Blå Stjärnan nr 3 2019

3/2019

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

Krisberedskapsveckan Afrikansk svinpest kan nå Sverige Bra motion för unghunden Varmare klimat ger nya smittor

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 3/2019 3 Ledaren

17 Utbildning

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

4 Nytt &Blandat

18 AFRIKANSK SVINPEST: Så förhindras spridning i Sverige

Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se

c c

c

c

c

c

c

Ny klövsjukdom hos svenska får Symtom på förlamning kan bero på botulism Sörmlandsbonde får pris av WWF för miljöinsatser Sverige och Italien i samarbete om djurens välfärd Seminarium om naturkatastrofer och deras påverkan på djur Ny webbplats samlar fakta om juver och juverhälsa Vi äter mer kött från våra svenska gårdar

7 Info från Centralstyrelsen c c

Projekt om West Nile Virus Redaktörens spalt

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

Ansvarig utgivare: Christina Arosenius, vice ordförande christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

19 Tajgafästingen tros breda ut sig

Redaktörer:

20 Motionera unghunden med sunt förnuft

Amelie Wisén amelie@svenskablastjarnan.se

22 Barn & Ungdom

Redaktionsgrupp:

c

8 Krisberedskapsveckan c

c

Vad gör du om din vardag plötsligt vänds upp och ner?

Stjärninsatser under krisberedskapsveckan

Adress:

c

Tricktipset: Nudda föremål med tassarna, hovarna eller klövarna Rida med käpphäst – sporten som blir allt mer populär

Kristin af Malmborg kristin@svenskablastjarnan.se

Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg och Amelie Wisén

Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg

Upplaga: 8 000 Utkommer: 4 nummer per år

11 Skolan med härproducerad och hållbar mat på menyn

Nr

Utgivning Manusstopp

4/19 vecka 50

18 oktober

Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2019

S

N VA

ENMÄRK

E

T

24 Djurens dag

Miljömärkt trycksak 3041 0196

14 Nya sjukdomar når Sverige i takt med att klimatet blir varmare

Omslagsfoto: Dezy Shutterstock

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

LEDAREN

En spännande höst att se fram emot Nu när hösten är här är det dags för många roliga och intressanta aktiviteter i Svenska Blå Stjärnans (SBS) olika förbund. Eftersom flera av våra svenska myndigheter och organisationer ser flexibilitet som en god egenskap är det viktigt att vi som privatpersoner är beredda att byta inriktning och arbete, samt utbilda oss inom nya ämnen.

Det betyder också att vi som organisation behöver vara fortsatt flexibla och redo att anta nya utmaningar. SBS har verkat i över 100 år och lockar många nya medlemmar. Det visar på vår förmåga att ta oss an nya uppgifter och att det ger resultat.

Förra sommarens torka och bränder medförde ett högt tryck både på vår jourhavande och på kansliet. Därför ändrade vi i semesterplaneringen och bemannande kansliet smartare under årets sommar. Detta för att snabbt kunna vara myndigheter behjälpliga vid eventuella utbrott av epizootier eller om vädrets makter skulle kräva snabba insatser från vår sida. Nu blev det en mer normal sommar här i Sverige, vilket också innebar att det var lugnare vid telefonen. I stora delar av landet har det bärgats en god vallskörd, och i skrivande stund verkar även spannmålsskörden bli mycket bra. Det är viktigt och bra för oss alla, men framför allt för lantbrukarna och djuren.

Under vårens Riksstämma i Jönköping fick jag det roliga och hedrande uppdraget att under de två kommande åren verka som Riksstjärnchef/ordförande inom SBS. Jag vill gärna tacka Christina Arosenius för det utmärkta arbete som hon har utfört som tidigare ordförande. Det känns också tryggt att Christina nu finns kvar som vice ordförande och som ett bollplank för mig. Nu är vi en

sammansvetsad arbetsgrupp inom Centralstyrelsen med en bra spridning kunskapsmässigt och geografiskt. Själv tar jag med mig mina över fyrtio år som medlem i SBS då jag har haft förmånen att gå många utbildningar och delta i flera olika spännande projekt, exempelvis Ryttar-VM i Stockholm 1990 och vaccinationen mot blåtunga mellan åren 2008 och 2010.

I förbunden runt om i landet pågår många spännande medlemsaktiviteter. Ibland är även medlemmar i närliggande förbund välkomna på aktiviteter. Den här typen av samarbeten är mycket positivt och något vi bör jobba mer med. Om du är medlem är du varmt välkommen att titta in på vår hemsida (www.svenskablastjarnan.se) för att se vad som händer i andra förbund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett de frivilliga organisationerna i uppdrag att ta fram en varsin långsiktig strategisk plan. Arbetet med uppdraget fortsätter på central nivå och jag hoppas att det även gör det ute hos er i förbunden.

Under tiden fortsätter arbetet med att analysera organisationens förmågor, rekrytera nya medlemmar och finslipa våra utbildningar.

Hoppas att ni alla får en riktigt bra höst! Kanske hinner du repetera, informera om SBS eller gå nya kurser. På vår hemsida finns Foto: Mette Harvest mycket att välja bland.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

Riksstjärnchef: Elisabeth Olofsson elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin af Malmborg E-post: kristin@svenskablastjarnan.se

En mötesplats för djurintresserade i alla åldrar SBS Centralstyrelse/kansli: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se svenskablastjarnan.se

Blå Stjärnan 3/19

Utbildningskoordinator: Anna Holmberg E-post: anna@svenskablastjarnan.se

Kommunikatör: Paola Squassina paola@svenskablastjarnan.se

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson E-post: margareta@svenskablastjarnan.se

Kommunikatör: Amelie Wisén E-post: amelie@svenskablastjarnan.se

Ekonomiansvarig: Lena Esbro E-post: lena.esbro@svenskablastjarnan.se

Utbildningskonsulent: Eva Ladberg E-post: eva@svenskablastjarnan.se

Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7

Nu byter vi telefonnummer Vi är mitt i processen att byta telefonsystem och därmed även telefonnummer.

Våra nya nummer ser du i nästa utgåva av tidningen.

3

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp, om inte annat anges. Ta kontakt med källan om du undrar över något.

Ny klövsjukdom hos svenska får Smittsam digital dermatit hos får (contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk djurbesättning. Sjukdomen är smittsam och orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln, smärta och kraftig hälta. ★ Smittsam digital dermatit är mycket svår att behandla, och det finns i dag ingen bra metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade fårbesättningar.

Det är oklart hur sjukdomen kommit in i besättningen, som finns i södra delen av landet.

Sjukdomen är vanlig i Storbritannien. Liknande bakterier orsakar också digital dermatit hos nöt, en sjukdom som däremot är mycket vanlig i Sverige.

– Fårägare ska vara observanta på hälta i besättningen och ta kontakt med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) eller

Gård och djurhälsan om man är osäker. Vi har inga indikationer på att fler besättningar skulle vara drabbade, men det är viktigt att ha koll så att vi tidigt får kännedom om eventuellt nya fall, säger Ylva Persson, biträdande statsveterinär vid SVA. För att förhindra smitta till fårbesättningar bör livdjursinköp undvikas. Om djur köps in ska klövarna undersökas noggrant och sedan ska djuren hållas i karantän. Se också till att ha goda smittskyddsrutiner för besökare.

CODD Smittsam digital dermatit (CODD) beskrevs första gången i Storbritannien 1997 och nu är sjukdomen spridd över hela landet, samt även till Irland.

Alla får som smittats med CODD är inte halta, men det är ett Foto: Jennifer Duncan vanligt symtom som kan kvarstå efter att Skadorna av sjukdomen CODD på får syns ofta bara på en klövhalva på ett ben. skadorna läkt.

Källa: Pressklipp SVA

Symtom på förlamning kan bero på botulism Botulism är en dödlig förgiftning som beror på bakterietillväxt i syrefattig miljö, till exempel konservburkar när det gäller människa och tättpackat foder när det gäller djur. Symtomen är tilltagande förlamning. ★ Flera ponnyer på en gård i Skåne insjuknade med symtom på botulism i ett uppmärksammat utbrott vintern 2014. Hästarna blev först loja, stod och tuggade hö utan att kunna svälja, sedan vingliga och muskelsvaga. Två dagar innan hade en ny bal med inplastat hösilage satts in till flocken om sjutton ponnyer.

Totalt insjuknade åtta hästar med tilltagande förlamning. Sju fick avlivas. Det här är ett exempel på klassiska symtom på botulism för hästar. Förlamningen börjar oftast först i tungan och sväljfunktionen för att till sist nå andningsmusklerna.

Vaccin och foderhygien Botulism på häst är så pass ovanligt att de allra flesta hästägare förmodligen aldrig kom-

4

mer att få se ett fall. Vi på SVA får dock höra om utbrott med dödsfall varje år.

När botulism väl inträffar drabbas ofta flera hästar samtidigt i ett stall. Eftersom det saknas verksam behandling dör också de flesta, 90 procent, av ovaccinerade hästar. Om hästen inte blir liggande finns ännu en liten chans att klara livet. Det finns vaccin med god effekt mot botulism för hästar, men i ovanstående fall var ingen av ponnyerna vaccinerade. De allvarliga konsekvenserna gör att många hästägare väljer att vaccinera förebyggande. För häst ges en grundvaccination med tre sprutor, och därefter en gång årligen.

Botulism hos djur förekommer när fodret innehåller det farliga giftet botulinum, som

blockerar överföringen av nervimpulser till muskulaturen. Toxinet kan bildas från jordbakterien Clostridium botulinum i syrefattiga miljöer. Eftersom det handlar om en foderförgiftning är botulism inte smittsamt och kan förebyggas med god foderhygien och vaccin.

Botulism hos andra djur Alla andra djurslag kan också drabbas av botulism. Under försommaren 2019 rapporterades till exempel om ett utbrott som dödade 35 av 130 mjölkkor i en besättning i Ljungby. I det fallet hade man hittat ett kadaver från en räv i ensilaget som djuren utfodrades med Clostridium-bakteriens tillväxt gynnas av hög proteinhalt, och i ett kadaver finns höga mängder protein som ökar ris-

ken för att bakterien ska trivas och bilda sitt toxin.

Inspektera alltid allt foder före utfodring. Se upp om fodret luktar konstigt, eller har en avvikande färg eller struktur. Hö ska lukta friskt och ha en torr struktur. Inplastat vallfoder ska också lukta friskt. Ett blötare ensilage luktar mer syrligt och har en brunare färg än ett torrare hösilage, utan att det behöver vara något hygieniskt fel. Om fodret luktar ammoniak eller smörsyra är det dock tydliga tecken på fel sorts jäsning och ska då kasseras. Om det finns synlig jord, gödsel eller bitar av döda djur i fodret ska hela balen också kasseras.

Text: Gittan Gröndahl, t f statsveterinär på SVA Läs mer på: sva.se Källa utbrott i Ljungby: Atl.nu Blå Stjärnan 3/19

Nytt & Blandat

Sörmlandsbonde får pris av WWF för miljöinsatser Holger van der Woude på Yttereneby gård utanför Järna i Sörmland har utsetts till Årets svenska Östersjöbonde av Världsnaturfonden WWF. Han prisas för sitt stora miljöengagemang för Östersjön, inte minst genom att driva ett cirkulärt kretsloppsjordbruk med kvävefällor och våtmarker. ★ – Jag är otroligt stolt och glad över priset. Det känns väldigt roligt att få uppskattning för vad vi gör på gården, säger Holger.

WWF delar varje år ut ett pris på 1000 euro till en lantbrukare som gjort viktiga insatser mot övergödningen i Östersjön.

– Med Årets Östersjöbonde vill vi lyfta de goda exemplen och premiera lantbrukare som gör något utöver det vanliga.

Yttereneby gårds kretsloppsjordbruk är viktigt både för lantbruksproduktionen, den omgivande naturen och Östersjön, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Kretsloppsanpassad gård Yttereneby gård är ett biodynamiskt lantbruk med vall, betesdjur och ekologisk produktion.

Gården är kretsloppsanpassad med nästan noll näringsläckage. Jordbrukaren Holger van der Woude, som kom till Sverige

från Holland i slutet av 1990-talet, satsar på eget foder, vall och sådd med mellangrödor. Han har också ett 70-tal mjölkkor av rasen Brown Swiss, som klarar sig på enbart grovfoder, samt att han arrenderar Skäve gård.

Totalt är jordsbruksarrendet på 320 hektar. Spannmålen säljer han til Saltå kvarn och mjölken till Järna mejeri.

Sprider kunskap Foto: Erik Olsson

Holger van der Woude på Yttereneby gård utanför Järna i Sörmland.

MOTIVERING Holger van der Woude får priset för att han har utvecklat ett genomtänkt diversifierat lantbruk med vall, betesdjur och ekologisk produktion. Han har genomfört en mängd olika åtgärder för att skydda Östersjön och dokumenterat dem. Holger genomför jordbearbetning på våren, har skyddszoner och fånggrödor som minskar växtnäringsläckaget och har anlagt våtmarker. Förutom åtgärderna har Holger deltagit som försöksgård och i kunskapsspridande aktiviteter med LRF, länsstyrelsen, naturbruksgymnasiet och Östersjöprojektet BERAS.

Holger och hans medarbetares insatser med skyddszoner, fånggrödor och våtmarker uppmärksammades av juryn. Gården är en försöksgård och kopplad till kunskapsspridande aktiviteter med LRF, länsstyrelsen, naturbruksgymnasiet och Östersjöprojektet BERAS. I höst går Yttereneby gård vidare i WWF:s regionala tävling ”Baltic Farmer of the Year”, där en vinnare för hela Östersjöregionen utses.

Källa: Pressklipp WWF

Sverige och Italien i samarbete om djurens välfärd Vid det senaste mötet med generalförsamlingen i Paris för OIE, världsorganisationen för djurhälsa, antogs Sveriges och Italiens ansökan om att få bilda ett gemensamt OIE-samverkande centrum för djurskydd och djurvälfärd. ★ Det innebär att Nationellt centrum för djurvälfärd, SCAW, vid Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med motsvarande organisation i Italien, IZSAM, får en viktig uppgift att föra ut kunskap om betydelsen av djurvälfärd i Europa och världen.

– En god djurvälfärd är viktig, för djurens egen skull, men ockBlå Stjärnan 3/19

så för att det finns ett nära samband mellan djurs hälsa och människors hälsa. Det blir allt mer tydligt när bakterier som är okänsliga för antibiotika sprider sig över världen, säger Viveka Hillegaart, föreståndare för SCAW. OIE hjälper sina medlemsstater att utveckla regelverk för djurs välfärd genom att tillhan-

dahålla utbildning, rådgivning och forskning. OIE ger rekommendationer om hur man ska inkludera djurskydd i nationell lagstiftning och hur man genomför befintliga standarder.

– Vår vision är att alla våra djur ska ha det bra i en hållbar värld, säger Viveka Hillegaart.

Källa: Pressklipp SLU

Foto: Marion Streiff/Pixabay

En god djurvälfärd är viktig både för oss och djuren.

5

Nytt & Blandat

Seminarium om naturkatastrofer och deras påverkan på djur Innan sommaren arrangerade Nationellt centrum för djurvälfärd, SCAW, ett krisseminarium med fokus på naturkatastrofer ur djurvälfärdens perspektiv.

Svenska Blå Stjärnan fanns på plats, både som åhörare och föreläsare.

Foto: Shaggyphoto/Shutterstock

En stor del av Sveriges spannmålsskörd torkade bort förra sommaren.

★ Värmeböljan sommaren 2018 var exceptionell: skogsbränder, säd som torkade på åkrarna och begränsad fodertillgång. Värmen förra sommaren drabbade inte minst djuren och lantbrukarna.

– Enligt framtidsprognoser fortsätter utsläppen att accelerera och temperaturerna blir högre. Troligtvis kommer värmeböljor på somrarna snarare att bli en normalitet än en ovanlighet i framtiden. Det är upp till mänskligheten att anpassa sig till framtidens klimat, sa Jacob von Oelrich, SMHI, som var en av föreläsarna på krisseminariet.

Många av föreläsarna hade förra årets värmebölja i åtanke när de diskuterade naturkatastrofer och krishantering.

Lena Englund från Europeiska kommissionen berättade om hur beredskapsplaneringen såg ut runtom i Europa och menade att EU:s nätverk generellt hade större krisberedskap mot naturkatastrofer än Sverige. Hon fick medhåll av Thomas Svensson från beredskapsenheten på Jordbruksverket. Han resonerade kring framtidens utmaningar när det kommer till djurevakueringar vid eventuella naturkatastrofer och hur man i detta även

begränsar smittspridning och hittar bra alternativa stallar som kan ta emot större besättningar.

– Det är viktigt att inte blanda olika djurbestånd vid evakueringar. När det kommer till mjölkkor får det inte gå för lång tid mellan mjölkningarna, för då riskerar man kons hälsa. Hur säkerställer man dessutom att det är samma mjölkningssystem som kon är van vid, frågade sig Thomas Svensson.

Christina Arosenius representerade Svenska Blå Stjärnan och berättade om alla de gånger som blå stjärnor har ryckt ut vid olika kriser och smittutbrott.

Det är tydligt att Svenska Blå Stjärnan behövs för att kunna hjälpa myndigheter och länsstyrelser i framtiden. Många av föreläsarna nämnde Svenska Blå Stjärnan under sina framföranden och betonade vikten av hur viktigt det är med frivilliga insatser.

Slutligen avrundades seminariedagen med en paneldiskussion kring ämnen som självförsörjning och krigssituationer.

Text: Paola Squassina

Vi äter mer kött från våra svenska gårdar ★ För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött. Det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019.

Importen har minskat för samtliga större köttslag. För griskött är minskningen inne på sjätte året.

Marknadsandelen för den svenska produktionen av kött fortsätter att stärkas, mycket beroende på att konsumenterna vill bidra till en minskad negativ miljöpåverkan.

Källa: Jordbruksverket

Foto: Firelong/Pixabay

Importen har minskat för alla större köttslag och för griskött.

Ny webbplats samlar fakta om juver och juverhälsa ★ För att göra kunskap om juver och juverhälsa hos kor mer tillgänglig har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Växa Sverige tagit fram den nya webbplatsen Juverportalen. Där finns konkreta tips och råd samt information om juverhälsa.

Juverportalen.se innehåller information om juvrets funktion

6

och juversjukdomar hos mjölkkor, med tonvikt på mastit (juverinflammation). Målgruppen är veterinärer och andra rådgivare, studenter, mjölkproducenter och deras personal samt övriga som vill lära sig mer om juver och juverhälsa.

Källa: Pressklipp SVA.se

På Juverportalen.se kan du läsa om juver och juverhälsa hos kor.

Blå Stjärnan 3/19

INFO från Centralstyrelsen

Det senaste mötet inom Centralstyrelsen genomförde vi den 12 juni. Vi diskuterade följande frågor: ★ Ekonomi. Med anledning av att Svenska Blå Stjärnan (SBS) kommer att få en sänkt overheadnivå från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med 10 procent för 2019 har vi initierat ett möte med myndigheten. Anledningen till den sänkta overheadnivån är att vi nu både har civila uppdrag och uppdrag från Försvarsmakten. Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson träffar därför MSB den 28 augusti.

Information om vår ekonomiska ställning till och med maj månad ligger i enlighet med budget.

Den 1 oktober byter vi till ekonomibyrån Sigbladhs för bokföring, redovisning, löner med mera. Bytet innebär att

Projekt om West Nile Virus ★ Om West Nile Virus (WNV) kommer till Sverige är det troligen via infekterade flyttfåglar av olika arter som inte själva blir sjuka eller visar symtom. De kan ha plockat upp viruset i södra Europa eller Afrika. Sedan kan viruset spridas från dem via myggor till fler fåglar och fågelarter, samt till hästar och människor. Smittan kan även nå Sverige om myggor som bär på viruset följer med någon typ av transport.

Kråkfåglar och rovfåglar är känsligare än flyttfåglar för WNV och blir sjuka och dör. Därför hade Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) ett projekt under sommaren där allmänheten kunde sända in döda fåglar för att undersöka om de hade smittats av viruset.

Text: Gittan Gröndahl, tf statsveterinär, SVA Läs mer om projektet: SVA.se Blå Stjärnan 3/19

kansliet avlastas en del och att årskostnaden blir lägre.

★ Varumärket. För att skydda vårt varumärke även ute i Europa anlitar vi nu företaget Awapatent. Sedan tidigare har vi vårt varumärke (namn, logotype och färg) registrerat hos Patent och Registreringsverket (PRV) för den svenska marknaden. Djursjukhusen i Göteborg och Borås tar en tredjedel var av kostnaderna. ★ Svenska Blå Stjärnans verksamhet. Datum för nästa riksstämma bestämdes till den 8–9 maj år 2021. Hallandsförbundet blir värd. Förbundet har genomfört en mycket lyckad evakueringsövning. Åtta utbildade blå

stjärnor deltog tillsammans med den regionala resursgruppen i Halland, Frivilliga Radioorganisationen samt Försvarsutbildarna. Från kansliet deltog Eva Ladberg.

★ Jour sommaren 2019. Vi beslöt att även denna sommar anlita Anne-Line Scheele som jouransvarig vecka 27–31. Eva Ladberg och Kristin af Malmborg har bakjour tre veckor var. ★ Samverkande myndigheter och organisationer. Styrelsemedlemmar och kanslipersonal har deltagit i olika möten och seminarier, bland annat arrangerade av Totalförsvar Öland, SVA, Jordbruksverket, LRF, MSB, FOS samt Nationellt

Center för Djurvälfärd, där Christina Arosenius föreläste om SBS (se sidan 6). Vidare har vi träffat representanter för länsstyrelsen, Försvarsmakten, Lottakåren och Försvarsberedningen.

★ Personalfrågor. Amelie Wisén arbetar vidare till årsskiftet. Hon arbetar som redaktör för medlemstidningen och med pressfrågor. ★ Beslut om ett nytt tvådagarsmöte. En gång om året brukar Centralstyrelsen, Riksungdomsförbundet och personal från SBS kansli träffas under två dagar. I år är mötet den 6–7 september.

Tänk efter före om du vill skaffa hund ★ Ett tidigt hösttecken är alla annonser som dyker upp där hundägare söker dagmatte eller daghusse till valpen som man köpte inför sommaren.

Det problemet borde vara löst redan innan man skaffar hund, tänker jag. Ett tips för att slippa den här typen av missar är att gå in på Jordbruksverkets hemsida och läsa igenom reglerna kring hundägandet. Kom ihåg att reglerna är den lägsta nivå som din hund behöver. På Svenska Kennelklubbens hemsida köpahund.se hittar du mycket information om vad det innebär att köpa hund. Du kan till exempel lyssna på Köpahundpodden och ställa frågor i frågeguiden. Det är också viktigt att tänka på att hunden är ett flockdjur som behöver närhet och gemenskap. Att åka hem över lunchen för att gå en kort promenad bör därför vara en nödlösning un-

der en kortare period. Hunden behöver mer än att bara kissa och bajsa. Den behöver också mental stimulans för att inte bli deprimerad. Ensamhet kan skapa problem. Olika hundraser behöver dessutom olika mycket mental stimulans, men alla hundar behöver vistas i en gemenskap.

Innan du skaffar hund måste du alltså tänka igenom hur hunden ska ha det på dagarna när du jobbar. Det finns olika möjligheter: hunddagis, dagmatte/daghusse, ta med hunden till jobbet eller jobba hemifrån. Om det gäller ett fåtal dagar i månaden kan en hundrastare vara ett alternativ. Även en hundgård kan fungera. Se då över reglerna på Jordbruks1 av 7 hushåll har hund i Sverige.

(Jordbruksverket år 2017)

Foto: Hanna Fridh

verkets hemsida. De flesta alternativ kostar och du behöver fundera över om du har råd att betala för hjälpen.

En hund kan leva runt tio till femton år, och det kan vara svårt att blicka så långt fram.

Om du planerar för några år framåt har du däremot en bra grund för ditt nya hundliv. Skulle förutsättningarna ändras är det dags att göra en ny plan för hunden.

En sak är helt klar. Hunden är ett flockdjur. Det måste du som hundägare ta hänsyn till.

Kristin af Malmborg redaktör och generalsekreterare

7

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Planera för att kunna klara dig utan samhällets hjälp i minst några dygn. Utgå ifrån dina egna och dina näras förutsättningar och behov.

Vad gör du om din vardag plötsligt vänds upp och ner?

Hur länge klarar du dig om elen slås ut eller om skogsbränder härjar nära dig? För tredje året i rad har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillsammans med landets kommuner, länsstyrelser och andra aktörer genomfört Krisberedskapsveckan i maj för att öka krismedvetenheten hos allmänheten.

Många frivilligorganisationer sluter upp runt kampanjen och bidrar med information och aktiviteter.

Svenska Blå Stjärnan är en av dem. ★ När MSB år 2015 gjorde en genomgång av kommunernas lokala riskinformation till sina invånare såg de en potential till förbättring. Att öka kunskapen om individens ansvar, förmåga och beredskap i händelse av kris hade då blivit en aktuell politisk fråga.

– Det senaste årtiondet har Sverige drabbats av översvämningar, skogs-

8

bränder och stormar, och riskkommunikation låg då helt rätt i tiden, berättar Christina Andersson, MSB.

Christina hittade konceptet Hon är, om inte Krisberedskapsveckans moder, så åtminstone dess svenska adoptivförälder. Det var nämligen hon som hittade konceptet i Kanada

och som sedan fick klartecken att köra igång en motsvarande kampanj i Sverige år 2017.

I början på maj år 2019 arrangerades den tredje Krisberedskapsveckan med aktiviteter i cirka 200 kommuner. Syftet med kampanjen, förutom att öka människors riskmedvetenhet och beredskap, är att uppmuntra kommunerBlå Stjärnan 3/19

KRISBEREDSKAPSVECKAN 2019

”

na att jobba med lokal riskkommunikation.

– Vissa har ett mycket ambitiöst program för att nå ut till sina invånare, medan andra bara informerar på sin hemsida. I år var många mycket kreativa – aktiviteter kunde vara allt från att se landshövdingen äta krismiddag till att skolor ordnade tävlingar om bästa krislådan.

Det är självklart en resursfråga för kommunerna, även om MSB står för allt tryckfärdigt kampanjmaterial och kommunikationsstöd kring kampanjen. Här finns bra möjligheter för frivilligorganisationerna att rycka in och stötta. Men på de flesta håll ordnar frivilligorganisationerna egna aktiviteter utan kontakt med kommunen.

Vi vill också nöta fördelarna med att packa en krislåda och att fler skaffar sig bättre hemberedskap.

Däremot är det svårt att bara med hjälp av information påverka folks beteende så att det leder till handling.

Samarbeten och samstämmighet Christina tycker att frivilligorganisationernas deltagande är viktigt. Det primära är att engagera de olika aktörerna, även om Krisberedskapsveckan också innebär ett bra tillfälle till att etablera samarbeten och relationer som sedan kan vara värdefulla den dagen något inträffar.

– Länsstyrelserna har det regionala samordningsansvaret för Krisberedskapsveckan och kan med fördel bjuda in både kommuner, frivilligorganisationer och andra aktörer. För oss är det viktigaste att budskapet är samordnat så att det upplevs som samma kampanj.

Annars kan folk uppleva det både som spretigt och förvirrat.

Från reflektion till handling Med kampanjbudskapet Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? är målet att skapa reflektion kring frågorna. Vad kan hända, hur påverkar det mig, min familj, mitt närsamhälle och hur kan jag förbereda mig om det blir kris eller krig?

– Vi vill också nöta fördelarna med att packa en krislåda och att fler skaffar sig bättre hemberedskap. Däremot är det svårt att bara med hjälp av information påverka folks beteende så att det leder till handling. Därför är det ett mål på lång sikt.

Blå Stjärnan 3/19

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Christina Andersson, MSB.

Christina understryker också att det inte handlar om att ”den som har flest krisprylar vinner”. En snabb sökning på nätet visar att det går att köpa proffskrislådor för över 6 500 kronor men det behöver inte alls kosta särskilt mycket att ordna med ett kris-kit.

– Jag tycker att man ska gräva där man står. Inventera vad du har hemma och komplettera efter hand – man behöver inte köpa allt på en gång. Bor man i en bostadsrättsförening kan man föreslå att föreningen går ihop och köper vissa produkter, så behöver inte alla göra det.

Louise Ribbing

Stjärninsatser under krisberedskapsveckan Samma helg som Svenska Blå Stjärnan (SBS) höll riksstämma i Jönköping kulminerade Krisberedskapsveckan med många olika arrangemang. Exempelvis ordnade Norrtälje kommun Totalförsvarsdagen tillsammans med olika frivilligorganisationer, brandkår, polis och andra aktörer. ★ Evenemanget besöktes av över 4 000 personer som bland annat fick se helikopterräddning över vatten och sjöräddningsbåtar i aktion. Eva Mårtensson och Ann Stangrund var på plats för att informera om SBS. – Det var ett bra intresse från allmänheten med många som var nyfikna och ställde frågor. Vi pratade mycket om

krismedvetenhet med utgångspunkt från djuren och vad som är viktigt att tänka på, men också om SBS verksamhet i stort. Flera blev intresserade av våra läger som arrangeras i Norrtälje, berättar Eva Mårtensson som är styrelseledamot i Stockholms läns förbund.

Tidigare i veckan hade hon och styrelsekollegan Lillemor Wendelstig del- 4

9

KRISBEREDSKAPSVECKAN 2019 Under årets Totalförsvarsdag i Norrtälje fanns Ann Stangrund (på bilden) och Eva Mårtensson på plats för att berätta om krisberedskap för djurägare och om Svenska Blå Stjärnan.

tagit i en krisberedskapskurs för allmänheten som arrangerades av Huddinge kommun.

– Då passade vi på att klä oss i Blå Stjärnekläder och informera om organisationen, även om vi var där som kursdeltagare.

Eva fick information om kursen genom att ringa till kommunen inför Krisberedskapsveckan.

– Ja, informationen om de olika aktiviteterna var inte så tydlig, så det kan vara ett tips till andra inför nästa år. Om du eller ditt förbund är intresserad av att delta, kontakta kommunen och fråga vad de tänker hitta på.

Louise Ribbing

Foto: Eva Mårtensson

TIPS FÖR DIN HEMBEREDSKAP – DET VIKTIGA VATTNET Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka ditt vatten kommer du långt. Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Om du är osäker på kvaliteten behöver du kunna koka vattnet.

Förvara vattnet mörkt och svalt Det är svårt att säga exakt hur länge man kan förvara dricksvatten i dunkar, flaskor eller behållare, eftersom hållbarhetstiden beror på hur rent vattnet är från början. Förvara vattnet mörkt och kallare än rumstemperatur så håller det sig fräscht längre. Gränsen för hur länge det går att förvara dricksvatten har mer med lukten och smaken att göra än med risk för sjukdom.

Bra att ha hemma: • Dunkar, gärna med tappkran • Flaskor • Hinkar med lock • PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan) • Mineralvatten • Kokmöjlighet Källa: MSB, Dinsäkerhet.se

Illustration: Thomas Fröhling

KOM IHÅG SÄLLSKAPSDJUREN VID EN KRIS

Läs mer om hur du planerar krisberedskap för dina djur: svenskablastjarnan.se/planering-hur-gor-man Illustration: Thomas Fröhling

10

Blå Stjärnan 3/19

Skolans egna grisar utfodras bland annat med svinn från odlingar och drav från ett lokalt ölbryggeri.

Skolan med härproducerad och hållbar mat på menyn Med djurens välbefinnande i fokus och en konstant hållbarhetsutveckling går Vackstanäsgymnasiet i bräschen för hur fler av framtidens skolor skulle kunna arbeta.

Här får eleverna äta egenodlade grönsaker och kött från skolans egen uppfödning.

Text och foto: Paola Squassina4 Blå Stjärnan 3/19

11

4 ★ Att stiga in i fårhagen är en fröjd denna soliga och ljumma dag när Svenska Blå Stjärnan är på plats i Vackstanäs. I den kuperade fårhagen vid sjön Vällingen går 15 tackor och 31 lamm som alla nyfiket tittar upp när vi närmar oss flocken.

– De är väldigt sällskapliga. Våra elever går ofta in till fåren, klappar och myser med dem, säger Stefan Ruocco, rektor på Vackstanäsgymnasiet.

Fåren är en del av skolans hållbarhetstänk. Man eftersträvar att leva lika klimatsmart som man lär, bland annat genom att odla grönsaker på skolans mark samt bedriva en småskalig grisoch fårproduktion. Fåren går på lösdrift året om och består av varierade raser, bland annat Värmlandsfår. De senaste åren har tackorna betäckts med baggar av rasen Dorper och Texel för att blanda in fler köttegenskaper.

– Lammen går med tackorna tills de tas till slakt. De har ett vindskydd för lösdrift med halmbädd på vintrarna.

Fårgödseln därifrån tas om hand till skolans odlingar, säger Stefan.

Edith och Ester För tre år sedan köpte skolan in två ungsuggor av rasen Linderödssvin.

– Tanken var att skolan skulle bli självförsörjande på griskött. I dag kommer 25 procent av köttet från skolans egen uppfödning av gris och får, säger Stefan.

Grisarna Edith och Ester har haft tre kullar vardera de senaste tre åren. De har fått mellan tio och tolv kultingar och de går alla på lösdrift i stora skogsbeteshagar. Till foder får de svinn från odlingarna som kompletteras med ensilage och kornkross samt drav från ett lokalt ölbryggeri. På dagarna har de fullt upp med att böka upp jorden, rulla sig i lera och vila i sina vindskydd.

När kultingarna har blivit runt åtta till tio månader skickas de till ett närliggande slakteri för att minimera transportsträckan. Köttet förvaras i skolans stora frys. Förutom kött från egen uppfödning köper skolan in en stor mängd viltkött från jägare i Stigtomta, Nyköping. Hälften av köttet som

12

Fåren går på lösdrift året om och producerar gödsel som används till skolans odlingar.

Under sommarhalvåret odlas allt från squash och vitlök, till tomat och gurka.

Allt fraktas sedan på skottkärra till skolans kök.

Blå Stjärnan 3/19

Foto: Veronika Norelius/Wikimedia

VACKSTANÄSGYMNASIET

Olika tekniker för mjölksyrning används för att lagra en del av grönsakerna.

serveras i skolans restaurang är från vilt; hjort, vildsvin och älg. Resterande 25 procent av köttintaget är från svensk fågel och MSC-märkt fisk.

Egen odling På skolans marker odlar man grönsaker och man använder sig av gamla metoder för att bruka jorden och minimera kolutsläppet. En bredgrep används för att varsamt vända jorden och samtidigt ge syre till växtbäddarna.

Emil Grönlund är trädgårdsmästare och ansvarar för grönsaksproduktionen. Han arbetade tidigare som kock på Bistro Oaxen Slip i Stockholm. Med den nya tjänsten på Vackstanäsgymnasiet kan han grotta ner sig i sitt stora odlingsintresse.

– Vi odlar med en teknik från Frankrike som utvecklades i mitten av 1800talet. Det var några lantbrukare som hade överskott på hästgödsel och då lade ihop allt i en enda stor hög och sådde frön direkt i högen. Den här tekniken gör att man kan odla väldigt tätt på en begränsad yta och på så sätt slippa ogräs, säger Emil.

Blå Stjärnan 3/19

Vackstanäsgymnasiet ligger mellan Järna och Södertälje. Skolan har en lång historia. För över 100 år sedan köpte paret Broms området som då bestod av ett pampigt sommarhus och 150 hektar mark. Fru Signe Broms hade en dröm om att starta en utbildning i lanthushåll för kvinnor, och så kom det att bli i flera decennier framöver. Först 1993 övergick verksamheten till att bli ett gymnasium och numera har skolan programinriktningarna textil, kock, trädgårdsmästare och idrott. Här går ungefär 240 elever från ett femtiotal kommuner runtom i Sverige och ungefär 75 elever bor på skolans internat.

Förutom fårgödsel används även skänkt guano från duvslag, som har ett väldigt högt näringsinnehåll. Bevattningen kommer från den närliggande sjön. Under sommarhalvåret odlar skolan allt ifrån vaxbönor och gurkor till tomater, lök, mangold, vitlök, chili, bönor, sallader, pumpor, morötter och mycket mer.

– Häromdagen skördade jag över 40 kilo zucchini och dagen därpå 60 kilo, berättar Emil.

Grönsakerna levereras med skottkärra till kockarna på skolrestaurangen. Med så färska och fina råvaror får ingenting gå till spillo. Kockarna använder därför olika mjölksyrningstekniker för konservering och lagring. En del av grönsakerna tillagas och fryses in för de kommande månaderna. Skolan producerar även sin egen el från solceller på idrottshallens tak samt genom eldning av flis från egen skogsmark.

– Vi har gjort mycket för att vara en klimatsmart skola men vi har mer på agendan för att driva utvecklingen framåt. Vi får se var det landar härnäst, avslutar Stefan. 

13

Foto: SanderMeertinsPhotography/Shutterstock

Det är troligtvis flyttfåglar som har fört med sig den nya fästingarten, flyttfågelfästingen, till Sverige. (På bilden, en taltrast.)

Nya sjukdomar når Sverige i takt med att klimatet blir varmare Text: Christina Arosenius

Klimatförändringarna med ökad värme på många håll gör att både sjukdomar och de vektorer (sjukdomsbärare) som sprider sjukdomar har börjat förflytta sig globalt. Inom Europa innebär det att många sjukdomar som tidigare betraktades som tropiska har börjat vandra norrut. I Sverige behöver vi vara beredda på nya sjukdomar hos både människor och djur – och en del av dessa sjukdomar har redan dykt upp här i landet. ★ I våras bjöd nätverket One Health Sweden in till ett möte på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där man informerade om olika nyheter gällande zoonoser, det vill säga infektioner som drabbar både människor och djur, och som smittar dem emellan. Bland annat tog man upp problemet med förekoms-

14

ten av nya typer av fästingar och myggor som sprider nya sjukdomar, samt sjukdomarna leptospiros och rabies som kan komma att få fäste i vårt land.

Nya smittspridare hotar Myggor och fästingar hör till de viktigaste vektorerna för infektionssjukdo-

mar både hos människor och djur. Det finns många olika arter och de har olika stor betydelse för smittspridning. Värmen har gjort att fler arter kan etablera sig på nordligare breddgrader och att de nu når högre höjder än tidigare. På Island har man för första gången hittat fästingar i fullvuxet stadium på fåglar, Blå Stjärnan 3/19

Foto: 4-life-2-b/Shutterstock

Rabies är en fruktad sjukdom. Majoriteten av dödsfallen inträffar i Asien och Afrika. I nästan alla fall har man smittats av hundar.

in sitt byte istället för att passivt sitta i gräset. Den kan bära Krim-Kongo-blödarfebern som ännu inte har påträffats i Sverige. Troligen har den liftat från Medelhavsområdet med fåglar.

I dag vet vi att våra fästingar kan bära på hjärninflammation (TBE) och Borrelia. Vad den nya utbredningen av fästingarter betyder ur sjukdomssynpunkt är inte helt klarlagt.

ner den om influensa, men kan också vara dödlig.

När nya sjukdomar dyker upp i landet kan det ibland vara svårt att ställa rätt diagnos eftersom man inte förväntar sig att de ska finnas. Ibland blir symtomen också svårare när djur utsätts för helt nya smittor och inte har något tidigare immunologiskt skydd. Man arbetar ständigt på att få fram nya vaccin mot vissa av dessa sjukdomar.

Fler sjukdomar befaras Foto: Adam Cuerden/Wikimedia

Flyttfågelfästingen, Hyalomma marginatum.

och här i Sverige finns nu fästingar även i Norrland – förr brukade man säga att de inte fanns norr om Dalälven.

I Södra och mellersta Sverige har man för första gången hittat flyttfågelfästing på häst – en stor, snabb, aggressiv och ”vacker” fästing vars värddjur är häst och nötkreatur. Denna art spanar Blå Stjärnan 3/19

Sjukdomarna babesios och anaplasma är något man oroar sig för. Dessa är vanliga på djur i andra länder. Anaplasmos på hund och katt ger feber och minskat välmående, men kan på nöt och får exempelvis orsaka abort, minskad mjölkproduktion och viktminskning. På människa ger den bland annat feber och trötthet. Babesios/piroplasmos är en besvärlig sjukdom för nötkreatur och får. När människor drabbas påmin-

Myggor och West Nile-febern Det rapporterades också att vi har haft två fall av West Nile-infektion på människa i Sverige, men att båda fallen berodde på utlandssmitta. Personerna hade besökt Ungern och Serbien och blivit mycket myggbitna. Denna sjukdom har en reservoar hos fåglar och överförs via myggor. Den är besvärligast för häst och människa eftersom det finns en form av sjukdomen som ger4

15

Foto: Hasse Lundqvist/Pixabay

WEST NILE VIRUS HOS HÄST En häst som har smittats av West Nile Virus, WNV, (även kallad nilfeber hos människa) utvecklar oftast inga symtom. En del kan däremot få övergående feber. Sjukdomen kan i sådana fall likna andra virussjukdomar vilket gör den svår att upptäcka. Vid allvarligare fall blir hästen svag och trött, får hjärnhinneinflammation eller neurologiska problem. Det senare leder i vissa fall till döden. Sjukdomen finns inte i Sverige, men risken är stor att den når hit. c Fåglar och myggor kan bära på smittan. Det krävs myggbett för att hästen ska bli sjuk. c Vid misstanke kan diagnos ställas med hjälp av ett blodprov, eller vid obduktion. c Hästar som drabbas behöver inte isoleras eftersom de inte kan föra smittan vidare. c I dag får man inte vaccinera hästar mot WNV i Sverige, men man kan få dispens om man ska resa utomlands, exempelvis för att tävla. (Det finns inget vaccin för människor.) c Vid neurologiska symtom kan hästen bli förlamad, få darrningar i huden, gå i cirklar eller på andra sätt bete sig onormalt. c Symtomen går ofta över (70–80 procent överlever enligt empiriska data från Ungern). c Det finns ingen behandling mot sjukdomen, men veterinären kan behöva sätta in antiinflammatoriskt eller kramplösande medel. c Man skyddar sina hästar med hjälp av myggmedel och nät. Ta bort stillastående vatten från hästhagarna och byt dricksvatten ofta för att undvika att eventuella myggägg kläcks.

Läs mer om WNF hos häst: SVA.se Källa: Gittan Gröndahl, tf statsveterinär i hästsjukdomar, Statens veterinärmedicinska anstalt

16

Foto: Anders Lindström/SVA

Många av våra inhemska myggor kan sprida nilfebern, som exempelvis vårsvämmyggan här på bilden, men det är ändå alarmerande att nilfebermyggan nu har hittats i Sverige.

neurologiska symtom med förlamningar och 10 procents dödlighet, även om den oftast bara ger lindriga influensasymtom. Den smittar inte mellan människor, men det finns en risk att den överförs i samband med blodtransfusioner och organdonationer. Därför skulle Sverige behöva införa en övervakning precis som man har gjort i andra länder.

Under år 2018 drabbades 2 800 personer i Europa av sjukdomen med neurologiska symtom. Flera utbrott på häst och fåglar har förekommit, bland annat i Tyskland. Även om både flyttfåglar och många av våra inhemska myggor kan sprida viruset är det ändå alarmerande att nilfebermyggan nu har hittats i Sverige.

Leptospiros svår att diagnosticera Detta är en bakteriesjukdom som kan drabba både människor och djur. Sjukdomen på hund anses ovanlig i Sverige, men det är möjligt att den är underdiagnosticerad och lite bortglömd. De fall som hittats på senare tid har berott på utlandssmitta. Diagnosen är svår att ställa, tar tid och bakterien är svår att odla.

I typiska fall hos hund ser man kräkningar, slöhet och feber, men de kan också bli allvarligt sjuka med angrepp på lever, njurar och andra inre organ, vilket kan leda till döden.

Smittbärandedjur, ofta gnagare, förorenar vattensamlingar och där sker smittan oftast. I rätt miljö kan bakterien överleva i månader. Även människor kan smittas denna väg eller via kontakt med ett sjukt djur, exempelvis sin hund. Sjukdomen kan ge influensaliknande symtom, men kan också utvecklas till blodförgiftning med angrepp på inre organ med 5–10 procents dödlighet.

Rabies och massvaccination Globalt dör omkring 60 000 människor årligen av rabies – en sjukdom som leder till döden när symtom har utvecklats. Någon behandling finns inte. Majoriteten av dödsfallen inträffar i Asien och Afrika och hälften är barn. I nästan alla fall har man smittats av hundar. Senaste fallet i Sverige var år 2000 då en ung kvinna dog efter att ha smittats av en hund vid en utlandsresa. I år dog dessutom en 24-årig norsk kvinna efter en resa till Thailand där hon hade räddat en övergiven hundvalp.

Organisationen Veterinärer utan gränser Sverige arbetar med projekt för att förebygga rabies i några olika länder, bland annat Malawi och Tanzania. Oftast arbetar man med massvaccinationer av hundar. Om man lyckas med att vaccinera 70 procent i ett rabiesområde så minskar sjukdomsfallen med 90 procent.  Blå Stjärnan 3/19

Utbildning

Tack för att du utbildar dig inom Svenska Blå Stjärnan!

HÖSTENS KURSER OCH UTBILDNINGAR Grundkurs 1: 2019-10-26–2019-11-03, Stora Segerstad naturbrukscentrum, Reftele Villkorad läkemedelsanvändning gris, får, nöt: 2019-09-30–2019-10-02, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Hantering av nötkreatur: 2019-10-05–2019-10-06, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Smittskydd distans: 2019-09-01–2019-12-31, distanskurs Risk- och säkerhetsutbildning: 2019-10-12–2019-10-13, Livräddarskolan Tylösand, Halmstad 2019-11-16–2019-11-17, Räddningsskolan Rosersberg AB, Rosersberg

★ Mer än hälften av året har gått och vi har redan hunnit genomföra tre av fyra Grundkurs 1.

Vi välkomnar alla nya medlemmar som har utbildat sig och skrivit överenskommelse med oss för att kunna ställa upp i samhällets krisberedskap!

Det är också roligt att se att så många är nöjda med kurserna. Hela 60 procent av kursdeltagarna ger maxpoäng på frågan om hur relevant kursens innehåll är. Hela 64 procent ger dessutom maximalt betyg till

Foto: Amelie Wisén

Anna Holmberg Utbildningskoordinator anna@svenskablastjarnan.se

lärarna och föreläsarna under kursen. När vi sammanfattar alla frågor i kursutvärderingarna får vi genomgående höga poäng på i stort sett alla parametrar.

Anna Holmberg

Foto: Christian M/Shutterstock

Ny webbshop 1 oktober!

★ Nu lanserar vi en helt ny webbshop för Svenska Blå Stjärnans kläder och stövlar.

Du hittar den här: svenskablastjarnanwebshop.se

Blå Stjärnan 3/19

Vi hälsade på i Uddetorp ★ I somras gjorde vi på Svenska Blå Stjärnans centrala kansli ett studiebesök på Grundkurs 1 i Uddetorp. Vi träffade engagerade och nyfikna deltagare, fullt upptagna med hårt arbete ute i stallarna. Vi fick också ett par ord med kursledaren Lena Persson som har varit ledare flera gånger förut och sett många nya blå stjärnor födas genom åren.

– Det är en tuff utbildning. Den innebär hårt arbete, tidiga morgnar och intensiva dagar tillsammans i gruppen. Min erfarenhet är att deltagarna får ordentligt med kunskap både praktiskt och teoretiskt. Den största vinningen är kanske ändå att få träffa och lära känna likasinnade människor som delar samma intresse – att göra skillnad och att värna om våra lantbruksdjur, säger Lena.

Text: Anna Holmberg Foto: Paola Squassina

Grundkurs 1 bjuder på tidiga morgnar, härlig gemenskap och mycket kunskap.

17

AFRIKANSK SVINPEST:

Så förhindras spridning i Sverige När afrikansk svinpest upptäcktes i Tjeckien år 2017 begränsade man de drabbade områdena med hjälp av elstängsel, bland annat för att förhindra kontakt mellan tamgrisar och vildsvin. Metoden var effektiv och sex månader senare såg man det sista fallet. Även fall i Belgien har hanterats effektivt med den tjeckkiska modellen. Med rätt metoder kan alltså smittan begränsas.

Foto: Paul A Carpenter/Shutterstock

De senaste åren har sjukdomen spridit sig i Europa. Exempelvis finns den nu hos vildsvin i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.

★ I Sverige har vi en förhöjd, om än relativt låg, risk att drabbas av afrikansk svinpest. Virussjukdomen har en mycket hög dödlighet, det finns inget vaccin eller botemedel och det kan ta upp till tio dagar innan en smittad gris avlider. Människor drabbas inte men kan däremot föra smittan vidare.

Den största risken för smittspridning är vildsvin som äter matavfall och som sedan kommer i kontakt med våra utegående grisbesättningar. Även jaktturism, att ge matrester direkt till grisar och kontaminerade transportfordon är kända risker. Det är också bra att vara medveten om att smittan just nu sprider sig snabbare i Asien än vad den gör här i EU.

18

Johanna Fjelkner, djurhälsoveterinär på Gård- och djurhälsan, är ansvarig för programmet Smittsäkrad besättning gris som är ett frivilligt smittskyddsprogram godkänt av Jordbruksverket.

Vad bör man tänka på när man rör sig ute i naturen eller kommer i kontakt med en grisbesättning för att förhindra smittspridning?

– Om du har rest utomlands och varit i kontakt med klövbärande djur så gäller 48 timmars karenstid innan man kan gå in i en svensk grisbesättning.

Har du däremot varit i ett riskområde för mul- och klövsjuka är det 5 dygn som gäller. Det är också viktigt att du inte tar

med kött och skinnprodukter hem från en sådan resa, säger Johanna.

– Lämna inte heller mat ute i naturen. Tappar du en salamimacka nerför kullen när ni har picknick så är det viktigt att leta upp den. På så sätt skyddar du vildsvinen från olika typer av smittor och risken att de sedan smittar tamgrisar. Ta också hänsyn till skyltar som säger att man inte får mata grisarna i inhägnaden. De finns där för att skydda grisarna mot alla typer av smittor. Det är inte heller tillåtet att mata vare sig grisar eller vildsvin med matavfall.

Vad bör man tänka på när man besöker en gård?

– Tvätta och sprita dina händer inBlå Stjärnan 3/19

nan du kommer i kontakt med grisarna.

Ofta har gårdarna engångskläder och skor som du får byta om till. Tänk också på att använda besättningens egen utrustning för att minska risken att sprida smitta mellan gårdar.

– Det är också viktigt att hitta huvuddörren i stället för att tänka ”här är det öppet, då traskar jag in”. Ring hellre och fråga om du är det minsta osäker.

spritar man också händerna. I en besättning med hög hälsostatus så kan det även krävas dusch för att få komma in, säger Johanna.

– Man ska inte heller ta med sig personliga saker som mobilen när man besöker den här typen av besättningar.

Skulle man exempelvis behöva fota så ska man lägga mobilen eller kameran i en skyddspåse.

Den mest effektiva metoden för att förhindra smittspridning är att skapa inre och yttre zoner. Vad innebär det?

– Det betyder att man skapar en tydlig gräns mellan vad som är inne och ute. Gården förser alla typer av besökare med kläder och skor och man byter om i en sluss innan man går in till en besättning. Naturligtvis tvättar och

Hur skyddar man en besättning som vistas ute?

– Eftersom vi är ett vildsvinsrikt land kan det komma att bli ett stort problem vid ett utbrott. Vi kan dra lärdom av hur man gör i de länder som har drabbats i Europa, exempelvis med rejäla stängsel eller elstängsel.

Amelie Wisén

Foto: Lager/Shutterstock

Härligt med picknick ute i det gröna. Men tänk på att inte lämna några matrester i naturen som lockar till sig vildsvin. Olika typer av smittor kan finnas i importerade charkvaror som exempelvis salami.

Tajgafästingen tros breda ut sig Förra året genomförde Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) en insamling av fästingar norr om Dalälven med allmänhetens hjälp. Bland annat skickade folk in tajgafästingar från Norrlandskusten, vilket var förväntat. Dessutom gjordes några fynd av fästingen i norrländska inlandet. Därför gör SVA nu en ny insamling av fästingar i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland för att kunna avgöra om den har ökat sitt utbredningsområde. ★ Tajgafästingen kommer österifrån, från norra delar av Asien och Ryssland, och har sedan spridit sig till norra Finland och Sverige.

– Vi tror att den kommer att fortsätta att spridas söderut i Sverige, säger Anna Omazic, forskare på SVA. Anledningen till den nya insamlingen är att undersöka utbredningsområdet för olika typer av fästingar i norra Sverige, vilka arter som finns samt om fästingarna bär på smittämnen och vilka i så fall. Redan i dag vet man att tajgafästingen kan bära på olika smittämnen som exempelvis kan orsaka borrelia, anaplasma, babesia och olika varianter av TBE (fästingburen hjärninflammation).

– Tajgafästingen kan vara bärare av en sibirisk variant av TBE-virus som kan orsaka kronisk sjukdom och som Blå Stjärnan 3/19

Tajgafästingen, Ixodes persulcatus, kan bära på en farligare variant av TBE. Foto: SVA

dessutom har en högre dödlighet än den variant som vi har i Sverige. Vad vi vet så finns den sibiriska varianten inte i vårt land i dag, säger Anna.

Lyckad insamling Årets nordliga insamling av fästingar har pågått under sommaren och kommer att avslutas den 31 oktober. Redan i dag har SVA fått in över 800 fästingar vilket är 3 gånger fler än förra året från samma område.

– Det är roligt att se hur intresserad allmänheten är av projektet! Vi är så tacksamma över alla som engagerar sig och skickar in sina fästingfynd, säger Anna.

När insamlingen är slut kommer SVA att artbestämma fästingarna och analysera dem för att se vilka smittämnen de kan tänkas bära på. Förmodligen presenteras resultatet under våren 2020.

Amelie Wisén Läs mer: Insamlingen av fästingar i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland: SVA:s hemsida Nya vektorburna sjukdomar i SVA:s rapport: Handlingsplan för klimatanpassning 2019 Nya sjukdomar som når Sverige när klimatet blir varmare: Sidan 14 i denna tidning

19

Promenader och lek med andra hundar är bra motion för valpen och unghunden.

Motionera unghunden med sunt förnuft Text: Louise Ribbing

Är det farligt att motionera valpen och vad är egentligen lagom för den unga hunden? Åsikterna kring riskerna med motionering går isär och det är svårt att hitta forskningsstudier som ger bra vägledning. Veterinär Gustaf Svensson vid Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg är specialist på hund och katt och har framför allt ett råd att ge i frågan: använd ditt sunda förnuft.

20

★ Det finns ett antal ärftliga hundsjukdomar som har med leder och skelett att göra, varav de tre allvarligaste är höftleds- respektive armbågsdysplasi och osteochondros.

– Dessa sjukdomar har en stark ärftlig komponent. Övermotionering kan vara en utlösande faktor, men det skapar inte sjukdomen hos hunden. Det måste finnas en genetisk koppling, förklarar Gustaf Svensson.

Vad gäller höftleds- och armbågsdysplasi är det särskilt mellanstora och stora hundar som drabbas, och vissa raser är mer utsatta än andra.

Med hjälp av avelsprogram har antalet fall blivit både färre och lindrigare.

En hund med dysplasi kan oftast leva ett fullgott liv med hjälp av bra kost samt regelbunden och lagom ansträngande motion som bygger muskler så att lederna avlastas.

Viktigt med rätt kost Det är inte bara motionen som påverkar valpen och unghunden. Även kosten har stor betydelse för att undvika sjukdomsutveckling, inte minst vad gäller osteochondros som framför allt drabbar snabbväxande hundar.

Blå Stjärnan 3/19

”

En ung hund som aldrig får röra på sig mer än korta kisspromenader, drabbas lättare av ligamentoch muskelskador när de blir vuxna och plötsligt börjar motioneras mer.

kost, ska valpen och unghunden motioneras genom vanliga promenader och lek med andra hundar. Den kan också gå i trappor och liknande. Man ska inte vara rädd för att motionera hunden – undermotionering också kan leda till skador.

– En ung hund som aldrig får röra på sig mer än korta kisspromenader, drabbas lättare av ligament- och muskelskador när de blir vuxna och plötsligt börjar motioneras mer.

Foto: Oleksiy Rezin/Shutterstock

Gustaf Svensson berättar om en studie där valpar som fick fri tillgång till foder i högre utsträckning fick osteochondros. Det här är en sjukdom som på många sätt påminner om dysplasi beträffande symtom och åtgärder, men som inte har varit del av något avelsprogram på samma sätt.

Hur ska man då tänka inför hundköpet eller när man precis har blivit med valp och vill undvika dessa sjukdomar?

– Som sagt, mellanstora och stora hundar drabbas oftare än små hundar.

Om man köper en ras där dysplasi är vanligt förekommande ska man se till att valpens föräldrar är röntgenkontrollerade för just detta. Det utesluter visserligen inte att valpen så småningom kan insjukna, men det innebär en betydligt mindre risk. Förutom det som tidigare nämnts om betydelsen av en bra Blå Stjärnan 3/19

När kan man börja med lite mer avancerad motion, och vad bör man tänka på?

– Som med så mycket annat är det viktigt att använda sitt sunda förnuft.

Avvakta med långa löp- och cykelturer tills hunden växt klart.

Foto: Christer Palmgren

Gustaf Svensson, veterinär med specialistkompetens inom bland annat kirurgi och ortopedi. Verksam vid Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg.

– Små hundars skelett är färdigvuxet vid 8–10 månaders ålder och ”jätteraserna” vid cirka 18 månader. Det handlar inte om när hunden når sin fulla vikt, vilket kan ske senare, utan när skelettet är klart. Men även då gäller det att tänka sig för. Börja inte att cykla en mil på asfalt med hunden från en dag till en annan. Se i stället till att du successivt bygger upp hundens styrka, säger Gustaf Svensson. 

DYSPLASI, OSTEOCHONDROS OCH ARTROS DYSPLASI: Olika typer av broskförändringar i tillväxande leder. Visar sig främst genom hälta eller att hunden undviker att belasta till exempel frambenen (vid armbågsdysplasi). Åtgärd: Operation, så tidigt som möjligt, för att ta bort eller återfästa de lösa bitarna.

Därefter hålla normal vikt och få normalt ansträngande motion.

Prognos: God. OSTEOCHONDROS: Utvecklingssjukdom med bland annat sprickbildningar som drabbar stora och snabbväxande raser.

Symtom: Hälta och stelhet. Åtgärd: Operation, så tidigt som möjligt. Därefter hålla normal vikt och normalt ansträngande motion.

Prognos: Beror på vilken led som drabbats men i huvudsak god om operation sker på tidigt stadium.

SEKUNDÄR ARTROS: En följdsjukdom till dysplasi osteochondros som leder stelhet och rörelsehämningar. Tillståndet kan variera med årstiderna och förvärras vid övervikt och hårdare ansträngning. En hund med artros bör hellre få många korta promenader än en lång och kan med fördel motioneras genom simning. Massage är ett bra sätt att mildra stelheten.

21

Barn&Ungdom Redaktör: Linda Holm linda.holm@svenskablastjarnan.se

TRICKTIPSET

Gibson och Enzo av rasen phalène visar hur man gör tasstarget.

Nudda föremål med tassarna, hovarna eller klövarna ★ I föregående nummer av tidningen lärde vi oss tricket nos-/multarget. Nu är det dags att prova på target med tassar, hovar eller klövar. I det här tricket ska djuret placera sina framben på ett föremål. Tricket går sedan att utveckla på flera olika sätt, bland annat genom att låta djuret röra sig runt föremålet.

I början föredrar jag att använda ett något upphöjt föremål som är lätt att skilja ut från andra. Du kan exempelvis prova med en bok, pall, skärbräda, bräda eller kanske en liten matta.

Det här tricket går att vidareutveckla, exempelvis genom att flytta föremålet till en ny plats, genom att byta ut det eller genom att du själv ställer dig längre bort. Det går även att lära in olika rörelser. Sök gärna på ordet klossträning på Google eller Youtube för mer hjälp och inspiration.

Har du frågor om tricken?

Lägg upp bilder på sociala medier under hashtagen #sbstrick och ställ din fråga. Vi hjälper gärna till!

Hjälp gärna varandra också!

22

Steg 1. Belöna så fort djuret visar intresse för föremålet, exempelvis när det tittar på det eller närmar sig. Jag brukar belöna på eller nära föremålet.

Om djuret inte visar något intresse kan du prova att flytta föremålet och/eller lägga godis på det.

Steg 2. Nu börjar djuret förhoppningsvis att förstå att föremålet på något sätt är kopplat till belöning.

Nästa steg blir därför att djuret ska interagera med föremålet genom att nosa eller röra vid det. Det gäller att vara snabb med belöningarna innan djuret hunnit iväg på nya upptäcktsfärder!

Steg 3. Om djuret har blivit intresserat av att interagera med föremålet är det dags att börja belöna när det är på väg att använda en tass och slutligen två. Om djuret inte vill

använda tassarna alls kan du prova att ändra belöningsplacering alternativt ha ett lägre föremål så att det kan gå över det. När djuret rör vid föremålet med två tassar utan problem är det dags att gå vidare till nästa steg.

Steg 4. Locka djuret från föremålet genom att exempelvis kasta godis någon meter från det. När djuret söker upp föremålet på nytt med sin tassar – belöna och kasta sedan en belöning igen. Om djuret inte går tillbaka, backa till föregående steg och belöna på föremålet.

Steg 5. När djuret ställer sig på föremålet så gott som varje gång kan du ta lite längre tid på dig innan du belönar. Kasta också iväg godiset lite längre.

Text och foto: Linda Holm

Blå Stjärnan 3/19

Barn&Ungdom

Rida med käpphäst – sporten som blir allt mer populär När Saga Nyberg, Hilda Jöreskär och Natalie Blomster, alla 9 år, träffas för att hoppa med sina käpphästar är det full fart ute på banan. Tjejerna slänger sig glatt över hindren med hästarna som de har tränat både för galanta och härligt galna hopp. Det här är en sport som allt fler i Sverige ägnar sig åt och som för många är ett kul och kreativt alternativ till att äga en egen häst.

Text: Amelie Wisén Foto: Anna Wilhelmsson

★ Svenska Blå Stjärnans ungdomsförbund i Blekinge insåg redan för några år sedan att käpphästridning är en trend som är här för att stanna. Därför erbjuder de barn att göra egna hästar och provhoppa dem när förbundet är med på olika event i kommunen. Dessutom har de haft en kurs i att tillverka käpphästar.

– I somras hade vi en djurskola i Wämöparkens minizoo.

Käpphästtillverkningen var mycket populär. Likaså käpphästridningen efteråt, säger Anna Wilhelmsson, bonusmamma till Natalie och kassör i Svenska Blå

Nu finns vi på Instagram! ★ Svenska Blå Stjärnans Ungdomsråd har nu ett konto på Instagram. Gå in och följ oss!

Kom ihåg att tagga oss om ni har bilder från Svenska Blå Stjärnans aktiviteter.

Stjärnans ungdomsförbund i Blekinge.

– Att det är så populärt beror nog på att det dels är ett enkelt pyssel och dels att barnen känner skaparglädje och lyckan i att få ha kul ute på banan. Använder man en gammal strumpa till hästens huvud och en bit av ett gammalt kvastskaft är det dessutom bra med tanke på miljön, säger Anna.

Ny käpphästarena Ett bevis på att det här är en sport som är här för att stanna är käpphästarenan i Fruängen, Stockholm, som blev klar i juni

Saga Nyberg, Hilda Jöreskär och Natalie Blomster gillar att hoppa med sina käpphästar.

i år. Här finns hopphinder, en dressyrbana, ett stall och en park anpassad för fältritt. Under hösten planerar man för SM i käpphästhoppning och käpphästdressyr på arenan. Men självklart behöver det inte vara

så avancerat när man skapar sin egen bana eller planerar tävlingar på den egna orten.

– Det går bra att använda agilityhinder eller att bygga egna.

Ta gärna hjälp av filmer på Youtube, säger Anna.

GÖR DIN EGEN KÄPPHÄST Du behöver:  Halm (finns exempelvis i zooaffärer)  En vuxenstrumpa som når över ankeln  En lång käpp  En bit grovt snöre (exempelvis sisalsnöre)  Spritpenna eller nål och tråd 1. Hästens huvud: Fyll strumpan med halm. Packa halmen så hårt att huvudet håller formen när du rör det fram och tillbaka.

2. Hästens kropp: Trä ner huvudet hårt mot käppen.

Bind fast huvudet ordentligt med snöret.

3. Hästens ansikte: Rita eller brodera ögon och mule.

4. Grimman och tyglarna: Snurra ett långt snöre runt mulen och knyt under hakan (grimman). Låt snöret vara så långt så att två tampar nu hänger ner. För tamparna bakom käppen och knyt ihop dem (tyglarna).

Moa Samuelsson Blå Stjärnan 3/19

23

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

Fira Djurens dag den 4 oktober!

Visste du att djuren har en alldeles egen dag? Ända sedan år 1931 har den 4 oktober varit en internationell temadag instiftad för att uppmärksamma djurskydd och djurrätt. Datumet valdes eftersom det är Fransiskus av Assis dag, alla djurs skyddshelgon.

Foto: Sergey Nivens/Shutterstock

Sverige har en av världens strängaste djurskyddslagar.

Den 1 april i år blev det dessutom ännu lite bättre för svenska djur. Då trädde en helt ny, uppdaterad och moderniserad djurskyddslag i kraft. Den ska säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd. Däremot finns det fortfarande områden där det kan bli ännu bättre.

Under tiden arbetar Svenska Blå Stjärnan för att öka medvetenheten hos allmänheten och med kompetensutveckling för djurintresserade i alla åldrar.

Vill du vara med och fira Djurens dag? Våra olika förbund och ungdomsavdelningar ordnar aktiviteter runtom i landet. Håll även koll på vad andra djurorganisationer arrangerar.

Ett tips är att göra något extra för ditt eget djur den dagen! Det kommer att bli uppskattat.