Issuu

1/2018

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

Sverige ska stärka krisberedskapen Lantbruksdjurens behov av naturligt beteende Avvänjningsålder för gris sänkt

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 1/2018 3 Ledaren 4 Nytt &Blandat c

c c c

Många fall av salmonella på katt i januari SLU vill ha mer forskning om bedövning av gris vid slakt Harpest ﬁnns även i harkött Harpest – en zoonos Populäraste hundraserna

12 Så kan du som medlem påverka inom Svenska Blå Stjärnan

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna

Postadress: Box 2034, 169 02 Solna

13 Utbildning

Tel: 08-629 63 60

14 Sverige ska stärka krisberedskapen – du behövs!

Fax: 08-629 63 83 sbs@svenskablastjarnan.se

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

Ansvarig utgivare: Christina Arosenius, riksstjärnchef christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Redaktör: Kristin Sundström kristin.sundstrom@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80

Ullevi spelplats för workshops om farliga ämnen Tillsammans för ett bättre djurskydd i hela Europa

7 Info från Centralstyrelsen c

SLU får viktigt FN-uppdrag om antibiotikaresistens Redaktörens spalt

8 Försämrad djurvälfärd för gris med sänkt avvänjningsålder

18 Barn &Ungdom

Christina Arosenius, Kristin Sundström och Amelie Wisén

c c c

Vår nye redaktör är på plats Dvärgpapegoja som husdjur Vilda katter – så kan du göra skillnad Vilken väg ska kaninen ta för att hitta moroten?

Redaktionsgrupp:

Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg

Upplaga: 9 500 Utkommer: 4 nummer per år Nr

Utgivning Manusstopp

2/18 vecka 23

21 april

Annonser: Kristin Sundström Tel: 08-628 63 80, 0708-58 12 17, kristin@svenskablastjarnan.se

20 Svenska Blå Stjärnan använder den digitala brevlådan KIVRA

Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2018 N VA

ENMÄRK

10 Djurs rätt till naturligt beteende i lantbruket i dag

Redaktionsassistent: Amelie Wisén (vik) amelie@svenskablastjarnan.se

17 Beredskap mot växtskadegörare

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Omslagsfoto: Sbedaux Shutterstock

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

LEDAREN

Annorlunda hotbild i dag Så har vi ett nytt år och Svenska Blå Stjärnan (SBS) går in i sitt andra sekel efter ett år med 100årsfirande. Det är fantastiskt att vår organisation fortfarande har en stor uppgift att fylla i samhällets krisberedskap, trots att mycket är annorlunda i dag mot vad det var när den bildades. Det är tråkigt att vi i Sverige är tillbaka till en hotbild om större kriser, eller i yttersta fall krig, efter att ha haft en lång period av nedrustning och utan oro för fientligheter från andra nationer. Hotbilden ser på många sätt annorlunda ut nu. Det rör sig mer om IT-hot och eventuella angrepp på olika samhällsfunktioner som el- och vattenförsörjning, mat och transporter. Dessutom har kärnvapenhotet åter dykt upp. Osäkerheten och oenigheten om hur hoten egentligen ser ut är stor, även bland politiker och försvarsexperter, något som blev tydligt under Folk och Försvars nyligen genomförda vecka i Sälen. Svenska Blå Stjärnan följde i år konferensen via nätet, tv och andra medier. Vill du ta del av konferensen kan du hitta de inspelade föredragen samt talen på Folk och Försvars hemsida folkochforsvar.se

ringen av denna. Vi kommer att informera förbunden mer om detta under våren. Redan i detta nummer informerar vi kort om det vi vet i dag. Centralstyrelsen och kansliet gjorde före nyår en ordentlig genomgång av medlemsregistren för att se till att vi endast har betalande medlemmar registrerade. Det är ju viktigt att ha korrekta siffror så vi vet vilka resurser vi har i händelse av kris. Vi hoppas att du som medlem kan hjälpa till att rekrytera fler medlemmar under året. Att prata med djurintresserade vänner och bekanta om vår verksamhet brukar vara ett bra sätt att intressera fler. På smittskyddsfronten är det fortfarande lugnt och vi har inte behövt rycka ut på ett bra tag nu. Vår utbildningsverksamhet är dock fortfarande mycket viktig. Förr eller senare dyker det upp något otrevligt inom våra gränser och vi vill vara beredda. Läs om den nya kursen Växtskadegörare i detta nummer.

Under 2018 kommer myndigheterna att lägga ned mycket arbete på krisberedskap och information till allmänheten om totalförsvarsfrågor, något som även vår organisation kommer att delta i. I slutet på maj genomförs en krisberedskapsvecka och SBS har fått extra medel för att delta i plane-

Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar SBS Centralstyrelse/kansli: Box 2034, 169 02 Solna Besöksadress: Smidesvägen 10–12, Solna Tel: 08-629 63 60, Fax: 08-629 63 83

Blå Stjärnan 1/18

Generalsekreterare: Kristin Sundström kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Utbildningskonsulenter: Anna-Karin Hägglund anna-karin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68 Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67

Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida:

www.svenskablastjarnan.se

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp. Ta kontakt med källan om du undrar över något!

Många fall av salmonella på katt i januari ★ Från årsskiftet till och med andra hälften av januari har 46 fall av bakterien salmonella upptäckts på katt. – Antalet fall har varierat mellan åren, förklarar Elina Lahti, veterinär och epidemiolog vid SVA. – Vi ser vanligtvis flest fall i mars. 2016 var ett toppår hittills med 902 bekräftade fall, de flesta av dem i februari. I fjol var det 129 bekräftade fall varav 120 i januari. Salmonella är en viktig orsak till diarré hos katter. Sjukdomsbilden kan variera från infektion som inte ger några symtom till allvarlig mag-tarminfektion med feber, kräkningar och diarré. I värsta fall kan infektionen leda till döden. Det bästa sättet att hindra katter från att smittas av salmonella är att hålla dem borta från fågel-

bord där småfåglar matas. Där kan smittan spridas via fåglarnas avföring. Andra källor till salmonellasmitta kan vara rått kött, smittat kattfoder, smågnagare samt miljön. Katter som har diarré eller verkar hängiga kan ha smittats vid kontakt med småfåglar. Verkar din katt vara hängig eller visar andra tecken på att inte må bra? Kontakta din lokala veterinär. Kom ihåg att berätta om katten fångar småfåglar. Salmonella kan också smitta till människa. Även för människor bedöms vilda fåglar och katter vara smittkällor för salmonella. Minska risken för smitta genom att tvätta händerna noga efter kontakt med fågelbord och katter. Foto: Astrid Gast/Shutterstock

Katter smittas ofta av salmonella vid fågelbord.

Källa: SVA

SLU vill ha mer forskning om bedövning av gris vid slakt

Foto: Pixabay

Det är viktigt att grisar som ska slaktas hanteras så bra som möjligt.

★ Enligt djurskyddslagen ska djur bedövas vid slakt. Bedövning betyder att djuret ska vara medvetslöst, så att det inte känner stress eller smärta när den avblodas och dör. De vanligaste bedövningsmetoderna i Sverige är mekanisk (med bultpistol), elektrisk (med eltång) och gas (koldioxid). Alla tre bedövningsformer har föroch nackdelar vad gäller djurskyddet.

När man hanterar grisar på slakt bör man ta hänsyn till djurets naturliga beteende. För grisar som är flockdjur är det ett stressmoment att skiljas från flocken. Vid bedövning med bultpistol eller eltång måste djuren hanteras en och en och de behöver också fixeras. Detta innebär en stress för grisen. Båda metoderna kräver skicklig personal och rätt utförda är metoderna effek-

tiva då djuret blir medvetslöst direkt. Elbedövningen är dock kortvarig, det vill säga, det kräver att man snabbt avblodar djuret innan det vaknar upp. Fördelen med koldioxidbedövning är att man utför denna i grupp vilket minskar stressen. Det är också en mycket effektiv och långvarig metod. Tyvärr är den mycket obehaglig för djuren då gasen retar andningsvägarna

och djuren får svårt att andas. Det tar också mellan 30–60 sekunder för djuret att bli medvetslöst. Det har utförts tester på alternativa gaser/gasblandningar, men alternativen har inte varit bättre djurskyddsmässigt eller lämpliga att använda. SLU vill därför ha en samlad satsning inom området för att hitta bättre alternativ. Källa: SLU

Harpest finns även i harkött ★ Harpest eller tularemi kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag, inklusive människa. Gete Hestvik visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för första gången att

även muskulaturen hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis, samt att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien. Källa: SVA Blå Stjärnan 1/18

Nytt & Blandat

Harpest – en zoonos

Foto: MZPHOTO.CZ/Shutterstock

Harpestbakterien lever i kalla vattendrag.

★ I november 2017 var jag, ledamot i Centralstyrelsen, och Christina Arosenius, ordförande i Centralstyrelsen, på en workshop/övning för frivilliga organisationer och olika myndigheter. Förutom SBS deltog bland annat deltagare från polisen, SVA, SLU, Stockholm Stad, LRF, MSB, Försvarsutbildarna och flera olika statliga myndigheter. Scenariot i denna övning skulle handla om bakteriesmittan harpest (tularemi) med frågeställningen om vad vår organisation kan hjälpa till med vid ett utbrott. Dagen inleddes med en mycket intressant föreläsning av Torsten Mörner, SVA, som har forskat kring harpest sedan 1970-talet. Harpest är extremt smittsamt och är en zoonos*. Harpest har nästan uteslutande konstaterats på norra halvklotet och finns i två typer – A och B, där Typ A är dödlig för människan och bara finns i Nordamerika. Det går att vaccinera sig mot harpest som kan smitta på alla möjliga sätt. Smittan sprids från harar, smågnagare och enstaka fåglar, via stickande insekter, fästingar, vatten, inandning, direktkontakt med smittat blod, foder och mat. Bakterien lever i kalla vatBlå Stjärnan 1/18

tendrag och fanns från början endast i Norrland, men har sedan millennieskiftet upptäckts allt längre söder ut och finns nu i hela landet. Om en människa skulle bli smittad får man lokal böld (där smittan trängde in i kroppen efter myggbett/sår), lokalt svullna lymfknutor, hög feber och oftast lunginflammation. Harpest går att behandla med antibiotika. Vi delades in i fem grupper där olika organisationer och myndigheter representerades vid olika bord. Ett scenario delades ut och därefter fick varje grupp diskutera vad den egna organisationen eller myndigheten hade för ansvar och/eller möjlighet att bidra. Som medlem i Svenska Blå Stjärnan kan vi bidra med smittskyddsutbildad och kunnig personal i första hand. Jordbruksverket har ett stort ansvarsområde när det gäller zoonoser och därmed kan våra medlemmar behövas både i stabsfunktion och ute i fält. En mycket intressant, lärorik och tänkvärd dag. Katarina von Hofsten

* Zoonoser är sjukdomar som sprids naturligt mellan människa och djur.

Foto: Pixabay

Labrador retriever ligger på en säker första plats.

Foto: Pixabay

Tysk schäfer, näst populärast.

Foto: Pixabay

Golden retriever på tredje plats.

Populäraste hundraserna ★ Statistiken för 2017 från Svenska Kennelklubben och Jordbruksverket visar att labrador retrievern ökat sitt försprång som den mest populära hundrasen i Sverige. Det finns 2 654 registrerade labradorer. Den följs av tysk schäfer, golden retriever och jämthund. Bichon havanais har raskt klättrat upp till en sjunde plats.

Det finns cirka 881 000 hundar i Sverige och det föds omkring 75 000 valpar per år. I genomsnitt blir våra hundar 12 år gamla och det är en siffra som ökar mycket beroende på bättre omvårdnad. På topplistan för hundnamn ligger Molly i topp för tikar och Sigge är de mest populära namnet på hanar. Källa: SKK

Nytt & Blandat

Ullevi spelplats för workshops om farliga ämnen Det årligt återkommande seminariet CBRNE-dagarna hölls 2017 i Göteborg, 8–9 november. ★ Omkring 200 representanter från myndigheter och organisationer från hela Sverige var på plats, så även förstås Svenska Blå Stjärnan. Arrangörer var MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) samt Totalförsvarets skyddscentrum. Förkortningen CBRNE står för kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen. Under de två dagarna hölls föreläsningar om bland annat massförstörelsevapen, historik och effekter.

Wilhelm Agrell, svensk författare och historiker med inriktning på freds- och konfliktforskning samt professor i underrättelseanalys, talade om svensk försvarsplanering från 1950talet och framåt. Även frågan om vi i Sverige skulle ha skaffat kärnvapen kom upp och detta blev ju inte av som tur var. Andra föredrag handlade om effekterna av en kärnexplosion och de sjukvårdsresurser som då krävs. Vidare talade Olof Bergstedt från VAKA om kontaminering av vårt dricksvatten med smittäm-

nen – risker, planering och åtgärder. Inom området biologi deltog även Tomas Sandström från Jordbruksverket. Han redogjorde för mjältbrandsutbrottet i Omberg 2016 och Blå Stjärnors goda arbetsinsats som assistenter till veterinärerna samt om arbetet i Jordbruksverkets stab. Detta redovisades med bilder och information. Ett intressant studiebesök på närliggande Räddningstjänsten Storgöteborg avslutade onsdagen. Det genomfördes även olika workshops och det var flera intressanta föredrag, till ex-

empel om vår sjukvård och dess beredskap för olyckor och kriser. Om detta och de olika problemen inom området belystes av Nina Widfeldt från Västra Götalandsregionen. Anders Östin från FOI talade provtagning vid misstanke om olika farliga ämnen. Sammanfattningsvis tycker jag att var det två mycket givande dagar, med ny kunskap för min del. Det var också ett bra tillfälle att berätta om Svenska Blå Stjärnans uppdrag för andra aktörer än de vi vanligtvis samverkar med. Elisabeth Olofsson

Tillsammans för ett bättre djurskydd i hela Europa ★ Den 21 november var det dags för Jordbruksverket att arrangera sin årliga Djurskyddskonferens – den tionde i ordningen. Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg invigde djurskyddskonferensen och talade om samarbetet inom EU och hur det fortskrider och stärks. En aspekt som blivit viktigare under senare tid är folkhälsoperspektivet, vilket bidrar till att flera myndigheter blir engagerade samt att djurskyddsfrågan får en större bredd. Helena Elofsson från Jordbruksverket presenterade den nya EU-plattformen som startades upp i januari 2017. Plattformen kommer att arbeta för djurskydd och förstärkt nationellt samarbete inom djurskyddsområdet. Resultatet så här långt är gemensamma regler inom plattformen, gällande nedanstående områden: • Deklaration för välfärd för gris • Plattform för djurskydd • Hållande av unghöns

Foto: Pixabay

Ett av områdena för gemensamma regler inom djurskydd är hundavel.

• Hundavel • Djurskydd för häst Andra talare var Magnus Nikkarinen från intresseorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Han talade om handelns arbete inom djurskyddsområdet. Man prioriterar att arbeta med att minska antibiotikaanvändningen, göra branschöverenskommelser, öka spårbarheten för livsmedel, kommunicera matens mervärde samt att höja konsumentens förtroende för livsmedel. Det som handeln prioriterar är hög kvalité och de vill främst köpa in svenska varor. Roger Pettersson, generalsekreterare i Svenska World Animal

Protection, presenterade sin organisation och berättade om deras arbete inom EU. Arbetet sker tillsammans med andra djurskyddsorganisationer inom gruppen Eurogroup For Animals, för att förbättra djurskyddet inom EU främst inom lantbruksområdet. Många andra intressanta föredrag hölls under dagen. Hela konferensen ligger filmad ute på Jordbruksverkets hemsida. Gå in där och se delar eller hela. I år var det dessutom invigning av det nyinrättande svenska 3R-centret. 3R står för Reduce Refine Replace. Målsättningen är att minska antalet djurförsök,

förfina metoderna, öka djurvälfärden och ersätta djurförsök med andra metoder. Leif Denneberg invigningstalade även här och talade om det nya centrets roll för vetenskapen. Centret ska samordna olika aktörer inom försöksdjursverksamheter och stimulera att vi lär av varandra – internationellt och nationellt. Förutom kaffe och invigningstårta bjöds vi åhörare på tre mycket intressanta föredrag om hur man kan arbeta för att minska antalet djur inom forskningen. De som föreläste var professor Lisbeth E. Knutsen, ordförande i det danska 3R centret, dr Maria Karlgren som bedriver en framgångsrik forskning i Uppsala om vad djurförsök kan ersättas med, samt professor Adrian Smith från det norska 3Rcentret. Norska centret firande tio år förra året. Vi hoppas att detta nya svenska 3R-center kommer att ytterligare bidra till att fasa ut djurförsök så fort som möjligt. Elisabeth Olofsson Blå Stjärnan 1/18

INFO från Centralstyrelsen

Den 17–18 december 2017 höll Centralstyrelsen ett tvådagarsmöte i Stockholm. Den första dagen fick styrelsen en två timmar lång föreläsning om det säkerhetspolitiska läget och totalförsvarsplanering av Michael Malm från Försvarshögskolan, Institutet för högre totalförsvarsutbildning. ★ Vid mötet gick styrelsen igenom alla styrelsemedlemmars kompetenser, vad var och en kan bidra med och fördelade arbetet/ansvarsområden. Ett internt dokument för styrelsens förväntningar på arbetet och varandra togs fram.

★ SBS har representerats med en monter vid en totalförsvarsdag på Öland i september. Ingalill Wallin deltog.

★ Styrelsen höll en diskussion om etikfrågor rörande livsmedelsproduktionen och hur dessa ska kunna förmedlas till deltagare i grundkurserna. Vissa deltagare har bristfällig kännedom om hur livsmedelsproduktionen ser ut och kanske inte har varit

i en ladugård. Ett förslag är att söka medel för introduktionskurser där det finns tillfälle att informera och att deltagarna får möjlighet att ställa frågor före grundutbildningen.

★ Elisabeth Olofsson representerade SBS vid CBRNE-dagar i Göteborg i oktober. CBRNE handlar om farliga ämnen – kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära och explosiva. Elisabeth deltog även i Jordbruksverkets Djurskyddskonferens i Jönköping den 21 november.

★ Styrelsen diskuterade ett utkast till grundkrav för sökande till kurserna. Ett dokument kommer att tas fram och kraven

SLU får viktigt FN-uppdrag om antibiotikaresistens ★ FN:s Livsmedels- och lantbruksorganisation (FAO) har bett SLU att leda arbetet med att ta fram en manual för hur man reducerar antibiotikaanvändningen i djurhållningen på ett ansvarsfullt sätt. De ska också genomföra kurser inom området för djurhälsopersonal på Balkan, i Centralasien och i Östeuropa. Över- och felanvändning av antibiotika bidrar till en utveckling av antibiotikaresistens och syftet med uppdraget är att bidra till att utbredningen av antibiotikaresistens minskar i dessa regioner. Den svenska modellen, med nära samarbete mellan lantbruksnäringen, myndigheter

★ Kanslipersonal har deltagit i kurser rörande de nya kraven för hållning av medlemsregister (GDPR).

★ Det beslöts att från och med 2018 kommer överenskommelsen endast att skrivas i ett exemplar för kursdeltagaren. Detta skrivs under av kursledaren. Uppgifterna kommer att finnas i medlemsregistret. Det är med anledning av GDPR som kansliet har behövt se över alla rutiner.

★ Jubileumsföreläsningar har genomförts i Blekinge den 26 oktober, i Uppsala den 14 no-

vember och i Göteborg den 20 november. Jubileumsfester har genomförts i Göteborg och Stockholm den 7 oktober.

★ Styrelsen fortsatte arbetet med flera policydokument och även med enkäten om SBS olika förtjänsttecken som kommer att skickas ut till förbunden inför nästa Riksstämma. En ny funktion som Beredskapsansvarig i förbundet har införts och ett dokument om detta tagits fram.

★ Det beslöts att SBS deltar med montrar vid MILA-mässan, Sweden Internationel Horse Show och Näringslivsdagarna på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Var ute i god tid

och forskare, gör att Sverige har en framskjuten position inom EU och OECD-länderna vad gäller låg antibiotikaanvändning. Bara runt 15 procent av vår antibiotika används inom djurhållningen, att jämföra med den globala siffran som uppskattas ligga på över 50 procent. Källa: SLU

Foto: JurgaR/Istockphoto

Användningen av antibiotika i djurhållningen behöver reduceras.

Lösning från sidan 19: Vilken väg ska kaninen ta för att hitta moroten? Rätt svar är väg nummer 3.

Blå Stjärnan 1/18

kommer att finnas på hemsidan vid ansökan till kurs.

★ Vi som har husdjur behöver tidigt planera om våra djur inte kan följa med oss när vi ska bort under sommaren. Det kan också vara ett bättre alternativ för din hund eller katt att vara på pensionat än att resa långa sträckor. Utgå alltid från djurets perspektiv när du planerar. Många av oss vill alltid ha med oss våra husdjur, men det kan finnas bättre val. Du som har katt vet väl om att du inte kan lämna katten med mat och vatten till exempel i garaget och åka bort över helgen. Enligt lag är du skyldigt att se till att katten har tillsyn två gånger per dag. Ta reda på vilka lagar och föreskrifter som gäller för ditt djur. Vad är ditt djurs behov? Ett planeringstips är att höra runt bland grannarna om de kan

Foto: Hanna Fridh

hjälpa dig med att vara djurvakt i sommar. Det kan finnas en familj, en person, som längtar efter att ha djur, men som av olika skäl inte kan ha det året om och som skulle älska att ta hand om ditt djur ett par veckor i sommar. Är du ute i god tid kan ditt djur och djurvakten hinna bekanta sig. Detsamma gäller för val av pensionat – var ute i god tid. Kristin Sundström redaktör och generalsekreterare

Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Enligt Jordbruksverkets nya föreskrifter får tio procent av grisarna nu avvänjas redan vid tre veckors ålder i stället för vid fyra.

Försämrad djurvälfärd för gris med sänkt avvänjningsålder Den 1 december 2017 trädde nya djurskyddsföreskrifter i kraft. De innebär att lägsta avvänjningsålder för svenska smågrisar sänks från fyra till tre veckor. Reglerna kritiseras från många håll för att de försämrar djurskyddet och motiveras med argument som inte baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Text: Johan Beck-Friis, leg veterinär

★ ”Nya djurskyddsregler ger ökad flexibilitet med bibehållen djurvälfärd” kunde man läsa i tidningen Blå Stjärnan nummer 4/17. Tidningen citerade Jordbruksverkets pressmeddelande där verket bland annat beskriver hur ”det ska bli möjligt att under särskilda villkor, och med veterinärt överinseende, få vänja av smågrisar tidigare”. Innan regeländringen garanterades alla smågrisar, utan undantag, att få dia suggan i minst 28 dagar. Detta klassades av Jordbruksverket i ett faktablad från 2016 – som fortfarande ligger på deras hemsida (januari 2018) – som ett viktigt mervärde i svensk grisproduktion. ”En tidig avvänjning kan påverka smågrisarnas hälsa och välfärd nega-

tivt. Det finns till exempel studier som visar att avvänjning vid 21 dagar ökar risken för att smågrisarna får diarré och sämre tillväxt. Tidig avvänjning ökar också risken för beteendestörningar som flank- och öronsugning”, skriver Jordbruksverket i faktabladet. På grund av den livsmedelsstrategi som regeringen införde i juni 2017 lyfter nu Jordbruksverket i stället fram ”ökad flexibilitet och lönsamhet” för svenska grisproducenter som prioriterade mål. Om smågrisarna ges ”extra omsorg och hälsoövervakas av djurhälsoveterinär” ska upp till tio procent av dem få avvänjas redan vid 21 dagars ålder. Det är samma låga avvänjningsålder som i övriga EU och som Jord-

bruksverket bara ett år tidigare varnade för i sitt faktablad.

Vetenskapliga invändningar Många av landets ledande vetenskapliga grisexperter har protesterat mot den sänkta avvänjningsåldern. I en debattartikel i Göteborgsposten den 5 oktober 2017 kritiserar tio universitetsforskare Jordbruksverket för att bortse från internationellt erkänd forskning och nu luta sig mot en enda begränsad observationsstudie, initierad av grisbranschen själv. Den så kallade ”pilotstudien” är vetenskapligt ifrågasatt och resultaten har inte kunnat publiceras i någon vetenskaplig tidskrift, påpekar forskarna. Blå Stjärnan 1/18

För det första utfördes studien på bara tre gårdar – ett litet material då många faktorer som man vill studera är gårdsrelaterade. Dessutom genomfördes den dagliga skötseln av anställda på gårdarna som kan ha ett intresse av att resultaten blir positiva. För det andra jämfördes tidig avvänjning vid 27,1 dagar med senare avvänjning vid 32,2 dagar. Avvänjning vid 21 dagars ålder studerades inte alls. För det tredje visades i pilotstudien att både andelen självdöda och avlivade suggor ökade med över 50 procent vid tidigare avvänjning. Förklaringar kan till exempel vara att suggorna belastas hårdare av att snabbare bli dräktiga, men någon ny forskning kring detta finns inte. Skälet för en tidigare avvänjning som anförts av grisföretagarna var att minska påfrestningarna på suggorna genom en kortare digivningsperiod. I resultaten ses dock inte någon signifikant förbättring av suggornas hull. De två experter som Jordbruksverket bett utvärdera studien skriver: ”Således finns det ingen påvisbar positiv effekt av kortare ditid på suggornas hull och välfärd som kan uppväga den ökade risk för smågrisen som det finns med en kortare ditid.” Professor emeritus Bo Algers undrar i en debattartikel i Svensk Veterinärtidning 13/17: ”Varför ignoreras de resultat som visar en femtioprocentig ökning av suggdödligheten?” För det fjärde har ingen vetenskaplig granskning gjorts i pilotstudien av smågrisarnas beteende. De är starkt motiverade att dia och en tidig avvänjning ökar förekomsten av dibeteenden riktade mot något kullsyskon. Sådana beteendestörningar uppträder efter avvänj ning vid tre veckors ålder. Såväl äldre som ny forskning visar dessutom att avvänjningsåldern är mycket kritisk för smågrisens tarmhälsa. Tidig avvänjning förhöjer påtagligt risken för diarré och ökad användning av antibiotika.

Experterna påtalar risker Både Jordbruksverket och landsbygdsministern hänvisar gärna till att pilotstudien granskats av forskare från SLU och SVA, och därmed skulle vara bra Blå Stjärnan 1/18

” Foto: Vanja Sandgren, SLU

Professor emeritus Bo Algers är en av många experter som påtalar att sänkt avvänjningsålder innebär försämrad djurvälfärd för såväl suggor som smågrisar.

och giltig. Jordbruksverkets experter skriver dock i sin utvärdering: ”Om avvänjning sker tidigt kan smågrisarnas hälsa och välfärd påverkas negativt, bland annat har man funnit att vid en avvänjningstid av 21 dagar ökar risken för att smågrisarna drabbas av diarré”, ”Tidig avvänjning ökar även risken för beteendestörningar såsom flank- och öronsugning”, ”Ur smågrisens synvinkel är det huvudsakligen av godo att avvänjas vid en högre ålder”. De tillägger i en artikel i Land Lantbruk att det ”finns många vetenskapliga studier som visar att en sänkt avvänjningsålder försämrar smågrisarnas hälsa och välfärd”.

Varför ignoreras vetenskapen? Det märkliga är, menar Bo Algers, att Jordbruksverket väljer att bortse från all den omfattande forskning som gjorts om avvänjningsålderns betydelse för grisen. Än märkligare blir det när Jordbruksverket, som tillmäter pilotstudien så stort värde, ignorerar att i samma studie ökade dödligheten signifikant hos suggorna vid den tidigare avvänjningsåldern. Jordbruksverket är noga med att påpeka att tidig avvänjning bara får utföras om ett antal kontrollpunkter är uppfyllda. Det handlar om att besättningen ska vara ansluten till organiserad hälsokontroll och till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet ”Smittsäkrad besättning gris” (nivå ”Spets”), att smågrisarna föds upp omgångsvis, att stallarna tomhålls och desinficeras, att

Det märkliga är att Jordbruksverket väljer att bortse från all den omfattande forskning som gjorts om avvänjningsålderns betydelse för grisen. kullutjämning sker inom två dygns ålder, att mjölkbaserat tillskottsfoder ges, att grisarna har en normal vikt, att tillskottsvärme och reservelverk finns, att inte mer än tio procent av grisarna i varje omgång har en ålder under 26 dygn och att inga beteendestörningar, såsom flanksugning eller svansbitning, förekommer efter avvänjning annat än undantagsvis. De flesta av dessa punkter kunde man önska att alla smågrisproducenter ville leva upp till, men hur tänker man sig kunna konstatera att ”inga beteendestörningar såsom flanksugning eller svansbitning förekommer annat än undantagsvis”? Vad innebär undantagsvis? Vid vilken ålder ska det registreras? Och hur ska man registrera det? För att på ett rimligt säkert sätt kunna skatta förekomsten av ett omriktat beteende behövs videoövervakning. ”Var finns lönsamheten i något sådant?”, frågar Bo Algers.

Danmark går åt andra hållet Det danska Miljö- og Födevareministeriet påpekar i en skrift om smågrishälsa från augusti 2017 att ”en senare avvänjning än de nuvarande vid cirka fyra veckor sannolikt kan reducera förekomsten av avvänjningsdiarré förorsakad av E coli och därmed behovet av behandling och därav följande risk för selektion av antibiotikaresistenta bakterier generellt”. Diskussionen i Danmark rör sig således i motsatt riktning mot den i Sverige. Bo Algers och övriga kritiska forskare undrar om svensk djurvälfärd baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet snart är att betrakta som historia. 

Foto: Vanja Sandgren, SLU

Ett naturligt beteende är det beteende som djuret är starkt motiverat att utföra och som ger djuret en funktionell återkoppling, menar Bo Algers.

Djurs rätt till naturligt beteende i lantbruket i dag Våra livsmedelsproducerande djur är i stort behov av att få utrymme för sitt naturliga beteende. Undermåliga miljöer för djuren ökar risken för sjukdomar och därmed behovet av antibiotika. Text: Ann-Christin Mathiasson

★ Måndagen den 20 november bjöd Göteborgs- och Bohusläns förbund in till en föreläsning med temat Naturligt beteende och lantbruket i dag. Föreläsare var Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien på SLU i Skara. Han berättade att frågan om djurs rätt att utöva naturliga beteenden inte

är ny, men väldigt aktuell. För närvarande tittar regeringen på en proposition till en ny djurskyddslag, där man funderar på att tydligare definiera begreppet naturligt beteende. 1998 fick vi den nuvarande djurskyddslagen där paragraf fyra säger att ”Djur skall hållas och skötas i en god

djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt”.

Ingen slump Men vad har då husdjuren för behov av att kunna utföra vissa naturliga beteenden? Blå Stjärnan 1/18

”

EU-kommissionen borde vara modigare och bötfälla medlemsländer som inte lever upp till de regler vi har att förhålla oss till.

Det är ju ingen slump att våra husdjur har de beteenden som de har, menar Bo Algers. Ett naturligt beteende är det som djuret är starkt motiverat att utföra och som ger djuret en funktionell återkoppling. På så sätt kan individen öka sin förmåga att förutse och kontrollera omgivningen.

Lagrad kunskap i generna Naturligt beteende handlar om motivation och det är generna och hormonerna som reglerar vilka beteenden som ska få högsta prioritet. En nyfödd gris vet till exempel precis hur den ska bete sig för att få mat. Den vet att den ska ta sig mot värmen som suggan avger. Det är komplext lagrat i generna för att grisen ska kunna överleva. Vissa beteenden hos djuren är så starkt motiverande att de försöker utföra dem trots att de inte har någon möjlighet. En dräktig gris som står fixerad och är utan strö försöker till exempel bygga bo även om hon inte har något att bygga av. – Det som då händer inne i djuret är att stresshormonet kortisol frigörs. Undersökningar har visat att fixerade gyltor har betydligt högre halter av stresshormoner inför en förlossning än gyltor som hålls lösa, förklarar Bo Algers. Djur som inte får utlopp för motivationen att utföra ett visst beteende blir frustrerade. Detta kan ge konsekvenser i form av stereotypa handlingar. Beteendeprogrammet kan inte stängas av eftersom handlingen inte är utförd och kroppen tvingas signalera gång på gång. Stresshormonerna stiger, vilket ökar risken för sjukdomar och därmed användning av antibiotika. Bo Algers anser att djurens välfärd i högsta grad är en fråga för politikerna. Blå Stjärnan 1/18

Foto: Aumsama/Shutterstock

En nyfödd gris vet exakt hur den ska bete sig för att få mat.

Livsmedelsproducerande djur i undermåliga miljöer kräver antibiotika i större utsträckning. Det i sin tur ökar risken för antibiotikaresistens, vilken utgör ett hot mot folkhälsan.

Djur är kännande varelser Enligt paragraf två i djurskyddslagen har människan också ett ansvar att inte utsätta djur för onödigt lidande. – Med Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1999 enades vi i EU om att djur som vi håller för livsmedelsproduktion är kännande varelser. Därför handlar det inte bara om att öka produktionen, utan också om att bli bättre på att se till att djurskyddslagarna följs, säger Bo Algers och lägger till: – EU-kommissionen borde vara mo-

digare och bötfälla medlemsländer som inte lever upp till de regler vi har att förhålla oss till.

Samsyn behövs Bo Algers menar också att vi borde ha en samsyn mellan producenter och konsumenter om hur en god djurvälfärd ska se ut. Medborgarna behöver bli mer medvetna om villkoren för livsmedelsproduktion. Vad får det till exempel för konsekvenser för fåren om vi vill ha färskt lammkött året om? – Medborgarna har starka åsikter om djurhållning och accepterar inte att djur behandlas hur som helst. Därför bör vi prata mer om mat, så att fler inser vikten av att våra djur ges möjlighet att bete sig på ett naturligt sätt. 

Foto: Peter Osslund

Så kan du som medlem påverka inom Svenska Blå Stjärnan 1. Kontakta förbundsstyrelsen Ett bra sätt att påverka ditt förbund är att du vänder dig till styrelsen med ditt förslag. Har du förslag på verksamhetsutveckling, föreningsaktiviteter eller något annat som du vill ska hända, skriv ett brev eller skicka ett mejl. På så sätt bidrar du till utvecklingen inom ditt förbund. Styrelsen tar upp din fråga för diskussion på något styrelsesammanträde och sedan får du svar om vad de tycker. Vill du öka chansen att styrelsen svarar kan du i skrivelsen erbjuda dig att själv ta ansvar för frågan, till exempel genom att bilda en grupp som utreder frågan eller att du ansvarar för aktiviteten, om det är en sådan du föreslagit.

2. Motion Om du inte tycker att du får någon respons kan du alltid skriva en motion till förbundets årsmöte där du beskriver ditt förslag. Motionen ska vara skriftlig och lämnas in tre veckor före årsmötet. I motionen skriver du varför du tycker att frågan är viktig och vad du vill att förbundet ska göra, gärna i en att-sats: Jag vill att förbundet … och så vidare.

3. Gå på årsmötet Ett förbund inom Svenska Blå Stjärnan är en demokratisk förening där medlemmarna har rösträtt på årsmötet. Naturligtvis krävs det att du har betalat din medlemsavgift. Årsmötet har framför allt till uppgift att avgöra om styrelsen ska få godkänt, att välja valberedning, att välja styrelse samt revisorer. På årsmötet tas även beslut kring de motioner som kommit in. Det innebär att du har chans att påverka viktiga frågor både på kort och lång sikt genom att delta på årsmötet. Varje medlem har en röst.

4. Gå med i styrelsen Förbundsstyrelsen sköter om den ideella föreningen Svenska Blå Stjärnan i sin region. Det innebär att man som styrelseledamot tar på sig ansvar, men också att du får ett stort inflytande på verksamheten. Styrelsen föreslås av valberedningen och väljs på årsmötet. Är du intresserad av att ingå i styrelsen kan du ta kontakt med valberedningen och tala om att du gärna ställer upp. Via Studiefrämjandet, som Svenska Blå Stjärnan samarbetar med, kan du gå styrelsekurser som ger en bra grund.

5. Gå med i en aktivitetsgrupp eller starta en Om du vill engagera dig utan att vara med i styrelsen kan det passa att vara med i en grupp som till exempel tar hand om olika föreningsaktiviteter. Genom styrelsen kan gruppen få mandat att genomföra aktiviteter och även få en budget för mindre inköp. Hur det går till är olika för olika förbund.

6. Via valberedningen Du kan påverka ditt förbund genom att gå med i valberedningen eller komma med förslag på kandidater som du tycker att valberedningen bör ta kontakt med. Det är fritt för medlemmar att direkt nominera på årsstämman. Givetvis blir allt enklare om det går via valberedningen. En valberedning har ett stort inflytande på förbundet och är en mycket viktig funktion. Valberedningen väljs på årsmötet. Kontakta ditt förbund och hör vad du kan bidra med. Förbunden är autonoma, har egen ekonomi och fattar sina egna beslut med stadgan som styrande dokument. Vilka aktiviteter som finns och hur man arbetar inom förbunden är därför olika. Blå Stjärnan 1/18

Utbildning

Med förra numret av Blå Stjärnan skickade vi ut en vikfolder där vi presenterade 2018 års kursutbud. För att läsa mer och för att anmäla dig går du in på vår hemsida svenskablastjarnan.se Om du inte redan anmält dig till någon utbildning rekommenderar jag dig att göra det och bredda din kompetens.

Foto: Jonas Hägglund

Välkomna till utbildningsåret 2018

Anna-Karin Hägglund Utbildningskonsulent Tel: 08-629 63 68 anna-karin@svenskablastjarnan.se

Smittskyddsutbildning ★ I år kommer den fördjupade Smittskyddsutbildningen vara i form av en distanskurs. Den som går kursen får ett login till ett distansverktyg och kan då följa utbildningen hemifrån. Gårdsnära smittskydd kommer som vanligt att ges på olika platser ute i landet.

Repetitionsövning ★ Var det länge sedan du repeterade dina djurkunskaper? Passa på Foto: Almgren/Shutterstock

Vi behöver bli fler grundutbildade! ★ De senaste åren har flera gamla, trogna Blå Stjärnor gått i pension och/eller inte längre anser sig ha fysiken för att arbeta praktiskt med lantbruksdjur. Vi behöver därför bli fler som vill utbilda sig, teckna överenskommelse och vara villig att ställa upp för djuren vid en kris. Vi är i början av ett nytt utbildningsår och utbildningskalendern är välfylld. Passa på att rekrytera djurintresserade vänner och bekanta till Svenska Blå Stjärnan genom att berätta om allt positivt de kan få genom ett engagemang hos oss. Som medlem i Svenska Blå Stjärnan får du mycket kunskap om lantbruks- och sällskapsdjur, krishantering och om vårt samhälle. Om du väljer att utbilda dig genom oss får du förutom ny kunskap och givande utbildningar samtidigt ett fantastiskt kontaktnät med andra djurintresserade över hela landet.

att planera in några repetitionsdagar under året. Mer information om detta finns på vår hemsida och där kan du även skriva ut blanketter som du ska ha med dig till gården. Ta kontakt och stäm av med den som är utbildningsansvarig i ditt förbund innan du startar din repetitionsövning.

I förbundet ★ Du kanske har en idé på en aktivitet som du önskar att genomföra? Kanske ditt förbund redan har någon kurs, föreläsning eller studiebesök som du är intresserad av? Ta kontakt med den som är utbildningsansvarig i ditt förbund och hör dig för. Kontaktuppgifter hittar du på hemsidan svenskablastjarnan.se eller längst bak i utbildningsfoldern. Håll dig uppdaterad om kursutbudet, gå in på vår hemsida regelbundet och se vad som är på gång centralt och ute i förbunden. Besök vår hemsida och facebooksida facebook.com/svenskablastjarnan med jämna mellanrum – nyheter och eventuella ändringar läggs upp där löpande.

Skapa fina sommarminnen tillsammans med oss! Bli en resurs för djuren vid kris! Anmäl dig till Grundkurs 1: Östra Ljungby, 12–20 juni Arbrå, 25 juni–3 juli Skara, 27 juni–5 juli Kostnadsfritt, ersättning utgår. För anmälan: svenskablastjarnan.se Foto: Christiangardo/Shutterstock

Blå Stjärnan 1/18

Foto: Jn-design/Shutterstock

Foto: Adam Melnyk/Shutterstock

Sverige ska stärka krisberedskapen – du behövs! Strax före jul lade Försvarsberedningen fram en rapport med titeln Motståndskraft. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats under de senaste åren och det gör att Sverige nu skärper beredskapen. Rapporten innehåller bland annat ett avsnitt om de arton Frivilliga försvarsorganisationerna, som Svenska Blå Stjärnan tillhör. Vår roll är viktig när vi ska stärka det civila försvaret. Text: Kristin Sundström

★ Alla svenskar behöver förbereda sig för en kris. Försvarsberedningen föreslår att alla ska ha beredskap för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från det offentliga. Det är här du kommer in.

Svenska Blå Stjärnans uppgift Vi bidrar med att stärka krisberedskapen inom djurområdet och på så sätt stärker vi även livsmedelsförsörjningBlå Stjärnan 1/18

Foto: AnneMS/Shutterstock

en. Under ett antal år har vi också arbetat för att öka kunskapen om svensk mat genom att lyfta fram den inhemska produktionen. Det blir ännu viktigare nu när hoten utifrån ökar och det kan bli svårt att få hit varor från andra länder.

vecka ställer höga krav på förberedelse. Man brukar säga att krisen inte är längre bort än ett par mål mat. Du vet själv hur dåligt man tänker när det går för lång tid mellan måltiderna. Att inte ha vatten och mat och heller inte värme påverkar beslutsförmågan.

Vi är mer redo än andra Du som är Stjärna är bättre förberedd än de flesta. Genom utbildningar och övningar, vår tidning Blå Stjärnan och Facebook, har du fått information om olika kriser som kan drabba Sverige. Du har större kunskap om smittskydd än vad din granne har. Din kunskap behövs när Sverige ska bli mer motståndskraftigt. Att klara sig utan hjälp utifrån i en Blå Stjärnan 1/18

Krisberedskapsveckan i maj I slutet av maj, vecka 22, är den så kallade Krisberedskapsveckan, då landets kommuner kommer att ha aktiviteter på temat krisberedskap. Svenska Blå Stjärnan kommer att genomföra aktiviteter under hela året och lite extra under just den veckan. Då vill vi vara med och bidra i kommunernas aktiviteter.

Håll ögonen öppna och se vad din kommun kommer att göra. På vår hemsida, på Facebook och i nästa nummer av Blå Stjärnan ser du vilka aktiviteter vi planerar. Arbetet har just börjat – mer kommer under våren. Under Krisberedskapsveckan får alla hushåll i Sverige en broschyr med information om hur man ska förbereda sig för en eventuell krissituation. Utskicket är en del i regeringens arbete för att öka människors kunskap inför kriser, höjd beredskap och krig.

Vi har en viktig uppgift Vi hoppas att du som är Blå Stjärna vill hjälpa till med att informera om att alla som bor i Sverige behöver stärka sin4

4krisberedskap, både för sig själva, sin familj och omgivning, för samhället och djuren. En bra början är att prata krisberedskap i skolan, på jobbet, bland vänner och bekanta, på middagen hos släkten, i stallet, på hundklubben och överallt där du träffar människor. Att sprida budskapet är en mycket viktig uppgift som vi Blå Stjärnor har framför oss. Vi räknar med dig. Tack på förhand för din insats!

Nu stärker vi det civila försvaret Det civila försvaret ingår i totalförsvaret och behövs som ett stöd för samhället vid kris, höjd beredskap och, i värsta fall, vid krig. Sverige kan inte räkna med att få snabb hjälp från andra länder. Försvarsberedningen säger att myndigheterna måste ha förmåga att klara svåra störningar under tre månader utan hjälp utifrån. Var och en måste också ha beredskap för att klara sig minst en vecka utan hjälp från det offentliga, enligt Försvarsberedningen.

Extra pengar från regeringen De Frivilliga Försvarsorganisationerna har fått 24 miljoner extra under 2018 för att stärka det civila försvaret. En viktig del i det arbetet är att informera allmänheten om hur man kan klara sig själv i en vecka. För oss Blå Stjärnor är det viktigt att även våra djur mår bra. Information om hur djurägare ska klara krislägen för sina djur är också ett område som Svenska Blå Stjärnan tar ansvar för.

NATIONELLA INTRESSEN I den nationella säkerhetsstrategin från 2017 har regeringen identiﬁerat några nationella intressen för vår säkerhet. De är följande: c att tillgodose invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa, c att säkra försörjningen och skydd av samhällsviktiga funktioner, c att upprätthålla grundläggande värden: demokrati, rättsstat, mänskliga frioch rättigheter, c att under alla omständigheter försvara Sveriges frihet, säkerhet och rätt till självbestämmande, c att främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde, c att samarbete, solidaritet och integration inom EU bevarar och stärks samt c att främja en regelbaserad multilateral världsordning.

CIVILFÖRSVARETS UPPGIFTER I Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft” ﬁnner du i kapitel 7, 7:3, Det civila försvarets uppgifter. Hela rapporten ﬁnner du på Regeringens hemsida: regeringen.se/rattsdokument/ds-201766/ Det civila försvaret ska bidra till målet för totalförsvaret genom att ha följande uppgifter: c värna civilbefolkningen, c säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, c upprätthålla en nödvändig försörjning, c bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld, c upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan, c bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred samt c med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Hardukoll.nu och hemsidan Svenska Blå Stjärnan kommer att få en del av de extra pengarna från regeringen för att informera och stärka det civila försvaret. På sajten hardukoll.nu kan du lära dig mer om krisberedskap för sällskapsdjur och om hur du tar hand om djuren vid kris. Under året kommer vi att fylla på med information liksom på vår hemsida svenskablastjarnan.se Du kan bidra till att stärka samhället. Börja redan i dag med att prata krisberedskap med de du träffar. Tack så mycket! 

FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER I Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft”, kapitel 12, Frivilliga försvarsorganisationer. 12.1 De frivilliga försvarsorganisationernas engagemang i dag: Försvarsberedningen har tidigare betonat att de frivilliga försvarsorganisationerna har en viktig roll i totalförsvaret. Genom att förmedla kunskap och kompetens, stärka engagemanget för totalförsvaret och utveckla samhällets funktionalitet under höjd beredskap och krig bidrar de frivilliga försvarsorganisationerna till det militära och civila försvaret. Detta stärker även krisberedskapen. Med engagerade, välutbildade och övade frivilliga ungdomar, kvinnor och män skapas en bredd och mångfald för att stärka totalförsvaret och möta de utmaningar som Sverige kan ställas inför.

Blå Stjärnan 1/18

Foto: Stefan Lindberg

Om exempelvis tallvedsnematoden skulle etablera sig i Sverige skulle den utgöra ett allvarligt hot mot våra barrskogar.

Beredskap mot växtskadegörare ”Beredskap växtskadegörare” är en ny kurs som genomfördes två dagar i november på Valla Folkhögskola i Linköping. Angrepp av växtskadegörare kan ge stora ekonomiska förluster för både enskilda och samhället. I framtiden kan Blå Stjärnor förhoppningsvis spela en viktig roll vid bekämpningsarbetet. ★ Sexton vetgiriga Blå Stjärnor hade anmält sig till kursen för att lära sig mer. En av dem var Helene Svahn från Gotlands förbund. – Det var en mycket intressant kurs och alla satt hänförda och lyssnade. Mest handlade det om växtskadegörare på skog. Jag har aldrig varit särskilt intresserad av skog tidigare, men det här väckte verkligen mitt intresse. Kursen var enbart teoretisk och syftet var att ge grundläggande kunskaper om Jordbruksverkets beredskap när det gäller växtskadegörare, samt kunskap om skogsnäringen och enskilda allvarliga växtskadegörare.

Riskkartor – Man har gjort riskkartor och sett att hoten från växtskadegörare stiger i Sverige. En av anledningarna är den ökade globaliseringen och klimatförändringarna. Klimatet måste vara gynnsamt för att skadegörarna ska överleva och spridas. Tidigare har de dött, men så är det inte längre. Många växtskadegörare kan orsaka Blå Stjärnan 1/18

stora ekonomiska förluster för den yrkesmässiga växtproduktionen och skogsbruket, men även skada den omgivande miljön. Spridning i Europa sker främst genom handeln med växter och när vi transporterar trä som är angripet eller använder det som träemballage. Att förhindra spridning av växtskadegörare med hjälp av lagstiftning kallas för fytosanitär verksamhet och i dag regleras cirka 250 växtskadegörare inom det fytosanitära området.

Tallvedsnematoden ett hot En av dessa allvarliga växtskadegörare är tallvedsnematoden, en rundmaskart som angriper barrträd. Nematoden sprider sig i naturen med hjälp av olika arter av tallbock. I Sverige har vi aldrig haft något utbrott av tallvedsnematod, men skulle vi få in den i landet finns det tallbockar över hela landet som kan föra smittan vidare. Tallvedsnematoden är svår att begränsa, och om den påträffas innebär det att alla barrträd inom ett stort område kring det smittade trädet måste av-

verkas. Det kan innebära kostnader på miljardbelopp. En dialog förs med Jordbruksverket om hur Svenska Blå Stjärnan skulle kunna vara en förstärkningsresurs vid ett skarpt läge.

Peppade att lära sig mer Det aktuella kurstillfället var en pilotomgång för att väcka intresse och informera om de skadegörare som kan drabba skogsnäringen. Andra och sista kursdagen kom personal från Skogsstyrelsen och berättade hur de arbetar med inventeringar. – De är ungefär 600 stycken som är ute och jobbar i fält. De tar bland annat flygfoton med drönare vid kontroller av virkesanmälningar. Helene hoppas att kursen blir ännu mer fördjupande nästa gång den körs. – Vi var alla väldigt peppade på att få lära oss mer. Det här är en intressant och viktig kurs och jag tror att vi Blå Stjärnor kan bli en värdefull tillgång i framtiden när det gäller växtskadegörare. Ann-Christin Mathiasson

Barn&Ungdom Redaktör: Joakim Hald joakim.hald@svenskablastjarnan.se

Vår nye redaktör är på plats Vi välkomnar Joakim Hald, vår nye redaktör för barn- och ungdomssidorna. Här presenterar han sig. ★ Mitt namn är Joakim Hald och jag är ny redaktör för Blå Stjärnans barn- och ungdomssidor. Att bli redaktör är något som jag har velat bli ända sedan jag såg första numret av tidningen. Jag har sagt att om jag en dag får chansen så söker jag, och nu är jag här. Jag är 21 år gammal och bor i Ystad. Jag är lärarstudent och läser till bildlärare på distans vid Umeå universitet och jobbar som fritidslärare tre dagar per vecka. På min fritid skapar jag kreativt, läser om zoologi och jobbar aktivt inom Svenska Blå Stjär-

nan med aktiviteter och läger i mitt distrikt. Jag gillar att resa och drömmer om att komma till Australien någon gång i framtiden. Djur har alltid varit en stor del av mitt liv och jag intresserar mig väldigt mycket för djur i allmänhet, djurparker och djurs rättigheter. Jag är utbildad legitimerad djurskötare med inriktning vilda djur på Ystad djurparks naturbrukslinje. Jag ser fram emot äventyret att få jobba som redaktör och hoppas att jag kan inspirera så som tidningen gjort för mig. Text och foto: Joakim Hald

Joakim Hald har ett genuint djurintresse.

Dvärgpapegoja som husdjur ★ Dvärgpapegojan är en utmärkt sällskapsfågel med mycket personlighet och energi. Den tillhör underfamiljen papegojor och har lätt att lära sig olika saker som till exempel att säga enklare ord eller att utför enklare trix. I naturen lever fåglarna i Afrika på savannen eller i halvöknar, där den lever i busksnår. Den rosenhuvade dvärgpapegojan är den vanligaste arten man har som burfågel. Gemensamt för alla arter är att de lever i stora flockar från 10 till 1000 individer. Dvärgpapegojan väger mellan 40–60 gram och har en kroppslängd på 13–17 cm med en livslängd på 10–15 år i fångenskap. Dvärgpapegojan lever i par där båda delar på ansvaret att ta hand om sina ungar. Detta innebär att dvärgpapegojor bör skaffas i par då fåglarna kan bli deprimerade och sjuka utan en partner. Fåglarna äter i naturen en kost som består av frön och nötter och en liknande kost ska ska ges till tamfåglar. Dvärgpapegojan är en pratglad fågel och låter en hel del. Det är något som man bör tänka på innan man skaffar sig dvärgpapegojor. Vilket djur du än skaffar bör du fundera över om du har tid och plats för djuret. Var noga med att läsa på om djuret för att se om det passar dig. Det är alltid en vuxens ansvar att djuret mår bra och får vad det behöver. Rosenhuvade dvärgpapegojan är ett trevligt husdjur.

Text och foto: Joakim Hald Blå Stjärnan 1/18

Barn&Ungdom

Vilda katter – så kan du göra skillnad ★ Nu när våren är här ökar antalet hemlösa katter i Sverige. Under de närmaste månaderna föds årets första kullar och kattungarnas första dagar i livet är avgörande för deras framtid. För de hemlösa katterna har vintern varit påfrestande och många av dem är sjuka och i dåligt hull nu till våren. Många av honkatterna som får sina ungar under våren är inte fysiskt kapabla att ta hand om ungarna. En utsvulten hona har svårt att producera tillräckligt med mjölk och är inte tillräckligt stark för att kunna försvara sina ungar mot andra katter. Många av kattungarna börjar snart vandra omkring i förvirring i sökandet efter en trygg tillvaro där de kan få mat och husrum. Deras enda räddning är att de tas om hand av oss människor och räddas då från en plågsam död. Jag ha själv tagit hand om två hemlösa katter. Den ena kommer från en sjukdomsdrabbad bondgård med kattpest och den andra var en ensam kattunge som strövade runt i sökandet efter ett hem. Hemlösa katter kommer alla från olika bakgrunder, men alla vill samma sak – få ett tryggt hem. Ett sätt att förebygga problemet med stigande antal hemlösa katter är kastrering eller sterilisering. Det är en bra lösning – för varje kattindivid som inte kan reproducera sig, räddas många katter från ett plågsamt, hemlöst liv. Vill du göra en insats liksom jag, hör av dig till lokala katthem eller liknande organisationer för att hjälpa katterna. Text och foto: Joakim Hald Blå Stjärnan 1/18

Fox, en av de två katter som jag har räddat.

Vilken väg ska kaninen ta för att hitta moroten?

1. 2. 3.

Den rätta lösningen hittar du på sidan 7.

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Box 2034 169 02 Solna

Svenska Blå Stjärnan använder den digitala brevlådan KIVRA Från och med februari använder sig Svenska Blå Stjärnan (SBS) av KIVRA, en digital brevlåda, när vi skickar ut din lönespecifikation, till exempel efter du har deltagit i en utbildning. Du som är mottagare av ersättning och därmed får lönespecifikation behöver registrera dig omgående på Kivras hemsida www.kivra.se Det krävs ett Mobilt BankID för tjänsten. Kivra är en gratis digital brevlåda. Så här skriver Kivra på sin hemsida: Ställ om din viktiga post till en digital brevlåda.Kivra är en tjänst för säker digital post från företag och myndigheter. Du får bara post från företag och myndigheter som är anslutna till Kivra och som du har en relation till. I takt med att fler avsändare ansluter sig kommer du automatiskt att få mer och mer av din post i Kivra. Du kommer att aviseras när du får ny post. Läs mer på www.kivra.se Vid frågor skriv till sbs@svenskablastjarnan.se Svenska Blå Stjärnan har valt att använda Kivra då den nya dataskyddsförordningen, GDPR, träder i kraft den 25 maj. Den ersätter personuppgiftslagen (PuL). I den nya förordningen framgår det att man ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda och hantera personuppgifter. Dessutom är den digitala brevlådan bra för miljön.

Foto: TTphoto/Shutterstock