Blå Stjärnan nr 4/2017

4/2017

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

Engagera dig i Svenska Blå Stjärnan Var rädd om din häst Marsvin är mysiga

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 4/2017 3 Ledaren 4 Nytt &Blandat c

12 Berikande samverkan mellan Blå Stjärnan och 4H

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna

Postadress: Box 2034, 169 02 Solna

Nya djurskyddsregler ger ökad flexibilitet med bibehållen djurvälfärd

Tel: 08-629 63 60 Fax: 08-629 63 83 sbs@svenskablastjarnan.se

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

c

c

Fler djur på svenska jordbruksföretag Fysisk funktionsnedsättning och dåligt humör hos katter med artros

14 Marsvin – ett mysigt husdjur

Ansvarig utgivare:

16 Utbildning

Redaktör:

16 Beredskapskonferens

Kristin Sundström kristin.sundstrom@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80

17 Instruktörsutbildning

Redaktionsassistent: Paola Squassina paola@svenskablastjarnan.se

18 Barn &Ungdom

Redaktionsgrupp:

c c c c c

c

c

c

Ny redaktör sökes Hälsosamma kokosbollar Vad är en finsk lapphund Klurigt ordtrassel

Christina Arosenius, Kristin Sundström och Paola Squassina

Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg

Upplaga: 9 000 Utkommer: 4 nummer per år Nr

Utgivning Manusstopp

1/18 vecka 9

19 januari vecka 3

Annonser: Kristin Sundström Tel: 08-628 63 80, 0708-58 12 17, kristin@svenskablastjarnan.se

20 Vinterns faror

Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2017 N VA

ENMÄRK

E

T

S

c

Stora skillnader i antibiotikaförsäljning för djur i Europa Kalvstudie banar väg för nya läkemedel mot lunginflammation hos kalvar och barn Upptäck juvertumörer på hunden i tid Allt fler hundar och katter i Sverige Redaktörens spalt

Christina Arosenius, riksstjärnchef christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

7 Info från Centralstyrelsen 8 Flera sätt att engagera sig

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Omslagsfoto: Dudarev Mikhail Shutterstock

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

LEDAREN

Vi har stor betydelse för totalförsvaret Den 13–19 november var det Internationella antibiotikaveckan som organiserades av WHO, Världshälsoorganisationen. Framför allt uppmärksammades ökningen av antibiotikaresistens, som är ett stort hot för både människor och djur. Bra sätt att minska antibiotikaanvändningen är att avla på friska djur, genomföra regelbundna vaccinationer samt förbättra hygien och skötsel inom djurhållningen. Friska djur behöver ingen antibiotika.

Vill du veta mer om hur du själv kan minska den onödiga användningen av antibiotika, gå in på skyddaantibiotikan.se för tips och råd.

Hot mot människor och djur kan visa sig på olika sätt. Den globala uppvärmningen är fördelaktig för tropiska insekter som blir allt vanligare även i vår del av världen och ofta bär med sig nya smittor – både virus, bakterier och parasiter.

Tigermyggan som härstammar från Asien finns numera även i Europa och i dagarna har man för första gången hittat en ny smittspridande hundfästing på två ställen i södra Sverige, den brokiga hundfästingen. Den kan bland annat vara dödlig för hundar men bär också på sjukdomar som kan drabba människor. Våra kurser i smittskydd har alltså stor aktualitet! Vi får vara fortsatt beredda på att hela tiden lära oss att känna igen nya smittor.

Utöver hotfulla djursmittor finns det också en oro för krigsrisker i Sveriges närområde. Försvarsmakten och MSB, tillsammans med flera andra organisationer, arbetar således med att höja för-

svarets förmåga, vilken sedan en lång tid i princip har varit helt avsaknad i landet. Det saknas bland annat skyddsrum, transportmöjligheter och matoch vattenförsörjning för befolkningen i händelse av kriser. En del av de uppgifter som Svenska Blå Stjärnan arbetade med tidigare kan komma att behövas igen, till exempel att byta av inkallade djurbönder och ta hand om deras djur. Följaktligen har Svenska Blå Stjärnans grundkurser fortfarande en stor betydelse för landets totalförsvar.

Jag är därför väldigt glad över att vår organisation har så många duktiga, intresserade och välutbildade Blå Stjärnor som aldrig tvekar inför att ställa upp när samhället och djuren behöver vår hjälp. Fortsätt att utbilda er och håll kvar ert djurintresse, ni behövs verkligen. Sedan får man också många trevliga vänner med samma intressen när man är med i Svenska Blå Stjärnan, eller hur?

Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar SBS Centralstyrelse/kansli: Box 2034, 169 02 Solna Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna Tel: 08-629 63 60, Fax: 08-629 63 83

Blå Stjärnan 4/17

Generalsekreterare: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Utbildningskonsulenter: Anna-Karin Hägglund anna-karin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68 Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67

Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida:

www.svenskablastjarnan.se

3

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp. Ta kontakt med källan om du undrar över något!

Nya djurskyddsregler ger ökad flexibilitet med bibehållen djurvälfärd Jordbruksverket har beslutat om ändrade djurskyddsregler för lantbrukets djur som i linje med regeringens livsmedelsstrategi ska öka den svenska produktionen av livsmedel. Ändringarna innebär en regelutveckling på vissa områden för att ge en ökad flexibilitet och lönsamhet med fortsatt höga ambitioner inom djurskyddsområdet. De nya bestämmelserna som träder i kraft 1 december 2017 gäller lantbrukets djur och djurslagen nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin. ★ – Vi känner oss trygga med att dessa djurskyddsregler ger goda förutsättningar för en ökad produktion av livsmedel utan att djurskyddet försämras eller att den låga användningen av antibiotika i svensk djurhållning riskeras, säger Ingrid Eilertz, chefsveterinär och chef för avdelningen för djurskydd och hälsa.

Ett särskilt kapitel införs för föräldradjuren till slaktkyckling för att bättre kunna anpassa reglerna till dessa djurs behov.

Det införs även vissa förändringar i kraven om dagsljus och sittpinnar för dessa djur. Sittpinnar har i vissa fall orsakat dessa föräldradjur skador och därför görs det nu möjligt att i stället för, eller i kombination med, sittpinnar använda en upphöjd sittyta.

Foto: Pixabay

Några av reglerna för grisuppfödningen ändras.

Några av reglerna för grisuppfödningen ändras. Bland annat ska det bli möjligt att under särskilda villkor, och med veterinärt överinseende, få vänja av smågrisar tidigare.

Den svenska grisuppfödningen har under de senaste decennierna utvecklats påtagligt och vi ser nu att det finns goda skäl att även utveckla föreskrifterna.

Syftet är att förbättra lönsamheten och stärka svensk livsmedelsproduktion. För de flesta grisbönder innebär de nya reglerna inte någon förändring i praktiken. Grundregeln är fortfarande att varje smågris får dia minst 28 dagar.

– Jämfört med dagens regler innebär de nya reglerna bland annat att krav ställs på att små-

grisarna ska ges extra omsorg och hälsoövervakas av djurhälsoveterinär. De grisbönder som uppfyller kraven får möjlighet att avvänja smågrisarna omgångsvis där minst 90 procent av smågrisarna är 26 dagar gamla eller äldre och ingen gris är yngre än 21 dagar, säger djurskyddshandläggaren Gunnar Palmqvist.

– Vi har under föreskriftsarbetets gång hämtat synpunkter från ett stort antal instanser så väl under samråds- och dialogmöten som via remissvar. Jag vill tacka alla för det stora engagemanget och vill gärna även i fortsättningen ha en bred uppslutning kring uppföljningsarbetet för att säkra en god djurvälfärd, avslutar Ingrid Eilertz.

Källa: Jordbruksverket

Fler djur på svenska jordbruksföretag Antal djur på svenska jordbruksföretag ökar mellan juni 2016 och juni 2017 enligt ny statistik från Jordbruksverket.

Antalet mjölkkor fortsätter dock att minska. ★ Antalet nötkreatur ökade med drygt 12 000 djur mellan juni 2016 och juli 2017 trots att antalet mjölkkor minskade med nästan 9 000 djur. Framförallt ökade antalet am- och dikor,

4

som behövs vid uppfödning av köttdjur, men även kvigor, tjurar och stutar ökade.

Antalet får var uppskattningsvis nästan 5 procent högre i juni 2017 än i juni 2016 och antalet företag som har får har ökat med cirka 6 procent.

Trenden med färre grisföretag är inte så stark som tidigare och de senaste åren har antalet grisföretag varit relativt oförändrat.

I juni 2017 fanns nästan 1 300 grisbönder.

På fjäderfäsidan har såväl antalet slaktkycklingar som antalet

Foto: Pixabay

Statistiken visar bland annat på en markant ökning av antalet am- och dikor.

kycklingar för äggproduktion ökat och är uppe på nivåer som inte setts tidigare. Antalet höns har dock minskat i jämförelse med rekordåret 2016.

Antalet djur per företag ökar kontinuerligt, men utvecklingen mot större och större besättningar har avtagit under de senaste åren. På nötkreaturssidan ökar besättningarna mest mellan 2016 och 2017 och en genomsnittlig mjölkgård har 89 mjölkkor 2017 jämfört med ca 85 mjölkkor 2016. För övriga djurslag är förändringarna mindre. Sett över en längre tidsperiod är det dock storleken på svinbesättningarna som ökat mest under 2000-talet.

Källa: Jordbruksverket Blå Stjärnan 4/17

Nytt & Blandat

Fysisk funktionsnedsättning och dåligt humör hos katter med artros Att slå fast att en katt lider av artros kan vara svårt för en veterinär, bland annat för att katter är experter på att dölja symtom på sjukdom. Hältor som är svåra att se med blotta ögat kan dock avslöjas med en tryckmätningsmatta som visar om katten belastar tassarna på ett avvikande sätt när den går. Ett frågeformulär där ägaren beskriver hur katten beter sig i hemmet förbättrar underlaget för diagnos och behandling. Det visar en avhandling från SLU, som också visar att äldre katter som har fått sämre humör, i själva verket kan ha kronisk smärta orsakad av artros. ★ Artros är en vanlig orsak till kronisk smärta och funktionsnedsättning hos katter, men symtomen är ofta diffusa och katterna är sällan synbart halta.

De huvudsakliga symtomen består av gradvisa förändringar i kattens beteende och dagliga liv, vilket lätt kan förväxlas med normalt åldrande.

En veterinär som ställer diagnosen artros utgår från information från kattägaren, samt klinisk undersökning och röntgen. Diagnostiken försvåras av att katter är experter på att dölja symtom på sjukdom, och av att de ofta blir stressade hos veterinären. Dessutom överensstämmer inte alltid resultaten från den kliniska undersökningen med resultaten från röntgenundersökningen.

– Det har alltså funnits ett stort behov av säkrare metoder för diagnos av artros hos katt och för utvärdering av effekten av smärtlindrande behandling, säger veterinär Sarah Stadig.

Det finns inga direkta metoder för mätning av kronisk smärta. Det som går att mäta är den funktionsnedsättning som artros leder till, och den kan i sin tur ge en uppfattning om nivån på kattens smärta.

Sarah Stadig och hennes kollegor har dels använt sig av en tryckmätningsmatta som mäter hur katten belastar tassarna när den går, dels av olika frågeformulär som kattägaren får fylla i.

Blå Stjärnan 4/17

Foto: Henrik Stadig

Här kollar veterinär Sarah Stadig hur katten belastar tassarna på tryckmattan.

Frågeformulären innehåller frågor om hur katten fungerar hemma och vad den kan och inte kan göra.

För att kunna visa hur katter med artros belastar tassarna, var Sarah Stadig först tvungen att ta fram ett referensmaterial över hur friska katter belastar tassarna när de går på en tryckmätningsmatta. Studien visade bland annat att katter lägger mer vikt på frambenen, precis som hundar. När forskarna sedan studerade katter med artros och tidigare korsbandsskada, kunde de visa att dessa katter gick på ett annorlunda sätt på mattan. Dessutom visade frågeformulären att katterna uppförde sig på ett annat sätt i hemmiljön.

– Frågeformulären är enkla och tillförlitliga, och har fördelen att de kan användas på alla kliniker, säger Sarah Stadig.

Katter med artros reagerade också med ett kraftigare avvär-

jande beteende än friska katter när de blev undersökta. Dessa katter har sannolikt en ökad smärtkänslighet på grund av artrossjukdomen, vilket kan tolkas som att katter med artros har sämre humör. Kronisk smärta har visat sig ha ett samband med försämrat humör hos människor.

– Vi gjorde sedan en pilotstudie där katter med artros behandlades med anti-inflammatoriska och smärtlindrande läkemedel, och den behandlingen hade en mätbar effekt, säger

Sarah Stadig. Effekten kunde fångas upp både med tryckmätningsmattan och frågeformulären, men också av veterinären som undersökte katten före och efter behandling.

Avhandlingen visar att funktionsnedsättningen hos katter med artros kan utvärderas med hjälp av tryckmatta och frågeformulär för kattägaren. Detta leder till att katter med artros får säkrare diagnos och bättre behandling, och i förlängningen förbättrad välfärd.

Källa: SLU

Stora skillnader i antibiotikaförsäljning för djur i Europa ★ Det är fortsatt stora skillnader i hur mycket antibiotika som säljs för djur i olika länder.

Island, Norge och Sverige har den lägsta försäljningen. Den låga svenska siffran förklaras till stor del av att vårt land sedan lång tid arbetat med att på olika sätt förebygga sjukdom. Friska djur behöver inte antibiotika.

Statistik över försäljning av antibiotika för djur under 2015 i 30 europeiska länder redovisas i en ny rapport från Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. SVA och Jordbruksverket har bidragit med uppgifter. SVA bidrar också med expertis som stödjer EMA:s arbete med insamling och analys av data.

Den nu aktuella rapporten visar att situationen fortfarande är väldigt ojämn i olika länder.

I femton länder minskar försäljningen med minst fem procent medan den ökar mer än fem procent i åtta länder.

Den sålda mängden antibiotika redovisas som milligram antibiotika per populationskorrektionsenhet, PKU. PKU motsvarar ungefär den sammanlagda levandevikten av djur i ett land uttryckt i kilo. Detta görs för att ta hänsyn till att antalet djur skiljer mellan länderna.

Måttet är trubbigt och siffrorna ska därför tolkas med försiktighet.

Källa: SVA

5

Nytt & Blandat

Kalvstudie banar väg för nya läkemedel mot lunginflammation hos kalvar och barn Vid en kartläggning av vad som sker i kalvars lungor när de infekteras av RS-virus har en SLU-ledd forskargrupp gjort upptäckter som kan bidra till utveckling av nya typer av behandlingar. Studien är intressant även för humansjukvården, då spädbarn som smittas av ett närbesläktat virus ibland drabbas av svår lunginflammation som kan utvecklas till barnastma. ★ RS-virus är en viktig orsak till lunginflammation hos nötkreatur och barn. Kalvar med lungskador växer sämre och allvarliga infektioner hos spädbarn kan ge upphov till barnastma. Människor och nötboskap angrips av olika stammar av viruset, men dessa är genetiskt mycket lika och orsakar likartade sjukdomsförlopp.

– Vår forskning om RS-virus hos kalvar är alltså värdefull även för humanmedicinen, säger artikelns försteförfattare Sara Hägglund, som är forskare vid SLU:s institution för kliniska vetenskaper.

Immunförsvaret överreagerar ofta mot infektionen, men de vanliga anti-inflammatoriska medicinerna är inte effektiva.

Dessa hämmar nämligen produktionen av ämnen (prosta-

Foto: Jenny Svennås-Gillner

Provtagning för diagnos av infekterade djur.

glandin E2, prostacyklin) som just i lungan har en läkande och anti-inflammatorisk verkan, vilket de inte har i andra organ.

Ny forskning tyder på att aktiviteten hos vissa vita blodkroppar, så kallade neutrofiler, är särskilt förhöjd vid RS-infektioner.

Dessa celler producerar proteiner som bildar ett segt slem, "luftrörspluggar", som försvårar andningen och försämrar lungans normala reningsfunktioner.

De utsöndrar dessutom enzymer som bryter ner lungvävnaden.

Den SLU-ledda studien är den första som har kartlagt förekomsten av hundratals olika proteiner i de nedre luftvägarna i olika skeden av sjukdomsförloppet. Studien bekräftar att neutrofilernas aktivitet är mycket kraftig i lungor hos RS-infekterade kalvar. Hos de sjukaste djuren fann forskarna även förhöjda nivåer av enzymer som bryter ner lungfibrer och av proteiner som ingår i luftrörspluggar. Samtidigt var halterna lägre än normalt av två andra typer av proteiner, dels antioxidanta enzymer, dels ett protein som motverkar bindvävsbildning.

– Vår detaljerade kartläggning av lungans svar på en RS-virusinfektion kan vara till nytta i utvecklingen av läkemedel till både kalvar och spädbarn.

Källa: SLU

Upptäck juvertumörer på hunden i tid ★ Juvertumörer är en av de vanligaste cancerformerna på tikar.

Varje år drabbas ett par tusen hundar som är försäkrade i Agria Djurförsäkring, samtidigt är mörkertalet mycket större än så. Ungefär hälften av fallen är av elakartad karaktär, men tidig upptäckt och behandling förbättrar prognosen för hunden.

Precis som hos kvinnor är tikarna utsatt för tumörer i sina bröstkörtlar. Som för alla typer av tumörer är det viktigt att juvertumörer upptäcks på ett tidigt stadium för en lyckad behandling.

6

– Ta för vana att känna igenom tikens juver någon gång per vecka. Det är enkelt att lägga hunden på ryggen, klappa med handen och känna igenom under sidan av magen från armhålan mot ljumsken. Tikar har fem, ibland fyra eller sex juver, på varje sida, säger Anna Tranell Lindman, veterinär.

Hundägare som inte planerar att avla på sin tik kan minska risken för juvertumör genom att kastrera tiken innan det första eller andra löpet. Kastration är dock ett ingrepp som alltid ska övervägas noga, det är viktigt att

hundägaren har en tydlig bild av vilka konsekvenser det medför.

Oftast tas knölen tas bort genom ett kirurgiskt ingrepp. Därefter skickas den för analys till ett laboratorium. Om det visar sig vara en elakartad tumör kan hunden vidarebehandlas med

en mer omfattande operation där en eller flera hela juverdelar tas bort och i vissa fall även med hjälp av cellgifter. Om tumören upptäcks i god tid är prognosen vanligtvis god att hunden blir frisk igen.

Källa: Agria

BRA ATT VETA OM JUVERTUMÖRER c Sjukdomen kan förebyggas genom att tiken kastreras i tidig ålder. c Lär dig att regelbundet känna igenom tikens juver för att tidigt upptäcka knölar. c Kontakta veterinär om du upptäcker en knöl.

Blå Stjärnan 4/17

INFO från Centralstyrelsen

Vid Centralstyrelsens senaste möte tisdagen den 5 september diskuterades bland annat följande frågor: ★ Svenska Blå Stjärnan har ansökt om tilläggskurser under hösten och fått fyra stycken beviljade. Utveckling av en digital smittskyddskurs, en beredskapskonferens, en instruktörsutbildning och en kurs gällande beredskap mot växtskadegörare.

★ Genomgången av olika styrdokument för SBS verksamhet fortsätter. Dokument som är under utarbetande/uppdatering är bland annat Grundkrav för sö-

kande till uppdragsutbildningar, Underlag för beredskapsansvarig samt som tidigare nämnts Policy för sociala medier, Enkät rörande utmärkelser och förtjänsttecken samt Centralstyrelsens arbetsordning.

★ Beslöts att skicka ut ett brev till alla medlemmar som inte betalt sin avgift och att alla medlemmar som inte betalar tas bort ur registret vid årsskiftet.

★ Medel från Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond har använts för att ta fram en jubileumsbok och anordna tre föreläsningar under hösten.

★ SBS kommer att delta på Samhällssäkerhetsmässan i Stockholm i november tillsammans med övriga Frivilliga Försvarsorganisationer.

★ Personal från kansliet och Centralstyrelsen deltar/har del-

tagit i möten med Försvarsmaktens frivilligavdelning, Försvarsberedningen, MSB, Jordbruksverket, Samverkansgruppen CBRNE, FOS och Försvarsutskottet.

God Jul & Gott Nytt År önskar Centralstyrelsen och SBS centrala kansli

Ökande trend – allt fler hundar och katter i Sverige

Foto:Pixabay

De svenska hundarna och katterna blir också allt äldre.

★ Antalet hundar och katter i Sverige fortsätter att öka och det finns enligt en färsk Novusundersökning cirka 881 000 hundar och 1 441 000 katter i landet. Undersökningen visar att ett hushåll av sju har hund och att våra hundar och katter blir allt äldre.

Svenska Kennelklubben, SKK, har tillsammans med Agria Djurförsäkring och djurmatsföretaget Royal Canin låtit undersökningsföretaget Novus ställa frågor kring sällskapsdjur till närmare 4 500 svenskar. Enligt undersökningen har 34 procent av hushållen sällskapsdjur.

Blå Stjärnan 4/17

Allra vanligast är att ha en katt som finns i 20 procent av hushållen, medan det finns hundar i 15 procent av hushållen.

De svenska hundarna och katterna blir också allt äldre. Orsakerna tros vara flera.

– En kan vara att 9 av 10 hundar och knappt hälften av katterna har en veterinärvårdsförsäkring, vilket är unikt – inget annat land i världen har så många försäkrade hundar och katter. Antalet försäkrade djur i kombination med förbättrad veterinärvård gör att fler hundar och katter kan leva ett längre och friskare liv, säger Patrik Olsson,

affärsområdeschef hos Agria Djurförsäkring.

Undersökningen visar att nära 100 procent av Sveriges hundar och katter huvudsakligen äter djurmat och de allra flesta äter torrfoder. Andelen katter som regelbundet också äter konserverad våtmat/burkmat är fyra gånger större än andelen hundar som gör det.

Andelen rashundar med stamtavla från SKK har ökat från 62 procent 2012 till 67 procent 2017. Nästan alla hundar är födda i Sverige och 9 av 10 finns ägarregistrerade hos SKK eller Jordbruksverket. Närmare 80 procent av hundägarna anger att deras hundar främst är sällskapshundar. Omkring en tredjedel av hundägarna uppger att de är medlemmar i en hundklubb. En tredjedel av Sveriges hundar har fått någon typ av tjänst köpt till sig under året.

Vanligast är hundtrim, följt av hundkurser och hundpensionat.

Undersökningen är genomförd med webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Intervjuerna genomfördes under perioden 23 maj – 13 juni 2017 med en deltagarfrekvens om 63 procent.

Foto: Hanna Fridh

Vems behov ★ Är det jag som vill ut och gå eller är det min hund?

Ibland kan det vara svårt att se klart vems behov som styr.

Men en sak är säker, som djurägare är jag alltid skyldig att se till att mitt djur får sina behov tillfredsställda. Är det en hund behöver den både motion, stimulans och foder är det en häst är behovet ett annat, läs artikel på sidan 12.

Nu går det ett program på teve som heter ”Sveriges fetaste hundar". Det är krävande att vara djurägare, det är mycket man måste kunna.

Du som är Blå Stjärna vet förmodligen lite mer än genomsnittet. Dela med dig av din kunskap.

Kristin Sundström redaktör och generalsekreterare

Källa: Agria

7

Flera sätt att engagera sig!

Inom Svenska Blå Stjärnan kan vi erbjuda dig många olika sätt och möjligheter att engagera dig! Vad vill du göra?

Text: Kristin Sundström Foto: Pixabay

Hjälp djuren vid kris Vid smittsamma sjukdomar på djur eller vid annan kris inom djurområdet behövs vi för att förstärka myndighetens insats. Det kan vara Jordbruksverket, länsstyrelser eller kommuner som behöver vår hjälp. Exempel på arbetsuppgifter kan vara att assistera veterinär, fixera lantbruksdjur (vid provtagning), vaccinera, ta blod- och träckprover eller att flytta grupper av djur. För att rycka ut behöver du vara utbildad. Uppdragsutbildningarna är kostnadsfria och du får ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst. Läs mer på vår hemsida.

Tvätta oljeskadade fåglar Som ”fågeltvättare” ställer du upp helt ideellt för att hjälpa djuren. Kommunerna runt om i Sverige är ansvariga för sin oljeskyddsplan.

Just nu har vi inga inplanerade kurser.

8

Bli kursledare Som kursledare på våra uppdragsutbildningar är din uppgift att ta hand om deltagarna. Du är Svenska Blå Stjärnans representant på plats och kan ge information om kursen och om vår organisation. Du kan gå en utbildning i ledarskap via Lottakåren. Läs mer på vår hemsida eller kontakta kansliet.

Bli ungdomsledare I samarbete med Studiefrämjandet genomför vi ledarutbildningar för ungdomar. Du som gått denna utbildning kan sedan hålla i kurser och läger för barn och ungdomar.

Blå Stjärnan 4/17

Krisberedskap i din kommun Tänk dig att det händer något allvarligt i din kommun. Det kan vara en stor olycka eller brand, plötslig översvämning, att vattnet blir förorenat eller någon annan så kallad extraordinär händelse. I sådana situationer dyker det alltid upp människor som vill hjälpa till. Är du en av dem?

Då kanske det skulle passa dig att vara med i FRG – Frivilliga Resursgruppen. frivilligaresursgruppen.se

Senaste nytt Varför är svenskt kött bättre än utländskt? Hur ser man att kor mår bra?

Varför ska hästar äta hö?

På vår Facebook och Twitter delar vi egna och andras artiklar om ämnen som rör djur. Vi lägger upp den senaste forskningen och myndigheters rapporter och även aktuella händelser som diskuteras i media. Följ oss här: svenskablastjarnan.se facebook.com/svenskablastjarnan

Arbeta i stab/OLC Vid en större kris upprättas Operativa Ledningscentraler (OLC) av Jordbruksverket, som behöver bemannas. Du behöver ha datorvana för att få gå OLC och stabsutbildningarna. Läs mer på vår hemsida.

Stöd Svenska Blå Stjärnan

Var aktiv

Som medlem betalar du 100 kr per år (för 2017*) och stödjer därmed vår organisation. Ju fler medlemmar vi är desto starkare blir vi! Du får vår medlemstidning Blå Stjärnan 4 ggr per år. *2018 höjs medlemsavgiften till 150 kr för alla helbetalande medlemmar från det år man fyller 26 år.

Ditt lokala förbund genomför olika aktiviteter. Häng med där eller ta kontakt med förbundet om du har en idé om något du vill göra!

Blå Stjärnan 4/17

9

Annika Eriksson är Blå Stjärna och föreståndare på Eolshälls 4H-gård.

Berikande samverkan mellan Svenska Blå Stjärnan och 4H En 4H-gård är uppbyggd som en mindre svensk gård med självhushåll och inhyser ofta gamla, svenska lantraser. 4H-gårdar finns över hela landet och erbjuder många möjligheter till givande samarbeten med Svenska Blå Stjärnan.

Text och foto: Louise Ribbing

★ Ett trettiotal meter från Mälarens strandlinje ligger Eolshälls 4H-gård.

Med prunkande odlingar, vackra gärdesgårdar och välmående betande djur är det en liten idyllisk oas, bara ett stenkast från Axelsbergs t-banestation och höghustäta centrum.

På gården bor fyra hästar, en flock värmländska skogsfår, två fjällnära kor, elva kaniner och ett gäng öländska dvärghöns, ungkycklingar och två tuppar. Gården bedriver genbank på fåren, hönorna och kaninerna. Det innebär att den ingår i olika nätverk som arbetar för bevarandet av respektive ras. Till Eolshälls 4H-gård åker barn och ung-

10

domar regelbundet från hela Stockholm för att träffa kompisar och lära sig mer om djur.

Djuren högsta prioritet Eolshälls 4H-gård har 550 medlemmar, det gör den till en av Sveriges största. Där arrangeras årligen en mängd kurser, skollovsläger och andra aktiviteter som exempelvis hantverksdagar och marknader. Annika Eriksson är inte bara föreståndare på gården, hon är också Blå Stjärna sedan många år tillbaka. Genom åren har hon gått de flesta kurser som erbjuds inom Svenska Blå Stjärnan och därigenom lärt sig mycket

om djurslagen som finns på gården.

– Det var genom grundkurs 1 som jag upptäckte hur fantastiska kor är. Jag älskar kor efter den kursen! De är sådana fina, intelligenta, varma varelser.

Djurens väl är högsta prioritet på gården. Här ska de leva hela sina liv och inget djur ska behöva förstöras orsakat av felaktig behandling av de som sköter dem, vilket det finns en risk för när det är många olika – och ibland ovana – skötare som tar hand om djuren. Därför är det ytterst noga med rutiner och instruktioner för hur djuren ska hanteras.

På gårdarna utbildas och utvecklas barn och ungdomar i demokrati, medBlå Stjärnan 4/17

bestämmande och ledarskap likväl som att ”lära genom att göra” i den dagliga gårdsverksamheten.

– Vi har många samarbeten med exempelvis skolor, idrottsförvaltningen, organisationer för funktionshindrade.

Vi erbjuder djurskötargrupper, ridning, körning, paddling, bakning, allt möjligt, berättar Annika.

Fokus ligger på medlemmar mellan 6–25 år men även föräldrar och andra djurintresserade, kunniga vuxna engagerar sig ideellt som bland annat helgskötare och i odlings- och mjölkningsgrupperna.

– Vi har haft Blå Stjärnor här på repetition och det är jättekul om det kan komma Stjärnor hit i samband med våra mjölkningsperioder. Man får gärna höra av sig till oss för mer information om detta. För några år sedan erbjöd ungdomsförbundet i Stockholm sina medlemmar att gå på läger här, det var också väldigt lyckat.

På frågan om 4H är att betrakta som en konkurrent eller ett komplement till Blå Stjärnan svarar Annika bestämt: – Jag ser det som ett komplement, helt klart.

Lång erfarenhet av samarbete Christina Lind, ordförande i Göteborg och Bohus förbund, har lång erfarenhet av samarbete med Kättilsröds och Tolsereds 4H-gårdar i Göteborg.

– Redan när jag var ungdomsledare år 1971 hade vi mycket verksamhet på

På Eolshälls 4H-gård har de svenska lantraser.

Christina Lind, ordförande i Göteborg och Bohus förbund.

4H-gårdarna. Vi var där flera dagar i veckan och skötte djuren.

arbetar med när det gäller kurser och läger, säger Christina.

Hon tycker att 4H-gårdarna kan erbjuda bra helgläger exempelvis när man är så pass ung att man inte riktigt vet om man klarar av att sova borta. Då ligger gårdarna så stadsnära att det blir lätt för föräldrar att komma och hämta.

– På dessa läger får barnen sköta om djuren, vi brukar ordna kaninhoppning och sedan är det ju mycket lekar och sådant också. Det är roliga och uppskattade helgläger.

Christina berättar att det också finns flera Blå Stjärnor som på sin fritid är aktiva på gårdarna, bland annat arbetar de som ungdomsledare och helgskötare.

– Det är utmärkt för då tränar de ju djurkunskap och djurhantering i praktiken och får repetition av de utbildningar som de får inom Svenska Blå Stjärnan. 

Ingen konkurrens Formerna för samarbetet har varierat över tid. Numera betalar ungdomsavdelningen en summa till gårdarna för att kunna erbjuda helgläger till ungdomsförbundets medlemmar. Christina har aldrig upplevt en konkurrens om medlemmarna genom samarbetet.

– Jag tror inte att barnen har någon riktigt uppfattning om vad som är Svenska Blå Stjärnan eller 4H i det fallet. Nej, för oss är det bara roligt att möjligheten och tillgången till dessa gårdar finns, det är så vi ser det.

– Det är framförallt de yngre barnen som åker på dessa läger, de äldre är mer intresserade av att rida och vill åka till naturbruksgymnasierna som ligger runt Göteborg och som vi också sam-

F A K TA 4 H 4H:s vision är att utveckla barn och ungdomar (6–25 år) till engagerade, välmående och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden genom att ”lära genom att göra”. De fyra H:na står för Huvud, Hand, Hjärta, Hälsa. En 4Hklubb kan i praktiken syssla med det mesta, men brukar vanligtvis associeras med jordbruk, odling och djurverksamhet.

I Sverige finns sedan 1970-talet 4Hgårdar som ska likna en svensk bondgård med självhushåll. Det finns 37 4H-

Blå Stjärnan 4/17

4H+SBS=SANT gårdar i Sverige, bland annat 11 i Stockholm och 5 i Skåne.

Den första 4H-klubben bildades i USA i början på 1900-talet. I dag finns det 4Horganisationer i över 80 länder och organisationen erbjuder många möjligheter till internationellt utbyte.

Allt arbete inom 4H är ideellt och aktiva ungdomar deltar i de beslutande organen. Inom organisationen finns ett riksförbund, länsförbund och lokala klubbar /gårdar.

Mer info på www.4h.se

Det finns goda möjligheter till givande samarbeten mellan SBS och 4H. Många 4H-gårdar behöver ideell hjälp på helgerna och har program för helgskötare, vilket gör det möjligt för enskilda SBS:are att underhålla sina praktiska kunskaper inom lantbruksverksamhet.

Varför inte kontakta en närliggande 4H-gård och undersöka förutsättningarna för repetition? Eller starta ett samarbete mellan ungdomsförbundet och din lokala 4H-gård för att kunna erbjuda dagläger och andra djurkurser.

11

Hästar som går i stora hagar får chansen att umgås, leka och bli kliade av varandra.

Var rädd om din häst Klart att du är rädd om din häst!

Men vet du verkligen hur hästen mår? Har du koll på om hästen mår bra i både kropp och själ, och har du kunskap om vad som gör skillnad? Har du tänkt på att hästens måttstock inte ser ut som din, för den är en häst och du är en människa. Inte sämre, inte bättre – men lite annorlunda.

Text och foto: Helena Kättström, leg.veterinär

12

★ Jag är övertygad om att de allra flesta hästägare är måna om att hästen ska ha det bra och må bra. Hästen är ju älskad och en stor del av många hästägares fritid, och en hel del pengar läggs också på hästen och dess behov. Men har vi alltid kunskap att lägga resurserna på rätt sak? Vi kan inte mäta välfärd i antal burkar med tillskott eller färgmatchade täcken. Inte ens antal rosetter säger så mycket om hur hästen mår.

Oavsett färg, kroppsbyggnad och användningsområde så är hästarna på insidan fortfarande likadana som vildhästarna som de härstammar ifrån. De har samma grundläggande beteende och

samma basala behov. Vildhästarna strövade fritt över stora ytor, betade under väldigt många timmar, sov korta stunder medan andra i flocken vakade.

Flocken var tryggheten, och helt livsavgörande.

Vildhäst i kropp och själ I detta vildhästliv hittar vi ofta svaret på hur hästen vill ha det, och faktiskt inte bara vill, utan verkligen behöver för att må bra. I både kropp och själ. Hästar är flockdjur, och mår bäst av att få vara det. I de minimiregler som finns i djurskyddsbestämmelserna anges att hästars behov av social kontakt ska tillBlå Stjärnan 4/17

godoses, och att de bör hållas tillsammans med artfränder. Dessutom ska de dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. För föl och unghästar upp till ett års ålder finns ett tydligt krav på att de ska rastas tillsammans med artfränder.

Minimiregler, som alltså ger tillåtelse för att hästar över ett års ålder hålls en och en. Om de ser andra hästar. Miniminivå för social kontakt är långt ifrån optimalt. Om man hårdrar detta så är det rätt långt från vildhästlivet.

Det är verklighet och vardag för väldigt många hästar i dag. För att skyddas från risk att sparkas så håller man hästar en och en i små hagar.

Om de verkligen kan röra sig i sina naturliga gångarter är tveksamt. Om de får sitt behov av social kontakt tillgodosett är minst lika osäkert. Vi är så rädda om våra hästar att vi glömmer att det finns andra skador än sådana som syns på utsidan.

Beröring betyder mycket för hästar och bidrar till välbefinnande.

Stora hagar minskar skaderisk Hästar som hålls ensamma i små rasthagar under några få timmar per dygn missar viktiga chanser att må bra genom att umgås, leka och bli kliade av andra hästar. I tillräckligt stora hagar är skaderisken minimal, för hästar vill sällan skada varandra. Om de har fått leva med andra hästar och lärt sig språket förstås. Under rätt förhållanden kan de flesta hästar hållas i flock. Och de mår bra av det.

En häst som kan ströva omkring i en stor hage med andra hästar under en stor del av dygnet bygger upp sin kropp, blir bättre musklad och starkare i ben och leder än en som står i en liten ruta.

Det blir helt onödigt att slita extra på den genom ett longeringspass på en volt, som är ganska onaturligt rörelsemönster. Den gör av med överskottsenergi och bus i hagen, och är samtidigt bättre förberedd för ett ordentligt träningspass om den får gå i en rejäl hage med sin flock.

Om den dessutom får tillgång till grovfoder så att den kan äta precis när den vill – och det vill en häst under väldigt många timmar – så minskar risken Blå Stjärnan 4/17

Under rätt förhållanden kan de flesta hästar hållas i flock. Och de mår bra av det.

för kolik. Om man har ett grovfoder med bra innehåll kan man till och med slippa ge kraftfoder, och då reducerar man kolikrisken ännu mer. För lättfödda hästar kan del av grovfodergivan bestå av halm för att den inte ska bli fet.

Med rätt grovfoder kan de flesta hästar klara sig på detta plus mineraler. Det blir oftast både billigare och bättre.

Rätt foder värmer hästen Med ständig tillgång till grovfoder håller hästen också värmen. Det är inte täcken som är svaret på hur hästen ska hålla sig varm, utan det handlar om rätt foder. Då slipper man också skav och hudbekymmer orsakade av täcken.

Och kanske inte minst viktigt – hästen kan bli kliad av en vän och njuta av det-

ta. Beröring betyder mycket för hästar, och bidrar till välbefinnande.

Att ha en häst som har mindre risk att bli halt, orkar mer och mår bra i magen – det vill ju alla. Och att hästen ska trivas och må bra psykiskt också. Om alla vi som tycker om hästar och strävar efter att de ska ha det bra, lyssnar lite mer på hästen och lär oss mer om hur hästen vill och behöver leva sitt liv, så kan vi göra viktig skillnad. Jag förstår att det inte är lätt att ändra på allt på en gång, särskilt om man inte äger stallet. Men varje steg i rätt riktning har betydelse. På sikt är jag säker på att det kan ge oss både gladare och mer hållbara och friska hästar. Det vill ju vi alla – för vi är ju rädda om våra hästar! Så låt dem vara hästar, och ha det som hästar vill. 

13

Ska man skaffa marsvin är det minst två som gäller, eftersom de är utpräglade flockdjur.

Marsvin – ett mysigt husdjur Marsvin är sociala djur som ska bo minst två individer tillsammans. De pratar också mycket, både med varandra och med dig, med olika läten som du efter ett tag lär dig vad de betyder. Ganska snabbt lär de sig dina rutiner och vet när du är på väg att hämta något gott i kylen. Då kommer de och möter dig med glada läten. De är verkligen ett trevligt sällskap och har en stor personlighet. Att ha marsvin som husdjur passar både barn och vuxna.

Text: Kristin Sundström foto: Pixabay

★ Marsvin pratar som sagt mycket. Deras kuttrande signalerar olika saker och efter hand kommer du att förstå deras språk. De kan ge ifrån sig ljud av trivsel, men det kan också vara ljud som de ger när de uppvaktar varandra. Det är mysigt att ha ett djur som ”pratar” och det är en spännande utmaning att försöka förstå vad de vill säga.

Om det är barnen som ska ta hand om marsvinen är det viktigt att tänka på att ett marsvin lever ungefär sex år. Under de åren kan intresset vara olika intensivt hos barnen och då kan en vuxen behöva rycka in och ägna sig åt marsvinen.

Att köpa ett djur är ett åtagande som

14

man inte kan tröttna på, utan som man hela tiden behöver ta ansvar för. Det ska alltid vara en vuxen som bär huvudansvaret för djuren.

Det finns många olika raser av marsvin. En del har lång päls, andra kort och det finns faktiskt även nakenmarsvin. Om du köper ett långhårigt marsvin får du vara beredd på att sköta pälsen ofta. Tänk efter om du verkligen vill lägga tid på pälsvård. Annars är det bättre att du köper ett korthårigt.

Buren kan inte bli för stor Tänk på att du ska ha en så stor bur som möjligt – den kan inte bli för stor. Det

lagstadgade burmåttet för ett marsvin är 40 x 75 cm. Det går bra att ha fler än två marsvin som bor ihop och hanar och honor går bra att ha tillsammans. Vill du inte ha ungar måste du naturligtvis kastrera hanarna och tänk på att två okastrerade hanar också kan slåss om de sätts ihop. En kastrerad hane med flera honor brukar fungera mycket bra, rådgör med den du köper marsvinet av.

Det är mycket viktigt att buren är luftig så att luften kan cirkulera och därför är det olämpligt med ett akvarium eller liknande. Dålig luftgenomströmning kan ge dina marsvin luftvägssjukdomar.

Du kan använda en bur med öppet tak Blå Stjärnan 4/17

om väggarna är minst 25 cm höga och det inte finns någon risk att till exempel en hund eller katt tar sig in. Marsvinen är känsliga och vill därför bo på en plats skyddad från direkt solljus och från kalla fuktiga ställen. En torr kall plats med god ventilation är därför allra bäst.

Inredning Marsvin vill ha lugn och ro och de måste kunna gömma sig. Därför behöver buren innehålla ett hus eller liknande som de kan gå in i. Materialet i buren måste vara mjukt, suga upp urinen och vara relativt dammfritt. Det ska också vara lätt att rengöra buren. Tidningspapper är ett billigt och naturligt material som är ett bra underlag i botten av buren.

Ovanpå pappret kan du lägga ett tjockt lager halm och/eller hö, så mycket att marsvinet kan boa och gömma sig i det.

Pelleterat papper fungerar också, det dammar inte så mycket och suger upp vätskan bra och det är också ofarligt att äta. Gör gärna en separat toahörna med strö i ett hörn där du ser att marsvinen oftast gör sina behov.

Undvik att använda hyvel- eller sågspån, det dammar mycket och irriterar luftvägarna. Det kan också fastna vid hanens yttre könsorgan och orsaka hudinflammation.

Du behöver göra rent i buren varje dag. Annars finns det risk att marsvinen får rinnande ögon och nos, sår på trampdynorna orsakade av irriterande ämnen från bottenströet. Se tiden när du gör rent som en stund där du kan umgås med ditt djur. Det kan också vara lagom lång tid för att låta marsvinen springa ute i rummet. Oftast gör de lite språng och skutt av glädje när de får komma ut en stund på en större yta. Planera in tid, varje dag, för att umgås med dina marsvin.

Klipp klorna ofta och lite Marsvinsklor växer ganska fort och slits väldigt lite i buren. Det bästa är om du klipper klorna ofta och lite. På så sätt vänjer sig marsvinet med hanteringen kring kloklippning. När du ska klippa klorna är det bäst att vara två personer som hjälps åt. En håller marsvinet i knäBlå Stjärnan 4/17

MARSVINETS FODER Minst 80 procent av den totala kosten till marsvin ska utgöras av hö. Det är viktigt att marsvinet alltid har fri tillgång till hö för att tänderna ska filas ner och för att magen ska må bra. I djuraffärerna säljs något som heter gnagarblandning, det ska du undvika helt då det är onyttigt för marsvinet. Som komplement till höet ska du i stället ge bladgrönsaker samt fiberrika pellets (fiberhalt på 20–25 procent), högst en tesked per dag. Försök att ge tre olika sorters bladgrönt varje dag. Exempelvis gräs, maskrosor, blad från fruktträd, hallonbuskar och andra vanliga lövträd, sallader av det mörka, lite grövre slaget, blaster från rotfrukter, färska krukörter och persilja. Broccoli med blad, kål av olika slag samt spenat och mangold kan man ge men i mindre mängd och uppblandat med annat då de annars kan orsaka ämnesomsättningsproblem.

C-vitamin är livsviktigt. Ett marsvin kan inte producera eget C-vitamin, vilket andra gnagare kan. Ett vuxet djur behöver cirka 10 mg per dag, ett växande eller dräktigt djur 30 mg per dag. Marsvinet får C-vitamin via kosten genom att du ger C-vitaminrika grönsaker, till exempel en bit vitkål. Det finns även C-vitaminberikade pellets samt färdiga tillskott i djur-

et, sittandes på golvet, och den andra klipper klorna. Om marsvinet skulle ta sig loss är det närmare ner till golvet än om man står vid ett bord. Håll en hand mellan frambenen och en under bakbenen och tryck marsvinet mot din kropp försiktigt. Då blir det lättare för den som ska klippa att komma åt klorna.

Marsvin är ofta lugna och icke-aggressiva djur, de brukar varken klösas eller bitas vid hantering, men ibland protesterar de genom att ge ut ett högt pipande, sjungande ljud. Var lugn själv och håll med en fast, mjuk hand med gott stöd så brukar det gå bra.

Tecken på att marsvinet är sjukt Marsvin är bytesdjur och därför är de väldigt duktiga på att dölja att de är sju-

En bit vitkål ger marsvinet ett välbehövligt C-vitamintillskott.

affärerna. Det är livsviktigt att marsvinet får i sig tillräckligt med C-vitamin.

Viktigt med fiberrik kost. Marsvinet har ett stort tuggbehov, de är så kallade grovfoderätare. Det innebär att de kan och ska smälta cellulosa med hjälp av sina bakterier i tarmen. Mag- och tarmkanalen är anpassad för att kunna smälta stora mängder fiberrik och energisnål föda, därför är hö och färska grenar en viktig föda. Den fiberrika kosten behövs då marsvinets tänder växer, men även många sjukdomar undviks genom att du ger en fiberrik kost.

Marsvin är känsliga för foderbyte. Ska du exempelvis börja ge maskrosblad – ge då bara ett halvt blad första gången och öka på långsamt. Om ditt marsvin får diarré, slutar äta eller slutar att bajsa ska du upphöra med det nya fodret och ge det foder som marsvinet är van vid.

ka. De låtsas helt enkelt vara friska. Var observant på om marsvinet uppför sig annorlunda. Kanske det inte låter som vanligt när kylskåpsdörren öppnas, kanske sitter det och kurar längst inne i buren eller så ser du att andningen är annorlunda, ögonen rinner eller något annat ovanligt. Ha alltid koll på att ditt marsvin äter och bajsar. Om det uppvisar några symtom på att inte må bra ska du ringa till en veterinär för rådgivning. Lita inte på svar som kommer från en person från en facebookgrupp eller chattforum om du inte vet vilken kunskap den personen har. Ett gott råd kan tyvärr visa sig vara felaktigt.

Jag hoppas att jag lyckats förmedla att marsvin är trevliga, sociala djur som kommer skänka dig mycket glädje. 

15

Utbildning

Foto: Jonas Hägglund

Nytt berikande utbildningsår väntar Nu kan vi inom kort lägga ännu ett roligt och givande utbildningsår till handlingarna. Det fortsätter att vara långa anmälningsköer till våra utbildningar och det är ett glädjande bevis på våra medlemmars brinnande engagemang att lära sig mer, vilja engagera sig och att kunna göra skillnad. ★ Välkommen till utbildnings-

Nytt för i år – kursprogrammet är utformat som ett utviksblad i stället för katalog.

året 2018! Kunskap är en färskvara och det är allas ansvar att hålla en hög kunskapsnivå i vår organsation.

Som ni säkert har märkt ser årets kurskatalog lite annorlunda ut. Övergången till ett utviksblad är dels för att göra utbildningsprogrammet mer överskådligt, men också för att vi märker att den mesta av informationshämtningen görs via hemsidan.

I övrigt ser utbildningsprogrammet för 2018 i stort sett ut som det gångna året, även om vi hoppas att vi får chans att erbjuda fler utbildningstillfällen.

De uppdragsutbildningar som presenteras i utbildningsprogrammet är de vi sökt pengar för hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I februari får vi besked om

Anna-Karin Hägglund Utbildningskonsulent Tel: 08-629 63 68 anna-karin@svenskablastjarnan.se

storleken på uppdragsmedlen från vår uppdragsgivare, MSB. Vi reserverar oss därför för eventuella förändringar i kursutbudet. När vi fått besked om vilka utbildningar vi har möjlighet att genomföra lägger vi ut informationen på vår hemsida.

Håll dig uppdaterad Gå regelbundet in på vår hemsida svenskablastjarnan.se och se vad som är på gång centralt och ute i förbunden. Där kan du också läsa mer utförligt om respektive kurs.

Slutligen vill jag passa på att önska er alla: En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Anna-Karin Hägglund

Krisberedskapskonferens för utbildningsansvariga ★ I slutet av oktober genomförde Svenska Blå Stjärnan en beredskapskonferens för våra utbildningsansvariga runt om i landet. I de fall utbildningsansvariga inte kunde vara med hade förbundet möjlighet att skicka en ersättare. Det var en trevlig och lärorik helg där vi gick igenom stort och smått.

Under en förmiddag fick deltagarna lära sig hur Sveriges krisberedskapssystem är uppbyggt, vilka lagar som finns och spännande exempel på hur olika kriser hanterats.

16

Foto: Pixabay

Dag två inleddes med en föreläsning om cybersäkerhet.

Intressanta erfarenheter Kansliet berättade om hur de jobbat vid de senaste utbrotten (mjältbrand och fågelinfluensa).

På plats fanns flera personer som varit med i fält som kunde berätta om sina erfarenheter.

Dag två inleddes med en föreläsning av Carolina Angelis om cybersäkerhet. Carolina har lång erfarenhet av säkerhetsarbete inom bland annat FOI. Dagen avslutades med en genomgång om vad som är på gång på kansliet, praktisk information om till exempel medlemsregistret och givetvis tid för deltagarna att ställa frågor.

Det var en härlig grupp med mycket kunskap, tankar och idé-

er som bidrog till en bra konferens.

Det är viktigt att vi kan samlas inte minst för att skapa kontakter och kunna dela erfarenheter mellan förbunden.

Eva Ladberg

Lösningen till Ordtrasslet på sid 19

Blå Stjärnan 4/17

Utbildning

Instruktörsutbildning I slutet av november genomfördes en utbildning i Sollentuna för Svenska Blå Stjärnans viktiga instruktörer. Totalt var det nitton personer från tio olika förbund som ville lära sig mer. Gruppen bestod både av de som ville bli instruktörer och de som sedan tidigare agerat instruktörer på Svenska Blå Stjärnans uppdragsutbildningar.

FIRO:s reaktionsteori satte fokus på de faser en ny grupp går igenom.

Många bra diskussioner och intressanta frågor präglade helgens kurs.

★ Dag ett ägnades åt Grupp-

Svenska Blå Stjärnans kurser baserat på Hemvärnsfrivilligas ersättningssystem.

dynamik – Ledarrollen – Lärandet. Denna utbildningsdag leddes av Susanna Engman, sektionsledare på Natur, djur och miljö, Studiefrämjandet.

Förutom en kreativ och nyttig presentationsövning satte gruppen gemensamt upp kriterier för vilka egenskaper en bra ledare bör ha. Gruppen konstaterade att det är stora krav på en fungerande ledare, men samtidigt var alla eniga om att det var ett otroligt spännande, utmanande och roligt uppdrag att ha.

En genomgång av FIRO:s (Fundamental Interpersonal Relations Orientation) relationsteori satte fokus på de faser en ny grupp går igenom. Detta är en bra grund att ha för att skapa en god förståelse för gruppen och det som sker.

Susanna var mycket imponeBlå Stjärnan 4/17

rad av den starka och samstämmiga grupp som var på plats.

Aldrig tidigare hade hon upplevt en grupp som så snabbt och intensivt kom i gång med arbete och diskussioner samt att gruppen landade i så samstämmiga svar i övningarna.

Värdefull samvaro Det var en helg fylld av värdefull samvaro, bra frågor och diskussioner, skratt och utbyte av erfa-

renheter. Sammantaget gav det oss alla energi och inspiration att fortsätta göra ett bra jobb för Svenska Blå Stjärnans deltagare på kurs och i slutänden svensk krisberedskap.

Text och foto: Anna-Karin Hägglund

Andra dagen Dag två låg fokus på de specifika uppgifter och administration som är kopplade till ett kursuppdrag, före, under och efter utförd kurs. Eva Ladberg och Anna-Karin Hägglund som arbetar som utbildningskonsulenter på Svenska Blå Stjärnans kansli redogjorde för detta. Det fanns stort utrymme för diskussion och för att ställa frågor.

Lena Esbro, ekonomiansvarig för Svenska Blå Stjärnan, redogjorde för de regler som gäller för ledare och kursdeltagare på

Följ oss på facebook! facebook.com/svenskablastjarnan

17

Barn&Ungdom Redaktör: Isabel Tikka isabel.tikka@svenskablastjarnan.se

Ny redaktör sökes Hej alla Blå Stjärnor ute i landet! Nu börjar julen nalkas och vi går mot ett nytt år med nya möjligheter och aktiviteter. Vi går också mot ett år där tidningen Blå Stärnan behöver en ny barn- och ungdomsredaktör. ★ Jag har varit redaktör för Blå Stjärnans barn- och ungdomssidor i fyra år. Det har varit lärorikt och roligt, men känner nu att det är dags för mig att söka nya utmaningar. Det behövs därför någon som vill ta över jobbet som redaktör.

Om du känner att du vill skriva om djur och Svenska Blå Stjärnans barn- och ungdomsaktiviteter, då kan detta vara uppdraget för dig.

Kravet för att söka är att du ska vara medlem i Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund och ha erfarenhet av att skriva.

Man lär sig mycket på vägen och det finns alltid hjälp att få.

Tidningen Blå Stjärnan kommer ut med fyra nummer per år, två på våren och två på hösten.

Det som ingår i uppdraget är:

Ansvara för det redaktionella materialet till barn- och ungdomssidorna (två till tre sidor per nummer). ● Skriva valfritt innehåll med målgruppen barn och unga upp till 26 år. ● Arbeta enligt pressetiska regler. ● Vara kreativ och ha roligt!

Viss ersättning utgår efter överenskommelse med RUF. Vill du anta utmaningen?

Skicka då in din ansökan med information om dig själv och varför just du ska bli Blå Stjärnans nästa barn- och ungdomsredaktör.

Skicka din ansökan till moa.samuelsson97@hotmail.com senast den 20 december. ●

Blå Stjärnan tackar Isabel Tikka (bilden) för hennes fina insatser som redaktör för barn- och ungdomssidorna.

Isabel Tikka

Hälsosamma kokosbollar (ca 8 st) Tiden går fort och snart är julen här.

Vad passar då inte bättre än att göra några hälsosamma kokosbollar? Dessa går snabbt att göra och är riktigt goda.

Det här behöver du: 2,5 dl kokosflingor 2 msk flytande honung 1 tsk vaniljpulver 2 msk kokosolja Mörk choklad att doppa bollarna i Gör så här: 1. Blanda ihop kokosflingor, honung, vaniljpulver och kokosolja i en bunke.

18

2. Rulla till bollar och lägg på en tallrik.

3. Smält choklad över vattenbad.

4. Rulla bollarna i den smälta chokladen och låt sedan kokosbollarna stelna i kylen.

5. Ät och njut!

Foto: Isabel Tikka

Blå Stjärnan 4/17

Barn&Ungdom

Vad är en finsk lapphund? ★ Under raskategorin lapphund finns tre raser: Svensk lapphund, finsk lapphund och lapsk vallhund. Lapsk vallhund och finsk lapphund var från början vallhundar till samerna i Lappland under 1950- och 1960- talen. I början blandades dessa raser ihop, men till slut fick finsk lapphund en egen rasstandard och blev en egen ras. 1968 registrerades de första finska lapphundarna i Finska Kennelklubben och rasstandarden förnyades sedan 1975.

Den finska lapphunden är en mellanstor hund som finns i flera olika färgskalor. Den har oftast en dominerande färg och kan ha inslag av olika färgkombinationer på delar av kroppen som bröstet, tassarna, runt ögonen och nosen. De är långhåriga och kräver en del hårvård, men pälsen är lättskött, den har inte något stort behov av varken klippning eller bad.

Med sin mjuka ton och trevliga personlighet är det en social hund som trivs att få vara runt sin familj. Då rasen har ett förflutet som vallhund, vilket den fortfarande i viss mån arbetar som

på sina håll, tycker den om att jobba och det är bra att aktivera hunden både fysiskt och mentalt. Många tränar sina lapphundar i exempelvis agility, lydnad och räddning. Rasen är följsam och lättlärd och det är många som tävlar med sina hundar, det finns flera exempel med vinnande lapphundar i mästerskap.

Om du har blivit intresserad av att skaffa en finsk lapphund måste du först se om du har tid för en hund. Hundar i allmänhet och lapphunden i synnerhet är social och vill ha sin familj nära större delen av tiden. Du bör därför se till att du inte behöver lämna hunden ensam i större utsträckning. Den tycker om att få arbeta så det är bra om du är intresserad av att träna agility, spårning, räddning eller något annat du och din hund kan ha glädje av. Väljer du att skaffa en finsk lapphund kommer du inte att ångra dig. Du kommer att få mycket kärlek och glädje av denna ståtliga och trevliga hund om du ger den lika mycket kärlek och glädje tillbaka.

KLURIGT ORDTRASSEL! Försök att hitta sex ord – ett ord i varje vågrät rad.

Ledtråd: Alla ord har anknytning till julen.

Lycka till!

Den rätta lösningen hittar du på sidan 16.

Blå Stjärnan 4/17

Text och foto: Isabel Tikka

J K A G T R

E D J R D S

U F U A R T

V D L N V G

H S A S Q R

Finsk lapphund är en trevlig familjehund.

A N F D Å D

D Ö T F Ä Y

E C O D V E

C B N S T R

EMB ÅQJ DVR TRG OMT ENA

E R Y Ö E R

R Y J G F E

F B D B D Q

L A S X D Y

O D V D S B

P U D S T U 19

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Box 2034 169 02 Solna

Se upp för vinterns faror När det gäller våra husdjur är det åtskilligt man bör se upp med nu under vintern – både inomhus och utomhus.

JULGRAN. Häng julgranskulorna lite högre upp i granen. Sitter de för lågt kan de locka till lek med krossade glasskärvor. Häll inte gödningsmedel eller liknande i granvattnet.

PRESENTSNÖREN. Ett julsnöre kan locka till lek. Men det kan sluta illa om djuret sväljer snöret. Tarmen får då jobba på utan resultat, vilket kan leda till att den ”träs upp” på snöret. Djuret blir illamående, får ont i magen och vill inte äta. Det har blivit stopp i tarmen och snöret måste opereras ut. I svåra fall går det hål på tarmen och djuret drabbas av allvarlig bukhinneinflammation.

ISAR. Låt inte hunden springa okontrollerat på snöfri, hal is. Om den halkar och benen glider isär kan allvarliga muskelbristningar och ledskador uppstå. Om isen brister och hunden ramlar i vattnet är det så gott som omöjligt för den att ta sig upp själv, och det är ofta mycket svårt för ägaren att dra upp hunden eftersom isen inte bär en människa.

Källa: Stockholms Regiondjursjukhus

GIFTIGA VÄXTER. Dessa växter bör man vara uppmärksam på – julros, mistel, julstjärna, amaryllis, hyacint, lilja och oleander.

Foto: Liliya Kulianionak/Shutterstock

LEVANDE LJUS. En viftande svans kan lätt välta ett levande ljus och sätta fyr både på djuret och hemmet. Ställ ljusen utom räckhåll och lämna dem aldrig obevakade!

NÖTTER. De med skal är inte giftiga i sig, men kan med lätthet sväljas av en hund eller katt. De kan sedan fastna på sin väg ut genom tarmen. Vanliga symtom är kräkningar och slöhet. Ofta är operation nödvändig. Om nöten är stor kan den fastna i matstrupen och orsaka andningsbesvär eller kvävning. Då är det bråttom till veterinären!

Foto: Pincarel/Shutterstock

JULMAT. En del veterinärer kallar julen för ”pankreatitens högtid”. Pankreatit är inflammation i bukspottkörteln och orsakas av för mycket fett. Bukspottkörtelns normala uppgift är att producera enzymer som bryter ner maten i tarmen. Men för fet mat kan bidra till att den i stället börjar bryta ner sig själv. Kraftiga buksmärtor i kombination med svårigheter att behålla mat och vätska är symtomen.

Det är en allvarlig sjukdom som i svåra fall kan leda till döden. Kött med ben bör man se upp med. Hundar som inte är vana vid ben kan drabbas av kräkningar och diarréer. Benen kan också fastna i tarmen och orsaka besvärliga förstoppningar. Rätter med lök ska också undvikas. Lök kan orsaka blodbrist med trötthet och nedsatt aptit som följd.

RUSSIN. Ge aldrig russin till din hund! Några få russin kan leda till att hunden blir akut sjuk i njursvikt, ibland med dödlig utgång. Man vet dock inte säkert hur många russin hundarna och katterna tål. En del blir inte sjuka trots att de ätit många russin och en del blir sjuka av några få. Om du vet att hunden ätit russin ska du kontakta veterinär.

CHOKLAD. Choklad innehåller bland annat ämnet teobromin som är giftigt för katter och hundar. Det är sällsynt att katter blir förgiftade då de oftast inte äter några skadliga mängder. Hundar kan dock med lätthet sätta i sig större mängder. Kontakta omedelbart veterinär om djuret ätit choklad, oavsett om det visar symtom eller ej. Symtomen kommer vanligvis inom 2–4 timmar, men det kan dröja upp till ett dygn innan de visar sig.

Foto: LFRabanedo/Shutterstock

GLYKOL. Se upp med läckande bilar och se till att hunden inte slickar i sig den söta glykolen på gator och parkeringar. Det kan leda till förgiftning med svåra njurskador som följd.

Det behövs inte särskilt mycket glykol för att djuret ska bli dåligt och det är mycket viktigt att den får snabb vård. Symtomen kan visa sig från 30 minuter till 12 timmar. De första tecknen är att hunden blir väldigt törstig, kissar mycket, blir vinglig och kräks. Efter ett dygn upphör njurarna att fungera. Hunden slutar kissa, kräks och blir allt sämre. Det kan vara svårt att veta om det är glykol hunden eller katten har fått i sig. Diagnos kan ställas med hjälp av blod- och urinprover. Vid minsta misstanke om att hunden fått i sig glykol – kontakta genast veterinär!

Mer info på www.giftinformation.se Vid minsta misstanke om att ditt djur har blivit förgiftat – ring Giftinformationen på telefon 08-33 12 31.

Foto: Pixabay

TALGBOLLAR. Nätet som omger talgbollen kan fastna i tarmen om djuret tuggar i sig det, och hamnar det feta innehållet i magen kan det orsaka kräkningar eller bukhinneinflammation. Använd talgbollshållare och förvara även talgbollarna på ett säkert ställe.

Text: Ann-Christin Mathiasson Faktagranskning: Jonas Eriksson klinikveterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar