Issuu

1/2019

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

Lösdrift bra för hästar Hästinfluensa och virusabort Årets krisberedskapsvecka Insekter på djurens meny

Blå Stjärnan

INNEHÅLL nr 1/2019 3 Ledaren

15 Utbildning

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

4 Nytt &Blandat

16 Ny smittsam hästsjukdom upptäckt i Sverige

Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

c c c c c

Virusabort och hästinﬂuensa – aktuellt smittoläge Nya föreskrifter om hästhållning Dansk-svensk gårdshund in på tio-i-topplistan Många katter smittade av salmonella Svår situation för landets överfulla katthem Galna kosjukan – liten smittorisk i Sverige med noggranna kontroller

18 Sällskapsdjurens påverkan på miljö och klimat 20 Hundar som letar löss till vardags och lever loppan på helgerna

www.svenskablastjarnan.se

Ansvarig utgivare: Christina Arosenius, riksstjärnchef christina.arosenius@svenskablastjarnan.se

Redaktionsassistent: Amelie Wisén amelie@svenskablastjarnan.se Redaktionsgrupp: Christina Arosenius, Kristin af Malmborg och Amelie Wisén

22 Barn & Ungdom

Grafisk form & produktion: Barbro Forsberg

Upplaga: 8 000

9 Ingen antibiotika till friska djur enligt ny EU-förordning 10 Minkfarmning fortsatt tillåtet trots behov av mer forskning

Hemsida:

Kristin af Malmborg kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80

Rättelse Ny landsbygdsminister

8 Riksstämman och Krisberedskapsveckan

sbs@svenskablastjarnan.se

Redaktör:

7 Info från Centralstyrelsen c

Tel: 08-629 63 60

Utkommer: 4 nummer per år Nr

Utgivning Manusstopp

2/19 vecka 23 c c c c

Träna och ha kul med ditt djur Tricktipset: Lär hunden att runda ett föremål Sugen på att skaffa ﬁskar? Då behöver du tänka på det här! Njut av naturen

Kristin af Malmborg Tel: 08-629 63 80, 0708-58 12 17 E-post: kristin@svenskablastjarnan.se

Tryck: DanagårdLITHO, Ödeshög 2019

N VA

ENMÄRK

24 Vill du bli en Stjärna

12 april

Annonser:

Adress:

Miljömärkt trycksak 3041 0196

12 Hästar i lösdrift – hur och varför? 14 Veterinärens åsikt om hästtäcke

Omslagsfoto: Helena Kättström

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

LEDAREN

Hur kan vi bli ännu bättre? Nu är vi på väg in i en livlig tid för Centralstyrelsen och förbunden. Årsmöten står för dörren med allt vad det innebär – årsberättelser, valberedningar, propositioner, motioner och planering av aktiviteter för året som börjat. Förutom er egen aktivitet ute i landet ska ni också fundera på den kommande Riksstämman. Centralstyrelsen kommer att skicka ut propositioner med olika förslag som ni ska ta ställning till. Ni kan också själva komma med förslag – motioner – till Centralstyrelsen. Ni har möjlighet att framföra era synpunkter på hur Svenska Blå Stjärnan som riksorganisation och del av totalförsvaret ska arbeta de närmaste två åren. Glöm inte heller vår viktiga ungdomsorganisation som behöver växa med nya medlemmar och nya idéer. Den ska ju förse riksorganisationen och totalförsvaret med nya Blå Stjärnor framöver. Det är fortfarande lugnt på smittskyddsfronten, och vi har inte behövt medverka i några insatser under den senaste tiden. Vi har däremot många tänkbara hot mot vår djurhållning på nära håll ute i Europa och omvärlden. Campylobakter och salmonella orsakar många sjukdomsutbrott hos människor via livsmedel där smittkällan är sjuka och infekterade djur. Afrikansk svinpest rör sig allt närmare våra gränser och sjukdomen West Nile fever, som sprids av myggor, flyttar allt längre norrut i Europa. Det ser ut som om våra kunskaper kan komma att tas i anspråk för nya arbetsuppgifter inom total-

försvaret framöver. Vi samarbetar nu både med Försvarsmakten, Jordbruksverket och Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB) i den pågående omorganisationen av landets totalförsvar. Vi har redan tagit på oss en del nya uppgifter de senaste åren: biodling och bisjukdomar har tagit plats bland våra kurser liksom växtskadegörare inom skogs- och lantbruket. Inom totalförsvaret har frågan om evakuering av lantbruks- och husdjur i samband med bränder, översvämningar eller krig och andra typer av katastrofer kommit upp till diskussion. Där bör vi Blå Stjärnor kunna bidra med våra kunskaper om skötsel och hantering av olika djur. Vårt kansli har nyligen flyttat till Stockholms innerstad med gångavstånd till Stockholms Centralstation. Efter någon dryg månad med ett konferensrum fyllt av flyttkartonger har kansliet nu blivit riktigt trevligt och välkomnande. Alla trivs bra och arbetet rullar på i full fart som vanligt. Det kan också bli intressanta samarbeten med vår hyresvärd framöver, Sveriges Veterinärförbund, eftersom djuren är ett gemensamt intresse

Riksstjärnchef: Christina Arosenius christina.arosenius@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin af Malmborg E-post: kristin@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 80 Mötesplats för djurintresserade i alla åldrar

Kommunikatör: Amelie Wisén E-post: amelie@svenskablastjarnan.se (föräldravikariat för Paola Squassina) Utbildningskonsulent: Eva Ladberg E-post: eva@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 67

SBS Centralstyrelse/kansli: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm Tel: 08-629 63 60

Blå Stjärnan 1/19

Utbildningskoordinator: Anna Holmberg E-post: anna@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 68

Christina Arosenius Riksstjärnchef/ordförande

Utbildningssekreterare: Margareta Johansson E-post: margareta@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 77 Ekonomiansvarig: Lena Esbro E-post: lena.esbro@svenskablastjarnan.se Tel: 08-629 63 65 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond Plusgiro: 76 30 -7 Hemsida:

www.svenskablastjarnan.se

Nytt & Blandat Nyheterna är hämtade från olika pressklipp, om inte annat anges. Ta kontakt med källan om du undrar över något.

Virusabort och hästinfluensa – aktuellt smittoläge

Foto: Mikael Propst/SVA

Foto: Pixabay

De aktuella stallen med sjukdomen neurologisk virusabort håller sina hästar isolerade.

Under januari 2019 isolerades hästar för den allvarliga neurologiska formen av virusabort (EHV-1) i två stall. Inga nya stall med nervsjukdomen har tillkommit (8 februari). Hästinfluensa har dock rapporterats från ett stall. ★ Många hästhållare har ökat sin vaksamhet, till exempel genom att övervaka sina hästars kroppstemperatur. Vissa har valt att begränsa sina kontakter med andra anläggningar.

Prover från förkylda och febriga hästar har kommit in till SVA från olika stall över landet för att analysera EHV-1, kvarka och andra smittämnen. – De aktuella stallen med sjukdomen neurologisk virusabort håller sina hästar isolerade. Det finns i dag inga tecken på smittspridning till andra stall, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär vid SVA. – Vintertid är det inte ovanligt med virusinfektioner på hästar. Tänk på att vara normalt försiktiga – låt inte hästen få närkontakt med andra hästar när du är ute och tränar, ställ nyinköpta hästar avskilt och var noga med handhygienen. Isolera hästar med sjukdomstecken,

Gittan Gröndahl, tf statsveterinär vid SVA.

för att kunna stoppa smittspridning i tid. Förutom virusabort EHV-1 kan hästar bland annat drabbas av hästinfluensa. Ett fall av influensa upptäcktes nyligen hos en nyimporterad, ovaccinerad häst i Västra Götaland. Just nu pågår många utbrott av hästinfluensa i flera europeiska länder, i vissa

fall även hos vaccinerade hästar. – Det finns skäl att uppdatera vaccinationsskyddet mot hästinfluensa. Bäst skydd har hästen om det inte gått mer än sex månader sedan vaccinationen, och om alla hästar i stallet är vaccinerade, säger Gittan Gröndahl. Källa: Pressklipp SVA

Nytt fall av virusabort på häst ★ Ett fall av den smittsamma och allvarliga neurologiska formen av virusabort (EHV-1) på häst har konstaterats i ett stall i Värmdö kommun. Det meddelade länsveterinären i Stock-

holms län den 13 februari. Flera hästar i det drabbade stallet har visat symtom med feber. Stallet håller sina hästar isolerade sedan tidigare. Källa: Pressklipp SVA

Nya föreskrifter om hästhållning ★ Jordbruksverket har beslutat om nya föreskrifter om hästhållning. Ett syfte med de nya föreskrifterna är att ge ökade möjligheter för den som vill utveckla sin hästhållning att hitta nya sätt att uppfylla hästens behov på. Föreskrifterna gäller från den 1 mars 2019. I arbetet med föreskrifterna har fokus varit på att ta fram funktionsregler, det vill säga be-

skriva den funktion som ska uppnås och minska mängden detaljkrav när det gäller hur detta ska göras. Föreskrifterna har också förändrats i strukturen och språket har justerats i syfte att bestämmelserna ska bli mer lättlästa. – Vi har som uttalat mål på Jordbruksverket att våra föreskrifter ska bli mer målinriktade, vilket vi tagit fasta på i arbetet

med de nya hästföreskrifterna. Det kan finnas många sätt att uppnå en god djurhållning och det är viktigt att våra föreskrifter tillåter en utveckling av hästhållningen om vi når samma, eller högre, nivå på djurskyddet. Dessa föreskrifter är ett steg i den riktningen, säger David Slottner på Jordbruksverket. Föreskrifterna innehåller inte något förbud mot att hålla häs-

tar uppbundna i spiltor, utan justerar bara den bestämmelse som finns i de nuvarande föreskrifterna. Detta innebär att hästar får fortsätta hållas i befintliga spiltor, men inte i nybyggda sådana. Användning av skötselspiltor, utfodringsspiltor och liknande påverkas inte av föreskrifterna. Källa: Pressklipp SVA Blå Stjärnan 1/19

Nytt & Blandat

Dansk-svensk gårdshund in på tio-i-topplistan Labrador retriever fortsätter att stärka sitt grepp som den ras med flest nyregistrerade hundar i Svenska kennelklubben – 2 667 stycken. Bland de tio populäraste raserna är den enda förändringen att fransk bulldogg lämnar listan och dansk-svensk gårdshund kommer in. ★ Rashundar fortsätter att vara populära och allra mest åtråvärd är labrador retriever som nu toppat listan sedan 2010 då den petade ner den tyska schäferhunden. På andra plats återfinns just tysk schäferhund med 1 885 strax före golden retriever med 1 882 registreringar. På en klar fjärdeplats hamnar vår svenska nationalras jämthund.

Fortsatt stabila siffror Det totala antalet registreringar är också mycket stabilt med drygt 50 500 nya hundar under 2018. Minskningen med cirka 500 registreringar jämfört med förra året kan i stort hänföras till att tyska schäferhundar från Försvarsmakten registrerades in retroaktivt under 2017 och därmed bidrog till att höja antalet registreringar. Omkring två tredjedelar av alla nya hundar utgörs av rashundar registrerade i Svenska kennelklubben.

(-217), finsk lapphund (-115) och drever (-113). – Vi ser ett fortsatt starkt intresse för mer småväxta raser, säger Hans Rosenberg, presstalesperson på Svenska kennelklubben.

Molly populäraste namnet – Under 2018 fortsatte Bella vara det populäraste namnet bland de hundar som registrerats under året. Men Molly är fortfarande det vanligaste hundnamnet totalt sett i hundregistret, säger Magnus Kindström på Jordbruksverket. Källa: Pressklipp Jordbruksverket

Foto: Hermann J. Leopold/Wikimedia

Dansk-svensk gårdshund, en nykomling på hundrasernas tio-i-topplista.

10-I-TOPP 1. Labrador retriever

FYRA NYA RASER TILL SVERIGE 2 667

2. Tysk schäferhund

1 885

3. Golden retriever

1 882

4. Jämthund

1 576

5. Cocker spaniel

982

Ökat och minskat mest

6. Shetland sheepdog

963

Bland de hundraser som ökade mest under förra året hittar vi dansk-svensk gårdshund (+131), jack russell terrier (+122) och siberian husky (+111). Till raser som tappar hör jämthund

7. Chihuahua, långhårig

956

8. Staffordshire bullterrier

933

9. Dansk-svensk gårdshund

859

Många katter smittade av salmonella ★ Antalet katter som smittats av salmonella har under den andra halvan av januari ökat snabbt. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har fram till Blå Stjärnan 1/19

10. Bichon havanais

månadsskiftet januari-februari bekräftat över 150 fall av salmonella på katt. Småfåglar är trolig smittkälla för katterna. – Man vet att enstaka fåglar av de arter som dyker upp vid fågelborden är bärare av salmonellabakterier. Bakterier sprids med avföringen och kan smitta ned flera fåglar, säger epidemiolog Elina Lahti, SVA.

831

c Biewer – en liten sällskapshund från Tyskland som påminner mest om en trefärgad yorkshireterrier. c Ciobanesc romanesc mioritic – en vallande och vaktande herdehund från Rumänien. c Ogar polski – en kraftigt byggd stövare från Polen. c Vostotjnoevropejskaja ovtjarka – en rysk variant av tysk schäferhund. Sammanlagt finns nu 353 raser och rasvarianter registrerade i Svenska kennelklubben.

SVA har tillsammans med andra myndigheter visat på att salmonellastammar från småfåglar, katter och människor matchar varandra under just den här tiden på året. För att undvika smittan är det viktigt att tvätta händerna när man varit i kontakt med sjuka katter och fåglar, och efter att man gjort rent kattlådor och fågelbord.

Det finns ingen anledning att generellt hålla katter inne grund av oro för salmonellasmitta. Kontakta din veterinär om du har frågor, och förstås, om katten verkar vara sjuk, oavsett orsak. Just denna tid på året är det också bra att berätta om katten gärna brukar vistas kring fågelbord och kanske äter småfåglar. Källa: Pressklipp SVA

Nytt & Blandat

Svår situation för landets överfulla katthem De hemlösa katterna får inte plats på Sveriges katthem. Bara i år har katthemmen behövt avvisa över 1 740 katter. På många håll i landet har trycket blivit allt större där vissa katthem avvisar fler katter än de omplacerar, visar en kartläggning som Sveland djurförsäkringar har gjort av landets katthem. ★ I Sverige finns ungefär hund-

Foto: Pixabay

Det är som regel lättare att hitta ett nytt hem åt en kattunge.

SVERIGES KATTHEM c 2017 tog katthemmen emot 5 073 katter och avvisade 1 852. De gav under samma år ett nytt hem till 4 844 stycken. c 2018 (till och med november) tog katthemmen emot 3 799 hemlösa katter, de tvingades säga nej till 1 742 och omplacerade 3 610 stycken. c Djurskyddets kartläggning från 2015 visar att katthemmen då tog emot 6 054 katter medan 1 900 katter avvisades. Hela 4 665 katter ﬁck då ett nytt hem. Undersökningen genomfördes i november 2018 av Sveland djurförsäkringar. Av landets cirka 100 katthem svarade 49.

ra hem och jourverksamheter för hemlösa katter. De här verksamheterna jobbar först och främst med att ta emot hemlösa och bortsprungna katter i syfte att hitta nya hem. I jämförelse med den senaste liknande undersökningen från 2015 har det blivit något svårare att omplacera de hemlösa katterna, även om ändå 3 610 hemlösa katter fått en ny familj. Men det är långt ifrån alla som får ett nytt hem.

Lika illa året runt I år har över 1 740 katter fått nej från katthemmen och riskerar då att bli kvar på gatan, i missskötsel eller hos hem som av olika anledningar vill bli av med katten. Undersökningen visar också att det är en myt att så kallade “sommarkatter” utgör det vanligaste problemet med hemlösa katter. Antalet mottagna katter är jämnt fördelat över året oavsett om det är sommar eller vinter. Drygt en tredjedel av katt-

hemmen som är med i undersökningen är anslutna till organisationen Djurskyddet Sverige. – Många katthem är överfulla och när de inte kan ta emot fler katter finns det en risk att katterna fryser ihjäl i vinterkylan. Det pratas ofta om sommarkatter som blir hemlösa men problemet är lika stort året om, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige. Även om platsbristen är den största anledningen till att katter blir avvisade finns det även utmaningar i processen att omplacera djuren. Kattungar går i regel lätt att hitta nya familjer åt. Men till vissa katter är det svårare att hitta ett nytt hem. – De katter som är svårast att omplacera är de som blivit skygga på grund av brist på mänsklig kontakt. Men om en skygg katt bara får chansen kan det gå hur bra som helst. Det finns det många exempel på, säger Åsa. Källa: Pressklipp Sveland djurförsäkringar

Galna kosjukan – liten smittorisk i Sverige med noggranna kontroller För 32 år sedan upptäcktes i Storbritannien det första fallet av BSE (Bovin spongiform encefalopati), även kallad ”galna kosjukan”. Sjukdomen, som är dödlig och smittsam, drabbar nötkreatur, men kan även ge upphov till CJD (Creutzfeldt Jacobs disease) hos människor. ★ Vid det stora utbrottet av klassisk BSE, som utgick från Storbritannien på 80-talet, drabbades över 200 000 djur. Smittan spreds genom att kött- och benmjöl, i vilket det ingick djur som hade BSE, gavs till nötkreatur och på så sätt fick andra djur i sig smittämnet.

Sverige har aldrig drabbats av något fall av klassisk BSE, dock påvisades ett fall av atypisk BSE år 2006. Nu råder det sedan länge ett totalt förbud för kött- och benmjöl i foder som ges till idisslare, samt reglerade provtagningar inom hela EU. Omfattande

övervakning pågår fortfarande i syfte att kontrollera spridningen. Enstaka fall diagnostiseras fortfarande i flera länder. Däremot minskar antalet konstaterade fall kontinuerligt. Sverige har en mycket liten risk att BSE ska drabba nötkreatur, detta tack vare den noggran-

na provtagningen av djur och kontrollerna av foder. Djurhållare är enligt lag skyldiga att anmäla misstanke om BSE till veterinär och veterinär är i sin tur skyldig att anmäla till myndigheterna. Text: Anna Holmberg Källa: Jordbruksverket Blå Stjärnan 1/19

INFO från Centralstyrelsen

Den 17 januari höll Centralstyrelsen ett telefonmöte. Följande frågor togs upp och diskuterades: ★ Planering inför Riksstäm-

★ Nya statuter för SBS för-

★ SBS har fått avslag på an-

★ Ordföranden, kanslipersona-

man – tidsschema, framtagande av propositioner och policydokument.

tjänsttecken och medaljer ska tas fram.

sökan till Konsumentverket om medel för livsmedelsinformation.

len och Centralstyrelsens medlemmar har deltagit i ett stort antal möten, konferenser och seminarier under november och december 2018. En del av dessa kommer att redovisas i form av artiklar här i tidningen. Övriga möten som kan nämnas är bland annat MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Jordbruksverket, Försvarsmakten, Folk och Försvar och FOS (Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté).

★ Kansliet har utrett vem som har ansvaret för säkerheten på datorer som används för SBS arbete. Utredningen visar att den enskilde användaren alltid är ansvarig för att ha ett virusskydd installerat på sin dator, samt att det skall vara aktiverat och uppdaterat.

★ Revidering av policydokument för för alkohol och sociala medier.

★ Beslut togs om ett antal inkomna ansökningar om förtjänsttecken och medaljer.

★ Beslut togs om bevakning av SBS varumärke inom Europa.

★ SBS bör ta fram en jämställd-

★ Kansliet arbetar för att hitta

hetspolicy då sådan ibland efterfrågas vid ansökningar om ekonomiska bidrag.

en ny, fungerande webbutik för SBS varor.

★ Kansliet arbetar med att ta fram en långsiktig strategisk plan för SBS arbete inom totalförsvaret. Arbetet skickas till MSB i slutet av januari i år.

★ Ungdomsavdelningen har fått bidrag från MUCF för 2019 på dispens då medlemsantalet nu ligger under 1 000. Det är viktigt att se över hur ungdomarna registreras för att få tillräckligt antal ungdomsmedlemmar för fortsatta bidrag.

★ Nästkommande möte hölls i Stockholm den 6 februari.

Vi kan alla bidra på något sätt ★ En ideell förening, som Svenska Blå Stjärnan, behöver många aktiva medlemmar. Det behövs några som vill ingå i en styrelse, några som vill utbilda sig för att vara en part i samhällets krisberedskap inom djurområdet, några som anordnar aktiviteter, andra som vill vara med och sprida kunskap och bemanna montrar på mässor och så vidare. Förra året fick Svenska Blå Stjärnan ett samhällsuppdrag att verka för att hushållen skulle öka sin hemberedskap. Vi tog fram en affisch ”Klara krisen”

Rättelse

Vi hoppas att du vill vara med och informera på gator och torg om det viktiga budskapet att hushållens hemberedskap behöver stärkas och förmedla hur det kan gå till. Se vad ditt förbund planerar inför vecka 19. Gå in på din kommuns hemsida och se vad kommunen gör. Om du vill göra en aktivitet själv och behöver material, mejla till sbs@svenskablastjarnan.se och skriv ”Material krisberedskap” i ämnesraden. Vi kan alla bidra på något sätt. Att knacka på hos grannen

Foto: Hanna Fridh

och börja prata krisberedskap är ett steg mot ett robustare samhälle. Kristin af Malmborg redaktör och generalsekreterare

Ny landsbygdsminister ★ I förra

numret av Blå Stjärnan, nr 4 2018, föll namnet på fotografen bort på sidan 21. Bilden på Erika Ornstein är tagen av Lena Berg. Blå Stjärnan 1/19

som spreds under Krisberedskapsveckan och under resten av året på olika mässor – Bondens marknad, Djurens dag med mera. Nu är det dags igen för Krisberedskapsveckan som är vecka 19 i år med start den 6 maj. Du behövs för att sprida kunskap om hemberedskap både för människor och djur. Läs mer på Svenska Blå Stjärnans hemsida under fliken ”Beredd för kris?”. Där hittar du checklistor och tips på hur du kan förbereda dig för en eventuell kris.

★ När statsminister Stefan Löfven presenterade sin nya regering i januari stod det klart att Sven-Erik Bucht lämnar sitt uppdrag som landsbygdsminister och ersätts av Jennie Nilsson. Jennie Nilsson, som suttit 12 år i riksdagen, har närmast

haft rollen som vice ordförande i Näringsutskottet. Under en presskonferens kommenterade hon sitt nya uppdrag: – Jag har fått, enligt min mening, ett av de absolut viktigaste politikområdena. Källa: regeringen.se

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Jennie Nilsson.

Ungdomsstämma och Riksstämma i Svenska Blå Stjärnan 11–12 maj Svenska Blå Stjärnan och Riksungdomsförbundet genomför sina stämmor vartannat år. I år kommer vi att vara på Elite Stora Hotellet i Jönköping. Det är Jönköpingsförbundet som anordnar stämman och det kommer att vara en aktivitet redan på fredagen. Det ﬁnns ett begränsat antal platser som i första hand är avsedda för förbundens ombud, ungdomsavdelningar samt för Centralstyrelsen. Övriga kan anmäla sig i mån av plats. Ta kontakt med ditt förbund då fakturering sker via dem. c Centralstyrelsen står för omkostnader för ett ombud per förbund – logi, kost och resa. c Ombud väljs på förbundets årsmöte. Utse gärna även en suppleant om ombudet får förhinder. c Övriga deltagare står för sina egna kostnader. c Centralstyrelsen har beslutat att för 2019 års stämma subventionera kostnaden för kost och logi för ytterligare en person som förbundet utser, utöver ombudet. Övriga betalar självkostnadspris. c Resor betalar deltagarna själva, förutom ombudet. c Anmälan till Riksstämma samt Ungdomsstämma ska ske senast den 31 mars via formulär på Svenska Blå Stjärnans hemsida där du också ﬁnner mer information om helgen. c Kostnaden för stämmohelgen faktureras förbunden i början av april.

Krisberedskapsveckan 10–12 maj Den 6 – 12 maj, vecka 19, är det Krisberedskapsveckan. Landets kommuner kommer under veckan att vara aktiva kring ämnet hemberedskap. Svenska Blå Stjärnan som är en aktör i det civila försvaret kommer också att genomföra aktiviteter. Dessa kommer att pågå under hela året men lite extra under den veckan samt kring Djurens dag den 4 oktober. Under Krisberedskapsveckan är Svenska Blå Stjärnan med och bidrar vid ﬂera kommuners aktiviteter och samverkar med övriga frivilliga försvarsorganisationer. Håll ögonen öppna och se vad din kommun kommer att göra. Vad Svenska Blå Stjärnan kommer att genomföra under året kommer vi att presentera på hemsidan och på Facebook. Du kan också höra med ditt förbund eller ungdomsavdelning. I år infaller Krisberedskapsveckan samma vecka som Svenska Blå Stjärnan genomför sin Riksstämma, 10–12 maj. Många av de som förra året ansvarade för SBS-aktiviteter kring Krisberedskapsveckan är 8

därför upptagna helgen vecka 19 med Riksstämman. Därför behöver vi ﬂer som kan hjälpa till. Vill du stå i en monter, dela ut material och prata hemberedskap är du välkommen att kontakta ditt förbund. Kontaktuppgifter finns på vår hemsida.

Du kan också kontakta SBS centrala kansli på sbs@svenskablastjarnan.se Ju ﬂer vi är som sprider budskapet om att stärka hemberedskapen desto bättre kan hushållen klara av påfrestningar i samhället. De som har djur kan också ta hand om dem på ett bra sätt. Att vara förberedd för krisen är avgörande för hur man kommer att klara av den.

Blå Stjärnan 1/19

Ingen antibiotika till friska djur enligt ny EU-förordning Efter många års kamp, där Sverige har varit mest drivande, har ministerrådet inom EU äntligen fattat beslut om att begränsa användningen av antibiotika till djur inom jordbruket. I november 2018 fastställde man att antibiotika inte längre får ges till friska djur. ★ Detta blir en EU-förordning vilket innebär att den måste följas av alla EUländer och ska vara helt genomförd inom tre år. För Sveriges lantbrukare blir det däremot ingen skillnad – ett sådant beslut togs i Sverige redan 1986 och är anledningen till att Sverige har den lägsta förbrukningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom hela EU.

Antibiotikaresistens Bakgrunden till beslutet är den oroande ökningen av antibiotikaresistens som pågår både inom EU och globalt. Ökningen beror på överkonsumtion och felanvändning av antibiotika och orsakar i dagsläget drygt 30 000 årliga dödsfall hos människor inom EU. Antibiotikaresistens betyder att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika som vi använder för att bota sjukdomar. Resistenta bakterier smittar både människor emellan, djur emellan och mellan människor och djur. Det i sin tur leder till att vissa sjukdomar inte längre kan behandlas eftersom det inte finns någon antibiotika som fungerar. I många länder har man använt antibiotika som tillväxtmedel för livsmedelsproducerande djur, för att kompensera för dålig djurhållning, dåliga miljöer och ohygienisk hantering. Siffrorna för försäljningen av antibiotika till djur inom EU 2016 visade att högsta förbrukningen då var i Cypern, Spanien, Italien, Portugal och Ungern. Lägst var förbrukningen i Sverige, Norge, Finland och Island. Vad gällde förbrukning av antibiotika för medicinering av hela djurgrupper i foder och vatten var skillnaden 90 procent i de sämsta länderna och 11 procent i Sverige. För Blå Stjärnan 1/19

Foto: Pixabay

Friska djur behöver ingen antibiotika om de får rätt miljö att leva i och rätt foder.

svensk del har det handlat om behandling av sjuka djur och för övriga länder om en tillväxtbefrämjande tillsats.

Rätt användning av antibiotika Friska djur behöver ingen antibiotika och fortsätter att vara friska om de behandlas på rätt sätt, får rätt miljö att leva i, rätt foder och snabb behandling med rätt antibiotika om de ändå skulle insjukna. Att kunna använda rätt antibiotika är också något som beror på hur antibiotikaresistensen utvecklas framöver. Redan i dag finns vissa restriktioner för vilka antibiotika man får använda till djur eftersom det måste finnas kvar sådana som inte uppvisar resistens och kan rädda livet på sjuka människor. I Sverige övervakar Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) utveckling av antibiotikaresistenta bakterier hos djur. Dessutom sköter Livsmedelsverket övervakningen av livsmedel – detta eftersom man också kan få i sig resistenta bakterier via det man äter. När Sverige tog beslutet om förbud

mot tillväxtbefrämjande antibiotika till livsmedelsproducerande djur 1986 mötte det ingen förståelse inom EU. Även veterinärerna i övriga EU-länder tyckte att det var löjligt. Det har varit en lång och svår kamp för att få folk att inse hur viktigt det är att använda antibiotika på rätt sätt i djurhållningen – en kamp som jag själv har deltagit i under många år via Federation of Veterinarians of Europe (FVE), veterinärernas samarbetsorganisation inom EU.

Ett litet men viktigt steg Mycket av motståndet hade tyvärr med ekonomi och pengar att göra – samma problem som dyker upp i kampen för vår miljö. Det tråkiga är att problemet med antibiotikaresistens redan har hunnit bli så stort och att den felaktiga förbrukningen ändå fortsätter globalt, vilket i sin tur innebär att problemet lär bli värre. Men detta är i alla fall ett litet och viktigt steg för att i framtiden ha fortsatt möjlighet att kunna behandla sjuka djur och människor på bästa sätt. Christina Arosenius

Foto: Georgy Golovin/Shutterstock

I Sverige finns i dag omkring 70 minkfarmer som varje år föder upp cirka en miljon minkar.

Minkfarmning fortsatt tillåtet trots behov av mer forskning Text: Johan Beck-Friis

Under 2018 fick Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera välfärden hos minkar inom den svenska pälsdjursproduktionen. I januari i år presenterades utredningen som kom fram till att minkhållningen kan vara kvar. ★ I Sverige finns i dag omkring 70 minkfarmer som varje år föder upp cirka en miljon minkar. Djuren lever sina liv i små gallerburar, utan tillgång till simvatten, och de flesta avlivas vid ett halvårs ålder. Nästan all päls som pro-

duceras i Sverige exporteras, främst till Asien. De senaste åren har flera länder i Europa förbjudit pälsdjursfarmning och andra är på väg att avveckla industrin. Svenska myndigheter anser dock att nuvarande regler tillsammans med näringens egna omsorgsprogram räcker för att acceptera fortsatt minkuppfödning i landet.

Minkar i det vilda De minkarter som hålls på pälsdjursfarmer kommer från Kanada och USA. I Sverige fanns det ursprungligen en vild europeisk art, men de minkar som lever

Lösdrift, utedrift, active stable – ja, det finns många namn och flera olika varianter av lösningar där hästar hålls så att de får möjlighet att röra sig fritt dygnet runt.

vilda här i dag härstammar enbart från förrymda eller utsläppta minkar av amerikanskt ursprung. I naturen lever minkarna i egna revir. De umgås bara med andra minkar vid parningen och under ungarnas första tolv veckor, då de stannar hos modern. Ett revir är vanligen mellan en halv och sex kilometer långt. Det sträcker sig alltid längs vatten och innehåller flertalet lyor. Minkar är rovdjur som lever på gnagare, fiskar, kräftdjur och fåglar. En stor del av jakten sker i vatten eftersom minken är skicklig på att dyka och simma. Den är anpassad för ett liv både på land Blå Stjärnan 1/19

och i vatten och betecknas därför som semiakvatisk. Bland annat har den simhud mellan tårna på baktassarna. Minkvalparna börjar jaga själva när de är cirka åtta veckor gamla, men stannar ofta flera månader hos sin mamma för att förbättra sina jaktmetoder.

Uppfödning på farmer Farmade minkar lever hela sina liv i gallerburar. Burarna är uppställda intill varandra i långa rader. Över dem finns ett tak, ett så kallat skugghus, men inga väggar. Burarna är normalt 30 gånger 80 centimeter stora och 45 centimeter höga. På senare tid har det blivit krav på att burarna ska vara så kallade ”etageburar” där djuren har tillgång till en hylla ovanför huvudburen. Dessutom ska det finnas en låda som ska fungera som en trygg lya. I maj föds i snitt fem minkvalpar per hona. De får stanna hos sin mamma tills de är runt åtta veckor gamla och placeras parvis, oftast en hona och en hane, i egna burar. Under november–december avlivas alla minkar utom de som ska användas i avel. Avlivningen sker vanligen genom att djuren placeras i en täckt behållare som fylls med koldioxid. De vuxna minkar som sedan ska användas i avel placeras i burar var för sig, annars skulle de slåss med varandra.

Beteendestörningar Forskning visar att farmade minkars beteenden och behov till stor del överlappar den vilda minkens, även om många uppfödare hävdar att farmade minkar är domesticerade och därmed anpassade till burhållning. Några av de djurskyddsproblem som förekommer på minkfarmer är självstympning och stereotypa beteenden, vilket indikerar att djuren inte mår bra. Stereotypa beteenden är repetitiva rörelsemönster som uppkommer när ett djur saknar möjlighet att utföra beteenden det önskar. Andra välfärdsproblem som dokumenterats på minkfarmer inkluderar pälsbitning och inaktivitet. Mindre förändringar av burarna, som att sätta in leksaker eller hyllor, gör Blå Stjärnan 1/19

Foto: Pixabay

En stor del av den vilda minkens födosök sker i vatten. Minken är anpassad för ett liv både på land och i vatten och betecknas därför som semiakvatisk.

Foto: C. Nilsson/Wikimedia

Minkfarm i Sverige. 2003 kom en statlig utredning fram till att minkuppfödningen måste förändras om den ska kunna leva upp till djurskyddslagen.

ofta inte stor skillnad på beteendestörningar så länge minkarna sitter i små burar. Däremot uppkommer enligt en tysk studie från 2016 stereotypier inte alls om minkarna får större plats och tillgång till simvatten.

Simvatten viktigt På dagens svenska minkfarmer har djuren inget simvatten, vilket enligt flera experter hindrar dem från att utföra ett grundläggande beteende. Forskning visar att minkars stressnivå höjs lika mycket när de berövas tillgång till simvatten som när de berövas tillgång till mat. De är beredda att arbeta hårt för tillgång till simvatten. Även om forskarna inte är överens om simvattnets betydelse talar mycket för att det är viktigt för minkens välfärd. Den tyska studien visade till exempel att minkarna befann sig ungefär tolv procent av sin vakna tid i simvatten när de hade tillgång till det, vilket indikerar att det är en väsentlig sysselsättning.

Politisk hantering Svensk minknäring har utretts sedan 1990 när Sveriges veterinärmedicinska sällskap slog fast att minkarna inte hade möjlighet att bete sig naturligt och att det leder till beteendestörningar.

År 2003 kom en statlig utredning fram till att minkuppfödningen måste förändras om den ska kunna leva upp till djurskyddslagen. Om så inte skulle ske, ansåg utredningen att hållningen kunde förbjudas. Den socialdemokratiska regeringen föreslog 2005 skärpta krav för minkhållning, men efter valet 2006 röstade en borgerlig majoritet i riksdagen ner förslaget. De ansåg att reglerna var för långtgående och att forskningen var otillräcklig. 2012 kom nya föreskrifter från Jordbruksverket som innebar vissa förändringar i burarnas utformning och innehåll. Det handlade främst om att utrymmet skulle göras större genom en andra våning ovanpå standardburen. Något krav på simvatten fanns dock inte med. 2018 röstade riksdagen igenom den nya djurskyddslagen där skrivningarna om naturligt beteende och förebyggande mot beteendestörningar blev striktare. Lagen innehöll inget uttryckligt förbud mot hållande av minkar, men Jordbruksverket fick i uppdrag att utreda minknäringen igen. När utredningen presenterades i januari bedömde verket att svenska minkar överlag har fått det bättre, men att mer forskning behövs. Jordbruksverket ansåg inte att några lagändringar var nödvändiga. 

Hästar i lösdrift – hur och varför? Text och foto: Helena Kättström

Vems behov och val är det som styr när vi planerar ett nytt stall? Tänker vi mest på hästarnas eller vårt mänskliga perspektiv? Är vi så fokuserade på att förebygga skador att vi glömmer att främja hästarnas hälsa och skapa förutsättningar för ett naturligt och sunt hästliv? ★ Ibland har stall planerats utan möjlighet till utevistelse för alla hästar. Därför har vi fått regler med krav på möjlighet för alla hästar att röra sig fritt. I vissa fall har lösningen blivit pyttesmå hagar med en häst i varje. Om det verkligen går att galoppera på de ytorna är tveksamt. Den sociala kontakten begränsas till att hästarna ser varandra och kanske kan nosa genom boxgallret. Traditionellt har det ofta handlat om ett val mellan box eller spilta. Nu utreder Jordbruksverket om och när spiltor ska förbjudas. Tidningar skriver att ridskolorna måste bygga boxar, och att det blir dyrt. Det är ingen tvekan om att hästar mår bättre av större rörelsefrihet än vad en spilta erbjuder. Och hästar sover inte åtta timmar i följd – de vill röra sig regelbundet, med kortare pauser för vila. Därför hoppas jag att många av de

som ska bygga om i stället tänker igenom lösdrift som ett alternativ.

Rörelsefrihet Vad är då lösdrift? Lösdrift, utedrift, active stable – ja, det finns många namn och flera olika varianter på lösningar där hästar hålls så att de får möjlighet att röra sig fritt dygnet runt. I allmänhet innebär det också att de hålls i flock. Tillsammans med rörelsefriheten ger det förutsättningar för en hästhållning som bättre är anpassad till hästarnas naturliga behov än när hästar hålls i spiltor eller boxar en stor del av dygnet. Detta lägger faktiskt grunden till att hästarna ska kunna hålla sig friska. Ibland hör man i stället att lösdrift leder till skador. Hästar som bråkar och får sparkskador nämns ofta. Det är så lätt att glömma att det också finns risker

Lösdrift, utedrift, active stable – ja, det finns många namn och flera olika varianter av lösningar där hästar hålls så att de får möjlighet att röra sig fritt dygnet runt.

med att ha hästen inne i box eller spilta. Jag påstår att de riskerna är större än skaderisken vid en väl planerad lösdrift. I stallet finns det risk att rulla fast eller fastna med hov eller käke i galler. Frekvensen kolik ökar när hästar inte kan röra sig tillräckligt och när de får begränsat med grovfoder. Risken för luftvägssjukdom är dessutom påtagligt större i stall. I stalluft finns oftast en stor mängd partiklar som bland annat består av bakterier, medan uteluften har betydligt lägre halter. Även en liten försämring av lungvolymen är av betydelse för prestationen eftersom hästar inte kan andas fortare än ett andetag per galoppsprång. Att hästen har möjlighet att röra sig fritt är positivt både för ben och hovar. Hovkvaliteten kan förbättras och hästen får naturlig uppbyggande träning

genom att röra sig. En häst i frihet förflyttar sig minst 1,5 mil per dag. Denna rörelse sker till stor del rakt fram och i lugnt tempo, vilket är mycket mindre slitsamt än att vända sig runt, runt i en liten hage eller ridhus.

Mental välfärd Att kunna röra sig fritt och umgås med andra hästar har förstås också stor betydelse för hästens mentala välfärd. Många vittnar om att hästen blir enklare att hantera när den flyttar till lösdrift. Hästen kan också söka skydd i ligghallen när som helst på dagen om det blir dåligt väder eller mycket flugor. Den dagliga skötseln tar dessutom mindre tid än med hästar i box. För att det ska bli bra med lösdrift så måste vi lära oss hur den ska planeras. Exempelvis behöver hagen vara tillräckligt stor, utfodringen behöver planeras utifrån alla hästarnas behov och det måste finnas tillgång till vatten dygnet runt. När en ligghall inte används beror det sällan på att den inte behövs. Bland annat behöver man tänka på att ytan är

tillräckligt stor, att öppningarna är tillräckligt stora och att den är placerad på ett ställe där hästarna kan känna sig trygga.

Passar alla raser Som jag ser det så kan alla typer av hästar hållas i lösdrift. Det här är inget som bara passar vissa raser. Det är helt enkelt en hästhållning som tillgodoser hästens behov och naturliga beteenden lite bättre. På insidan är alla hästar ganska lika. Med fri tillgång till grovfoder (som kan vara delvis halm för lättfödda hästar) så klarar sig de flesta dessutom utan täcke. Rätt planerad kan en lösdrift lägga grunden till ett bättre hästliv, vilket i längden kan gynna oss som hästägare också. 

SÅ PLANERAR DU FÖR LÖSDRIFT  Hagen behöver vara tillräckligt stor och helst inte bara bestå av grus. Erbjud intressanta anledningar till rörelse.

 Utfodringen behöver planeras så att det blir bra för alla hästar. Om man har hästar med olika behov kan foderautomater (exempelvis som i active stable) vara en lösning. Ett annat alternativ är att utfodra kraftfoder till de med störst behov i samband med träning. Ofta är det klokt att inte utfodra i ligghallen. Man behöver också tänka på foderhygien och planera för detta.

 Det ska finnas tillgång till vatten dygnet runt, exempelvis genom elvärmd balja eller kopp.

 Det krävs också tillgång till sjukbox och att det kan vara bekvämt med skötselspiltor eller liknande.

 Som alltid är det bäst om flocken inte ändras alltför ofta. När nya hästar ska introduceras är det extra viktigt med stora ytor. Det finns enstaka hästar som inte har lärt sig att fungera i flock och som kan vara svåra att introducera. Men med rätt planering kan de flesta hästar hållas i lösdrift.

SÅ PLANERAR DU EN LIGGHALL  Ligghallen behöver ha tillräckligt stor yta så att alla hästar känner sig trygga och kan vila där. Tänk på att Jordbruksverkets mått är minimibestämmelser – det är ofta klokt att ta till mer. Och se till att underlaget ger en skön liggyta.

 Ligghallen behöver ha tillräckligt stora öppningar. Man kan antingen ha en öppen långsida eller flera breda öppningar. Om öppningen är för liten finns risk att inte alla hästar vågar sig in.

 Ligghallen bör vara placerad så att hästarna har bra utsikt från den. De är bytesdjur och behöver känna sig trygga. Lägg den därför gärna högt. Ofta är öppning mot söder att föredra. Tänk också på att marken runt om kan behöva dräneras så att miljön blir bra för ben och hovar.

Veterinärens åsikt om hästtäcke Helena Kättström är veterinär och föder upp fjordhästar under stuterinamnet Kry. Stuteriet har haft hästar och ponnyer av många olika raser och Helena dömer både kallblod och ponnyer exteriört.

Foto: Ella Råhlén

Helena Kättström, med fjordhästen Aska Kry, anser att hästens egen oklippta päls är det bästa skyddet.

Helena, ni har sju hästar i lösdrift i dag. Brukar ni täcka dem? Om temperaturen ligger runt nollan i kombination med blåst och nederbörd, ja, då täcker jag de hästar som verkar frysa – oftast är det bara en eller par stycken. Det händer kanske ett par gånger om året. Annars har alla tillgång till en ligghall där de kan ta skydd både från jobbigt väder och insekter, och oftast räcker det bra. Vilka tips kring täckning skulle du vilja dela med dig av till våra läsare? Hästens egen päls är ett oslagbart täcke. Många helklipper sina hästar rutin-

Foto: Helena Kättström

En ensamgående häst med täcke och diverse andra skydd, en hästhållning som fokuserar mer på att förebygga skador än att tillgodose ett gott hästliv.

mässigt, men jag vill verkligen uppmana alla att behålla det fantastiska täcke som naturen har försett dem med. När man tar för mycket av pälsen förstörs de naturliga funktionerna – som avrinning med mera. Själva helklipper vi aldrig. Hals- och bogpartiet räcker i de flesta fall. Hur ser du på zebrarandiga täcken – hjälper de mot insekter? Forskning visar att hästar föredrar en ligghall i stället för täcken. Är hästen knottallergisk skulle det däremot kunna vara motiverat, men då behöver man lägga på täcket redan innan säsongen

för insekter kommer i gång – innan de börjar klia sönder huden. Och då behövs ett heltäckande och tätt täcke. Däremot har jag inte sett någon forskning som skulle styrka att just zebrarandiga täcken skulle skydda mot insekter hos hästar. Men det har nyligen gjorts studier som tyder på att målade ränder minskar antalet bromsar hos människor, så kanske ligger det något i det. Man bör dock komma ihåg att zebran är randig av kamouflagemässiga skäl. Tät skog och skugga är bättre – precis så som urhästen skyddade sig. Amelie Wisén

FJORDHÄSTEN – EN MÅNGSIDIG OCH SNÄLL HÄST Fjordhästen härstammar från det norska Vestlandet. Där har den karga naturen format en sund och robust häst som uppskattas världen runt. Mycket beror det på deras goda temperament som utmärks av stor samarbetsvilja och lättlärdhet. Det har gjort att fjordhästar ofta har en stor allsidighet och fungerar i många olika grenar. Fjordhästarnas fina humör gör att de lämpar sig som familjehäst, på ridskolor och i handikappverksamhet – inte minst eftersom de kan ridas både av tonåringar och vuxna. Många fjordhästar används dessutom både till ridning och körning,

och allt fler syns ute på tävlingsbanorna i olika grenar. I bruksridning vinner de nästan alltid SM, och de hävdar sig mycket bra även i brukskörning, sportkörning och skogskörning. Den gren i Sverige som de allra flesta fjordhästar tävlar i är dressyrridnig. Där placerar de sig upp till nivån medelsvår B. Också i working equitation, hoppning, distansritt, fälttävlan och western tävlar de med bra resultat. Det anordnas dessutom speciella mästerskap både på nationell nivå och som nordiska och europeiska mästerskap.

Mankhöjden ligger oftast runt 140–145 cm, men det finns ingen begränsning av storlek i rasstandarden – ofta kan de både vara större och mindre. Rasen ska ha ett rejält benverk och kombinera robusthet med smidighet. Ett trekantigt huvud med bred panna och markerade ganascher är karakteristiskt. Manen klipps som ståndman i en mjuk båge som förstärker intrycket av en välrest hals. Färgen är alltid någon variant av viltfärgen black, och de har sällan vita tecken. Helena Kättström Läs mer: fjordhastforeningen.se

Blå Stjärnan 1/19

Utbildning

Hur man gör som ny medlem i SBS ★ Vill du vara en resurs för dju-

Foto: Pixabay

Den inledande kursen Risk- och säkerhetsutbildning följs av Grundkurs 1 där du lär dig om lantbrukets djur.

ren och samhället? Då ska du gå våra utbildningar och skriva en överenskommelse med Svenska Blå Stjärnan. Om du är ny som medlem börjar du med kursen Risk- och säkerhetsutbildning följd av Grundkurs 1. Har du redan kunskap om lantbrukets djur, exempelvis genom egna djur eller om du har gått naturbruksgymnasium, kan

din kompetens innebära att du kan gå direkt till Grundkurs 2 efter Risk- och säkerhetsutbildningen. Kontakta utbildningsansvarig på vårt kansli för att få hjälp med validering av dina kunskaper, sbs@svenskablastjarnan.se På vår hemsida läser du mer om utbildningarna, vad en överenskommelse innebär, hur du anmäler dig och vilka uppdrag Blå Stjärnor kan bli kallade till.

Foto: Niklas Ladberg

Eva Ladberg Utbildningskonsulent Tel: 08-629 63 67 eva@svenskablastjarnan.se

RISK- OCH SÄKERHETSUTBILDNING Det här är den första kursen som du går när du vill utbilda dig för att hjälpa till vid en kris … … det är den enda kursen vi har som inte handlar om djur (för närvarande). Du får lära dig: c Hur man släcker olika typer av bränder c Hjärt- och lungräddning c Agera på en olycksplats Kursen startar alltid en fredag kväll och pågår fram till söndag eftermiddag. 4 kurstillfällen under 2019. 24 deltagare per kurs.

Foto: Pixabay

Utbildningar för dig med SBS-överenskommelse

Det finns fortfarande platser kvar till årets kurser

★ Har du en överenskommelse

★ Om du inte redan har anmält

med Svenska Blå Stjärnan? Då finns det även kurser hos andra frivilliga försvarsorganisationer som du kan gå. Försvarsutbildarna har en grundkurs om kris-

beredskapssystemet och Lottakåren har kurser i både stabsarbete och ledarskap. Du hittar information och länkar på vår hemsida. svenskablastjarnan.se

Distanskurs i smittskydd

Aktiviteter i förbunden

★ Vår distanskurs i smittskydd

★ Kom ihåg att titta in på hem-

byter teknisk plattform och kommer att vara färdig under året. Det är inte klart när den kommer att genomföras, men du kan anmäla dig redan nu.

sidan för att se vilka aktiviteter våra förbund arrangerar under året. Följ med på spännande studieresor, läger, hundkurser, föreläsningar, djurläger och mycket mer!

Blå Stjärnan 1/19

dig till någon utbildning rekommenderar vi dig att göra det för att bredda din kompetens. Passa på nu medan det fortfarande finns utbildningsplatser kvar.

Kom ihåg att våra utbildningar också kan ge tyngd till ditt cv. Ett frivilligt engagemang är alltid uppskattat av arbetsgivare. Varmt välkommen med din anmälan!

Foto: Juha Saastamoinen/Shutterstock

Kolla in årets arrangemang på vår hemsida, svenskablastjarnan.se

Foto: Konstantin Tronin/Shutterstock

Under vintrarna 2017 och 2018 ställdes en ny diagnos på hästar med feber och ont i magen. Orsaken var ekvint coronavirus (ECoV).

Ny smittsam hästsjukdom upptäckt i Sverige Människor som drabbas av vinterkräksjukan får det oftast av norovirus eller calicivirus. Det smittar inte till hästar. Däremot händer det att även hästar drabbas av en sjukdom på vintrarna som ger dem febertoppar, aptitlöshet, ont i magen och ibland lös avföring. Hur utreder veterinären det? Text: Gittan Gröndahl, SVA

★ Till att börja med vill veterinären veta om fler hästar i stallet har haft liknande symtom. Många hästägare ser främst sin häst som en individ och tänker kanske inte på att hästen är en del av en besättning – alltså en grupp hästar som vistas i samma miljö och som kan smitta varandra. Om mer än en häst har symtom finns det två huvudspår att titta på: 1) smitta eller 2) att något i miljön har utlöst pro-

blemet, och då är det oftast foder eller vatten. Däremot förväntar man sig normalt inte att vanliga orsaker till kolik som magsår, gaskolik, förstoppning, tarmvred eller bukhinneinflammation (peritonit) drabbar mer än en häst i taget.

Viktigt att ta träckprov Feber tillsammans med ont i magen tyder på att det är en infektion eller buk-

hinneinflammation. Om det är ett föl som har drabbats skulle rotavirus kunna vara en smittsam orsak. För både unga och äldre hästar kan en tänkbar smitta vara salmonella. Rota och salmonella är viktigt att ta träckprov på eftersom båda kan vara mycket smittsamma. Dessutom kan salmonella smitta människor och andra djur. Man kan också behöva kolla upp foder, strö och vatten med mikrobiologiska analyser, Blå Stjärnan 1/19

samt kontrollera utfodringsplatser och vattenbehållare så att de inte har blivit förorenade eller är drabbade av mögelväxt.

Nytt virus Under vintrarna 2017 och 2018 ställde Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, en ny diagnos på tre gårdar med hästar som hade feber och ont i magen. Orsaken var ett virus som heter ekvint coronavirus (ECoV). Utbrott 1: Ett stuteri med svenska varmblodiga ridhästar fick dubbla febertoppar hos fyra av fem unghästar i februari 2017. Samtidigt visade hästarna mild kolik eller obehag från buken. Ett sto kastade sitt föl två veckor senare. Två av hästarna med feber, stoet och det kastade fölet, provtogs vardera en gång för coronavirus. Två hästar provtogs också för salmonella och virusabort (EHV-1). Det blev napp på coronavirus hos en av feberhästarna. Kastningen berodde på abortviruset. Utbrott 2: November 2016 till februari 2017 fick en gård med islandshästar på lösdrift problem med feber med eller utan kolik hos tio av femton olika hästar. Flera hästar var så pass dåliga att de behandlades på djursjukhus och en av dem avlivades. Symtomen var feber, 39,8–40,7 grader, stor trötthet, aptitlöshet och lös konsistens på avför-

ingen. Samtidigt hade några förstoppning i lilla kolon (en del av grovtarmen). Blodprover visade sänkta vita blodkroppar med både omogna och toxiskt förändrade neutrofiler, samt sänkt serumprotein och förhöjt inflammationsvärde. En häst fick två diagnoser – bukhinneinflammation och grovtarmsförstoppning. Sex hästar hade grovtarms-/blindtarmsinflammation och en av dem som hade en blödande tarm avlivades. Två av hästarna med grovtarmsinflammation (kolit) fick också komplikationen blodkärlsinflammation (tromboflebit). Två hästar vårdades för förstoppning. Prover som togs från fyra hästar var negativa för anaplasma, luftvägsvirus och salmonella. Tretton hästar, med eller utan kvarvarande symtom provtogs sedan för ekvint coronavirus i februari och det blev napp hos fem av dessa. Intressant är att två av de fem positiva hästarna redan hade tillfrisknat från sina symptom vid provtagningen, men ändå fanns det virus i träckproverna. Utbrott 3: Ett inackorderingsstall med 30 hästar fick upprepade problem med feber, kolik och peritonit. Tolv hästar provtogs och av dessa var fem positiva för coronaviruset. Kontrollgrupp: För att ta reda på om ekvint coronavirus också förekommer i träck hos friska hästar, eller vid

andra former av diarré som inte är förknippat med feber, provtogs en kontrollgrupp av 100 feberfria hästar från 50 olika stall. Träck från 50 hästar som hade lös avföring (som enligt ägarna berodde på utfodringen) och 50 hästar från samma stall men utan problem med avföringen analyserades. Inget av dessa prover visade sig vara positiva för coronavirus.

Sammanfattning om ekvint coronavirus SVA har tagit fram en analys som kan påvisa ekvint coronavirus i hästträck. Viruset har sedan påvisats i flera svenska utbrott av feber, svaghet och aptitlöshet, ofta tillsammans med lätt eller allvarlig kolik och ibland med bukhinneeller grovtarmsinflammation och/eller förstoppning. Många drabbade hästar har sänkta vita blodkroppar, sänkt serumprotein och förhöjt SAA i blodet. Smittan fanns kvar i träcken en tid efter tillfriskande. Man bör alltså hålla hästarna isolerade en tid efter att sjukdomen har gått över. På så sätt undviker man att överföra smitta till andra besättningar. Hästar som hade lös avföring utan allmänna sjukdomssymtom och hästar utan några sjukdomssymtom som provtogs i andra stallar var inte bärare av viruset. 

MEDLEM! Kommer våra mejl fram till dig? Man glömmer så lätt att berätta för alla att man har en ny mejladress. Så här kommer en påminnelse om att tala om det för oss. Om du har en SBS-överenskommelse blir det ännu lite viktigare eftersom vi behöver kunna nå dig i händelse av kris och katastrof. Tack snälla för att du mejlar din nya adress till: sbs@svenskablastjarnan.se Vad behöver du tänka på?: c Adressen ska vara din privata c Mejla även namn och personnummer så att vi vet vem du är Tack igen för din hjälp!

Blå Stjärnan 1/19

Foto: Kat Jayne, Pexels

Sällskapsdjurens påverkan på miljö och klimat Text: Kristin af Malmborg Källa: Vetenskapsradion, Sveriges radio, P1

Du kanske har läst och hört debatten om hur mycket av den totala köttproduktionen som våra sällskapsdjur får i form av foder? Eftersom det sammanlagt finns omkring två miljoner hundar och katter i Sverige och två miljarder i hela världen går det åt mycket foder till våra djur. Debatten handlar också om att vi ger husdjuren alltmer kött och att det påverkar miljö och klimat. Vetenskapsradion, Sveriges radio P1, har under januari sänt tre intressanta program som handlar just om djurfoder och bland annat om hur det kan bli mer klimatsmart. Här följer en kort sammanfattning av innehållet i de tre avsnitten. ★ Forskarna är kritiska till att vi ger allt mer kött till våra djur. Det finns, enligt forskaren Markus Langeland på Institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU, inga vetenskapliga bevis för att det är bättre att ge till exempel Barf, rått kött, än torrfoder. Trots att forskarna vid flera tillfällen har visat att

det inte har några mervärden att stoppa i hundar en extremt köttrik diet så håller trenden i sig. För oss människor uppstår även en risk för att bli smittade via bakterierna i det råa köttet när vi hanterar det. En studie i USA som publicerades i tidskriften Plos One 2017 visar hur stor

klimatpåverkan hundar och katter har på grund av deras kost. Enligt studien äter hundar och katter 25 procent av allt kött som produceras i USA. Var fjärde köttportion går alltså till en skål för hunden eller katten. Det är så mycket som hälften av alla sällskapsdjur i den rika västvärlden som Blå Stjärnan 1/19

Foto: Irina Kozorog/Shutterstock

nu får hemlagat eller rått kött som en huvuddel i sin kost. Skillnaden mot tidigare är att man då oftast använde köttdelar som vi människor inte äter till att producera torrfodret – delar som vi åt förr, men som vi nu ratar när vi har det bättre ställt och kan välja mat.

Resurssnålt insektsprotein I dag skiljer sig reglerna för hur insekter kan och får användas i djurfoder i olika länder. Detta problem behöver lösas innan insekter kan ingå i djurfoder. På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa vad som gäller i Sverige. Uppfödning av insekter är extremt resurssnålt om man jämför med ko, gris och höns. Det är med anledning av detta som insekter som alternativ proteinkälla är väldigt het inom forskningsområdet djurfoder. I framtiden kan proteinet också komma från svampar eller labbodlade muskelproteiner. Markus Langeland, forskare på SLU, ser en stor potential för insekter som proteinkälla i foder för sällskapsdjur. I Blå Stjärnan 1/19

programmet ”Klimatsmart mat åt ditt sällskapsdjur” intervjuar Vetenskapsradion ett företag i USA som arbetar med utveckling av djurfoder med insekter som ingrediens. Du har kanske läst tidigare i media att vi människor i framtiden kommer att behöva äta insekter. Det är en bra proteinkälla även för oss. Foderföretaget i USA lyfter fram ett skäl till att det är enklare att göra mat av insekter till djur än till oss människor: hunden bryr sig inte lika mycket om hur maten ser ut. Doftar den gott, smakar den gott, ja då äter hunden maten även om den serveras som en brungrön gröt. En del djurägare ger sina djur strikt veganskt foder. Forskare lyfter fram att det behövs ytterligare långsiktiga studier inom detta område.

Hundfoder även bra för oss Många av de sorters torrfoder som vi ger djuren skulle kunna vara en bättre föda för oss människor än vår vanliga mat enligt Rolf Spörndly, foderforskare vid SLU.

Hundfodret är balanserat till skillnad mot den mängd fett och socker som finns i vår vanliga mat. Visserligen innehåller fodret lite mer protein än vad vi människor behöver. Annars skulle vi kunna må bra av det intaget, även om vi snabbt skulle tröttna på utseende och smak. Nu när vi bunkrar mat för hemberedskap kan en säck torrfoder till hunden vara gott nog om det blir kris. Men jag tror ändå att det är bra att bunkra annat till oss tvåbeninger även om man förmodligen skulle äta lite vad som helst i en kris för att överleva. 

VILL DU LYSSNA PÅ RADIOPROGRAMMEN? Då går du in på Sveriges radio, P1, Vetenskapsradion och söker på respektive programtitel. 1. Förmänskligad djurmat – bra för sällskapsdjuren? 2. Klimatsmart mat åt ditt sällskapsdjur 3. Hundmat god nog för människor?

Foto: Matilda Lycktman

Träningsdags. Lexi i full färd med att frysmarkera en gömd plastbehållare med levande vägglöss.

Foto: Matilda Lycktman

Labradoren Jet, 4 år, border collien Nova, 4 år och jaktcockerspanieln Lexi, 1 år – experter på att hitta vägglöss.

Foto: Wikimedia

En vägglus i förstoring. Den är cirka 5 till 8 mm lång i naturlig storlek.

Hundar som letar löss till vardags och lever loppan på helgerna Text: Louise Ribbing

Har du varit på semester nyligen? Då har du kanske fått med dig objudna gäster hem. I takt med att vi reser mer har vägglöss blivit ett växande problem och de kan ställa till med stora besvär. Tur att människans bästa vän hunden ställer upp och hjälper oss i kampen mot vägglössen. ★ Jaktcockerspanieln Lexi är bara ett år gammal, men redan professionell vägglushund. Matte Matilda Lycktman är hundförare och anställd på företaget Dsec som erbjuder tjänster med specialutbildade hundar för olika sökuppdrag. Till sin hjälp har hon även labradoren Jet, som från början utbildades

till att söka efter sprängämnen men som nu har omskolats. Border collien Nova, som är Matildas tävlingshund i agility, ställer också upp på jobbet ibland. Att leta vägglöss är ett heltidsjobb. Matildas område täcker norra Sverige från Gävle och uppåt samt Västerås och

Örebro. Det blir en hel del bilåkande eftersom området är stort och det finns gott om uppdrag.

Saneringarna har ökat lavinartat Anders Brandin, konsumentansvarig på Anticimex region norr, berättar att de hade 1 800 saneringar per år när han Blå Stjärnan 1/19

anställdes för 16 år sedan. Förra året hade de 18 500 saneringar, ett antal som hållit sig stabilt de senaste tre åren. Den stora ökningen beror på olika faktorer. – Vi reser alltmer och vägglössen har under årens lopp blivit resistenta mot de flesta bekämpningsmedel. Sedan har människor i allmänhet fått mer kunskap och förstår fortare att det rör sig om vägglöss när de drabbas, säger Anders.

Lexi kom till Matilda som tremånadersvalp och fick börja sökträna redan då. Det är ett roligt sätt att bygga upp relationen på samtidigt som det är stimulerande för hunden. Matilda använder sig av klickerträning eftersom hon tycker att det är en tydlig och effektiv metod, särskilt i början av utbildningen. Det gäller att vara snabb i tanken och fingrarna och klicka vid rätt tillfälle, vilket kan kräva en del övning.

Visar exakt var lössen håller hus

Viktigt att ha det roligt på jobbet

Anticimex arbetar både förebyggande, vanligen på hotell och större bostadsbolag, och när privatpersoner misstänker att de har drabbats. Då gäller det först och främst att konstatera om det rör sig om vägglöss och i så fall var de håller hus. – Det är här vi har så stor hjälp av hundarna som vi anlitar via Dsec. Hundarnas luktupptagningsområde är så mycket större än människans och de kan visa oss exakt var vägglössen håller till, vilket gör att vi kan punktsanera. Oftast håller lössen till runt sängen. Jag brukar säga att de är lata och vill vara nära ”kylskåpet” – det vill säga dig, när du sover. För att få bort lössen värmebehandlas det aktuella området med 150-gradig ånga och värmetält. – Många hotell anlitar oss för att låta hundarna söka igenom alla rum för att dels hindra spridning vid utbrott och dels som en garanti för sina gäster. Även fastighetsförvaltare arbetar på liknande sätt och i andra fall kan det röra sig om att extrasöka efter en sanering, säger Anders.

För att träna markering använder Matilda en leksak som man kan stoppa godis i som kallas för kong. Hon tränar ofta med burkbana, där hon lägger preparat i olika burkar som hon gömmer och sen ska hundarna markera vid rätt burk (vial). Matilda tycker att det är viktigt att hundarna trivs och har det roligt på jobbet. Därför ska arbetspassen inte vara för långa och de ska få rikligt med beröm när de gör rätt. Samma sak gäller vid träning. – Lexi var så mogen i sökfunktionen att jag började ta med henne på jobb redan när hon var tio månader. Det gäller att göra det kravlöst och ta korta pass flera gånger i veckan. Sedan är det viktigt att lägga in träningspass hemma också, för att underhålla träningen. Vi kör ”preparatuppdatering” några gånger i veckan och dessutom har vi tid för träning inlagd i vår arbetstid. Men vi tränar även lite på helgerna – mest för att det är så kul, förstås.

Bara levande löss En vägglushund ska markera levande löss och ägg, och inte bry sig om döda löss och lusavföring eftersom sådant kan ligga kvar långt efter en sanering. – Det är otroligt att hundarna kan urskilja dessa olika saker. Vi kan vara inne i en lägenhet där man till och med ser döda vägglöss och avföring med blotta ögat, men hundarna reagerar inte över huvud taget, säger Matilda. Blå Stjärnan 1/19

Alla hundraser har förmågan Matilda säger att man kan lära vilken hundras som helst att hitta vägglöss. Om man däremot vill jobba med det är det viktigt att hunden har en egen motor och är arbetsvillig, det vill säga har stor söklust, eftersom det blir så mycket enklare då. Utöver det rent professionella arbetet och träningen av sina hundkolleger tävlar Matilda agility på helgerna, och hon har precis fått hem ytterligare en valp. – Mycket hund blir det, men är man hundnörd så är man, skrattar hon. 

Foto: : Linus Segelberg

MATILDA LYCKTMAN Jobb: Hundförare. Utbildning: Hundsportgymnasium (naturbruk) och yrkeshögskoleutbildningen Företagande med hund, inriktning tjänstehund. Vägglushundar: Border collien Nova, 4 år, labradoren Jet, 4 år, och jaktcockerspanieln Lexi, 1 år.

MER OM VÄGGLÖSS Vägglöss är nattaktiva och håller sig gärna i närheten av sin föda, det vill säga din säng, om du är drabbad. En fullvuxen vägglus blir ungefär lika stor som en äppelkärna och den har då gått igenom sex cykler från ägg till fullvuxen, vilket kan ta cirka 10 veckor beroende på tillgången på blod. Den som drabbas av vägglöss märker det genom små bett som kliar – det kan bli rejält irriterat och svullna upp. Ett gissel, med andra ord. För att förhindra allt detta har Anders Brandin några tips:

 Om du bor på hotell, oavsett om det är i Haparanda eller Phuket, ställ din resväska långt bort från sängen. Helst i badrummet. Vägglössen gillar inte den miljön.

 Ta gärna en ordentlig titt i hotellsängen, lyft på madrassen och se om du hittar svarta prickar (kan vara avföring) eller skal från insekter.

 Lys med ficklampa i din resväska för att se om det är något som kryper.

 Tvätta dina kläder när du kommer hem. Vägglössen dör om det är varmare än 45 grader.

Barn&Ungdom

Träna och ha kul med ditt djur I år kommer vi att ha ett tips på trick i varje nummer här på ungdomssidorna. Självklart vill vi hjälpa dig att lära ditt djur att göra tricket och därför har vi också med fem träningstips i det här numret. Många av tipsen går att använda för flera typer av djur. Kom ihåg att träning ska vara roligt för både dig och djuret! Text och foto: Linda Holm

1. Träna korta stunder – några minuter räcker. Ett djur som inte är van vid att träna kommer inte att kunna koncentrera sig längre stunder. Även om det gärna vill och är taggat. Det viktiga är att pausa och köra flera korta pass.

2. Mycket belöningar och beröm. För att behålla motivationen och tycka att träningen är kul, både för dig och djuret, är det viktigt med belöningar och beröm. Belöning är något som djuret själv vill ha. En leksak, godis eller kanske att lekfullt springa runt tillsammans med dig.

3. Var tydlig och låt djuret lyckas. Försök att vara så tydlig som möjlig med vad du vill att djuret ska göra, speciellt i början. Om djuret ska runda ett föremål är det bra att stå så nära att det nästan är omöjligt för djuret att misslyckas. Gör det enkelt i början och öka svårighetsgraden successivt. Det tar tid att träna in nya trick.

4. Bli inte sur på djuret. Gör inte djuret som du vill? Bli inte sur. Det är bara ett missförstånd. Säg ”hoppsan” med glad röst och prova att ändra kraven. 5. Avsluta med frikommando När ni har tränat klart – avsluta med att berätta det för djuret. Jag säger alltid ”nu är det slut” till mina hundar och kastar några godisar på marken.

TRICKTIPSET Lär hunden att runda ett föremål ★ Djuret kan lära sig att runda allt ifrån en kon, lyktstolpe eller kanske ett träd. Det är perfekt att prova ute på promenaden eller hemma i köket – bara fantasin sätter gränser för vad som kan rundas. I den här artikeln skriver jag om hund, men det går precis lika bra att göra det med något annat djur. Kanske en häst, kanin eller råtta? Använd gärna hashtagen #SBStrick på sociala medier för att visa ditt trick. Vi kan även hjälpa varandra med tips om någon kör fast. Lycka till och ha kul!

Steg 1. Stå precis vid föremålet som ska rundas (i detta fallet ett träd) och ha hunden vid din sida. Locka med godis eller leksak på andra sidan. Har du en väldigt taggad hund, håll lite lätt i halsbandet eller selen och släpp när du är redo. När hunden är på samma sida som godiset eller leksaken – belöna massor.

Steg 3. När det fungerar bra kan du öka avståndet till föremålet och lägga till ett kommando, ett ord som gör att hunden förstår vad den ska göra. Du kan exempelvis säga ”runda”. Misslyckas hunden när avståndet ökas? Gå då närmare föremålet igen eller följ med hunden runt föremålet så att den lyckas.

Steg 2. När hunden börjar förstå att den ska gå runt föremålet för att nå leksaken eller godiset, backa något steg bakåt och gå sedan fram till föremålet igen med hunden och locka på andra sidan. Då blir det som en rörelse.

Om du vill utveckla tricket finns det mängder med sätt att göra det på. Exempelvis kan ni runda nya föremål, runda flera på raken eller runda åt andra hållet. För mig som tränar agility är det supersmart att hunden kan runda både åt vänster och höger.

Blå Stjärnan 1/19

Barn&Ungdom

Sugen på att skaffa fiskar? Då behöver du tänka på det här! ★ Det är både spännande och rofyllt att ha ett akvarium med fiskar, men det krävs mer än att bara rengöra akvariet en gång i veckan och ge dem mat. Att ge fiskarna en god miljö är viktigt då de har rätt till en bra livsmiljö. Dessutom är det viktigt att tänka på att en akvariefisk kan leva länge. Därför behöver du fundera på hur du får ett fint och fungerande akvarium. Det är alltid de vuxnas ansvar att se till att djurens behov blir uppfyllda. I forskning har man sett att fiskar har ett rikt känsloliv och därför är ansvaret lika stort som att ha hund eller katt. Att läsa på innan man skaffar akvarium är viktigt då det är lätt att göra onödiga misstag. Dessutom behöver man fundera över vilken typ av tank man vill ha – kanske en familjetank eller ett guldfiskakvarium? Olika typer av akvarier passar olika svårighetsgrader. Joakim Hald

Foto: S-F/Shutterstock

Om du skaffar akvarium – tänk på att det ska stå så mörkt som möjligt för att hindra algblomning.

Njut av naturen ★ Våren är snart här och flyttfåglarna kommer tillbaka. Skogens djur får sina ungar och naturen börjar grönska. Att utforska naturen i förändring är underskattat. Att leta efter just vårens små mirakel är inte svårt – de finns överallt omkring oss. Nu börjar vårblommorna spira i soliga lägen – tussilago, blåsippor och vitsippor. Ett tips är att titta lite extra i planteringar för att se om ni hittar vårens klassiska rabattblommor – snödroppar och krokus. Blå Stjärnan 1/19

Djur som har sovit i vinterdvala, exempelvis igelkotten, vaknar upp när solen börjar värma. Fåglarna bygger bon och träden börjar slå ut med skira, gröna små blad. Ett tips är att se om ni kan hitta något fågelbo som ni kan följa från det att det byggs tills ungarna lämnar boet. En naturupplevelse behöver inte vara långt borta. Naturen finns överallt omkring oss och är helt fantastisk. Det är bara att ta för sig! Joakim Hald

Foto: Pixabay

Blåsippan är ett säkert vårtecken.

Posttidning B Avsändare: Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

Foto: Peter Osslund

VILL DU BLI EN STJÄRNA ? Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta. Nu behöver vi bli ﬂer. Vill du bli en av oss? Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur. Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar. Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar. Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-629 63 60