0vision #2 - För krafttag mot vårdskadorna

VISION F Ö R K R A F T TA G M O T V Å R D S K A D O R N A

MINSKAD VRI I TRE STEG Capio S:T Göran berättar bakgrunden till sin framgång

PÅ RESA MELLAN ÖARNA Professor Richard Cook berättar varför ett nytt synsätt på kommunikation är nödvändigt

BÄTTRE MEDICINERING Så kan farmacevternas kompetens nyttjas för en säkrare vård

Öka dina kunskaper inom kvalitetsledning Grundkurs - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för vård och omsorg Fortsättningskurs - Skapa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för vård och omsorg Fortsättningskurs - Skapa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för anordnare av personlig assistans Intern revision för vård och omsorg Boka din kurs på sis.se/utbildning

VISION

PROJEKTLEDARE Fredrik Ekström 08 123 503 62 ekstrom@svenskabranschforum.se CHEFREDAKTÖR Martin Hagwall 08 123 503 61 hagwall@svenskabranschforum.se

F Ö R K R A F T TA G M O T V Å R D S K A D O R N A

IT-stöd S.13

PRODUKTIONSCHEF Filip Lindén 070 438 13 68 layout@svenskabranschforum.se

REDAKTIONEN KORREKTUR Henric Andreasson 08 123 503 66 andreasson@svenskabranschforum.se

Förebyggande

S.18

OMSLAGSFOTO Capio S:t Göran

Forskning

BILDHANTERING Oliver Wisseng 070 493 32 53 wisseng@svenskabranschforum.se ANNONSFÖRSÄLJNING Gustav Klingberg 08 123 503 68 klingberg@svenskabranschforum.se Rebecca Larserö 08 123 503 64 larsero@svenskabranschforum.se WEBBUTVECKLING Christian Ålander 070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se Kristofer Carlsson 070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se EKONOMI Stefan Andersson 08 123 503 63 andersson@svenskabranschforum.se PREPRESS & TRYCK Bengt Jansson Modintryckoffset, Stockholm 2013 08 556 767 36 bengt@modintryckoffset.se

0046 (0)8 753 19 00 Kungsgatan 29 111 56 STOCKHOLM info@svenskabranschforum.se www.svenskabranschforum.se Utgivning och produktion av Svenska Branschforum. Vi vill tacka tidningens medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.

S.16

S.14

Fem snabba

S.5

Specialister

Vårdrelaterade infektion är vårt gemensamma ansvar Varje år drabbas ett stort antal patienter av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vi vet faktiskt inte exakt hur många, men tack vare de nationella mätningar som görs sedan 2008 vet vi att omkring 9 % av vårdplatserna på svenska sjukhus (exkl. psykiatri) varje dag beläggs av patienter med en eller flera VRI. De goda nyheterna är dock att vi kan förbätta situationen.

Vårdstrukturen har förändrats under de senaste 1020 åren – vårdtiderna i slutenvården har blivit kortare, fler ingrepp och behandlingar görs i dagkirurgi och annan öppenvård, kommunerna har fått ett ökat ansvar för vård genom ÄDEL-reformen. Det betyder inte att infektioner uppstår på annat sätt än tidigare. Gammal, grundläggande kunskap om hur smittspridning och vårdrelaterade infektioner ska förebyggas står sig bra. Däremot har utvecklingen skapat behov av ökat samarbete mellan vårdformer och vårdgivare eftersom VRI ofta uppkommer inom en vårdform/vårdinrättning, men diagnostiseras och tas omhand inom en annan. För att minska VRI behövs därför en solidarisk, gemensam ansträngning av såväl beslutsfattare som chefer och medarbetare inom hela vårdsektorn.

Den vanligaste vårdrelaterade infektionen och därmed en vanlig orsak till antibiotikabehandling är urinvägsinfektion (UVI). Mer än 90 % av alla urinvägsinfektioner orsakas av E. coli som ingår i alla människors normala tarmflora. Idag har vi en ökad förekomst av ESBL-bildande E. coli, både bland patienter med UVI och hos friska bärare. När resistenta E. coli orsakar UVI kan man ofta inte använda ”vanliga” urinvägsantibiotika utan måste behandla med bredspektrumantibiotika.

Om vi inte ska behöva använda mer antibiotika med brett spektrum, som driver på resistensutvecklingen, måste vi alltså förebygga spridning av tarmbakterier inom vården - från alla patienter - och använda evidensbaserade metoder för att undvika vårdrelaterade urinvägsinfektioner. För att minska VRI behövs god kunskap och rätt beteende hos alla vårdens medarbetare oavsett yrkeskategori.

Bläddra vidare i denna tidning och läs mer om detta ständigt aktuella ämne. Besök gärna vår webbplats www.sfvh.se och läs mer om Svensk Förening för Vårdhygiens arbete.

Ann Tammelin, överläkare, med.dr.

Vårdhygien Stockholms län

INNEHÅLL VARDRELATERADE INFEKTIONER. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.4 ORGANISATION. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.10 TEKNIK. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.12 UTBILDNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.14 LEDARSKAP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.16

4

vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infek Var sjätte patient skadas i vården. Hälften av de som drabbas får en vårdrelaterad infektion eller operationsskada. Det visar en granskning av journaler vid alla landets sjukhus.

Blodpropp

Tryckskada Blödning Medicinteknisk skada Förlossningsskada Narkosrelaterad skada

Under januari, februari och mars förra året har varje svenskt sjukhus slumpmässigt valt ut 20 journaler för granskning. Journalerna har sedan ett granskningsteam synat för att upptäka om patienaten drabbats av någon skada. Bedömningen har rapporterats in till en databas hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Totalt har 3900 journalgranskningar matats in i databasen och den analys som nu är klar visar att 16,5

Allergisk reaktion

Rena luftströmmar minskar risken för infektioner vid kirurgiska ingrepp 3,7 miljarder kronor av våra gemensamma resurser och 10 procent av landets sjukhusbäddar går åt till att vårda patienter som fått en vårdrelaterad infektion. Till de svåraste fallen hör de patienter som fått en infektion i samband med ett kirurgiskt ingrepp, där också risken för att bli smittad med antibiotikaresistenta bakterier hela tiden ökar. Med ett sterilbord som renar luften kring operationsinstrumenten kan infektionsrisken minskas.

Stora resurser läggs på att allt som finns i en operationssal skall vara sterilt eller så rent som möjligt, men mycket av detta är förgäves, om man samtidigt inte ser till att luften, som ju är i kontakt med allt, är ren, säger Tomas Hansson, utvecklingschef och grundare av Toul Meditech.

– Vi vet att många postoperativa infektioner orsakas av luftburen smitta i operationssalen. Varje minut fäller vi människor 10 000 hudflagor och ca tio procent av dem är bakteriebärande, berättar han. Studier visar att upp till 70 procent av bakterierna kommer från smittade instrument och alla vet att det är absolut förbjudet att röra de sterila instrumenten med osterila fingrar. Men samtidigt kan luftburna bakteriebäran-

de partiklar landa överallt.

De bakterier som landar på instrumenten hamnar förr eller senare i operationssåret och kan orsaka en allvarlig infektion.

Tomas Hansson

Utvecklingschef och grundare av Toul Meditech

I år kom också SIS (Swedish Standards Institute) ut med en ny specifikation kring mikrobiologisk renhet i operationssalen, där luften kring patient och instrument inte får innehålla mer än 5 CFU (bakteriebärande partiklar) per m3.

De instrument som var sterila när operationen började, bör vara sterila under hela operationstiden, oberoende av vilken typ av kirurgiskt ingrepp som utförs.

Därför har Toul Meditech utvecklat sterilbordet SteriStay som har en ultraren luftström som för bort alla bakteriebärande partiklar från instrumenten, som därmed klarar de allra tuffaste kraven på mikrobiologisk renhet.

Sterilbordet Steristay flexiblare uppdukningsprocess för personalen och därmed ett bättre produktionsflöde, men den största vinsten är förstås att vi minskar risken för infektioner, som orsakar lidande och kostar mycket pengar.

Vi måste göra allt vi kan för att öka patientsäkerheten.

FAKTA Toul Meditech. Företaget startade för cirka 10 år sedan som ett utvecklingsföretag och gjorde tidigt kliniska studier vid Umeå Universitetssjukhus. Toul Meditech har all utveckling och produktion förlagd i Sverige.

Huvudkontoret ligger i Västerås och man har exporterat utrustning till många länder världen över.

– För sjukvården finns det stora vinster att göra, påpekar Tomas Hansson. I det korta perspektivet förenklar sterilbordet logistiken eftersom det ger en

SMART SMITTSKYDD PÅ KLINIKEN! Hygieniskt tangentbord i glas. Helt utan rörliga delar.

Desinfekterat och klart på några sekunder!

• Touchteknik - fungerar även med handskar!

• Larmar när rengöring behövs.

• Damm- och spolsäkert [IP65].

• Plug-and-Play [USB].

GENERALAGENT FÖR SVERIGE

N O R D I C Tel: 031-40 55 22 • E-post: info@cleankeys.se

www.cleank

eys.se

5

ktioner drabbar flest procent av patienterna, 655 personer, skadats på något sätt. 40 procent av dem som skadades hade fått en vårdrelaterad infektion, tolv procent av en läkemedelsrelaterad skada, elva procent av en kirurgisk skada och åtta procent har fått allvarliga trycksår.

En del av dessa skador är komplikationer som inte gått att undvika, andra är undvikbara vårdskador. Hur måga av skadorna som hade kunnat undvikas kan SKL dock inte redovisa. Granskningsteamen på sjukhusen lär sig fortfarande den metod som ska användas för att bedöma vad som är en vårdskada. I år har de bara rapporterat in skador utan att bedöma undvikbarheten. Därför går det inte säga hur stor andel av skadorna som är vårdskador.

Ny nationell forskningssatsning för att minska VRI CTMH och SP koordinerar ett nationellt projekt finansierat av VINNOVA där akademi, industrin och sjukvården är involverade.

Forskningen handlar om att hitta lösningar för att reducera de vårdrelaterade infektioner, VRI, som uppkommer hos patienter och personal inom vård och omsorg.

Stockholms morgontidningar levererar för tillfället det ena efter det andra avslöjande reportaget om snusket på Sveriges sjukhus och vårdinstanser. Bristen på städning, blod på britsar, skräpigt och dammigt.

Det här kan vara en av förklaringarna, men inte den enda, till varför många som åker in på sjukhus, drar med sig infektioner därifrån, nämner Malin Hollmark från CTMH och Peter Löwenhielm från SP. De fördjupar sig just nu i ämnet. Projektgruppen de leder består av personer från Stockholm, Västerås, Jönköping, Göteborg och Lund.

– Vi är 16 parter som deltar i projektet, vilket innebär cirka 30 till 35 personer som arbetar. Vi kommer från sjukvården, akademin och industrin. Den första tiden har vi använt till att förstå oss på varandras olika språk. Att träffas mycket och lyssna på varandra. Nu har vi skapat bra arbetsrelationer och ett otroligt nätverk, säger Malin Hollmark, som också representerar Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset i projektet.

– Vi har tittat på tre områden: Om man föreställer sig en människa, så tänkte vi oss tre cirklar. Först inne i kroppen, det vill säga sår efter operation, vilka problem finns där? Sedan lyfter man blicken lite, vad händer på ytan, på huden? Där används till exempel katetrar som vid användning kan skapa vägar för bakterier genom huden vilket är kroppens naturliga skydd. Lyfter man blicken ytterligare ett steg, så kan man titta på allt som händer runt omkring patienten: personalen, miljön. Hur ser hygienen ut? De här är tre områden som vi identifierat, säger Peter Löwenhielm.

”Visionen är att hitta minst en lösning som kan minska vårdrelaterade infektioner.”

Malin Hollmark

Projektledare på CTMH, som verkar för att främja MedTech-utvecklingen och effektivisera vården.

Peter Löwenhielm

Forskare/projektledare på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

- Peter & Malin

Projektet har fått 10 miljoner i anslag från VINNOVA och beräknas komma med ett resultat i oktober 2014.

Kartläggningen pågår nu för fullt på Skånes Universitetssjukhus i Lund, på Sahlgrenska i Göteborg, på ett äldreboende i Haninge och på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi har tre mål med projektet. Först att skapa en stadig grund för samverkan. Sedan att förstå så mycket som möjligt om VRI. Det vill säga var man ska satsa.

Sedan, slutligen, föreslå konkreta recept. Som att man exempelvis behöver skaffa nya tekniska lösningar, nya tjänster, eller metoder. Visionen är att hitta minst en lösning som kan minska vårdrelaterade infektioner, avslutar Peter och Malin.

Cirka tio procent av alla patienter som behandlas inom vård och omsorg drabbas av vårdrelaterade infektioner. Det här kostar samhället cirka 3,7 miljarder kronor per år. DN skriver i en artikel den tolfte december att Sveriges Kommuner SP, Sveriges Tekniska och Landsting, SKL Forskningsinstitut är en gjort en mätning där internationellt ledande indet visade sig att cirka stitutskoncern. SP skapar 1729 patienter fått en värde i samverkan och vårdrelaterad sjukdom erbjuder kvalitet i hela innunder andra halvan av ovationskedjan, vilket har oktober 2012. stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och Malin och Peter påminhållbara utveckling. ner om hur mycket nytta alla dessa pengar skulle kunna ha gjort för vården och vilket lidande VRI orsakar. Vad gäller deras arbete så befinner de sig just nu i kartläggningsfasen.

FAKTA Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH är ett samarbetsorgan mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms Läns Landsting (SLL) i syfte att bidra till att utveckla Stockholmregionen som ett medicintekniskt centrum i världsklass. CTMHs vision är förverkligandet av den potential som KI, KTH och SLL har tillsammans- att skapa och utgöra en medicinteknisk forsknings- och utvecklingsmiljö som är unik i Sverige och bland världens fem främsta.

Vårdrelaterade infektioner, VRI: Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppenvård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som sjukvårdspersonal ådragit sig till följd av arbetet.

Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner ger ökad vårdtid, morbiditet och mortalitet för patienten.

Mål år 2015: Minska antalet vårdrelaterade infektioner till 3 %.

Kritiska framgångsfaktorer: 1. Standardiserad vård avseende hygien, städning och smittskydd, förebyggande av vårdrelaterade UVI, CVKrelaterade infektioner, VAP och postoperativa infektioner.

Korrekt användning av antibiotika.

2.

Mycket låg förekomst av överbeläggningar och nolltolerans för satellitpatienter.

7

Lotta Löwendahl

Tillförordnad vårdenhetschef för intensivvårdsavdelningen (IVA)

Måns Belfrage

Chefläkare vid Capio S:t Görans Sjukhus på Kungsholmen i Stockholm.

Minskad VRI i tre steg Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett utbrett problem inom vården. Man räknar med att 10 procent av vårdplatserna i Sverige upptas av patienter som blivit sjuka på sjukhusen.

På Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm genomför man ständigt förbättringar i sina rutiner och arbetssätt för att minimera infektionsrisken.

Att vårdpersonal arbetar enligt hög hygienisk standard är i dag en självklarhet. Men fortfarande finns ett stort resursslöseri i att behöva vårda patienter som drabbats av infektioner inom den svenska vårdapparaten.

Måns Belfrage är chefläkare vid Capio S:t Görans Sjukhus på Kungsholmen i Stockholm. Han bär det yttersta ansvar för att respektive avdelning följer de allt tuffare kraven på hygien och patientsäkerhet. Redan i dag ligger andelen patienter som under sjukhusvistelsen får en infektion under fem procent, vilket är det nationella målet. Målet är att halvera den siffran.

Framförallt är det tre typer av VRI som man arbetar med att stävja: urinvägsinfektioner orsakade av kateter; postoperativa sårinfektioner, samt lunginflammationer.

Alla måste våga säga till Bakom den positiva utvecklingen ligger tre enkla, men viktiga åtgärder.

Den första är en kultur av medarbetaransvar. Det är varje medarbetares ansvar att följa de rutiner som finns på avdelningen, men också att förbättra och utveckla dem. Lika viktigt är att agera när man ser att någon annan medarbetare inte följer de gemensamma rutinerna.

– Vi har en öppen arbetsplats med en platt organisationsstruktur, säger Måns Belfrage. Alla kallar varandra vid förnamn, och vi kräver av samtliga i perso-

nalen att de vågar säga ifrån ifall någon bryter mot hygienföreskrifterna. Även patienterna ska kunna säga till om en läkare inte spritat händerna.

Praktiska åtgärder bottnar i kulturen Den andra åtgärden är ett skärpt fokus på basala hygienrutiner. Inga långa ärmar, ringar eller klockor får förekomma; håret ska sättas upp och alla måste bära plastförkläde i kontakt med patienten. Händerna ska tvättas med sprit innan man tar på sig handskar. Det är vardagspraktiska åtgärder, men bottnar i sjukhusets patientsäkerhetskultur.

Höjd standard för städning En tredje åtgärd är att städningens betydelse för vårdhygien har lyfts de senaste åren, och frekvensen och

”Det finns en väl utarbetad handlingsplan, en standardisering och en tydlig röd tråd genom hela sjukhuset.”

- Lotta Löwendahl

kraven på städningen har höjts och standardiserats. All städning sker i egen regi med medarbetare som motiveras av städningens betydelse för patientsäkerheten.

– Vi har utvecklat en strikt standardiserad städprocedur som gäller överallt på sjukhuset, och vi mäter städkvaliteten enligt ett särskilt poängsystem, säger Måns Belfrage.

För att hålla sig à jour med utvecklingen och förankra arbetet mot spridning av infektioner och antibiotikaresistens finns en särskild hygien- och smittskyddsgrupp på sjukhuset, liksom en grupp som arbetar för korrekt antibiotikabehandling. Enligt Måns Belfrage är man i det dagliga vårdarbetet snabba med att isole-

ra patienter som bär på smittsamma sjukdomar.

En elektronisk vårdplatsöversikt hjälper medarbetare att undvika överbeläggningar med sjuka patienter i korridorerna.

Häng läkarrocken utanför Utmaningarna bekräftas av Lotta Löwendahl, som är tillförordnad vårdenhetschef för intensivvårdsavdelningen (IVA). Hon berättar om ett särskilt kompetenskort inom hygien som samtliga IVA-anställda har tagit under november, då hygien har varit månadens tema. Hon tycker att Capio S:t Göran har kommit långt i de här frågorna.

– Det finns en väl utarbetad handlingsplan, en standardisering och en tydlig röd tråd genom hela sjukhuset, säger hon. Vi genomför punktprevalenser, ett slags stickprover, för att säkerställa att hygienreglerna efterföljs. Speciellt här på IVA är det nolltolerans – alla får hänga läkarrockarna utanför.

FAKTA Capio S:t Görans Sjukhus • Har 302 vårdplatser, 8 intensivvårdsplatser och ca 1 700 anställda.

• Tar emot vuxna patienter inom specialiteterna medicin, kirurgi och ortopedi- de vanligaste folksjukdomarna.

• Har en stor akutverksamhet men också specialiserad öppenvård.

• Sjukhuset är offentligt finansierat och öppet för alla patienter genom vårdavtal med Stockholms Läns Landsting, men drivs av det privata företaget Capio.

8

Ett ständigt pågående arbete Patientsäkerhet och vårdskador är alltid lika aktuellt.

– På senare tid har vi åstadkommit mycket på det här området, men vi kan aldrig luta oss tillbaka och känna oss nöjda, säger Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg på SKL. När vi pratar patientsäkerhet vill Göran Stiernstedt lyfta fram tre områden. Det första är vårdrelaterade infektioner. För några år sedan bedrevs en nationell kampanj som fick ner antalet infektioner från 11-12 procent till 9-10, men därefter har nivån stagnerat.

– Vi håller på och utvecklar ett så kallat infektionsverktyg, berättar Göran Stiernstedt. Varje gång en läkare skriver ut antibiotika måste han eller hon även fylla i några korta frågor och bland annat svara på om infektionen är vårdrelaterad. Statistiken kan man ta del av hur ofta man vill.

– Helt fria från infektioner kommer vi aldrig kunna bli, men rimligtvis borde vi kunna komma ner till 6-7 procent, säger Göran Stiernstedt. Ska vi nå dit återstår dock en hel del att göra.

När man arbetar med vårdskador är läkemedelsförskrivningen ett annat viktigt område och här är IT det viktigaste hjälpmedlet. Med all information i ett och samma system är det lättare att hålla koll på exempelvis biverkningar eller om vissa läkemedel inte fungerar ihop med andra. Men det är också viktigt att distributionen sker på rätt sätt och att läkemedlen inte är så lätta att förväxla, för att nämna några exempel.

En viktig åtgärd är att mäta infektionerna i realtid istället för som idag två gånger om året, menar Göran Stiernstedt. Har man koll på om infektionerna plötsligt blir fler kan man också hitta orsakerna och sätta in åtgärder.

Dessutom finns det en rad faktorer som inte nämns så ofta i samband med patientsäkerhet. Ett exempel är kirurgisk skicklighet. Vissa vårdskador kommer man bara åt genom att gå ner på individnivå i det förebyggande arbetet. En annan faktor är onödig vård.

Göran Stiernstedt Chef för vård och omsårg på SKL

– Ibland är så mycket som 20 – 30 procent av alla ingrepp helt onödiga, säger Göran Stiernstedt. Varje år avlider till exempel ett antal människor av cancer, i sin tur en följd den strålning de fått av röntgen och datortomografi. Kan vi undvika onödiga ingrepp kan vi också få ner antalet vårdskador.

Större delen av ansvaret för att få ner antalet vårdskador vilar naturligtvis på vårdgivarnas axlar. Det lokala ledarskapet är jätteviktigt, men det löser inte allt, menar Göran Stiernstedt.

– På senare tid har även professionernas förbund engagerat sig i arbetet och det pratas en hel del om att man som verksam i vården har ett stort individuellt ansvar, säger han. Även patienten kan förbättra patientsäkerheten genom att ställa krav och våga säga ifrån t.ex. när hygienen brister. Det är också viktigt att som patient diskutera ingrepp/åtgärder i förväg och ta reda på riskerna, inte minst nu när vården blir mer och mer affärsdriven.

9

Helhetsgrepp för bättre vårdrutiner Trots att vårdpersonalens rutiner sitter i ryggmärgen drabbas många patienter fortfarande av kateterrelaterade infektioner. Förbättrade helhetslösningar kring arbetsprocesserna och använda produkter kan vara en del av lösningen.

Det finns många tillfällen för bakterier att infektera en patient, och särskilt utsatt är den som får läkemedel intravenöst. Kan arbetsmomenten som omgärdar detta till synes ofarliga ingrepp säkras, kan också en stor del av de vårdrelaterade infektionerna undvikas.

Shahram Khorsand är försäljningschef på CareFusion Sverige, ett bolag som bland annat ägnar sig åt att utveckla och förbättra produkter för att minimera kateterrelaterade infektioner och effektivisera arbetsprocesser inom vården. Han menar att summan av deras arbete bidrar till en större helhet inom patientsäkerhet.

– Ser man på var och en av våra produkter i området finns det liknande varianter på marknaden, säger han. Var för sig garanterar de bara en viss minskad infektionsrisk. Men tar man alla tre i bruk samtidigt får man ett helhetsgrepp om problemet, vilket är ganska unikt.

De tre produkterna han syftar på är skapade för att på ett naturligt sätt ingå i de hygienförberedelser som bland annat beskrivits i en fempunktsrutin av den amerikanske forskaren och narkosläkaren Peter Pronovost.

MaxPlus® är en genomskinlig injektionsventil som skyddar infarten från bakterier och möjliggör att koppla in flera olika läkemedel i samma infart.

SorbaView® Shield är en tunn plastfilm som fästs över insticksstället och skyddar för bakterier, samtidigt som den håller katetern stadigt på plats.

Shahram Khorsand Försäljningschef på CareFusion

Christina Leitner Produktchef på ChloraPrep

FAKTA CareFusion är ett globalt bolag inom patientsäkerhetsrelaterade produkter och innovationer, med totalt 14 000 medarbetare världen över.

Läs mer på: www.carefusion.se

Applikatorn ChloraPrep® är ett helt nytt sätt att desinficera huden inför ett medicinskt ingrepp.

Den består av en svamp fäst mot ett plasthandtag som innehåller tvåprocentig klorhexidinsprit.

Desinficering görs genom skrubbning fram och tillbaka över området.

– Många desinficerar med ett antal ”tvätt-tork” som doppas i desinfektionsmedel, säger ChloraPreps produktchef Christina Leitner. Men vad man inte tänker på är att det faktiskt också är viktigt med appliceringsmetoden för att vara effektiv. En annan aspekt är att ChloraPrep – såvitt jag vet – är det första desinfektionsmedlet som kommer i helt sterila allt-i-ett förpackningar. Vi har märkt att många sjukhus har gamla eller till och med utgångna förpackningar tvättsprit, och även förpackningarna kan föra med sig bakterier från lager och frakt.

Shahram Khorsand ser stora möjligheter i att minska kateterrelaterade infektioner när ChloraPrep, MaxPlus och Sorba shield kombineras med sjukvårdspersonalens expertis inom området. En allt större och viktigare aspekt är också den miljöpåverkan som de traditionella rutinerna medför.

– De här nya produkterna bidrar till att minska miljöpåverkan och kan även bidra till att sänka kostnader och hindra förekomsten av vårdrelaterade infektioner.

Vi är måna om att utbilda våra kunder i hur våra produkter kan användas på bästa sätt, avslutar Shahram Khorsand.

10

organisation

Nollvision för vårdskador på Astrid Lindgrens Barnsjukhus Astrid Lindgrens Barnsjukhus har genomgått en ordentlig genomlysning av verksamheten inom patientsäkerhetsområdet. Den tuffa granskningen har bidragit ett tydligare systematiskt förbättringsarbete som gynnar patientsäkerheten.

Det var hälso- och sjukvårdsförvaltningen som gav BDO Consulting Group i uppdrag att granska Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) under våren 2010, efter tuffa skriverier om misskötsel. Ett år senare genomfördes en ny uppföljning av hur man arbetat vidare med de rekommendationer som givits. Dag Ström, själv läkare i botten, ledde projektet.

– Vi såg över sjukhusets rutiner i alla led och hur man jobbade med kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor.

Genom intervjuer, platsbesök och dokumentstudier analyserade vi infrastrukturen för att kunna driva de här frågorna. Vi såg på organisatoriska förutsättningar, riskförebyggande arbete, utbildning, mätbarhet – vi fick ett riktigt helhetsperspektiv. Vi intervjuade även sjukhusledningen vid Karolinska Universitetssjukhuset eftersom ALB utgör en av divisionerna inom sjukhuset.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus har sin huvudsakliga verksamhet på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, men sektioner finns även på sjukhusen i Huddinge och Danderyd. Neonatalverksamheten omfattar tre sektioner med sex avdelningar, varav två intensivvårdsavdelningar.

Läs mer på: www.karolinska.se/ AstridLindgrensBarnsjukhus

Alessandro Lupaszkoi Hizden

Kvalitetscontroller inom neonatalverksamheten på ALB Resultatet var inte alls överensstämmande med mediebilden. Dag Ström och hans kollegor såg hur personalen jobbade på ett väldigt systematiskt sätt med patientens säkerhet i fokus. I flera fall låg sjukhuset före många andra i Sverige genom sitt förbättringsarbete. Bland annat har man på ALB initierat en så kal�lad CRM-träning (crew resource management) som samtliga anställda ska genomgå inom tre år. Dessutom har man jobbat framgångsrikt med hanteringen av läkemedel och vårdrelaterade infektioner (VRI).

Alessandro Lupaszkoi Hizden är kvalitetscontroller inom neonatalverksamheten på ALB. Inom neonatalvården är vårdrelaterade infektioner potentiellt livsfarliga, och man utvecklar ständigt förbättringsarbetet med regelbundna mätningar som återkopplas till medarbetarna. I dag sker detta enligt ett övergripande Lean-tänk, som innebär mycket reflektion, diskussioner och analyser. Andelen VRI är i dagsläget runt 6,5 procent, men det kommer från högre nivåer – och neonatalverksamheten har en nollvision.

– Det är viktigt att varje medarbetare tar sig tid att prata, förstå och reflektera över sin roll i ett större sammanhang, säger han. Vi försöker jobba strukturerat med vad vi kallar ”planerat samarbete” för att få bort mycket av resursslöseriet.

Det finns enligt honom tydliga samband mellan strukturerade arbetssätt och minskade infektioner, och medarbetarna uppskattar såväl CRM-arbetet som Lean-filosofin eftersom de inser att arbetet gynnar alla – framförallt patienterna.

– Vi vill göra det ”lätt att göra rätt” helt enkelt, säger Alessandro Lupaszkoi Hizden. Vi fokuserar mycket på samarbete både innan och efter ett ingrepp med frågor som: Har vi allt vi behöver? Vet alla vad de ska göra? Gjorde vi allt rätt? Om inte, vad kan vi förbättra? Om allt gick bra, hur gör vi om det nästa gång? På så vis drar alla framåt åt samma håll, vilket i slutändan både gynnar såväl patienten som sjukhuset.

FAKTA BDO Consulting Group, Stockholm, arbetar med medicinska revisioner och utbildnings- och utvecklingsuppdrag inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Har ett omfattande nätverk av nationellt erkända specialister inom olika områden.

Läs mer på: www.bdo.se

Dag Ström

Senior Konsult, MD på BDO Consulting Group AB

läkemedel

11

Ökat fokus på läkemedel nödvändigt för patientsäkerheten Varje år dör cirka 3000 personer till följd av felaktig användning av läkemedel. Detta vill Sveriges Farmacevtförbund komma till rätta med. Sedan ett år tillbaka satsar man stort på patientsäkerhet och har nollvision som mål.

Utbliven effekt, svåra biverkningar och till och med dödsfall. Det är resultatet av de felmedicineringar som drabbar många patienter varje år. Förutom att det är en tragedi för patienten är det också stora och helt onödiga kostnader för samhället. Och även om dödsiffran på grund av felmedicinering är anmärkningsvärt hög så är antalet drabbade betydligt fler, något som får konsekvenser för samhället på flera plan.

– Det kostar väldigt mycket pengar och innebär ett stort lidande för patienten, säger Kristina Niemi som är förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.

Till detta finns det flera bakomliggande orsaker, menar Kristina Niemi.

– Bland annat så beror det på att patienten åläggs ett stort ansvar och måste själv hålla koll på sina mediciner. Det borde vara ett mer delat ansvar med alla som finns runt patienten, behandlande läkare och apotek till exempel.

Hur man förbättrar patientsäkerheten är nu en av de hetaste frågorna som man arbetar med på Sveriges Farmacevtförbund.

– Det finns mycket att göra, konstaterar Kristina Niemi och tar upp som exempel apoteksreformen som innebar en ökad tillgänglighet när det gäller mediciner men där information om preparaten inte blev lika lättillgänglig.

– Det handlar mycket om att delge kunskapen om läkemedlen. Idag säljs mediciner på många ställen utanför apoteken där personalen inte har tillräckligt med kunskap. Det borde vara en större kontroll på försäljningsställen utanför apoteken och färre preparat. I stället så borde farmacevter på apotek nyttjas i större utsträckning. Det finns en stor kompetens bland våra medlemmar.

Hon ger några exempel på att öka patientsäkerheten.

– Farmacevter på apotek skulle kunna nyttjas för en enklare medicingenomgång vid utlämnandet av mediciner. Farmacevter skulle också kunna kunde ha en uppföljning vid varje tillfälle när någon hämtar ut samma medicin och följa upp om medicinen har haft den förväntade effekten och om det behövs uppmana patienten att ta kontakt med sin läkare. Man kan också tänka sig att farmacevter utbildar personal på gruppboenden och äldreboenden så att de har större kunskap om de mediciner som de ansvarar för och delar ut till vårdtagarna.

Men redan nu har man åstadkommit en förbättring när det gäller patientsäkerhet.

– Sedan första september i år har vi fått igenom en ändring i föreskriften som ger patienter över 75 år och som har fler än fem mediciner har rätt till en genomgång av sina mediciner med behandlande läkare eller andra berörda. Ser man att en patient har många mediciner ska man vara observant på det.

Man behöver ha en helhetsbild.

Nästa steg är att sätta planerna i verket. Nu lobbar man ihop med andra intresseorganisationer för att få igång läkemedelsgenomgångar över hela landet.

Kristina Niemi är positiv till förbundets nollvision.

– Absolut. Man ska ju inte dö av läkemedel utan bli frisk av dem.

FAKTA Sveriges Farmacevtförbund grundades 1903 och har cirka 7 500 medlemmar. Förbundets främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas kompetens och deras professionella villkor. Förbundet arbetar bland annat för att få fler farmacevter verksamma som egenföretagare, att läkemedel ska vara en av Sveriges viktigaste exportindustrier och att farmacevter i högre utsträckning ska anställas inom hälso- och sjukvården.

Sveriges Farmacevtförbund

Kristina Niemi

Förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund

Läkemedelsrelaterade skador inom vården Varje år dör cirka 300 personer i Sverige till följd av läkemedel som används på fel sätt. Enligt en undersökning som Socialdepartemenet gjorde så orsakas mellan 6 och 16 procent av alla sjukhusinläggningar av felaktigt användande av mediciner.

12

teknik

Kommunikation – central för patientsäkerheten I framtiden ska bättre kommunikation göra att behandling och sjukvård flyter smidigare. Framför allt ska kontakten mellan patient och sjukvårdare stärkas. Richard Cook är professor i patientsäkerhet och menar att ett kollektivt arbete bidrar till att många överflödiga steg kommer kunna elimineras.

Richard Cooks forskning utgår från nära studier inom sjukvårdssystemet. Hur patienter tas emot, tas omhand och hur vårdplatser är konstruerade och planerade. Enligt honom kan systemet absolut effektiviseras till något mer än det är idag.

– De svårigheter vi ser i sjukvården idag är inte kopplade till de enskilda handlingarna från professionella sjukvårdare, utan snarare problemen att binda ihop de separata instanserna till en sammanhängnande kedja. Det som förbättrar patientsäkerheten och kvaliteten för varje enskild individ. Det betyder att alla aktiviteter måste samordnas och effektiviseras och att de överflödiga mellanstegen måste elimineras. Sjukvård är kommunikation och vice versa, säger Richard Cook.

Richard menar också att sjukvårdssystemet är uppdelat kring små öar av redskap. Isolerade öar som existerar separat och fungerar alldeles utmärkt i sig själv. Men det drabbar patienten och dess familj i långa loppet eftersom helheten inte är tillräckligt ihoplänkad och försvårar patientens väg till de olika instanserna.

– Och där kan förvirring uppstå. Detta gäller varje aktivitet som är förknippad med sjukvårdssystemet, inte bara på sjukhus och mottagningar.

Patienten måste ingå i ett sammansatt mönster som gör att den inte tappas bort på resan mellan de så kal�lade öarna. Just för att du ska få rätt behandling, hamna på rätt ställe, få en klar förståelse för vad som är fel på dig och i förlängningen vad som ska göras när du väl kommer till rätt avdelning, säger Richard Cook.

– Detta ger också sjukvårdspersonalen en förståelse för vad nästa steg ska vara, för att vården ska passa just dig som patient.

God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen. Speciellt viktigt är detta vid akuta situationer och när kommunikationen sker under tidspress. SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation) är en satsning från Sveriges kommuner och Landsting för

att nå en bättre kommunikation mellan vårdare och patient. Detta är bra eftersom mycket av arbetet på en akutmottagning inte går åt till vård, utan går åt till att försöka ta reda på vad som pågår hos patienten. Det är också svårt för patienter att tala om allt det viktiga för personal och sjukvårdare eftersom de ofta är skadade och inte fullt medvetet tillstånd.

– Därför är en av lösningarna att skaffa förmågan att lösa patientens framtid, att beskriva, planera, informera och förbereda patienten för det som behövs. Den teknologiska informationen är väldigt viktig här, den är limmet för att kunna länka ihop alla sjukvårdsprocesser, säger Richard Cook.

”De svårigheter vi ser i sjukvården idag är inte kopplade till de enskilda handlingarna från professionella sjukvårdare, utan snarare problemen att binda ihop de separata instanserna till en sammanhängnande kedja.”

- Richard Cook

SBAR

En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud och händelser i vården är, att det på ett eller annat sätt brustit i kommunikationen mellan personer eller olika verksamheter. God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen.

Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet, där en stor mängd kritisk information om enskilda patienter överförs mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter. Otydlig kommunikation och informationsöverföring kan leda till att patientsäkerheten hotas. Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR, som står för: Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation. För att få genomslag med SBAR är det viktigt att alla yrkesgrupper inkluderas i denna kommunikationsform.

Richard Cook

Professor i patientsäkerhet vid KTH

13

IT-lösning ovärderligt stöd i HIV-vården InfCare HIV är en applikation som ger information och stöd i vården av HIV-infekterade. Programmet visar enkelt och pedagogiskt hur sjukdomen utvecklar sig och vilka behandlingar som tidigare satts in.

Alla landets HIV-patienter har stöd av applikationen InfCare HIV. Centralt i applikationen finns en graf och varje gång labbet har analyserat patientens blodprov överförs informationen elektroniskt in i applikationen inom några timmar. På så sätt är det lätt att se hur infektionen utvecklar sig.

– Applikationen används vid vartenda patientmöte.

Doktorn och patienten går tillsammans igenom graferna och framför allt tittar man på virusmängden och immunförsvaret mätt som CD4-halterna i blodet.

Dessa ska vara så höga som möjligt medan virusnivån bör vara så låg att den inte ens är avläsbar, berättar Thomas Ehrengren, marknadschef på Health Solutions AB, det företag som utvecklat applikationen i samarbete med infektionskliniken på Karolinska.

När man använder InfCare HIV utgår man alltid från just den här grafen. All information ska finnas högst två klick bort. Sidan visar labbvärdena och i form av liggande staplar syns det vilka behandlingar som patienten tidigare provat. Även livskvalitetsparametrar finns med exempelvis om en patient mått dåligt av biverkningar. Eftersom HIV-patienter kan utveckla resistens mot läkemedlen och få biverkningar är det viktigt att lätt komma åt behandlingshistoriken. Det

har alltså betydelse att patienten provat ett visst läkemedel även om det var tio år sedan.

– Behandlingen av HIV är väldigt komplex och det är väldigt mycket information som läkaren behöver ha tillgång till för att kunna avgöra vilken behandling som är den bästa, säger Thomas Ehrengren. Att få en överblick genom att läsa i en vanlig journal är näst intill omöjligt.

– Tidigare kunde journalen för en HIV-patient fylla två, tre pärmar. Det var oerhört svåröverskådligt, berättar Anders Sönnerborg, professor och ansvarig på Karolinska för utvecklingen av InfCare HIV. Det är viktigt att läkaren har tillgång till rätt information om patientens virusmängd och immunförsvar eftersom fel behandling bland annat kan orsaka resistens eller allvarliga biverkningar. Med InfCare HIV har precisionen ökat. Applikationen har också bidragit till att man vid ett par tillfällen upptäckt att laboratorierna systematiskt gett fel provsvar på ett större antal patienter, något som annars hade kunnat leda till felbehandling.

Förutom att applikationen ger läkaren ovärderlig hjälp har det också en stor pedagogisk betydelse.

InfCare HIV visualiserar sjukdomsförloppet och möjliggör på så sätt för patienten att få en förståelse för infektionens utveckling över tid. Den ger ett kvitto på att viruset är under kontroll och ökar motivationen hos patienten att följa ordinationen från läkaren.

All information i applikationen finns också tillgänglig i avidentifierad form för forskningen. Dessutom

används det frekvent i undervisningen. InfCare har funnits sedan 2003 och Sverige är det enda land där det används nationellt. Applikationen finns dock på enskilda kliniker i bland annat Danmark, Belgien, Finland, Island, Grönland, Tanzania och Zimbabwe.

Health Solutions har utvecklat liknande program för omkring 16 andra diagnoser, bland annat bröstcancer, hepatit och prostatacancer.

InfCare HIV utvecklas hela tiden och sedan något år tillbaka samlar man även information om patientens livskvalitet. Före läkarbesöket får patienten svara på ett antal frågor som bland annat handlar om hur han eller hon mår, fysiskt och psykiskt, hur sexuallivet fungerar och om medicinen ger biverkningar, med mera.

– På så sätt blir det lättare för läkaren att snabbt identifiera de problem som kan påverka välbefinnandet och göra något åt dem, säger Anders Sönnerborg.

Thomas Ehrengren

Marknadschef på Health Soulutions AB

14

utbildning

Bristen på specialister är farlig för vården Det är vetenskapligt belagt att sjuksköterskans kunskap ger vården högre kvalitet och säkerheten. Trots det prioriteras inte frågan.

Sedan 1990-talet har andelen specialistsjuksköterskor minskat från 65 till 47 procent.

Läkare som specialiserar sig gör det vanligtvis under arbetstid och kan räkna med en bra löneförhöjning när de är klara specialister. Så är det dock inte för sjuksköterskor. Vill de läsa vidare måste de bekosta studierna själva och dessutom dröjer det tjugo år innan studierna betalar sig ekonomiskt.

– Det är svårt att motivera sjuksköterskor att specialisera sig när det ska göra det på sin fritid och förlorar på det ekonomiskt, säger Lisbeth Löpare Johansson, Vårdstrateg på Vårdförbundet.

Den samlade kunskapsmassan inom vården ökar stadigt och det innebär förstås att kraven på vårdpersonalens kunskap och kompetens också blir allt högre. Ändå har andelen specialistutbildade sjuksköterskor sjunkit år från år. Lisbeth Löpare Johansson vill nu att kompetensfrågorna ska prioriteras i patientsäkerhetsarbetet.

– Dagligen skadas patienter i vården och vi måste göra allt vi kan för att komma till rätta med problemet, konstaterar hon. Det görs mycket bra arbeten för att öka säkerheten och nu behöver vårdpersonalens kompetensutveckling lyftas fram som en central faktor.

Lisbeth beskriver att när sjuksköterskor deltar i den patientnära omvårdnaden så leder det till färre komplikationer, ökad överlevnad, höjd livskvalitet och bättre följsamhet till behandling.

Patientsäkerheten är en fråga som stått högt på dagordningen de senaste åren och det har visat sig

Lisbeth Löpare Johansson Vårdstrateg på Vårdförbundet

att ledningens engagemang är avgörande för om en vårdinrättning ska kunna minska vårdskadorna. Men allt för sällan kopplas patientsäkerheten samman med behovet av specialistkunskap hos sjuksköterskorna.

– Frågan måste prioriteras, på alla ledningsnivåer också politiskt, säger hon. Det handlar både om att planera och följa upp verksamheten utifrån ett kompetensperspektiv.

Specialistutbildningarna är i de flesta fall ettåriga och ges på högskolor runt om i landet. Det finns elva olika specialistinriktningar och bristen är särskilt alarmerande inom kommunal äldrevård, där mindre än två procent av sjuksköterskorna är specialistutbildade. 2010 examinerades bara tre specialistsjuksköterskor med inriktning på äldrevård.

– Vården är en högriskbransch och det stället stora krav på systemet, säger Lisbeth Löpare Johansson.

Vårdpersonalens kompetens är en oerhört viktig fråga och den får inte tappas bort i patientsäkerhetsarbetet. Menar vi allvar med en nollvision har den frågan en given plats.

FAKTA Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Antalet medlemmar är cirka 110 000.

Läs mer på: www.vardforbundet.se/

15

För få utvecklingsmöjligheter för vårdpersonal Inom vård och omsorg råder stor brist när det gäller möjligheter för undersköterskor att specialisera sig inom yrket. Många vårdbiträden saknar möjlighet att validera och läsa in undersköterskekompetensen.

– Med en yrkesutbildning som undersköterska måste man självklart kunna specialisera sig. Jobbar man exempelvis på ett demensboende måste man kunna specialistutbilda sig inom demensvård, säger Ann Georgsson, ombudsman på arbetsutvecklingsenheten på Kommunal.

Många vill ha möjlighet att gå vidare inom yrket och inte bli sjuksköterska, för det ett helt annat yrke.

Ann Georgsson

Ombudsman på arbetsutvecklingsenheten på Kommunal.

Ett problem är att inga nationella riktlinjer finns på området. Ett annat problem är att för få arbetsgivare satsar på och förstår att det ökar attraktionskraften till branschen att skapa utvecklingsvägar som också ger förändrat innehåll i vardagsarbetet.

– Yrkeshögskolan jobbar på lokal och regional nivå utifrån en samordning efter arbetsgivarnas önskemål.

Korta kurser saknas också. Ann Georgsson berättar att Kommunal i samarbete med Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning (SNH) tagit fram kursmateriel motsvarande 7,5 högskolepoäng där man via enstaka kurser kan få en utbildning.

”Patientsäkerhet hör ihop med kontinuitet och en kunskapsnivå motsvarande vård- och omsorgsprogrammet. Att säga ’händer och sunt förnuft’ räcker är att kvalitetsänka branschen och visar på stor okunskap om vad arbetet innebär.”

- Ann Georgsson

– Men det vore bra om yrkeshögskolan kunde stå för den sortens utbildningar och att dessa inte måste vara mellan ett och ett och ett halvt år. Enstaka kurser borde också finnas, men det tillåter inte systemet idag.

Hon tillägger att utbildningen borde ligga på nationell nivå. Kursplaner och titlar varierar mycket idag.

– Kurserna skräddarsys efter enskilda arbetsgivares behov. Mer av nationell standardisering borde finnas.

För Ann Georgsson handlar utbildningsmöjligheterna både om att öka attraktionskraften till yrkena och om patientsäkerhet och kvalitet. Dessa yrkesgrupper arbetar närmast den som behöver vård och omsorg.

Det är ett kvalificerat jobb som kräver kunskap.

– Patientsäkerhet hör ihop med kontinuitet och en kunskapsnivå motsvarande vård- och omsorgsprogrammet. Att säga att ”händer och sunt förnuft” räcker är att kvalitetsänka branschen och visar på stor okunskap om vad arbetet innebär.

FAKTA Kommunal Med sina över 500 000 medlemmar är Kommunal Sveriges största fackförbund. De flesta medlemmar har kommuner som anställda, men alltfler är också anställda i privata företag. Det finns även många som är anställda av landsting.

16

ledarskap

Patientsäkerhetslagen flyttar fokus mot förebyggande arbete En ny patientsäkerhetslag trädde i kraft den 1 januari 2011, vilken ersatte lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Fokus har flyttats från att hitta syndabockar till att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador.

Per-Anders Sunesson är avdelningschef på Socialstyrelsen och var huvudsekreterare i regeringens utredning som låg till grund för den nya Patientsäkerhetslagen. Han berättar att den kanske viktigaste delen av lagen var att vårdgivarna fick ökat ansvar att bedriva systematiskt arbete för att förebygga och förhindra vårdskador.

– Att göra fel är mänskligt, men vad gör vi för att det inte ska inträffa igen? Det kan finnas bakomliggande orsaker som en kaotisk organisation, personalbrist eller oreda i medicinskåpet. Dessa orsaker måste identifieras och åtgärdas om patientsäkerheten ska förbättras inför framtiden.

– Den gamla lagstiftningen var individfokuserad på så vis att om något hände så var fokus på om en enskild individ gjort fel. Lagen innehöll disciplinansvar och yrkesutövare kunde antingen få en erinran eller en varning.

Patientsäkerhetsutredningens ställningstagande var att lagstiftningen inte gagnade patientsäkerheten och

man föreslog att disciplinansvaret skulle avskaffas.

Vilket också skedde i och med den nya lagen.

Tidigare hade patienter kunnat klaga hos Hälsooch Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN).

– Utredningen föreslog att den möjligheten skulle tas bort och alla klagomål skulle riktas till en myndighet som kunde få en överblick över alla klagomål inom hälso- och sjukvården.

Per-Anders Sunesson

Jurist i grunden och chef på Socialstyrelsens Tillsynsavdelning.

Var huvudsekreterare i Patientsäkerhetsutredningen som tillsattes av regeringen.

”För att skapa en sä-

kerhetskultur i en verksamhet måste man börja våga tala om det som är fel istället för att sopa saker under mattan så att olyckor sker igen.”

- Per-Anders Sunesson

Att en enskild medarbetare riskerar att bli utpekad efter ett begått fel (vilket skedde tidigare) kan försvåra säkerhetsarbetet på en arbetsplats i och med att folk blir rädda för att dryfta problem.

– För att skapa en säkerhetskultur i en verksamhet måste man börja våga tala om det som är fel istället för att sopa saker under mattan så att olyckor sker igen, säger Per-Anders Sunesson.

Detta sätt att tackla säkerhetsarbetet inom sjukvården är inte unikt för Sverige utan del av en bred trend i världen.

– Hur mycket lagen bidrar till är svårt att avgöra.

Den här rörelsen fanns redan innan lagen kom på plats. Men nu är den tydliga signalen från lagstiftarnas sida att man inte främst ska leta efter syndabockar utan jobba för att olyckor inte ska inträffa igen.

Han betonar dock att man givetvis inte ska strunta i om enskilda medarbetare innebär en fara för patientsäkerheten.

– Det kan finnas en yrkesutövare som struntar i regelverk och exempelvis har missbruksproblem. Då måste man ta itu med yrkesutövaren. Men man ska inte nöja sig med att bara hitta den som gjorde fel i det enskilda fallet.

17

Bemötandet viktig del av patientsäkerheten I ett aktivt patientsäkerhetsarbete måste alla avvikelser följas upp och utredas noga. Lär man inte av sina misstag går det aldrig att förbättra säkerheten. På vårdföretaget Capio går man regelbundet igenom och förbättrar alla rutiner.

Patientsäkerhetsarbetet på Capio har fyra hörnstenar: Modern medicin, god dialog och information till patienten, vänligt bemötande och ändamålsenlig utrustning. Så mycket som hälften av alla de avvikelser som rapporteras handlar om de två punkterna bemötande och kommunikation.

Inom affärsområdet Capio Närsjukvård driver Capio vårdcentraler och specialistmottagningar runt om i landet. Här arbetar Stefan Bremberg, chefläkare, samt de medicinska rådgivarna Peter Odebäck och Sten Forsberg, aktivt med patientsäkerheten tillsammans med personalen.

– Vårdpersonalen måste vara noga med att kolla så att patienten verkligen uppfattat och tagit till sig informationen, säger Stefan Bremberg. Till viss del handlar det om att tolka patientens förväntningar och detta kan vi bli bättre på.

Rutiner är A och O för allt patientsäkerhetsarbetet.

Inom Capio Närsjukvård tar alla i verksamheten del av varandras rutiner och hjälps åt för att förbättra dem. På så sätt blir rutinerna något som sprider sig underifrån i verksamheten, inte ett dekret uppifrån.

Ingen avvikelse är heller för liten för att rapporteras.

– Det är oerhört viktigt att vi får med alla medarbe-

tare på tåget, och vi är noga med att det ska finnas en ”No blame, no shame-kultur” i företaget, säger Stefan Bremberg. Det ska inte kännas förödmjukande att berätta om sina misstag. De är ju en viktig källa till hur verksamheten kan bli säkrare.

När man började använda datajournaler inom vården trodde många att det skulle bli lättare att hålla koll på att varje patient fick den vård han eller hon behövde, men tyvärr kräver de flesta journalsystem komplicerade sökningar för att ta fram vilka patienter som till exempel lider av både högt blodtryck och diabetes och behöver kallas på regelbundna kontroller. Därför är flera av Capios mottagningar flitiga användare av rapporteringsverktyget Rave.

– Ett användningsområde för Rave är att förse våra nationella register med information, berättar Peter Odebäck. Men det riktigt fina med systemet är att varje mottagning med ett enkelt knapptryck kan få fram vilka patienter statistiken handlar om. På så sätt blir Rave ett ovärderligt hjälpmedel i arbetet med att göra vården säkrare.

De nationella registren har stor betydelse för forskning och statistik, men ganska liten betydelse för de patienter som ingår, eftersom de inte får användas som journalsystem. Trots fördelarna med Rave är det flera landsting som valt bort systemet eftersom de tycker att journalsystemet räcker, men Peter Odebäck håller inte med.

– Möjligheten att klicka på avvikelser hittar du inte i ett vanligt journalsystem, säger han. All sjukvårdspersonal månar om patienterna och vill göra ett bra jobb och här blir Rave ett ovärderligt hjälpmedel.

FAKTA Capio–koncernen är ett av Sveriges och Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag med ett brett och specialiserat vårdutbud. I Sverige driver Capio verksamheter inom närsjukvård, specialistsjukvård och sjukhus. Inom affärsområdet Capio Närsjukvård drivs vårdcentraler och specialistmottagningar runt om i landet. Vid årsskiftet 2012/2013 utökar Capio Närsjukvård sin verksamhet , genom förvärv av Carema Sjukvård, från 35 till 70 vårdcentraler och finns då från Umeå i norr till Simrishamn i söder.

Läs mer på: www.capio.se

Rave

ger vårdinrättningen möjlighet att ta del av all medicinsk information kring sina patienter och stämma av vårdproduktionen mot medicinska kvalitetsstandards.

Rave ger också sjukvårdsledningen möjlighet att få en överblick och därmed kunna följa upp verksamheten ordentligt.

Senaste versionen av programmet heter medrave4 och fungerar tillsammans med många fler journalsystem än de tidigare versionerna.

Versionen medrave4 finns nu installerat på 350 vårdcentraler i Sverige.

Läs mer på: www.medrave.se

18

Standarder gör vården säkrare

Det pågår ett kontinuerligt och intensivt arbete med att skapa standarder inom vården. Med gemensamma standarder blir vården säkrare och upphandlingen enklare.

Det finns många exempel på att gemensamma standarder förbättrar patientsäkerheten. Ett exempel är gaskranarna på narkosapparater som har standardiserad ordning och utformning så att personalen inte ska ta fel. Kopplingarna för medicinska gaser så som exempelvis oxygen och lustgas är också standardiserade så att de inte går att ansluta till fel uttag.

– Fokus ligger på att all teknik och apparatur ska vara så säker som möjligt. Ett konkret krav är att en apparat ska kunna gå sönder en gång utan att det blir farligt för patienten, säger Björn Löfqvist, medicinsk teknisk chef på Länssjukhuset i Kalmar och den person som driver arbetet med standardisering på SKL. Eftersom tillverkarna konstruerar sina apparater utifrån kraven i standarder är det av största vikt att patientsäkerheten prioriteras.

EU har en gemensam inre marknad vilket innebär att länderna även måste ha gemensamma standarder för att dessa inte ska utgöra handelshinder. Alla EU-standarder blir därför automatiskt även svenska, men de allra flesta standarder är globala. Standardiseringen inom vården sker i tekniska kommittéer hos SIS (Swedish Standards Institute) där SKL är medlemmar.

Björn Löfqvist

Medicinsk teknisk chef på Länssjukhuset i Kalmar

Det är viktigt att personal från hälso- och sjukvården är med i arbetet så att användarperspektivet förs in i standarderna. I kommittéerna deltar även tillverkare och myndigheter och det är viktigt att vi är med och bevakar så att alla synpunkter får komma fram, påpekar Björn Löfqvist.

Det senaste området att standardisera är biokompatibilitet. Något land har lyft frågan och nu arbetar alla länder gemensamt med att ta fram standarder som säkerställer att de delar på exempelvis narkosapparater som kommer i kontakt med patienten inte är allergena eller cancerframkallande. Och arbetet är inte över när en standard väl är antagen. Efter tre

till fem år revideras de. Även i upphandlingen har standarderna stor betydelse.

– All apparatur måste först och främst vara CE-märkt, därutöver får tillverkaren uppge vilka standarder man uppfyller, berättar Björn Löfqvist. Standarder gör att det blir enklare att förvänta sig att alla aktörer på marknaden gör vad de ska.

FAKTA SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar standarder. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och organisationer påverka utformningen av standarder inom sin marknad. Standarder underlättar handel och bidrar till att processer och produkter blir säkrare. SIS är en fristående ideell förening med 200 medarbetare.

Fem snabba med socialminister Göran Hägglund När vi möter Göran Hägglund har det snart gått två år sedan införandet av en ny patientsäkerhetslag. På frågan om han tycker att man redan nu kan se några positiva resultat av den nya lagen svarar han utan att tveka ja.

Ja, vi ser förändrade sätt att ta sig an patientsäkerhetsarbetet i vården. Lagen betonar vikten av att vårdgivaren engagerar patienter och deras närstående i patientsäkerhetsarbetet. Dessutom innebär lagen ett skärpt ansvar för vårdgivaren att arbeta systematiskt med patientsäkerhet. Den nya lagen medför även en förnyad klagomålshantering, vilket bland annat underlättar för enskilda att framföra klagomål.

Hur ser regeringens visioner ut för det kommande arbetet kring patientsäkerhet inom vården? Finns det några vidare åtgärder utöver den senaste lagförändringen för att förstärka arbetet?

Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. För att minska skadorna i vården genomförs en omfattande, tidsbegränsad patientsäkerhetssatsning under 2011–2014. Regeringen satsar totalt 2,5 miljarder kronor under perioden.

Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador. Vidare är strävan att vården ska präglas av en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av förebyggande arbete samt patientens delaktighet och medverkan.

Många känner en ökad trygghet i att få vård i hemmet.

Vilket stöd ger regeringen till dessa?

Ett stort problem har varit att ansvaret för hemsjukvården ofta har delats mellan kommuner och landsting. Socialstyrelsen har i en rapport angett att personer i behov av hemsjukvård bland annat har bättre tillgång till behandling om en huvudman är ansvarig.

Här ser vi en glädjande utveckling där två tredjedelar av kommunerna i dag har huvudansvaret för hemsjukvården. Regeringen ger stöd till SKL för att de ska fortsätta att stödja processen med att resten av landets kommuner ska ta över huvudmannaskapet.

Med jämna mellanrum dyker det upp diskussioner kring privata vårdbolags roll inom vården och nyligen har flera röster höjts för vinststopp för just dessa. Går det att se något samband mellan privata och offentliga vårdbolag och vårdskadorna?

Socialstyrelsen fick hösten 2011 i uppdrag att granska förekomsten av systematiska kvalitetsskillnader mellan offentligt och enskilt driven äldreomsorg. Slutsatsen var att det inte går att se några generella skillnader i kvalitet som kan härledas till driftsform. Genom en tydlig lagstiftning, effektiv tillsyn och öppna jämförelser av vårdens kvalitet vill jag främja en god och säker vård och omsorg. Det gäller förstås oavsett vem som utför vården.

Hur ser regeringen på de privata vårdbolags roll i arbetet med ökad patientsäkerhet?

Alla vårdgivare ska arbeta för en säker vård. Det ansvaret vilar lika tungt på alla aktörer, privata som offentliga.

Svensk Förening för Vårdhygien

Är Du intresserad av vårdhygien?

Arbetar Du inom vård, omsorg, tandvård och andra verksamheter med vårdanknytning?

Då kan Du bli medlem i Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH).

SFVH är en förening för läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, undersköterskor, tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister, steriltekniker, mikrobiologer, biomedicinska analytiker, MASar, upphandlare inom vården, leverantörer av medicintekniska produkter – alla som har ett professionellt intresse för vårdhygien.

Som medlem får Du tillgång till nationella och internationella nätverk för kunskapsutbyte.

Du får möjlighet att komma till föreningens studiedagar - en konferens med fullmatat program som arrangeras i april varje år.

Du får möjlighet att påverka myndighetsbeslut och SIS-standarder.

Du får tillgång till dokument och information om vårdhygieniskt arbete i Sverige och internationellt via föreningens hemsida.

Gå in på www.sfvh.se och ansök om medlemskap.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom all vård och omsorg. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är täta och risken för smittspridning är stor.

Det globala problemet med antibiotikaresistenta bakterier i vården ökar.

Ditt engagemang och kunnande behövs för att motverka vårdrelaterade infektioner och smittspridning.

www.sfvh.se Svensk Förening för Vårdhygien

VÅR KUNSKAP ÄR DIN SÄKERHET! På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar och driver Mawell projektet Infektionsverktyget. Där arbetar vi för att skapa ett nationellt enhetligt IT-stöd som ska användas i lokalt förbättringsarbete. Syftet är att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika.

Vi leder utvecklingen inom eTjänster för sjukvården.

Konsulttjänster – Mawell leder projekt och levererar kunskapstjänster till Landsting, Kommuner samt på Nationell- och EU-nivå. Vi är marknadsledande inom hälsoinformatik och har hög kompetens inom arkitektur och utveckling.

www.mawell.se