TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR
REPORTAGE
Polisrytteriet SMITTBEKÄMPNING
Kampen mot fågelinfluensa REPORTAGE
VOOV:s jourhem
NR 1 /2021
Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41 Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se Upplaga: 7 500 Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning 2-2021 Vecka 22
Manusstopp 12 april
Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.
TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR
NR 1 /2021
REPORTAGE
Polisrytteriet SMITTBEKÄMPNING
Kampen mot fågelinfluensa REPORTAGE
VOOV:s jourhem
2
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
OMSLAGSFOTO: MARCELODLT SHUTTERSTOCK
3 Ledaren 4 REPORTAGE: Brottsbekämpande hästar 8 REPORTAGE: Nära 100 Blå Stjärnor bekämpade fågelinfluensa i Mönsterås 10 Ha koll på farorna – och ge ditt djur en härlig påsk 12 REPORTAGE: VOOV:s jourhem en fristad för våldsutsattas djur 15 Nytt & Blandat 18 Fråga Veterinären, Nytt & Blandat forts. 19 Information från CST 20 Digital riksstämma 2021, Årsmöten 21 Utbildning 22
Barn & Ungdom
24 Vill du bli en Stjärna?
BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN
Sol och värme på väg Äntligen börjar vi att kunna se fram emot solljuset och våren, i affärer och på nätet översvämmas vi av erbjudanden om köp av grönsaks- och blomfröer. Detta har nu resulterat i att det står lite olika krukor och fat på tillväxt på mitt köksbord och i fönstren. Jag brukar ju ha lite grönsaker, men nu är det tidigare sådd än förut. Bland annat så kan man ju odla sådant som går att äta ganska snart, till exempel olika groddar och min nya favorit ärtskott – gott, nyttigt och lättodlat. I Svenska Blå Stjärnans Långsiktiga strategiska plan har vi ju dessutom planerat för att vi ska ha framtida kurser i självhushållning, så detta ligger i tiden. Ni som har möjlighet får börja experimentera med olika metoder; många odlar till exempel sallad inomhus i näringslösning och med växtlampor. Våren har ju tyvärr även fört med sig en del oönskade konsekvenser, som att med ankomsten av flyttfåglar, framförallt andfåglar och gäss, har stora utbrott av fågelinfluensa drabbat södra Sverige. Vi har när detta skrivs mellan 20 och 60 stjärnor som arbetar dagligen under februari med saneringen efter avlivning av cirka två miljoner höns i Mönsterås – stort tack till alla er som genomför detta viktiga och fysiskt tunga jobb. SVA vill gärna ha in rapporter om du hittar döda vilda fåglar. Många av oss har ju större eller mindre
besättningar av hobbyhöns, på SVA:s hemsida finns många bra tips för hur man ska hålla dem friska och undvika smitta. När det gäller afrikansk svinpest verkar läget i Sverige vara bra, ingen smitta påvisad här ännu. Men i vårt närområde i norra Europa finns den ju tyvärr. Att inte kasta matavfall i naturen och vid rastplatser är ett av de viktigaste sätten att hålla smittan borta. Vår verksamhet ute i förbunden går på sparlåga just nu, av kända skäl. Många ställer dock om till träffar och föredrag via nätet, bland annat i Zoom och Teams. Utomhusaktiviteter planeras runt om i landet, titta på SBS hemsida vad ditt förbund planerar. Glöm inte att se efter vad grannförbunden gör, det går oftast utmärkt att delta på andra förbunds aktiviteter. Vi rekommenderar också förbunden att hålla sina årsmöten digitalt. Även SBS riksstämma i maj kommer att vara digital. Vi hoppas nu på en snabb hantering av covid-19-vaccinationerna av våra myndigheter, samt förstås att många väljer att vaccinera sig. Detta tillsammans med vårens och värmens ankomst kanske kan stoppa upp pandemin. Till dess, håll ut och var rädda om er.
Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande
Svenska Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att ta hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, smitta och andra svåra händelser. I vårt uppdrag ingår också att informera om hur vi alla kan stärka vår beredskap inför svåra samhällsstörningar. Svenska Blå Stjärnan har drygt 5 500 medlemmar. Som medlem kan du ta del av kurser, föreläsningar, studiebesök och mycket mer – allt med djuren i fokus. Läs mer på www.svenskablastjarnan.se
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
3
4
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
FOTO: JONAS BORG
REPORTAGE | POLISRYTTERIET
Brottsbekämpande hästar Polishästar har patrullerat storstäderna i snart 140 år. Det är något visst med att använda hästar inom polisyrket. De inger både respekt, lugn och nyfikenhet på gatorna. Att poliserna dessutom får en överskådlig vy från hästryggen gynnar dem på flera sätt. Hur blir man polisryttare och hur tränas polishästarna till att bli lugna, modiga och trygga individer? Följ med tidningen Blå Stjärnan på besök hos polisrytteriet i Stockholm. TEXT: PAOLA SQUASSINA
Att stiga in i polisstallet en torsdagsförmiddag är lika med att välkomnas av ett femtontal nyfikna hästar med pigga blickar och öronen framåt. Kajsa Jansdotter är ridande polis på polisrytteriet sedan fem år tillbaka och bekräftar det första intrycket – Våra hästar är väldigt sociala, intresserade och samarbetsvilliga. De vill alltid vara med där det händer och gillar att stå i centrum. Det är därför de passar så bra som polishästar, ler Kajsa. Hon öppnar boxdörren till en brun häst med bläs som står och tuggar nöjt på sitt hö. När han ser Kajsa avbryter han sitt ätande för att komma fram och hälsa. – Det här Hazzel, en av mina ansvarshästar. Han är ganska ny här och under utbildning tillsammans med de mer erfarna hästarna. Vi har ganska långa invänjningsperioder beroende på häst innan de får gå ut i skarpt läge, säger Kajsa. Polisrytteriet inrättades år 1884 med uppdraget att avvärja sammandrabbningar, oroligheter och demonstrationer. Till en början hade polisrytteriet 10 hästar och 8 poliser. 1965 förstatligades polisen och polisrytteriet utökades till att finnas i de tre största städerna, Stockholm, Göte-
borg och Malmö. På den tiden fanns det 47 polishästar och 32 polisryttare bara i Stockholm, något som har minskat över tid. Numera finns det 25 polishästar och runt 20 polisryttare i Stockholm. Stockholms polishästar står i samma stall som Försvarsmaktens hästar och de har en del samarbete när det kommer till ridövningar i stan och till den beridna vaktparaden. Idag ingår polisrytteriet i en av polisens metoder som heter Särskild polistaktik (SPT). Ridande poliser, polisryttare, finns ofta på plats vid fotbollsmatcher och
”Många har respekt för hästarna och backar naturligt när de ser dem” demonstrationer där det samlas mycket folk. Hästarna går vanligen i täten eller på sidorna av exempelvis ett demonstrationståg för att skydda de som demonstrerar. Eller vice versa, skydda allmänheten om demonstrationståget skulle bli våldsamt. Polishästarna används också vid eskorter
av korteger som statsbesök, högvakter och kungliga högtider. 2020 BLEV ETT ANNORLUNDA ÅR
Som för många andra så innebar pandemin en förändrad vardag även för polisrytteriet. De omfattande restriktionerna tillät och tillåter inte folksamlingar, vilket har gjort att polisrytteriet inte har kunnat utföra sina normala uppdrag. Vilket är på både gott och ont. – Det är förstås skönt att det inte har varit stökiga situationer. Å andra sidan brukar våra hästar ha en lugnande inverkan när det kommer till större sammankomster. Många har respekt för hästarna och backar naturligt när de ser dem, säger Kajsa. Istället har polisrytteriet fokuserat på fortsatt miljöträning av hästarna, fler patrulleringar på stan och i närförorter. Utöver alla träningstillfällen så får hästarna en stor variation i sitt arbete. Förutom daglig utevistelse får de växla mellan dressyr- och markarbete, hoppning och långa uteritter i Lill-Jansskogen. Polisryttarna rider för behöriga instruktörer och efter årsskiftet anställdes även en hippolog som helt ska ansvara för hästarnas välmående.
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
5
FOTO: JESSICA SKOGSBERG
REPORTAGE| POLISRYTTERIET
– Våra hästar är våra kollegor. Det är jätteviktigt för oss att de gillar sitt arbete och är glada, därför gör vi alla vårt bästa för att de ska trivas, säger Kajsa. Förutom de ridande poliserna består polisrytteriet av ett antal hästskötare som tar hand om de dagliga sysslorna, såsom fodring, in- och utsläpp, mockning, persedelvård och hästskötsel. Även hästskötarna motionsrider hästarna när det behövs. HUR GÅR TRÄNINGEN TILL? FOTO: PRIVAT
Ett starkt vänskapsband och förtroende växer fram mellan polisryttare och häst. Foto: Jessica Skogsberg
”Vi behöver och letar efter hästar som inte har nära till flykt, utan tvärtom, är nyfikna på när något oväntat dyker upp eller inträffar”
6
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
Inne i ridhuset pågår träning för några av de nya polishästarna. Det finns en gigantisk orange pilatesboll utplacerad i mitten, stora flaggor och presenningar. Hästarna ser lugna ut när de passerar bollen, de flesta är mestadels nyfikna. – Vi brukar ha med en erfaren häst när vi tränar de oerfarna. Den hästen blir som ett dragplåster för den mer oerfarna hästen och tillsammans med ryttarens positiva uppmuntran brukar de flesta våga mer än man tror, säger Kajsa. Att träna polishästar innebär en noggrann studie i hästens kroppsspråk. Oftast står en av poliserna på backen med flaggor, trummor eller andra utmanande attiraljer och tittar på hästarnas reaktion när de närmar sig det okända. De tittar efter spänningar i halsen, öronens placering och uttryck i ögonen. Även polisryttaren
på ryggen har ett stort ansvar. Det är viktigt att inge en trygg och avslappnad signal till hästen. Genom att ge mycket klappar och uppmuntran och samtidigt vara noga med att vara avslappnad får man en lugn häst. – Ja, det är mycket att tänka på men det är också det som är kul! Våra hästar litar så mycket på sina ryttare och sina medhästar. Vi som sitter på hästryggen måste alltid inge ett lugn även om vi befinner oss i en stökig situation, säger Kajsa. Dagens ekipage av polishästar och polisryttare sköter sig utomordentligt. Alla hästar nosar nyfiket på den stora orangea bollen och några vill sparka på den. Den fem meter långa presenningen blir knappt märkbar när häst efter häst spatserar lugnt på den. När de stora tvåmetersflaggorna viftas framför huvudena är det knappt någon som ägnar dem uppmärksamhet. När Kajsa sedan provar att täcka över hästarnas huvuden med flaggorna är det ingen som reagerar märkbart, ja, förutom en häst då. Han följer flaggan lekfullt när den tas bort och vill nagga tag i den för att undersöka den närmare. Hela tiden får hästarna positiv uppmuntran av sina polisryttare. Övningarna varvas med att hästarna får jogga runt i trav eller en lugn galopp på fyrkantsspåret, bara för att tan-
REPORTAGE | POLISRYTTERIET
FOTO: JONAS BERG
keverksamheten ska få sig en paus. Det är imponerande hur pedagogiska polisryttarna är med polishästarna. VILKA BLIR POLISHÄSTAR?
Att få jobb som polishäst kräver ett stabilt, nyfiket och modigt sinne. Polisrytteriet köper bara in valacker i alla färger förutom skimmel och skäck. Det är för att hästarna inte ska sticka ut i mängden och kunna bli punktmarkerade av eventuella stenkastare. Utöver färgerna söker poliserna inte efter några gångartshästar, det viktiga är att de är viktbärande, robusta och hållbara individer med ett positivt psyke. När polisryttarna provrider potentiella polishästar brukar de testa deras flyktbenägenhet för att avgöra om de kan tänkas passa som polishäst. Då tar de med sig presenningar och flaggor. – Hästar är flyktdjur och har nära till sin flyktinstinkt. Vi behöver och letar efter hästar som inte har nära till flykt, utan tvärtom, är nyfikna på när något oväntat dyker upp eller inträffar, säger Kajsa. Varför hästarna måste vara viktbärande beror delvis på polisryttarnas utrustning som väger omkring 25 kilo extra utöver ryttarens vikt. Hästarna har broddar på sig året runt. Att skritta på asfalt kan bli väldigt halt om det regnar eller är riktigt varmt. Att jobba på asfalt
kräver successiv invänjning och det är polisrytteriet noggranna med att hästarna får. På frågan om Kajsa saknar att vara ute i skarpt läge ler hon lite finurligt innan hon svarar. – Jo, men det är klart att jag kan sakna det. Det tror jag även hästarna gör! Tillsammans gör vi verkligen stor skillnad därute och det är det som är det roliga med jobbet. Just nu har polisrytteriet i uppdrag att närvara kvällstid vid olika torg i närförorter som är speciellt utsatta. Det är tydligt att hästarna har en avväpnande effekt, för det är många som står på kö och vill klappa och gosa med hästarna. – Jag minns speciellt ett tillfälle när en man kom fram och tog tag i min hästs överläpp för att titta på tänderna. Efter en snabb titt vände han sig mot mig och frågade om hästen var åtta år. Och det var han ju, hästen alltså. Då visade det sig att mannen hade haft ett avelsstuteri i sitt hemland Syrien, säger Kajsa. HUR BLIR MAN POLISRYTTARE?
Många drömmer om att bli polisryttare från barnsben. Det var även Kajsas dröm. Hon har ridit i nästan hela sitt liv och haft egen häst lika länge. Efter gymnasiet gjorde Kajsa lumpen som beriden
Polisekipaget Kajsa Jansdotter och Hazzel. Foto: Paola Squassina
insatssoldat på Kavallerikasernen (K1) och därefter sökte hon in till Polishögskolan med inställningen att bli polisryttare. Efter en tvåårig utbildning och två års yttre tjänst fick hon äntligen sitt drömjobb på polisrytteriet. Och även om hon bor en timmes bilresa utanför Stockholm älskar hon sitt jobb. – Det är den perfekta mixen, polisarbete till häst. Det är otroligt utvecklande att jobba med hästarna och jag blir varm i hjärtat varje dag av att få jobba med dessa modiga individer, avslutar Kajsa.
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
7
REPORTAGE | FÅGELINFLUENSA
Nära 100 Blå Stjärnor bekämpade fågelinfluensa i Mönsterås Det var inte vilket ställe som helst som fågelinfluensan slog till mot i januari: Sveriges största äggproducent med omkring två miljoner värphöns. Då kallades Svenska Blå stjärnan in och nästan 100 medlemmar var på plats för att bekämpa smittan. – En stor eloge till alla som kämpat och arbetat som bara den – alla har varit superduktiga, säger Pepita Rundblad, Blå Stjärna på plats i Mönsterås.
I en intervju med Sveriges Television kallade Jordbruksverkets chefsveterinär Håkan Henrikson utbrottet av fågelinfluensa i småländska Mönsterås för ”ett tämligen unikt fall”. Det är lätt att förstå varför, för den jättelika värphönsanläggningen saknar motstycke i Sverige. Den 18 januari konstaterades fågelinfluensa av typen H5N5 där, en variant med mycket hög dödlighet. Jordbruksverket spärrade av gården och införde ett stort restriktionsområde runt den. Först var budet att ungefär 500 000 fåglar skulle avlivas och destrueras med efterföljande sanering för att få stopp på smittan. Snart ändrades den siffran till 1,3 miljoner och senare till cirka två miljoner, det vill säga alla värphöns på anläggningen. – När siffran 500 000 gick ut var det under en period när vi hoppades att det skulle vara begränsat till ett byggnadskomplex. Men det här är en väldigt smittsam variant av fågelinfluensa och det gick inte att stoppa spridningen till andra delar av anläggningen, säger Thomas Svensson, beredskapshandläggare och biträdande stabschef på Jordbruksverket. OFANTLIGA MÄNGDER DÖDA DJUR
En stor del av Svenska Blå Stjärnans medlemmar är utbildade i sådant som provtagning, smittspårning, sanering och djurskötsel. Jordbruksverket leder bekämpningen av fågelinfluensautbrottet i Mönsterås och det var naturligt för dem att be om vår hjälp i en kris av sådan magnitud. Blå Stjärnor med så kallad överenskommelse – som bland annat innebär att de ska kunna rycka ut vid en samhällskris – var på plats mycket fort. Sammanlagt
8
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
FOTO: ERIK ARENIUS
TEXT: PONTUS LJUNGHILL
skulle alltså närmare ett hundratal Blå Stjärnor bekämpa fågelinfluensa i Mönsterås. Deras huvuduppdrag: hjälpa till att samla ihop och paketera ett par miljoner avlivade fåglar på ett smittsäkert sätt i full skyddsutrustning och sedan slänga de döda djurkropparna i containrar. Och det var inte bara Svenska Blå Stjärnan som samlade ihop och paketerade döda fåglar, även Hemvärnet hjälpte till. – Det handlade om sådana ofantliga mängder djur att det måste till alla resurser man kunde få. Svenska Blå Stjärnan och Hemvärnet blev ett, ett team, och vi skulle inte ha klarat det utan varandra, säger Pepita Rundblad, Blå Stjärna som var på plats i Mönsterås för att bekämpa
fågelinfluensa. Att samla ihop och paketera avlivade fåglar i massor är ett tufft jobb. Det blir inte mindre krävande av att vara iklädd skyddsutrustning, inklusive skyddsmask. – Det var tuffa dagar, det kan jag inte sticka under stol med. Missförstå mig rätt här för, samtidigt som det är tungt när sådana här kriser inträffar, vill vi ju komma ut och jobba, det är det vi är utbildade för. Att hjälpa till och göra skillnad i en kris, säger Pepita Rundblad. BEKÄMPAS I OLIKA STEG
Fågelinfluensan i Mönsterås bekämpas i olika steg. Först avlivas fåglarna genom att koldioxid sprutas in i de drabbade byggna-
FOTO: JORDBRUKSVERKET / FAK
REPORTAGE REPORTAGE | FÅGELINFLUENSA | ÖVERGIVET VILT
derna. När gasen är utvädrad sker något som kallas primärdesinfektion, som betyder att de döda djurkropparna sprejas med desinfektionsmedel. Därefter plockas hönsen upp, paketeras och transporteras bort för destruktion. Sedan rengörs stallarna och därefter påbörjas ett omfattande saneringsarbete på anläggningen. – Svenska Blå Stjärnans och Hemvärnets arbete är viktigt. Arbetet med att plocka ut döda höns är oerhört personalkrävande. Stallar för värphöns är mycket trånga – det gör att det inte går att komma in med några större maskiner och det krävs väldigt mycket manuellt arbete för att få ut hönsen, säger Thomas Svensson på Jordbruksverket. Eva Ladberg var insatschef för Svenska Blå Stjärnan under fågelinfluensabekämpningen i Mönsterås. – En av våra styrkor är att våra medlemmar är utbildade i smittskydd. Att de vet hur smittor sprids och vad sådant som direkt och indirekt smitta är. Gården i Mönsterås är uppdelad i ren zon och oren zon och det är jätteviktigt att veta hur man ska bete sig. Man tar på sig rena skyddskläder när man går in i oren zon och sedan lämnar man allting där när man är klar, så att man inte drar med sig smittan vidare någonstans. Att ha smittskyddstänket i ryggraden är väldigt viktigt, säger hon.
EN TÄLTBY VÄXER UPP
Logistiken måste klaffa när många är med och bekämpar fågelinfluensa. Att allt skyddsmaterial finns på plats, att desinfektionen fungerar prickfritt, att alla får mat och har någonstans att byta om, med mera. Därför växte en tältby snabbt upp på den drabbade anläggningen i Mönsterås. Där var allting coronaanpassat. – När jag först kom dit var det två tält, men det växte snabbt till många fler. I tältområdet fanns omklädningsrum, tejprum, mäss, matsalar och två tält med ren respektive oren zon. När vi varit och jobbat i stallarna gick vi in i tältet där det är oren zon. Där blev vi avklädda av annan personal, vi fick inte göra det själva. Skyddsutrustningen rengjordes och desinficerades. Vi fick inte vara kontaminerade på något sätt, säger Pepita Rundblad. Vid det här laget är Pepita Rundblad och de andra Blå Stjärnorna klara med sin del i bekämpningen av fågelinfluensan i Mönsterås sedan en tid tillbaka. – Folk från Jordbruksverket har sagt att det är fantastiskt vad mycket bra folk Svenska Blå Stjärnan har och det är väldigt kul att höra. Jag är faktiskt förvånad över att så många kunde ställa upp så fort, nu när det är covid-tider och många arbetsplatser inte släpper sin personal. Dessutom har många av våra medlemmar
Pepita Rundblad i full mundering. Foto: Privat
höns eller andra fåglar, och det får man inte ha om man ska bekämpa fågelinfluensa, säger Eva Ladberg, insatsledare och utbildningskoordinatör på Svenska Blå Stjärnan.
LÄS MER OM HUR JORDBRUKSVERKET KALLAR IN BLÅ STJÄRNOR TILL INSATSER PÅ SIDAN 21.
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
9
PÅSKENS FAROR
FOTO: VICTORIA KONDYSENKO / SHUTTERSTOCK
Ha koll på farorna – och ge ditt djur en härlig påsk Choklad, pynt och fet och salt mat. Sådant som hör påsken till för oss människor, men som för hundar och katter i värsta fall kan vara livsfarligt. Tidningen Blå Stjärnan berättar om farorna du behöver ha koll på för att ge ditt djur en riktigt skön påsk, utan illamående och veterinärbesök. TEXT: PONTUS LJUNGHILL
PYNTA, MEN HÅLL UPPSIKT
Påskris, prydnadsägg, hemmagjorda små kycklingar med mera. Det är några exempel på pynt som hör påsken till. Men snören, ståltrådar, fjädrar med mera är inget man vill att leksugna katter och hundar ska få ner i magen. Vill det sig illa kan det nersvalda påskpyntet inte komma ut den normala vägen – i så fall måste hunden eller katten opereras för att lösa problemet. Skippa inte pyntet, men ha koll på vad ditt djur gör med det.
10
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
PÅSKMATEN SÄLLAN NÅGOT FÖR HUSDJUR
Det brukar ofta sägas att påskmaten är lättare än julmaten, men det är fortfarande knappast en diet för den som vill gå ner i vikt. Och under påsken går en del igen från julbordet. Janssons frestelse och västerbottenostpaj är två populära rätter vid båda högtiderna – fet och salt mat som inte är något för djurmagar. Husdjur som får i sig fet och salt mat kan bland annat få kräkningar, diarré, inflammation i bukspottskörteln och saltförgiftning. Lök, både rå och tillagad, är inte heller
att rekommendera för hunden eller katten. Den innehåller allicin, som kan skada husdjurs inre organ, till exempel levern. I år är det pandemiår, men normalt firas påsk ofta med släkt och vänner. Och har du gäster, tala om för dem att inte bjuda din hund eller katt på godsakerna på påsktallrikarna. Ge alltså inte ditt djur rester av människopåskmaten, utan låt det fira med något annat gott. En hund kan till exempel få ett smaskigt tuggben eller lite hundgodis.
PÅSKENS FAROR
CHOKLAD, NEJ TACK
FOTO: MALIVAN_IULIIA/SHUTTERSTOCK
FOTO: MONIKA WISNIEWSKA / SHUTTERSTOCK
I en artikel från 2015 skrev Icakuriren att genomsnittssvensken åt 1,4 kilo godis under påskveckan, jämfört med 220 gram en vanlig vecka. Det är rätt troligt att sifforna kommer vara ungefär desamma detta år. Choklad i alla möjliga former är populärt att stoppa i påskäggen. Men att få i sig choklad kan vara farligt för både hundar och katter, särskilt mörk som har en hög kakaohalt. Katter är dock sällan intresserade av sötsaker. Choklad innehåller ämnet teobromin – som är giftigt för hundar och katter – och vill det sig illa är livet i fara för ett djur som fått det i sig. En hund som ätit choklad kan få symptom som att den kräks, dräglar, skakar, behöver kissa ovanligt ofta och får hjärtklappning. Tecknen på chokladförgiftning kan komma efter några timmar, men det kan också dröja i upp till ett dygn innan de visar sig. Hur mycket som behövs för att din hund eller katt ska råka illa ut beror på vilken typ av choklad det handlar om – mörk är alltså klart farligare än ljus – och hur stort djuret är. En hund som väger tio kilo kan till exempel få i sig upp till 40 gram mörk choklad utan större risk. För ljus choklad ligger den siffran på cirka 100 gram. Men en tumregel är att hålla ditt husdjur borta från choklad helt och hållet. Precis som med påskmaten är det viktigt att du säger till dina gäster att de absolut inte får bjuda hunden eller katten på choklad. Kontakta veterinär om du misstänker att ditt djur fått i sig farliga mängder. PÅSKLILJOR KAN VARA DÖDLIGA
Eftersom de första trumpetnarcisserna vanligtvis slår ut i april i Sverige är det naturligt att de allra flesta på våra nordliga breddgrader känner växten under namnet påsklilja. Den är vacker med gul blomma, men en hund eller katt som äter av den kan få njursvikt eller i värsta fall dö. Löken är den farligaste delen att få i sig, men hela växten är giftig. Uppsök veterinär direkt om ditt djur tuggat i sig påsklilja. Det är långt ifrån bara påskliljor i vår vilda flora eller bland våra krukväxter som kan orsaka stor skada på hundar och katter som äter dem: liljor överhuvudtaget, snödroppar och fredskalla är några exempel. Ställ skadliga krukväxter utom räckhåll för katten eller hunden. Och var uppmärksam på växter i det vilda.
ANNAT ATT SE UPP MED
Det är troligt att mycket som inte är direkt förknippat med själva högtiden också äts under påsken, och en del av det är inte bra för hundar och katter. En sådan sak är nötter med skal som lätt kan sväljas hela och fastna i ditt djurs mag- och tarmkanal – ofta är det då nödvändigt med operation. Vill det sig riktigt illa fastnar nöten i matstrupen och då är det risk att djuret kvävs. Vindruvor och russin är annat som
hundar och katter bör hålla sig borta ifrån eftersom de kan få njursvikt, ibland av mycket allvarligt slag, om de äter det. Kontakta veterinär om du vet att ditt djur ätit vindruvor eller russin. KÄLLOR: AGRIA DJURFÖRSÄKRING, SVELAND DJURFÖRSÄKRINGAR
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
11
REPORTAGE | VOOV
FOTO:SHAROMKA / SHUTTERSTOCK
VOOV:s jourhem en fristad för våldsutsattas djur Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och i svenska hem finns miljontals husdjur. Men den som flyr misshandel och terror från en partner och tar sig till ett skyddat boende, får sällan ta med sig sitt djur dit. Då går Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV, in och ger djuret en fristad i ett av sina jourhem ända till att en återförening är möjlig. – När man kan återförena en ägare med sitt djur och ser glädjen och kärleken när de träffas igen – det är det som gör att man orkar fortsätta med det här, säger Gabriella Klintestam, ordförande för VOOV Malmö-Skåne. TEXT: PONTUS LJUNGHILL Hon minns alla de fall då hon varit med och skaffat fram jourhem till djur med ägare som tvingats fly från relationer som präglats av fysisk och psykisk misshandel. Men det finns de som lever kvar extra starkt. – Som ett fall där vi mötte upp med en kvinna på Malmö Airport. Hon hade flytt från sin våldsamme man och hade bara barnvagnen med sin lilla dotter, en väska och sin hund med sig. Vi tog hand om hunden, hon och barnet åkte iväg till annan ort och vi placerade hunden i ett bra jourhem. Nästan ett år senare var jag
12
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
med när hon återförenades med sin hund. Hon var så tacksam, hon sa att om hon inte visste att hunden var säker och på en bra plats skulle hon inte klarat av att lämna det våldsamma förhållande hon var i, säger Gabriella Klintestam, ordförande i VOOV:s lokalförening Malmö-Skåne, och fortsätter: – Det är sådana fall som gör att man orkar fortsätta, glädjen och kärleken man ser när någon kan återförenas med sitt djur. För ofta är det rätt tufft att jobba med det här. Livsödena man får ta del av, kvinnor som blivit inlåsta, utnyttjade sex-
uellt och knivskurna. Alla fruktansvärda grejer de varit med om som man själv har svårt att förstå. HUSDJUR SOM UTPRESSNINGSMEDEL
2009 startade veterinärer och veterinärstudenter i Uppsala en ideell förening för att hjälpa människor med husdjur som lever i våldsamma relationer. Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV, var fött. Idag har VOOV ett riksförbund och ett antal lokalföreningar i olika delar av Sverige. Kärnan i verksamheten är
REPORTAGE | VOOV
FOTO:GORLOV-KV/ SHUTTERSTOCK
FOTO: MT-R /SHUTTERSTOCK
organisationens jourhem. – Husdjur kan användas i våldsamma relationer för att få den våldsutsatta att stanna kvar, till exempel genom hot om att om du lämnar mig kommer jag skada eller döda ditt djur. Ofta tar skyddade boenden inte emot djur, det gör att många stannar kvar i ett våldsamt förhållande av rädsla för att djuret ska råka illa ut. Men då kan vi gå in och skaffa fram ett jourhem till djuret till dess att en återförening mellan djuret och den våldsutsatta parten är möjlig, säger Patrik Ernby, ordförande för VOOV:s riksförbund. Det är lätt att se att det problem VOOV är en del i kampen mot kan vara mycket stort. Enligt en kartläggning publicerad av Brottsförebyggande rådet, Brå, år 2014 uppgav 25 procent av de tillfrågade kvinnorna och 17 procent av männen att de blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i en nära relation under sin livstid. Det är mycket vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld i en nära relation jämfört med män, och i de allra flesta fall är det en kvinna som flyr från en våldsam man som VOOV hjälper. Idag finns ungefär 990 000 registrerade hundar och cirka 1,2 miljoner katter i Sverige. Därutöver massvis med andra typer av djur i svenska hem.
FÅR SKRIVA PÅ TYSTNADSLÖFTE
Det är lokalföreningar, som Malmö-Skåne, som väljer ut och har nära kontakt med jourhemmen i sitt område. För att kunna bli jourhem för VOOV ställer organisationen en del krav. Alla jourhem behöver skicka in utdrag ur brottsregistret, inte ha några anmärkningar hos Länsstyrelsen, skriva på ett sekretessavtal och ha gedigen erfarenhet av den typ av djur man önskar
”Husdjur kan användas i våldsamma relationer för att få den våldutsatta att stanna kvar” ta emot. Dessutom bör de förstå vad det innebär att ha ett djur hos sig som kan vara traumatiserat. Varje potentiellt jourhem intervjuas av representanter för något av VOOV:s lokalföreningar, som också förklarar vilka olika situationer som kan uppstå, vilka krav de ställer på jourhemmet och vad jourhemmet kan förvänta sig av VOOV. Ett avtal skrivs på och i det ingår ett tystnadslöfte. – Det är mycket viktigt att inte sprida
FAKTA: OM VOOV OCH HUR DU STÖDER DEM Den ideella organisationen Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV, bildades av veterinärstudenter och veterinärer i Uppsala 2009. Idag har VOOV ett riksförbund och ett antal lokalföreningar med tillhörande jourhem för våldsutsattas djur, från Skåne till Umeå. Kontakten till VOOV förmedlas främst via socialtjänst, kvinnojourer och skyddade boenden. Alla i VOOV arbetar ideellt. Verksamheten finansieras främst av bidrag från privatpersoner och sponsorer. Vill du läsa mer om VOOV och om hur du stöder dem, gå in på voov.nu.
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
13
REPORTAGE | VOOV
FOTO: TINNAKORN JORRUANG / SHUTTERSTOCK
FAKTA: SE SAMBANDET
någon kunskap om att djuret finns hemma hos en och allt vad det innebär. Att noga följa olika säkerhetsrutiner som finns för att djuret ska hållas så anonymt som möjligt. Där ingår till exempel att aldrig fotografera djuret och lägga upp bilder på det på sociala medier och att hitta på ett nytt namn åt djuret. Det krävs också ordentliga försiktighetsmått i kedjan när djuret ska överlämnas till jourhemmet, säger Patrik Ernby, ordförande för VOOV:s riksförbund. HA EN HISTORIA REDO
Det är av största vikt att så få som möjligt vet var djuret finns, för att förhindra att någon som tidigare hållit sin partner i skräck ska få tag på djuret och kunna använda det för att komma åt den som flytt. Det handlar också om jourhemmens säkerhet. – Ägarna får aldrig veta var djuren befinner sig, de får aldrig träffa jourhemmen och jourhemmen ska känna sig trygga med att ägarna inte vet var djuret bor. Och har vi till exempel ett djur i Malmö i ett fall med hög hotbild brukar vi sätta det i ett jourhem på annan ort – vi har ju jourhem i ett rätt stort område, säger Gabriella Klintestam på VOOV Malmö-Skåne. Tiden ett djur är placerat i jourhem varierar. Det kan röra sig om mindre än en månad men ibland över ett år, beroende på situationen. Och trots säkerhetsrutinerna behöver jourhemmen vara förberedda på olika situationer som kan uppstå när de har djuren hos sig. – En sådan är att om någon kommer
14
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
fram till dig när du är ute och går med en hund som är placerad i jourhem hos dig och börjar ställa märkliga frågor om djuret, ska du ha en historia redo. Om hunden är din eller om du passar den åt någon, hur gammal den är och så vidare. Det är extra viktigt om det finns en hög hotbild, säger Gabriella Klintestam. SOCIALTJÄNST OCH KVINNOJOURER
För det allra mesta är det de i samhället som direkt arbetar för att hjälpa våldsutsatta, inklusive de med husdjur, som kontaktar VOOV och ber dem skaffa fram jourhem: socialtjänsten, kvinnojourer och skyddade boenden. Hur tycker du att det samarbetet fungerar? Hur bra är socialtjänst och kvinnojourer på att lotsa våldsutsatta med husdjur till er? – Det är väldigt olika. Vi har till exempel ett mycket bra samarbete med socialtjänsten i Malmö stad. Vi har också ett långt och väl etablerat samarbete med Malmös kvinnojour och skyddade boenden, säger Gabriella Klintestam på VOOV Malmö-Skåne. –Vi brukar skicka ut påminnelser till socialkontoren efter nyår och påminna om att vi finns och ge dem våra kontaktuppgifter igen. SAMARBETE LIVSVIKTIGT
Carin Holmberg är filosofie doktor i sociologi och ordförande i Se Sambandet, ett nationellt kunskapscentrum som ”synliggör sambandet mellan mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och våld
Se Sambandet är ett nationellt kunskapscentrum som utbildar om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och våld mot familjedjur. Man kan vara stödmedlem i Se Sambandet. Organisationen finns på Facebook och www.sesambandet.se
”Ägarna får aldrig veta var djuren befinner sig.”
mot familjedjur, utifrån forskning”. – Det är ofta svårt att få de som arbetar med människor och de som arbetar med djur att samverka. Många organisationer som arbetar med djur säger: djuren har ingen som företräder dem om inte vi gör det, vi har inte tid med människor. De som arbetar med utsatta barn och kvinnor säger i sin tur: här har vi ett slaget barn och du kommer dragandes med en jycke. Fortfarande är det vanligaste stödet från socialtjänsten, när det gäller ett husdjur till någon som flytt från ett våldsamt förhållande, pengar till avlivning av djuret, säger hon. – Men då ser man inte alla relationer som finns i en familj. Till exempel har barn ofta väldigt stark anknytning till djur, särskilt i hem med våld, och så avlivas djuret. Om människoorganisationer och djurorganisationer verkligen samarbetade, kom fram till och skrev under olika saker tillsammans – det tror jag skulle vara väldigt viktigt. En positiv sak är att kvinnojoursorganisationerna har bett oss (Se Sambandet) ta fram utbildningsmaterial om hur de ska bli bättre på att bli öppna för djur och ta hand om djur – det är ett stort steg i rätt riktning. Carin Holmberg vill också se ändrad lagstiftning. – Jag upplever att det ofta är svårt att få till ökade rättigheter för djur. Man skulle till exempel kunna kalla husdjur för familjedjur istället och visa att de är del i en familj, och utifrån det ge dem en särställning i lagen, säger hon.
NYHETER | BLANDAT
ÖKAT BLODTRYCK NÄR HÄSTAR GICK UPP I VIKT
FOTO: PEZIBEAR / PIXABAY
Mjölkdrickandet har minskat dramatiskt Mjölkdrickandet har minskat med ungefär 60 procent samtidigt som vi äter nästan fem gånger så mycket fjäderfäkött. Det är två av flera exempel på hur genomsnittssvenskens livsmedelskonsumtion förändrats stort på 40 år. I Jordbruksverkets rapport ”Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, uppgifter till och med 2019” finns siffror över svenskarnas livsmedelskonsumtion för perioden 1960–2019. Fokus i studien ligger dock främst på år 1980 och framåt och resultaten i den visar att ätande och drickande kan vara minst sagt föränderligt. MER FJÄDERFÄ, MINDRE INÄLVOR
Den totala köttkonsumtionen har ökat med 30 procent om man jämför 1980, då den låg på knappt 64 kilo per person, med 2019, då den siffran var drygt 83 kilo. Den har dock minskat på senare år – 2016 låg köttkonsumtionen på nästan 88 kilo per person. Också vad vi äter för kött har förändrats. Till exempel åt genomsnittssvensken nästan fem gånger så mycket fjäderfäkött
2019 (nästan 23 kilo) jämfört med 1980 (nästan fem kilo). Vi åt betydligt mer nöt-, kalv- och fårkött 2019 jämfört med 1980, samtidigt som konsumtionen av vilt och inälvsmat har minskat. Gris är fortfarande den populäraste köttypen, men där har konsumtionen gått ner – 1980 låg den på cirka 35 kilo per person, 2019 var den siffran knappt 31 kilo. Rapporten saknar statistik för fiskkonsumtion efter år 1995.
Att människor som lider av fetma eller går upp i vikt kan drabbas av hjärt-kärlproblem och högre nivåer av stresshormonet kortisol är känt sedan länge. Nu har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt om samma sak gäller för hästar. Enligt en artikel på slu.se fick nio vuxna travarston i undersökningen först en mycket energirik grovfoderbaserad diet med lågt sockerinnehåll under 22 veckor. Därefter släpptes de ut på bete och gick därmed över till sockerrik kost. Samtliga hästar gick upp i vikt och blev feta under studiens gång. När hästarna gick upp i vikt ökade också deras blodtryck och det låg kvar på en hög nivå under betet. Även nivåerna av kortisol gick upp. Insulinkänsligheten hos hästarna i SLU-undersökningen påverkades inte av att de gick upp i vikt – hos både människor och hästar har man i andra studier kunnat se att den kan gå ner på grund av fetma och viktökning.
TAPP PÅ 60 PROCENT
Ett mycket tydligt mönster i Jordbruksverkets rapport är att mjölkdrickandet minskat drastiskt, nästan 60 procent på 40 år (1980: drygt 162 liter/ person, 2019: knappt 70 liter/person). Ostätandet har gått upp en hel del och konsumtionen av köksväxter, som morötter och tomater, har mer än fördubblats (1980: 42 kilo/person, 2019: 86 kilo/ person). Siffrorna för 2019 i rapporten är visserligen preliminära, men man kan konstatera att Jordbruksverkets studie visar att mycket kan hända med våra matvanor på 40 år.
FOTO: STOURBROOK/SHUTTERSTOCK
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
15
NYHETER | BLANDAT
EN TIGER OCH TVÅ LEJON PÅ BORÅS DJURPARK SMITTADE AV COVID-19 I januari konstaterades en tiger och två lejon på Borås djurpark smittade av covid-19, rapporterar Sveriges Television. Tigern var i så dåligt skick att den fick avlivas. Tigerhonan Natasja på Borås djurpark var 17 år gammal, en mycket ansenlig ålder för en tiger. I början av året blev hon mycket sjuk och tappade aptiten. Den 13 januari konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tigerhonan fått covid-19. Prover tagna av ett tyskt laboratorium visade samma resultat. Ett par dagar efter att Natasja, som också hade andra underliggande hälsoproblem, insjuknat i covid-19 avlivades hon. Men det visade sig att inte bara tigerhonan fått covid-19. Även två lejon på Borås djurpark var drabbade, deras symptom var dock milda – Det här är de första fallen med kattdjur i Sverige vi känner till, sa Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog på SVA till Sveriges Television den 26 januari. Enligt Sveriges Television är det troligaste att djuren smittats av personal. Minst tre personer på djurparken hade testat positivt för covid-19 vid tiden för när nyheten om de smittade djuren publicerades i slutet av januari.
FOTO: JOACHIM MARIAN WINKLER / PIXABAY
16
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
FOTO: ANATOLY FOTO/SHUTTERSTOCK
Parning av minkar förbjuds till årsskiftet Stor spridning av covid-19 i samhället och det faktum att 13 svenska minkfarmer drabbades av smittan under hösten 2020. Det är bakgrunden till att Jordbruksverket förbjuder parning av minkar i alla Sveriges minkbesättningar 2021. Under hösten upptäcktes viruset SARS-CoV-2, som orsakar covid-19, i 13 minkbesättningar i Sverige. Samtidigt hade viruset redan slagit hårt mot både Danmarks och Nederländernas minkindustri. Med den bakgrunden fick Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Folkhälsomyndigheten i uppdrag av Jordbruksverket att göra en riskbedömning vad gäller mink och SARS-CoV-2: Hur stor är risken för smittspridning och nya utbrott bland minkar och hur påverkas folkhälsan? Utifrån SVA:s och Folkhälsomyndighetens bedömningar har nu Jordbruksverket fattat olika beslut om nya regler för landets minkfarmer, för att skydda både djur och människor. Det handlar bland annat om att parning av minkar på landets minkbesättningar förbjuds – i alla fall till årsskiftet, men det kan bli ännu längre beroende på pandemiläget. Minkpälsproduktionen i Sverige pausas under 2021. – Erfarenheter från utbrotten i såväl Sverige som Danmark och Nederländerna visar hur svårt det är att förhindra
introduktion av SARS-CoV-2 till mink så länge smittan cirkulerar i samhället. I den miljö som råder i en typisk minkbesättning, med många individer på begränsad yta, finns sedan stora förutsättningar för virusuppförökning och omfattande smittspridning, med risk för påverkan på såväl djur- som folkhälsa. Under rådande förhållanden bedömer vi det därför olämpligt ur smittskyddssynpunkt att öka antalet minkar i landet genom exempelvis valpning, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA, i ett pressmeddelande från Jordbruksverket och SVA. IMPORTFÖRBUD
Covid-19 slog hårt mot vårt grannland Danmark förra året och där fattades beslut om att alla landets omkring 14 miljoner minkar skulle avlivas i samband med den så kallade pälsningen, alltså när djuren avlivas för att deras päls ska kunna användas. I Sverige, vars minkindustri är många gånger mindre än Danmarks, har däremot ungefär 100 000 avelsdjur fått överleva. Dessa djur kommer även fortsatt få finnas kvar och ”minknäringen få behålla sin infrastruktur”. Däremot är det tills vidare förbjudet att öka sitt minkbestånd på något sätt, till exempel genom import. Sker valpning trots förbudet mot parning av minkar ska valparna avlivas direkt. Sedan tidigare är det förbjudet att förflytta levande minkar i Sverige.
NYHETER | BLANDAT
FLEST KÖPTE LABRADOR 2020 … Precis som 2019 var labrador retriever den hundras som flest svenskar skaffade sig 2020, och det med bred marginal ner till tvåan, tysk schäferhund. Det visar statistik över nyregistrerade hundar från Svenska Kennelklubbens (SKK) hundregister. Topp 5-listan 2020, nyregistreringar i SKK:s hundregister: 1. Labrador retriever, 3 201 2. Tysk schäferhund, 2 180 3. Golden retriever, 2 155 4. Jämthund, 1 466 5. Cocker spaniel, 1 184
… OCH MOLLY DET POPULÄRASTE HUNDNAMNET
FOTO: RHIAN MAI HUBBART/SHUTTERSTOCK
Stor ökning av hundköpen 2020 Statistiken talar sitt tydliga språk: folk som skaffade hund ökade stort under 2020. Sammanlagt registrerades 57 076 nya hundar i Svenska Kennelklubbens hundregister 2020, en ökning med ungefär 11 procent jämfört med 2019. Jordbruksverkets hundregister visar en ännu större ökning, drygt 14 procent, från 62 561 nyregistrerade hundar 2019 till 71 507 år 2020.
Ökningen tros bero på coronapandemin, som gjort att många jobbat hemifrån, varit isolerade och känt att det är ett bra läge att skaffa hund när man kan vara mycket tillsammans med den. Det är långt ifrån bara hundar som blev populärare 2020, utan man kan se att det har blivit vanligare att folk skaffar olika typer av djur. Många oroas över att ett stort antal människor kan ha skaffat djur utan att ha tänkt sig för, och att de inte kommer kunna ta hand om djuren på ett bra sätt när pandemin är över och deras liv återgår till det normala.
Molly är fortfarande det populäraste hundnamnet i Sverige, visar statistik från Jordbruksverkets hundregister. Men det var inte det flest hundar döptes till 2020. – Under 2020 var Luna det populäraste namnet bland de hundar som registrerats under året. Men Molly har varit ohotad etta ända sedan 2006, säger Magnus Kindström på Jordbruksverket i ett pressmeddelande. Topp 5-listan 2020 i Jordbruksverkets hundregister: 1. Molly, 8 324 2. Bella, 6 673 3. Charlie, 5 232 4. Doris, 4 589 5. Ludde, 4 480
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
17
FRÅGA VETERINÄREN
Fråga veterinären I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius, Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen. LÄSARFRÅGAN: MIN KATT HAR FÅTT EN BULA PÅ ENA BAKBENET SOM SPRUCKIT OCH DET KOMMER VÄTSKA UR. SKA JAG TA HONOM TILL VETERINÄREN?
Veterinärens svar: En böld av det slag som beskrivs i frågan kan vara både ett sticksår av en annan katts klo eller ett bitsår. Oftast är det samma djurslag som biter varandra. Sylvassa klor eller tänder går igenom huden och drar med sig lite hår och lite bakterier från det angripande djurets munhåla. Efter någon eller några dagar innanför huden där hålet har stängt sig, har bakterierna skapat en varig infektion som spricker som en böld. Lite som en gigantisk finne som mognat. Om denna infektion har avgränsats av kroppen
till en böld så brukar inte infektionen orsaka någon feber eller allmän infektion i kroppen, utan bara lokalt orsaka problemen. När bölden har spruckit har kroppen redan startat läkningen genom att stöta bort infektionen själv. Det kan behövas lite spolning, rengöring samt eventuellt dränering, som för en motsträvig katt bäst görs under sedering. Om bölden sitter nära en led eller i ett känsligt stramt område som vid en led eller vid svansroten, kan det behövas antibiotika och uppföljning av dräneringen för att säkerställa att infektionen inte sprider sig i omgivande vävnad. Även här är smärtlindring viktigt för katten. Ring till veterinären. Om det inte gör ont, katten äter bra och inte har feber så kan det vänta till dagen efter.
Lena Myrenius, veterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Foto: Privat
NYHETER | BLANDAT
Så blev Sveriges mjölkproduktion ett exempel att följa Svensk mjölkproduktion har bland världens lägsta antibiotikaanvändning, samtidigt som djuren är högproduktiva och friskare än i de allra flesta andra länder. Men vad ligger bakom det lyckade exemplet Sverige? Det reder rapporten ”Tackling antimicrobial use and resistance in dairy cattle: Lessons learned in Sweden” ut.
18
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
Den intressanta studien gavs ut av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i slutet av 2020. Bakom innehållet står svenska experter från olika håll: SLU, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges veterinärförbund, Växa Sverige, Gård- och Djurhälsan och Näringsdepartementet. LÅNGSIKTIGT ARBETE
I ett pressmeddelande från SLU nämns några av rapportens slutsatser om vad som ligger bakom den svenska framgången: • Ett långsiktigt arbete för god djurhälsa och djurvälfärd. Bland annat är det enligt svensk lag förbjudet att blanda in antibio-
tika i foder sedan 1986. Sverige jobbar också mycket med att förebygga sjukdomar utan att använda antibiotika, till skillnad från många andra länder. Där är djurhållningen till skillnad från i Sverige ofta undermålig och antibiotika används många gånger rutinmässigt för att komma till rätta med problemen. • I Sverige finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan djurbönder, veterinärer, universitet, myndigheter och departement. Positiva förändringar har ofta kommit på initiativ underifrån, från folk ute på fältet med djur i sin absoluta närhet. I många andra länder är det mycket mer toppstyrt, där betydligt färre kan vara med och påverka.
NYTT FRÅN CST
Tillsammans är vi i ett sammanhang Resiliens är ett ord som används mycket nu under pandemin. Men vad innebär det? Några översätter det till att ha motståndskraft. Några menar att det är att kunna vara flexibel, vilket är ett synsätt som jag gillar mer. Det är viktigt för oss människor att känna att vi finns med i ett sammanhang för att kunna vara flexibla och resilienta. Känsla av sammanhang är ett begrepp från salutogena teorin, som myntades av Aaron Antonovsky. Enligt Antonovsky kan bara en individ vara vid god hälsa om denne kan känna sig delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. Många av oss arbetar sedan i mars hemifrån och känslan av sammanhang på arbetsplatsen kan vara svagare än vanligt. När dessutom 40 procent av hushållen
består av en person är det lätt att förstå att vi behöver hitta ett sammanhang att vara i även under pandemin. Det du brukar göra är för närvarande inställt, men kan du vara flexibel och se vad det finns att göra? Arbetar även grannen hemifrån kan du ringa på och fråga om ni kan ta en lunchpromenad tillsammans. Har du gått förbi utegymmet tidigare kan det vara just idag som du stannar till och tränar en stund. Nu kan du ha tid att gå den där språkkursen som du tänkt så många gånger. Det är också viktigt att vi håller kontakten, inte bara med våra äldre, utan med alla. Ring, skriv brev, skicka ett mejl, bjud in till en digital fika. Alla kontakter vi har nu under pandemin kommer att stärka vår resiliens. Tillsammans kommer vi att orka hålla ut. Ensam är inte stark utan faktisk just ensam. Ta hand om varandra.
Rapport från det senaste mötet för Centralstyrelsen
Utbildning: Vi har trots pandemin genomfört 17 kurser med totalt 224 deltagare år 2020. Det är visserligen en minskning jämfört med 2019 – då genomförde vi 22 kurser med 333 deltagare – men ändå bra siffror med tanke på omständigheterna. Vi har nu ytterligare en ny digital utbildning i ledarskap inom SBS samt om vår värdegrund. Kursen är på två tillfällen à fyra timmar och kan till exempel göras till en helgutbildning, förmiddag ena dagen och eftermiddag dag två. Målgruppen är förbundens styrelseledamöter och nyckelpersoner. Riksstämman och årsmöten 2021: SBS centralstyrelse har nu fattat beslut om att riksstämman i maj ska hållas helt digitalt. I samband med stämman kommer vi att ta fram en digital föreläsning om ett intressant ämne, som kommer att gå att titta på i anslutning till stämman eller efteråt. Vi rekommenderar även förbunden och ungdomsavdelningarna att hålla sina årsmöten digitalt.
FOTO: PETER OSSLUND
Filmer: Vi har lagt ut två föreläsningar på plattformen InvitePeople, en av veterinär Emma Svensson från Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg som handlar om julens faror för hund och katt och en som belyser hästhållning utifrån hästens perspektiv, med veterinär Helena Kättström. Båda filmerna går att se via invitepeople. com/events/4b04705ca711b, där man
FOTO: PAOLA SQUASSINA
KRISTIN AF MALMBORG Redaktör och generalsekreterare
skapar ett gratiskonto. Ordförandemöte: Ordförandemöte per telefon genomfördes den 21 januari med 15 deltagare. På grund av pandemin går mycket av förbundens verksamhet på sparlåga. Planering pågår dock för att fortsätta med aktiviteter utomhus, hundpromenader, turridning, spännande gårdsbesök hos strutsar och alpackor, besök på musselodling, repetition ute på gårdar och digitala möten och träffar. Det är viktigt att Blå Stjärnor med överenskommelse byter förbund till aktuell bostadsort om de en längre tid bosätter sig utanför sitt ”gamla” förbund. Detta har inget med var man är skriven att göra, utan enbart för att kansliet ska kunna kontakta stjärnor i rätt område om det blir ett skarpt läge. Och på så sätt undvika långa resor för den som ställer upp vid en kris. Samverkande organisationer: Vi har återupptagit samarbetet med föreningen VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta. VOOV hjälper våldsutsatta som har husdjur att hitta tillfälliga jourhem åt sina djur. Det finns ett stort behov av detta då man inte får ta med husdjur till ett skyddat boende. Detta kan leda till att våldsutsatta stannar kvar i en problematisk relation, inte vågar flytta och lämna sitt husdjur kvar i hemmet. Läs mera om hur du får kontakt med VOOV på din ort på deras hemsida. BLÅ STJÄRNAN 1-2021
19
RIKSSTÄMMA | ÅRSMÖTEN
FOTO: 3D ANIMATION PRODUCTION COMPANY / PIXABAY
Digital riksstämma 2021 På grund av coronapandemin kommer Svenska Blå stjärnans riksstämma för 2021 hållas digitalt under en dag, lördagen den 8 maj. Skriftlig kallelse skickades ut till våra lokalförbund i början av februari. Riksstämman hålls vartannat år och är Svenska Blå Stjärnans högsta beslutande organ. Här bestäms hur organisationen ska arbeta de kommande åren. Varje lokalförbund får skicka ett ombud som röstar å sitt förbunds vägnar. Information om hur man anmäler sig och program till riksstämman skickades ut i slutet av februari. Mer info om riksstämman finns på vår hemsida, svenskablastjarnan.se. Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund kommer också ha sin ungdomsstämma digitalt den 8 maj.
Svenska Blå Stjärnans årsmöten 2021 ÖSTERGÖTLANDS FÖRBUND
Datum: 18 mars Starttid: 18.00 Plats: Hålls digitalt Sista anmälningsdag: 14 mars Mer info: SBS Östergötlands Facebooksida och Instagramsida KALMARS FÖRBUND
Datum: 18 mars Starttid: 19.00 Plats: Hålls digitalt Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/kalmar HALLANDS FÖRBUND
Datum: 21 mars Starttid: 10.00 Plats: Hålls digitalt. Sista anmälningsdag: 14 mars Anmälan: halland@svenskablastjarnan.se BLEKINGES FÖRBUND
Datum: 21 mars Starttid: 15.00 Plats: Hålls digitalt Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/blekinge 20
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
UPPSALAS FÖRBUND
Datum: 21 mars Starttid: 16.00 Plats: Hålls digitalt Anmälan: uppsala@svenskablastjarnan.se Mer info: m.facebook.com/ svenskablastjarnanuppsala ÖREBROS FÖRBUND
Datum: 21 mars Starttid: 18.00 Plats: Hålls digitalt Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/orebro SÖDRA ÄLVSBORGS FÖRBUND
Datum: 24 mars Starttid: 18.00 Plats: Hålls digitalt Sista anmälningsdag: 15 mars Anmälan till: annika.johansson@svenskablastjarnan.se Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/sodra-alvsborg och SBS Södra Älvsborgs Facebooksida
GÖTEBORG OCH BOHUSLÄNS FÖRBUND
Datum: 27 mars Starttid: 15.00 Plats: Vi kommer att vara utomhus på Kvilleheds gård i Säve. Anmälan till: christina.lind@svenskablastjarnan.se Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/goteborg-och-bohuslan KRONOBERGS FÖRBUND
Datum: 27 mars Starttid: 15.00 Plats: Hålls digitalt Sista anmälningsdag: 20 mars Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/kronoberg NORRA ÄLVSBORGS FÖRBUND.
Datum: 28 mars Starttid: 17.00 Sista anmälningsdag: 20 mars Anmälan till: sofia.albertsson@svenskablastjarnan.se Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/norra-alvsborg
UTBILDNING
Håller tummarna för färre inställda kurser 2021 Nu startar vi utbildningsåret 2021 och vi hoppas kunna genomföra många kurser under året. På grund av covid har vi skjutit upp årets första kurs, som var en risk- och säkerhetsutbildning. Den är nu inbokad under hösten istället. Vi håller tummarna för att covid avtar och restriktionerna lättar så att vi kan genomföra så många kurser som möjligt i år.
Normalt sett ska man ha genomfört en risk- och säkerhetsutbildning innan man går grundkurs 1. Men i år gör vi ett undantag eftersom vi redan ställt in en kurs och
vi vill inte att man ska behöva vänta till nästa år för att gå grundkurs 1.
Vi kommer att försöka erbjuda några nya distanskurser och vi har planer för att kunna erbjuda föreläsningar för medlemmar med överenskommelse för att ge fördjupad kunskap i olika ämnen. Det skulle till exempel kunna handla om smittskyddsläget i Sverige, en fördjupning i olika sjukdomar eller beteendeföreläsningar om olika produktionsdjur. Vi har många idéer som vi arbetar med, så håll utkik på vår hemsida för mer information!
FOTO: NIKLAS LADBERG
EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se
Så går det till när Jordbruksverket behöver hjälp Smittor av olika slag kan drabba produktionsdjuren när som helst, därför har Jordbruksverket kontaktuppgifter till personal på Svenska Blå Stjärnans kansli som kan nås i princip dygnet runt, året om. I det stora utbrottet av fågelinfluensa i Mönsterås valde Jordbruksverket i samarbete med kansliet, att testa att kontakta Blå Stjärnor via sms och mejl för att kalla till informationsmöten via zoom. Det har generellt fungerat bra, men vi har också tagit med oss en hel del lärdomar till nästa gång om hur vi ska använda systemet. FÖRST SMS
Tanken är att man först skickar ett sms med en kort information och med en
uppmaning till att läsa sin mejl. I mejlen finns mer information om händelsen, tid och länk för zoommöte samt en länk till en enkät. På zoommötet går man igenom fakta kring utbrottet och vad Jordbruksverket vill ha hjälp med, men även praktisk information som när och var man ska inställa sig, avtal, försäkring, förslag på packlista och liknande. Mötet avslutas med en uppmaning att gå till enkäten via den länk som skickats ut för att fylla i bland annat kontaktuppgifter och när man kan arbeta. De som fyllt i enkäten kontaktas sedan av Jordbruksverket inom 1-2 dagar för att bekräfta arbetsdagarna.
I början av denna insats var tidsramarna mycket snävare, där det första zoommötet låg cirka 12 timmar innan man skulle vara på plats och börja arbeta. VIKTIGT ATT UPPDATERA E-POSTADRESS OCH MOBILNUMMER
Det är väldigt viktigt att du uppdaterar din e-postadress och ditt mobilnummer om de ändras. På kansliet har vi märkt att det är lätt att glömma att ändra en jobbadress när man byter jobb. Därför rekommenderar vi att du anger en privat mejladress.
BLÅ STJÄRNAN 1-2021
21
BARN | UNGDOM
Nytt år – Nya möjligheter Äntligen är det nya året här och vi ser fram emot ett händelserikt 2021, tillsammans med er alla. För att vi ska starta året på ett härligt sätt vill några av oss i riksungdomsförbundet dela med oss av vad vi ser fram emot. Kanske kan det ge dig lite tips inför våren. Egentligen vill vi så klart starta upp med vanliga aktiviteter och träffa alla er härliga medlemmar, men ett tag till får vi hålla oss aktiva hemifrån. TEXT: MOA RÖNNHAGEN
Jag ser fram emot att hitta på roliga saker med mina hundar och att utforska fler naturreservat och nationalparker. Extra roligt vore att få göra en friluftsklassiker, något som jag också vill tipsa andra om. Det består av olika utmaningar av friluftsliv och det går att välja den nivå som passar dig.
MOA
Jag ser fram emot att vara mycket utomhus och att lära mig ta vara på stunden. Jag tänker att social distansering kan hjälpa just mig att komma ner i varv; lite som en kurs i meditation som jag inte egentligen har anmält mig till. Inför det nya året tänkte jag även testa nya aktiviteter med mina djur; kan en kanin lära sig hitta dofter och kan min hund lära sig 100 konster?
Utmaningen
LINDA
AXELINA För mig är det vandringar i vår som jag ser fram emot och att träna med mina hundar. När vi får tävla igen står också det högt på listan över saker jag ser fram emot.
I förra numret fick ni chansen att rita ert favoritdjur och vi fick ta del av fantastiska bilder från flera utav er: kossor, giraffer, hjortar, hästar, hundar, katter och kaniner. För att bara nämna några. Och nu vill vi utmana dig som läsare lite till, för att vi ska hjälpa varandra att få ett riktigt bra 2021:
🌳 Besöka minst tre naturreservat eller nationalparker. 🐰 Prova på en ny aktivitet, med dig själv eller med ett djur. 🎻 Hitta på och utmana en kompis i något ni båda ska lära er under året. Det kan vara att lära sig spela ett instrument, stå på händer eller att sticka.
Punkterna ska vara avklarade innan nästa nummer av tidningen, som kommer ut i början av juni. Om du vill är du välkommen att dela med dig till oss på ruf@svenskablastjarnan.se, men meningen är att du ska få idéer på saker att göra.
22
BLÅ STJÄRNAN 4-2020 1-2021
BARN | UNGDOM
FOTO: LINN SØRENSEN
UNGDOMSSTÄMMAN 8 maj 2021. Bra att komma ihåg!
Nu är din chans att kunna påverka – VI VILL HA DIG!!
Det är på ungdomsstämman som vår organisation går igenom det som varit och beslutar om viktiga punkter för organisationen, bland annat vad vi ska fokusera på framåt och vilka som får förtroendet att sitta i riksungdomsförbundet kommande period.
En ungdomsstämma innebär att vi väljer de kandidater som får möjligheten att sitta i riksungdomsförbundet (RUF). Vi vill att du är med och hjälper oss att ta organisationen framåt.
Ungdomsstämman hålls den 8 maj och kommer att vara digital. För att få veta mer om schema och upplägg kan du höra av dig till din lokala styrelse och titta på vår hemsida www.svenskablastjarnan.se
•
•
• • •
Är du intresserad av att bidra till ledarskapet i vår organisation? Vill du vara med och forma utbildningar eller andra aktiviteter? Skapa kontaktvägar och jobba för lokalaktivitet? Ha bra överblick och möjlighet att utveckla? Tycker du den här tidningen verkar kul?
Hör av dig till oss så att du får kontakt med vår valberedning, ruf@svenskablastjarnan.se
BLÅ BLÅSTJÄRNAN STJÄRNAN 4-2020 1-2021
23
Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm
FOTO: PETER OSSLUND
Vill du bli en Stjärna? Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta. Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss? Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur. Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar. Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.
Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds- och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar. Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40