Blå Stjärnan nr 3/2017

3/2017

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

Ökat intresse för biodling Gotlandsrussen på Lojsta hed Lär dig mer om kvarka Kastrering av hanhund

LEDAREN

Återuppbyggande av det man nedrustat Sommaren har bjudit på blandat väder runt om i landet.

Där jag har mitt sommarställe, i Hälsingland, har det mest varit regn och kallt, så tyvärr blev det inga härliga bad denna sommar. Andra områden har haft sol hela sommaren utan regn med påföljd att det varit extrem torka och därmed färre insekter som myggor, knott och bromsar. Minskade mängder insekter kan vara orsaken till att det varit lugnt på smittskyddsfronten under sommaren. Jordbruksverket varnade i våras för fler utbrott av mjältbrand, efter förra sommarens ovanligt stora smittspridning, men inget hände i år.

Blå Stjärnor har därför inte behövt rycka ut denna sommar.

Behovet av förstärkningsresurser kommer säkert att uppstå igen och vi fortsätter med de viktiga utbildningarna för att vara förberedda. Vi vet att många allvarliga djursjukdomar finns nära våra gränser.

Förutom smittskyddsutbildade Blå Stjärnor behöver vi också fler med grundutbildning och förmåga att ta hand om nöt- och svinbesättningar. Vi är nu plötsligt tillbaka i den situation som vi lite äldre minns från vår ungdom, det talas om risk för krig igen. Nu satsas det på totalförsvaret samt det civila försvaret och man måste återuppbygga delar av det som man nedrustat. Just nu saknas det en hel del, inte bara militär personal och utrustning, utan också till exempel skyddsrum för hela befolkningen. Det kan bli aktuellt för oss stjärnor att än en gång rycka in som avbytare om våra lantbrukare blir inkallade till militärtjänst.

även där är förslaget till ekonomisk nackdel för vår organisation. MSB ersätter inte SBS för de insatser vi gör i krisberedskap till exempel vid större utbrott av djursmitta – ekonomiska medel utgår endast för rekrytering samt uppdragsutbildningarnas genomförande. Det är beskedet vi får nu.

Det ger Svenska Blå Stjärnan ett försämrat ekonomiskt läge och medför att vi får se över och omorganisera vår beredskap inför utbrott av smittor och andra kriser. Det stämmer dåligt överens med den satsning som nu genomförs inom totalförsvar och civilt försvar. Vi hoppas förstås fortfarande att det fattas kloka beslut av MSB och att vår verksamhet inom beredskap vid djursmittor kommer att kunna fortsätta på ett tillfredställande sätt.

De senaste dagarna har jag njutit av fantastiska hästtävlingar från Europamästerskapen i Göteborg på tv. Tänk att få se de pampiga fyrspannen på Göteborgs gator mitt i centrum och så härligt att vi tog hem två medaljer i hoppning.

En välförtjänt guldmedaljör gjorde avslutningen på hela veckan extra rolig. Jag misstänker att vi hade en hel del Göteborgsstjärnor engagerade i allt arbete runt det hela.

Nu börjar också våra förbund ute i landet med sina 100årsfiranden och 100-årsföreläsningar och jag önskar er alla riktigt trevliga festligheter.

Svenska Blå Stjärnan (SBS) har fortfarande en dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om den återbetalning av uppdragsmedel de kräver av oss för åren 2014 och 2015 och det ser inte ljust ut. Vi väntar också på beslut om en ny modell för organisationsstödet och

Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar SBS Centralstyrelse/kansli: Box 2034, 169 02 Solna Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna Tel: 08-629 63 60, Fax: 08-629 63 83

Blå Stjärnan 3/17

Generalsekreterare: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Utbildningskonsulenter: Anna-Karin Hägglund anna-karin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68 Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67

Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida:

www.svenskablastjarnan.se

3

Nytt & Blandat

Omfattande övervakning tryggar folk- och djurhälsa ★ Resultaten från fjolårets övervakning av smittämnen och infektionssjukdomar bland djur i Sverige har nu sammanställts.

Den samlade bilden är att våra djur är fria från många av de allvarliga sjukdomar som förekommer utomlands. Inhemska infektionssjukdomar kontrolleras aktivt.

Ett av syftena med övervakningen är att tidigt kunna upptäcka och åtgärda utbrott av allvarliga sjukdomar. Även att främja internationell handel genom att visa att svenska djur är fria från allvarliga sjukdomar som cirkulerar i Europa och på andra håll i världen.

– Övervakningen gör det också möjligt för oss att följa trenderna för de smittämnen som finns i landet, säger Ann Lindberg, statsepizootolog vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Med detta som bas kan myndigheterna vid behov ta beslut om åtgärder för att begrän-

Foto: Pixabay

Våra svenska djur är fria från allvarliga sjukdomar.

sa påverkan på folk- och djurhälsa.

Rapporten beskriver i första hand läget hos svenska djur, men för ett antal sjukdomar

Förhöjd medlemsavgift ★ Efter beslut på Riksstämman 2017 kommer medlemsavgiften att höjas från 100 kr till 150 kr.

Detta gäller endast helbetalande medlemmar som blir 26 år

Rättelse ★ Tryckfelsnisse har varit i farten. I nr 2/2017 stod det felaktigt att Elisabeth Berglund var vice ordförande i Svenska Blå Stjärnans centralstyrelse (CST).

Det är alltså Elisabeth Olofsson som är vice ordförande i CST och Elisabeth Berglund är ledamot samt CST-representant i ungdomsrådet. Vi ber om ursäkt för felskrivningen.

Redaktionen Blå Stjärnan 3/17

som kan spridas mellan djur och människor, så kallade zoonoser, täcker den också in situationen för livsmedel, foder och människor. Rapporten samman-

ställs av SVA i samarbete med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. År 2016 registrerades en kraftigt ökad förekomst av bakterien campylobacter bland svenska slaktkycklingar. Samtidigt ökade antalet sjukdomsfall hos människa. Ett omfattande arbete med att kartlägga orsakssamband och sätta in åtgärder startade i samarbete mellan olika myndigheter och representanter från branschen. Utbrottet har fortsatt under år 2017.

Salmonella är exempel på en annan zoonos som övervakas bland människor, djur och i hela livsmedelskedjan. Av årets sammanställning framgår att förekomsten av salmonella är låg bland svenska livsmedelsproducerande djur. De människor som insjuknade i salmonella i Sverige hade som regel blivit smittade utomlands.

Källa: SVA

INFO

under aviseringsåret samt övriga helbetalande medlemmar över 26 år. Den förhöjda avgiften kommer att synas på nästa inbetalningsavi.

från Centralstyrelsen Centralstyrelsen höll sitt senaste möte tisdagen den 20 juni på kansliet i Solna.

★ Vill du att hundar ska tycka

★ Då vi har fått två nya ledamöter i Centralstyrelsen har en omfördelning av kontaktförbunden gjorts. Om ditt förbund har fått en ny kontaktperson kommer du att bli kontaktad.

om dig? Då ska du se till att vara hjälpsam och trevlig mot dina medmänniskor när det finns hundar i närheten.

Ny japansk forskning visar att hundar uppfattar om man är en elak eller otrevlig människotyp.

★ Styrelsen har påbörjat en översyn av en del styrdokument och regler för att dessa ska bli uppdaterade och korrekta. Detta gäller till exempel styrelsens arbetsordning och policyn för sociala medier.

Hundar känner av elakhet

★ Arbetet med översyn av reglerna för medaljer och förtjänsttecken fortsätter också med avsikt att presentera ett förslag till nästa riksstämma. ★ Arbetet med föreningens ekonomi är ständigt pågående. Förhandlingarna med MSB är ännu ej avslutade men kan komma att medföra vissa indragningar i verksamheten. ★ Arbetet med uppdatering av medlemsregistret pågår.

Källa: Agria

7

Bland tallar och gran går den viltgående russflocken och betar.

Vildrussen på Lojsta hed Gotlandsrusset, vår äldsta inhemska hästras, är en fröjd för ögat. Inte minst på Lojsta hed där de får gå fritt, hela livet. Följ med Svenska Blå Stjärnan på en tur i sommarhagen!

Text: Paola Squassina

★ En het sommardag i juli blir vi visade in i den 200 hektar stora sommarhagen på Lojsta Hed. Här betar en viltgående flock av rasen gotlandsruss bestående av 50 ston, 34 föl och en hingst. Det är en mäktig syn att se alla samlade på det öppna fältet och veta att här får avelsstona ströva fritt hela livet.

Ingvar Andersson, tillsynsman på Lojsta hed, och Ingela Lindgren, visar oss runt denna soliga dag. Ingela har själv starka anknytningar till Lojsta hed då hennes farfars far var en av de stora hästägarna. De börjar med att berätta om gotlandsrussets historia där ursprunget till denna lilla häst är ganska

12

oviss. Den har alltid ansetts vara motståndskraftig och sund och man tror därför att den antingen har sitt ursprung i den utdöda vildhästen tarpanen eller i den mongoliska stepphästen.

Genom utgrävningsfynd, från bland annat järnåldersbyn Vallhagar på Gotland, har man kunnat se att gotlandsrusset användes som husdjur redan under järnåldern. Rasen omnämns i andra delar av Sverige, till exempel på 1200talet i Skånelagen där man omnämner russen som ”Gotlands vilda hästar”.

Så sent som på 1800-talet levde gotlandsrusset helt fritt på Gotland, och förekom i princip över hela ön. Många

bönder fångade in vilda russ och höll dem på gården för olika körsysslor. Behövde bönderna nya hästar begav de sig bara ut i skogen och fångade in en ny unghäst. Eftersom de vilda hästarna livnärde sig själva ute i skogen hände det att de sökte mat kring bondgårdarna. Många bönder ansåg dem nästintill vara som skadedjur då de trampade upp brukad jord och åt av den skördade halmen.

Kraftig nedgång I mitten på 1800-talet minskade hästantalet drastiskt. Det sägs att exporten av gotlandsrusset bidrog till den kraftiBlå Stjärnan 3/17

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Box 2034 169 02 Solna

Landet Runt Det här är ett axplock av de aktiviteter som sker inom Svenska Blå Stjärnan i höst. För mer information om vad som händer på din ort, titta in på www.svenskablastjarnan.se SÖDRA ÄLVSBORG Höst/vinter. Hundpromenader. Södra Älvsborg fortsätter med sina hundpromenader under höst/vinter. Plats kommer att meddelas via förbundets hemsida och Facebook. Anmälan om intresse till: annika_johansson_63@hotmail.com November. Djurskötardag. En djurskötardag i Borås djurpark kommer att anordnas under novemberlovet. Då intresset tidigare varit stort så repeterar vi denna populära aktivitet. Dag meddelas längre fram då allt inte är spikat i skrivande stund. Vid intresse kontakta: annika_johansson_63@hotmail.com

SÖDRA ÄLVSBORGS UNGDOMSAVDELNING 5 november. Kör- och riddag hos Lars-Åke Johansson. Dagen kommer bland annat innehålla körning av Lars-Åkes nordsvenskar och ridning för de som vill. Stålhätteskor är en stark rekommendation. En rolig och lärorik dag ute i den underbara naturen hos Lars-Åke tillsammans med fina hästar. Kl 10–16 på Ryasjö Hästgård. Oömma kläder och matsäck medtages. Hjälm är obligatoriskt. Anmälan till: isabel.tikka@svenskablastjarnan.se senast 10 oktober.

Foto: Grigorita Ko/Shutterstock

GÄVLEBORG 30 och 31 oktober. Dagläger för barn. Måndag och tisdag under vecka 44 erbjuder vi dagläger för barn. För mer information och anmälan, ring Jenni, 0701-71 93 86.

14 oktober. 100-årsfirande!

Vi firar 100 år med Svenska Blå Stjärnan. Samling kl 15 vid restaurang och trädgårdsbutiken Växtzon 4 i Överhärde Valbo. Vi börjar med aktiviteter i stallet och avslutar med middag på Växtzon 4 där vi får lyssna till en föreläsning av en djurskyddsinspektör från Länsstyrelsen. För information och anmälan, ring kvällstid eller mejla Helena, 0703-08 65 73, helena.lundberg2@comhem.se 7 december. Grötafton. Vi bjuder in till grötafton i Forsbacka med julklappsbyte! För anmälan och information, hör av dig till Lena 0731-40 11 09 eller mejla, lena.nylen@hotmail.se

Foto: Averater/Wikipedia/CC BY-SA 3.0

Foto: Pixabay

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 3/2017 3 Ledaren

12 Vildrussen på Lojsta hed

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

4 Nytt &Blandat

16 Allt mer kunskap kring kvarka hos hästar

Smidesvägen 10–12, Solna

c

c

c

c

Trafikdöden slår mot hundratals hundar De nya fallen av afrikansk svinpest oroar Ökad slakt av ekologiska kycklingar och grisar Nu vet vi mer om ”nya” kaningulsoten

18 För- och nackdelar med kastrering av hanhund

Besöksadress: Postadress: Box 2034, 169 02 Solna Tel: 08-629 63 60 Fax: 08-629 63 83 sbs@svenskablastjarnan.se

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

Ansvarig utgivare: Christina Arosenius, riksstjärnchef christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Redaktör: Kristin Sundström kristin.sundstrom@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80

20 Utbildning 20 Föreläsning 100 år

c

c c

c c c

Fortsatta rekord på svensk ekomarknad Redaktörens spalt: Ta med eget vatten till ditt djur Alpackafestival i Skåne Tranås Omfattande övervakning tryggar folk- och djurhälsa Förhöjd medlemsavgift Rättelse Hundar känner av elakhet

7 Info från Centralstyrelsen

c

c

c

Svenska Blå Stjärnans ungdomsråd Fyra frågor till hundtränaren Anders Landin Recept på nyttig chokladmousse

Christina Arosenius, Kristin Sundström och Paola Squassina

Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg

Upplaga: 9 000 Utkommer: 4 nummer per år Nr

Utgivning Manusstopp

4/17 vecka 50

27 okt vecka 43

Annonser:

c

Tävlingen ”Aktivera och fota ditt djur” är avgjord

24 Landet Runt

Kristin Sundström Tel: 08-628 63 80, 0708-58 12 17, kristin@svenskablastjarnan.se

Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2017 N VA

ENMÄRK

E

T

8 Ökat intresse för biodling gynnar våra honungsbin

21 Barn &Ungdom

Redaktionsgrupp:

S

c

Redaktionsassistent: Paola Squassina paola@svenskablastjarnan.se

Miljömärkt trycksak 3041 0196

11 Lilla kupskalbaggen ska övervakas

Omslagsfoto: Paola Squassina

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

LEDAREN

Återuppbyggande av det man nedrustat Sommaren har bjudit på blandat väder runt om i landet.

Där jag har mitt sommarställe, i Hälsingland, har det mest varit regn och kallt, så tyvärr blev det inga härliga bad denna sommar. Andra områden har haft sol hela sommaren utan regn med påföljd att det varit extrem torka och därmed färre insekter som myggor, knott och bromsar. Minskade mängder insekter kan vara orsaken till att det varit lugnt på smittskyddsfronten under sommaren. Jordbruksverket varnade i våras för fler utbrott av mjältbrand, efter förra sommarens ovanligt stora smittspridning, men inget hände i år.

Blå Stjärnor har därför inte behövt rycka ut denna sommar.

Behovet av förstärkningsresurser kommer säkert att uppstå igen och vi fortsätter med de viktiga utbildningarna för att vara förberedda. Vi vet att många allvarliga djursjukdomar finns nära våra gränser.

Förutom smittskyddsutbildade Blå Stjärnor behöver vi också fler med grundutbildning och förmåga att ta hand om nöt- och svinbesättningar. Vi är nu plötsligt tillbaka i den situation som vi lite äldre minns från vår ungdom, det talas om risk för krig igen. Nu satsas det på totalförsvaret samt det civila försvaret och man måste återuppbygga delar av det som man nedrustat. Just nu saknas det en hel del, inte bara militär personal och utrustning, utan också till exempel skyddsrum för hela befolkningen. Det kan bli aktuellt för oss stjärnor att än en gång rycka in som avbytare om våra lantbrukare blir inkallade till militärtjänst.

även där är förslaget till ekonomisk nackdel för vår organisation. MSB ersätter inte SBS för de insatser vi gör i krisberedskap till exempel vid större utbrott av djursmitta – ekonomiska medel utgår endast för rekrytering samt uppdragsutbildningarnas genomförande. Det är beskedet vi får nu.

Det ger Svenska Blå Stjärnan ett försämrat ekonomiskt läge och medför att vi får se över och omorganisera vår beredskap inför utbrott av smittor och andra kriser. Det stämmer dåligt överens med den satsning som nu genomförs inom totalförsvar och civilt försvar. Vi hoppas förstås fortfarande att det fattas kloka beslut av MSB och att vår verksamhet inom beredskap vid djursmittor kommer att kunna fortsätta på ett tillfredställande sätt.

De senaste dagarna har jag njutit av fantastiska hästtävlingar från Europamästerskapen i Göteborg på tv. Tänk att få se de pampiga fyrspannen på Göteborgs gator mitt i centrum och så härligt att vi tog hem två medaljer i hoppning.

En välförtjänt guldmedaljör gjorde avslutningen på hela veckan extra rolig. Jag misstänker att vi hade en hel del Göteborgsstjärnor engagerade i allt arbete runt det hela.

Nu börjar också våra förbund ute i landet med sina 100årsfiranden och 100-årsföreläsningar och jag önskar er alla riktigt trevliga festligheter.

Svenska Blå Stjärnan (SBS) har fortfarande en dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om den återbetalning av uppdragsmedel de kräver av oss för åren 2014 och 2015 och det ser inte ljust ut. Vi väntar också på beslut om en ny modell för organisationsstödet och

Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar SBS Centralstyrelse/kansli: Box 2034, 169 02 Solna Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna Tel: 08-629 63 60, Fax: 08-629 63 83

Blå Stjärnan 3/17

Generalsekreterare: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Utbildningskonsulenter: Anna-Karin Hägglund anna-karin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68 Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67

Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida:

www.svenskablastjarnan.se

3

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp. Ta kontakt med källan om du undrar över något!

Trafikdöden slår mot hundratals hundar Varje år dör eller skadas hundratals hundar i trafiken. Under år 2016 blev 378 hundar påkörda visar statistik från Agria Djurförsäkring.

Nu släpps ”koppeltvånget” med fler lösa hundar som följd. ★ I dagarna släpps kravet på ”koppeltvång” och allt fler hundar kommer att röra sig lösa på promenaden i parken eller skogen. Hundar uppskattar oftast att få nosa runt fritt, men samtidigt ökar risken att den smiter i väg efter vilda djur eller andra hundar, och olyckan kan vara framme.

– Jag tror att många släpper

Foto: Pixabay

Du måste ha full kontroll över din hund om du låter den gå utan koppel.

sina hundar lösa av ren välvilja, man vill helt enkelt att den ska få springa av sig och få utlopp för sin energi. Tanken är helt

rätt, men hunden måste motionera under trygga former, säger Patrik Olsson, Agria Djurförsäkring.

Alla hundar behöver minst en timmes sammanhängande promenad utöver ett par kortare rundor för att göra sina behov.

Det kan vara knepigt att rasta en hund i stadsmiljö. Ett sätt kan vara att träffa andra hundägare och låta hundarna rastas tillsammans i en större rastgård eller en avskild plats långt ifrån trafikerade vägar. Alternativ för den större hunden är att hänga med på en löp- eller cykeltur.

Den 20 augusti släpptes det som kallas ”koppeltvång”, men trots det måste du ha full kontroll över din hund när den är lös och kunna kalla in om den stöter på ett vilt djur. Länsstyrelser och kommuner har möjlighet att införa regionala och lokala regler om ”koppeltvång”.

Källa: Agria

De nya fallen av afrikansk svinpest oroar ★ Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar grisar och vildsvin. Viruset sprids genom direktkontakt mellan djur – men också via kläder, skor, fordon och i synnerhet köttprodukter från infekterade djur.

Sjukdomen finns i Sveriges närområde, bland annat i Baltikum, Polen och nu även i Tjeckien och Rumänien.

– I områden, i Polen och Ukraina, som man vet var smittade sedan tidigare har det inte rapporterats om några smittade vildsvin. Nu har över 60 vildsvin i Tjeckien konstaterats smittade med afrikansk svinpest. Detta innebär en plötslig förflyttning av smittan mer än 400 km västerut. Det tyder på att människor varit inblandade i smittspridningen, säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid

4

Foto: Pixabay

Än så länge är Sverige förskonat från den afrikanska svinpesten.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. – Den fortsatta spridningen av den smittsamma virussjukdomen, som funnits i östra EU sedan 2014, har trots omfattande åtgärder inte gått att stoppa.

Utvecklingen är mycket oroande såväl i ett EU- som i ett svenskt

perspektiv. Ju längre tid som går och ju större det drabbade området blir, desto högre blir också risken för en introduktion till Sverige.

Andra djur, eller människor, kan inte smittas av afrikansk svinpest. Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan

djur, eller genom indirekt överföring via till exempel personer, transportbilar, redskap med mera. Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet, vilket överlever under lång tid i icke värmebehandlade produkter. Införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Därför är det inte tillåtet att föra in sådana produkter från smittade områden.

– God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest, säger Karl Ståhl.

Källa: SVA Blå Stjärnan 3/17

Nytt & Blandat

Ökad slakt av ekologiska kycklingar och grisar ★ Jordbruksverkets samlade statistik över den ekologiska animalieproduktionen under år 2016 visar bland annat att antalet producenter av ekologiskt hållna slaktkycklingar nästan fördubblades. Den ekologiska produktionen är dock liten. Trots den kraftiga ökningen utgör den endast 1 procent av den totala produktionen av slaktkyckling i Sverige. Även slakten av ekologiskt hållna grisar har ökat. De senaste fyra åren med 36 procent och under år 2016 ökade slakten med 6 procent. Den ekologiska grisproduktionen är dock liten i förhållande till den totala produktionen. Slakten av ekologiska grisar utgör 2 procent av den totala slakten av grisar.

Slakten av ekologiskt hållna nötkreatur samt får och lamm var i stort sett oförändrad jämfört med år 2015.

Invägningen av ekologisk mjölk vid mejerierna har ökat med i genomsnitt 8,5 procent per år under de senaste 10 åren.

Utvecklingen för de ekologiska mejeriprodukterna har dock varit tudelad. Under år 2016 ökade produktionen av ekologisk konsumtionsmjölk medan produktionen av syrade produkter samt grädde och ost minskade.

Partihandelns invägning av ekologiska ägg har ökat med i genomsnitt 17 procent per år under de senaste 10 åren. Under år 2016 ökade invägningen med 25 procent jämfört med 2015. 2006 var andelen ägg som producerades med ekologiska produktionsmetoder 6 procent. 2016 var andelen 18 procent.

Källa: Jordbruksverket Blå Stjärnan 3/17

Nu vet vi mer om ”nya” kaningulsoten Den nya variant av kaningulsot som på senare år drabbat både vilda och tama kaniner har troligen funnits i Sverige sedan år 2013. Det konstaterar SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, i en rapport till Naturvårdsverket. ★Kaningulsot är en allvarlig och mycket smittsam sjukdom orsakad av ett virus som heter rabbit haemorrhagic disease virus, förkortat RHDV. Sjukdomen kan drabba både vild- och tamkaniner. I Sverige har sjukdomen funnits sedan 1990-talet. Den ger allvarliga leverskador och leder mycket ofta till att djuren dör. De djur som överlever sjukdomen blir immuna. Tamkaniner kan vaccineras mot sjukdomen.

Under år 2015 fick SVA in en ökad mängd rapporter om sjuka och döda vildkaniner. År 2016 fastställdes kaningulsot som dödsorsak hos tamkaniner som var vaccinerade mot sjukdomen. Var skälet att Sverige nåtts av den nya varianten av kaningulsot, kallad RHDV2, som fått snabb spridning i Europa? Den nya virusvarianten påträffades för första gången i Frankrike år 2010.

SVA fick med stöd från Naturvårdsverket möjlighet att utreda eventuell spridning av RHDV2 i Sverige. Totalt 75 vildkaniner, 66 fältharar och 12 skogsharar undersöktes för förekomst av RHDV2 under 2015–2016. SVA gjorde också analyser på tio sparade prover från vildkaniner som dött av kaningulsot under 2009–2014. SVA:s biobank gör det möjligt att i efterskott söka

Foto: Pixabay

Kaniner som smittas av klassisk kaningulsot i tidig ålder (upp till åtta veckor) blir immuna mot sjukdomen.

efter nya sjukdomar i ett historiskt material.

Analyserna under 2015–2016 visade att den nya virusvarianten låg bakom den omfattande dödlighet som drabbade vilda och tama kaniner i området från södra Sverige och upp till Gävleborgs län under framförallt år 2016. Viruset påvisades också för första gången någonsin hos skogshare, i två döda djur från Hallands Väderö.

De första kända fallen i Sverige av kaningulsot orsakad av RHDV2 kunde med hjälp av proverna från biobanken dateras till år 2013. Virusvarianten påträffades i sparad vävnad från två gotländska vildkaniner som hade dött i kaningulsot detta år.

– Vi vet inte hur RHDV2 har kommit till Sverige. De stammar vi hittat skiljer sig åt, vilket talar för att viruset kan ha introducerats till Sverige mer än en gång. En annan möjlighet är att RHDV2-viruset genomgått snabba förändringar här i Sverige, säger Aleksija Neimanis, forskare vid SVA.

De undersökningar som har gjorts vid SVA talar för att den nya virusvarianten (RHDV2) är lika sjukdomsframkallande som den klassiska varianten (RHDV).

– Eventuellt kan den sjukdomsframkallande förmågan ha ökat över tid. Viruset introducerades år 2013, men de stora utbrotten kom först under år 2016, säger Aleksija Neimanis.

Att RHDV2 gav upphov till flera stora utbrott under år 2016 förklaras också med att det inte fanns någon immunitet för denna variant bland svenska vildkaniner. Aleksija Neimanis framhåller även en annan skillnad som kan bli betydelsefull på längre sikt.

– Kaniner som smittas av klassisk kaningulsot i tidig ålder (upp till åtta veckor) blir immuna mot sjukdomen. RHDV2 slår däremot lika hårt mot unga som mot vuxna kaniner. Det kan försämra möjligheterna för kaninpopulationen att återhämta sig efter ett utbrott.

Källa: SVA

5

Nytt & Blandat

Fortsatta rekord på svensk ekomarknad Den svenska ekologiska livsmedelsförsäljningen fortsätter att slå sina gamla rekord. Under första halvåret år 2017 uppgår ökningen till 7–8 procent. En värdeökning med 1 miljard kronor under sex månader.

Detta trots att försäljningen har hämmats av brist på ekoprodukter. Den ekologiska livsmedelsförsäljningen utgör nu 9,3 procent av Sveriges totala livsmedelskonsumtion. ★ Ekowebs halvårsrapport visar att de svenska konsumenterna köpt mer ekologisk mat än någonsin under årets sex första månader. Sammanställningen visar också att mest ökar ekoförsäljningen till aktörer inom offentlig sektor och restauranger/ Food Service samt att Systembolaget är den försäljningskanal som ökar mest på ekologiskt.

– Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 7 till 8 procent det första halvåret. Efter några år med exceptionellt

Foto: Kristin Sundström

Ta med eget vatten till ditt djur ★ Många caféer och restauranger erbjuder vatten till de hundar som är på besök. En trevlig gest tycker vi hundägare. Vad många inte tänker på är att vattenskålen kan vara smittad av någon hund som

6

snabb ökningstakt är det en väldigt stark värdemätare på svenska konsumenters fortsatt tilltagande intresse för ekologiska produkter. Sverige börjar nu närma sig att få tillhöra den exklusiva skara av världens länder som passerat den magiska gränsen på 10 procent för ekoandelen, säger Cecilia Ryegård, chefsanalytiker på Ekoweb.

– Försäljningen av svenskproducerade ekologiska livsmedel och råvaror går generellt sett bra, eller till och med mycket

tidigare druckit ur skålen. Till exempel kan kennelhosta smitta på detta sätt. Därför är det alltid bäst att ha med sig sin egen skål och en vattenflaska. Det finns fiffiga flaskor, där skål medföljer, att köpa i djuraffärerna.

Vi behöver bli bättre på smittskydd överlag. Många stall drabbas i onödan av exempelvis kvarka. Läs mer om kvarka på sid 16. Låna inte ut din hästs vattenhink när du är på tävling och låt inte hästen ha noskontakt med hästar från andra stall. Det kanske låter överdrivet, men det är nödvändigt att vara försiktig om vi ska förhindra smittspridning. Du som är Blå Stjärna kan förmodligen mer om smittorisken än många andra. Bidra med din kunskap när du träffar djurägare.

Kristin Sundström redaktör och generalsekreterare

Foto: Pixabay

När det gäller svenskodlat ekologiskt inom segmentet frukt och grönt är det en bristvara.

bra. Produktionen från nya ekologiska producenter och lantbrukare som har tillkommit har marknaden svalt.

Svenskodlat ekologiskt inom till exempel segmentet frukt och grönt är också en bristvara.

Inom flera områden, framförallt animalieproduktionen, kan vi också se att svensk ekoproduktion kostnadsmässigt mycket väl hävdar sig mot importerad vara, säger Cecilia Ryegård.

Källa: Ekoweb

Alpackafestival i Skåne Tranås ★ Intresset för alpackor växer och den 12 augusti var det dags för European Fleece Show igen.

Ett sjuttiotal utställare samlades i Skåne Tranås med sina djur, ull och produkter för att tävla om bästa ullen. Domare var Peter Kennedy från Australien och arrangör föreningen Alpacka&Friends.

Evenemanget är en årlig möjlighet och en arena för många aktörer att få visa upp sig och

sina djur. Här möts allt från uppfödare till spinnare från hela landet. Hit kommer också de som är allmänt intresserade och alpackanördar i allmänhet för att njuta av dagen. Det är också ett bra tillfälle för nybörjare och intresserade att få ta del av erfarenhet och kunskap.

För mer information: www.alpacaandfriends.se Text och foto: Anne-Line Scheele

På festivalen tävlade man om den bästa ullen. Här bedömer alpackaexperten Peter Kennedy från Australien ett av tävlingsbidragen.

Blå Stjärnan 3/17

Nytt & Blandat

Omfattande övervakning tryggar folk- och djurhälsa ★ Resultaten från fjolårets övervakning av smittämnen och infektionssjukdomar bland djur i Sverige har nu sammanställts.

Den samlade bilden är att våra djur är fria från många av de allvarliga sjukdomar som förekommer utomlands. Inhemska infektionssjukdomar kontrolleras aktivt.

Ett av syftena med övervakningen är att tidigt kunna upptäcka och åtgärda utbrott av allvarliga sjukdomar. Även att främja internationell handel genom att visa att svenska djur är fria från allvarliga sjukdomar som cirkulerar i Europa och på andra håll i världen.

– Övervakningen gör det också möjligt för oss att följa trenderna för de smittämnen som finns i landet, säger Ann Lindberg, statsepizootolog vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Med detta som bas kan myndigheterna vid behov ta beslut om åtgärder för att begrän-

Foto: Pixabay

Våra svenska djur är fria från allvarliga sjukdomar.

sa påverkan på folk- och djurhälsa.

Rapporten beskriver i första hand läget hos svenska djur, men för ett antal sjukdomar

Förhöjd medlemsavgift ★ Efter beslut på Riksstämman 2017 kommer medlemsavgiften att höjas från 100 kr till 150 kr.

Detta gäller endast helbetalande medlemmar som blir 26 år

Rättelse ★ Tryckfelsnisse har varit i farten. I nr 2/2017 stod det felaktigt att Elisabeth Berglund var vice ordförande i Svenska Blå Stjärnans centralstyrelse (CST).

Det är alltså Elisabeth Olofsson som är vice ordförande i CST och Elisabeth Berglund är ledamot samt CST-representant i ungdomsrådet. Vi ber om ursäkt för felskrivningen.

Redaktionen Blå Stjärnan 3/17

som kan spridas mellan djur och människor, så kallade zoonoser, täcker den också in situationen för livsmedel, foder och människor. Rapporten samman-

ställs av SVA i samarbete med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. År 2016 registrerades en kraftigt ökad förekomst av bakterien campylobacter bland svenska slaktkycklingar. Samtidigt ökade antalet sjukdomsfall hos människa. Ett omfattande arbete med att kartlägga orsakssamband och sätta in åtgärder startade i samarbete mellan olika myndigheter och representanter från branschen. Utbrottet har fortsatt under år 2017.

Salmonella är exempel på en annan zoonos som övervakas bland människor, djur och i hela livsmedelskedjan. Av årets sammanställning framgår att förekomsten av salmonella är låg bland svenska livsmedelsproducerande djur. De människor som insjuknade i salmonella i Sverige hade som regel blivit smittade utomlands.

Källa: SVA

INFO

under aviseringsåret samt övriga helbetalande medlemmar över 26 år. Den förhöjda avgiften kommer att synas på nästa inbetalningsavi.

från Centralstyrelsen Centralstyrelsen höll sitt senaste möte tisdagen den 20 juni på kansliet i Solna.

★ Vill du att hundar ska tycka

★ Då vi har fått två nya ledamöter i Centralstyrelsen har en omfördelning av kontaktförbunden gjorts. Om ditt förbund har fått en ny kontaktperson kommer du att bli kontaktad.

om dig? Då ska du se till att vara hjälpsam och trevlig mot dina medmänniskor när det finns hundar i närheten.

Ny japansk forskning visar att hundar uppfattar om man är en elak eller otrevlig människotyp.

★ Styrelsen har påbörjat en översyn av en del styrdokument och regler för att dessa ska bli uppdaterade och korrekta. Detta gäller till exempel styrelsens arbetsordning och policyn för sociala medier.

Hundar känner av elakhet

★ Arbetet med översyn av reglerna för medaljer och förtjänsttecken fortsätter också med avsikt att presentera ett förslag till nästa riksstämma. ★ Arbetet med föreningens ekonomi är ständigt pågående. Förhandlingarna med MSB är ännu ej avslutade men kan komma att medföra vissa indragningar i verksamheten. ★ Arbetet med uppdatering av medlemsregistret pågår.

Källa: Agria

7

Honungsbiet är en viktig pollinerare för vilda och odlade växter.

Foto: Daniel Prudek/Shutterstock

Ökat intresse för biodling gynnar våra honungsbin I Sverige finns det nästan 300 olika arter av bin, cirka 250 av dessa är solitära bin, cirka 40 är humlor och en av arterna är honungsbiet (Apis mellifera). Artikeln här handlar om det senare, dess betydelse och några av de utmaningar som finns för svensk biodling.

Text: Lotta Fabricius Kristiansen och Preben Kristiansen

★ Antal honungsbisamhällen i Sverige ligger enligt senaste uppskattning på cirka 150 000 och vi räknar med att det finns cirka 15 000 biodlare.

De flesta biodlare är medlemmar i en av de två biodlarorganisationerna, Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) som har cirka 12 500 medlemmar eller Biodlingsföretagarna (BF) som har cirka 400 medlemmar. En stor del av BF:s medlemmar är även medlem i SBR, och de två organisationerna samarbetar i de flesta frågor som rör biodling.

I mitten av 1980-talet fanns det nästan 20 000 medlemmar i SBR. Sedan dess har medlemsantalet minskat, och det var som lägst år 2008 då det var nere på 9 400.

Den tillströmning på drygt 3000 medlemmar som skett de senaste nio

8

åren vittnar om ett starkt ökande intresse för biodling. Detta intresse hänger förmodligen ihop med de större förluster av bisamhällen som förekommit i delar av världen de senaste tio till femton åren, och som det skrivits mycket om i media. Genom detta har medvetenheten om binas roll för pollinering av såväl odlade som vilda växter ökat.

Inte utan problem En term som ofta används i media är ”bidöden”, vilket ger intrycket att honungsbin håller på att utrotas. Så är inte fallet, på global nivå har antal honungsbisamhällen faktiskt ökat under de senaste årtiondena. Det är inte samma sak som att det inte finns problem för biodlingen. Varje vinter dör ett antal bisamhällen, och enligt statistik base-

rad på data från medlemmarna i SBR rör det sig om i genomsnitt cirka 13 procent under åren 1920 till 2016. De senaste tio åren har de genomsnittliga årliga förlusterna dock ökat till cirka 16 procent.

Varroakvalstret måste bekämpas Den enskilt största orsaken till de ökade vinterförlusterna är varroakvalstret (Varroa destructor), en parasit som angriper bina och som leder till virusinfektioner i de angripna bisamhällena.

För att undvika skadorna som varroa orsakar måste biodlarna bekämpa kvalstret. Det kan göras med olika läkemedel, organiska syror, eteriska oljor och skötselåtgärder. En utmaning för Jordbruksverket och biodlarorganisationerna är att nå ut med information, rådgivBlå Stjärnan 3/17

Foto: Apinordica

Bigårdens placering har stor betydelse för bisamhällenas välmående. Det ska finnas tillgång till vatten, nektar och pollen under hela säsongen.

Kuporna ska inte placeras i sänkor eller full skugga, och de ska skyddas mot blåst samt skadegörare som till exempal björnar, myror och hackspettar.

Foto: Apinordica

Biodlare är skyldiga att skicka in anmälan till Länsstyrelsen om var de har sina bisamhällen. Vid misstanke om smitta i ett bisamhälle måste biodlaren anmäla detta till bitillsynen (bitillsynsman eller handläggare för bitillsyn på Länsstyrelsen).

Blå Stjärnan 3/17

Foto: Apinordica

I Sverige finns cirka 500 bitillsynsdistrikt. I varje distrikt finns en bitillsynsman vars uppgift är att undersöka bisamhällen vid misstanke om smittsamma sjukdomar och att utfärda flyttningstillstånd.

4 9

Foto: Apinordica

Varroakvalstret (Varroa destructor) kan leda till omfattande skador i ett bisamhälle. För att undvika detta och för att inte förlora samhällena under vintern, måste biodlarna vidta bekämpningsåtgärder. Jordbruksverket har tagit fram informationsmaterial om hur bekämpning kan göras.

Foto: OIE:s referenslaboratorium

Foto: Apinordica

Fällor i en bikupa för övervakning av lilla kupskalbaggen. Under sommaren i år har fällor placerats ut i 17 mindre bisamhällen runt Trelleborg. Detta är i samband med ett projekt kring test av Jordbruksverkets beredskapsplaner för exotiska skadegörare på honungsbin.

ning och utbildning om hur kvalstret kan bekämpas.

Varroa är inte enda orsaken till vinterförluster, det finns även andra faktorer som har betydelse för bisamhällenas hälsa (och därmed deras övervintringsförmåga), till exempel växtskyddsmedel, näringstillgång (pollen och nektar) samt övriga parasiter och sjukdomar.

För att minska problemen som de allvarligaste parasiterna och sjukdomarna kan orsaka i biodlingen finns det en bisjukdomslagstiftning (Bisjukdomslagen, Bisjukdomsförordningen och olika föreskrifter).

Föreskrifter och anvisningar Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för bisjukdomsbekämpningen, det leder centralt bekämpningen av amerikansk yngelröta (en sjukdom or-

10

Lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) är en allvarlig skadegörare för honungsbin. I bikupan äter skalbaggens larver biyngel, honung och pollen. Dess exkrementer kan dessutom orsaka jäsning av honungen i vaxkakorna och på så vis förstöra den. Skalbaggen upptäcktes i Italien hösten 2014 och även om bisamhällena i vilken den upptäckts har förintats, har den hittats i ytterligare ett antal bigårdar varje år sedan dess. Hittills har den dock endast påvisats i södra Italien, men det finns en risk för att den sprider sig till andra europeiska länder.

sakad av en sporbildande bakterie) och varroakvalster, följer angreppens uppträdande och spridning och utfärdar föreskrifter och anvisningar om bekämpning. Verket bevakar bland annat även trakékvalster och de exotiska skadegörarna tropilaelapskvalster och lilla kupskalbaggen.

Bitillsyningsmän Sju av landets länsstyrelser biträder regionalt Jordbruksverket med arbetet kring bisjukdomsbekämpningen. I varje län finns ett antal bitillsynsmän vars uppgift är att undersöka bisamhällen vid misstanke om de smittsamma sjukdomar som omfattas av lagstiftningen och att utfärda flyttningstillstånd för bin och begagnad utrustning som ska flyttas över församlingsgräns inom ett smittförklarat område.

Varken trakékvalster eller de ovan nämnde exotiska skadegörarna har hittills påträffats i Sverige. För att minska risken att de kommer hit finns föreskrifter som reglerar import/införsel av bin.

Jordbruksverket har dessutom tagit fram beredskapsplaner för de exotiska skadegörarna. Under åren 2017 och 2018 kommer dessa beredskapsplaner att stresstestas bland annat genom olika övningar. Medlemmar av Svenska Blå Stjärnan kommer att delta i några av dessa övningar.

Information om bisjukdomar, bitillsyn, smittskydd inom biodling med mera finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se (sökväg Djur > Olika slags djur > Bin och humlor).

Läs även på nästa sida när Svenska Blå Stjärnan var med på en av Jordbruksverkets övningar.  Blå Stjärnan 3/17

Lilla kupskalbaggen ska övervakas På uppdrag av Svenska Blå Stjärnan är jag utsänd till Jordbruksverkets presskonferens i Kyrkoköpinge utanför Trelleborg. Vi samlas hos biägare Kjell Nilsson. Här har Jordbruksverket satt upp två av de 17 fällor som ska användas i det nystartade övervakningsprogrammet för lilla kupskalbaggen. På plats är också representanter från Länsstyrelsen Skåne, biodlarorganisationerna, bitillsyningsmän och lokala biodlarföreningar.

Text: Anne-Line Scheele Foto: Ingrid Karlsson

★ Lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) hittades för första gången i Europa i Italien år 2014 i områdena Kalabrien och Sicilien. Den har sedan 1990-talet gjort stor skada i USA, Kanada och Australien, men kommer ursprungligen från Afrika (se bild på föregående sida).

Skalbaggen kan komma att utgöra ett stort hot mot våra honungsbisamhällen och på kort tid göra stor skada. Larver och skalbaggar äter allt i sin väg, vax, yngel (unga bin) och bilarver och honungen blir förstörd av skalbaggarnas avföring.

– Det är sannolikt att en exotisk skadegörare först dyker upp i Skåne på grund av våra stora hamnar och närheten till kontinenten, säger Tatjana Blidovic som håller ihop tillsynen av bisjukdomar på Länsstyrelsen i Skåne.

Därför är detta ett mycket angeläget projekt att delta i för oss.

Skalbaggefällan Själva fällan för skalbaggen sitter inne i honungskupan och är tänkt att locka till sig den exotiska skadegöraren (se bild på föregående sida).

För att se fällorna får jag ta på mig skyddsutrustning i form av slöja och heltäckande overall, en upplevelse för en Blå Stjärna som mig som älskar djur,

F A K TA c Skåne och Västra Götaland är de län

som har flest bikupor. c Sverige är uppdelat i 500 bitillsyn-

ingsdistrikt med två till tre bitillsyningsmän i varje. c Nationella Honungsprogrammet får i år 7 miljoner från EU, projektpengar med syfte att stärka binäringen.

Blå Stjärnan 3/17

kommer att ge oss värdefull information om vad som krävs om en exotisk skadegörare dyker upp i Sverige. Det är viktigt för våra medlemmar att ha en väl fungerande beredskap, säger Lars Hellander och Mats Khakhar som representerar biodlarorganisationerna i projektgruppen.

Jordbruksverket och biodlarorganisationerna har redan vidtagit åtgärder för att säkra binas smittskydd. Man får numera inte skicka bin, biodlingsprodukter och biutrustning eller ramar mellan olika områden.

Blå Stjärnan framtida resurs

Anne-Line Scheele i full fart med att dokumentera en av fällorna.

men är en smula skeptisk mot insekter.

Nyfikenheten tar överhanden och jag kan inte låta bli att bli fascinerad av bisamhällets invånare med klara arbetsuppgifter och mål. Något många organisationer kan lära sig av, tänker jag i mitt stilla sinne. Vi tittar på fällorna och som tur är har de bara fångat en och annan tvestjärt, ingen kupskalbagge.

Anmäl ditt bisamhälle Det är oerhört viktigt att alla biodlare anmäler sina bisamhällen till Länsstyrelsen. Om vi skulle ha oturen att få ett angrepp måste vi veta var alla kupor är placerade. Då blir arbetet att sanera och utrota skalbaggen mycket lättare.

Lilla kupskalbaggen är en anmälningspliktig skadegörare inom EU. Det innebär att du som biodlare är skyldig att anmäla misstänkta fynd.

– Övervakningen kring Trelleborg

Skulle vi komma in i ett akut skede så är Jordbruksverket mycket intresserade av att använda Svenska Blå Stjärnan som resurs. Man kommer då att sanera bisamhällena vilket betyder att de helt enkelt eldas upp. Eftersom lilla kupskalbaggen kan leva i marken i en radie på en till tvåhundra meter runt bisamhället behöver även den saneras och forslas bort till deponin.

Att lära sig mer om honungsbin har för mig varit en upplevelse som givit mersmak. De ansvariga personer jag talat med i myndigheter och intresseorganisationer har under denna presskonferens visat en enorm entusiasm och kunnighet som jag inte kan låta bli att smittas av.

– Honungsbina producerar honung och vax, men har framförallt stor ekonomisk och miljömässig betydelse som pollinerare av grödor och vilda växter, säger Thorsten Rahbek Pedersen, enhetschef på Jordbruksverket. Hot mot honungsbin och vilda pollinatörer är också ett hot mot vår livsmedelssäkerhet. 

11

Bland tallar och gran går den viltgående russflocken och betar.

Vildrussen på Lojsta hed Gotlandsrusset, vår äldsta inhemska hästras, är en fröjd för ögat. Inte minst på Lojsta hed där de får gå fritt, hela livet. Följ med Svenska Blå Stjärnan på en tur i sommarhagen!

Text: Paola Squassina

★ En het sommardag i juli blir vi visade in i den 200 hektar stora sommarhagen på Lojsta Hed. Här betar en viltgående flock av rasen gotlandsruss bestående av 50 ston, 34 föl och en hingst. Det är en mäktig syn att se alla samlade på det öppna fältet och veta att här får avelsstona ströva fritt hela livet.

Ingvar Andersson, tillsynsman på Lojsta hed, och Ingela Lindgren, visar oss runt denna soliga dag. Ingela har själv starka anknytningar till Lojsta hed då hennes farfars far var en av de stora hästägarna. De börjar med att berätta om gotlandsrussets historia där ursprunget till denna lilla häst är ganska

12

oviss. Den har alltid ansetts vara motståndskraftig och sund och man tror därför att den antingen har sitt ursprung i den utdöda vildhästen tarpanen eller i den mongoliska stepphästen.

Genom utgrävningsfynd, från bland annat järnåldersbyn Vallhagar på Gotland, har man kunnat se att gotlandsrusset användes som husdjur redan under järnåldern. Rasen omnämns i andra delar av Sverige, till exempel på 1200talet i Skånelagen där man omnämner russen som ”Gotlands vilda hästar”.

Så sent som på 1800-talet levde gotlandsrusset helt fritt på Gotland, och förekom i princip över hela ön. Många

bönder fångade in vilda russ och höll dem på gården för olika körsysslor. Behövde bönderna nya hästar begav de sig bara ut i skogen och fångade in en ny unghäst. Eftersom de vilda hästarna livnärde sig själva ute i skogen hände det att de sökte mat kring bondgårdarna. Många bönder ansåg dem nästintill vara som skadedjur då de trampade upp brukad jord och åt av den skördade halmen.

Kraftig nedgång I mitten på 1800-talet minskade hästantalet drastiskt. Det sägs att exporten av gotlandsrusset bidrog till den kraftiBlå Stjärnan 3/17

Foto: Paola Squassina

ga nedgången. Under år 1870 exporterades runt 2000 russ till länder som Belgien och England där de ofta gick ett hemskt öde till mötes som draghästar i kolgruvor. En del russ exporterades till Tyskland där de fick vara draghästar till mjölkkärror och liknande.

Få hästar Vid sekelskiftet fanns det uppgifter om att det endast fanns cirka 150 hästar kvar kring Lojsta och norra Gotland.

Gotlänningarna oroade sig för att den tappra lilla hästen skulle gå samma öde till mötes som Ölandshästen som utrotades vid sekelskiftet. Efter ett flertal insatser under många år från flera olika håll säkrades en flock med hästar som i dag utgör grundstammen av de hästar som går fritt på Lojsta hed. Flocken bestod av hästar från russuppfödare i trakterna kring Lojsta liksom av ett fåtal hästar som hade blivit skänkta till Gotlands hushållningssällskap.

Till en början uppmätte betesmarBlå Stjärnan 3/17

kerna kring Lojsta hed en areal på 100 hektar men i dag uppgår betesmarkerna till 650 hektar. Då bevarandet av gotlandsrusset numera har blivit en riksangelägenhet är det viktigt att de har stora betesmarker för att russhållningen ska ske i sin ursprungliga miljö, det vill säga att de livnär sig på skogen i viltgående tillstånd.

Ny hingst varje år Vi är en grupp på tio personer som går runt och klappar på de fina stona och fölen medan Ingvar och Ingela berättar om hästarna. Många av fölen ligger ner och sover, och en del barn är framme och stryker dem försiktigt längs mankammen Plötsligt hör vi ett gnäggande från skogen och ut ur en skogsglänta travar en ståtlig svart hingst fram och frustar.

Det är årets hingst, Qvitt 619. Hans roll som ensam hingst i flocken är att tjusa stona för att föra rasen framåt.

Nästa sommar kommer man kunna

Foto: Paola Squassina

Ingvar Andersson, tillsynsman på Lojsta hed.

se Qvitts föl i den stora flocken. Valet av hingstar är alltid noggrant. Man väljer en ny hingst varje säsong för att undvika inavel. Qvitt 619 är född år 2004 på Gotland, men bor numera på fastlandet. Han har avlats fram från toppstammade russ som har utmärkt sig på travbanorna.

4

13

De föl som säljs på senhösten börjar ett liv som tamhäst inom ridning eller körning.

Foto: Paola Squassina

Ingvar säger att det ska bli spännande att se hans avkommor och man hoppas på att det ska bli fler färger bland fölen.

Hingsten släpps in i flocken i slutet på maj månad. Det så kallade ”Hingstsläppet” är ett mycket uppskattat evenemang och det kommer vanligtvis besökare från hela landet för att ta del av den årliga händelsen.

Russpremiering I slutet av juli är det russpremiering, då driver man in flocken och visar upp ett-, två- och treåringarna vars exteriör bedöms och premieras. Ingela berättar att en del av stona bara har på sig grimma tre till fyra gånger under sin levnad, och detta är ett av dessa tillfällen.

Vad beträffar hästarnas hovar verkas de cirka tre gånger per år. Då driver man in hela flocken i små fållor där hovarna verkas. Ibland krävs det upp till tre personer för att hålla i hästen, men regeln är att man aldrig får höja rösten eller bruka våld.

Ingela berättar också att det kommer en veterinär två gånger om året och gör stickkontroller för att se till att hästarna mår bra. Ingvar inflikar att han tittar till hästarna så gott som dagligen och skulle självfallet tillkalla veterinär om något oförutsett skulle hända.

Foto: Anna Ericsson

Den svarta hingsten Qvitt 619, Årets hingst 2017 på Lojsta hed, har nu fört sina russgener vidare.

Produktiva ston I november skiljs fölen från sina mammor. De föl som har blivit sålda hämtas och transporteras till sina nya hem där de får börja ett liv som tamhäst inom ridning eller körning. En del stoföl släpps tillbaka i flocken och får leva resten av sina liv som avelsston i skogarna på Lojsta hed.

Det äldsta stoet i den nuvarande flocken heter Brinna. Hon är 27 år och har

Foto: Anna Ericsson

Qvitt 619 lämnade flocken på Lojsta hed i slutet av sommaren och bor numera på fastlandet.

Nästa år utses en ny hingst för att undvika inavel.

fött 19 föl. Även halvsystern Interina, 26 år, har haft många föl, närmare bestämt 16 stycken.

B E S Ö K L O J S TA H E D Man är välkommen att besöka flocken med gotlandsruss på egen hand året om.

Lojsta hed ligger söder om Visby, mot Hemse.

Vid huvudparkeringen finns en karta över vilken hage flocken går i för tillfället.

Blå Stjärnan 3/17

Men var beredd på att du kan behöva gå väldigt långt för att hitta hästarna.

Under juli månad varje år erbjuder Russambetesföreningen guidade turer i sommarhagen. Lojsta hed är väl värt ett besök! Läs mer på lojstahedrussen.se

I november när fölskiljningen är avslutad släpps stona och några av de osålda stofölen i vinterhagen. Där stödfodrar man med grovfoder under de mest karga vintermånaderna.

Framåt vårkanten ser årets nya föl dagens ljus för första gången, en ny hingst släpps in i flocken och så fortsätter livet för de viltgående russen på Lojsta hed. De lever i harmoni med varandra och naturen.

Det har varit en härlig upplevelse att få träffa hästarna när de mår så gott. 

15

Allt mer kunskap kring kvarka hos hästar Text: Gittan Gröndahl, tf statsveterinär SVA 2017

Du ryser när du nås av rykten att det finns kvarka i ett stall i närheten. Oron sprider sig, ska vi våga åka på tävling, måste vi stänga vårt stall för besökare för säkerhets skull? Hur farligt är det egentligen med kvarka? ★ Kvarka är en infektion orsakad av bakterien Streptococcus equi, som drabbar huvudets lymfknutor på hästar. Det ger ofta bara feber först, sedan smärta i halsen, bölder och näsflöde.

Oftast läker kvarka utan behandling och utan kvarstående men inom några veckor. Antibiotikabehandling tycks ibland fördröja tillfrisknandet. Flera faktorer kan påverka varför det kan bli så, exempelvis att de behandlade kan bli återsmittade av omgivningen innan de byggt upp ett eget skydd. Det vanligaste är därför att man inte behandlar med antibiotika. Ibland sprider sig infektio-

nen i kroppen, till så kallad kastad kvarka. Det kan vara svårbehandlat.

En annan farlig komplikation är anasarka, då hästen får en blodkärlsinflammation som leder till kraftiga vätskeansamlingar (ödem) i hela kroppen.

Peppa de som drabbats I mitt jobb som statsveterinär på SVA och forskare om kvarka får jag ofta hjälpa folk i kvarkafrågor. Ibland kan det vara så starka känslor inblandade att jag känner mig lite som en kvarka-kurator.

Hästägare med eller utan kvarka känner sig ledsna, arga, upprörda, rädda eller osäkra. Veterinärer vill ha stöd i sina rekommendationer och beslut. Säljare och köpare diskuterar när och var kvarkan kom in i bilden. Hela bygden lägger sig i, rykten och åsikter om svartlistning florerar och Facebook kokar över. Det är detta man kallar att en sjukdom är stigmatiserande. Lite som HIV och AIDS på nittiotalet.

Det är inte bra för hästarna. Om det

HANDLINGSPLAN OM DU MISSTÄNKER KVARKA ELLER EN ANNAN SMITTSAM SNUVA PÅ HÄSTAR 1. Isolera omedelbart sjuka hästar från friska hästar – röd grupp.

När det gäller kvarka, finns en viss chans att begränsa utbrottet i ett tidigt skede, eftersom insjuknade hästar inte utsöndrar mycket kvarkabakterier de första 24–48 timmarna. Om det är möjligt att hålla isär skötseln av olika hästgrupper, gör en egen isoleringsgrupp för de friska hästar som varit i direkt kontakt med sjuka hästar – gul grupp. Hästar som inte varit i kontakt med sjuka hästar har minst risk att bli sjuka – grön grupp, och sköts alltid om före den gula och röda gruppen, eller av annan personal. Om någon i grön eller gul grupp blir sjuk, flyttas de till röd grupp. Ingen flyttas tillbaka förrän utbrottet är över.

2. Personer som sköter sjuka och misstänkt smittade hästar ska använda särskilda kläder, skor eller skoöverdrag, hårskydd och gärna engångshandskar. Redskap och utrustning får inte tas ut från isole-

16

blir för rörigt kring en diagnos så kan det leda till att folk mörkar eller inte vågar ta ut veterinär.

En bra plan, raka rör och avdramatisering mår alla bäst av. Skicka inte vidare din oro på nätet. Skicka i stället hjärtan, medkänsla och pepp till den som har en sjuk häst och en smitta att ta hand om. Det är faktiskt ytterst sällsynt att kvarka ”läcker” från någon som har isolerat sitt stall med sjuka hästar, för dessa hästägare gör sitt smittskyddsjobb noggrant. Och kvarka sprids inte via luften.

Jobbig period Numera går det ändå faktiskt bättre och bättre med att vara öppen med att man fått kvarka på sin gård. Ju fler som gått ut med det, desto mer avdramatiserat blir det. Det är en jobbig period med oro, klädbyten och desinfektion, men man kan oftast avgränsa smittan även inom ett isolerat stall. Om man får kontroll på kvarkan i tid blir så få hästar

ringen utan rengöring och desinfektion. Kläder och skor byts och händerna tvättas, torkas med engångshandduk och desinficeras varje gång man lämnar isoleringen.

3. Kalla på veterinär för undersökning och provtagning för att se om kvarkabakterier eller luftvägsvirus är orsaken till hästens symptom, om någon behandling behövs och för att få hjälp med en plan för isolering och skötselrutiner. Ibland är det svårt att påvisa kvarka, och din veterinär ger råd om hur utredningen kan göras. Det är ofta bra att provta mer än en häst, eller mer än en gång från samma häst.

4. Utse en ledare i stallet som koordinerar alla veterinära frågor och åtgärder.

5. Inga andra hästar får komma till anläggningen.

6. Alla hästar ska stanna på den isolerade gården för att skydda andra hästar utanför. Undantag kan vara om en häst ska flyttas till en annan isolerad plats, så att smitta inte kan spridas till andra

Blå Stjärnan 3/17

som möjligt sjuka och anläggningen kan öppnas igen. Många hårt arbetande hästhållare har visat att det kan gå.

”Tysta smittbärare” då?

Slutligen, en vanlig fråga: Hur kommer det sig att det inte blir fler kvarkautbrott, trots att vi nu vet att det är vanligt att bakterier kan spåras ganska länge hos hästar som varit med om ett utbrott?

Det beror på att det ofta inte finns så många aktiva kvarkabakterier kvar hos de ”tysta smittbärarna” och bakterierna håller sig mest långt inne i huvudet. De bakterier som finns vid nosen då och då räcker i regel inte till en full smittdos, och andra hästar kan oftast lätt bekämpa dem utan att bli sjuka.

Men ibland kan ”snuva” eller förkylning försämra läget. Om en annan häst skulle få in en full smittdos i sin nos och inte har tillräckligt bra immunförsvar så kan den bli sjuk. Det är större risk vid stress, sjukdom, tät kontakt och kroppskontakt mellan hästarna, och om de delar till exempel vattenkopp eller hästtransport. Därför bör nyinköpta hästar isoleras ett par veckor i början, för de har kanske själva stressats och träffat olika slags smittbärare som på grund av stress utsöndrar smittor. Isolera också förkylda hästar.

Foto: Pixabay

Om du misstänker kvarka – isolera hästen omedelbart.

För att minska smittrisken ska hästar som är på träning och tävling inte heller ha noskontakt med hästar från andra besättningar.

De flesta utbrott av kvarka börjar med en nytillkommen häst, som nyligen transporterats och mött många andra nya hästar under de senaste veckorna,

hästar. Meddela länsveterinären om eventuella planer på flytt av hästar. Hästar utan symptom på sjukdom kan motioneras i omgivningen, men bör inte komma i direkt kontakt med hästar från andra besättningar.

och sedan sätts i en ny miljö med många hästar. Tänk typexemplet, hästhandlarhäst till ridskola. Då verkar kvarkan kunna se sin stora chans mot immunförsvaret och smittan kan ta fart. En enkel och billig försäkring är därför en utebox för isolering och separat skötsel av nya hästar den första tiden. 

den behöva behandlas. Intorkat var från bölder som tömts in i luftsäcken kan till exempel behöva tas bort genom endoskopi, och penicillinbehandling kan behövas.

8. Övervaka alla hästar på gården. Temperaturen tas på alla hästar varje dag och skrivs upp, och alla hästar som får förhöjd temperatur eller andra sjukdomstecken isoleras.

10. Hästarna på anläggningen hålls isolerade från andra hästar tills minst 3 veckor, helst 4–6 veckor när det gäller kvarka, gått från att sista hästen i gruppen visade sitt sista symptom, exempelvis feber, snor, förstorad lymfknuta, var, böld, sår eller sårskorpa över lymfknuta eller böldfistel. I särskilda fall (men inte rutinmässigt) efterfrågas provtagning av en individuell häst för friförklaring från kvarkabakterien Streptococcus equi. Då kan ett negativt luftsäckssköljprov (från bägge luftsäckarna) med hjälp av endoskopi kombineras med ett negativt nässvalgsköljprov.

Alternativt kan tre negativa nässvalgsköljprover användas, med någon eller flera dagars intervall. Detta är inte rutin att göra för samtliga hästar, eftersom det oftast inte behövs för att stoppa smittspridning i detta läge och då är det onödigt.

9. Om någon häst har svåra symptom och har svårt att andas eller äta, ihållande symptom i flera veckor eller återinsjuknar, kan

11. Stallet och använd utrustning rengörs noga och desinficeras efter genomgången sjukdom.

7. Ge information till alla hästägare och andra besökare. Förklara situationen, vilka smittskyddsåtgärder som vidtagits och vad som gäller. Sätt upp skyltar och avspärrningar. Informera grannar med hästar att du har ett misstänkt fall av kvarka/luftvägsvirus och föreslå att de observerar sina hästar. Utse gärna en kommunikatör och kom överens om hur ni ska kommunicera mellan veterinärer, ägare, ryttare och omgivningen, och håll kommunikationsvägarna öppna genom hela utbrottet. Använd gärna sociala medier.

Blå Stjärnan 3/17

17

Är din hanhund rymningsbenägen kan kastration vara effektivt.

Foto: Milan Humaj/Shutterstock

För- och nackdelar med kastrering av hanhund Kastrering av hanhundar blir allt vanligare som ett sätt att få bukt med problembeteenden. Men det är inte alla beteenden som påverkas av en kastration och ibland kan det vara klokare att låta bli.

Text: Ann-Christin Mathiasson

★ Fram till 1989 var det förbjudet att kastrera hundar i Sverige. Men sedan djurskyddslagen förändrades 1990 har antalet kastrationer ökat successivt, både bland tikar och hanhundar.

Anne-Sofie Lagerstedt är senior professor i veterinärmedicin på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Hon menar att man noga bör tänka igenom för- och nackdelar och rådslå med veterinär innan man bestämmer sig för en kastration. Det är ju trots allt ett oåterkallerligt ingrepp som påverkar hunden både psykiskt och fysiskt.

18

– En del kastrerar i tron att ett visst beteende ska försvinna. Man kanske upplever det som besvärligt att hunden markerar revir, gör utfall mot andra hundar eller är rymningsbenägen. Då bör man vara medveten om att det bara är beteenden som styrs av könshormonerna som påverkas.

Prova andra utvägar först Bäst effekt får man mot rymningsbenägenhet, enligt Anne-Sofie Lagerstedt.

En hund som vaktar och/eller är aggressiv mot människor påverkas kanske inte

alls, eftersom det inte är det manliga könshormonet som påverkar dessa beteenden.

– I det läget kanske man först borde prova att gå en dressyrkurs eller söka hjälp hos en kunnig hundkännare. Att kastrera kan tyckas enkelt, men det är ju inte säkert att det gör någon skillnad, menar Ann-Sofie och fortsätter.

– Om man är osäker på hur en kastrering skulle påverka hundens beteende kan man testa medicinsk (kemisk) kastration, som inte är definitiv. Det innebär att ett implantat läggs in under huBlå Stjärnan 3/17

”

Det är svårt att rekommendera vilken ålder som passar bäst för kastrering, eftersom det är individuellt och beroende av orsaken till ingreppet.

den. Får man då önskad effekt kan man efter en tid välja det operativa ingreppet.

Precis som med alla ingrepp kan en kastrering ge biverkningar. Själva operationen är inte helt riskfri och kan, i värsta fall, medföra komplikationer i form av blödningar och infektioner. En kastrering innebär också att man försätter hunden i något som kan jämföras med ett klimakterium hos människor, som bland annat ger lägre ämnesomsättning.

– En kastrerad hund har lättare för att gå upp i vikt, så här bör man se över utfodringen så att inte hunden drabbas av fetmarelaterade sjukdomar. Hunden kan även få sämre pälskvalitet och problem med urininkontinens. Har man en ängslig hund redan från början finns också risken att den blir ännu ängsligare när den förlorar sin könsidentitet.

Foto: wakila/Istock

Kastrerade hundar drabbas oftare av fetmarelaterade sjukdomar.

Inte för tidigt och inte för sent Anne-Sofie Lagerstedt förklarar att det är viktigt att kastrera vid rätt tidpunkt.

Gör man det för tidigt, innan hunden har blivit könsmogen, kan man få en skelettpåverkan. Görs det för sent är risken stor att hunden har hunnit befästa de könsstyrda beteendena så väl att de sitter kvar trots en kastrering.

– Det är svårt att rekommendera vilken ålder som passar bäst för kastrering, eftersom det är individuellt och beroende av orsaken till ingreppet.

Men från sex månaders ålder brukar de flesta hundar vara psykiskt mogna.

Ibland är det medicinskt motiverat att kastrera hunden, till exempel vid prostataproblem eller testikeltumörer.

Vissa anser också att man i förebyggande syfte bör kastrera kryptorchida hunBlå Stjärnan 3/17

Foto: Honza Groh (Jagro)/Wikimedia

Ledarhundar kastreras vanligtvis för att vara koncentrerade på sin uppgift.

dar för att minska risken för testikelrotation och testikeltumörer.

Hot mot en hållbar avel Bland ledarhundar och andra hjälphundar är det vanligt med kastrering eftersom de kan få svårt att koncentrera sig på sitt arbete om det finns löpande tikar eller andra hanhundar i närheten.

Men det finns en långsiktig risk att allt fler kastrerar av andra skäl än rent

medicinska, vilket kan bli ett hot mot en långsiktig och hållbar avel. Svenska Kennelklubben oroas över att antalet hundar inom aveln blir alltför begränsat, särskilt bland raser med små populationer.

– Det finns många anledningar att tänka till en gång extra innan man väljer att kastrera. Det gäller att skaffa sig kunskap, så att det inte görs för lättvindigt, avslutar Anne-Sofie Lagerstedt. 

19

Utbildning

Nya uppdrag 2017 ★ Innan sommaren fick vi en förfrågan från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gällande möjligheten att söka pengar för fler utbildningar att genomföra under hösten.Vår ansökan

blev beviljad, vilket möjliggör fyra nya uppdrag: Utveckling av en digital smittskyddskurs, en beredskapskonferens, en instruktörsutbildning och en kurs gällande beredskap mot växtskadegörare.

HÖSTENS UTBILDNINGAR Det finns fortfarande utbildningar kvar att ta del av i år. Anmäl dig via svenskablastjarnan.se

Anna-Karin Hägglund Utbildningskonsulent Tel: 08-629 63 68 anna-karin@svenskablastjarnan.se

Datum

Utbildning

Utbildningsort

14–15 oktober

Risk och säkerhetsutbildning

Tylösand

21–22 oktober

Beredskapskonferens*

Stockholm

Hemsidan

28 okt–5 november

Grundkurs 1

Reftele

★ På vår hemsida www.svens-

11–12 november

Smittskyddsutbildning

Tenhult

18–19 november

Risk- och säkerhetsutbildning

Stockholm

18–19 november

Instruktörsutbildning*

Stockholm

25–26 november

Beredskap växtskadegörare

Jönköping

kablastjarnan.se du uppdaterar dig om vad som händer inom Svenska Blå Stjärnan, både centralt men även ute i förbunden.

Ta för vana att ofta gå in och titta vad som är på gång. På hemsidan kan de som inte ännu är medlemmar ansöka om medlemskap och du kan anmäla dig direkt till våra centrala utbildningar. Där lägger vi ut kursnyheter, aktuell information och eventuella restplatser på kurser med mera. Det finns även informationsmaterial att beställa och du kan handla Svenska Blå Stjärnans profilprodukter i vår webbshop.

Med önskan om en riktigt fin höst!

*Inbjudan går ut till dem som är berörda.

Foto: Pixabay

Anna-Karin Hägglund

Svenska Blå Stjärnan bjuder på föreläsningar! ★ Som ett led i Svenska Blå Stjärnans 100-årsfirande kommer det att arrangeras tre föreläsningar i tre olika städer i Sverige.

Det är gratis för alla medlemmar i Svenska Blå Stjärnan, och vi hoppas på att du har möjlighet att komma och lyssna!

Det blir spännande kvällar späckade med intressanta föreläsare och aktuella ämnen! Självklart ingår fika.

26 oktober i Karlskrona ”När krisen kommer – beredskap, frivillighet, genomförande”. Föreläsare: Robert Ter Horst, leg. veterinär på Distriktsveterinärerna samt insatschef på Jordbruksverket och Charlotta Didriksdotter Sjöberg, inspirerande instruktör i krisberedskap. Plats: Kreativa rummet, Länsstyrelsen i Karlskrona. Anmälan senast 19/10 till: ingalill.wallin@svenskablastjarnan.se

20

20 november i Göteborg ”Naturligt beteende och lantbruket i dag”. Föreläsare: Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien vid SLU. Plats: Västra Frölunda kulturhus.

Anmälan senast 10/11 till: christina.lind@svenskablastjarnan.se

November i Uppsala ”Hållbar matproduktion”.

Föreläsare: Elin Röös, forskare i hållbar matproduktion vid SLU och Sigrid Agenäs, forskare inom mjölkproduktion vid SLU. Tid och Plats: Meddelas senare.

Information och anmälan: Uppsalaförbundet uppsala@svenskablastjarnan.se

Blå Stjärnan 3/17

Barn&Ungdom Redaktör: Isabel Tikka isabel.tikka@svenskablastjarnan.se

Svenska Blå Stjärnans ungdomsråd I maj valdes en ny styrelse till ungdomsrådet. Här kommer en kort presentation av de som valdes under ungdomsstämman.

Ordförande: Moa Samuelsson Ungdomsavdelning: Gotland Sysselsättning: Studerande vid SLU moa.samuelsson@svenskablastjarnan.se

Vice ordförande: Tove Bäckström Ungdomsavdelning: Jönköping Sysselsättning: Studerande vid Jönköpings universitet tove.backstrom@svenskablastjarnan.se

Ledamot: Louise Bjelk Ungdomsavdelning: Skåne Sysselsättning: Djurvårdare och receptionist louise.bjelk@svenskablastjarnan.se

Ledamot: Linda Holm Ungdomsavdelning: Göteborg Sysselsättning: Studerande linda.holm@svenskablastjarnan.se

Ledamot: Sofie Åkerlund Ungdomsavdelning: Stockholm Sysselsättning: Studerande sofie.akerlund@svenskablastjarnan.se

Ledamot: Johanna Berglund Förbund: Örebro Sysselsättning: Djurvårdare johanna.berglund@svenskablastjarnan.se

Blå Stjärnan 3/17

21

Barn&Ungdom

Fyra frågor till hundtränaren Anders Landin 1. Vad arbetar du som?

Jag jobbar heltid som instruktör och dressör i egen regi. Tidigare jobbade jag med alla raser men sedan många år jobbar jag numera enbart med stående fågelhundar. Kurser, privatlektioner och någon gång då och då tar jag mig an hundar för dressyr.

2. Har du någon utbildning inom hund?

Lärare i hundtjänst genom brukshundklubben. Utbildad på minhundar och bevakningsrunda vid dåvarande arméns hundskola i Sollefteå. Kurs för jakthundsinstruktör på hundskolan Sollefteå. Utbildad som vallhundsinstruktör genom Svenska Vallhundsklubben. Erfarenhet genom träning och tävling med brukshundar, vallhundar och stående fågelhundar. Jag är ensam om att ha vunnit riksprovets elitklass (riksprov – ungefär som SM) på samtliga fältslag, fält, fjäll och skog.

3. Vad arbetar du som?

Hundintresset har funnits så länge jag kan minnas. Redan på 1960-talet kände jag att jag kom bra överens med hundar och de i sin tur hade lätt att förstå mig. Det ville

Foto: Christine Landin

Erik Landin har jobbat länge som hundinstruktör.

jag göra något mer av. Till att börja med jobbade jag på deltid och så småningom heltid.

4. Vad kan du ge för råd till de som vill arbeta med hund?

Till de som vill arbeta med hund, åtminstone som någon form av instruktör, vill jag säga att de först måste ha tränat ett antal egna hundar av olika raser och det med bra resultat. Som jag ser det är detta en förutsättning för att vara trovärdig. Vem vill lära sig köra bil av någon som inte har körkort, eller vem vill lära sig spela piano av någon som inte kan spela själv?

Recept på nyttig chokladmousse Är du sugen på något gott men vill äta något som är lite nyttigare? Prova då att göra chokladmousse med avokado, banan, kakao och hallon.

1. Börja med att ta fram din mixer. Har du ingen mixer går det bra att enbart mosa ingredienserna med en gaffel och blanda väl.

Det du behöver är: 1 avokado 5 msk kakao 1 banan 1/2 dl hallon Spara några hela hallon till topping

2. Lägg i den skalade avokadon och bananen och mixa till en slät smet.

22

3. Tillsätt kakaon. Här kan man hälla i lite vatten för att underlätta blandningen.

4. Tillsätt hallon och mixa allting till en jämn och slät mousse.

5. Servera direkt och toppa med hallon.

6. Ät och njut.

Foto: Isabel Tikka

Blå Stjärnan 3/17

Barn&Ungdom

Fototävlingen avgjord!

Tack för alla fina bidrag vi fått in till tävlingen ”Aktivera och fota din hund”.

Stort grattis till vinnarna, Inger Karlsson och Nelly Hammarvik som har vunnit var sitt aktiveringsspel. ★ Fortsätt aktivera era hundar på olika sätt. Alla hundar och även andra sällskapsdjur tycker om aktivering – leta efter godis eller sin mat, hoppa upp och ner från saker, gå på olika material, leta efter föremål, bära saker med mera.

Det finns en hel del litteratur inom aktiveringsämnet som du kan låna på biblioteket eller köpa. Så varför inte prova på något nytt med din hund eller katt, kanin, hamster, häst eller marsvin?

Här är några exempel på aktiveringsböcker: ● Kul aktivering för din hund av Kirsten Wolf ● Mental aktivering för din hund av Charlotte Swanstein ● Aktivering: Smart lek med din hund av Nina Roegner.

Eller gå till din närmsta djurbutik och köp ett spel eller aktiveringsboll att fylla med godis eller varför inte hundens frukost? Lycka till med aktivering av ditt djur.

Och återigen – grattis till vinnarna i tävlingen! Vi lovar att ni kommer få många roliga stunder med era hundar och de spel ni vunnit!

Mari Strömbom Blå Stjärnan 3/17

Vinnarfoto av Inger Karlsson.

Vinnarfoto av Nelly Hammarvik.

23

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Box 2034 169 02 Solna

Landet Runt Det här är ett axplock av de aktiviteter som sker inom Svenska Blå Stjärnan i höst. För mer information om vad som händer på din ort, titta in på www.svenskablastjarnan.se SÖDRA ÄLVSBORG Höst/vinter. Hundpromenader. Södra Älvsborg fortsätter med sina hundpromenader under höst/vinter. Plats kommer att meddelas via förbundets hemsida och Facebook. Anmälan om intresse till: annika_johansson_63@hotmail.com November. Djurskötardag. En djurskötardag i Borås djurpark kommer att anordnas under novemberlovet. Då intresset tidigare varit stort så repeterar vi denna populära aktivitet. Dag meddelas längre fram då allt inte är spikat i skrivande stund. Vid intresse kontakta: annika_johansson_63@hotmail.com

SÖDRA ÄLVSBORGS UNGDOMSAVDELNING 5 november. Kör- och riddag hos Lars-Åke Johansson. Dagen kommer bland annat innehålla körning av Lars-Åkes nordsvenskar och ridning för de som vill. Stålhätteskor är en stark rekommendation. En rolig och lärorik dag ute i den underbara naturen hos Lars-Åke tillsammans med fina hästar. Kl 10–16 på Ryasjö Hästgård. Oömma kläder och matsäck medtages. Hjälm är obligatoriskt. Anmälan till: isabel.tikka@svenskablastjarnan.se senast 10 oktober.

Foto: Grigorita Ko/Shutterstock

GÄVLEBORG 30 och 31 oktober. Dagläger för barn. Måndag och tisdag under vecka 44 erbjuder vi dagläger för barn. För mer information och anmälan, ring Jenni, 0701-71 93 86.

14 oktober. 100-årsfirande!

Vi firar 100 år med Svenska Blå Stjärnan. Samling kl 15 vid restaurang och trädgårdsbutiken Växtzon 4 i Överhärde Valbo. Vi börjar med aktiviteter i stallet och avslutar med middag på Växtzon 4 där vi får lyssna till en föreläsning av en djurskyddsinspektör från Länsstyrelsen. För information och anmälan, ring kvällstid eller mejla Helena, 0703-08 65 73, helena.lundberg2@comhem.se 7 december. Grötafton. Vi bjuder in till grötafton i Forsbacka med julklappsbyte! För anmälan och information, hör av dig till Lena 0731-40 11 09 eller mejla, lena.nylen@hotmail.se

Foto: Averater/Wikipedia/CC BY-SA 3.0

Foto: Pixabay