårt arbete. Att använda häst i jordbruket är inget man lär sig i en handvändning. Men även om få har möjlighet att driva en gård som Härsnäs, finns det ändå en del man kan göra själv för att bli mindre sårbar.

Klimatsmart jordbruk från förr Ulrika Ewest Karlsson är en av dem som tagit initiativ till repetitionsdagen och bor på gården i Fotskäl, dit Blå Stjärnorna nu har förflyttat sig för att få ännu en inblick i hur ett självhushåll kan se ut.

– Folk går till jobbet, får lön och köper mat i affären. Man kanske kunde börja odla lite själv eller skaffa egna höns för att bli mer oberoende. Det funkar även om man bara har en liten trädgård, säger Ulrika.

Hon är uppvuxen i ett traditionellt småbruk och driver sin gård i samma anda än i dag – utan bekämpningsmedel och med flera olika djurslag som får, kor och höns. Hon förklarar att det ursprungliga sättet att driva jordbruk är väldigt klimatsmart och dessutom oberoende av att samhällsfunktionen är i gång.

– Fler borde ta del av den kunskapen, för att bli bättre rustade för framtiden.

Blå Stjärnan 2/18

Stjärnan Ulrika Gyllensvaan tar en solskenspromenad med en av Härsnäs kalvar.

Men vi måste fånga kunskapen nu, för den är på väg att dö ut, säger hon.

Bor man på landet kan småskalig djurhållning vara ett sätt att bli mer självförsörjande. Men det gäller att veta vad som krävs för att hålla djur och vilka regler som gäller för hemslakt och eventuell försäljning av gårdsprodukter. Katarina von Hofsten, som är djurskyddsinspektör, har dagen till ära kommit till Fotskäl för att berätta om det.

– Det är viktigt att ta reda på vad som gäller för just det djurslag du tänkt skaffa. Man kan vända sig till Jordbruksverket för mer information, säger Katarina.

Djuren ger mer än bara mat Hon poängterar att för de flesta djurslag gäller att man inte bara får ha ett djur av en sort. Skaffar man höns bör man till exempel inte ha färre än tre individer eftersom de måste få känna att de tillhör en flock.

Ofta ger djuren mer än bara mat. Hönor ger gödsel, får ger ull och skinn och

skaffar man gris får man en utmärkt jordfräs på köpet. Ulrika ser livet på gården som en cirkel där allt hänger ihop.

– Inga djur är här av en slump. Till och med katten har en uppgift eftersom den håller undan mössen, säger hon när Blå Stjärnorna en stund senare har samlats ute i ladugården.

De två jerseykorna ligger rofyllt och idisslar i båsen. Ulrika mjölkar dem periodvis för hand och är glad över all mat de ger. Förutom mjölk blir det både grädde, fil, crème fraiche och smör.

Hon har också börjat göra egen halloumiost.

– Det går inte att jämföra med den mat man köper i affären. Man slipper onödiga transporter och dessutom ger det en tillfredställelse att ha skaffat sin föda själv.

Ulrika hoppas på fler repetitionsdagar i samma anda.

– Ambitionen är att hålla fler kurser om självhushållning. Gärna med olika teman, för att fler ska bli bättre på att klara de kriser vi har att vänta. 

13

VAD GÖR DU OM KRISEN KOMMER?

Affischen med checklista som ger dig koll på läget Som du kanske redan har upptäckt, bifogar vi en affisch, ”Klara krisen”, i detta nummer av Blå Stjärnan.

Affischen innehåller information om hemberedskap inför en kris i samhället samt checklistor som hjälper dig att förbereda dig. Affischen är ett hjälpmedel för dig och din familj för att lättare kunna planera så att ni framöver klarar er utan samhällets hjälp under en tid – exempelvis vid elavbrott eller andra svåra samhällsstörningar. Finns det husdjur i familjen måste du också tänka på deras välbefinnande.

Text: Amelié Wisen Illustration: Thomas Fröhling

CHECKLISTA FÖR MÄNNISKOR OCH DJUR:

* Värme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kamin, sovsäck, filtar varma kläder * Ljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ficklampa, stearinljus, lyktor, tändstickor * Mat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . reservmat och reservkök * Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . dunkar, vattenreningsmöjlighet * Hygienartiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . våtservetter, toalettpapper, plastpåsar, sopsäckar * Radio som inte är beroende av elnätet . . batterier * Kontanter Ta gärna med hela familjen i planeringen så att alla känner sig delaktiga.

★ Med hjälp av listan kan du exempelvis planera för hur ni löser det med värme, vatten, hygien, mat och foder. Det är också viktigt att fundera på vem ni kan ringa i olika situationer eller vem ni kan be om hjälp – och hur ni hittar information om vad som händer.

Gå igenom listan, förbered det du kan och gör dig medveten om vad som

14

kan behövas göras om en kris är på gång. Sätt sedan upp den ifyllda listan på ett ställe där du vet att den alltid finns, förslagsvis i städskåpet, på en anslagstavla eller annat bra ställe.

Som du kanske också redan har upptäckt har vi skickat med extra exemplar av listan. Dela gärna ut dem till vänner, grannar, bekanta eller kollegor. Ta med

Svenska Blå Stjärnan är en av flera frivilliga försvarsorganisationer som fått regeringens uppdrag att informera landets medborgare hur de kan stärka sin hemberedskap vid händelse av kris, höjd beredskap och svåra samhällsstörningar.

Tidningen Blå Stjärnans beredskapslista är ett komplement till broschyren Om krisen eller kriget kommer som skickas ut till alla hushåll i Sverige inom de närmaste veckorna. Broschyren är framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som en del av samma uppdrag som frivilligorganisationerna har fått av regeringen (se rutan ovan).

den i situationer där ni har möjlighet att prata med varandra – det kan var mycket givande att dela med sig av tankar och idéer.  Blå Stjärnan 2/18

Utbildning

★ Sommaren är en utmärkt tid för dig med överenskommelse att repetera dina djurkunskaper.

Kanske är det lättare att planera in repetitionstid och så är det också en väldigt härlig årstid att vara på en mjölkgård när korna går ute på bete.

Det går även bra att repetera med andra djurslag än just mjölkkor. Det är viktigt att du

rapporterar ditt repetitionstillfälle till utbildningsansvarig i ditt förbund innan du åker till gården.

På svenskablastjarnan.se kan du läsa mer om vad som räknas som repetitionsövning och hur du går tillväga. Under Material hittar blanketten som du ska ha med dig till lantbrukaren och där du rapporterar in din repetition.

★ Efter många spännande och händelserika år så har jag valt att sluta min anställning på Svenska Blå Stjärnan (SBS). Jag vill rikta ett stort tack till mina trevliga kollegor och till SBS funktionärer och medlemmar för ett fantastiskt samarbete.

Med önskan om en riktigt skön sommar!

Foto: Jonas Hägglund

Tack för mig

Tid för repetition

Anna-Karin Hägglund Utbildningskonsulent Tel: 08-629 63 68 anna-karin@svenskablastjarnan.se

Sommarstängt ★Kansliet kommer att vara

Foto: Piotr Wawrzyniuk/Shutterstock

Kursen Hantering av nötkreatur ★ Det här är helgkursen för dig som vill lära mer om nötkreaturens beteende och hur vi hanterar dem på ett bra och säkert sätt. Du får även lära dig hur du på bästa sätt hanterar olika djurslag i en stressad situation eller vid behov av fixering. Teori och praktik varvas under helgen. Ankomst kvällen före kursstart.

Förkunskapskrav: Risk- och säkerhetsutbildning, Grundkurs 1 och i första hand de som genomfört Grundkurs 2 (nöt, gris, fjäderfä, får eller häst).

Plats: Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Datum: 6–7 oktober Anmälan: svenskablastjarnan.se/ utbildningar

Blå Stjärnan 2/18

sommarstängt under veckorna 28–31. Eftersom vi arbetar med krisberedskap finns det givetvis alltid någon att kontakta om något händer där vår insats behövs. Information om detta hittar du på vår hemsida.

Hej Therese Alvegård!

Hej Malin Andersson!

Du är ledare på kursen Hantering av nötkreatur i Skara och har varit det från starten för några år sedan. Varför tycker du att man ska gå den?

– När man förstår ett djurs beteende blir det så mycket lättare Foto: Privat att hantera det. Dels handlar det om att känna sig trygg när man handskas med så stora djur och dels handlar det om kornas välfärd.

Du har gått kursen Hantering av nötkreatur. Varför valde du att gå den?

– Jag gick Grundkurs 1 på Uddetorp i Skara och imponerades av vilket öga personalen/lärarna på Foto: Privat skolan har för kobesättningen. De ser djuren som arbetskamrater och upptäcker direkt om någon avviker på något sätt. Därför kändes det här som en viktig kurs att gå eftersom jag själv vill lära mig mer.

Vad gör ni under kursen?

– Förutom teorin är vi ute mycket bland kor och kalvar för praktiska övningar. Hur sätter man på grimman, hur rör man sig för att djuren ska känna sig trygga, hur förflyttar man dem, hur använder man redskap och så mycket mer.

Många tycker att det är en rolig kurs. Hur kommer det sig?

– Kor är trevliga och sociala djur. De är nyfikna och vill gärna vara med överallt och ställer alltid upp på lite gos och att bli kliade. Men man får se upp.

Hänger man ifrån sig något är det risk att man hittar det i någon nyfiken kos mun en stund senare.

Du kommer dessutom att vara med som ledare i år. Vad kommer ni att lära ut?

– Framför allt handlar det om ett bra säkerhetstänk. Hur bedömer man en kos blick, dess rörelsemönster och om den beter sig annorlunda? Hur får man kor att förflytta sig dit man vill utan att röra dem? Vad bör man tänka på inne i ladugården om korna blir uppskrämda? Det och så mycket mer kommer vi att dela med oss av till våra kursdeltagare.

Text: Amelie Wisén

15

Kreatur vid ett vattendrag. Olja på duk av Elias Martin. Målad under englandsvistelsen 1768–1780. Nationalmuseum.

Smittsamma djursjukdomar – vad vi kan lära av historien I februari ordnade Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm den tänkvärda föreläsningen ”Farsoter i Sverige – hur historien påverkar vår samtid”. På programmet stod tre viktiga utbrott i historien med hög dödlighet: pest, boskapspest och mjältbrand.

Två av dessa är intressanta för oss Blå Stjärnor som jobbar med vår tids utbrott bland produktionsdjur.

Text: Christina Arosenius

16

Blå Stjärnan 2/18

★ Infektionssjukdomar hör till det mest centrala inom medicinen och de flesta är zoonoser (smittar mellan djur och människa). Många dök upp i och med att människan skaffade sig husdjur. I dag ökar både nya och nygamla sjukdomar. Anledningarna är flera – antalet människor på jorden ökar och det gör även produktions- och sällskapsdjuren.

Människan är jordens näst vanligaste däggdjur – vanligast är råttan. Ekosystemen förändras och hälften av jordens människor bor numera i stadsmiljöer.

Pesten – en av de mest fruktade infektionssjukdomarna Pesten härjade i Europa under medeltiden och minskade befolkningen med nästan en tredjedel. Första epidemin finns beskriven från 500-talet, på 1300-talet kallades den digerdöden, men det var på 1700-talet som flest antal människor dog.

Det här är en sjukdom som drabbar människor, men inte våra husdjur, och som är knuten till svartråttor och loppor. Det är dock en zoonos eftersom den sprids från djur till människa och eftersom råttorna också dör. På den tiden var smittrisken liten i ett hus så länge råttorna levde. När alla dött gav sig lopporna i stället på husets invånare och spred smittan vidare. I Sverige drabbades vissa platser hårdare: Skåne, Blekinge och Stockholm. I vissa socknar dog hälften eller två tredjedelar av alla människor.

Pesten förekommer än i dag på många håll i världen: västra USA, Peru, Brasilien, Madagaskar, Kongo och Centralasien. Bakterien heter Yersinia pestis och loppan är huvudsaklig bärare. Det finns inget vaccin och man blir inte immun efter att ha varit sjuk. Så sent som förra året hade Madagaskar ett stort utbrott.

”

Utrotningen av boskapspest har lyckats och är en global samarbetsseger tillsammans med utrotningen av smittkoppor – de enda globala sjukdomar som människan har besegrat. dödlighet på 80 procent inom en vecka.

I Sverige på 1700-talet var hälsoläget bland kor dåligt. Djuren var svältfödda eftersom det ofta var ont om vinterfoder och de ibland fick arbeta hårt. Åtta sjukdomsvågor svepte genom landet under åren 1721–1771 och varade ungefär tre år varje gång. Framför allt drabbades Skåne, Halland och Blekinge, men också Stockholm. Smittan kom till Sverige via krig med hemvändande soldater och handel med livdjur och råvaror runt Östersjön. Inom landet spreds mycket av smittan genom handel med oxar som då var vanliga som arbets- och transportdjur.

I byar smittades djur på gemensamma beten som var vanliga. Boskapspest gav naturligtvis en stor ekonomisk påverkan på samhället och var anledningen till att vi fick ett veterinärväsende

och en bekämpning av djursjukdomar i Sverige. Linné skickade ett par av sina lärjungar till veterinärskolorna i Frankrike för att utbildas till veterinärer och kunna bekämpa boskapspesten. Senare startades en svensk veterinärutbildning i Skara av lärjungen Peter Hernquist. Nu finns ett spännande veterinärmuseum i Skara på den plats där utbildningen startades.

Vaccin – grunden för utrotningen av boskapspest Utrotningen av boskapspest har lyckats och är en global samarbetsseger tillsammans med utrotningen av smittkoppor – de enda globala sjukdomar som människan har besegrat. Båda är virussjukdomar och vaccin har varit grunden för succén.

Boskapspesten uppstod troligen i Asien på 1200-talet och gav upphov till en stor brist på mat. Historiskt sägs den ha haft betydelse för många historiska händelser, exempelvis romerska rikets undergång, ryska revolutionen och koloniseringen av Afrika. Man började tidigt, redan på 1700-talet, med kontrollmetoder, som isolering, avlivning av sjuka djur, handelsregler och vaccinationsförsök. Försöken gick till så att man gnodde trasor mot sjuka djur för att sedan sy in dem i huden på de djur man ville skydda. Man prövade också

Boskapspest – en mycket smittsam virussjukdom Boskapspest härjade i Europa under 1700- och 1800-talen och dödade runt 200 miljoner djur – drygt 350 000 i Sverige. Klövbärande och idisslande djur drabbades och framför allt nöt hade en Blå Stjärnan 2/18

Utbrott av boskapspest i Nederländerna på 1700-talet. Etsning av Jan Smit (II) 1745. Wikimedia public domain.

17

Foto: Symbiot/Shutterstock

Varma och torra somrar, översvämningar, insekter och användning av nya betesmarker är faktorer som kan orsaka mjältbrandsutbrott.

med blod- och serumbehandlingar. En del av dessa försök var ganska framgångsrika.

Sjukdomen utrotades i Ryssland på 40-talet, i Kina på 50-talet och i Indien på 90-talet. Ett stort internationellt samarbete med FN:s Food and Agriculture Organisation (FAO) och Internationella Epizootiorganisationen (OIE) med omfattande vaccinationskampanjer gjorde att sista fallet sågs 2001. År 2011 förklarade man sjukdomen utrotad. Kostnaden för detta beräknas till 5 miljarder amerikanska dollar. Det finns en liknande virussjukdom hos små idisslare (PPR) som man nu tänker ge sig i kast med att utrota.

Mjältbrand – zoonosen som både är allvarlig och akut Mjältbrand har förekommit i små och stora utbrott i hela världen från biblisk tid till våra dagar. Den härjade särskilt våldsamt i Sverige på 1700- och 1800talen och orsakade då tusentals djurs död och även många människors. Sjukdomen blev anmälningspliktig redan år 1898. Då var det förbjudet att flytta djur och att leverera mjölk under 10 dygn.

I början av 1900-talet förekom en del större utbrott i Sverige (1925–1927

18

och 1956–1957) och även mindre som kunde kopplas till användning av köttoch benmjöl som foderråvara. Dessutom kopplade man det till vatten från garverier, smittade beten och gamla djurgravar.

Sedan import av benmjöl förbjöds har vi inte haft så många utbrott förutom några enstaka, bland annat i Uppsala 1981 och i Halland 2008. De utbrott som har förekommit senaste åren, med början 2016 i Östergötland, och som Blå Stjärnan har varit med och bekämpat (läs mer på sidan 19), kan kopplas till historiska fall med gamla nedgrävda djurkadaver.

Sjukdomen är fortfarande vanlig i många länder. Ryssland hade till exempel ett stort utbrott på renar i Sibirien år 2016 då 2 500 djur dog. Det året vaccinerade man 250 000 renar och året efter 800 000!

De senaste årens utbrott har lett till att landets länsstyrelser har fått i uppgift att försöka kartlägga gamla mjältbrandsgravar i landet – och man har hittat ganska många.

Troligen kan vi förvänta oss fler utbrott i framtiden vilket gör att vi nu har utökad övervakning och att fler djur undersöks.

Kan vi lära oss något av vad som hänt tidigare i historien? Ja, säkert. Vi behövde ju gå tillbaka och se vad som hände under de historiska mjältbrandsutbrotten, var djuren då grävdes ner och hur man hanterade det. Och som Tage Danielssons bevingade ord säger: ”Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt så måste man se upp!”

Den som är historiskt intresserad och vill läsa mer, kan hitta fakta i boken ”Den stora kreatursdöden. Kampen mot boskapspest och mjältbrand i 1700-talets svenska rike” av Johanna Widenberg utgiven på Carlsson bokförlag.

Blå Stjärnan 2/18

SVENSKA BLÅ STJÄRNANS INSATSER

Mjältbrand i modern tid I juli 2016 hittade en lantbrukare i Omberg, Östergötland, tre av sina kor döda ute på bete.

Några dagar senare dog en ko på en gård bara några kilometer därifrån. Det här var början på ett utbrott av mjältbrand där sammanlagt 15 djur dog under en dryg månad.

Text: Paola Squassina och Amelie Wisén Foto: Anna Tubbin, Jordbruksverket

★ Redan i början av utbrottet spärrade myndigheterna av området kring betesmarkerna för att minimera smittrisken, påbörja saneringen och göra en smittoutredning. Både Jordbruksverket, Länsstyrelsen Östergötland och SVA var med i arbetet. För att minska risken att fler djur skulle insjukna påbörjades en vaccinering av de 4 500 djur som betade i direkt anslutning till Omberg.

”Utan de frivilliga går det inte” Svenska Blå Stjärnan fick i uppdrag av Jordbruksverket att delta i massvaccineringen, något som fick uppmärksamhet i medierna. Den 9 augusti 2016 intervjuades Robert ter Horst, insatschef på Jordbruksverket, av SVT Nyheter Öst.

– Det är väldigt viktigt att Svenska Blå Stjärnan finns och att de har möjlighet att hjälpa oss. Utan deras hjälp hade vi haft mycket större krav på vår organisation och på djurägarna.

Frivilliga Blå Stjärnor assisterade bland annat veterinärer med loggförning och vid fältarbetet. En av dem som var på plats var Wiveka Delin från Kronobergs förbund. Under fem dagar var hon med och assisterade olika veterinärer på olika gårdar.

– Det var spännande att få vara med om att bygga upp en operativ ledningscentral och lärorikt att se hur olika lantbrukare reagerar vid en krissituation. Vi Blå Stjärnor kunde göra nytta på gårdarna, sa Wiveka.

Fortsatt vaccinering All sanering efter utbrottet 2016 är klart och det är inte farligt för människor att vistas i området på grund av utBlå Stjärnan 2/18

FAKTA OM MJÄLTBRAND  Mjältbrand orsakas av en sporbild ande bakterie, Bacillus anthracis.  Sporerna är mycket motståndskrafti ga och kan överleva i jord över 50 år.  Av våra husdjur drabbas oftast nöt kreatur, får, hästar och getter i nämnd ordning. Grisar, hundar och katter är mindre känsliga.  Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.  Fall bland människa är extremt säll synt i Sverige. I modern tid har en dast en person insjuknat och avlidit (år 1965) efter att ha kommit i kon takt med importerad ull.  Mjältbrand lyder under Epizootilagen vilket innebär att djurägare och veterinär måste rapportera misstan ke om mjältbrand i besättningen.

Källa: Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten

brottet. Djur som betar i trakten kommer att behöva vaccineras mot mjältbrand i minst två säsonger till. På så vis skyddar man djuren från sjukdomen och minskar också risken för ny smittspridning i området. Vaccinationerna inför betessäsongen 2018 inleddes under mars månad.  Läs mer: Om mjältbrand hos djur: www.jordbruksverket.se Om mjältbrand hos människor: www.folkhalsomyndigheten.se

Blå Stjärnor assisterade veterinärer under massvaccineringen efter utbrottet av mjältbrand år 2016.

19

Foto: Fotokostic/Shutterstock

Att reflektera under ridpasset är en sorts mindfulness. Du ska inte bara vara närvarande i vad du gör, utan även i hur du gör det.

Hjälp, jag har fastnat!

– så tar du dig vidare Tillhör du de ryttare som ibland tycker att du står still i din utveckling? Det kan vara ett minne blott!

Du sitter själv på alla verktyg för att varje ridpass ska bli en fortsättning och inte en repris. Som mental tränare hjälper jag människor att utvecklas, och ryttare är min specialitet.

Text: Anna Nordin

★ En viktig del av den mentala träningen är att ge tid till reflektion. Både under det fysiska träningspasset och efter.

Att inte reflektera är som att famla i mörker. Då har du egentligen ingen aning om den träning du lägger ner är tillräcklig, eller ens leder dig i den riktning du vill.

För att kunna reflektera behöver du ha något att jämföra med, det vill säga, du behöver ha en plan. Inte bara en långsiktig plan för hela året/tävlingssäsongen, utan även en för just det här ridpasset. I stora drag kan den vara bestämd i förväg, men sen behöver den detaljjusteras – både utifrån dagsform och utifrån vad reflektionen från före-

20

gående pass har gett. Och utifrån vad som händer under själva passet.

Mindfulness. Du har säkert hört talas om det. Att vara närvarande i nuet.

Att reflektera under ditt ridpass är en sorts mindfulness. Du ska inte bara vara närvarande i vad du gör, utan även i hur du gör det. Ska du träna galoppfattningar är det ingen garanti att tio stycken ger bättre träning än bara en. Det är hur den blir som avgör om det är bra träning. Hur vill du att galoppfattningen ska vara? Se till att förbereda för att den ska kunna bli så. Och reflektera efter om du lyckades. Om du lyckades, repetera den bilden mentalt för att öka chansen att du kan göra den lika bra

igen. Om du inte är nöjd, fundera kring vad du vill förändra, och repetera det mentalt innan du gör en ny fattning.

Öva med närvaro Tränar du tio dåliga fattningar gör de snarare skada än nytta. Du övar in något du inte är nöjd med. Du ”suddar ut” det du vill ha genom att grumla det med sådant du inte vill ha. Hästen blir osäker och vet inte vad som förväntas av den när du ber om en galoppfattning. Därför behöver du vara närvarande och hela tiden se till att det du tränar för dig framåt. Vet du själv vad du vill ha ut av fattningen?

Har du samma bekymmer med fattBlå Stjärnan 2/18

ningarna i dag som för en månad sedan, trots att du tränat, är det antagligen reflektionen som behöver förbättras.

20 minuter fokuserad träning där du är närvarande, förbereder, reflekterar och förändrar är så mycket mer givande än 60 minuter där du rider runt på ”autopilot” och gör som du alltid har gjort.

Det tar dessutom mindre tid (ifall du är stressad) och sliter mindre på hästen (både av den kortade tiden men framförallt eftersom du rider mer noggrant).

Det är inte mängden träning som gör skillnad, det är kvaliteten på den träning du lägger ned.

Självreflektion När jag tränar ekipage handlar det mesta om reflektion. Jag vill att mina ryttare ska få med sig något som de kan ha nytta av när de tränar på egen hand. För inom ridsporten gör vi majoriteten av all träning just på egen hand. När mina elever gör en övning får de sedan alltid reflektera kring hur den blev, i relation till vad de planerat, samt om de skulle vilja förändra något nästa gång de gör den.

Självklart är jag med och coachar, men det är självreflektionen som ryttaren har störst nytta av i längden. Den bär man alltid med sig.

Varför ska jag galoppera nu? Vad är det som gör att jag tar det beslutet? Ska jag galoppera för att ”varje pass ska innehålla alla gångarter”? Eller för att ”jag vill att min häst får bättre kondis”? Eller ”jag vill förbättra galoppkvalitén så vi har fler växlar och kan göra bättre ökningar”? Anledningen till beslutet avgör ju också hur du vet att det blir som du har tänkt. Att du vet att just den galoppen bidrar till er utveckling. Och inte bara är slitage/tidsfördriv.

Det kan låta jobbigt att alltid behöva vara ”med”, att alltid tänka efter och planera, att inte kunna slappna av och ”bara vara”. Nyckeln är att skilja på träning och ”bara vara”. Du kan inte ”bara vara” och samtidigt utvecklas. Utveckling kräver planering och reflektion för att uppstå och fortgå. Självklart kan du ha dagar när du och hästen ”bara är”. Men, släpper du den dagen igenom en galoppfattning från slängtrav, så har du också, i hästens ögon, varit inkonsekvent och ökat risken för att få en sådan fattning även när du vill ha en korrekt.

Gör du det däremot till en vana att planera och reflektera och se till att du verkligen får det du vill ha – då är inte

Blå Stjärnan 2/18

Tydlighet och fokus Och här har vi, tror jag, en av de största skillnaderna mellan skickliga ryttare och ”vanliga” ryttare. Det går snabbt att bli skicklig om man är tydlig och konsekvent. Och för att kunna vara det behöver man plan och reflektion. Med dem blir det också enkelt att vara det – det blir ett automatiskt resultat.

Var är jag i min utveckling just nu?

Vad är det viktigaste att fokusera på för att komma vidare? Här kan självklart tränaren vara ett viktigt bollplank. 

TIPS: VILKEN PLAN SKA DU HA?

ÖVNING: MAXIMERA NUET

Har du en väldigt het häst kanske det alltigenom viktigaste i passet är att den är avspänd och ridbar. Då spelar det ingen roll vilka övningar du gör – grundplanen är att hela tiden söka efter avspänning, och backa när du tappar den.

Ingenting är värt något om hästen är spänd. Hellre göra mindre än planerat, men hästen håller sig avspänd – det för utvecklingen framåt.

Har du en häst som inte svarar framåt som den ska blir det alltigenom viktigaste i passet att den är kvick för skänkeln. Då spelar det ingen roll vilka övningar du gör – grundplanen är att hela tiden söka efter att hästen ”går av sig själv”, bibehåller det tempo du bett om.

Ingenting är värt något om hästen inte går utan ständig drivning. Hellre göra mindre än planerat, men hästen behåller bjudning. Det för utvecklingen framåt.

Det som hänt kan du inte påverka. Det som kommer att hända kan du bara marginellt påverka. Det enda du med kraft kan påverka är det som händer precis nu. Se till att du så ofta du vill eller kan, presterar i nuet. Gör dig själv uppmärksam genom att till exempel ta flera aktiva pauser, där du ställer frågan till dig själv: Är jag på plats? Gör jag rätt saker just nu?

Gör gärna detta rutinmässigt och med någon form av ritual kopplad till själva frågeställningen. Ett effektivt sätt att maximera nuet är att dela in ett längre träningspass eller ett dressyrprogram i många små sekvenser. Ett ridpass kan du dela upp i femminuterspass. Ett dressyrprogram kan delas upp i dess bedömningspunkter. Uppgiften blir sedan att prestera så bra som möjligt i varje enskild sekvens.

Genom att göra dig själv uppmärksam på var du befinner dig i tanke och handling ökas möjligheten att prestera målinriktat och i nuet. Du kommer att känna en mer intensiv närvarokänsla och dessutom befrias från tankar som stör. Prestationens kvalitet ökar också, eftersom du är mer fokuserad på det du gör. Hur ska du dela upp ditt nästa träningspass för att maximera nuet?

Vilken ritual ska du ha för att påminna dig om att en ny sekvens börjar?

A N N A N O R D I N – M E N TA L T R Ä N A R E Anna Nordin är professionell mental tränare med ryttare som specialistområde.

Hon har en gedigen idrottspsykologisk utbildning, från bland annat Bosön, Sveriges Elitidrottscentrum, och föreläser både i Sverige och utomlands.

Anna är även en uppskattad tränare i både dressyr och WE. Hon är landslags-

det något som tar extra energi, utan det blir en naturlig del, även de dagar du ”bara vill vara”.

ryttare i paradressyr (2003–2008, 2010– pågående) samt tidigare landslagsryttare i Working Equitation (2009–2010) med starter i såväl NM, EM som VM. Anna tävlar också dressyr bland ”friska” ryttare i Prix St George och vann SMguld samt NM 4:a 2014, SM-brons 2016 i paradressyr.

21

Barn&Ungdom Redaktör: Joakim Hald joakim.hald@svenskablastjarnan.se

Sommar – tid att ta ut sina djur Äntligen är sommaren här med och sol och värme. Låt även dina djur njuta av den sköna årstiden. De mår bra av att vistas ute i det fria, men det ska vara rymningsoch rovdjurssäkert. ★ Nu släpper många bönder ut sina djur i sommarhagar, men det är inte bara lantbrukets djur som längtar ut i det fria. Både gnagare och reptiler uppskattar att få komma ut i inhägnader i trädgården eller på balkongen.

Gnagare

Foto: Pixabay

När det gäller kaniner och marsvin är det viktigt att se till att utomhusburen är placerad i skugga och att den är försedd med tak som skydd mot rovfåglar och andra rovdjur. Tillgång till vatten är också viktigt.

Tänk även på att kaniner gärna gräver, så se till att buren har golv eller gräv ner en stålkant i hägnet. Även andra gnagare tycker om att vistas utomhus under sommaren. Det är bara att sätta ut buren på ett ställe där du har kontroll. Tänk på att mindre gnagare bara ska vara ute kortare stunder.

Tänk på att kaniner är skickliga på att gräva – de rymmer gärna om buren inte har golv.

Foto: Pixabay

Mindre gnagare, som marsvin, får vara ute kortare stunder.

Reptiler Sköldpaddan trivs bra ute under varma sommardagar – det gäller även ormar och ödlor. Tänk på att det är lätt att tappa bort dessa djur i trädgården, så ha bra koll hela tiden.

Det är alltid en vuxens ansvar att djuret får sina behov tillfredsställda och att djuret är säkert när det vistas utomhus.

Joakim Hald

22

Foto: Joakim Hald

Jag tycker om att komma ut i solen, men då ska jag vara vingklippt, annars flyger jag i väg.

Foto: Pixabay

Ha koll på sköldpaddan om den går fritt, den försvinner lätt.

Blå Stjärnan 2/18

Barn&Ungdom

Livet som djurskötare på Ystad djurpark Erica Karlsson, djurskötare på Ystad djurpark berättar om sig själv och hur hon upplever sitt arbete med alla olika djur.

Har du alltid vetat att du vill jobba med djur?

Jag är uppvuxen med djur omkring mig, så det är en del av mig. Skulle nog aldrig kunna tänka mig ett liv utan djur.

Har du själv några husdjur och kan det inte bli lite för mycket djur ibland?

Det kan aldrig bli för mycket djur. Just nu har jag en hel del djur hemma, men känner att det är en livsstil. Så att både ha djur hemma och på jobbet blir aldrig för mycket. Just nu har jag både hästar, kor, höns och en hund hemma, och snart ska sambon och jag hämta en ny hundvalp.

Vilka är dina favoritdjur i djurparken och varför?

Zebrorna är det absoluta favoritdjuret. De har en sådan personlighet och de väljer själva vilka människor som de tyr sig till.

Erica ute i vinterhagen tillsammans med laman Tarzan med vänner.

Det gör zebrorna extra roliga att arbeta med. Även kamelerna och grisarna är djur som jag tycker mycket om, men alla djurparkens djur är självfallet intressanta att jobba med på olika vis.

Ditt bästa djurparksminne?

Det finns så många minnen att välja på, men ett djur som betyder extra mycket för mig är en besoarantilop som heter Evy. När hon var liten dog hennes mamma, så jag fick ta hand om

henne. Hon kommer fortfarande alltid när jag kallar på henne och vill gärna bli kliad. Även nu när hon har egna små kalvar är hon lika tam.

Text och foto: Joakim Hald

Lista på hur du kollar hästens hälsa ★ Här är en enkel lista över hur du har koll på din hästs normala hälsotillstånd. Det är viktigt eftersom det är lättare att märka avvikelser, exempelvis om din häst håller på att bli sjuk.

Att kolla din hästs puls, temperatur och andning är grundläggande för att ta reda på normalläget. Det gör det lättare att

upptäcka om hästens hälsa håller på att försämras. Det är också bra att kolla hur din hästs slemhinnor och ögon ser ut i normalläge.

Om du misstänker att hästens hälsa håller på att försämras bör du rådfråga en veterinär.

Text: Joakim Hald

H Ä S T E N S N O R M A L A VÄ R D E N Temperatur: Den normala kroppstemperaturen är 36–38 grader.

Puls: Normal puls ligger på mellan 28–40 hjärtslag per minut.

Andning: I vila ligger den normala andningen på 8–16 andetag per minut.

Blå Stjärnan 2/18

Foto: Pixabay

Viktigt att du regelbundet kollar hur din häst mår.

23

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Box 2034 169 02 Solna

Foto: Peter Osslund

VILL DU BLI EN STJÄRNA ?

Svenska Blå Stjärna har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar. Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-629 63 60