Blå Stjärnan nr 2 2019

2/2019

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

DJURSPECIAL:

Höns, får och getter

Nya djurskyddslagen Maten som värnar om vår hälsa och miljö

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 2/2019 4 Nytt &Blandat c c c

c c

SVA leder nytt projekt för snabbare smittspårning 2019 års Riks- och Ungdomsstämma i Jönköping SKOGSBRÄNDER: MSB stärker beredskapen inför sommaren Avmagringssjuka upptäckt på älg i Norrbottens län Hundar används för att hitta granbarkborreangrepp

18 LÄRAREN PÅ UDDETORP: Roligt att jobba med Blå Stjärnor

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

19 KURSEN RISKOCH SÄKERHET: Kanske ditt livs viktigaste utbildning

Tel: 08-629 63 60

20 Den hälsosamma maten som gör dig till en miljöhjälte

Ansvarig utgivare:

c c c

Böndernas insats vid skogsbränderna i Ljusdal 2018 Lär dig mer om säkerhetspolitik – en viktig kunskap för oss alla Beridna högvaktens jubileumsstipendium Redaktörens spalt

22 Sexuella övergrepp på djur 24 Dags att ta farväl

c

Grafisk form & produktion: Upplaga: 8 000 Nr

Utgivning Manusstopp

3/19 vecka 39

2 augusti

Annonser: Kristin af Malmborg Tel: 08-629 63 80, 0708-58 12 17 E-post: kristin@svenskablastjarnan.se

Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2019

N VA

ENMÄRK

E

T

28 Vill du bli en Stjärna?

2/2019

14 DJURSPECIAL:

c

Redaktörer:

Utkommer: 4 nummer per år

Träna och ha kul med ditt djur – ge belöningar Tricktipset: Nudda föremål med nos eller mule Bivattnaren: Så hjälper du hårt jobbande och törstiga bin Tävla och vinn en plats i nästa nummer av Blå Stjärnan!

13 Utbildning

c

Christina Arosenius, vice ordförande christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Barbro Forsberg

c

Hönor – äggproducenter med stark personlighet Getter och får – faktiskt inte så lika Tipsen som hjälper dig på vägen om du vill skaffa får, getter eller höns

www.svenskablastjarnan.se

Christina Arosenius, Kristin af Malmborg och Amelie Wisén

c

c

Hemsida:

Redaktionsgrupp:

c

12 Fodertips för nötkreatur

sbs@svenskablastjarnan.se

Amelie Wisén amelie@svenskablastjarnan.se

8 Ny djurskyddslag den 1 april 26 Barn & Ungdom 10 Sällskapsdjur i sommarvärmen

Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

Kristin af Malmborg kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80

7 Info från Centralstyrelsen c

Adress:

S

3 Ledaren

Miljömärkt trycksak 3041 0196

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

DJURSPECIAL:

Höns, får och getter

Nya djurskyddslagen Maten som värnar om vår hälsa och miljö

Omslagsfoto: Moonborne Shutterstock

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

LEDAREN

En spännande tid som er riksstjärnchef Årets påskhelg bjöd på ännu en ovanligt varm och torr period med stor brandfara och vattenbrist i hela landet som följd. Kanske förebådar det en repris på förra sommaren vilket kommer att innebära stora problem för våra lantbrukare och djur. Om det blir brist på vatten och foder ytterligare ett år kan vi dessutom vänta oss högre priser på foder och olika livsmedelsprodukter.

Det positiva är att en het sommar också kommer att ge härlig värme och varma bad för alla som firar semester här hemma i Sverige. Att stanna i landet under semestern är också något som vi bör satsa mer på eftersom vi behöver minska vårt resande med flyg. Dessutom, det finns väl inget vackrare än vårt land den här tiden med all grönska, blomsterprakt och ljusa sommarkvällar.

Den 11–12 maj var det dags för 2019 års Riksoch Ungdomsstämma, denna gång i Jönköping med Jönköpingsförbundet som värd. Det betyder att medlemmarna har röstat fram en ny Centralstyrelse och att det är sista gången som jag skriver en ledare som er ordförande. Efter 16 år i styrelsen och 8 år som ordförande känner jag att det är dags att släppa fram nya förmågor. Det har varit spännande år med många utmaningar i form av utbrott av smittsamma sjukdomar och nu senast, omorganisationer inför det nya totalförsvaret.

Det är också fantastiskt att arbeta för en organisation med så engagerade och entusiastiska

medlemmar som ni Blå Stjärnor är! Ni ställer alltid upp för djuren och därmed också för samhället. Alla som föreläser och undervisar på våra olika kurser säger samma sak när jag träffar dem – att det är roligt att föreläsa för er eftersom ni har så många frågor och är så intresserade. Det gör också att det är lätt för oss som organisation att få ett bra samarbete med Jordbruksverket, MSB, LRF, SVA, 4H, djurskyddsorganisationer och alla andra som också är engagerade för djurens bästa och för ett tryggt samhälle. Alla dessa organisationer vet att det går att lita på att Svenska Blå Stjärnan (SBS) ställer upp när det blir kris.

Ny ordförande i SBS Centralstyrelse är Elisabeth Olofsson, tidigare vice ordförande. Jag i min tur tar över hennes roll som vice ordförande, vilket innebär att jag finns kvar i styrelsen. Det är svårt att helt släppa ett arbete som jag på flera olika sätt har varit engagerad i sedan jag var ungstjärna. Jag gick med i SBS vid 12 års ålder och har alltså varit medlem i 60 år vid det här laget.

Ha en skön sommar med alla våra djur!

Riksstjärnchef: Elisabeth Olofsson elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin af Malmborg E-post: kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 En mötesplats för djurintresserade i alla åldrar

SBS Centralstyrelse/kansli: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm Tel: 08-629 63 60

Blå Stjärnan 2/19

Kommunikatör: Paola Squassina paola@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 66 Kommunikatör: Amelie Wisén E-post: amelie@svenskablastjarnan.se Utbildningskonsulent: Eva Ladberg E-post: eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67

Christina Arosenius

Utbildningskoordinator: Anna Holmberg E-post: anna@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68 Utbildningssekreterare: Margareta Johansson E-post: margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro E-post: lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida: svenskablastjarnan.se

3

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp, om inte annat anges. Ta kontakt med källan om du undrar över något.

SVA leder nytt projekt för snabbare smittspårning Att snabbt hitta källan är viktigt vid utbrott av smittsamma sjukdomar. Robert Söderlund, forskare på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), har fått 2,3 miljoner från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för att leda ett myndighetsövergripande projekt. Målet är att ta fram gemensamma metoder för en snabbare smittspårning, men även för att kunna bevisa om smittan har spridits naturligt eller avsiktligt. ★ Större utbrott av smittsamma sjukdomar bland djur eller människor kan innebära stora belastningar på sjukvård och livsmedelsförsörjning. Målet med det nya projektet är att snabbt kunna tolka dna-sekvensen hos smittämnen vid livsmedelsburna och zoonotiska sjukdomsutbrott för att minska skadorna i samhället.

– När smitta sprids i livsmedelskedjan, bland djur eller i foder, vill man snabbt kunna säga varifrån den kommer. Är den importerad eller kommer den från Sverige? Brukar den finnas hos ett särskilt djurslag, brukar den orsaka sjukdom? Är bakterien naturligt förekommande, eller är det kanske någon som avsiktligt spridit den?, säger Robert Söderlund, som är projektledare för studien.

Samstämmighet När det sker ett utbrott av ett

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Robert Söderlund, forskare och projektledare på SVA.

smittsamt ämne blir ofta flera myndigheter inblandade i utredningar om orsaken. Komplexa datamängder från olika källor ska kombineras, men hur analyserna ska genomföras och tolkas är inte alltid givet. Krisbe-

redskapsprojektet ska därför ta fram gemensamma metoder och verktyg för att myndigheterna samstämmigt ska kunna uttala sig objektivt om utbrottet och därmed korta startsträckan för agerande. I detta tvååriga pilotprojekt samarbetar SVA med Livsmedelsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Nationellt forensiskt centrum (NFC) inom Polisen.

– Det känns bra! Det är ett stort projekt och mycket pengar, men också kreativt och nyskapande. Jag ser fram emot att jobba med tekniken och det matematiska i detta, säger Robert Söderlund.

Dna kan ge svar På senare år har nya metoder för att ta fram genetiska data revolutionerat smittspårningsarbetet. I dag kan variationer i arvsmassan användas som ett ”fingeravtryck” som kan knyta

en smittkälla till ett fall av infektion. De deltagande myndigheterna samlar kontinuerligt in data från sjukdomsutbrott som orsakas av livsmedelburna och zoonotiska smittämnen, samt från populationer av mikroorganismer som kan orsaka utbrott.

När ”nya” smittämnen jämförs med det befintliga materialet kan avvikelser i generna till exempel visa om liknande varianter förekommit tidigare i Sverige, om de förknippas med särskilda smittkällor eller smittvägar.

– Vi i Sverige är duktiga på att samla och organisera data.

Så vi har bra förutsättningar att komma långt med det här projektet. SVA har jobbat med sekvensering av hela arvsmassan i mikroorganismer i flera år och det är en förutsättning för att vi ska kunna leda projektet, säger Robert Söderlund.

Källa: Pressklipp SVA

2019 års Riks- och Ungdomsstämma i Jönköping ★ Den 11–12 maj bjöd Svenska Blå Stjärnans Jönköpingsförbund in till Riks- och Ungdomsstämma. Stämmorna hålls vartannat år och värdskapet skiftar mellan de olika förbunden.

Under stämmorna går vi bland annat igenom vad som har hänt under de senaste två åren och tar ställning till kommande två års verksamhetsinriktning. Dessutom tar vi ställning till motioner och propositioner och väljer ny Centralstyrelse. Är du nyfiken på vilka beslut som togs under årets stämmor och vilka som valdes till centralstyrelsen? Gå in på vår hemsida: svenskablastjarnan.se/riksstamma-2019 Text: Amelie Wisén

4

Blå Stjärnan 2/19

Nytt & Blandat

skogsbränder: MSB stärker beredskapen inför sommaren Sedan förra sommaren har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetat intensivt med att ytterligare stärka skogsbrandsberedskapen. Detta är på uppdrag av regeringen och efter den erfarenhetsåterföring som myndigheten gör efter varje större samhällsstörning ★ Förra sommaren rasade de mest omfattande skogsbränderna i Sverige på flera hundra år.

Efter en torr och solig vår har brandriskerna nu ökat och är ovanligt höga för säsongen.

– Vi har genomfört en lång rad åtgärder och går stärkta in i årets skogsbrandssäsong, som redan är här. I år kommer vi, tillsammans med aktörerna, att kunna möta lika intensiva eller mer intensiva bränder än vad vi gjorde förra sommaren. Men en del arbete återstår fortfarande innan alla nationella resurser som Sverige behöver på lång sikt är på plats, säger Anneli Bergholm Söder, chef för MSB:s operativa avdelning.

Bland annat förbereder myndigheten en upphandling av vattenskopande flygplan med am-

Foto: Pixabay

Sverige går stärkta in i årets skogsbrandssäsong.

bitionen att de ska vara på plats till sommaren år 2020.

Inte bara skogsbrand Även om skogbränder har varit i fokus under året trycker hon på

vikten av att bygga det svenska krisberedskapssystemet så att inte en typ av händelse styr den beredskap landet har.

– Det skulle ju kunna vara så att vi möter helt andra ut-

maningar än skogsbränder till sommaren och då måste vi ha resurser och förmåga att hantera också det. Eftersom vi aldrig fullt ut kan förutse vilken samhällsstörning som kommer att drabba oss är det viktigt att våra arbetsformer tillåter stor flexibilitet så att vi kan svara upp mot en snabbt uppkommen situation. I stort gör våra arbetsformer det.

MSB har arbetsformer och verktyg för att hantera alla typer av samhällsstörningar oavsett om det handlar om skogsbränder, stormar, oljeutsläpp, terrorattentat, påverkanskampanjer eller om Sverige skulle stå inför krigshot eller befinna sig i krig.

Källa: Pressklipp MSB

ÅTGÄRDER SOM MSB VIDTAGIT INFÖR SOMMARENS EVENTUELLA SKOGSBRÄNDER I SVERIGE c Skapat en helt ny svensk fömåga att bekämpa bränder från luften genom avtal med privata helikopterentreprenörer.

Vid högsta beredskapsläge kommer helikoptrarna att kunna vara i luften inom 90 minuter. c Ökat antalet skogsbrandsdepåer från 15 till 24 och kan återställa använda skogsbrandsdepåer snabbare. c Stärkt förmågan att ta emot internationellt stöd, så kallat värdlandsstöd, och fortsätter den utvecklingen. c Stärkt förmågan att stötta aktörerna med samverkan och ledning. c Utvecklat den inriktnings- och prioriteringsfunktion som för första gången

Blå Stjärnan 2/19

togs i bruk sommaren 2018 för att mäkla resurser mellan räddningstjänster, prioritera MSB:s egna och internationella förstärkningsresurser samt ge rekommendationer till andra myndigheter. Det är ett samarbete mellan räddningstjänster, länsstyrelser och MSB. c Utvecklat samordningen av frivilliga.

Bland annat har MSB tecknat en överenskommelse med Svenska Röda Korset att, i likhet med förra sommaren, vid behov samordna spontanfrivilliga.

c Arbetar med att utveckla ett nytt prognossystem för brandrisker. c Tagit fram vägledning för skogsbrandssläckning. Finns tillgänglig på msb.se c Tagit fram vägledning för eldningsförbud. c Stärkt samarbetet med internationella aktörer, både med EU och med de nordiska och baltiska länderna.

c Utvecklat myndighetens arbetssätt och administrativt stöd i samband med samhällsstörningar. Bland annat c Vidareutvecklat konceptet MSB:s samstärker myndigheten bemanningen verkansperson och MSB:s mottagande under semesterperioden, genomför av samverkanspersoner från andra mynutbildningar och utvecklar de operativa digheter. Ett pågående arbete. arbetsformerna.

5

Nytt & Blandat

Avmagringssjuka upptäckt på älg i Norrbottens län I den pågående övervakningen för avmagringssjuka hos hjortdjur (Chronic Wasting Disease, CWD) har ett första positivt fall nu påvisats i Sverige. Det rör sig om en sexton år gammal viltlevande älgko, som avlivades eftersom den var mager, gick i cirklar och verkade vara blind.

ändringar och inte den smittsamma varianten av sjukdomen, och det var därför en tidsfråga innan vi skulle hitta ett fall i Sverige.

Vid de smittsamma varianterna av CWD utsöndras smittämnet i saliv, urin och gödsel.

Smittan finns kvar länge i miljön. Sjukdomen, som är dödlig för hjortdjur, kan på längre sikt ha kraftigt negativ påverkan på populationer av hjort, älg, ren och rådjur. Men erfarenheter från Norge tyder på att den variant av CWD som hittats hos äldre älgar inte smittar, eller har begränsad smittsamhet. Prov från det svenska fallet kommer nu att analyseras vidare för att säkerställa vilken variant av sjukdomen det rör sig om, men mycket tyder på att det kan vara samma variant som hittats på älgar i Norge.

– När avmagringssjuka påvisas ska provtagningen i området öka. Veterinärer från Jordbruksverket, SVA och Natur-

Första fallet av klassisk CWD i Europa påvisades på vildren i Norge 2016, där hela den drabbade flocken har avlivats för att undvika att sjukdomen sprids.

Att smittsamheten kan variera mellan olika varianter av CWD beror på att smittämnet,

prioner, är ett av kroppens egna proteiner som har ändrat form. När ett djur får i sig prioner (från ett annat djur) fungerar de som en mall för de normala proteinerna som då också börjar ändra form. Men processen att kroppens egna proteiner ändrar form verkar också

Foto: Stefan Lindberg

Den drabbade älgkon hittades utanför Arjeplog i Norrbotten.

★ – Detta var inte oväntat, säger epidemiolog Maria Nöremark på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

– Liknande fall på äldre älgar har hittats i Norge och Finland.

Mycket talar för att det kan röra sig om spontant uppkomna för-

FAKTA OM CWD Smittsam variant av avmagringssjuka, även kallad klassisk CWD, påvisades för första gången i USA på 1960-talet och har sedan dess fått omfattande spridning och negativ påverkan på hjortpopulationer i USA och Kanada.

vårdsverket kommer nu att tillsammans med viltexperter samla mer information om hjortdjuren i området och utifrån de regionala förutsättningarna utarbeta en plan för utökad provtagning, säger Lotta Hofverberg på Jordbruksverket.

På grund av att CWD påvisats i Norge pågår nu en övervakning, beslutad av EU, i flera länder i Europa, däribland Sverige.

Syftet är att upptäcka och kartlägga förekomst av sjukdomen för att kunna bekämpa eller begränsa spridningen. SVA vill gärna få in prov från djur som visar symptom på CWD, är sjuka på annat sätt eller exempelvis dödats i trafiken.

Källa: Pressklipp SVA

kunna starta hos äldre djur utan att de har smittats av prioner från ett annat djur, så kallad spontan, eller atypisk variant.

CWD har hitintills bara påvisats naturligt på hjortdjur.

Risken för spridning till människa bedöms som mycket låg, men kan inte helt uteslutas.

Hundar används för att hitta granbarkborreangrepp ★ Granbarkborren är en liten insekt som kan göra stora skador i skogen. Efter den torra sommaren år 2018 har angreppen ökat, framför allt i södra Sverige. Sedan tio år tillbaka finns det utbildade hundar som markerar träd som angripits av granbarkborren. Hundarna är tränade på samma sätt som för exempelvis knark eller bomber – de söker efter en specifik doft

6

som insekterna avger. Hundarna utbildas med en syntetisk doft som har tagits fram i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Hund och hundförare kan söka av 5–10 hektar i timmen beroende på terräng och vindar. Är skogen hårt angripen tar det längre tid då alla angripna träd som hunden markerar ska märkas med färg eller snitsel. När

Foto: Gunnar Isacsson Skogsstyrelsen

Så här kan ett angrepp av granbarkborre se ut

skogen är avsökt sammanställer hundföraren resultatet i en rapport med karta till skogsägaren.

En stor fördel med att använda hund är att de kan hitta granbarkborrar direkt när angreppet har uppstått. För oss människor är det svårare eftersom vi ser angreppet först när det har uppstått stora skador på trädet.

Text: Eva Ladberg Källa: ATL.nu Blå Stjärnan 2/19

INFO från Centralstyrelsen

Centralstyrelsen hade sitt senaste möte fredagen den 5 april. Följande frågor diskuterades: ★ Riksstämman och svar på in-

★ Rapporter om genomförda

★ Beslut togs om att skydda

★ SBS har erhållit 100 000 kro-

komna motioner samt fördelning av uppgifter under stämman.

möten med olika myndigheter och organisationer.

SBS varumärke inom Europa.

Blå Stjärnans djursjukhus bidrar till kostnaden.

nor från Kronprinsessan Margaretas Landsstormsfond för mässor under året.

★ Kansliet kommer att se över

★ Medlemmar ur Centralstyrel-

grundkurserna och eventuellt korta dem för att förbättra rekryteringen som nu går lite trögt.

sen och kanslipersonal har deltagit i ett stort antal årsmöten och på informationsdagar.

★ Slutlig genomgång av de policydokument som ska presenteras för medlemmarna.

★ Det beslöts att vi ska skicka ut brev till förbundsordföranden efter möten i Centralstyrelsen för att informera om vad som har avhandlats och beslutats.

Böndernas insats vid skogsbränderna i Ljusdal 2018 ★ Vid förra sommarens skogsbränder körde lantbrukare mer vatten i gödseltunnor än mängden vatten som kördes med helikoptrar och flygplan. Man kan naturligtvis inte gå in och dämpa bränder med gödseltunnor på samma sätt som när man släpper vatten från en helikopter eller ett flygplan. Däremot kan

Omtanke ger bäst resultat

man med hjälp av dem vattna begränsningslinjer längs vägar så att branden stoppas i sin framfart. Gödseltunnor är också effektiva för vattning runt gårdar och hus så att byggnader räddas från elden, vilket naturligtvis sparar stora ekonomiska och känslomässiga värden.

Källa: LRF

Lär dig mer om säkerhetspolitik – en viktig kunskap för oss alla ★ Vad är civilt och militärt försvar? Vad innebär totalförsvarsplikt? Vad menas med mänsklig säkerhet och mänskliga rättigheter? Det är många begrepp som du stöter på i dagstidningar och i nyhetsrapporteringen.

På sajten sakerhetspolitik.se får du begreppen förklarade på ett lättförståeligt sätt. Sidan drivs och förvaltas av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Läs mer: sakerhetspolitik.se

Beridna Högvaktens jubileumsstipendium ★ Med anledning av Svenska Blå Stjärnans 100-årsjubileum år 2017 instiftade Beridna högvakten jubileumsstipendiet ”SBS 100 år” som består av 5 000 kr och ett diplom. Årets stipendium har tilldelats Blå Stjärnan Fiah Malmqvist med motiveringen att

Blå Stjärnan 2/19

hon bland annat sprider en positiv anda kring sig, är lätt att samarbeta med och bidrar till en förbättrad hästhållning på Kavallerikasernen genom sitt frivilligarbete som KI-ansvarig.

Vi gratulerar Fiah Malmqvist till stipendiet!

Text: Amelie Wisén

★ Ett av Svenska Blå Stjärnans ledord är omtanke. Många företag undrar nog hur man gör för att få företagets ledord att genomsyra verksamheten.

Det är svårt om inte de anställda till själ och hjärta kan ta till sig ledorden och omvandla dem till något konkret som de gör i sin vardag. Många företagsledare är nog lite avundsjuka på oss ideella organisationer där människor samlats kring ett intresse.

På Svenska Blå Stjärnans Riksstämma i början av maj kunde man känna ledorden i luften. Omtanke fanns närvarande. Det var inte ett ord i en broschyr som delades ut utan det fanns i vars och ens hjärta. Att vara snäll och omtänksam är ofta underskattade egenskaper. Väldigt ofta likställs de begreppen med att vara mesig. Ända sedan år 2002 har Google sökt svaret på varför vissa team är mer produktiva och framgångsrika än andra.

Nu har de hittat den hemliga formeln bakom drömteamet.

Snällhet visade sig vara det vinnande konceptet. De mest framgångsrika teamen var nämligen inte beroende av vilka som ingick i gruppen.

Foto: Hanna Fridh

De som respekterade varandras åsikter och känslor och lät alla i gruppen komma till tals i lika stor utsträckning lyckades bäst med sina målsättningar.

Googles fleråriga kartläggning visar alltså att hur gruppens medlemmar bemöter varandra är viktigare än vilken kompetens de har. Därför är det extra roligt att få vara en del av en organisation som har högt i tak och där alla har chans att yttra sig exempelvis på en riksstämma. Är det så att vi som gillar djur är mer empatiska än andra? Inte vet jag. Men vi kan i varje fall konstatera att det är bra att vi är snälla mot varandra.

Kristin af Malmborg redaktör och generalsekreterare

7

Foto: Amelie Wisén

Den nya djurskyddslagen innebär att det nu är förbjudet att överge sina sällskapsdjur. Förhoppningsvis innebär det slutet för tragiska historier om sommarkatter.

Ny djurskyddslag den1april Den 1 april i år trädde en helt ny, uppdaterad och moderniserad djurskyddslag i kraft. Den ska säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd.

Text: Johan Beck-Friis

★ I lagen förtydligas att djur ska ha möjlighet att utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. Andra viktiga nyheter är ett uttryckligt krav på kompetens för alla som tar hand om djur, ett förbud mot att överge djur och

8

ett stärkt skydd för djur som tävlar och deltar i prov.

– Vi vill behålla vår höga nivå på djurhälsa och djurvälfärd samtidigt som vi värnar om djurhållarnas möjligheter att växa och starta nya verksamheter, sa dåvarande landsbygdsminister Sven-

Erik Bucht i samband med att lagen klubbades.

Respekt för djur Den nya lagen bygger i huvudsak på Djurskyddsutredningens förslag (SOU 2011:75). De grundläggande lagreglerBlå Stjärnan 2/19

na kompletteras av ytterligare bestämmelser i djurskyddsförordningen och i myndighetsföreskrifter.

Lagen inleds med en ny bestämmelse som ska säkerställa ett gott djurskydd och respekt för djur. I den nya lagen ställs även krav på att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö så att deras välfärd tryggas, liksom ett krav på att beteendestörningar ska förebyggas. Trots detta vill regeringen inte skärpa reglerna för minkuppfödning, där vi fort farande ser återkommande problem med beteendestörningar. Här kan man misstänka att en eftergift mot mink näringen gjorts.

Det införs ett uttryckligt förbud mot att överge djur av tamdjursarter. Det klargörs också att övergivna och förvildade katter omfattas av djurskyddslagen. Lagen tydliggör att samhället har ett ansvar för att ingripa till skydd för katter utan ägare. Om man inte kan hitta en person som är ansvarig för katten har länsstyrelserna en skyldighet att ingripa, eftersom katter som överges eller föds i det vilda har en mycket dålig djurvälfärd.

Regeringen ansåg däremot tyvärr inte att det fanns tillräckligt underlag för ett krav på märkning och registrering av katter. Man beslutade att, ytterligare en gång, utreda frågan.

skada varandra, varför många hoppades att denna träningsform skulle förbjudas.

Förbud mot vissa djur på cirkus Bättre gick det för cirkusdjuren. Djurskyddsutredningen bedömde att det saknas praktiska förutsättningar för att hålla elefanter och sjölejon på cirkus på ett sätt som tillåter djuren att bete sig naturligt. Regeringen utvidgade därför förbudet mot vissa djur på cirkus med dessa arter redan den 1 januari 2019 genom en ändring i djurskyddsförordningen.

Lex Maja Slutligen blir det med den nya lagen möjligt för bland annat personal inom hälsovård, sjukvård och socialtjänst att bryta sekretessen och anmäla allvarliga djurskyddsproblem till kontrollmyndigheter (lex Maja). Detta är viktigt för att kunna hjälpa djur som far illa i sina hem.

”

Det införs ett uttryckligt förbud mot att överge djur av tamdjursarter. Det klargörs också att övergivna och förvildade katter omfattas av djurskyddslagen.

Lagen tydliggör att samhället har ett ansvar för att ingripa till skydd för katter utan ägare.

Vissa förslag i Djurskyddsutredningen hamnade som framgått inte i lagtexten.

Det finns därför anledning att fortsätta jobba för exempelvis obligatorisk märkning av katter, bättre förhållanden för minkar och stopp för grytanlagsprov med grävling.

Källa: Svenska Djurskyddsföreningen

Stärkt skydd vid tävlingar I den nya lagen införs flera åtgärder för att stärka skyddet för djur i samband med träning och tävling. Det handlar bland annat om ett förbud mot lidande vid träning inför och deltagande i prov med djur, och ett skärpt förbud mot dopning.

Det nuvarande förbudet mot att aga och överanstränga djur kompletteras med ett förbud mot att tillfoga djur skada och mot att använda utrustning som kan orsaka djuret lidande eller skada.

Dessvärre medger även den uppdaterade lagen att man får använda levande grävlingar vid så kallade gryt anlagsprov. I dessa hetsas grythundar mot en grävling som är instängd i ett konstgjort gryt, för att träna hundarna. Såväl grävlingen som hundarna stressas och kan Blå Stjärnan 2/19

Foto: Pixabay

Elefanter och sjölejon som lever i cirkusmiljö har ingen möjlighet att bete sig naturligt. Därför har förbudet mot vissa djur på cirkus utökats med dessa två arter.

9

Foto: Jne Valokuvaus/Shutterstock

När sommaren bjuder på hetta är det viktigt att både två- och fyrbenta kan söka sig till svalkande miljöer.

Sällskapsdjur i sommarvärmen Förra sommarens långa värmeperiod var en utmaning för många, både två- och fyrbenta. Om det blir lika varmt under en längre period även i sommar, eller kanske ännu varmare, är det bra att ha en plan både för dig själv och sällskapsdjuret. Sök er till skuggan, öppna fönster för att få fläkt och luftcirkulation, och drick mycket vatten. Frysta kylklampar eller plastflaskor med fryst vatten inlindad i en handduk kan användas för att svalka både dig och dina djur under korta stunder.

Text: Eva Ladberg och Amelie Wisén

ALLA DJUR

NÄR SKA JAG ÅKA AKUT TILL VETERINÄREN?

Se till så att djuret har tillgång till rikligt med rent och svalt dricksvatten, gärna i flera skålar utspridda i hemmet eller buren.

Om djuret gillar att duscha eller bada är det också ett bra sätt att hålla det svalt.

Se till att det finns möjlighet för djuret att söka skugga.

Om ditt djur drabbas av värmeslag finns det alltid en risk att det inte klarar sig utan veterinärvård. Ring därför direkt till en veterinär för att få hjälp att avgöra hur allvarligt läget är.

Tecken på värmeslag är att djuret flåsar, dreglar, är slött och vingligt, inte vill röra sig, har Foto:Kittima05/Shutterstock hög puls och torra slemhinnor.

Milda fall av överhettning kan man hantera hemma. Var noga med att aldrig kyla djuret för snabbt eller för länge och att temperaturen inte får gå under 39,5 på hund och katt. Läs mer om hur du gör under rubriken för ditt djurslag.

10

Foto: Rihaij/Pixabay

Blå Stjärnan 2/19

HUND

KATT

BRA ATT HA HEMMA

En hund som utsätts för stark värme kan få värmeslag. Oftast händer det när hunden lämnas ensam i bilen en varm dag eller när den lämnas utomhus utan möjlighet att söka skugga.

Kyl ner din hund om den visar tecken på värmeslag och kontakta veterinär. Du kyler ner den genom att duscha/spreja den med svalt vatten, eller genom att lägga våta och svala handdukar på hundens kropp. Se också till att den får ligga svalt. Det går också bra att lägga kylklampar en kort stund under filten som den ligger på.

Vid varmt väder kan din katt drabbas av värmeslag. Det kan till exempel hända om en katt lämnas utomhus utan möjlighet att söka skydd i skuggan.

Kyl ner katten om den visar tecken på värmeslag och kontakta veterinär! Du kyler ner den genom att duscha/spreja med svalt vatten, genom att lägga våta handdukar på den eller lägga kylklampar en liten stund under filten som den ligger på – dock inte för länge. Se till att katten får ligga svalt.

 Du behöver ha mycket vatt-

 Kylklampar eller plastflaskor med fryst vatten kan du linda in och lägga en kort stund under filten eller buren där djuret ligger. En blomspruta kan också vara bra för svalkan de små duschar.

 En elektrisk fläkt är skönt att ha när det är riktigt varmt.

Foto:Nuno Santos/Pixabay

FÅGEL

REPTIL

De flesta fåglar klarar värme bra, men de måste kunna söka skugga. Ställ aldrig fågelburen i direkt solsken. Det kan snabbt bli höga temperaturer som fågeln inte klarar av.

Använd en blomspruFoto: ta med vatten i första webandi/Pixabay hand om du behöver kyla ner fågeln. Du kan också ge den gurka, sallad eller annan mat med högt vätskeinnehåll som den tycker om och tål. Många fåglar tycker om att bada eller att bli duschade, vilket är ett bra sätt för dem att få svalka.

Det är lätt att tro att alla reptiler älskar värmen, men det finns många arter som är känsliga och blir dåliga om temperaturen blir för hög. Ta reda på hur ditt djur vill ha det. Se till att det kan välja olika temperaturer i sitt terrarium och att det inte står i direkt solljus.

Om djuret är känsligt för höga temperaturer kan du spreja det med en blomspruta fylld med vatten.

En del av det foder som reptiler äter kan snabbt bli dåligt i värme. Var noga med att ta bort den mat som djuret inte äter upp för att undvika att det får i sig skämd mat.

KANIN OCH GNAGARE

Foto:Frauke Feind/Pixabay

en/vätska hemma både till dig och ditt djur. Om du har ett djur som tål och gillar gurka, vattenmelon eller annan mat med högt vätskeinnehåll är det ett bra komplement.

En pipett eller spruta utan kanyl är bra att använda om djuret är i akut behov av vätska.

Varmt väder och även hög luftfuktighet kan bli jobbigt för en liten gnagare eller kanin eftersom de är mycket känsliga för värme. Se till att buren inte står i direkt solsken och att ventilationen är bra utan att det blir drag. De ska alltid ha tillgång till skugga.

Kyl ner din kanin eller gnagare om den visar tecken på värmeslag. I första hand är avkylning med blöta handdukar på pälsfria områden det bästa, exempelvis på öron hos kanin och i ljumskar på marsvin.

 Det är bra att ha en rektal termometer hemma till hud och katt. Normal temperatur är 38–39 grader. Det finns också effektiva vätskeersättningar att köpa på djurkliniker eller i större zoobutiker som kan vara bra att ha hemma.

 Om man vill lyxa till det kan man köpa en madrass med inbyggd kylardyna som man kan ha i hund- eller kattsängen, eller i bilen. Däremot ska du aldrig lämna din hund ensam i bilen en varm sommardag, även om den har tillgång till en kylmadrass.

 Om du behöver evakuera din bostad är en transportbur bra att ha till ditt djur (om det får plats i en sådan). Kom ihåg att gnagare snabbt tuggar sig igenom papp och att du bör välja bättre material för transportburen.

Läs mer om hemberedskap för dig, familjen och sällskapsdjuren: svenskablastjarnan.se/klara-krisen

Faktagranskning: Elisabeth Miller veterinär på Blå stjärnans djursjukhus i Göteborg

Blå Stjärnan 2/19

11

SOMMARTORKA OCH GROVFODERBRIST:

Förebyggande och akuta fodertips för nötkreatur Förra årets varma och torra sommar påminde oss om hur sårbara vi är om skördar slår fel. Hela 75 procent av den svenska jordbruksarealen används för foder till våra lantbruksdjur. Det innebär att vi människor inte drabbas lika hårt eftersom våra grödor lagras och dessutom går att importera. Däremot kostar det för mycket att importera så stora mängder foder. Det är också anledningen till att just foderbristen blev så akut förra sommaren.

Text: Amelie Wisén

★ – Torkan slog till tidigt vilket gjorde att förstaskörden drabbades i stora delar av landet. Många ringde för att få tips om hur de skulle lösa foderfrågan.

Vi gjorde vad vi kunde när många av oss var på semester, säger Rolf Spörndly, forskningsledare vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Eftersom klimatet i vårt land blir varmare och somrarna längre måste vi räkna med fler torrår. Det är också anledningen till att SLU future foods i höstas satsade pengar för att SLU ska stå bättre rustat när bönder behöver tips för att lösa foderfrågan.

– Vi tittade både på hur vi gjorde förr i Sverige, nutida forskning, men också på hur man gör längre ner i Europa där klimatet är varmare. Det resulterade i ett åtgärdsschema som vi presenterar i skriften Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist, säger Rolf.

Nytänkande och gamla knep Ett av de beprövade tipsen i skriften är att ammoniak- eller lutbehandla halm för att förbättra näringsvärdet. Halm är ett naturligt alternativ när vallfodret inte räcker till. Även halm av ärt och raps, samt sent skördat hö kan förbättras just med lutning. Ett annat tips är att använda naturbetesmark (ytor med få träd som inte plöjs och som inte ingår i åkermark) samt skogsmark.

– Det är en stor areal skogs- och naturbetesmarker som inte nyttjas. Sätter

12

man bara upp ett stängsel så är det här bra ytor för långsamt växande kvigor och stutar. Däremot är det inte något alternativ för mjölkkor som behöver ha nära till gården där mjölkningen sker, säger Rolf.

Exempel på nytänkande är att odla snabbväxande mellangrödor till foder.

När man i somras insåg att vallfodret inte skulle räcka valde många att skaffa grovfoder genom att göra ensilage av havre och korn mitt i sommaren i stället för att låta den stå till mogen skörd. Det i sin tur frigjorde ytor för att så just mellangrödor.

– När somrarna blir längre så öppnar det upp för sådd mitt i sommaren. Sådden bör ske senast första augusti och

Foto: BioPic Photos/Pixabay

TIPS TILL HÄSTÄGARE Vid grovfoderbrist går det bra att utfodra hästen med halm som ett komplement till övrigt grovfoder. En studie gjord vid SLU visar dessutom att det inte finns några skäl till oro för magsår vid utfodring med halm. Tvärtom bidrar halmen till att de tuggar långsammare, vilket minskar risken för foderstrupsförstoppning. Halm är också bra för feta hästar om man komponerar ihop en foderstat som uppfyller behoven.

man kan skörda till ensilage ungefär två månader senare. Man kan så havre eller korn, men också ärt eller raps som mellangröda. Många gånger passar det bättre att låta djuren beta grödan i stället för att göra ensilage eftersom vattenhalten i växten är mycket hög.

Långsiktighet och snabba ryck Vill man jobba långsiktigt kan man förbereda sin vall med växter som tål torka bättre. Man kan exempelvis testa blålusern, en högproduktiv baljväxt som är bäst anpassad att klara torka. Den kan också sås tillsammans med rörsvingelhybrid och hundäxing eftersom de har en tillväxtrytm som påminner om varandra. Om foderbristen däremot är akut och man har tillgång till vass kan det vara ett alternativ.

– Behöver man skörda vassen under sensommaren och hösten behövs det maskiner som klarar av att operera i vatten. Kan man däremot invänta vintern när isen har lagt sig blir det genast mycket lättare.

För mer tips om hur du kan förebygga och akut fixa foderbristen, samt ta del av SLU:s åtgärdsveckoschema, ladda ner skriften Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist på SLU:s hemsida: www.huv.slu.se SVA:s lista över giftiga växter: Det finns ett antal växter som av olika anledningar är olämpliga i vallar och beten. Gå in på SVA:s hemsida och sök på Giftiga växter A-Ö för att ta del av listan. www.sva.se Blå Stjärnan 2/19

Utbildning

Kursen Risk- och säkerhet ★ Risk- och säkerhetskursen är viktig om du vill arbeta vidare inom krishantering.

Kursens huvudsyfte är att ge en bra grund att stå på för att kunna hjälpa medmänniskor om olyckan är framme.

Undervisningen är till stor del upplevelsebaserad och innehåller många praktiska övningar men också brandkunskap såsom brandförlopp, brandrisker

och olika typer av släckutrustning.

I kursen ingår moment bestående av handbrandsläckning, brand i kläder och brand i byggnad. Instruktörerna är brandmän och ambulanssjukvårdare.

Kursen omfattar två intensiva dagar och ingen förkunskap krävs.

Läs mer om hur det är att gå kursen på sidan 21.

KURSEN RISKOCH SÄKERHET Förkunskapskrav: Inga Plats: Tylösand och Rosersberg Datum: 12–13/10 och 16–17/11 Anmälan: svenskablastjarnan.se/ utbildningar

Foto: Amelie Wisén

Anna Holmberg Utbildningskoordinator Tel: 08-629 63 68 anna@svenskablastjarnan.se

Hej Annelie Karlsson!

Man blir mer självsäker och vågar agera själv.

Annelie Karlsson.

Du var kursledare på kursen Risk- och Säkerhet i Rosersberg i februari. Varför tycker du att man ska gå den kursen?

– Många deltagare börjar fundera på sin egen och andras säkerhet och vad man själv kan göra vid en olycka eller brand.

Vad gör ni under kursen?

– Vi har många praktiska övningar som gör att man exempelvis får en förståelse för hur ett brandförlopp går till eller vad man kan göra vid en olycka.

För många blir det en aha-upplevelse. Det ingår även hjärtlungräddning (HLR) i denna kurs, och det kan man aldrig få för mycket repetition av.

Har du själv haft användning för det som du har lärt dig på kursen?

– Jag har blivit mer intresse-

Brandmän och ambulanssjukvårdare är instruktörer på kursen.

rad av att hitta nödutgångar på olika ställen där jag är och jag kontrollerar brandsläckarna på jobbet. Jag har även införskaffat fler brandvarnare, en brandfilt

och fler släckare till hemmet.

Nu ska jag även sätta in en brandsläckare i stallet.

Text och foto: Anna Holmberg

Så kontaktar du Svenska Blå Stjärnan i sommar

Bra tid för repetition

Smitta eller annan kris som drabbar djur?

★ Sommaren är en utmärkt tid för dig med

Vid utbrott av djursmitta eller annan kris inom djurområdet går det att nå oss alla dagar under hela sommaren. Under juli månad samt vecka 31 använder du vårt journummer 070-304 42 10 eller vår mejl sbs@svenskablastjarnan.se Under juni och från och med 5 augusti når du oss på våra vanliga telefonnummer och mejladresser. Även om kansliet stänger fysiskt under juli finns det alltid en tjänsteman i jour som kan fatta beslut. Avvakta att åka till akut händelse innan du vet om din insats behövs.

Blå Stjärnan 2/19

Viktiga frågor om kurser och utbildning?

Har du frågor under juli månad som handlar om kurser och utbildningar och som inte går att vänta med till början av augusti? Då går det bra att ringa journumret 070304 42 10 mellan 9.00–16.00 på vardagar eller genom att mejla till: sbs@svenskablastjarnan.se Svenska Blå Stjärnan önskar dig en skön sommar!

överenskommelse att repetera dina djurkunskaper. Kanske har du mer tid över än under övriga året och dessutom är det härligt att vara på en mjölkgård under sommaren när korna är ute på bete. Det går även bra att repetera med andra djurslag än just mjölkkor.

Kom ihåg att rapportera ditt repetitionstillfälle till utbildningsansvarig i ditt förbund innan du åker till gården.

På svenskablastjarnan.se kan du läsa mer om vad som räknas som repetitionsövning och hur du går tillväga.

13

DJUR SPECIAL

F

Foto: PhotoSongserm/Shutterstock

Hönan värper normalt 5–6 ägg i veckan under den ljusa årstiden.

Det tar 21 dagar för kycklingen att kläckas och den kan leva tills d

Hönor – äggproducenter med stark personlighet De flesta som skaffar hobbyhöns gör det för att kunna njuta av nyvärpta ägg, andra gör det för köttets skull. Många tänker att de vill bli mer självförsörjande, inte minst eftersom hönsen bidrar med ett ”supergödsel” som gör underverk för grödor och rabatter. Både hönor och tuppar har dessutom egen personlighet, något som kan komma som en trevlig överraskning för den som skaffar hobbyflock för första gången.

Text: Amelie Wisén

14

★ Ursprungligen kommer hönsen från en djungelmiljö i Sydostasien. Även om man kan ta hönan ur djungeln så är det svårare att ta djungeln ur hönan.

Hon behöver exempelvis sin sittpinne eller gren en bit upp från marken för att kunna sova tryggt om natten. Dessutom vill hon kunna söka en del av sitt foder och bada sina fjädrar i porös och fint fördelad sand.

– Sand river ganska bra och håller fjäderdräkten fin och vattenavvisande. Men det går bra med jorden i rabatten också, även om man kanske inte uppskattar att hönorna stökar runt i den, säger Blå Stjärnan Åsa Odelros, rådgivare, ekologiska fjäderfän.

Småsten och snäckskal När det kommer till hönans anatomi så använder hon näbben till att plocka ut frön från spannmål och gräs. Eftersom hon saknar tänder behöver hon kunna äta småsten (3–4 millimeter stora) som knådar maten.

– Utfordrar man med färdigt, pelleterat foder så täcker det hönans behov av näring. Då är det inte heller nödvändigt med småsten. Däremot är det viktigt att fortfarande erbjuda grönfoder som växter, rotfrukter och kålhuvuden. Dessutom behöver hon kalk för skeletts skull och för att kunna producera äggskal, något som hon kan få i sig genom att äta snäckskal, säger Åsa.

Tuppen i topp Det är tuppen som har högsta rang i flocken och ungtupparna är underordnade. En bra tupp är en riktig gentleman. Han bjuder in hönorna när maten serveras.

När det är dags att sova välkomnar han dem till hönshuset och det är också han som går mot räven om den skulle attackera.

– För att skapa trygga höns bör man också tänka på att de reagerar kraftigt på plötsliga och oväntade ljud. Man kan till exempel knacka försiktigt på dörren till hönshuset innan man öppnar, säger Åsa.

Foto: Privat

ÅSA ODELROS Profession: Rådgivare för ekologisk fjäderfäproduktion.

Medlem i SBS: Sedan 11 års ålder när hon gick på hundkurs med sin strävhåriga taxvalp.

Chefsstjärna inom SBS: I början av 80-talet Egna höns: Har haft höns tidigare men kan inte ha det i dag på grund av jobbet Andra djur: En hund, en bondkatt, fyra hästar, sex tackor med lamm, en bagge och två bikupor

Blå Stjärnan 2/19

Foto: Santirat Praeknokkaew/Shutterstock

den blir runt 10–11 år.

Foto: talseN/Shutterstock

Foto: Magnus Binnerstam/Shutterstock

En get kan bli runt 17 år gammal.

Får kan bli något äldre än getter – närmare 22 år.

Getter och får – faktiskt inte så lika Funderar man på att skaffa en hobbybesättning är det viktigt att ta reda på hur man utformar ett hönshus på bästa sätt. Exempelvis får det aldrig bli så kallt att det blir minusgrader – då förfryser de både fötter och kam. Läs igenom djurskyddslagen för att ta reda på minimikraven. Om man bor i ett villaområde behöver man också kolla vilka regler kommunen har.

– Tänk på att höns är flockdjur och att de behöver vara minst tre stycken. Dessutom är det viktigt att du har koll på hur du skyddar din besättning från smitta, säger Åsa.

SKYDDA HÖNSEN FRÅN SMITTA Läs om hur du håller dina höns friska genom att ladda ner skriften Smittskydd i små fjäderflockar på Svenska äggs hemsida: www.svenskaagg.se Blå Stjärnan 2/19

För att beskriva hur viktigt det är för fåren att tillhöra en flock så säger en del lite skämtsamt att endast ett får inte är något får. Det krävs helt enkelt en grupp på minst fem individer för att de ska må bra. Getter är i stället revirhävdande och behöver inte nödvändigtvis tryggheten av en getflock. Men de behöver sällskap, exempelvis av hästar i ett stall.

Text: Amelie Wisén

★ Även om både får och getter ingår i gruppen slidhornsdjur är de släkt så långt bak i tiden att man inte kan para dem för att få levande avkommor. Det i sin tur beror bland annat på att getterna har 60 kromosomer och fåren i stället bara har 54.

– Det är ganska stor skillnad mellan dessa djurslag beteen-

demässigt, men även när det kommer till sjukdomar och hälsovård, säger Kalle Hammarberg, pensionerad lantbruksveterinär.

– Exempelvis svarar får och getter olika på många läkemedel. Det som i dosering fungerar utmärkt på får kan vara dödligt för get, säger Kalle.

Några av getens särdrag Eftersom geten är revirhävdande är rangordningen mycket viktig. Det betyder bland annat att den mest dominanta går först till mjölkning. Däremot behöver hon inte vara den som ger mest mjölk. Det är oftast bland de ”mellanrankade” som man hittar högmjölkarna. De hög- och lågrankade har fullt upp med att försvara eller utöka sitt revir.

Geten är buskätare och äter gärna från brösthöjd och uppåt.

För att nå ordentligt ställer de sig på bakbenen.

– De är också goda klättrare, vilket betyder att man behöver ett ordentligt staket för att hålla

Foto: Ing-Marie Sandström

KALLE HAMMARBERG Sysselsättning: Pensionerad lantbruksveterinär med fåroch getintresse.

Föreläser: Bjuds in av Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen och Svenska Blå Stjärnan.

Egna får och getter: En sommar på 70-talet, men är uppvuxen på bondgård med många djur.

Andra djur: Har tidigare haft hund och katt.

15

4

DJUR SPECIAL

Foto: Michael Persson/Shutterstock

Det mest stressande för ett får är att skiljas från flocken.

Genom att hyra djur en sommar kan du känna in om du vill bli ägare på heltid.

Tipsen som hjälper dig på 4dem inne i hagen. I grunden är de bergslevande djur vilket gör att de till och med klarar av att klättra upp på grenar för att äta av äpplen och skott, och samtidigt passa på att ta sig över staketet, säger Kalle.

Då geten är mindre beroende av andra getter är det lättare att ha den som sällskapsdjur. Dessutom är det ett djurslag som ger mjölk, kött, killingskinn samt mohair och cashmir, lite beroende på vilken ras man väljer.

Får är gräs- och örtätare. Genom historien har de utvecklat en viss motståndskraft mot parasiter och smittor som finns på marken – något som getterna inte gjort på samma vis eftersom de är buskätare. Även om fåren inte är lika sällskapliga som getter så är det många som vittnar om trivselfaktorn. Dessutom ger de ull, skinn och kött, samt en mjölk som är mycket bra att ysta.

Skaffa får eller getter Några av fårets särdrag En fårflock, till skillnad mot en getflock, består av familjegrupper utan rangordning. Den äldsta mamman tar rollen som ledare emellanåt, men om någon annan i flocken drar i väg så följer alla med. Det finns inget som stressar ett får mer än att skiljas från flocken.

– Om man måste skilja ut ett får ur gruppen behöver man ta med en eller två får till, exempelvis mamman eller systern, säger Kalle.

16

Om man bestämmer sig för att skaffa många djur kan man behöva anmäla det till kommunen. Man kan också behöva söka tillstånd hos länsstyrelsen eftersom gödseln kan påverka miljön.

– Det är viktigt att ta reda på vilka olika behov djuren har, exempelvis när det kommer till byggnader, utevistelse sommaroch vintertid, naturligt beteende, smittskydd och lagar. Ett tips är att ta kontakt med en avelsförening, säger Kalle.

Det är många som berättar om hur givande det är att vara matte eller husse till några av de mindre lantbruksdjuren. Finns det dessutom barn i familjen så lär de sig massor, utvecklar respekt för levande varelser och får fina minnen för livet.

Men innan man skaffar sina djur är det viktigt att fundera på om man är redo för ansvaret. Det gör man bäst genom att läsa på om djurslaget, kolla upp lagar och regler samt undersöka om man har tillräckligt med utrymmen som går att anpassa till djuren.

Text: Amelie Wisén

★ Någon som är väl insatt i vad man bör tänka på innan man skaffar djur är etologen (hur gör djur?) Owe Sandström, senior advisor på Realgymnasiets naturbruksprogram och styrelseledamot i förbundsstyrelsen på Djurskyddet Sverige. Han är även känd från olika djurprogram i tv.

– Ett av mina favorituttryck är ”Åh djur!”. Och det är svårt för många av oss att motstå en kyckling, en killing eller lamm.

Men man ska också tänka på att djuren växer upp och kommer att behöva en annan typ av omvårdnad än vad de behöver som ungdjur, säger Owe. Han menar också att det finns flera viktiga frågor att ställa sig:  Har jag och min eventuella familj de rätta förutsättningarna för att ha djur?  Vilka behov har djuren och kan jag uppfylla dem?  Får jag ha dem i min miljö enligt djurskyddslagen och Jordbruksverkets regler?

Blå Stjärnan 2/19

Foto: Kati Kemppainen/Shutterstock

Foto: Aleksey Serezhkin/Shutterstock

Tupp är inte att rekommendera i villaområde. Hönor kan däremot bli godkända av din kommun.

vägen om du vill skaffa får, getter eller höns OWE SANDSTRÖM

JORDBRUKSVERKET

Sysselsättning: Zoolog, etolog, biolog, botaniker, marin- och sötvattensbiolog samt både kultur- och naturgeograf. 49 år som lärare. Ansvarig zoolog för Fjärilshuset i Hagaparken i Stockholm. Safariguide i Kenya, Ecuador och Galapagos. Regissör och showdesigner för Sweden International Horse Show.

På Jordbruksverkets hemsida finns all viktig information samlad som du behöver veta innan du skaffar dina djur.

Titta under rubriken ”Fjäderfän” eller ”Får och getter”: jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur

Hjärtefrågor: Förmedla kunskap om allt som växer och lever på vår planet till nästa generation.

Foto: Maja Brand

Sällskapsdjur: Har haft allt från ormar till papegojor och hundar.

du får tag på dina drömdjur. Det kan du göra genom att kontakta ett avelsförbund, närmaste 4Hgård eller en höns-, får- eller getfarmare. När du har hittat en säljare eller uthyrare bör du göra ett första besök på gården för att kontrollera att personen är seriös och att djuren tas väl omhand. Passa också på att fråga vad djuren behöver äta (mat och tillskott) och hur du bäst administrerar mat och vatten, samt vilka dagliga behov de har.

Ta reda på andra behov – Fundera också på om du vill äga djuren själv eller om du föredrar att hyra dem under sommaren. Du kan också göra tvärtom och hyra ut dina betesmarker till får- och getbonden.

Blå Stjärnan 2/19

Om du har familj bör du förstås ta beslutet tillsammans med dem, säger Owe.

Är säljaren seriös?

Nästa steg är att ta reda på hur

– Ska du behålla dem livet ut behöver du också ta reda på andra behov, som kontinuerlig klövvård, klippning och hur behoven kan förändras med åldern. Det är även viktigt att veta

hur gamla de kan bli, säger Owe. Något som många glömmer är att tänka förebyggande när det kommer till smittskydd.

Genom att tänka preventivt utsätter du inte flocken för onödigt lidande och det tunga beslutet att behöva avliva dem.

– Ta reda på vilka veterinärer som som kan hjälpa dig i området. Se också till att avtalet som du tecknar med säljaren innehåller alla viktiga punkter. Om du hyr djuren bör ni exempelvis avtala vem som hämtar och lämnar dem, samt att ägaren ska hämta sina djur om de blir sjuka, säger Owe. – Och så en sista sak. Lycka till och njut av att vara djurägare!

17

Den hälsosamma maten som gör dig till en miljöhjälte Kan god mat både vara hälsosam och bra för miljön – och tillgänglig för alla i en tid då befolkningen ökar lavinartat världen över? Svaret är kanske inte helt enkelt, med det behövs för folkhälsan, klimatet och vår planet. Det konstaterar 37 experter från 16 länder i rapporten ”Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”* publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet.

Text: Amelie Wisén

★ Hur vi framställer vår mat – från jord och hav, via transporter och butiker, till våra kök och matbord – har den enskilt största påverkan på planeten. Livsmedelssektorn står för en fjärdedel av världens växthusgasutsläpp. Räknar man bort koldioxiden står jordbruket enskilt för 56 procent av alla utsläpp. Beläggen blir också allt fler för att mat, hälsa och miljö hänger ihop. Bland annat förorenas och utarmas jord- och vattenmiljöer vilket påverkar vår mat, överanvändning av antibiotika skapar resistenta bakterier och bekämpningsmedel påverkar vår hälsa tillsammans med de plastpartiklar som smyger sig in i vår mat. Dessutom ökar kostnaderna lavinartat för övervikt och undernäring världen över.

Det positiva är att vi har stora möjligheter till förbättring, men vi behöver vara snabba. En omställning av livsmedelssektorn är nödvändig för att klara klimatmålen som sattes upp i Paris år 2015 – att hålla den globala uppvärmningen så långt under 2 grader som möjligt – och för att klara FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030**). Allt måste påbörjas nu och bör vara genomfört till år 2050 menar man i Eat-Lancet-rapporten.

Receptet på en snabb omställning För att åstadkomma en snabb förändring behöver stödet till jordbruket fokusera på hälsa i stället för kvantitet, vi behöver bli bättre på att nyttja våra jordbruksmarker och jobba hållbart, vi behöver reglera användning av marker

18

inspirerar till att äta gott och hållbart och samtidigt visa hur vi kan förbättra både miljön och vår egen hälsa. Många av recepten är vegetariska eftersom vi behöver äta mer bönor, linser, baljväxter, grönsaker, nötter och frön. Att vi måste bli bättre på att äta vegetariskt betyder däremot inte att alla människor helt bör utesluta animaliska produkter.

Djuren spelar en viktig roll i vårt ekosystem.

”

Foto: Fedorovacz/Shutterstock

Grönsaker, frukt, fullkorn, ärter, bönor, rotfrukter och kött från betande idisslare är en blandning som ger längre liv och kan minska trycket på planeten. och hav för att skydda ekosystem och matsvinnet måste halveras. Dessutom behövs nya och skarpare kostråd. Det sista är något som miljövetaren och EAT-Lancet-experten Johan Rockström har tagit fasta på genom att ta fram kokboken ”Eat good – recept som förändrar världen” tillsammans med kokboksförfattaren Malin Landqvist, biologen och miljövetaren Victoria Bignet samt Gunhild Stordalen, grundare och ordförande i stiftelsen EAT. Deras tanke är att sprida recept som

Johan Rockström, förutom att vara miljövetare är du också agronom. På vilket sätt har det hjälpt dig i din forskning?

– Jag bedriver forskning om hur klimatet på planeten Jorden regleras av den levande biosfären, och eftersom den största påverkan på biosfären är lantbruket, är det av stort värde att jag har ena foten i klimatforskningen och andra foten i agronomin. Detta innebär till exempel att jag har en ganska bra förståelse för vad det innebär att hushålla med mark och vatten för att vårda våra landskap och samtidigt producera mat och förvalta naturen.

Hur mäter sig Sverige i jämförelse med övriga världens lantbruk? Finns det en medvetenhet om problemen och gör man också något åt det?

– Vi har nog världens bästa lantbruk och världens duktigaste bönder. Sverige har högt satta regler för djurskydd, miljöskydd och exempelvis hårda regler för användning av antibiotika. Trots detta kan svenskt lantbruk bli ännu Blå Stjärnan 2/19

bättre, exempelvis genom att ställa om från fossila energikällor till förnybar energi.

Vi behöver äta mer vegetabiliskt och närproducerat samt välja naturbeteskött. Hur bör man tänka när man står där i affären?

– Animaliskt protein kommer fortsätta vara viktigt, både för kött och mejeriprodukter, men den senaste forskningen visar att det gäller att äta en balanserad diet som har, i jämförelse med dagens intag av kött, mindre rött kött, och mer frukt, grönt, nötter och ärtväxter. Grönsaker, frukt, fullkorn, ärter, bönor, rotfrukter och kött från betande idisslare är en blandning som visar sig ge längre liv och som dessutom kan minska trycket på planeten.

Det är skrämmande att vi står inför det största utdöendet av djur i världen sen dinosaurierna dog ut. Går utvecklingen att stoppa och/eller vända?

– Det är mänsklighetens största utmaning någonsin. Varje förlorad art är förlorad för alltid. Så vi kommer aldrig att få tillbaka de insekter, växter och djur som vi redan utrotat. Men vi kan fortfarande rädda det som finns kvar och ha en god chans att upprätthålla fungerade ekosystem och lantbruk. För kom ihåg att utan våra vilda djur och växter så kollapsar vårt lantbruk.

Våra matval är vår största chans att stoppa växthuseffekten och dess klimatpåverkan, men vi behöver förstås göra mer. Vilka fler val kan man göra i sin vardag för att minska klimatavtrycket?

– Övergå till förnybar uppvärmning av boendet, använd mera kollektiv trafik, cykla så mycket som möjligt, ta tåget på alla avstånd under 500–600 kilometer och minska onödig konsumtion. Dessutom, prata om klimat och miljö med era vänner och häng med i vad som händer i kunskapsläget.  * Läs mer om Eat-Lancet-rapporten: eatforum.org/eat-lancet-commission ** Läs mer om Agenda 2030: globalamalen.se Blå Stjärnan 2/19

JOHAN ROCKSTRÖM, AGRONOM OCH MILJÖVETARE Jobbar som: Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och föreståndare för Potsdam-institutet för klimatforskning i Tyskland. Tidigare chef för Stockholm Resilience Centre.

Alma mater: SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet.

Exempel på utnämningar: Miljömäktigast i Sverige 2012 och 2013, tidskriften Miljöaktuellt, Årets agronom 2013, Naturvetarna, och Tyska miljöpriset 2015, DBU.

Foto: M. Axelsson/Azote

TIPSEN SOM GYNNAR BÅDE HÄLSA OCH PLANET  Låt växtriket bli din främsta proteinkälla: baljväxter, frukt, grönsaker, spannmål, nötter och frön.

 Kolhydrater? Föredra fullkornsspannmål.

 Ät fisk max två gånger i veckan – och välj småfisk. (Läs mer i WWF:s fiskguide.)

 Ät och drick måttliga mängder mejeriprodukter.

 Ät fågelkött och ägg i måttliga mängder.  Ät max 200 gram rött kött per vecka.

 Välj bättre kött. (Läs mer i WWF:s köttguide.)

 Välj ekologiskt och hållbarhetscertifierade produkter.

 Föredra närproducerat och säsongsbaserat.

 Dra ner på socker, undvik tillsatt salt och välj vegetabiliska oljor.

 Ät mat utifrån hur mycket du rör på dig.  Besök din bonde, odla eget, bjud in folk på hemlagat och hitta på annat som gör din matupplevelse njutbar och rolig.

Eat Good – recept som förändrar världen Denna kokbok presenterar mer än sjuttio recept på mat som är både hälsosam och hållbar. Att laga och äta mat kan vara fyllt av njutning – särskilt om man vet vad man kan äta med gott samvete.

Recepten har huvudsakligen inspirerats av det nordiska köket, men med många inslag av medelhavsmat – och lite råvaror från Asien och Sydamerika. Ingredienserna i bokens recept är alla miljösmarta – och maten blir garanterat god!

LÄSARRABATT Fram till den 31 juli 2019 får du som Blå Stjärna betala 189 kr i stället för 219 kr för kokboken Eat Good – recept som förändrar världen. Gå in på länken bokus.com/eatgood och ange koden eatgood vid betalningen.

19

Foto: Uddetorps Naturbruksskola

Malin Hamberg, lärare på Uddetorps Natrubruksgymnasium, kontrollerar kalvarna i gruppboxen.

Foto: Andreas Karlsson

Skolan har en liten fårflock med sex tackor. Efter lamningen är flocken både lite större och lite vildare.

LÄRAREN PÅ UDDETORP:

Roligt att jobba med Blå Stjärnor Svenska Blå Stjärnan (SBS) arrangerar många av sina kurser på Uddetorps naturbruksskola i Skara. Här går man den nio dagar långa grundkursen, men också kurser i villkorad läkemedelsanvändning och hantering av nötkreatur. Malin Hamberg och Mia Wremer är två av skolans lärare.

Text: Ann-Christin Mathiasson

★ Malin Hamberg är husdjursagronom och har arbetat på skolan som husdjurslärare sedan augusti 2018. Hon undervisar i djurens biologi, men även allmänt om lantbrukets djur (mjölkkor, fjäderfä, får och grisar).

– Det bästa med det här jobbet är kontakten med eleverna och att jag får dela med mig av min kunskap om djur.

Jag har också fantastiska kollegor, alla med sina speciella kunskaper och erfarenheter av lantbruket, säger Malin.

Förutom skolans egna utbildningar undervisar Malin också på SBS tvådagarskurs i hantering av nötkreatur. Att veta hur man på bästa sätt kan leda kor och kalvar är viktigt, inte minst i en stressad eller akut situation där djuren behöver förflyttas snabbt.

Kornas upplevelse av världen – Hanteringskursen är både teoretisk och praktisk. Man får lära sig om kornas naturliga beteende, hur de uppfattar världen och hur vi kan nyttja detta för att flytta dem säkert, berättar Malin.

20

Hon tycker att det är roligt att jobba med Blå Stjärnor eftersom de är så ambitiösa och ställer oväntade frågor. Att träffa folk som inte är i branschen är utvecklande eftersom de blir som en spegel av verksamheten.

– Det är intressant att få de där frågorna som man inte riktigt är beredd på eftersom man måste tänka till. Blå Stjärnor har ett genuint intresse för djur och lantbruk och en del är väldigt insatta, säger Malin.

exempel skötsel och mjölkning. På skolan finns för närvarande 65 mjölkkor av olika raser, bland annat Jersey, Holstein och SRB, men också en liten fårflock bestående av sex tackor.

– Det bästa med mitt jobb är kontakten med djuren och eleverna. Det är roligt att få lära den nya generationen om djur. I dag är det inte många som har någon naturlig anknytning till lantbruk, så jag tror att de får med sig en värdefull kunskap, säger Mia. 

65 mjölkkor och en liten fårflock När man går SBS Grundkurs 1 på Uddetorp är chansen stor att man möter Mia Wremer. Hon brukar mestadels hjälpa Blå Stjärnorna ute i ladugården.

– Det är kul att vuxna människor som inte har varit inne i lantbruket tidigare är så motiverade att lära sig om djurskötsel, säger Mia som har jobbat på skolan i tre år.

Till vardags undervisar hon i naturbruk och djurlära med fokus på det praktiska arbetet med djuren, som till

SVENSKA BLÅ STJÄRNANS KURSER PÅ UDDETORPS NATURBRUKSSKOLA 2019 I år genomförs grundkurserna Villkorad läkemedelsanvändning, Hantering av nötkreatur och Grundkurs 1 på Uddetorps naturbruksskola.

Läs mer och anmäl dig på vår hemsida: svenskablastjarnan.se

Blå Stjärnan 2/19

”Ett, två, tre, fyra, fem …” Matilda Mårtensson, till höger, agerar lugnt och koncentrerat när övningsdockan får hjärt- lungräddning.

I en container pågår en simulerad bostadsbrand med rökfyllda rum där det finns människor att rädda.

KURSEN RISK- OCH SÄKERHET:

Kanske ditt livs viktigaste utbildning Den här kursen gör dig redo att möta många typer av olyckor som kan uppstå i vardagen. Det är också den enda kurs som Svenska Blå Stjärnan (SBS) arrangerar som inte handlar om djur. Däremot får du den grundläggande kunskap som är av största vikt för vidare arbete inom krishantering.

Text och foto: Anna Holmberg

★ I februari genomfördes årets första Risk- och säkerhetskurs under två intensiva dagar på Rosersberg, strax utanför Arlanda norr om Stockholm. På plats fanns bland andra Marcus Horn som är instruktör på Räddningsskolan: – När vi har Blå Stjärnor här försöker vi koppla övningar till situationer som kan förekomma inom lantbruket. Det märks tydligt att kursdeltagarna går härifrån med en djupare förståelse för att man måste ta brand och brandskydd på allvar, säger Marcus Horn.

På skolans område finns en mängd byggnader, fordon och maskiner som möjliggör övningar i verklighetstrogen miljö. Här finns bland annat en container som har inretts med rum för att öva hur det är att befinna sig i ett rökfyllt hem.

En bit längre bort ställs man inför en situation där en bil har stannat mitt på tågrälsen. Här blir det tydligt att det kan finnas olika risker vid räddningsinsatBlå Stjärnan 2/19

sen, något som man lätt glömmer när fokus ligger på att rädda personen i bilen. Efter varje övningsstation samlar instruktörerna ihop gruppen för att diskutera hur uppdraget har gått och vad man eventuellt kunde ha gjort annorlunda.

Som i verkligheten En av kursdeltagarna, Zandra Forslund, tycker att det här är en kurs som alla borde gå.

– Det har varit jättebra att få öva så verklighetstroget. Stressen vid en olycka gör att alla agerar olika. Jag kommer bland annat att ta med mig hur viktigt det är med systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och försöka ha koll på var närmaste nödutgång och brandslangar finns, säger Zandra Forslund.

En mycket viktig del av kursen är hjärt-lungräddningen (HLR). Enligt Svenska hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport (som ges ut av Svenska Rå-

det för hjärt-lungräddning) räddades 638 människoliv i Sverige under år 2018 tack vare insatser utanför sjukhus. Om det finns tillgång till defibrillator eller hjärtstartare är chansen att överleva ett hjärtstopp ännu större.

Annelie Karlson, kursledare för Svenska Blå Stjärnan, menar att det inte går att öva och repetera för mycket när det handlar om HLR. – Man vet aldrig när man kan få användning för dessa kunskaper – på jobbet, ute på stan eller i hemmet. Varje år utbildar vi uppemot 100 medlemmar, något som känns väldigt viktigt, säger Annelie Karlsson. 

På sidan 13 kan du läsa mer om kursen och hur du anmäler dig.

Läs mer om brandskydd: brandskyddsforeningen.se Läs mer om HLR: 1177.se och hlr.nu

21

Sexuella övergrepp på djur För de flesta är det väldigt olustigt att läsa om eller diskutera sexuella övergrepp som människor utsätter djur för. Hur mycket vi än värjer oss så är det ändå något som förekommer världen över. I Sverige är det förbjudet enligt djurskyddslagen, men så har det inte alltid sett ut.

Text: Johan Beck-Friis

★ I mitten av mars i år kunde man läsa i tidningarna om en hästägare på Värmdö som upptäckte något mycket obehagligt i sin övervakningskamera. En man hade förgripit sig på ett av stallets dräktiga ston. Samma sak rapporterades år 2018 från Uppsala där en annan

22

hästägare via övervakningskamera upptäckte hur en främmande man stod i hennes hästbox och stack in sin hand i ett dräktigt sto. Stoet klarade sig tursamt utan skador men trots att förövaren identifierades och anhölls, släpptes han senare på grund av otydliga kame-

rabilder. Liknande händelser har anmälts i Sverige under många år även om få av dem har fastnat på film tidigare.

Gammalt problem Sveriges Veterinärförbund initierade redan 2004 en debatt om sexuella överBlå Stjärnan 2/19

vid dessa tillfällen. På grund av den uppblossade debatten gav regeringen samma år i uppdrag åt dåvarande Djurskyddsmyndigheten att utreda i vilken omfattning människor använder djur i sexuella sammanhang i Sverige. Myndigheten skickade ut omkring 1 600 enkäter till bland annat polisen, kommuner, länsstyrelser, yrkesverksamma veterinärer och kvinnojourer. Under 4 år rapporterades det in drygt 200 fall. De flesta av fallen omfattade hästar men även hundar, nötkreatur och katter fanns med. Myndigheten konstaterade att det troligen fanns ett ytterligare mörkertal.

Skrämmande skadebild

Foto: Pixabay

grepp på djur. Orsaken var att medlemmar började höra av sig till förbundet angående misstänkta eller konstaterade fall där sexuell aktivitet från människor orsakat skador på djur. Samtidigt kontaktades förbundet av media, privatpersoner och djurskyddsorganisationer om ökad förekomst av djurpornografi på internet.

Veterinärförbundet gick år 2004 ut med krav på en tydligare lagstiftning om sexuella övergrepp på djur. Sex mellan människa och djur utsätter djuret för stora risker vad gäller fysisk och mental skada, och den befintliga djurskyddslagen räckte inte för att skydda djuren Blå Stjärnan 2/19

Utländska rapporter bekräftade att sexuella övergrepp på djur sällan kommer till myndigheternas kännedom. De djur som ändå upptäcktes uppvisade ofta skador på könsorganen, både vaginala och anala penetrationsskador samt skär- och stickskador. Även spår av trubbigt våld förekom. Främmande föremål, men även penis hade använts vid penetrationerna. I flera fall fanns skador på andra delar av kroppen, exempelvis bringa, bröstkorg och länd.

Aborterade föl var ytterligare en konsekvens av skadorna. Det fanns exempel på fall där djuret hade bundits. Det förekom dessutom skador som kastration och stympning, i flera fall med dödlig utgång för det utsatta djuret.

inte upptäcks. De kan inte kommunicera medgivande till sexuella relationer med människor och statistiken visar att tvång ofta förekommer vid sexuellt utnyttjande. Slutligen konstaterade lagstiftarna att samhället behöver ha normer och gränser för hur djur används och för handlingssätt gentemot djur.

Samhällsnytta saknas Människan använder djur i många andra sammanhang, exempelvis för livsmedel, forskning och seminverksamhet, utan att ta hänsyn till deras samtycke och integritet. För dessa ändamål finns dock ett samhällsintresse. Dessutom utförs sådan hantering av djur av särskilt utbildade människor, och verksamheten regleras av lagar och förordningar.

Vid övergrepp däremot exploateras djuren okontrollerat för att tillfredsställa sexuella begär hos människor, även om samvaron sker utan våld. Att djur inte gör motstånd, blir uttryckslösa, ”förlamade” eller apatiska innebär inte att de samtycker och inte känner obehag eller lider. De flesta former av penetrationshandlingar och liknande anses innebära en mer eller mindre stor grad av fysiskt och psykiskt lidande för djuren. Om det finns goda grunder att anta att ett visst förhållande (utan samhällsnytta) innebär lidande för djur, bör det inte tillåtas.

Rena djurskyddsaspekter Lagen ändras Trots ett inledande motstånd och flera långbänkar från den svenska regeringen ändrades slutligen djurskyddslagen år 2014 så att det blev förbjudet att genomföra sexuella handlingar med djur.

Motiven till lagändringen var flera.

Bland annat konstaterades att djur har förmåga att känna och uppleva smärta på liknande sätt som människor. Djuren befinner sig i beroendeställning och ojämnt maktförhållande gentemot människan och sexuella övergrepp kan orsaka fysiska och psykiska skador som

Lagen som infördes år 2014 är fortfarande inte särskilt ofta använd av rättsapparaten, även om domstolarna börjar acceptera den allt mer. Den första fällande domen kom först år 2017, mot en äldre man som hade ”påtagliga sexuella intentioner” med en häst. Frikännandet av den filmade mannen i Uppsala förra året visar att det juridiska bevisläget måste vara mycket starkt för att någon ska bli fälld. Ändå är det viktigt att lagen finns. Inte på grund av ett moraliskt eller ideologiskt problem, utan på grund av rena djurskyddsaspekter. 

23

Foto: Pixabay

Rätten att ha djur som sällskap innebär både ansvar och plikter. Att ge djuret en värdig död är en av de viktigaste av dessa plikter.

Dags att ta farväl Förr eller senare kommer den jobbiga stunden i de flesta djurägares tillvaro när man ska besluta om det är dags att låta djuret somna in för gott.

Svenska Djurskyddsföreningens ordförande Lillemor Wodmar har åtskilliga gånger föreläst om det ibland svåra, men ofta nödvändiga, beslut som måste tas.

Text: Johan Beck-Friis

★ – Den här föreläsningen blir aldrig färdig. Jag får nya tankar varje gång, konstaterar Lillemor Wodmar inledningsvis när vi börjar diskutera avlivningar av sällskapsdjur.

24

Det är skillnad på att avliva och att döda djur, framhåller Lillemor. En avlivning ska vara effektiv, snabb och skonsam.

När det handlar om sällskapsdjur ska den utföras för djurets skull, det ska handla om en barmhärtighetsdöd för att sätta stopp för smärta eller lidande som inte längre går att behandla.

När kan avlivning motiveras?

Den ideala situationen är när det inte finns någon möjlighet att kunna ge djuret ett gott liv – då är det lättast att besluta om avlivning.

I andra fall kan det vara svårare att fatta beslut. Djuret kan få ett bra liv om man behandlar det. Här måste man ta i beaktande vad man utsätter djuret för, kanske sätta ett värde på lidandet. Det kan handla om hur smärtsamt ingreppet/behandlingen är, hur lång rehabili-

Foto: Svenska Djurskyddsföreningen

Avlivning ska utföras för djurets skull, som en barmhärtighetsdöd, för att sätta stopp för smärta eller lidande, framhåller Lillemor Wodmar.

tering som krävs, hur gammalt djuret är eller andra faktorer. Dessa situationer är knepiga och det är inte alltid lätt att avgöra vad som är bäst för djuret.

När man bedömer att djurets framtida livskvalitet inte behöver förändras kan avlivning inte motiveras, menar Lillemor. Om ett djur tagits till veterinären och djurägaren ger tillstånd till Blå Stjärnan 2/19

”

En användbar regel är att utgå från de fem friheterna för djurvälfärd: Frihet från hunger och törst, frihet från obehag, frihet från smärta, skada och sjukdom, frihet att utföra naturligt beteende och frihet från rädsla och oro.

Foto: Pixabay

En vanlig inställning är att ett djurs rätt till liv är värt att respektera bara om det är gott för djuret. Det ska vara ”ett liv värt att leva”.

avlivning kan veterinären faktiskt vägra, om hen anser att de grunder som djurägaren har till avlivning inte är relevanta.

Den motsatta situationen kan uppstå om djurägaren absolut inte vill avliva djuret, trots ett hopplöst och kanske smärtsamt hälsotillstånd. Här kan veterinären behöva gå till försvar för djuret och till och med tvingas kontakta myndigheterna om man bedömer att det utsätts för onödigt lidande.

I vissa fall kan veterinären inte inhämta djurägarens vilja eftersom djurägaren är okänd eller omöjlig att få tag på. Lillemor rekommenderar att veterinären då ger tillräcklig understödjande behandling och inväntar ett myndighetsbeslut innan en eventuell avlivning utförs.

död spelar en absolut roll för individen.

Anhängare av den inställningen anser att det alltid är fel att beröva ett djur sitt liv. Man är därför också helt emot djurförsök, jakt, uppfödning för livsmedelsproduktion och så vidare.

Andra tycker att döden inte är ett välfärdsproblem eftersom individen inte längre finns och därmed inte kan känna något.

En tredje hållning som Lillemor beskriver är den där ett djurs rätt till liv är värt att respektera bara om det är gott för djuret. Det ska vara ”ett liv värt att leva”, vilket påverkas av flera faktorer.

En användbar regel är att utgå från de fem friheterna för djurvälfärd: Frihet från hunger och törst, frihet från obehag, frihet från smärta, skada och sjukdom, frihet att utföra naturligt beteende och frihet från rädsla och oro.

Synen på liv och död Det finns olika sätt att se på livets värde, betonar Lillemor Wodmar. Inom filosofin är det vissa som hävdar att liv eller Blå Stjärnan 2/19

Att fatta beslut Till syvende och sist är det dock djurägaren som måste fatta det avgörande

beslutet. Det finns ett antal frågor man som djurägare kan ställa sig för att få hjälp, påpekar Lillemor. Måste man göra allt bara för att man kan? Vilken ålder har djuret? Lever det med smärta? Hur lång är rehabiliteringen efter en eventuell behandling? Vad får behandlingen för konsekvenser för djurägaren? Vilka kostnader för den med sig? Hur påverkar en behandling djurägarens sociala situation? Och inte minst – vad får den för konsekvenser för djuret?

Avlivning är ett tufft beslut att fatta, både för djurägare och veterinär. Men veterinären kan i detta läge ge råd på ett objektivt sätt där både generella riktlinjer och individanpassade förutsättningar diskuteras. Det viktiga är att komma fram till det beslut som är bäst för djuret, understryker Lillemor Wodmar.

Rätten att ha djur som sällskap i våra hem är kopplad till plikter och ansvar för oss som djurägare. Ansvaret att ge djuret en värdig död är en av de viktigaste av dessa plikter, avslutar hon. 

25

Barn&Ungdom Redaktör: Linda Holm linda.holm@svenskablastjarnan.se

Träna och ha kul med ditt djur – ge belöningar Vid träning är det viktigt att belöna sitt djur. Ett djur lär sig inte ett trick med endast en belöning vid ett tillfälle – det kan krävas mängder.

TRICKTIPSET Nudda föremål med nos eller mule ★ I det här numret av tidningen lär vi ut ett trick som heter nos-/multarget. Djuret ska placera sin nos eller mule mot ett bestämt föremål, exempelvis en post-it-lapp, din hand eller en pinne. Jag brukar börja med en post-it-lapp innan jag går över till en pinne.

Foto: Pixabay

Steg 1. Lägg en godis på föremålet och låt djuret ta godiset några gånger.

Ge ditt djur belöningar med täta mellanrum i början av träningen.

★ I början av träningen kan tric-

Vad är en bra belöning?

ket behöva delas upp i flera delar där varje del belönas, för att sedan sättas ihop till en längre kedja. Med andra ord kan det vara en idé att inleda med många täta belöningar och sedan ge dem lite glesare när djuret har börjat lära sig de olika delarna. Men sluta inte belöna helt, då kommer djuret snart att sluta anstränga sig.

En belöning är något som djuret vill ha i stunden. Ungefär som att du precis har ätit godis och nu i stället är sugen på popcorn.

Så en belöning kan vara fantastisk i ena stunden och jättetråkig i nästa.

Varför funkar inte träningen?

Om djuret inte vill jobba trots täta belöningar kan det till exempel bero på att belöningen är tråkig, platsen är väldigt spännande eller att det finns roligare saker att göra runt omkring.

I olika delar av träningen kan också olika belöningar krävas.

Dessutom kan det, som sagt, vara en god idé att inte göra allt vid samma tillfälle – dela gärna upp tricket på flera tillfällen.

Minitest: Vad gillar ditt djur?  Prova tre olika godisar.  Prova att busa med djuret med hjälp av en eller flera olika leksaker.  Prova att belöna med bara rösten.  Prova att belöna med röst och bus utan leksak.  Prova att bara klappa på djuret och prata lugnt.

Vilken belöning tyckte ditt djur mest om? Gör en lista med det godaste högst upp och det minst goda längst ner.

Text: Linda Holm

Har du frågor om tricken?

Lägg upp bilder på sociala medier under hashtagen #sbstrick och ställ din fråga. Vi hjälper gärna till! Hjälp gärna varandra också.

26

Steg 2. Låt bli att lägga dit en godis. När djuret sätter nosen eller mulen mot föremålet lägger du en godis på föremålet och låter djuret ta det.

Steg 3. Låt djuret trycka hårdare och längre på föremålet. Ha inte för höga krav – det här steget tar tid. Om djuret håller en halv sekund längre är det en utveckling som ska belönas.

Steg 4. När du är nöjd med tricket sätter du ett namn på det. Jag har valt ordet ’’touch’’. Nu kan du prova att låta hunden följa handen om det är ditt föremål. Om du har valt en post-it-lapp kan du sätta lappen på en skåplucka som djuret får stänga. En boll är ett annat föremål du kan använda och nu låta djuret putta med nosen. Bara fantasin sätter gränser.

Text och foto: Linda Holm

Börja med att låta post-it-lappen ligga på golvet. När ni har gått igenom steg 1–3 kan du sätta lappen på en skåpdörr som djuret får stänga.

I steg 2 vänder du på övningen och ger belöning först när djuret trycker sin nos mot föremålet.

Prova gärna med olika föremål. Vilket tycker du och djuret är roligast?

Blå Stjärnan 2/19

Barn&Ungdom

bivattnaren: Så hjälper du hårt jobbande och törstiga bin Nu när sommaren är här har bin och andra flygfän en viktig uppgift att sprida pollen för att växter ska kunna blomma och bära frukt. Och bina jobbar hårt. Varje minut slår de 10 000 gånger med vingarna för att flyga mellan blommorna och sitt bo. Inte undra på att de blir törstiga! ★ För många bin kan det vara svårt eller farligt att hitta vatten. Antingen dunstar vattnet bort i pölarna när solen värmer, eller så riskerar de att drunkna om vattnet är strömt i bäcken. Det är här din hjälp kommer in. Med hjälp av en pajform och stenar eller kulor kan du fixa en enkel bivattnare: 1) Ställ pajformen, eller något annat liknande föremål, där du ofta ser bin och humlor – gärna nära blommor och buskar som de tycker om.

2) Fyll formen med småstenar eller kulor i olika storlekar som biet kan krypa upp på för att inte drunkna i vattnet.

3) Fyll på med vatten.

4) Kom ihåg att fylla på med vatten och göra rent emellanåt.

Text och foto: Amelie Wisén Källa: Naturskyddsföreningen

Med en bivattnare gör du livet enklare för både bin och humlor.

Tävla och vinn en plats i nästa nummer av Blå Stjärnan! ★ Nu har du och ditt djur haft möjlighet att lära er trick både i det här och förra numret av Blå Stjärnan. Vi hoppas att ni har kommit i gång och att ni har fler roliga idéer på vad man kan göra. En del av er kunde säkert massor med trick redan innan, och det vill vi också gärna få se och höra om! Kan du och din sköldpadda dansa? Kan kaninen göra slalom? Har ni testat nosoch multricket eller att runda ett föremål? Dela gärna med er!

Därför är det nu dags för en tävling! Skicka in ett bidrag i Blå Stjärnan 2/19

GÖR SÅ HÄR:  Ta en bild eller video på tricket  Skriv en kort beskrivning  Skicka tricket till moa.samuelsson@svenskablastjarnan.se

 Skriv din e-postadress och telefonnummer så att vi kan kontakta dig om du vinner

 Skicka ditt bidrag senast den 31 juli form av ett trick som du och ditt djur kan eller håller på att lära er. Ta en bild eller spela in en video där ni gör tricket. Skicka det

sedan tillsammans med en beskrivning av vad ni gör och hur ni har gjort för att lära er det.

Vinnaren får presentera sitt och

Foto: Katrin B/Pixabay

djurets trick i nästa nummer av Blå Stjärnan!

Text: Moa Samuelsson

27

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

Foto: Peter Osslund

VILL DU BLI EN STJÄRNA ?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar. Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-629 63 60