Forskarbladet

PRODUKTION

Rikard Söderberg: All utveckling ska kunna göras i datorn.

TRÅDLÖST

Claes Beckman: Samarbetet med industrin är djupare än bara forskningen.

En innovationspartner med bredd Läs mer på almi.se

ELEKTROTEKNIK

Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling.

Ta väl hand om din idé.

Annars gör någon annan det.

Tillhör du den skara av idéskapare som inte vill att andra ska tjäna mer pengar än du själv på det du lyckats skapa? Kontakta oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefull ensamrätt till din idé genom patent, design- och varumärkesskydd.

PRV – en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att granska och skydda idéer.

rv.se

Läs mer på www.p

ok

Möt oss på Facebo

Skyddar dina idéer

CHEFREDAKTÖR Martin Hagwall 073 965 44 37 hagwall@svenskabranschforum.se BITRÄDANDE REDAKTÖR

FORSKARBLADET SYNLIGGÖR SVENSK FORSKNING

Christian Hermansson 072 015 87 83 redaktionen@svenskabranschforum.se

Välkommen.

Sverige har bland världens

PRODUKTIONSCHEF

mest utvecklade innovations-

Filip Lindén 070 438 13 68 layout@svenskabranschforum.se

system. För att detta skall kunna fortbestå krävs dock en ständig dialog mellan innova-

KORREKTUR

törer, akademin, industri och

Stefan Andersson 070 171 56 45 andersson@svenskabranschforum.se

kringorganisationer. Svenska Branschforum presenterar här arenan för denna dialog:

ILLUSTRATÖR Oliver Wisseng 070 493 32 53 wisseng@svenskabranschforum.se BILDHANTERING Fredrik Ekström 072 015 87 83 ekstrom@svenskabranschforum.se

Forskarbladet, mötesplatsen för svensk innovation.

1. Produktion

ANNONSFÖRSÄLJNING Rebecca Larserö 076 311 82 44 larsero@svenskabranschforum.se OMSLAGSFOTO

”

Tidigare så har ingenjörsutbildningar ofta varit inriktade på att lösa problem som andra har definierat. Vi vill vidga vyerna.”

Sofia Ritzén

Marc Femenia 073 965 28 22 info@marcfemenia.com

Centrumföreståndare, PIEp

WEBBUTVECKLING

KEMIFÖRETAGENS

Christian Ålander 070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se Kristofer Carlsson 070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se

INNOVATIONSFÖRMÅGA.

TRÄFFPUNKT.

2. Skogen

EKONOMI Kjell W Andersson 070 673 44 31 kjellwandersson@gmail.com

”

Tillgång till landets bästa professorer, förstklassig laboratoriemiljö och gott om studenter som gärna hjälper till.”

Tessie Borg

PREPRESS & TRYCK

Verksamhetsansvarig, Greenhouse Labs

Stefan Jönsson Exakta Printing, Malmö 2012

HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP.

Svenska Branschforum utvecklar och driver ämnesspecifika mötesplatser.

Läs mer på www.svenskabranschforum.se 0046 (0)8 753 19 00 Soltorpsvägen 16 18233 DANDERYD info@svenskabranschforum.se

” 3. Energi

Vår fas är den tidiga fasen.

Vi hjälper till i början när studenter eller forskare vill förvandla en innovation till en produkt eller ett företag.”

Björn Stafstedt

Kommunikationsansvarig, InnovationskontorEtt vid Linköpings Universitet

Sa stärker vi den l

svenska forskningen Lars Rask, VD för Stiftelsen för Strategisk Forskning

Som VD för SSF, Stiftelsen för strategisk forskning, en av Sveriges större forskningsfinansiärer får Lars Rask ibland en förfrågan om att finansiera utländska toppforskare. Att få in utländska stjärnforskare till svenska universitet är bra; det vitaliserar universiteten, vi får tillgång till deras kontaktnät, det är stimulerande och kan verkligen lyfta ett forskningsområde.

Problemet är bara att det inte räcker med att SSF ger pengar.

- Våra bidrag sträcker sig bara över några år. Menar svenska universitet allvar med att få hit utländska toppforskare måste universiteten avsätta ordentligt med resurser, och det långsiktigt, och prioritera den här typen av satsning. Vilket mycket väl kan innebära smärtsamma omprioriteringar och nedskärning av annan, befintlig verksamhet, säger Lars Rask.

Lars Rask menar att det är meningslöst att ge ett bidrag som finansierar en toppforskare under bara några år, då har vederbörande inte hunnit sätta tillräckligt med avtryck. Det är inte heller tal om att en forskare på den här nivån ska dra in sin egen lön. Och löneanspråken är som regel betydligt högre än vad en ”vanlig” svensk professor får, vilket i sig kan leda till att den svenska avundsjukan blommar upp på sina håll. Då måste universitetsledningen klara av att hålla emot.

Dessutom måste universitet vara berett att

avsätta pengar för utrustning i den omfattning som krävs. Just utrustning är ett område som är svagt finansierat i det svenska forskningssystemet. Tidigare har SSF t ex inte finansierat utrustning, men framöver kommer man att göra det, dock med maximalt 10 procent av bidraget.

- Det räcker inte att bara locka med en

hygglig lön för de här forskarna. De förväntar sig välutrustade labb, personella forskningsresurser som doktorandtjänster och så vidare.Men jag tycker universiteten ska se den här kostnaden som en investering, eftersom tunga forskare också har en förmåga att dra till sig finansiering.

Det finns ett annat sätt för Sverige att få hit riktigt duktiga forskare, och det är genom att se till att vi har många postdocs-tjänster för utländska forskare. Många träffar en svensk, gifter sig här och bildar familj.

- För den här gruppen unga forskare

har Sverige en hel del positivt att erbjuda, säger Lars Rask. Att stanna i Sverige när man bildar familj har många fördelar, jämfört med andra intressanta forskningsländer, som USA och Japan.

Här finns en ordnad barnomsorg, generösa regler kring föräldraledighet, och ett gratis skolsystem. Det är väldigt attraktivt, det har vi sett.

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, är en fri, oberoende forskningsfinansiär inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet.

Under 2010 betalade SSF ut forskningsbidrag på omkring 550 miljoner kronor, med ungefärlig fördelning: Rambidrag: 280 Mkr Strategiska centra: 170 Mkr Individuella bidrag: 85 Mkr Mobilitetsbidrag: 15 Mkr

Läs om utlysningar och senast nytt på:

http://www.stratresearch.se/ 4 FORSKARBLADET

Alla unga forskare utvecklas självfallet inte till lysande stjärnor, men några kan mycket väl göra det. Att medvetet rekrytera etablerade toppforskare till Sverige är dock en helt annan sak, men det ena utesluter inte det andra…

Framgång förutsätter misslyckanden. En självklarhet Materialstruktur i vetenskapliga sammanhang, likafullt en tanke som När man designar nya biomaterial är det nödvändigt tål att reflektera över. I SuMo arbetar vi i gränslandet med en genomgripande förståelse för mikrostrukmellan akademi och näringsliv. Vi forskar på hur vätska turen i materialet. Den studerar vi med hjälp av en flyter i biomaterial och ett viktigt mål är att ta fram rad mikroskoptekniker som ESEM, TEM och resultat som våra partners från näringsfluorescensmikroskopi. livet kan ha kommersiell nytta av. För Matematik och att nå våra mål kombinerar vi fyra 1 datasimuleringar olika kompetensområden på Vi vill skapa förståelse för ett tvärvetenskapligt sätt. Vi hur ett materials förmåga hoppas vi står på tröskeln att transportera molekyler, till det där riktigt stora partiklar och vätskor relateVETENSKAPLIG genombrottet. Kanske be4 rar till dess struktur. Därför EXCELLENS & hövs det bara ett enda litet 2 tar vi fram matematiska INNOVATION misstag till? modeller och simuleringsverktyg till våra partners så Diffusion och flöde att de skall kunna prediktera Kunskap om vilka mekamasstransport i sina material. nismer som styr vattnets uppVerktygen är baserade på t ex 3 tag i mjuka material är direkt Lattice Boltzmann, Monte Carlo avgörande för utveckling av nya och Brownsk dynamik-simuleringar. material hos våra partners. Vi mäter hur vätskor och partiklar flödar genom våra designade material med en rad olika tekniker som NMR, FRAP, µPIV och permeabilitet.

Modellen visar hur våra kompetensområden samverkar.

1. Diffusion och flöde 2. Materialstruktur 3. Matematik och datasimuleringar 4. Materialdesign

SuMo Biomaterials Chalmers tekniska högskola, 412 96 Göteborg www.chalmers.se/chem/sumo-en

Materialdesign Vårt mål är att ta fram designade mjuka biomaterial med ett visst masstransportflöde. För att uppnå det kombinerar vi våra moduler och sedan bygger vi strukturer på olika längdskalor med hjälp av varierande tekniker, både experimentella och virtuella.

Kommersialisering av idéer

bidrar till samhällsnyttan Med lyckad kommersialisering av idéer och innovationer bidrar innovatören direkt till den svenska tillväxten.

Framgången öppnar också dörrar till mer innovation och skapar möjlighet till fler nya bolag.

På PRV kan man få hjälp med att skydda sin innovation på flera olika sätt, ett viktigt steg på vägen till kommersialisering.

- Registrerbara skydd som patent, de-

signskydd och varumärkesskydd samt ej registrerbara skydd som upphovsrätt, ger innovatören en välförtjänt ensamrätt och ett försprång gentemot konkurrenterna på de marknader där man vill verka. Med ett patent skyddar du din uppfinning och ökar möjligheterna till att få tillbaka de investeringar du har gjort. Som motprestation till

6 FORSKARBLADET

det värdefulla skydd du får blir din uppfinning offentliggjord efter en tid. Detta för att inte bromsa utvecklingen och innovationskraften inom olika områden. Det bidrar också till att öka kompetensen hos andra forskare och innovatörer. Som innovatör bidrar du alltså till utvecklingen av flera nya idéer, produkter och tjänster. Det gagnar samhället i stort, berättar Patent- och registreringsverkets genrealdirektör, Susanne Ås Sivborg.

Sveriges målsättning är att vara det mest innovativa landet år 2020. Här har PRV en

viktig roll i det svenska innovationssystemet.

- Rätten till de egna idéerna har stor betydelse i flera skeden av innovationsprocessen. Därför satsar PRV på att öka kunskapen om immaterialrättens roll som affärsverktyg. Det gör vi bland annat i ett samarbete med Vinnova genom utbildningsinsatser för svenska rådgivarorganisationer och kommunikationsinsatser som initialt vänder sig till innovativa små och medelstora företag, avslutar Susanne Ås Sivborg.

SUSANNE ÅS SIVBORG Generaldirektör på Patent- och Registreringsverket Foto: PRV

Alla uppfinningar far fingeravtryck l

Med finansiering från Vinnova skapar Uppdragshuset ett verktyg för att automatiskt ta fram beslutsunderlag för bedömning av innovationsidéer.

”

På det här sättet blir arbetet effektivare.”

Säger Linus Wretblad, VD på Uppdragshuset.

Uppdragshuset arbetar normalt med att göra analyser och ge råd

inför en patentansökan och det är förstås guld värt att tidigt i innovationsprocessen på ett enkelt sätt kunna ta reda på vad som redan finns uppfunnet. För några år sedan skapade Uppdragshuset sajten Nordiska Patent, där alla patent som publicerats i Norden finns med.

Sökningen är gratis och

verktyg som automatiskt plockar fram liknande texter ur en egen databas.

- För varje idé skapas

LINUS WRETBLAD Vd på Uppdragshuset

har blivit väldigt populär och nu tar Uppdragshuset ett steg till och tar fram ett

Foto:Uppdragshuset

ett elektroniskt fingeravtryck för ”innehållet” och därifrån tas dokument med liknande fingeravtryck fram, vilket gör det enkelt att hitta, berättar Linus Wretblad.

Vinnova har bidragit med 3 miljoner

till detta forskningsprojekt och i slutet av året ska verktyget AutoMatch vara färdig.

Vi har utbildat

entreprenörer

i trettio ar l

ROBERT NILSEN Utbildningschef på Idéum Foto:Idéum

Mer än fem hundra uppfinnare har fått lära sig entreprenörskap på Idéum.

”

Utbildningen berör alla aspekter, från ax till limpa.”

Säger Robert Nilsen, utbildningschef på Idéum.

Det räcker inte med att göra en uppfinning, vill

man ha ut den på marknaden måste man också behärska själva entreprenörskapet. Idéum i Lidköping lär ut allt från hur man bedömer kvaliteten på en idé till hur man skriver en affärsplan, söker patent, förhandlar med intressenter och väljer design på förpackningen, med mera.

– Innovationsverksamhet är ofta en djungel, men vi försöker förse våra elever med karta, kompass och ett visst mått av helikopterseende, säger Robert Nilsen.

Dessutom får de ett brett kontaktnät inom näringslivet.

Ömer Altun gick utbildningen 2009. Hans golvmopp med flyttbart skaft är bara en av flera olika innovationer som nått marknaden och Ömer är övertygad om att det skulle tagit honom tio år att skaffa sig all den kunskap på egen hand som han fick under året på Idéum.

– Att gå Idéum var en satsning på mig själv, säger han. Det var här jag tog steget från uppfinnare till entreprenör.

Ända sedan 1979 har Idéum utbildat mer än 500 av landets uppfinnare och innovatörer genom skolans innovationsutbildning ”Tekniskt Nyskapande”.

Läs mer om utbildningen och ansök på:

www.ideum.nu.

®

Sa kan Sverige

tema: K O M M E R S I A L I S E R I N G

l

som innovat Sverige har i grunden goda förutsättningar för att även fortsättningsvis vara ett bra innovationsland. RISE:s vd Peter Holmstedt anser dock att vår institutsektor behöver växa en del och vi behöver en bättre institutpolitik.

Regeringens nationella innovationsstrategi är

under utarbetande och kommer vara klar i höst. Statliga RISE Holding, ägarbolag i RISE Research Institutes of Sweden, är delaktigt i processen. Dess VD Peter Holmstedt är positiv:

- Jag var tidigare orolig att innovationsstrategin skulle bli av typen: ”Nu gör vi allt för alla”.

Jag framförde oron och det verkar som om strategin blir mer konkret trots att den är bred, vilket är mycket bra.

”Med en långsiktigt sammanhållen innovationspolitik attraheras företag att komma hit och stanna kvar.

Han vill slå ihjäl myten om att Sverige har en liten institutssektor:

- Vi hade det tidigare, men inte

nu längre. Men den har ändå potential att bli mycket större.

En viktig del i vår strategi är att den ska växa på samma sätt som under den här propositionsperioden, säger han.

Institutsektorn har växt från

1,8 miljarder kronor till runt 2,5 miljarder i år. Målbilden för RISE är 4 miljarder 2016, vilket Peter Holmstedt anser stämmer väl med näringslivets behov.

Den offentliga forskningen får ungefär 30 miljarder kronor.

Av dessa får institutssektorn en halv miljard, vilket är under två procent.

- Investerar staten lite mer så

kommer näringslivet att svara med minst lika mycket, det har vi visat under den här perioden. Relativt små medel ger stor effekt. I strama tider kan det vara väl värt att satsa på instituten, säger Peter Holmstedt.

8 FORSKARBLADET

RISE Research Institutes of Sweden är gemensamt varumärke för de flesta statligt hel- eller delägda industriforskningsinstituten i Sverige. Det utgörs av ett nätverk med 19 olika forskningsinstitut. Genom global samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle, innovation och forskningsexcellens skapar man tillväxt och konkurrenskraft.

Nedläggningen av Astras forskningsanläggning i Södertälje var givetvis tråkig för forskningssverige, men Peter Holmstedt anser att man inte ska dra förhastade slutsatser av det.

- Näringslivet är globalt och går dit bäst stöd finns. Det är fel slutsats att tro att om vi agerat på annat sätt hade Astra stannat. Men med en långsiktigt sammanhållen innovationspolitik så attraheras företag att komma hit och stanna kvar.

Ett problem i Sverige är att det även saknas en institutspolitik.

När det gäller institutspolitik kan Tyskland vara värt att lära av: - I Tyskland har man olika typer av institut, men trots de olika

institutssystemen är de sammanhållna i en institutspolitik och samverkar djupt med både universitet och näringsliv.

Peter Holmstedt är i grunden optimistisk när det gäller Sveriges förutsättningar som innovationsland. Goda förutsättningar finns, exempelvis den starka basindustrin som är en viktig förutsättning även för de små företagen, menar han.

- Politikerna glömmer ibland

basindustrin; den kommer att minska tänker man. Det ska vara musik och design istället.

Men allt hänger ihop i värdekedjor. Tillväxt i små och medelstora företag sker inte utan storföretag.

Gör-det-själv är ingen bra strategi, säger Andreas Uhmeier. Det är alltid bättre att anlita folk som kan och är proffs på det de gör. Konkurrensen är stenhård idag, och det gäller att komma ut snabbt till marknaden med attraktiva erbjudanden.

e utvecklas

tionsland

Almi lotsar fran idé till l

lansering Ett av Almis många uppdrag är att stötta innovation och utveckling.

- Tillväxten finns hos de små och medelstora företagen, säger Andreas Uhmeier, chef för affärsområdet Innovation på Almi.

På 40-talet Almi-kontor spridda över hela landet kan personer med goda

- Att arbeta både flexibelt och strukturerat

är det vi är bäst på, säger Andreas Uhmeier.

Vår specialitet är just att omvandla idéer till framgångsrika företag utan att entreprenören behöver ta onödigt stora risker.

idéer få hjälp med allt ifrån rådgivning till kontakter inom näringslivet och finansiering.

- Vi fungerar som processledare, där vi stegvis stödjer innovatören i att undersöka affärspotentialen och att utveckla en produkt eller tjänst hela vägen från idé till kommersialisering, säger Andreas Uhmeier.

Under arbetets gång behöver man också ta hjälp av andra användbara kontakter så som

Till skillnad från många andra satsningar

jobbar Almi brett och stöttar goda idéer varhelst de dyker upp. Det kan vara inom näringslivet, likaväl som i forskarvärlden, eller hos en privatperson. Första steget är förstås att göra en bedömning av vilken potential idén har. Är det verkligen en ny idé, är den rimlig att genomföra och finns det en tillräckligt bra marknad? I vissa fall kan Almi finansiera patentöversikt och marknadsundersökning. Ibland hjälper de till med att hitta möjliga finansiärer eller lägga upp förmånliga lån. Utifrån en flerstegsprocess arbetar man sig sedan systematiskt fram till kommersialisering.

ANDREAS UHMEIER Chef för affärsområdet Innovation på Almi

industridesigners och marknadskommunikatörer, med flera.

- Gör-det-själv är ingen bra strategi, säger Andreas Uhmeier. Det är alltid bättre att anlita folk som kan och är proffs på det de gör. Konkurrensen är stenhård idag, och det gäller att komma ut snabbt till marknaden med attraktiva erbjudanden. Vissa av dem Almi stöttar är hängivna entreprenörer som gärna vill satsa på sin idé på heltid. Andra vill ha företagandet som bisyssla. Almi stöttar även befintliga företag som har en innovativ idé, men som inte har resurser att utveckla den på egen hand. Almi är verksamt i alla branscher och årligen är det närmare 600 idéer som når kommersialisering.

Foto:Almi

FORSKARBLADET 9

Stöttar forskning med

fokus pa människor l

FAS stöttar forskning inom arbetsliv, folkhälsa och socialvetenskap tre breda områden som på ett eller annat sätt har fokus på människor.

Det kan handla om alltifrån läs- och skrivsvårigheter hos

barn, till alkoholens skadeverkningar, vad som karaktäriserar det naturliga åldrandet och hur klimatförändringarna kan tänkas påverka den globala migrationen. FAS finansierar forskningsprojekt av mycket olika karaktär.

- Forskningen utgår ofta från väldigt breda frågeställningar.

Mycket är tvärvetenskapligt och i forskargrupperna finns ofta många olika yrken representerade, berättar Erland Hjelmqvist, huvudsekreterare och myndighetschef på FAS.

10 FORSKARBLADET

Fas står för Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap.

Myndigheten, som inrättades 2001, är en av fyra statliga forskningsfinansiärer och har som uppdrag är att stötta grundforskning och behovsmotiverad forskning. När FAS bedömer vilka projekt som ska tilldelas stöd tar man bland annat hänsyn till relevans och samhällsnytta. Samtidigt bör man komma ihåg att forskning tar tid och är oförutsägbar.

- Vi har ett långsiktigt perspektiv i vårt arbete, säger Erland Hjelmquist. Men den här typen av forskning har hög prioritet.

Vi behöver utvidga vårt vetande och skaffa oss ett bra kunskapsunderlag för att kunna hantera framtiden.

I fjol delade FAS ut 436 miljoner till svensk forskning kring

just arbetsliv, folkhälsa och sociala frågor. De flesta forskningsprojekt är treåriga och tilldelas i snitt närmare en miljon årligen.

Dessutom stöttar FAS en rad större sexåriga program samt tioåriga centrumbildningar.

Tillsammans med Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova är FAS också involverade i en stor satsning kring barns och ungdomars psykiska hälsa.

ERLAND HJELMQVIST Huvudsekreterare och myndighetschef på FAS

Foto: FAS

Fler kvinnliga företagare

och styrelseledamöter

i Region Gävleborg 25 kvinnor i Region Gävleborg utvecklar just nu sitt ledarskap och företagande genom Nüwa, ett program för kvinnligt företagande.

Det handlar om att synliggöra kvinnorna i affärsvärlden.

Syns man inte så får man heller inga uppdrag.”

”

Zahra Asgari, Ann-Christine Langselius och Helena Arola är delaktiga i Nüva-programmet.

MICHAEL BILLOW VD för MaskinLindell och mentor i Nüwa

Säger Ann-Christine Langselius, chariman och upphovskvinna till programmet.

Ann-Christine kallar inte Nüwa för ett kvinnoprojekt. Nüwa är ett program

för företagande och den här gången är det kvinnor som är målgruppen, men konceptet fungerar lika bra i andra sammanhang.

Nüwa är ett tvåårigt program som innehåller ledarskap, kompetenshöjning, styrelsekompetensutveckling, nätverksbyggande och kvalificerat mentorskap.

- Alla deltagare har en egen mentor som alla har valts ut med omsorg. De är hängivna och de har stor erfaren av företagande av olika slag.

Bland mentorerna finns även potentiella investerare och målsättningen är att Nüwa med tiden även ska starta och förvalta en investeringsfond.

Programmet startade i november 2011 och sträcker sig till december 2013. Det innehåller arton träffar med föredrag av kvalificerade gästföreläsare såväl från Sverige som internationella, ledarskap, styrelsekompetensutveckling, affärsutveckling, personlig utveckling, workshops kring skarpa företag med mera. Därutöver har deltagarna kontinuerliga träffar med sin mentor.

De 25 deltagarna har alla olika ålder, bakgrund och erfarenhet av företagande.

Vitt skilda branscher är representerade, därigenom bildas ett starkt

användbart nätverk i regionen.

- Vi har redan sett spinoffeffekter och på-

började samarbeten, säger Ann-Christine.

Det är också en av tankarna med programmet, att deltagarna ska hitta nya affärsmöjligheter som i sin tur skapar tillväxt i regionen.

Helena Arola är en av de tjejer som är med i projektet. Hon valde att gå med för att hon ville knyta nya kontakter, men med ett antal träffar i ryggen har hon märkt Nüwa ger mycket på många plan.

- Efter varje träff känner jag mig rakryggad full av energi och mod, berättar Helena Arola. Nüwa ger mycket positiv energi och får mig att tro på mig själv och det jag gör.

Nüwa är delvis finansierat av EU-medel, Movexum – företagsinkubator i Gästrikland och delvis av Ann-Christines företag J&ASolutions Group och modellen tycks vara attraktiv. Ann-Christine har fått flera förfrågningar från andra

Läs mer på: www.movexum.se

regioner men också utanför Sveriges om att driva liknande program. Ann-Christine ser bara vinster med Nüwa.

- Detta är ett riktigt Win-Win –program, säger hon. Nüwa är ett utmärkt sätt att skapa tillväxt i regionen och samtidigt synliggöra fler affärskvinnor förs såväl företag som styrelser.

Michael Billow är VD för MaskinLindell

och mentor i Nüwa. Han tycker mentorskapet är väldigt givande.

- Framför allt för att det ger mig möjlighet att träffa likasinnade, säger han. Jag är övertygad om att Nüwa också har stort värde för de tjejer som är med. Här har de en arena och en möjlighet att träffa likasinnade och få stöttning vilket ofta saknas, inte minst för kvinnor.

FORSKARBLADET 11

Tradlöst s l

forsknin JENS ZANDER Vetenskaplig ledare på Wireless@KTH

CLAES BECKMAN Centrumföreståndare på Wireless@KTH

Forskning och politik Forskarbladet ställer två frågor till statssekreterare Peter Honeth.

Hur arbetar Regeringen för att öka andelen forskningsprojekt som når fram till en kommersialisering?

Många forskare saknar resurser för att kunna satsa fullt ut på sina idéer, hur kan man utveckla nätverk och samarbeten för att främja synergier inom forskningen?

- Forskare ska kunna få stöd

i arbetet med att omsätta sina forskningsresultat och vi har satsat på att inrätta innovationskontor och holdingbolag vid universiteten. På det medicinska området är tillgång till kliniska studier en avgörande faktor – detta är något vi hittar i samband med att det så kallade ALF-avtalet mellan staten och de landsting som har läkarutbildning och forskning omförhandlas.

- Sverige ligger på topp tre i

PETER HONETH Statssekreterare på Utbildningsdepartementet sedan 2006. Innan dess var han under många år universitersdirektör för Lunds universitet.

Foto: Jann Lipka

världen när det gäller satsningar på forskning och utveckling i förhållande till BNP. Men självklart kan våra system utvecklas. Samverkan mellan stat, akademi och näringsliv är nödvändigt för att Sverige ska kunna behålla vår topposition.

”

Jag tror att vi kan påverka mycket från från centrets sida och stötta företagen med framtidsstudier och att försöka identifiera nyckelforskningsområden. Mindre företag har ofta inte egna resurser att få reda på den här typen av information.

Wireless@KTH är ett forskningscenter som grundades 2001 och utgör en plattform för samarbete med näringslivet i mer än 20 större internationella projekt.

Forskningscentret arbetar interdisciplinärt och agerar inom området mobila system och tjänster och arbetar med forskare från KTH och partners inom näringslivet för att utveckla mobila system och tjänster. Fokus är att minska gapet mellan utvecklingen av olika system och hur dessa senare kommersialiseras.

samarbete mellan

ng och näringsliv Wireless@KTH är ett av Europas ledande forskningscentra inom trådlös kommunikation.

Ett av målen är att minska klyftan mellan å ena sidan utvecklingen av system och forskning och å andra sidan kommersialiseringsprocessen i företagen.

Inte minst tack vare stödet från Vinnova har Wireless@KTH kunnat

främja utvecklingen inom trådlös kommunikation inom näringslivet.

- Vi finns för att stödja tillväxt inom om-

rådet trådlös kommunikation. Det gör vi genom samverkan med både stora och små bolag, både internationellt och nationellt, säger Claes Beckman, föreståndare för Wireless@KTH.

Centrets huvudpartners är Ericsson och Telia Sonera, men man har även flera

andra samarbetspartners: små- och medelstora företag, myndigheter och andra universitet runt om i världen.

- Samarbetet med TeliaSonera och Ericsson är dock djupare än bara forskning, säger Claes Beckman.

Det finns ett stort behov av kompetens inom trådlös kommunikation, folk med

kompetens som är professionella och jobbar i branschen med forskning och som även arbetar med vidareutbildning inne på Telia Sonera och KTH.

Wireless@KTH har funnits sedan 2001 och man kan nu se stora avtryck av verksamheten.

- KTH var i början på 2000-talet delaktiga

i två stora europeiska projekt: Ambient Network och WINNER, vilka kan sägas ha lett fram till 4G-standarden LTE som vi ser

rullas ut idag i Sverige, säger han.

Claes Beckman betonar dock att det inom ramen för centrets projekt framförallt har utbildats många människor till doktorer.

Många av dessa forskare är idag aktiva inom främst Ericsson, men även inom många andra företag runt om i världen.

Förutom samarbetet med storföretag har man också stöttat mindre företag som

har kunnat växa sig starka. Ett exempel är Icomera, ett företag som startades på Chalmers och som erbjuder kommunikationslösningar inom transportbranschen, tex trådlöst Internet på tåg. Icomeras grundare vann nyligen Östen Mäkitalo Award, efter mobiltelefon-pionjären Östen Mäkitalo som också var verksam på Wireless@KTH ända till sin död förra året.

Jens Zander är vetenskaplig ledare på

Wireless@KTH. Han berättar att centrets angreppssätt möjligen skiljer sig lite från andra forskningscentra:

- Vi fokuserar mycket på att tillsammans

med våra industripartners ta fram en så koherent vision som möjligt av framtiden; utvecklingen på fem, tio års horisont. Detta för att kunna identifiera de forskningsproblem som är viktiga och ska börja studeras nu.

På stora företag är det ofta bara en hand-

full personer som arbetar med en så lång-

siktig vy och i de mindre företagen är det ofta inte några alls.

- Jag tror att vi kan påverka mycket från

från centrets sida och stötta företagen med framtidsstudier och att försöka identifiera nyckelforskningsområden. Mindre företag har ofta inte egna resurser att få reda på den här typen av information.

Han berättar att man arbetar med roadmap guidance: - Vi vill vara i det här segmentet där man

försöker bestämma vad man ska forska kring. Att hjälpa företagen att identifiera de viktiga forskningsområdena; att utgå från företagens behov och deras marknadssituation.

- Förutom rena forskningsprojekt är det

kanske ett av de viktigaste tjänsterna som centret erbjuder; att hjälpa företagen att titta på sin framtid och hur den ska kunna se ut när det gäller utvecklingen av trådlös kommunikation, säger Jens Zander.

Omställning kräver innovationer

”

Omställningen från dagens energisystem till ett hållbart system är den viktigaste energifrågan. Där kommer forskningen att spela en avgörande roll. Utbyggnaden av förnyelsebar energi, tekniska innovationer och alternativ till fossila bränslen står överst på agendan.”

Säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Myndighetens verksamhet är bred, men

en viktig del i uppdraget är att stötta och initiera forskning.

- Det finns knappt något forskningsprojekt

där vi inte ingår. Vi samarbetar med flera högskolor och universitet samt med näringslivet och industrin. Som exempel kan nämnas vågprojektet i Lysekil, där vi byggt en demonstrationsanläggning ihop med ett företag.

Energifrågan kommer att kräva tekniska innovationer. Där ser Erik Brandsma att Sverige har stor potential.

- Vi har möjlighet att ta en ledande roll

14 FORSKARBLADET

inom tekniken som krävs för omställningen. Det handlar om bränsle till vår fordonsflotta, det handlar om hur vi ska kunna lagra el. Det handlar om smarta elsystem och smarta städer, som gränsar till både beteende och stadsplanering. Dessutom krävs nya mer avancerade distributionssystem, som kan transportera el från förnyelsebara energikällor.

Att vi har en gemensam syn på framtiden har stor betydelse när vi pratar om energi.

Därför är det viktigt att vi samarbetar och hittar partners inom teknik och utveckling.

- Vi behöver en nationell strategi för bygg-

nader så att de blir så energieffektiva som möjligt, så kallade nära-noll-byggnader, som använder sin omgivning maximalt. Det här är ett av de områden som vi behöver forska mer om.

Erik Brandsma tillträdde tjänsten som generaldirektör tidigare i våras.

Han kommer ursprungligen från Nederländerna och är skogsingenjör. Erik har tidigare arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor, bland annat för OECD och FN.

ERIK BRANDSMA Generaldirektör på Energimyndigheten

Foto: EM

Hybrid- och elfordon för en hallbar framtid l

MATS ALAKÜLA

BO Svenskt hybridfordonscentrum (SHC) är ett nationellt EGARDT kompetenscentrum för utveckling av el- och hybridfordon. Det samlar Sveriges fordonsindustri, ledande högProfessor i skolor och myndigheter till en arena för forskning, utbyte systemstudier av erfarenheter och nyttiggörande av svensk forskning på Chalmers inom el- och hybridfordonsteknik.

Foto:SHC

Framtid på väg

Den 7:e maj anordnade SHC en konferens med namnet Framtid på väg i Göteborg.

Representanter från Scanias, Volvo PVs och AB Volvos högsta ledningar såväl som internationella experter och svenska forskare talade om olika aspekter kring el- och hybridfordon.

Mot slutet av en intressant dag presenterades en genomgång av det tre temaområden som forskningsverksamheten vid SHC är uppdelad i.

Systemstudier och verktyg: Bo Egardt, professor vid Chalmers

tekniska högskola, talade om helhetsbilden gällande förnybara bränslen, ny teknik, infrastruktur, samhällsplanering och utbildning. Vikten av samordning mellan de olika komponenterna underströks.

Han nämnde även studentprojekt där inte bara tekniken kring hybrid- och elfordon, utan även flexibilitet gällande design och användningsområden, låg i fokus för forskningen.

Professor i drivsystem på Lunds Universitet Foto:SHC

Elektriska maskiner och drivsystem: Mats Alaküla, profes-

sor vid Lunds universitet, gav en bild av utmaningar på längre sikt med befolkningsökning, energiförsörjning och miljöfrågor.

Han berättade om utmaningar med elfordon och hur det bl.a. forskas kring fordon med laddare integrerad med motorn, vilket kan minska kostnader och öka prestandan.

Energilagring: Göran Lindbergh, professor vid KTH,

talade om forskning kring batteriteknik och problem med batteriers kostnad, vikt och volym, vilket hittills har begränsat introduktionen av elfordon i stor skala. Forskning kring litiumbatterier, den elektrokemiska processen, säkerhetsfrågor, nya material och ökad prestanda var andra ämnen som avhandlades. www. hybridfordonscentrum.se

Nytt program gör det lätt att

programmera roboten Nu ska industrirobotar bli flexibla och användarvänliga. På Mälardalens högskola utvecklar man ett dataprogram som gör att vem som helst kan programmera en robot.

”

Det tar mindre än en minut att lära sig programmet.”

Säger Baran Cürüklü på Mälardalens Högskola.

Att programmera en industrirobot är ett komplext arbete. Idag anlitar de flesta företag konsulter (så kallade integratorer) även för mycket enkla förändringar.

Detta är kostsamt, framförallt för små och medelstora företag. Samtidigt vet vi att också integratorer behöver effektivisera.

Därför arbetar doktoranden Batu Akan tillsammans med sin handlare Baran Cürüklü på Mälardalens högskola med att skapa ett dataprogram som ger industrirobotens komplexa programmeringssystem ett enkelt gränssnitt.

BARAN CÜRÜKLÜ Handledare på Mälardalens Högskola Foto: MH

- Vi vill sänka tröskeln för små och medelstora företag, säger Baran Cürüklü. Idag måste många företag tacka nej till order för att man inte kan ställa om produktionen tillräckligt snabbt.

Programmet installeras helt enkelt i en vanlig dator som kopplas till roboten. Datorn kommunicerar sedan trådlöst via nätet med en surfplatta och det är från den som man programmerar industriroboten.

Eftersom tekniken är trådlös behöver man inte ens vara i närheten när man utför arbetet. Fram tills nu har större delen av alla industrirobotar använts inom bilindustrin, men det blir allt vanligare att små och medelstora företag har robotar i produktionen.

Därför ökar också behovet av den här typen av lösningar.

- Om några år tror vi att programmet kan

börja säljas, berättar Baran Cürüklü. Men redan idag används det på prov och resultaten är väldigt goda.

FORSKARBLADET 15

tema: E N E R G I

Med el bygge samhällen I takt med att allt fler prylar elektrifieras ökar också behovet av ingenjörer utbildade inom elektroteknik.

”

Industrin i hela västvärlden skriker efter den här kompetensen.”

Säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära och Dekanus för Tekniksektionen på Uppsala Universitet.

Bilar, fartyg, grävmaskiner och mopeder är några exempel på

produkter där eldrift blir allt vanligare. I pengar räknat är elproduktion/ transmission/distribution en av de största branscherna i världen.

– Det är ingen trend utan snarare en ut-

veckling, säger Mats Leijon. Samhällets behov håller på att ändras i grunden och vi vill bygga hållbara samhållen där vi mår bättre och inte utsätts för lika mycket luftföroreningar, ja, då måste vi elektrifiera.

I takt med att eldrift ersätter gas, kol och olja ökar förstås också efterfrågan på elektrotekniker. Sedan tre år tillbaka kan man läsa till civilingenjör och högskoleingenjör med inriktning på elektroteknik på Uppsala Universitet.

Årligen antas hundra studenter och

det är knappast några bekymmer att få jobb efter utbildningen. Avdelningen för elektricitetslära samarbetar med en lång rad företag så som exempelvis ABB, Mitsubishi, Fortum, Vattenfall och Volvo.

Vissa tillhandahåller laborationer och andra moment i utbildningen, andra erbjuder praktik, sommarjobb eller möjligheter till examensprojekt.

– Företagen är oss

behjälpliga, samtidigt som de kan vara med och påverka vilka moment som behöver finnas med i utbildningen, säger Mats Leijon. Det är viktigt

16 FORSKARBLADET

att det är en win-win – lösning som alla tjänar på.

Universitetet tjänar på samarbetet eftersom de härigenom kan vara säkra på att studenterna verkligen lär sig sådant som de har nytta av i arbetslivet. För företagen blir det ett sätt att hitta kompetent arbetskraft. ABB är ett av de företag som samarbetar med institutionen.

– Vi har alltid behov av duktiga ingenjörer inom ABB, säger Johan Söderström, VD för ABB Sverige. Att få vara med och bidra till att universitet och högskolor ligger i framkant inom teknikområden tycker vi är viktigt. Det är avgörande betydelse för både Sverige och näringslivet för framtida konkurrenskraft. Det är också väldigt inspirerande och utvecklande för oss att möta ungas teknikintresse.

På avdelningen för elektricitetslära

bedrivs också en hel del forskning. Detta sysselsätter nittio personer och forskningen är uppdelad på ett tiotal områden.

Det kan handla om allt från hur man tillgodogör sig energin i gasurladdningar i plasma, till åskforskning, förnyelsebara energikällor och elektromagnetisk kompatibilitet, det vill säga forskning som undersöker skadliga effekter av elektromagnetiska fält, strömmar och spänningar i komplexa elektriska och elektroniska

system.

– Vissa av de här

projekten får mer resurser än andra, berättar Mats Leijon.

Framför allt är det samhällsnyttan som styr. Vår forskning har också genererat flera avknoppningsföretag som utvecklar elektrotekniska lösningar på en rad områden.

Vågkraftsprojektet utanför Lysekil är kanske det avknoppningsföretag som varit mest omtalat på sista tiden. De arbetar med att hitta teknik för att omvandla vågkraft till elström och man har placerat ut ett antal bojar på vattenytan som tillsammans genererar tillräckligt med ström för att täcka behovet av hushållsel hos tusen villor.

Nyligen lät Uppsala Universitet utvärdera sin forskning med hjälp av interna-

tionella paneler och elektroteknikforskningen fick en rad positiva omdömen, så som ”top quality”, ”attraktiv” och ”världsledande”.

– Sådana här utvärderingar är guld värda, säger Mats Leijon. De ger en bild både av vad man är bra på och vad man kan bli bättre på. Elektroteknik är ett område där det händer jättemycket just nu och då är det förstås ännu viktigare att vår forskning ligger i täten, internationellt.

Mats Leijon tvivlar inte på att elektroteknik är framtiden. De olje- och gastill-

gångar som finns är inte outtömliga och klimatsituationen kräver nya energilösningar. Samtidigt ökar antalet människor på klotet och alla vill förstås ha tillgång till samma resurser.

– Vi måste utveckla energilösningar som både är hållbara, billiga och tillgängliga för alla. Det är en demokratifråga och mänsklighetens största utmaning framöver.

er vi hallbara l

Ett av de mest omtalade sätt att utvinna elström på senare tid har varit genom vågkraft. Utanför Lysekil har man placerat ut ett antal bojar som tillsammans kan utvinna energibehovet av tusen hushåll.

Grundutbildning och forskning inom

elektricitetslära är inriktad på miljövänliga industriella tillämpningar av Maxwells elektromagnetiska ekvationer och andra fysikaliska grundlagar i system för elkraftproduktion och eldistribution samt system för energilagring.

Forskningen vid avdelningen innefat-

tar även bland annat åskforskning, plasmavetenskap, elektromagnetisk kompatibilitet samt diamantelektronik.

Förutom de vetenskapliga och expe-

rimentella resurserna, så har avdelningen ett nära samarbete med andra forskargrupper och vetenskapliga organisationer runt hela världen.

För mer info besök:

http://www.el.angstrom.uu.se/

MATS LEIJON

JOHAN SÖDERSTRÖM

Professor i elektricitetslära och Dekanus för Tekniksektionen på Uppsala Universitet

VD för ABB Sverige

Foto: Kim Scherrer

Foto:ABB

FORSKARBLADET 17

tema: E N E R G I

Kärnteknik

för nutid och framtid En stor andel av dagens svenska energiproduktion består av kärnkraft och så kommer det med största sannolikhet att förbli även under överskådlig framtid. Detta faktum gör att det finns ett stort behov av forskning kring kärnkraft samt utveckling och upprätthållande av kompetens inom området.

SKC, eller Svenskt Kärntekniskt Centrum, är ett centrum vid Skolan

för teknikvetenskap, KTH. Med medel som kommer från branschen, tillsynsmyndigheten och universiteten själva, samarbetar KTH, Chalmers och Uppsala universitet med utbildning och forskning för att nå SKCs mål.

Ny lag ger nya förutsättningar För att tillgodose det framtida behovet av energi så kommer det förr eller senare bli nödvändigt att bygga nya reaktorer.

– 2011 stiftade

riksdagen en ny lag som gör det tillåtet att ersätta gamla och befintliga reaktorer med nybyggda reaktorer på samma plats. Kärnkraftverk är en dyr och långsiktig investering som sträcker sig över många decennier. Från beslut om nybyggnation till elström ur vägguttaget kan det ta tio år. Det långa perspektivet och de stora investeringskostnaderna medför att ett politiskt osäkert läge är begränsande för industrin när det kommer till att bygga nya reaktorer, säger Jan Blomgren, föreståndare för SKC.

Ung forskning och gammal kunskap

SKC har till uppgift att sponsra utbildning inom ämnen som är unika för kärnkraft, som reaktorfysik, termohydraulik, kärntekniskt relevant kemi och säkerhet. SKC

18 FORSKARBLADET

bedriver bl.a. forskning kring hur material åldras i kärnkraftverk. Miljön i reaktorn gör att stål och andra material åldras med tiden. Detta är ett ungt forskningsområde som kommer att växa kraftigt med tanke på att mer än hälften av världens reaktorer håller på att närma sig pensionsåldern.

– Reaktorerna i Sverige är i bra skick och

håller minst 10 år till. Vissa komponenter i svenska kärnkraftverk byggdes avsiktligt på ett sätt som gör att de kan bytas ut. De äldsta reaktorerna är dock kanske inte lönsamma om drygt 10 år med hänsyn till mer krävande service och driftstopp pga. underhåll och upprustningar, säger Jan Blomgren.

Vid nybyggnation av kärnkraftverk kommer utbildningsbehovet av kompetent personal att öka.

– Vi har inte byggt på länge och är lite ringrostiga. Man kommer att behöva utbilda egen personal och ta in kompetens från olika håll. Vi ligger långt fram i Sverige så det är inte kärnteknisk utbildning och kompetens som kommer vara begränsande.

Problemen kommer mer bestå av att hitta personer som vet hur man bygger. I Finland har de t.ex. haft problem med att gjuta betong på rätt sätt. Det är en hantverkskunskap och erfarenhet som delvis har försvunnit med äldre generationer, konstaterar Jan Blomgren.

JAN BLOMGREN Föreståndare på Svenskt Kärntekniskt Centrum Läs mer om SKC på:

www.sci.kth.se/centra/skc

Uppsala universitet

i framkant av

kärnteknisk forskning Uppsala universitet har tre olika civilingenjörsutbildningar – energisystem, systemteknik och teknisk fysik – där kärnkraft ingår som en del av utbildningen. Det finns även ett högskoleingenjörsprogram med inriktning mot kärnkraft, något som är unikt i Sverige för Uppsala universitet.

Vid Uppsala universitet bedrivs även

forskning inom det kärntekniska området med inriktning på ökat utnyttjande av naturliga resurser, kärnämneskontroll, slutförvaring, framtida reaktorteknologier samt fusionsforskning. Verksamheten är del av ett nationellt projekt och samarbete mellan Uppsala, KTH och Chalmers. Man har ett nära samarbete med branschen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Framtida teknik med stor potential

Ett spännande område som det forskas kring vid Uppsala universitet är reaktorer av så kallad Generation 4-typ. Dagens teknik kräver anrikning av uran. Det finns ett flertal risker förknippade med detta.

Till det tillkommer problem med avfallets slutförvaring och ”skräp” i form av utarmat uran.

– De framtida reakto-

rerna kan förbränna klyvbara ämnen utöver anrikat uran. En finess med detta är att avfallet från dagens kärnkraftverk kan användas som bränsle i dessa reaktorer. Ny uranbrytning behövs alltså inte då tillräckliga mängder bränsle för lång tid framöver redan finns i form av avfall från dagens kärnkraftverk. Det skulle kunna elektrifiera världen i tusen år, säger Ane Håkansson, som är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

Det blir avfall även från dessa anläggning-

ar men detta avfall har en mycket lägre halveringstid än dagens avfall. Det rör sig om hundratals eller kanske tusen år istället för många tusentals år. Kravbilden på slutförvaringen blir därmed lägre.

– De flesta av dessa reaktor-

typer förväntas i allmänhet inte vara tillgängliga för kommersiella byggen förrän framåt 2030 men när den nya tekniken blir verklighet så kan man byta ut gamla reaktorer och ersätta dem med nya. De gamla reaktorerna återvinns.

Det finns många spännande potentiella applikationer med den nya tekniken. Det kan b.la. underlätta den globala energi- och vattenförsörjningen i framtiden, säger Ane Håkansson.

Skogsforskning bidrar

till ’grön’ omställning Den svenska skogen är en enorm resurs, men sättet att bruka den behöver bli mer effektivt och hållbart för att industrin skall stå sig i den internationella konkurrensen.

Forskningsmiljön Bio4Energy

tar fram nya metoder och verktyg för tillverkning av biodrivmedel och ”gröna” kemikalier.

Tillsammans med en rad av Sveriges tyngsta aktörer inom skogsindustrin utvecklar man ett effektivt bioraffineraderi, med målsättningen att hålla industrin konkurrenskraftig och att bidra till omställning mot en ”grön” ekonomi.

– Pappersindustrin tampas

STELLAN MARKLUND Föreståndare för Bio4Energy och professor vid Umeå universitet.

Foto: Mikael Lundgren

med höga råvarupriser samtidigt som papperspriset sjunker. Inom vår forskningsmiljö bedriver vi forskning som ska bidra till att skogen nyttjas mer effektivt. Vid till exempel cellulosaproduktion används bara 30 procent av trädet, säger Stellan Marklund, föreståndare för Bio4Energy.

År 2010 utsågs Bio4Energy till en av regeringens strategiska forskningsmiljöer. Akademiska

partner är Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Även ett par forskningsinstitut och ett 20-tal industriella aktörer deltar. Man söker aktivt nya samarbetspartner.

– Vår uppgift i Bio4Energy är

att vara en samlande kraft inom bioraffinaderi och bioenergi i Norrlandsregionen. Vi behärskar hela biokedjan, vi samarbetar och knyter ihop forskningen med industrin samt näringslivet. Det är väldigt viktigt att vi får mötas.

Bio4Energy får 50 miljoner kronor av staten varje år. Det ger frihet av att bedriva forskning

som är oberoende och långsiktig. Hållbarhetstänkandet genomsyrar arbetet, där tidigare problematiska restströmmar blir till nya produkter och processer uppfinns som avlägsnar miljöfarliga utsläpp.

Stellan Marklund är övertygad om att man med de nya metoderna kommer att kunna utvinna mycket mer av skogen, utan att behöva hugga ner fler träd eller göra avkall på hållbarheten.

– I dag avverkar vi 70 till 80

procent av den årliga tillväxten.

Endast 40 procent av den avverkade skogen används, resten slösas bort och kan användas mer effektivt. I framtiden kommer vi att kunna använda dubbelt så mycket.

Läs mer på: www.bio4energy.se

FORSKARBLADET 19

En hyllning till svensk fordonsindustri

20 FORSKARBLADET

Svensktillverkad Volvo PV Foto: Riksantikvarie채mbetet

FORSKARBLADET 21

Finansierar forskning för utveckling Allt från automationsprocesser i industrin till functional food och smarta textilier. Vinnova stöttar 3000 forskningsprojekt av mycket olika karaktär.

Vårt arbete syftar till att få fram ny kunskap som gör industrin mer konkurrenskraftig.”

”

Säger Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova.

Parallellt med Vetenskapsrådet är Vinnova den stora statliga forskningsfinansiären i Sverige. Vinnova fördelar årligen cirka 2 mrd, men ska man ansöka om stöd finns det en rad krav. Projektet måste drivas i samarbete mellan industrin och akademin och de som äger behovet måste bidra med halva finansieringen. I varje projekt ska det också finnas en hållbarhetstanke, och då handlar det inte bara om att utveckla det man kallar för gröna produkter.

22 FORSKARBLADET

- Materialforskningen arbetar till exempel

med att framställa starkare och lättare material. Det kommer miljön till gagn eftersom det drar ner bränsleförbrukningen, säger Charlotte Brogren. All utveckling måste vara hållbar i grunden.

Vinnova finansierar också flera kompetenscentra som arbetar för att överbrygga klyftan mellan olika branscher och olika tekniker. På så sätt kan man hitta samarbetsformer som ger kunskapen spridning.

Det är förstås riskfyllt för industrin att satsa på innovation och utveckling. Genom sitt stöd kan Vinnova till viss del mildra riskerna och det ger industrin möjlighet att flytta fram sina positioner.

- Ska vi fortsätta vara konkurrenskraftiga måste vi ha en industri som är på topp, säger Charlotte Brogren. Staten och Vinnova har en viktig roll i detta, eftersom vi kan stimulera industrin till att öka sin konkurrenskraft genom ny kunskap.

CHARLOTTE BROGREN Generaldirektör på Vinnova

Foto: Vinnova

Robot atervinner l

farligt avfall Elektronik-skrot blir allt vanligare och plattskärmar hör till den snabbast växande kategorin på våra avfallsstationer och antalet dubblas varje år. Det ger effekter på både arbetsmiljö och miljö. Återvinningen av plattskärmar är komplicerad. Det beror främst på att lysrören i skärmarna innehåller kvicksilver. Nu har svenska forskare i samarbete med industrin lyckats ta fram en automatiserad process, som ser till att mer material och komponenter från plattskärmarna kan återvinnas på ett hållbart sätt. delar upp plattskärmen så att de olika delarna kan tas tillvara och ingå i nya produkter såsom belysningsarmaturer eller materialåtervinnas.

Under våren kommer den första automatiserade processen tas i bruk. Företaget Nordic Recycling i Hovmantorp är specialister på att tillvarata alla slags lampor, oavsett om de innehåller kvicksilver eller inte. Här kommer roboten och produktionslinjen göra stor nytta.

Chalmers avdelning för Industriteknik, CIT,

ansvarar för forskningsprojektet, AutoDisA, som stöds av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, inom ramen för ProViking (se informationsrutan längre ned). Bakgrunden till projektet är insikten att plattskärmar är ett växande problem för miljön.

- LCD-skärmar innehåller material som inte är optimala ur miljösynpunkt, bland annat små lysrör som innehåller kvicksilver, flytande kristaller och glassubstrat. I dag skickas en ansenlig del av plattskärmen till förbränning, vilket inte gynnar miljön.

Vi undrade hur man kan tillämpa modern produktionsteknik i återvinningsindustrin för att bidra till rationell produktion av nya råvaror, berättar Johan Felix, projektledare för AutoDisA.

Resultatet av den undran är en automatiserad produktionsenhet som varsamt

- Det är främst med tanke på arbetsmiljön som vi vill automatisera processen med att återvinna plattskärmarna.

Arbetet med att separera lysrören tar lång tid eftersom man behöver vara så försiktig. Med roboten kommer medarbetarnas arbete bli säkrare. Automatiseringen innebär också att tiden för att plocka isär en plattskärm kortas från fem minuter till en minut samtidigt som ett högt materialvärde bibehålls, berättar Göran Lund-

Initiativet till forskningsprogrammet ProViking

kom från SSF, som satsade 180 miljoner kronor för perioden 2002 – 2007. Programmet fick därefter förnyat förtroende med ytterligare 210 miljoner kronor och arbetet fortsätter nu fram till 2013. Fokus ligger på forskning och svenska företag inom verkstadsindustrin med produktions- och/eller produktutveckling. För närvarande pågår 23 olika projekt. ProViking driver även en forskarskola.

För mer info besök: http://www.chalmers.se/ hosted/proviking-sv/

holm, VD för Nordic Recycling.

Projektet AutoDisA är ett samarbete mellan CIT och Linköpings tekniska högskola samt företag inom verkstadsindustrin.

Förutom Nordic Recycling ingår Hans Andersson Metal AB och Svensk Industriautomation AB. Att forskningen samarbetar med verkstadsföretag på det här sättet är ett signum för ProViking.

- Vi utbildar samtidigt och har examensarbetare med i projektet. Syftet är att de ska utbildas för att arbeta med produktutveckling på företagen. Forskarna för även med sig informationen om vilka miljömässiga krav som finns, ut till industrin och återvinningsbranschen. Det kommer att generera nya sätt att tänka inom produktionsindustrin. Med tanke på hur våra konsumtionsmönster ser ut är det här en nödvändighet, säger Johan Felix.

tema: P R O D U K T I O N

Produktutveck

i datorn Wingquist Laboratory på Chalmers tar fram datorprogram för produktutveckling.

”

Visionen är att allt utvecklingsarbete ska kunna göras i datorn.”

Säger Rikard Söderberg, föreståndare för Wingquist Laboratory.

Att utveckla nya produkter handlar fortfarande till stor del om att bygga dyra prototyper och köra dem i avancerade testanläggningar. Detta är något som virituell produktutveckling kan komma att ersätta.

- Vi ägnar mycket arbete åt att utveckla

system och datorprogram för visualisering och simulering, berättar Rikard Söderberg. Med dessa program kan man testa nya produkter i datorn och det sparar både tid och pengar åt företagen.

Nio olika företag är knutna till centrat

och med på listan finns bland annat Volvo, ABB, Atlas Copco och Tetrapak. Trots att dessa tillverkar helt olika produkter har utvecklingsprocesserna ändå många likheter.

- Det finns en hel del generella processer, säger Rikard Söderberg. All produktutveckling behöver till exempel bra datorstöd, CAD-program, simuleringsverktyg och analysprestanda. Vi stöttar och optimerar det arbetet.

På Wingquist Laboratory finns fyra

forskargrupper med olika inriktning.

En har till exempel specialiserat sig på informationshantering, ett område som fått en större betydelse i och med att

24 FORSKARBLADET

varianterna av varje produkt blivit fler.

En annan forskargrupp arbetar med geometrisäkring och robust konstruktion, vilket innebär att man försöker göra serietillverkade produkter så okänsliga för tillvekningsvariation som möjligt så att delarna passar och fungerar ihop utan problem. Wingquist Laboratory har bidragit till utvecklingen av ett simuleringsprogram på detta område (RD&T) som numera säljs kommersiellt.

Wingquist Laboratory består av 45 forskare på Chalmers och ute på de med-

verkande företagen finns ungefär lika många anställda. Centrat har varit igång i fem år och man har kunnat konstatera att arbetet ger resultat. I en utvärdering gjord av Vinnova används till exempel omdömena ”excellent” och ”outstanding”.

- Samhällsnyttan är vår framgångsfak-

tor, säger Rikard Söderberg. Framför allt märker vi att vi gör nytta eftersom många företag söker sig hit. Det syns att vårt arbete ger resultat!

RIKARD SÖDERBERG Föreståndare på Wingquist Laboratory

Foto:WQ

kling Wingquist Laboratory är ett internationellt tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom området effektiv produktframtagning. Inom centret til�lämpar men djup kunskap inom fyra forskningsområden för att möta industrins utmaningar kring utveckling och framtagning av produkter.

InnovationskontorEtt

- fran innovation l

till resultat Vad behövs för att förvandla en innovation till en framgångsrik produkt eller ett livskraftigt företag? Hur kan studenter och forskare inom den akademiska världen ta steget att kommersialisera en god idé eller uppfinning?

InnovationskontorEtt

är en verksamhet som drivs i bolagsform och ägs av Linköpings universitet. InnovationskontorEtt har till uppgift att stimulera och stötta forskare och studenter vid Linköpings universitet att kommersialisera sina idéer och sin kunskap. Detta kan ske antingen genom att nya bolag startas eller genom att idéer och kunskap införlivas i befintliga verksamheter

- Vår fas är den tidiga fasen.

InnovationskontorEtt hjälper innovatörer i ett tidigt skede.

Vi hjälper till i början när studenter eller forskare vill förvandla en innovation till en produkt eller ett företag.

Vi hjälper dem att ta de första stegen och när företaget mognat så tar andra aktörer över, säger Björn Stafstedt som är kommunikationsansvarig vid InnovationskontorEtt.

Företaget SenionLab är ett exempel på hur det kan

fungera när en innovation sprungen ur forskning inom

den akademiska världen går hela vägen till produkt och företag. Där började det med forskning på sensorfusion, en stor universitetsanläggning, att GPS inte fungerar inomhus och en idé som ledde till utvecklandet av ett system för inomhusnavigering med hjälp av smartphones. Tack vare hjälp från InnovationskontorEtt och ekonomiskt stöd från VINN NU/Vinnova så kunde forskargruppen utveckla projektet vidare och har idag bl.a. ett kontor i Palo Alto i Silicon Valley

- Förenklat kan man säga

att vi hjälper studenter och forskare att starta företag.

Vi kan hjälpa dem med allt från rådgivning, juridik, patent, matchningar mellan forskare och näringsliv och att leta finansiering. Vi har ett stort nätverk vi kan dra nytta av och det är roligt när det fungerar som det gjorde

FORSKARBLADET 25

med SenionLab, säger Tomas Ahlström, affärsutvecklare vid InnovationskontorEtt.

tema: P R O D U K T I O N

Dr. Christian Lundquist är forskare vid Linköpings universitet och VD

för företaget SenionLab AB. SenionLab ägnar sig åt forskning och utveckling av sensorfusions som kan användas vid mobiltelefonbaserad inomhusnavigering på flygplatser, shoppingcenter och andra stora anläggningar.

– Vi fick mycket praktisk

hjälp av InnovationskontorEtt i början. Det är riskfyllt i starten och man behöver ofta bidrag för patentansökningar, resor och annat. Vi har utvecklat en navigeringsfunktion som inte kräver att lokalerna utrustas med någon extra

elektronik. Vår marknadsnisch idag är att vi står för den tekniska grunden och vår tekniska lösning kan kopplas till befintliga ”infrastrukturappar” för bl.a. flygplatser, säger Christian Lundquist.

TOMAS AHLSTRÖM

Affärsutvecklare på InnovationskontorEtt Foto:IK

BJÖRN STAFSTEDT

Kommunikationsansvarig vid InnovationskontorEtt Foto:IK

CHRISTIAN LUNDQIST VD på SenionLab Foto:SenionLab

Vill du veta mer om oss gå in på:

www.innovationskontorett.se

Innovativ forskningsmiljö med ytlig spetskompetens Högskolan i Halmstad är ett innovationsvetenskapligt centrum. Här finns nio olika forskningsmiljöer. En av dessa forskar på funktionella ytor inom produktions- och konstruktionsteknik. Forskningens mål är att utveckla kunskapen om samspelet mellan ytskiktens tillverkning och dess funktionella egenskaper.

Avdelningen för Maskinteknisk produktionsframtagning, MTEK,

är en stor forskningsgrupp på högskolan. Här finns fyra gästprofessorer, varav tre internationella. Flera seniora forskare, två ordinarie professorer samt sex doktorander.

- Affärsidén är att förbättra pro-

duktegenskaper och egenskaper hos konstruktioner med hjälp av ytor. En motor består av flera olika komponenter. Var och en av dessa komponenter har ytor. Genom att förbättra ytans egenskaper kan man få en effektivare motor, som blir mindre och mer energisnål, berättar Bengt-Göran Rosén, forskningsledare för Funktionella ytor.

Högskolan i Halmstad och MTEK har ett nära samarbete med industrin, nationellt såväl som internationellt. Det är ett av högskolans signum.

BENGT-GÖRAN ROSÉN

- Vi strävar efter att vår forskning

Forskningsledare för Funktionella ytor Foto:HH

26 FORSKARBLADET

ska leda till att svenska företag ska bli konkurrenskraftiga och att vårt arbete ska lyfta nivån på forskningen.

Med hjälp av mätinstrument ner på nano- och mikronivå har gruppen

konstruerat komponenter för industrin, som man testar i simuleringsmiljöer på högskolan.

- I simuleringsdatorerna tar vi lärdom

av hur ytorna interagerar och därefter kan vi justera det som krävs innan vi gör dyra prototyper. Vi arbetar även med industridesigners och andra professioner för att få bättre produkter och konstruktioner.

Forskningsgruppen Funktionella ytor är ett bra exempel på hur Högskolan i Halmstad arbetar med innovationsvetenskap.

- Vi ser gärna att vetenskapen och

innovationerna förbättrar produkter.

Flera företag har dessutom startats med dessa som utgångspunkt. På så sätt kan vår forskning också bidra till samhällsnyttan.

Innovation som skapar värde fran idéer l

”

Vi vill vidga vyerna eftersom innovation inte bara handlar om problemlösning utan även om att förstå verkliga behov och att kunna skapa värde från idéer.”

Säger Sofia Ritzén, föreståndare vid PIEp.

PIEp står för Product Innovation Engineering program och är ett forskningscenter som drivs i samarbete mellan fem högskolor runt om i landet. Verksamheten rymmer såväl forskningsprojekt och forskarskola, som aktiviteter i nära samverkan med företag.

Organisationen finansieras av Vinnova och näringslivet.

diken arbetar, under handledning av erfarna forskare, med de framtagna verktygen ute på företag för att implementera innovationsmodeller i verksamheten.

FAKTA

– Vårt arbete går bl.a. ut på

att ta in innovationsfrågor i utbildningen. Målet är att våra ingenjörer kan lämna universitetet med större innovationsförmåga. Tidigare så har ingenjörsutbildningar ofta varit inriktade på att lösa problem som andra har definierat. Vi vill vidga vyerna eftersom innovation inte bara handlar om problemlösning utan även om att förstå verkliga behov och att kunna skapa värde från idéer, säger Sofia Ritzén, föreståndare vid PIEp.

Innovationspiloter

PIEp har ett projekt som kallas för Innovationspiloterna och nu i sommar skall ett tjugotal företag ta emot ett trettiotal studenter. Man har utvecklat en analysmodell där man går in i företag och analyserar innovationsförmågan. Handplockade studenter som utbildats i meto-

– Våra innovationspiloter

undersöker olika faktorer och genomför en grundlig analys av utvecklingsmöjligheterna för ökad innovationsförmåga.

Baserat på resultatet genomförs sedan i samråd med företaget ett förändringsarbete. Detta förändringsarbete kan t.ex. bestå av utveckling av nya arbetssätt och strategier, förbättrad hantering av idéer eller ökat fokus på värdeskapande, säger Sofia Ritzén.

PIEp & näringsliv i samverkan Det svenska telekommunikationsföretaget Ericsson har en lång historia av forskning och samarbete med universitet och högskola. Ericsson är ett av de företag som har tagit del av PIEp:s forskning och som kommer ta emot innovationspiloter.

– Vi tror på den övergripande

filosofin. Vi är intresserade av de verktyg som tagits fram och PIEp driver en tydlig linje för att öka kompetensen för innovation hos ingenjörer. Vi vill ha ingenjörer som tänker.

Ericsson tar emot studenter under slutskedet av deras utbildningar och kan ge en inriktning för studenter och doktorander som gynnar affärsutveckling och innovation. Akademi och näringsliv har ett ömsesidigt gynnande samarbete och en gemensam strävan efter att identifiera och förverkliga värdeskapande idéer, säger Magnus Karlsson, som förutom chef på Ericsson bl.a. är adjungerad professor i Innovation Management vid KTH.

PIEp är ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram, för ökad innovationsförmåga hos människor och organisationer, som finns vid fem lärosäten i Sverige.

Läs mer:

www.piep.se

SOFIA RITZÉN Föreståndare på PEIp Foto:PEIp

MAGNUS KARLSSON Chef på Ericsson och Innovation Maneger på KTH Foto:PEIp

FORSKARBLADET 27

Grundforskning med kvalitet Vetenskapsrådet finansierar en betydande del av all grundläggande forskning i Sverige.

Vi premierar i första hand kvalitet.”

Säger Mille Millnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

”

Vetenskapsrådets pengar går till forskningsprojekt inom alla vetenskapliga områden. Störst är natur-

vetenskap, teknik och medicin, men mycket medel går även till humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och konstnärlig forskning. Årligen fördelar Vetenskapsrådet 4,35 miljarder. Men det är ändå långtifrån alla ansökningar som beviljas.

- Granskningen är tuff, säger Mille Millnert. Vetenskapsrådet tittar i första hand på den vetenskapliga kvaliteten när vi bedömer vilka forskningsprojekt vi vill stödja.

Vetenskapsrådet inrättades 2001 och uppdraget är att finansiera grundläggande forskning av hög kvalitet. Större delen av alla anslag hamnar på något av våra tio största och mest väletablerade universitet. Det har stor betydelse

28 FORSKARBLADET

hur framgångsrika medlemmarna i forskargruppen tidigare har varit i sitt arbete. Däremot måste inte forskningsprojektet ha någon omedelbar praktisk tillämpning.

- Exempelvis kan det vara svårt att se vilken nytta vi skulle ha av att lösa ett av matematikens stora problem, påpekar Mille Millnert. Men forskning på det området är förstås ändå berättigad.

Med tanke på vår storlek hävdar sig

svensk forskning väl i den internationella konkurrensen. Att forskningen är framgångsrik har stor betydelse för samhället, framhåller Mille Millnert.

- Det är väldigt viktigt för hela näringslivet att vår svenska forskning håller världsklass, säger han. Forskningen är en garant för att vi har en utveckling på lång sikt.

MILLE MILLNERT Generaldirektör på Vetenskapsrådet Foto: Jyrki Siikanen

Nanoteknik kan

revolutionera skogsindustrin Med hjälp av nanoteknik kan man tillverka papper som är fem gånger starkare än plast. Man kan också ersätta cellplast, gipsskivor och folien på insidan av en juiceförpackning, bland annat.

”

För framtidens

Skogen är framtidens oljekälla.”

Säger Lars Berglund, föreståndare på WWSC.

Teknikutvecklingen inom skogindustrin har planat

ut. Därför inrättades Wallenberg Wood Science Center som är ett samarbete mellan KTH och Chalmers. Syftet är att hitta nya metoder och processer för att förädla skogsråvara.

- Vi kan ersätta det mesta som görs av plast idag, säger Lars Berglund. Metoderna finns på labbstadiet, nu gäller det att utveckla produktionstekniken.

Inom några år kommer vi till exempel få se juiceförpackningar där plast- eller metallfolien på insidan bytts mot ett material gjort av ved och lera.

skogsbruk

Vedbaserade gipsskivor och plastdetaljer i bilar är också på gång.

På WWSC arbetar ett sextiotal personer och budgeten ligger på 40 miljoner kronor om året. Det är väl använda pengar menar Lars Berglund.

- Skogen växer tio gånger snabbare i Asien och Sydamerika. Ska vi ha en chans i framtiden måste vi våga satsa och med nanoteknik kan vi förverkliga våra visioner.

Wallenberg Wood Science Center (WWSC) på KTH och

Chalmers är ett center som arbetar med forskning inom den svenska skogen.

SweTree Technologies samarbetar med ett femtiotal forskare på universitet runt om i landet.

”

De står för forskningen och vi står för kommersialiseringen.” Säger Mats Johnson, VD. En viktig del av arbetet på SweTree Technologies

handlar om att ta fram cellulosamaterial som ska kunna ersätta plaster och andra oljebaserade produkter. En annan viktig del går ut på att hitta metoder för ett effektivare och mer miljövänligt skogsbruk. SweTree Technologies har varit igång i omkring tio år och man har bland annat lanse-

255 Läs mer på:

rat ett näringsmedel som både ger mindre utsläpp av kväve och gör att plantorna växer och överlever bättre när de planteras i skogen.

- Träd som växer fortare ger mer energi och mer cellulosa. Dessutom binder de mer koldioxid från atmosfären, säger Mats Johnson. Ska jorden kunna föda en växande befolkning med högre levnadsstandard måste helt enkelt jord- och skogsbruket producera mer per odlad yta.

http://wwsc.se

miljoner kronor satsas i skogsrelaterad forskning i vår region.

Varje år.

Förklaringen till investeringsviljan är enkel; det lönar sig.

I vår del av Sverige finns en stark och framgångsrik basindustri med rötterna i skogen. Här finns råvaran och traditionen.

Men här finns också internationellt erkända forskningsmiljöer med resultat som direkt påverkar vår förmåga att vidareutveckla den fantastiska, förnyelsebara cellulosafibern.

Framgångsrik forskning leder till gynnsam utveckling. För företagen, för samhället och för regionen.

Därför är forskning och utveckling alltid Number One.

www.akroken.se/number-one

Gilla!

FORSKARBLADET 29

tema: S K O G E N

Här finns de bästa förutsättningarna

för kemiföretag

TESSIE BORG Verksamhetschef på Greenhouse Labs

Tillgång till landets bästa professorer, förstklassig laboratoriemiljö och gott om studenter som gärna hjälper till. Som kemiföretag kan man knappast önska sig en bättre adress än Greenhouse Labs på KTH. I början av maj flyttade de tre första företagen in i Greenhouse Labs lokaler på KTH i Stockholm och så småningom kommer alla de 17 kontoren med labb att vara uthyrda. Tessie Borg är ansvarig för verksamheten och hon räknar med att Greenhouse Labs mycket snart är en plattform där industrin och akademin kan samarbeta och utbyta erfarenheter.

- Vi vill vara en kreativ mötesplats för

studenter, forskare och näringsliv, säger Tessie Borg. Vår vision är att vi ska erbjuda de bästa förutsättningarna för företagen att kommersialisera på sina forskningsresultat, samtidigt som vi utvecklar kontakten mellan akademin och näringslivet.

Lokalerna ligger i direkt anslutning till Skolan för kemivetenskap på KTH och

Greenhouse Labs välkomnar både forskare som vill starta eget och existerande företag som skulle kunna ha nytta av en filial på KTH. Här finns allt man kan önska sig som företagare; förstklassiga lokaler med en väl fungerande infrastruktur, tillgång till avancerad analysutrustning, några av landets bästa professorer att fråga, studenter att ta hjälp av och ett brett nätverk. Så småningom kommer man också kunna ta del av diverse aktiviteter som föreläsningar, seminarier och mässor. Många företag har visat intresse för att ta plats i lokalerna, men Tessie Borg vill inte fylla alla platserna från start. Kontraktet löper på tre år och om alla flyttar in samtidigt flyttar de också ut samtidigt.

30 FORSKARBLADET

- Verksamheten gynnas av att

det blir en dynamik bland företagen, säger Tessie Borg. Tanken är att företagen i Greenhouse Labs också ska utgöra ett nätverk och ett kluster. Då är det bättre om de flyttar in och ut successivt.

Målsättningen är att vid årsskiftet ska hälften av lokalerna att vara uthyrda. De tre företag som redan installerat sig ägnar sig åt allt från tidig läkemedelsutveckling till att ta fram miljövänliga material för förpackningsindustrin. Två av företagen är avknoppningar från KTH.

Studenterna på kemistutbildningen planerar sällan för en framtid som egenföretagare, men om något år får utbildningen en tydligare inriktning på innovation och entreprenörskap. Det gör att företagen på Greenhouse Labs också kan tjäna som förebilder och inspirationskällor. Kemi är ett stort område med många olika inriktningar och ska vi lyckas med utmaningen att bygga ett hållbart samhälle vilar en stor del av ansvaret på kemisternas axlar, menar Tessie Borg.

- Många tänker på farliga ämnen när man

säger kemi, men det ger inte hela bilden, säger Tessie Borg. Kemin ger oss många av de verktyg vi behöver om vi ska kunna leva i balans med miljön. Vår förhoppning är att Greenhouse Labs ska bli kemins nya skyltfönster och kunna stärka kemins varumärke.

Jessica Martinsson från företaget Sprint Bioscience var en av de första hyresgästerna på Greenhouse Labs.

Greenhouse Labs i korthet

Adress: Teknikringen 38, mitt på KTH:s campus.

Greenhouse Labs tar emot 17 hyresgäster.

De hyr var sitt laboratorium, 20 till 40 kvm med 1-5 dragskåp och tillgång till gas- och lösningsmedelsförråd.

Varje hyresgäst har också ett eget kontor som rymmer 2-4 personer, samt tillgång till sammanträdesrum och lounge.

Hyresgästerna tecknar treårskontrakt För mer info besök: http://www.greenhouselabs.che.kth.se/

Vi har inga patentlösningar Däremot har vi branschens högsta andel auktoriserade Europapatentombud* och förstår att varje fall är unikt.

Vi hjälper dig med alla dina patentfrågor och anpassar oss efter dina specifika förutsättningar.

Besök www.kransell-wennborg.se för mer information. *11 av 12 patentkonsulter hos Kransell & Wennborg är Europapatentombud (European Patent Attorneys)